Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1151 av den 11 juni 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vanillin med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 24 maj 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av vanillin med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 9 april 2024 av Syensqo (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens vanillinindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2716 (förordningen om registrering) (3) .

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klagandena, kända exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare samt handlare om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

En användare, Frey & Lau GmbH (Frey & Lau), som också är importör, är registrerad som berörd part men besvarade inte frågeformuläret. Företaget motsatte sig inledandet av undersökningen. Dess argument har sammanfattats nedan.

(7)

Frey & Lau hävdade att eftersom den klagande unionsproducenten inte tillverkade alla typer av vanillin kunde den inte utgöra unionsindustrin för de typer av vanillin som den inte tillverkade. Företaget hänvisade också till den klagande unionsproducentens import som en faktor som undergrävde dess status som verklig unionsproducent. Detta påstående behandlas i avsnitt 4.1 nedan.

(8)

Såsom beskrivs närmare i avsnitten 2.4 och 4.1 nedan kunde den klagande unionsproducenten utgöra unionsindustrin i enlighet med grundförordningen, eftersom dess produktion av den likadana produkten utgjorde mer än 98 % av unionens totala produktion av den likadana produkten enligt definitionen i skälen 41 och 44. Unionsproducenten utgör därför unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen för den likadana produkt som definieras i ovannämnda skäl.

(9)

Frey & Lau hävdade att de beräkningar av normalvärdet som klaganden lagt fram var felaktiga, eftersom den teoretiska materialsedel som använts för etylvanillin och syntetiskt vanillin inte borde beaktas för Brasilien, det representativa land som klaganden föreslagit, då det inte förekommer någon produktion av sådana vanillinprodukttyper i det landet. Frey & Lau hävdade också att klaganden hade beräknat dumpningsmarginalen för två produkter som inte produceras i unionen, nämligen etylvanillin och biovanillin, och att beräkningen av en enda dumpningsmarginal för alla typer av vanillin inte är lämplig med tanke på de olika prisintervallen för de fyra typerna av vanillin. Frey & Lau föreslog att Indien skulle användas som lämpligt representativt land. Det hävdades att Indien skulle vara ett lämpligt representativt land eftersom det skulle ha en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, exportpriserna för vanillin från Indien skulle vara jämförbara med dem från Kina och det skulle finnas produktion av vanillin i Indien.

(10)

Unionsindustrin besvarade Frey & Laus synpunkter på klagomålet och klargjorde att beräkningarna av normalvärdet och dumpningsmarginalen överensstämmer med artikel 2.6a i grundförordningen. I denna fråga noterade kommissionen att Frey & Lau inte lade fram någon bevisning till stöd för sitt påstående att unionsindustrins beräkningar av normalvärdet och dumpningsmarginalen är felaktiga och inte heller lämnade in reviderade beräkningar. Påståendet avvisades därför.

(11)

Kommissionen noterade att Indien inte tillhör gruppen av länder med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina, enligt Världsbankens definition. Kina anses vara ett högremedelinkomstland, medan Indien anses vara ett lägre-medelinkomstland. Synpunkten att Indien borde beaktas som representativt land avvisades därför.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(13)

Såsom nämns i tillkännagivandet om inledande gjorde kommissionen frågeformulär tillgängliga för de enda två kända unionsproducenterna, dvs. klaganden och Ennolys. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter ansågs inte nödvändigt.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(15)

Två icke-närstående importörer gav sig till känna och lämnade svar på frågeformuläret. Endast en av dem lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det begränsade antalet svar ansåg kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(16)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från två användare som också var importörer, varav en nämns i föregående skäl. Se avsnitt 7.2 och 7.3 nedan.

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(18)

Sex exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av två exporterande producenter: Jiaxing Zhonghua Chemical Co., Ltd (Jiaxing Zhonghua) och Jiangxi Brother Pharmaceutical Co. (Jiangxi Brother), Ltd I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Kommissionen mottog inga synpunkter på urvalet, och urvalet bekräftades därför den 11 juni 2024.

(19)

Under undersökningens gång fastställde kommissionen att Brother Holding, som äger majoriteten av aktierna i Jiangxi Brother, också äger en betydande andel av aktierna i Jiaxing Zhonghua. Båda parter förklarade att de agerar oberoende av varandra. Kommissionen drog dock slutsatsen att eftersom en tredje part direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar minst 5 % av utestående röstberättigande aktier eller andelar hos båda exporterande producenter, måste de senare anses vara närstående i den mening som avses i artikel 127.1 d i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (4).

(20)

Efter utlämnandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten ifrågasatte Jiangxi Brother kommissionens slutsats att Jiangxi Brother och Jiaxing Zhonghua borde behandlas som närstående parter. Jiangxi Brother upprepade att båda företagen bedriver verksamhet oberoende av varandra och inte har någon betydelsefull koppling tillvarandra i fråga om ägande, ledning eller marknadsbeteende och att de i praktiken är direkta konkurrenter på vanillinmarknaden. Företaget ifrågasatte dock inte kommissionens bedömning att en tredje part direkt eller indirekt äger, kontrollerar eller innehar 5 % eller mer av de utestående röstberättigande aktierna eller andelarna hos båda exporterande producenter. Påståendet avvisades därför.

(21)

Mot bakgrund av de fakta som förklaras i skäl 19 består det slutliga urvalet av två närstående enheter.

(22)

Såsom nämns i skäl 28 underrättade kommissionen den 20 december 2024, i enlighet med artikel 19a.2 i grundförordningen, de berörda parterna genom en notering till ärendehandlingarna om sin avsikt att inte införa provisoriska åtgärder. Såsom förklaras i noteringen till ärendehandlingarna berodde detta beslut på ärendets tekniska komplexitet. Med tanke på denna tekniska komplexitet var arbetsbördan gällande de exporterande producenterna i urvalet redan sådan att den hindrade införandet av provisoriska åtgärder. Mot denna bakgrund beslutade kommissionen att enskilda undersökningar skulle bli orimligt betungande och förhindra att undersökningen avslutades i rätt tid i den mening som avses i artikel 17.3 i grundförordningen. I det slutliga utlämnandet av uppgifter förklarade kommissionen att en exporterande producent i Kina som inte ingick i urvalet – Xiamen Oamic Biotech Co., Ltd (Oamic) – hade begärt en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Kommissionen uppgav att företaget emellertid inte hade besvarat frågeformuläret inom den tidsfrist som kommissionen fastställt. I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter påpekade Oamic att detta påstående var felaktigt i sak, eftersom företaget hade besvarat frågeformuläret. Kommissionen medgav skrivfelet och det faktum att Oamic hade rätt men det ändrar dock inte slutsatsen att givet ärendets komplexitet och den arbetsbörda som de exporterande producenter som ingick i urvalet innebär skulle enskilda undersökningar ha varit orimligt betungande och förhindrat att undersökningen avslutades i rätt tid. Därför avslogs Oamics begäran om enskild undersökning.

(23)

Kommissionen skickade frågeformulär till kända unionsproducenter, användare och exporterande producenter i urvalet. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet på dagen för inledandet.

(24)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(25)

Svar på frågeformuläret mottogs från den klagande unionsproducenten, två användare i unionen och de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet.

(26)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(27)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(28)

I enlighet med artikel 7.1 i grundförordningen var tidsfristen för införande av provisoriska åtgärder den 24 januari 2025. Den 20 december 2024 underrättade kommissionen i enlighet med artikel 19a.2 i grundförordningen de berörda parterna om sin avsikt att inte införa provisoriska åtgärder.

(29)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden.

(30)

För att komma fram till sina slutgiltiga undersökningsresultat beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter.

(31)

Den 8 april 2025 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av vanillin med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Efter bedömningen av en synpunkt från den exporterande producenten Oamic skickades ett kompletterande utlämnande av uppgifter till alla parter den 16 april 2025 (det kompletterande slutliga utlämnandet av uppgifter).

(32)

Efter utlämnandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten mottog kommissionen inlagor från Arethia Services Germany GmbH -Co. KG (Arethia), en nyregistrerad berörd part (användare); användaren Frey & Lau; klaganden, dvs. de kinesiska exporterande producenterna Jiangxi Brother, Oamic och Chongqing Thrive Fine Chemicals Co., Ltd (Thrive); Orchidlinn Biotech Co. Ltd (Orchidlinn), en producent av den berörda produkten som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden. Orchidlinn begärde ett hörande i närvaro av förhörsombudet för handelspolitiska skyddsåtgärder, vilket hölls den 13 maj 2025. Dessutom hölls ett hörande med Oamic den 23 april 2025.

(33)

Orchidlinn informerade kommissionen om att företaget höll på att utarbeta en begäran om översyn avseende ny exportör som skulle lämnas in vid införandet av åtgärderna. Företaget ansåg att kommissionen hade ändrat sin slutsats om stickprovet efter det att den hade insett och korrigerat den felaktiga beskrivningen av Oamics situation, såsom förklaras i skäl 22. Företaget ansåg att stickprovsförfarandet och fastställandet av en enskild undersökning utgör två skilda rättsliga förfaranden som följer på varandra, där stickprovsförfarandet kommer först och resultaten av den enskilda undersökningen fastställs senare. Företaget menade att en ändring av det andra steget, enskild undersökning, inte kan leda till en ändring av det föregående steget, det vill säga stickprovet.

(34)

Kommissionen höll med om att den, med hänsyn till den rättelse avseende Oamic som nämns i skäl 33, även hade upptäckt och korrigerat ett skrivfel i den föregående punkten i dokumentet med det slutliga utlämnandet av uppgifter. Den punkten gällde stickprov och ersattes av en punkt som återges i skäl 22 i den här förordningen. Berörda parter underrättades således fullt ut om rättelsen i dokumentet med det kompletterande slutliga utlämnandet av uppgifter. Orchidlinn hävdade att kommissionen inte hade motiverat varför den ansåg att den inte hade avstått från ett stickprovsförfarande, vilket den felaktigt angett i dokumentet från den 8 april 2025. Såsom nämns i skäl 18 ovan underrättade kommissionen emellertid de berörda parterna under förfarandets gång om att sex exporterande producenter hade gett sig till känna under stickprovsförfarandet (5) och att den hade gjort ett urval om två som den, då inga synpunkter inkommit, kort tid därefter hade bekräftat för berörda parter (6). Den hade inte återkallat eller avstått från detta urval vid något senare tillfälle. Det var således uppenbart felaktigt att uppge att man avstått från stickprovsförfarandet i det dokument som skickades till berörda parter den 8 april 2025, och kommissionen använde sig av dokumentet av den 16 april med det kompletterande slutliga utlämnandet av uppgifter för att även rätta till detta skrivfel.

(35)

Orchidlinn hävdade också att urvalet inte var representativt, eftersom den produkttyp som företaget producerar, naturlig vanillin, inte produceras av någon av de parter som ingick i urvalet. När det gäller detta påstående drog kommissionen slutsatsen i analysen i avsnitt 2.4 att undersökningens omfattning var korrekt definierad och att de fyra produkttyperna, varav naturligt vanillin är en, är utbytbara och direkt konkurrerar med varandra. Kommissionen upprepade vidare att urvalet hade gjorts på grundval av artikel 17.1 i grundförordningen, dvs. genom urval baserat på den största representativa exportvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Ett urval som motsvarar mer än 80 % av importen är på alla sätt representativt.

(36)

Slutligen uppmanade Orchidlinn kommissionen att, om den vidhöll att ett stickprovsförfarande hade tillämpats, ändå göra det möjligt för nya exporterande producenter av naturlig vanillin att söka individuella dumpningsmarginaler genom en översyn avseende ny exportör, eftersom denna produkttyp inte produceras av de parter som ingick i urvalet. Kommissionen kunde inte se någon rättslig grund för ett sådant tillvägagångssätt, eftersom det i artikel 11.4 i grundförordningen, som reglerar fastställandet av individuella dumpningsmarginaler för nya exporterande producenter, uttryckligen anges att den inte är tillämplig när tullar har införts enligt artikel 9.6 i grundförordningen, dvs. när ett stickprovsförfarande har tillämpats. Under alla omständigheter är det fortfarande möjligt att regelbundet begära återbetalning i enlighet med artikel 11.8.

(37)

Oamic hävdade att kommissionens notering till ärendehandlingarna av den 20 december som nämns i skäl 28 inte uppfyllde kravet i artikel 19 a 2, eftersom Oamic genom den noteringen inte informerades om huruvida dess begäran om enskild undersökning hade godtagits eller inte. Kommissionens skyldighet enligt artikel 19 a 2 är dock att inom en viss tidsfrist underrätta berörda parter om avsikten att inte införa provisoriska tullar, inte att förse dem med en interimsrapport. Såsom redan anges i skäl 22 angavs dessutom i noteringen att beslutet att inte införa provisoriska åtgärder berodde på ärendets tekniska komplexitet. Kommissionen konstaterade slutligen att Oamic aldrig hade frågat om kommissionen hade för avsikt att bedöma begäran om enskild undersökning eller kontaktat kommissionen mellan inlämnandet av dess begäran om enskild undersökning, den 3 juli 2024, och dess synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter, som ingavs den 11 april 2025. Påståendet avvisades.

(38)

Oamic hävdade att de två parter som ingick i urvalet borde ha behandlats som en enda koncernenhet, i enlighet med artikel 9.5 i grundförordningen. Då skulle ett stickprovsförfarande inte ha varit nödvändigt. Företaget uppfattade det så att den vägda genomsnittliga tullsatsen enligt stickprovsbestämmelsen innebär att dumpningsmarginalen ska beräknas på grundval av (minst) två icke-närstående, separata och oberoende samarbetsvilliga parter.

(39)

Vad gäller detta påstående bekräftade kommissionen att ett stickprovsförfarande hade tillämpats, eftersom sex exporterande producenter hade gett sig till känna och kommissionen hade valt ut de två största företagen bland dem för att ingå i urvalet. Parterna hade också underrättats om detta och godtagit beslutet, vilket det erinras om i skäl 34 ovan. Beräkningar av dumpning och skada hade gjorts för och lämnats ut till var och en av de två parterna var för sig, eftersom kommissionen konstaterat att Jiangxi Brother och Jiaxing Zhonghua i praktiken inte verkar som en enda enhet. Detta skiljer sig från situationer där det finns nära operativa band mellan närstående parter, då normalvärde, exportpris, dumpning och skada beräknas genom att relevanta finansiella uppgifter från de berörda företagen läggs samman och endast en beräkning av dumpning och skada görs för koncernen. I enlighet med bestämmelserna i artikel 127 d i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 ansåg dock kommissionen att de var närstående (se skälen 19–21). Jiangxi Brother och Jiaxing Zhonghua borde således tilldelas den vägda genomsnittliga tullsatsen för dem båda, och samma vägda genomsnittliga tullsats tilldelades de samarbetsvilliga parter som inte ingick i urvalet, av de orsaker som anges i skäl 187.

(40)

De synpunkter från de andra parterna som nämns i skäl 32 behandlas i de relevanta avsnitten i denna förordning.

(41)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är vanillin med molekylformeln C8H8O3 eller C9H10O3 och med en renhetsgrad på över 95 % (vikt) (den undersökta produkten). Den undersökta produkten omfattar syntetiskt vanillin, naturligt vanillin, biobaserat syntetiskt vanillin (biovanillin) och etylvanillin. CAS-numret för syntetiskt vanillin, naturligt vanillin och biobaserat syntetiskt vanillin (biovanillin) är 121-33-5. CAS-numret för etylvanillin är 121-32-4. Den undersökta produkten omfattar inte blandningar av olika aromatiska kemikalier med koncentrationer av vanillin under 95 % (vikt).

(42)

Vanillin används inom livsmedelssektorn (aromer och smaker) och sektorn för kosmetiska produkter (dofter) som en ingrediens i användarnas recept.

(43)

Den produkt som påstås vara dumpad är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2912 41 00 för syntetiskt vanillin, naturligt vanillin, biobaserat syntetiskt vanillin och ex 2912 42 00 för etylvanillin (Taric-nummer 2912 41 00 10 och 2912 42 00 10) (den berörda produkten).

(44)

Undersökningen visade att följande produkter har samma eller liknande grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(45)

Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(46)

Användaren Frey & Lau, som också är importör av den berörda produkten, hävdade att de typer av vanillin som beskrivs i skäl 43 inte kunde betraktas som en enda produkt och därför inte kunde betraktas som ”den berörda produkten”. Företaget hävdade att det finns stora skillnader mellan syntetiskt vanillin, naturligt vanillin, biobaserat syntetiskt vanillin (biovanillin) och etylvanillin när det gäller kvalitet, pris och smakintensitet. Dessa produkter används på olika sätt och i olika mängder bland kunder som också kan använda dem för att bland annat framställa komponenter för tillverkare av doftämnen och livsmedels- och bakblandningar.

(47)

Frey & Lau underbyggde sitt påstående genom att peka på skillnader i deklarationsskyldighet och regelefterlevnad som Frey & Lau och varumärkesägaren i senare led måste uppfylla, och att varje byte mellan olika typer av vanillin skulle kräva ett betydande regleringsarbete och omfattande analyser av skillnader i smakprofiler och smakintensitet. Frey & Lau hävdade att klaganden därför inte kunde utgöra unionsindustrin i den mening som avses i grundförordningen för de typer av vanillin som företaget inte tillverkade i unionen, eftersom företaget endast tillverkade syntetiskt vanillin och naturligt vanillin under undersökningsperioden och endast naturligt vanillin sedan maj 2024. Följaktligen bör biovanillin och etylvanillin undantas från undersökningen och även syntetiskt vanillin, eftersom produktionen av biovanillin upphörde i unionen i maj 2024.

(48)

Som svar på dessa synpunkter ansåg unionsindustrin att även om det finns vissa skillnader mellan de fyra typerna av vanillin, hindrar detta inte att de utgör en enda produkt i en antidumpningsundersökning och omfattas av ett enda tillämpningsområde i denna. Företaget hävdade att alla typer av vanillin är konstgjorda, används för samma ändamål och har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper enligt följande:

Tabell 1

(49)

Kommissionen erinrade om att definitionen av den likadana produkten i artikel 1.4 i grundförordningen avser en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, produkten i fråga, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.

(50)

Kommissionen ansåg att undersökningens omfattning är korrekt avgränsad, eftersom alla typer av vanillin är konstgjorda molekyler med en lukt och smak som liknar vanilj. Alla typer av vanillin används på samma sätt och för samma ändamål, dvs. för att utgöra insatsvaror i bland annat doftämnen och livsmedelsrecept. De fyra produkttyperna är utbytbara och konkurrerar direkt med varandra. Att utesluta någon av typerna av vanillin skulle därför sannolikt göra en potentiell åtgärd ineffektiv.

(51)

När det gäller huruvida unionsindustrin har uppfyllt det rättsliga kravet på representativitet enligt artikel 5.4 i grundförordningen hänvisar kommissionen till skäl 189 och framåt i denna genomförandeförordning.

(52)

Efter utlämnandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten upprepade Frey & Lau sin invändning mot definitionen av den berörda produkten. Även den exporterande producenten Thrive som inte ingick i urvalet invände mot denna definition.

(53)

Frey & Lau och Thrive hävdade att etylvanillin inte kan anses vara en likadan produkt som syntetiskt vanillin. De hävdade också att biobaserat vanillin och naturligt vanillin medför en betydligt högre produktionskostnad och ett motsvarande högre försäljningspris än syntetiskt vanillin, och förekommer i mycket mindre mängder på unionsmarknaden. De kan därför inte heller betraktas som en likadan produkt som syntetiskt vanillin.

(54)

Ytterligare en användare, Arethia, som hittills inte gett sig till känna eller lämnat in något frågeformulär, lämnade också synpunkter. Den instämde i Frey & Laus uppfattning (se skälen 46 och 47) att etylvanillin är en separat produkt jämfört med syntetiskt vanillin och naturligt vanillin.

(55)

Såsom anges i tabellen i skäl 48 erkänner kommissionen att det finns mindre kemiska skillnader mellan de olika typerna av vanillin och att de inte är likadana i alla avseenden.

(56)

Alla typer av vanillin används dock på samma sätt och för samma ändamål, dvs. för att utgöra insatsvaror till bland annat doftämnen och livsmedelsrecept. Att utesluta en typ av vanillin kan därför undergräva antidumpningsåtgärdernas effektivitet, eftersom användare i senare led kan anpassa sina recept och doser av den typ av vanillin som är undantagen från åtgärderna.

(57)

Kommissionen medger att risken för att en typ av vanillin ska bytas ut mot en annan inte är omedelbar, eftersom användarens process för att anpassa recept kräver betydande tester före frisläppandet, vilket redan framhålls av Frey & Lau i skäl 47. Men eftersom åtgärder föreslås för en femårsperiod måste antidumpningsåtgärdernas effektivitet bedömas ur ett mer långsiktigt perspektiv.

(58)

På grundval av detta ansåg kommissionen att alla typer av vanillin som nämns i klagomålet och i skäl 42 utgör den likadana produkten i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(59)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(60)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera vanillin. Sex exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(61)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5,6 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inga svar på frågeformuläret och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades av de kinesiska myndigheterna inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(62)

Efter inledandet mottog kommissionen synpunkter på tillämpligheten av artikel 2.6a i grundförordningen från Frey & Lau, Jiangxi Brother och Thrive. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.2 nedan.

(63)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(64)

Den 21 oktober 2024 underrättade kommissionen genom en notering i ärendehandlingarna (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror och insatsvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av vanillin. Baserat på de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom två möjliga representativa länder, nämligen Brasilien och Turkiet. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden, den exporterande producenten Jiangxi Brother som ingick i urvalet, och Thrive. Synpunkterna behandlas i de relevanta avsnitten nedan.

(65)

Den 3 januari 2025 behandlade kommissionen de synpunkter som mottagits från berörda parter på den första noteringen genom en andra notering till ärendehandlingarna (den andra noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företagen Dexxxos Participações SA och Prox do Brasil.

(66)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från klaganden och från de exporterande producenterna Jiaxing Zhonghua och Thrive, vilka avsåg de källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader i det representativa landet. Dessa synpunkter har behandlats under respektive rubrik i avsnitt 3.4.

(67)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Brasilien var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs närmare i avsnitt 3.3.

(68)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(69)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(70)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna var motiverat att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(71)

I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn (7) i Kina (8) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(72)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (9). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (10), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (11). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (12). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (13). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (14), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagsaktörers tillgång till kapital i Kina (15).

(73)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (16) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Undersökningen omfattade inte bara de omfattande statliga ingripandena i den kinesiska ekonomin i allmänhet, utan även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(74)

Klaganden, som hänvisade till sina egna marknadsundersökningar, till rapporten, till kommissionens tidigare undersökningar av handelspolitiska skyddsåtgärder och till andra offentligt tillgängliga informationskällor (17), hävdade att det förekommer betydande snedvridningar i Kina som påverkar det inhemska priset på den berörda produkten.

(75)

Klagomålet belyste närmare bestämt följande metoder som påverkade den kinesiska marknaden för den berörda produkten:

(76)

I klagomålet betonades vidare snedvridningens systematiska karaktär, där den statliga interventionspolitiken utövar ett avgörande inflytande på fördelningen av resurser och priserna på dessa, vilket leder till lägre råvaru- och produktionskostnader och i slutändan till lägre priser på färdiga produkter, såsom den berörda produkten.

(77)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(78)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av de omfattande statliga ingripandena i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten.

(79)

Sektorn för den berörda produkten försörjs huvudsakligen av privata företag, såsom Jiangxi Brother (33), Kunshan Asia Aroma (34) (Asia Aroma) eller Thrive (35), och av privata företag med visst statligt minoritetsägande, såsom Jiaxing Zhonghua (36), men också i viss utsträckning av statsägda företag som Sinopec Group (37) och Sinochem Group (38), båda centrala företag som kontrolleras av statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC), som levererar monoetylenglykol, en insatsvara som används för att producera oxoättiksyra (39), som i sin tur används för att producera vanillin.

(80)

Undersökningen visade dessutom att den nationella branschorganisation som företräder producenterna av kemiska och petrokemiska produkter, såsom den berörda produkten, China Petroleum and Chemical Industry Federation (CPCIF), inrättade en särskild kommitté för avancerade specialkemikalier (40) såsom vanillin. CPCIF följer kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (41). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet […] civilministeriet” (42), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (43).

(81)

Liknande bestämmelser finns även i bolagsordningen för Kinas förening för livsmedelstillsatser och ingredienser (China Food Additives and Ingredients Association – CFAA) (44). Vidare avser CFAA:s partiavdelning (45) att ”kontinuerligt förbättra forskningskapaciteten, […] stärka branschorganisationernas partibyggande arbete och till fullo genomföra de allmänna kraven för partibyggande i den nya eran” (46). CFAA har också inrättat en särskild kommitté för aromer och doftämnen i livsmedel som omfattar vanillin (47).

(82)

Undersökningen bekräftade att Sinopec Group och Sinochem Group båda är medlemmar i CPCIF (48).

(83)

På provinsnivå förklarade dessutom Jiangxis intresseorganisation för livsmedelstillsatser och ingredienser på sin webbplats att förbundet ”måste stå under partiets ledning och ha socialistiska värderingar som ledstjärna” (49). Undersökningen bekräftade att Jiangxi Brother, som är beläget i Jiangxi, är medlem i intresseorganisationen (50).

(84)

Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för den kemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken.

(85)

Detta exemplifieras av den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och utsikterna fram till 2035 (den fjortonde femårsplanen), enligt vilken de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”omvandla och uppgradera traditionella industrier samt främja en optimering av utformningen och strukturanpassningen av råvaruindustrier [och] påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalie- och papperstillverkningsindustrin” (51).

(86)

Dessutom föreskriver den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att ”viktiga industrier såsom den petrokemiska och den kemiska industrin och stålindustrin ska fokusera på planens mål och uppgifter (52)”.

(87)

I det vägledande yttrandet om främjande av den högkvalitativa utvecklingen av den petrokemiska och kemiska industrin inom ramen för den fjortonde femårsplanen (det vägledande yttrandet) anges att de kinesiska myndigheterna kommer att ”främja industriella strukturanpassningar: stärka specifika åtgärder och vetenskapligt reglera industrins omfattning” samt ”kraftfullt utveckla nya kemiska material och fina kemikalier” (53).

(88)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns personliga kopplingar mellan producenterna av den berörda produkten och kommunistpartiet, eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga. Med tanke på att den berörda produkten utgör en delsektor av den kemiska sektorn är dock den information som fastställts i de senaste undersökningarna om den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 72, också relevant för den undersökta produkten.

(89)

Dessutom visade undersökningen att Zhonghua Chemicals kommunistpartimedlemmar ”uppriktigt ska studera och genomföra andan i Kinas kommunistiska partis 19:e nationella kongress och aktivt delta i alla aspekter av företagets produktion och verksamhet” (54).

(90)

Dessutom tilldelades Thrives ordförande och verkställande direktör titeln ”Framstående privat entreprenör i Chongqing” av den kommunala kommittén för Kinas kommunistiska parti i Chongqing och Chongqings kommunala folkregering som ett erkännande för att han ”följer Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era” (55).

(91)

När det gäller leverantörer av insatsvaror fungerar styrelseordföranden i Sinochem group som sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (56). Sinochem group framställer sig också som ett företag som ”följer riktlinjerna från Xi Jinpings ’tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era’, effektivt stärker partiets övergripande ledarskap över företaget, fördjupar partiuppbyggnaden, [och] ger fullt spelrum åt partiorganisationer på alla nivåer” (57).

(92)

På liknande sätt är styrelseordföranden för Sinopec group även sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (58). Sinopec group uppgav att den har för avsikt att ”inrikta sig på företagets nya uppdrag och nya uppgifter på den nya resan, gå vidare med partiets bekämpning av sin egen korruption och ineffektivitet, stärka partiets ledarskap och partibyggande på ett övergripande och integrerat sätt och systematiskt främja en övergripande och strikt partistyrning, så att en stark garanti kan ges för att en ny etapp inleds i Kinas moderna petrokemiska industri” (59).

(93)

När det gäller sektorn för den berörda produkten bedrivs dessutom offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Vid undersökningen identifierades dokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i den kemiska sektorn, givet att den berörda produkten produceras inom en av dess undersektorer.

(94)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att den kemiska industrin är en nyckelindustri (60). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen valde de kinesiska myndigheterna ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (61).

(95)

På samma sätt ska de kinesiska myndigheterna enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin ”främja standardiserad klusterutveckling. Formulera villkoren för identifiering av kemikalieparker, vägleda lokala myndigheter så att de kan identifiera ett antal kemikalieparker samt ge vägledning för klusterbildning bland och standardiserad utveckling av kemiföretag. […] Främja inrättandet av nationella nya demonstrationsbaser för industrialisering på råvaruområdet, främja omvandling och uppgradering av industriområden till kluster. […] [S]kapa ett antal kluster inom industrierna för kemi, petrokemi […] och nya material. Optimera organisationsstrukturen: göra ledande företag större och starkare, hjälpa företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk dominans och grundläggande konkurrenskraft inom ramen för den kemiska industrin, den petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, byggnadsmaterialindustrin och andra industrier” (62).

(96)

På provinsnivå pekas dessutom den kemiska sektorn ut som en sektor som ska främjas, som till exempel i Jiaxings kommun, där Jiaxing Zhonghu är beläget. I genomförandeyttrandet från Jiaxings kommunala byrå för ekonomi och informationsteknik om klusterodling och klusterutveckling inom industrin för kemiska och nya material anges följande: ”fram till 2025 ska andelen produkter med avancerade kemiska nya material i vår stad ha ökat kraftigt, avancerade kemiska nya material och avancerade finkemikalier utvecklas snabbt, och problemet med överkapacitet fullständigt lösas. […] [Kommunen] kommer att sträva efter att överstiga 300 miljarder renminbi yuan i totalt produktionsvärde för företag för kemiska nya material över angiven storlek senast 2025, se till att det finns tre företag med ett produktionsvärde på tio miljarder renminbi yuan, fem företag med ett produktionsvärde på fem miljarder renminbi yuan eller mer och 20 företag med ett produktionsvärde på en miljard renminbi yuan eller mer”. I detta syfte har Jiaxings kommun för avsikt att ”genomföra relevant nationell och regional stödpolitik, [och] öka stödet för den tekniska omvandlingen av den nya industrin för kemiska material” (63).

(97)

Mer specifikt är undersektorn för livsmedelstillsatser också utpekad på provinsnivå, som i Chongqing, där Jiangxi Brother är beläget. I den fjortonde femårsplanen för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin i Chongqing krävs att man ”aktivt introducerar och odlar företag som producerar livsmedelstillsatser” (64).

(98)

Den berörda produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket även nämns i skäl 72. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (65).

(99)

Dessutom har det i den nu aktuella undersökningen inte lagts fram någon bevisning från berörda parter för att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen.

(100)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/kontrakterar dessa insatsvaror är de priser som de betalar (och som bokförs som kostnader) helt klart utsatta för samma systematiska snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(101)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har utsatts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(102)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den berörda produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där.

(103)

Vid inledandet begärde Jiangxi Brother att kommissionen skulle avvisa klagandens påstående om de påstådda betydande snedvridningarna och uppmanade kommissionen att godta de inhemska priser och kostnader som rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna. Företaget underbyggde dock inte påståendet, som därför avvisades.

(104)

Frey & Lau bestred också tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Företaget hävdade att det inte kunde förekomma någon snedvridning i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen, eftersom det fluktuerande marknadspriset under de senaste åren i kombination med den befintliga överkapaciteten i Kina skulle visa att det inte förekom något statligt ingripande och att priserna på den undersökta produkten inte var snedvridna, eftersom priserna annars skulle ha hållits konstanta eller låga. Kommissionen ansåg att stabila priser inte är en nödvändig följd av en snedvridning i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen. Likaså visar fluktuerande priser inte på någon brist på sådana snedvridningar. De argument som framfördes av Frey&Lau visade därför inte att det inte förekom någon snedvridning av priserna eller något statligt ingripande. Påståendet avvisades därför.

(105)

Som svar på kommissionens första notering hävdade Thrive att en jämförelse av de inhemska priserna på produktionsfaktorer för syntetiskt vanillin och etylvanillin – särskilt energi, kritiska råvaror och arbetskraft – med priserna i de representativa länder som kommissionen undersökt inte tyder på att det förekommer snedvridningar av marknaden i Kina. Kommissionen noterade att Thrive varken hävdade att artikel 2.6a därför inte skulle tillämpas eller motiverade varför denna prisanalys skulle innebära att artikel 2.6a inte kan tillämpas. Under alla omständigheter ansåg kommissionen att den prisanalys som tillhandahållits av Thrive var ofullständig, eftersom den endast bestod av ett begränsat antal produktionsfaktorer.

(106)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade Thrive den 8 april 2025 ytterligare en uppsättning synpunkter som pekade på följande påstådda felaktigheter eller missförstånd i klagomålet eller i kommissionens argumentation om förekomsten av betydande snedvridningar: i) Företagets godkända produktionskapacitet motsvarar inte de nivåer som klaganden angett (se skäl 75). ii) Jiaxing Zhonghua har inte inrättat någon ny produktionsanläggning, såsom klaganden angett, utan ett nytt företag. Dessutom är den produktionskapacitet som klaganden hävdar att de kinesiska producenterna har felaktig (se skäl 75). iii) Den kinesiska marknadens utveckling, som kännetecknas av en oförmåga hos marknaden att absorbera produktionsvolymerna av den undersökta produkten, såsom den beskrivs av klaganden (se skäl 75), motsvarar inte Thrives uppfattning om marknadsutvecklingen. iv) Det faktum att Thrives verkställande direktör tilldelades titeln Chongqing Outstanding Private Entrepreneur (se skäl 90) berodde på Thrives bidrag till skatteintäkterna och företagets sociala ansvar, och utnämningen har inget att göra med den verkställande direktörens politiska hållning. Oavsett är Thrives verkställande direktör inte medlem i kommunistpartiet. v) Jiangxi Brother är inte beläget i Chongqing och omfattas således inte av Chongqings 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin (se skäl 97). vi) När det gäller påståendet att undersektorn för livsmedelstillsatser väljs ut på provinsnivå för statligt stöd (se skäl 97), medan etylvanillin och vanillin betraktas som livsmedelstillsatser, nämns inte den kemiska industrin för syntetisk arom i den femårsplan som kommissionen hänvisar till, och Thrive åtnjuter följaktligen inte statligt stöd eller särskild behandling genom politiska initiativ.

(107)

Kommissionen noterade Thrives synpunkter och påpekade följande: i) Oavsett riktigheten vad gäller den produktionskapacitet som klaganden angett bekräftar de produktionskapacitetsnivåer som angetts av Thrive klagandens argument om en kraftig ökning av produktionskapaciteten i Kina för den berörda produkten, eftersom den produktionskapacitet som Thrive angett är ännu högre än den kapacitet som klaganden hänvisar till. ii) Thrive hävdade endast att den produktionskapacitet hos andra kinesiska producenter som klaganden anger är felaktig utan att lämna några uppgifter som faktiskt skulle kunna vederlägga klagandens inlaga. iii) Inte heller styrktes Thrives anmärkning om marknadsdynamiken för den berörda produkten av några ytterligare uppgifter eller förklaringar, och kommissionen såg därför inte någon anledning att betvivla de uppgifter som lämnats av klaganden. iv) Kommissionen påstod inte att Thrives verkställande direktör skulle vara medlem i kommunistpartiet och gjorde inte heller något uttalande om chefens politiska övertygelse. Kommissionen konstaterade endast att titeln hade tilldelats av kommunstyrelsen i Chongqing och Chongqings kommunala folkregering och att chefens efterlevnad av vägledningen från Xi Jinpings Tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era ansågs vara relevant av respektive myndigheter då titeln tilldelades. Dessutom visade undersökningen att Thrives verkställande direktör främjar kommunistpartiets uppbyggande arbete i företaget och ”litar på att om Thrive kan kombinera och integrera kommunistpartiets koncept och praxis kommer företaget också att kunna nå en mycket god utveckling och vinna global konkurrenskraft (66). v) När det gäller hänvisningen till Chongqing som den kommun där Jiangxi Brother är belägen är detta ett skrivfel från kommissionens sida; i skäl 97 borde det ha angetts att Thrive är beläget i Chongqing. Även om det därför kan godtas att Jiangxi Brother inte omfattas av Chongqings industripolitik som avses i skäl 97 är företaget fortfarande föremål för statlig inblandning från myndigheterna i Jiangxi (se skäl 83) och de landsomfattande snedvridningar som beskrivs i skälen 83–102. På motsvarande sätt är Chongqings politik relevant för lokala vanillinproducenter, såsom Thrive. vi) Oaktat om Thrive specifikt omfattas av det statliga uppdraget att främja livsmedelstillsatsföretag i Chongqing eller inte då det politiska stödet riktas till företag som producerar livsmedelstillsatser och inte till producenter av syntetiska aromer, så förklarar kommissionen ovan (se särskilt avsnitten 2.1–2.4) varför alla typer av vanillin utgör likadana produkter. Hänvisningen i skäl 97 till Chongqings 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin är således fortfarande helt relevant för att identifiera statliga ingripanden i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Thrives synpunkter ändrade därför inte kommissionens slutsatser om förekomsten av betydande snedvridningar inom sektorn för den berörda produkten.

(108)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(109)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(110)

Såsom anges i skälen 64–67 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: den första noteringen av den 21 oktober 2024 och den andra noteringen av den 3 januari 2025. I dessa noteringar beskrevs de fakta och den bevisning som låg till grund för de relevanta kriterierna och de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor behandlades. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(111)

I den första noteringen noterade kommissionen att den undersökta produkten inte produceras i något land med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina. Eftersom det inte fanns någon produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som vanillin (se punkt 3.3.3 nedan), identifierade kommissionen Brasilien, Indonesien, Mexiko och Turkiet som länder där man visste att det förekom produktion av produkter med samma Nace-kod (68) som den undersökta produkten och som enligt Världsbanken har en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av bruttonationalinkomsten.

(112)

Synpunkter mottogs från Thrive. Företaget hävdade att de utvalda länderna inte är lämpliga på grund av de höga transportkostnaderna till följd av avsaknaden av grundläggande råvaror på lokal nivå. Transportkostnaderna för dessa råvaror till dessa länder skulle uppgå till 50–100 % av kostnaderna för dessa produkter eller till och med överstiga dessa. Thrive hävdade också att komplexiteten i Brasiliens skattesystem skulle öka produktionskostnaderna för vanillin på ett otillbörligt sätt, vilket skulle göra det olämpligt att använda Brasilien. Thrive menade att endast Förenta staterna, Kina, Indien och Europa har förutsättningar för produktion av syntetiskt vanillin och etylvanillin.

(113)

Ovanstående länder, inklusive EU-medlemsstaterna, men bortsett från Kina självt som naturligtvis inte kunde beaktas, har dock inte en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina enligt Världsbanken. Såsom förklaras i den första noteringen kunde kommissionen inte identifiera något land med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina där vanillin produceras, och fokuserade därför sin analys på länder där produkter med samma Nace-kod som den undersökta produkten produceras. Kommissionen noterade att förekomsten av råvaror i det representativa landet inte är ett kriterium som ska beaktas och att påståendet att skattesystemet i Brasilien skulle vara en viktig faktor för ökade kostnader inte åtföljdes av någon underliggande bevisning. Thrive kunde inte heller förklara varför ett annat land än ett ”övre medelinkomstland” skulle väljas. Kommissionen avvisade därför påståendena från Thrive.

(114)

I den första noteringen förklarade kommissionen att den trots omfattande efterforskningar inte hade kunnat identifiera produktion av den undersökta produkten eller av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som vanillin i länder med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, i kombination med lättillgängliga finansiella uppgifter för de berörda producenterna (se skäl 118). Kommissionen hade därför angett att den skulle utvidga sin undersökning till att omfatta produkter med samma Nace-kod som den undersökta produkten, dvs. tillverkning av organiska kemikalier, i syfte att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, och den angav Brasilien, Indonesien, Mexiko och Turkiet som sådana länder.

(115)

Ingen berörd part lämnade synpunkter på kommissionens avsikt att använda företag som är verksamma inom produktion av produkter som omfattas av samma Nace-kod som den undersökta produkten. Ingen berörd part lade fram något förslag om en alternativ produkt.

(116)

I den första noteringen angav kommissionen att den för de länder som identifierats som länder där produkter med samma Nace-kod som den undersökta produkten produceras, dvs. Brasilien, Indonesien, Mexiko och Turkiet, skulle fortsätta att leta efter lättillgängliga och tillförlitliga finansiella uppgifter från producenter som är verksamma inom sektorn med samma Nace-kod som den undersökta produkten.

(117)

När det gäller Indonesien analyserade kommissionen importen av de viktigaste produktionsfaktorerna. För fyra av de åtta viktigaste produktionsfaktorerna, som tillsammans utgör 33–52 % av den totala tillverkningskostnaden för vanillin, förekom stora importvolymer (43 %, 53 %, 80 % och 90 %) från Kina. Dessutom importeras tre andra huvudsakliga produktionsfaktorer från Kina i väsentliga volymer på 6 %–11 %. Dessutom fann kommissionen att Indonesien importerar flamkol från Ryssland till snedvridna priser. Mot bakgrund av dessa synpunkter ansåg kommissionen att de viktigaste produktionsfaktorerna som importeras till Indonesien påverkas av snedvridningar av priserna. Kommissionen ansåg därför att Indonesien inte kunde betraktas som ett lämpligt representativt land.

(118)

När det gäller Mexiko letade kommissionen i den första noteringen efter företag som är verksamma inom produktion av naturligt vanillin med lättillgängliga årsredovisningar, men inga sådana producenter kunde hittas. Kommissionen konstaterade följaktligen att Mexiko inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(119)

I den första noteringen noterade kommissionen att den hade funnit lättillgängliga finansiella uppgifter om två brasilianska företag, Dexxos Participações SA och Prox do Brasil, och om sju turkiska företag (69) som tillverkar andra organiska baskemikalier.

(120)

I sina synpunkter på den första noteringen kommenterade Thrive att det inte ansåg att de brasilianska och turkiska företag som kommissionen hade identifierat var jämförbara med deras industri. Kommissionen klargjorde att den hade utvidgat undersökningen till att omfatta produkter med samma Nace-kod som den undersökta produkten, på grund av avsaknaden av produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som vanillin i de länder som kunde betraktas som potentiellt lämpliga representativa länder. Thrive lade inte fram någon bevisning för att ett sådant tillvägagångssätt skulle vara felaktigt och underbyggde inte heller varför dessa företag skulle vara olämpliga. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(121)

Jiangxi Brother påpekade att de två brasilianska producenterna tillverkar produkter som skiljer sig i fråga om smak och doft eller aromatiska kemikalier och därför inte bör användas vid beräkningen av normalvärdet. När det gäller de turkiska tillverkarna hävdade Jiangxi Brother att företaget Mercan Kimya har offentligt tillgängliga årsredovisningar som ger bättre finansiella uppgifter än de övriga sex företagen, i synnerhet redovisas uttryckligen försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. Till stöd för detta påstående hänvisade Brother till tribunalens mål T-762/20, Sinopec Chongqing SVW Chemical m.fl. mot kommissionen (70), där det fastställs att försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som ett företag i det representativa landet ådragit sig utöver nivån fritt fabrik inte bör beaktas vid konstruerandet av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Enligt Jiangxi Brother bör finansiella uppgifter som inte innehåller denna detaljnivå inte beaktas, eftersom de inte gör det möjligt att utesluta försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Dessutom noterade Jiangxi Brother att Turkiet verkar ha den lägsta procentandelen import från Kina och länder utanför WTO, och på grundval av detta ansåg företaget att Turkiet skulle vara det lämpligaste representativa landet.

(122)

I den andra noteringen behandlade kommissionen ovanstående påståenden. Kommissionen noterade särskilt att Jiangxi Brother inte hade ifrågasatt användningen av företagets finansiella uppgifter enligt den Nace-kod som de två brasilianska tillverkarna tillhör. Kommissionen fann vidare att det faktum att vissa av deras produkter inte liknar de aromatiska kemikalier som används inom sektorn för smak- och doftämnen – den mer specifika kategori som den undersökta produkten tillhör – inte utgör ett relevant övervägande för kommissionens bedömning. Det bör noteras att det nästan alltid är så att de företag som anses lämpliga i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen producerar flera produkter. Kommissionen klargjorde vidare att det också är mycket vanligt att detaljnivån i de allmänt tillgängliga finansiella uppgifterna för lämpliga företag i det representativa landet inte möjliggör en mer detaljerad analys av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för enskilda produkter.

(123)

När det gäller påståendet från Jiangxi Brother om de uppgifter som finns tillgängliga i de turkiska tillverkarnas finansiella uppgifter förklarade kommissionen att den håller med om att detaljnivån i årsredovisningarna visserligen är en relevant faktor, men att den inte utgör ett tillräckligt kriterium för att utesluta tillgängliga finansiella uppgifter från andra företag. Såsom förklaras i skäl 125 uteslöts Turkiet dessutom på grund av snedvridningar av priserna för en av de viktigaste produktionsfaktorerna. Av de skäl som anges ovan avvisade kommissionen Jiangxi Brothers påståenden om vissa finansiella uppgifter.

(124)

När det gäller Brothers påstående att Turkiet skulle ha en lägre andel import av de viktigaste produktionsfaktorerna från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755l (71) än Brasilien, ansåg kommissionen i den första noteringen att båda länderna kunde användas som lämpligt representativt land eftersom sådana importvolymer överlag var relativt begränsade för vart och ett av dessa länder.

(125)

Efter att ha analyserat synpunkterna på den första noteringen analyserade kommissionen ytterligare importuppgifterna om produktionsfaktorerna i Brasilien och Turkiet. Kommissionen konstaterade att det förekom en betydande snedvridning av importen av fenol till Turkiet, en av de viktigaste produktionsfaktorerna (72). Kommissionen konstaterade särskilt att Turkiet importerar stora mängder fenol från Ryssland (40 % under undersökningsperioden), medan importen av denna råvara från Ryssland för närvarande omfattas av EU:s sanktioner (73). Den nedåtgående prisutvecklingen för importen från Ryssland efter införandet av EU:s sanktioner och de ökade fenolvolymerna från Ryssland till Turkiet tyder på att det förekommer en snedvridning. På grundval av detta avvisade kommissionen Jiangxi Brothers påstående att Turkiet skulle vara lämpligare än Brasilien som representativt land.

(126)

En ytterligare analys av uppgifterna om importen av produktionsfaktorerna i Brasilien visade att importen till Brasilien från Kina och de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 inte påverkade fastställandet av priset på produktionsfaktorerna, med undantag för oxoättiksyra. När det gäller oxoättiksyra använde kommissionen inte importpriserna till Brasilien som referensvärde av de anledningar som förklaras i skäl 141.

(127)

Kommissionen fann att det inte förekom någon import från Kina av metanol, svavelsyra, etylvanillin i råform och etanol till Brasilien. Kommissionen fastställde för följande insatsvaror att det förekom import från Kina och, i förekommande fall, import från de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755:

(128)

För alla dessa insatsvaror drog kommissionen slutsatsen att importpriserna till Brasilien från alla andra länder inte var snedvridna, eftersom de inte överensstämde med priserna på importen från Kina eller från de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. För alla andra produktionsfaktorer, däribland oxoättiksyra, använde kommissionen inte importpriserna till Brasilien som referensvärde, vilket vederbörligen förklaras i skäl 141.

(129)

Berörda parter underrättades om detta i den andra noteringen. I den noteringen informerade kommissionen också parterna om att den hade reviderat förteckningen över produktionsfaktorer, eftersom den hade fastställt att två produktionsfaktorer faktiskt inte användes av de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(130)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden, särskilt snedvridningen när det gäller importen av fenol i Turkiet, medan ingen sådan snedvridning förekommer i Brasilien, och mot bakgrund av de totala importkvantiteterna i de två berörda länderna, underrättade kommissionen de berörda parterna i den andra noteringen om att den avsåg att använda Brasilien som representativt land och företagen Dexxos Participações SA och Prox do Brasil, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för att få fram icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(131)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Brasilien som representativt land och av Dexxxos Participações SA och Prox do Brasil som producenter i det representativa landet.

(132)

Klaganden godtog kommissionens förslag. Jiangxi Brother lämnade inga synpunkter på Brasiliens lämplighet som representativt land, men lämnade synpunkter på vissa finansiella uppgifter från en av de två producenterna som kommissionen identifierade, såsom anges i skäl 165 nedan. Kommissionen behandlade dessa synpunkter i samma skäl.

(133)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(134)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(135)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lätt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(136)

I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA (74) och icke snedvridna internationella referensvärden (75) för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för råvaror. Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda statistik från Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) (76) för att fastställa icke snedvridna arbetskostnader och den statistik som offentliggjorts av Brasiliens ministerium för gruvor och energi för elektricitet (77).

(137)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 2

Produktionsfaktorer för vanillin

(138)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen procentandelen tillverkningsomkostnader i förhållande till de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.4.8.

(139)

Dessa belopp hämtades från de exporterande producenternas svar på frågeformuläret. Det nya beloppet för tillverkningsomkostnaderna uttrycktes som andel av de uppgivna tillverkningskostnaderna och har tillämpats på de omräknade tillverkningskostnaderna.

(140)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till Brasilien, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de tredjeländer som anges i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755. De återstående kvantiteterna ansågs representativa. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 3.2 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(141)

För oxoättiksyra, guajakol/guethol, toluen, kopparsulfat och väteperoxid ansågs GTA-importuppgifterna för Brasilien inte vara lämpliga, eftersom det inte förekom någon betydande import och/eller flera produktmärken ingick i samma GTA-produkt. För dessa råvaror har kommissionen fastställt att det bästa alternativet är ett icke snedvridet internationellt pris i enlighet med tillgången till uppgifter för var och en av dessa produktionsfaktorer. När det gäller toluen, kopparsulfat och väteperoxid noterade kommissionen att Brasilien är nettoexportör av betydande kvantiteter (78) till skäligt pris. För dessa tre råvaror fastställde kommissionen de internationella priserna på grundval av de priser fritt ombord som hämtats från GTA:s brasilianska exportuppgifter till alla handelspartner.

(142)

För oxoättiksyra omfattar varukoden 2918 30 00 , som används i Brasilien för att importera produkten, en blandning av flera produkter (varubeskrivning i GTA: ”karboxylsyror med aldehyd- eller ketonfunktion men utan annan syrefunktion samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar”) och kommissionen kunde inte förlita sig på importstatistiken i GTA. Kommissionen konstaterade att denna produkt endast produceras i Frankrike och Kina och för att begränsa risken för att ett felaktigt prisreferensvärde skulle väljas använde kommissionen statistiken över GTA-export från Frankrike till alla länder (exklusive Kina och länder utanför WTO). För guajakol/guethol, som har begränsad global handel, inklusive export/import från och till Brasilien, fastställde kommissionen referensvärdet på grundval av import från alla länder (exklusive Kina och länder utanför WTO).

(143)

I sina kommentarer till den andra noteringen ifrågasatte Jiaxing Zhonghua de GTA-uppgifter som kommissionen föreslagit för guajakol/guethol och hävdade att de produkter som omfattas av extraktionen inbegriper andra produkter såsom triklosan, eugenol, isoeugenol, andra eterfenoler, eteralkoholfenoler samt halogenderivat av dessa föreningar. Företaget hävdade att denna metod var felaktig för att värdera guajakol eller guethol. Kommissionen analyserade påståendet och ansåg att frågan kunde lösas genom att begränsa urvalet av råvaran genom att via beskrivningen av tullpositionen endast identifiera de transaktioner med namnet guajakol (och/eller guethol) som rapporterats. Kommissionen ansåg att den reviderade metoden skulle ta itu med företagets påstående.

(144)

I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade Jiaxing Zhonghua också att kommissionen vid beräkningen av normalvärdet inte borde använda ett referensvärde för guajakol/guethol, utan börja beräkningen av normalvärdet på en nivå för produktionsfaktorer i senare led i produktionskedjan med hjälp av de uppgifter som lämnats av den närstående leverantören. Till stöd för sitt påstående lämnade Jiaxing Zhonghua in en ny konsoliderad tabell över produktionskostnader (79). Kommissionen avvisade påståendet på tre grunder: i) Jiaxing Zhonghua lämnade in den konsoliderade tabellen över produktionskostnader till stöd för sitt påstående i ett alltför sent skede av förfarandet, vilket gjorde det omöjligt för kommissionen att på ett rimligt sätt kontrollera dess riktighet. ii) Kommissionen fann att den konsoliderade tabellen över produktionskostnader var felaktig (dvs. att den närstående leverantörens omkostnader för att producera guajakol/guethol från katekol saknades. iii) Kommissionen konstaterade också att förslaget att värdera katekol inte på grundval av ett internationellt pris utan genom att använda samma pris som för fenol, som är den råvara som används för att producera guajakol/guethol, var ogrundat, och att företaget inte hade lagt fram någon bevisning för att motivera avsaknaden av en prisjustering uppåt för att ta hänsyn till förädlingen av fenol till katekol.

(145)

Jiaxing Zhonghua och Jiangxi Brother lämnade synpunkter på den andra noteringen om det icke snedvridna värdet på oxoättiksyra. Jiaxing Zhonghua hävdade att HS-nummer 2918 30 00 omfattar en korg av olika produkter och därför inte korrekt återspeglar det internationella priset på oxoättiksyra. Av detta skäl hävdade företaget att kommissionen borde anskaffa riktmärket för oxoättiksyra från andra källor, såsom uppgifter från Procurement Resource (80). Jiangxi Brother menade att kommissionens metod borde förbättras ytterligare. Företaget förklarade särskilt att oxoättiksyra används både inom vanillin- och läkemedelsindustrin, med variationer i renhet och koncentration som skräddarsys för varje användnings specifika krav. Renhetsgraden och koncentrationen har en betydande inverkan på slutpriset och är därför avgörande faktorer som bör beaktas. Jiangxi Brother förklarade att Frankrike (där den enda EU-producenten är belägen) exporterar en stor mängd oxoättiksyra till olika länder, och bland dessa länder producerar endast ett begränsat antal vanillin. Jiangxi Brother föreslog att kommissionen skulle förfina sin metod genom att endast använda den franska exporten till Förenta staterna, eftersom denna export är representativ i fråga om volymer och det finns en vanillinproducent i Förenta staterna, vilket inte är fallet i andra länder. Priserna på oxoättiksyra som säljs på den amerikanska marknaden skulle därför vara mer representativa för priserna på oxoättiksyra som används vid produktion av vanillin än priserna på oxoättiksyra till länder som inte producerar vanillin. Dessutom hävdade Jiangxi Brother att kommissionen borde justera Eurostats priser för att återspegla prisskillnaderna till följd av skillnader i renhet.

(146)

Kommissionen analyserade Jiangxi Brothers påstående om att priset på oxoättiksyra borde fastställas på grundval av Frankrikes export till Förenta staterna. För det första kunde påståendet inte styrkas med någon bevisning för att priset på oxoättiksyra som används för vanillinproduktion skiljer sig från priset för andra ändamål, t.ex. läkemedel. För det andra gjorde den tillgängliga statistiken det inte heller möjligt att skilja den oxoättiksyra som används för vanillin från den som används för andra ändamål. För det tredje finns det visserligen vanillinproduktion i Förenta staterna, men det fanns inget i de uppgifter som lämnades av den exporterande producenten eller i handlingarna som tydde på att exportstatistiken till Förenta staterna, med tanke på den enorma storleken på den amerikanska marknaden för användning av oxoättiksyra, bättre skulle återspegla oxoättiksyra som används för vanillin än den totala exporten från Frankrike till alla andra länder. Kommissionen avvisade därför Jiangxi Brothers påstående.

(147)

Kommissionen avvisade också Jiaxing Zhonghuas begäran om att använda en alternativ källa, såsom Procurement Resource, i stället för GTA för att fastställa referensvärdet. De uppgifter som Jiaxing Zhonghua tillhandahöll från Procurement Resource godkändes inte för användning av upphovsrättsskäl och kunde därför inte lämnas ut i de offentliga ärendehandlingarna.

(148)

Efter utlämnandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten upprepade Jiangxi Brother sitt påstående att kommissionen borde fastställa prisriktmärket för oxoättiksyra enbart på grundval av exporten från Frankrike till Förenta staterna. Jiangxi Brother hävdade att det är mer sannolikt att den franska exporten till andra länder är avsedd för produktion inom läkemedelsindustrin. Jiangxi Brother menade dessutom att kommissionen borde använda Eurostats exportpriser på 10-siffrig nivå, vilket företaget har tillgång till, eftersom detta skulle vara mer exakt och därmed återge ett mer korrekt pris på oxoättiksyra.

(149)

Såsom förklaras i skäl 146 ovan bekräftade kommissionen sin ståndpunkt och avvisade påståendet på grund av bristen på bevis från Jiangxi Brother. Jiangxi Brother kunde inte visa att exporten från Frankrike till andra länder främst är avsedd för produktion inom läkemedelsindustrin, i motsats till exporten till Förenta staterna som är avsedd för den kemiska industrin. När det gäller det andra påståendet noterade kommissionen dessutom att det 10-siffriga Taric-numret endast är tillgängligt för import till EU, medan alla statistiska uppgifter om EU:s export till tredjeländer samlas in på 8-siffrig Kn-nivå (81).

(150)

Jiangxi Brother lämnade också synpunkter på den andra noteringen gällande kaustiksoda. Företaget betonade att renhet är en viktig faktor när det gäller denna produkt och ansåg att det referensvärde som kommissionen fastställt var betydligt högre än företagets inköpspris för denna råvara. Jiangxi Brother föreslog att kommissionen skulle kontrollera renhetsgraden som rapporterats i GTA:s importuppgifter och bedöma om det relaterade priset kunde kopplas till renhetsgraden.

(151)

Kommissionen noterade först att det inköpspris som Jiangxi Brother betalade på sin inhemska marknad är irrelevant, med tanke på den konstaterade förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen noterade vidare att påståendet inte var underbyggt och att Jiangxi Brother inte heller tillhandahöll någon metod för eventuell justering. Påståendet avvisades därför.

(152)

Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(153)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att alla hjälpmaterial som identifierats hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer som använts av de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter, även för hjälpmaterial (82), och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda produktionskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(154)

IBGE offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senast tillgängliga statistiken för 2022 för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom sektorn för tillverkning av organiska kemikalier enligt den brasilianska klassificeringen CNAE 2.0 (83). Värdena indexerades vidare för inflation med användning av det arbetskostnadsindex som offentliggjordes av Brasiliens institut för geografi och statistik (84) för att återspegla kostnaderna under undersökningsperioden.

(155)

Jiangxi Brother hävdade att den timtaxa som kommissionen beräknat är alltför hög jämfört med timtaxan i ett annat dumpningsärende (85). Dessutom menade Jiangxi Brother att kommissionen borde kontrollera om timtaxan omfattar ytterligare skatter och avgifter.

(156)

Kommissionen erinrade för det första om att varje ärende måste bedömas utifrån sina egna förutsättningar. För det andra har Jiangxi Brother inte ifrågasatt den metod som kommissionen använt och inte heller identifierat metodfel. För det tredje använde kommissionen i tidigare dumpningsärenden, som det ärende som Jiangxi Brother åberopar, ILO-statistik för att beräkna arbetskraftens timtaxa, men den frångick detta eftersom ILO-statistiken inte gör någon åtskillnad mellan löner på grundval av specifika företagskategorier och eftersom det inte görs någon åtskillnad mellan olika företagsstorlekar. Kommissionen ansåg därför att statistiken från Brasiliens institut för geografi och statistik var mer korrekt. Av de skäl som anges i skälet ovan avvisas Jiangxi Brothers påstående om arbetskraftskostnader. När det gäller den andra delen av påståendet bekräftar kommissionen att den timtaxa som beräknats endast omfattar sociala avgifter, ersättning till arbetstagare och förmåner och inte ytterligare skatter och avgifter.

(157)

Elpriset för industriella användare i Brasilien offentliggörs av den brasilianska regeringen i den månatliga energibulletinen (86). Kommissionen använde uppgifterna om priset på elektricitet i industrin i de motsvarande förbrukningsintervall i CNY/MWh som offentliggjordes under undersökningsperioden.

(158)

Såsom förklaras i den första noteringen konstaterade kommissionen att betydande mängder kol som importeras till Brasilien kommer från Ryssland, som för närvarande omfattas av EU:s sanktioner (87). Kommissionen konstaterade att importen av kol från Ryssland ökade med 52 % under 2022, det år då sanktionerna infördes, och att importen av kol från Ryssland låg kvar på jämförbara höga nivåer därefter, vilket motsvarade 39 % av importen under undersökningsperioden. Kommissionen noterade också en kraftig minskning av importpriset på kol från Ryssland under undersökningsperioden med 29 % jämfört med föregående år och konstaterade att prisnedgången på rysk import ledde till en nedgång i priserna på kolimport från andra länder till liknande låga nivåer. Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att priserna på importerat kol i Brasilien var snedvridna.

(159)

När det gäller kol har Ryssland världens näst största kolreserver och har ökat sin produktion under det senaste årtiondet på grund av ökad export (88). I kombination med sanktionerna har denna omständighet sänkt priset på rysk export och den turkiska importen av ryskt kol har ökat avsevärt under de senaste åren (89).

(160)

Jiangxi Brother kommenterade den första noteringen och hävdade att kommissionen som referensvärde borde använda det australiska exportpriset på kol som hämtats från Världsbankens råvarupriser (90), och hänvisade till en tidigare undersökning (91) där kommissionen hade tillämpat samma metod. Kommissionen undersökte Jiangxi Brothers påstående. Den ansåg att det föreslagna referensvärdet var rimligt och förenligt med den metod som tillämpats i andra ärenden. Kommissionen godtog därför Jiangxi Brothers begäran och beslutade att använda priset på australiskt kol som offentliggjorts av Världsbanken som referenspris.

(161)

I den andra noteringen angav kommissionen att den hade för avsikt att beräkna priset på ånga i Brasilien med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (92). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. För detta ändamål använde kommissionen kol som insatsvara för värme och använde priset på kol, beräknat enligt beskrivningen i föregående skäl.

(162)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(163)

Tillverkningsomkostnaderna för varje exporterande producent uttrycktes som en procentandel av den exporterande producentens faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel användes för att fastställa det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnader.

(164)

För att fastställa ett icke snedvridet och rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen, i enlighet med förslaget i den andra noteringen, på de finansiella uppgifterna för 2023 från de brasilianska företagen Dexxos Participacoes SA och Prox do Brasil, som hämtats från Orbis och företagets webbplatser, när sådana fanns tillgängliga. När det gäller beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för Dexxos Participações SA hade kommissionen i den andra noteringen identifierat transportkostnader som var kopplade till försäljningen och som hade redovisats under företagets totala kostnad för sålda varor och dragit av en representativ andel av dessa transportkostnader från kostnaden för sålda varor vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader fritt fabrik.

(165)

Som svar på den andra noteringen begärde Jiangxi Brother ett förtydligande avseende beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader, eftersom Brother misstänkte att kommissionens beräkning, enligt beskrivningen ovan, resulterade i ett för lågt beräknat belopp för kostnader för sålda varor och följaktligen för högt beräknade försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader.

(166)

Kommissionen bedömde detta påstående. Den medgav att det i de två brasilianska företagens årsredovisningar inte var möjligt att fastställa om beloppet för transportkostnader och därmed sammanhängande kostnader redovisades under kostnader för sålda varor eller under försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. Utan denna information fann kommissionen därför att den inte kunde revidera försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna eller kostnaderna för sålda varor för att beräkna respektive värden på nivån fritt fabrik. Kommissionen ändrade därför sina beräkningar av försäljnings- och administrationskostnaderna samt de allmänna kostnaderna, begränsade till Dexxos Participações SA, genom att godta Jiangxi Brothers påstående att kostnaderna för frakt, provision och royaltyer inte skulle dras av från kostnaderna för sålda varor.

(167)

De icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten fastställdes som en procentandel av kostnaderna för sålda varor till 6,76 % respektive 14,22 %. Kommissionen ansåg att dessa satser var skäliga i den mening som avses i artikel 2.6a a sista stycket i grundförordningen för handelsledet fritt fabrik.

(168)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(169)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen multiplicerade den kontrollerade faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de samarbetsvilliga exporterande producenterna med de icke snedvridna enhetskostnader för dessa produktionsfaktorer som konstaterats i det representativa landet (se avsnitt 3.4).

(170)

För det andra fastställdes den del av den icke snedvridna tillverkningskostnaden som avspeglade det icke snedvridna värdet av förbrukningsvaror genom att det icke snedvridna värdet av råvaror, som fastställdes på det sätt som beskrivs i skäl 169, multiplicerades med den procentandel förbrukningsvaror som fastställdes på det sätt som beskrivs i skäl 153.

(171)

För det tredje fastställde kommissionen det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnaderna genom att multiplicera det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaderna med den procentandel tillverkningsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen i skäl 163.

(172)

Genom att lägga det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnaderna till det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden fastställde kommissionen den icke snedvridna produktionskostnaden.

(173)

Slutligen fastställde kommissionen de icke snedvridna beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst genom att multiplicera det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden med de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som fastställts enligt skälen 164–167. De icke snedvridna beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, som kommissionen ansåg vara skäliga för nivån fritt fabrik, adderades till den icke snedvridna produktionskostnaden.

(174)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(175)

De exporterande producenter som ingår i urvalet exporterade till unionen antingen direkt till oberoende kunder eller genom närstående företag utanför unionen.

(176)

För direktförsäljning fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(177)

För indirekt försäljning fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I etablerad rättspraxis klargörs det att justeringar enligt artikel 2.9 i grundförordningen omfattar kostnader som åsamkats en enhet som är belägen utanför Europeiska unionen, förutsatt att en sådan enhet förefaller vara importören eller exportören närstående och att kostnaderna i fråga normalt skulle bäras av en importör (93). I detta sammanhang jämställs dessa kostnader enligt rättspraxis med kostnader för dotterbolagens försäljningsverksamhet, eftersom de minskar det belopp som den exporterande producenten erhåller, i den mån de normalt bärs av importören (94). Såsom domstolen konstaterade är detta tillvägagångssätt i linje med målet i artikel 2.9 i grundförordningen. Enligt domstolen skulle detta mål inte uppnås om en exporterande producent helt enkelt kunde strukturera sin försäljning på ett sådant sätt att en mellanhand som är knuten till producenten, innan den berörda produkten importeras till Europeiska unionen, skulle ta på sig ansvaret för de kostnader som normalt bärs av en importör, i syfte att höja det exportpris som importören faktiskt betalar (95).

(178)

Mot bakgrund av ovanstående noterade kommissionen att handlare som var närstående de exporterande producenterna och som var belägna i tredjeländer utförde funktioner som liknade importörernas. Kostnader i samband med dessa funktioner skulle normalt bäras av en närstående importör och därför är en justering enligt artikel 2.9 i grundförordningen för dessa kostnader (försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader) och en nominell vinst berättigad.

(179)

Dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader baserades på uppgifter från den närstående parten. När det gäller justeringen för vinst förlitade sig kommissionen, med hänsyn till att endast en oberoende importör samarbetade under undersökningen och att dess vinstmarginal av sekretesskäl inte kunde avslöjas, på den vinst som icke-närstående importörer som handlade med kemiska produkter hade gjort i en tidigare undersökning. Den vinstnivå på 6,89 % som konstaterades i ärendet om polyvinylalkoholer (96) ansågs rimlig, eftersom den uppnåddes av icke-närstående importörer inom sektorn för kemisk industri.

(180)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återvinna dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(181)

Såsom förklaras i skäl 174 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(182)

Kommissionen fann därför inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(183)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader, frakt i det berörda landet, sjöfrakt, sjöförsäkring, tull, andra importavgifter och frakt i unionen.

(184)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(185)

För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(186)

Mot bakgrund av den bevisning som samlats in under kontrollbesöken ansåg kommissionen att de två exporterande producenter som ingick i urvalet var närstående företag i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen. Kommissionen beräknade därför ett vägt genomsnitt av de dumpningsmarginaler som fastställts för var och en av dem och gjorde båda enheter till föremål för den enda dumpningsmarginal som beräknats på detta sätt.

(187)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingår i urvalet. Eftersom de samarbetsvilliga företagen täckte nästan all import från det berörda landet ansåg kommissionen det lämpligt att den tull som fastställts för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet skulle tillämpas på alla exporterande tillverkare från det berörda landet.

(188)

På denna grundval fastställdes de slutgiltiga vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(189)

Den likadana produkten tillverkades av två unionsproducenter under undersökningsperioden. En av dem, klaganden, svarade för 98 % av den totala produktionen i unionen och utgjorde ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(190)

Eftersom uppgifter om skadebedömningen endast härleddes från en unionsproducent ges siffrorna för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl. Indexen baseras dock på faktiska uppgifter och inte på intervallen.

(191)

Den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden låg på mellan 1 500 och 1 900 ton. Kommissionen fastställde den faktiska siffran på grundval av en kontroll av svaren på frågeformuläret från den enda samarbetsvilliga unionsproducenten, dvs. klaganden.

(192)

Användaren Frey & Lau, som också är importör, hävdade att klaganden inte hade tillräcklig representativitet enligt artikel 4.1 i grundförordningen, eftersom företaget lagt ned sin produktion av syntetiskt vanillin och den återstående produktionen av naturligt vanillin utgjorde mycket begränsade volymer. Frey & Lau hänvisade dessutom till klagandens förhållande till en kinesisk exporterande producent – Solvay Zhenjiang Chemicals Co Ltd – som ett skäl till att företaget inte uppfyllde kravet på att vara en verklig unionsproducent i den mening som avses i grundförordningen.

(193)

Klaganden erinrade om att dess beslut att tillfälligt lägga ned sin produktion av syntetiskt vanillin var direkt kopplat till priskonkurrensen från dumpad import från Kina. Dessutom lades denna produktionsprocess i malpåse efter undersökningsperiodens slut, och eftersom det rör sig om en tillfällig åtgärd som svar på priskonkurrens bör produktionen under undersökningsperioden tas med i beräkningen av företagets representativitet enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen.

(194)

Klaganden erinrade om att det i grundförordningen fastställs ett tröskelvärde för att ett klagomål ska anses ha lämnats in av unionsindustrin eller på dennas vägnar. Detta är fallet om klagomålet stöds av unionsproducenter vars sammanlagda produktion utgör mer än 50 % av den totala produktionen av den likadana produkten för den del av unionsindustrin som antingen uttrycker stöd för eller motsätter sig klagomålet. Eftersom klagandens produktion stod för 98 % av produktionen i unionen under undersökningsperioden, ansåg klaganden att den utgjorde unionsindustrin i enlighet med grundförordningen.

(195)

När det gäller det gemensamma ägandet med en kinesisk exporterande producent hävdade klaganden att detta förhållande inte påverkade dess långsiktiga affärsmodell i unionen, vilket hade exemplifierats av dess beslut att inleda antidumpningsförfarandet mot Kina, som även skulle omfatta dess egen närstående enhet.

(196)

Kommissionen anser att det var klaganden som utgjorde ”unionsindustrin” i den mening som avses i grundförordningen, eftersom dess produktion av vanillin utgjorde 98 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten inom unionen. Unionsindustrin lade ned viss produktionsverksamhet, men detta skedde efter undersökningsperiodens slut och var en tillfällig åtgärd som svar på den rådande marknadssituationen och bör inte påverka dess representativitet i detta förfarande.

(197)

Kommissionen anser att enbart det faktum att en del av unionsindustrin har ett ekonomiskt förhållande till en kinesisk exporterande producent inte i sig diskvalificerar en unionsproducent från att behandlas som sådan enligt grundförordningen. Den kinesiska exporterande producent som är närstående unionsindustrin levererade endast begränsade mängder av den berörda produkten till unionsmarknaden, vilket kunde betraktas som en tillfällig åtgärd för att behålla sina kunder i unionen utan ytterligare ekonomiska verkningar.

(198)

Mot bakgrund av Frey & Laus påstående att skadebilden i klagomålet är bristfällig, eftersom kommissionen betraktar alla typer av vanillin som likadana produkter (se skäl 49), är definitionen av unionsindustrin korrekt och omfattar klaganden, och följaktligen omfattar den skadeanalys som ska utföras i denna undersökning också en bedömning av klagandens situation.

(199)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande: i) Unionsindustrins kontrollerade försäljning. ii) All import från tredjeländer till unionen.

(200)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukning i unionen (ton)

(201)

Förbrukningen i EU var visserligen stabil under de första två åren av skadeundersökningsperioden, med den var instabil under 2022 och undersökningsperioden. Leveranskedjan för många varor stördes på grund av brist på arbetskraft i många exportländer (t.ex. i det berörda landet) och förvärrades av brist på sjöfartsmöjligheter och plötsliga händelser som blockaden av Suezkanalen (vilket ledde till att sjöfartspriserna steg) och senare av Rysslands angreppskrig mot Ukraina (som ledde till ökade energipriser, särskilt i unionen) (97).

(202)

Unionens efterfrågan på användarnivå ökade 2022, men vände sedan under undersökningsperioden, vilket ledde till en minskning med 23 % mellan 2022 och undersökningsperioden.

(203)

Såsom förklaras i skäl 43 omfattas den berörda produkten av två separata KN-nummer:

(204)

Marknadsandelen för den kinesiska exporten till unionen fastställdes genom en jämförelse mellan exportvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden (se tabell 3).

(205)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym och marknadsandel

(206)

Tabell 4 visar att importen från Kina ökade med 34 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. Uttryckt i marknadsandel ökade importen från Kina från 42 % till 65 % under skadeundersökningsperioden, eller med omkring sju procentenheter per år.

(207)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av importuppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet.

(208)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpriser (i euro/ton)

(209)

Priserna var stabila under de första två åren av skadeundersökningsperioden, men denna prisstabilitet ersattes av en period med hög volatilitet under 2022 och 2023, med en plötslig prisökning 2022 då priserna ökade med 40 % jämfört med föregående år.

(210)

Denna trend vände under undersökningsperioden, då priserna nästan halverades jämfört med 2022, och priserna under undersökningsperioden var 27 % lägre än under 2020.

(211)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(212)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter.

(213)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för den kända unionsproducenten under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 45 % och 55 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för alla de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet.

(214)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(215)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makro- och mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagomålet och svaret på frågeformuläret från den enda samarbetsvilliga unionsproducenten (klaganden). Eftersom klaganden står för 98 % av unionens totala produktion och den andra unionsproducenten är liten, konstaterades båda datauppsättningarna vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(216)

Såsom nämns i skäl 190 baseras indexen, även om de faktiska siffrorna är i intervall, på de faktiska siffrorna.

(217)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(218)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(219)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(220)

Den totala produktionen omfattar både produktionsvolymerna för syntetiskt vanillin och för naturligt vanillin, som har separata produktionslinjer.

(221)

I linje med förbrukningen i unionen (se tabell 3 ovan) var unionsindustrins produktionsvolymer stabila under de två första åren av skadeundersökningsperioden.

(222)

Trots den ökade förbrukningen i EU tvingade en ökning av produktionskostnaderna (se skäl 239) under 2022 unionsindustrin att minska sina produktionsvolymer för att kunna hålla en hållbar prisnivå.

(223)

År 2023, när förbrukningen i EU minskade och importpriserna från Kina halverades (se tabell 5 ovan), tvingades unionsindustrin att minska produktionen ännu mer, och produktionsvolymerna under undersökningsperioden uppgick till endast 39 % av dem under 2020 och 2021.

(224)

Produktionskapaciteten var stabil under skadeundersökningsperioden. Den något högre kapaciteten 2022 och 2023 beror på kortare perioder av planerat regelbundet underhåll.

(225)

Kapacitetsutnyttjandet återspeglar produktionsutvecklingen. Medan utnyttjandegraden var tillfredsställande under 2020 och 2021, minskade utnyttjandegraden för produktionsutrustningen till en mycket låg nivå under den period av minskning av produktionsvolymerna som nämns ovan, en nivå som inte är finansiellt hållbar på längre sikt.

(226)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(227)

Med tanke på utvecklingen av förbrukningen i EU (se tabell 3) hölls försäljningsvolymerna på unionsmarknaden stabila under de första två åren av skadeundersökningsperioden.

(228)

Efter den störning i leveranskedjan som nämns i skäl 201, som bland annat innebar ökade kostnader för vissa råvaror och energi för unionsindustrin (se skäl 222), var unionsindustrin tvungen att välja ordrar på utifrån vad som var ekonomiskt hållbart. Försäljningsvolymen minskade därför med 6 % mellan 2021 och 2022.

(229)

När störningarna i leveranskedjan upphörde 2023 vände trenden och priserna på importen från Kina på marknaden minskade drastiskt (se tabell 5 ovan). Unionsindustrin var tvungen att minska sina försäljningsvolymer ännu mer, eftersom den rådande prisnivån inte täckte hela tillverkningskostnaden. Försäljningsvolymen under undersökningsperioden minskade således med mer än hälften jämfört med de volymer som såldes under 2020 och 2021.

(230)

Unionsindustrin hade en negativ tillväxt under skadeundersökningsperioden. Medan situationen var stabil under 2020 och 2021 förändrades detta under 2022, ett år då försäljningsvolymerna visserligen sjönk ytterligare, men prisökningar kompenserade för de förlorade volymerna och den totala omsättningen ökade.

(231)

Eftersom de kinesiska importpriserna halverades kunde unionsindustrin inte längre konkurrera, och den förlorade betydande försäljningsvolymer och därmed försäljningsintäkter.

(232)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(233)

Under skadeundersökningsperioden ökade sysselsättningen i unionen med 6 %. Trots lägre produktionsvolymer under 2022 och undersökningsperioden permitterade eller avskedade klaganden inte den högt utbildade och kvalificerade personalen i förhoppning om att marknadsläget skulle normaliseras och att högre produktionsvolymer skulle kunna återupptas.

(234)

Det framgår av föregående skäl och skäl 222 att produktiviteten sjönk betydligt under skadeundersökningsperioden, eftersom personal användes för underhåll och andra förväntade uppgifter samtidigt som produktionsvolymerna minskade.

(235)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(236)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(237)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenten tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(238)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden var relativt stabila mellan 2020 och 2021 och ökade från och med 2022, inklusive undersökningsperioden. De högre genomsnittliga försäljningspriserna återspeglade delvis den ökade efterfrågan på den europeiska marknaden 2022 (se skäl 201), men täckte även delvis de ökade produktionskostnaderna.

(239)

Med tanke på de ökade kostnaderna för bland annat energi och högre fasta kostnader per enhet på grund av lägre utnyttjandegrad av produktionskapaciteten ökade den genomsnittliga produktionskostnaden med 44 % under skadeundersökningsperioden.

(240)

Det bör noteras att andelen fasta tillverkningskostnader (tillverkningsomkostnader) av de totala tillverkningskostnaderna är ganska liten, 9–15 % av produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden.

(241)

Unionsindustrin ådrog sig dessutom kostnader i samband med avbrott i produktionsprocessen, mindre effektiv produktion och uppstartskostnader på grund av de lägre produktionsvolymerna Dessa uppgick till 5–10 % av produktionskostnaden per enhet under undersökningsperioden.

(242)

De lägre produktionsvolymerna under 2022 och 2023, inbegripet produktionsavbrott och högre fasta kostnader (tillverkningsomkostnader och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader), påverkade därför produktionskostnaden per enhet med omkring 15–25 %.

(243)

Unionsindustrins arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(244)

Under skadeundersökningsperioden, och bortsett från 2022, var den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd relativt stabil, med en liten minskning under undersökningsperioden. Den löneökning som inträffade 2022 berodde på upplupna bonusar till viss personal i samband med finansiella resultat under tidigare år.

(245)

Klagandens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(246)

Lagernivån ökade under skadeundersökningsperioden med 77 % i absoluta tal, främst under 2022 och 2023 i samband med volatiliteten på marknaden.

(247)

När det gäller produktionen ökade lagren från och med 2022. I procent av produktionsvolymerna ökade lagren från 13–17 % under 2022 till 47–57 % under 2023. Under 2023 stod lagernivån för ungefär hälften av produktionsvolymerna under året.

(248)

Denna lagerökning i förhållande till produktionen har två orsaker.

(249)

På grund av förväntningarna om minskade produktionsvolymer längre fram (nedläggningen av produktionslinjen för syntetiskt vanillin från och med maj 2024, som nämns i skäl 193, planerades och meddelades långt före den månaden) och för att undvika brist på syntetiskt vanillin till sina kunder började klaganden bygga upp lager för att kunna förse sina kunder med syntetiskt vanillin även i fortsättningen.

(250)

Lagerökningen i förhållande till produktionen beror också på de mycket lägre produktionsnivåerna av syntetiskt vanillin.

(251)

Klagandens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(252)

Lönsamheten för försäljningen i unionen ökade under de första tre åren av skadeundersökningsperioden. Under 2020 och 2021 var de genomsnittliga försäljningspriserna stabila (se tabell 9), medan produktionskostnaden per enhet minskade.

(253)

Denna situation förändrades 2022, när både de genomsnittliga försäljningspriserna i unionen och produktionskostnaden per enhet ökade. Under undersökningsperioden ökade priskonkurrensen. De kinesiska importpriserna sjönk avsevärt medan unionsindustrins produktionskostnader per enhet ökade på årsbasis, vilket ledde till en betydande förlust för unionsindustrin.

(254)

Förlusten orsakades i begränsad utsträckning av lägre produktionsvolymer, vilket ledde till högre enhetskostnader (såsom anges i skälen 239–242, och andelen fasta kostnader av den totala kostnaden per enhet begränsas till mellan 10 % och 20 %). Den viktigaste orsaken till förlusten var dock hård priskonkurrens från dumpad import. Under undersökningsperioden sålde unionsindustrin den undersökta produkten under produktionskostnaden för att undvika att förlora ännu mer marknadsandelar.

(255)

Kassaflödets utveckling återspeglar vinstutvecklingen under skadeundersökningsperioden, med ett negativt kassaflöde under undersökningsperioden.

(256)

Räntabiliteten (fasta tillgångar) återspeglar också lönsamhetsutvecklingen, med en tydlig negativ räntabilitet under undersökningsperioden.

(257)

Klagandens kapitalanskaffningsförmåga har inte hindrats i någon större utsträckning, eftersom företaget ingår i en stor företagsgrupp och tillgången till finansiering förvaltas på gruppnivå.

(258)

Unionsindustrin uppvisade goda resultat i början av skadeundersökningsperioden, med skadeindikatorer på generellt sunda nivåer och en uppåtgående trend under 2020 och 2021.

(259)

Under 2022 skedde dock en plötslig förändring av situationen på unionsindustrins marknad, med en plötslig ökning av både rådande försäljningspriser och produktionskostnader per enhet.

(260)

Denna trend vände 2023, när användarna behövde minska sina lager för att inte binda sitt kapital i råvaror och när de kinesiska exporterande producenterna fortsatte sin penetration av unionsmarknaden, påskyndad av en ännu aggressivare priskonkurrens. Priserna på importen från Kina 2023 var hälften av priserna för föregående år.

(261)

Eftersom produktionskostnaden per enhet drevs uppåt av höga råvaru- och energikostnader var unionsindustrin 2023 tvungen att fokusera på de order där försäljningspriserna åtminstone i viss utsträckning täckte produktionskostnaden per enhet. Dessa volymer var dock långt ifrån tillräckliga och unionsindustrin var tvungen att minska sin produktion avsevärt.

(262)

Till slut hade unionsindustrins marknadsandel minskat med 52 %, från [27 %–30 %] till [12 %–15 %], medan marknadsandelen för importen från Kina ökade från 42 % till 65 %.

(263)

Sammanfattningsvis tvingade de extremt aggressiva kinesiska importpriserna under undersökningsperioden, som låg långt under både unionsindustrins produktionskostnad per enhet och dess genomsnittliga försäljningspriser, unionsindustrin att dra ner på produktionen och minska sin försäljning på unionsmarknaden, vilket ledde till en betydande förlust på [–15 % till –18 %] under undersökningsperioden.

(264)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(265)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Import från andra tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, unionens förbrukning och andra faktorer som rör unionsindustrins kostnader och import från Kina.

(266)

Såsom anges i skäl 206 ökade importvolymen av den berörda produkten från Kina med 34 % under skadeundersökningsperioden, vilket innebar att den kinesiska marknadsandelen på unionsmarknaden ökade med 23 procentenheter, från 42 % till 65 %. Under samma period minskade unionsindustrins försäljningsvolym med mer än 50 % och dess marknadsandel från [25 %–30 %] till [10 %–15 %] (se skäl 226). Detta skedde i ett sammanhang där förbrukningen i unionen var volatil och totalt sett minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden.

(267)

Det bör noteras att under den period som föregick undersökningsperioden, dvs. 2020–2022, ökade unionsindustrins vinst parallellt med en ökning av importvolymerna från Kina. Unionsindustrin förlorade både försäljningsvolymer och marknadsandelar under denna period. Anledningen till att unionsindustrin fortfarande kunde generera vinst berodde på de ökade marknadspriserna fram till 2022.

(268)

Under undersökningsperioden, när marknadspriserna plötsligt minskade på grund av de kinesiska exporterande producenternas dumpning, försämrades unionsindustrins situation snabbt.

(269)

Såsom framgår av avsnitt 4.3.2 ovan underskred den kinesiska importen unionsindustrins priser betydligt under undersökningsperioden, om man jämför unionsindustrins genomsnittliga pris per enhet i tabell 9 med de kinesiska importpriserna från Eurostat i tabell 5. Under undersökningsperioden var det genomsnittliga importpriset från Kina mindre än hälften av unionsindustrins priser, när unionsindustrin tvingades minska sin produktion avsevärt på grund av minskade försäljningsvolymer.

(270)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en betydande ökning av dumpad import från Kina till priser som avsevärt underskred unionspriserna vållade unionsindustrin väsentlig skada under undersökningsperioden.

(271)

Kommissionen undersökte också om andra kända faktorer, enskilt eller sammantaget, skulle kunna försvaga det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som konstaterats föreligga så att det inte längre skulle vara fråga om ett faktiskt och väsentligt samband.

(272)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Import från tredjeländer

(273)

Såsom beskrivs i skäl 206 ökade importvolymen av den berörda produkten från Kina med 34 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt minskade importvolymerna från Förenta staterna med 27 % till en marknadsandel på [13 %–15 %] under undersökningsperioden, medan importen från Norge minskade med 42 % till en marknadsandel på [3 %–5 %] under undersökningsperioden. Volymerna från andra tredjeländer var marginella.

(274)

Medan det genomsnittliga importpriset för vanillin med ursprung i Norge (tabell 13) ständigt överstiger unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris (tabell 9), underskred det genomsnittliga importpriset från Förenta staterna unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris med omkring 30 % under skadeundersökningsperioden.

(275)

Det bör noteras att de flesta, om inte alla, importvolymerna från Förenta staterna härrör från en exporterande producent som är närstående klaganden och vars export till unionen, även om den omfattas av beskrivningen av den berörda produkten, kompletterar den typ av likadan produkt som produceras i unionen och säljs vidare av unionsindustrin både på unionsmarknaden och på dess exportmarknader. Den typ av vanillin som importeras från Förenta staterna och som kompletterar unionsindustrins produktion i unionen utgör mellan 85 % och 95 % av unionsindustrins totala import från Förenta staterna.

(276)

Det lägre genomsnittliga priset på de importerade kvantiteterna från Förenta staterna återspeglar således den lägre tillverkningskostnaden för etylvanillin jämfört med den typ av vanillin som produceras i unionen (naturligt vanillin och syntetiskt vanillin).

(277)

Priserna på importen från andra tredjeländer härrör från mycket små kvantiteter. De låga kvantiteterna innebär att deras inverkan har varit marginell.

(278)

När det gäller importen från tredjeländer drog kommissionen slutsatsen att bortsett från det faktum att denna import inte skedde till priser som var lägre än unionsindustrins priser (vilket är fallet med importen från Norge) eller kompletterade unionsindustrins erbjudande till sina europeiska kunder (vilket är fallet med importen från Förenta staterna), skedde denna import fortfarande till priser som var betydligt högre än priserna för importen från Kina. De bröt därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(279)

Unionsindustrins exportvolym till icke-närstående kunder utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(280)

Unionsindustrins exportvolym minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden, med 64 %. Förlusten av marknadsandelar på exportmarknaderna berodde främst på konkurrens från export med ursprung i Kina.

(281)

Den minskade exportvolymen hade en negativ inverkan på unionsproducentens produktionsvolym och kapacitetsutnyttjande, vilket bidrog till en ökning av unionsproducentens fasta kostnader per producerad enhet.

(282)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrins exportresultat, även om det hade bidragit till den skada som unionsindustrin lidit, inte bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats.

(283)

Såsom förklaras i avsnitt 4.2 minskade förbrukningen av vanillin under undersökningsperioden.

(284)

Med tanke på volatiliteten under 2022 och 2023 råder det dessutom en stor osäkerhet om i vilken utsträckning den minskade förbrukningen (dvs. försäljningen till användare) återspeglar en minskning av den faktiska användningen av vanillin.

(285)

Sammanfattningsvis kan det inte uteslutas att en minskad förbrukning, dvs. försäljning av vanillin till användare i unionen, har haft en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska resultat. Med tanke på den ökade marknadsandelen för kinesisk import till dumpade priser anser kommissionen dock att den minskade förbrukningen i unionen inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats.

(286)

När det gäller produktionskostnaden (se skäl 239) ökade kostnaden per enhet med 25 % under skadeundersökningsperioden. Kommissionen undersökte om denna ökning kunde ha haft någon inverkan på den väsentliga skada som klaganden lidit. Trots de ökade energikostnaderna (huvudsakligen gas) efter Rysslands angrepp mot Ukraina hindrades unionsindustrin från att föra vidare sina kostnader till följd av den kraftiga ökningen av dumpad import under undersökningsperioden.

(287)

När det gäller de fasta kostnader som anges i avsnitt 4.4.3.1 ökade de fasta kostnaderna per producerad enhet när produktionsvolymerna minskade. Kommissionen undersökte huruvida utvecklingen av de fasta kostnaderna per producerad enhet kunde ha haft någon inverkan på den väsentliga skada som klaganden lidit. Slutsatsen är att den relativa ökningen av de fasta kostnadernas andel av produktionskostnaderna per enhet beror på de lägre produktionsvolymerna, som kan hänföras till lägre försäljningsvolymer till följd av illojal konkurrens med dumpad import, och inte på en absolut ökning (98) av de fasta kostnaderna i sig. Den relativa ökningen av de fasta kostnaderna försvagar därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats.

(288)

Till följd av den hårda priskonkurrensen från kinesiska exporterande producenter var unionsindustrin tvungen att köpa mängder vanillin från sitt närstående företag i Kina.

Tabell 15

Unionsindustrins import av vanillin

(289)

Av ovanstående följer att importvolymerna från den närstående exporterande producenten i Kina ökade med 52 % under skadeundersökningsperioden, vilket dels återspeglade unionsindustrins åtagande att sälja vanillin till sina kunder, dels oförmågan att täcka enhetskostnaden för produktionen vid dess europeiska produktionsanläggning under en period då priset på den dumpade importen halverades (se skäl 208).

(290)

När det gäller andelen av den totala importen från Kina ökade visserligen volymerna i absoluta tal, men den andel av importen som unionsindustrin svarade för låg kvar på mellan 7 % och 14 % under hela skadeundersökningsperioden.

(291)

Denna import har i viss mån bidragit till den skada som unionsindustrin lidit genom att bidra till den negativa prisutveckling som noterades under undersökningsperioden. Denna import försvagar dock inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från icke-närstående exporterande producenter, som stod för 86–93 % av den totala importvolymen, och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, såsom fastställdes i undersökningen.

(292)

Såsom anges i skälen 259–264 ovan stod unionsindustrin efter en stabil marknadssituation under 2020 och 2021 inför en annan marknadssituation 2022.

(293)

Såsom förklaras i skäl 201 ökade efterfrågan efter covid-19-pandemin, vilket ledde till ökade försäljningspriser i unionen. Unionsindustrin kunde således behålla sina vinstmarginaler även om energikostnaderna ökade parallellt. Marknadssituationen lockade också till sig betydande importvolymer från Kina.

(294)

Denna trend vände helt och hållet under undersökningsperioden, då importen från Kina mötte denna nya marknadssituation med aggressiva sänkningar av försäljningspriserna med omkring 50 %.

(295)

Unionsindustrin kunde inte följa det aggressiva prisbeteendet och var tvungen att minska sina produktionsvolymer och började i begränsad utsträckning importera ökade volymer från sitt närstående företag i Kina i självförsvar.

(296)

Unionsindustrin stod också inför ett aggressivt prisbeteende på sina exportmarknader, med förlorade exportvolymer till kinesiska exporterande producenter.

(297)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa faktorers inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation under undersökningsperioden var dock begränsad.

(298)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består i synnerhet av minskade produktions- och försäljningsvolymer, vinster och marknadsandelar samt minskad räntabilitet och minskat kapacitetsutnyttjande.

(299)

För att kunna fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 9.4 andra stycket i grundförordningen, om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(300)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(301)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Kina, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(302)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. I avsaknad av uppgifter som visade att en högre vinst skulle ha uppnåtts under normala konkurrensförhållanden använde kommissionen i detta skede ett vinstmål på 6 % i enlighet med artikel 7.2 c i grundförordningen. Detta är en konservativ strategi jämfört med de vinster som klaganden uppnådde 2021 och 2022, som dock påverkades av återhämtningen efter covid-19.

(303)

Unionsindustrin lade fram bevisning för att dess kostnadsnivå för investeringar, forskning, utveckling och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden 1,2 %.

(304)

Denna procentsats på 1,2 % lades till den grundläggande vinstmarginalen på 6,0 % enligt skäl 302, vilket innebar ett vinstmål på 7,2 %.

(305)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. I avsaknad av tillgänglig bevisning lades inga ytterligare framtida kostnader till.

(306)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande vägt genomsnittspris på 20 200–22 200 euro per ton för den likadana produkten från unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet (se skäl 304) på klagandens produktionskostnader enligt tabell 9 och sedan lägga till justeringarna i enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen.

(307)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenten sålde på unionens marknad under undersökningsperioden.

(308)

Skademarginalen för ”alla samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet” och ”alla övriga företag” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se avsnitt 3.8).

(309)

Mot bakgrund av ovanstående bedömning bör de slutgiltiga antidumpningstullarna fastställas till nivån för skademarginalen i enlighet med artikel 9.4 andra stycket i grundförordningen.

(310)

Kommissionen har undersökt om den säkert kunde dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen.

(311)

Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(312)

Undersökningen har visat att unionsindustrin lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import underskred unionsproducentens priser avsevärt och orsakade betydande förluster av marknadsandelar och vinster mot slutet av skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden, vilket beskrivs närmare i skälen 214–298.

(313)

Införandet av åtgärder skulle sannolikt förhindra en ytterligare ökning av importen från Kina till mycket låga dumpade priser. Utan åtgärder kommer de kinesiska exporterande producenterna att fortsätta att dumpa den berörda produkten på unionsmarknaden och hindra unionsindustrin från att återuppta full produktion, från att sälja till ett lämpligt pris och från att generera en tillräcklig vinst, och därmed orsaka ytterligare väsentlig skada för unionsindustrin.

(314)

Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att införa åtgärder på import av vanillin med ursprung i Kina.

(315)

Kommissionen mottog inte något svar på frågeformuläret från någon importör i unionen vars verksamhet uteslutande är att importera och sälja den berörda produkten vidare.

(316)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är osannolikt att införandet av antidumpningstullar på vanillin med ursprung i Kina kommer att få en negativ inverkan på situationen för icke-närstående importörer och handlare i unionen.

(317)

Två användare som också är importörer gav sig till känna under undersökningen och besvarade frågeformuläret. En av dem vägrade därefter att tillåta en kontroll av svaret på frågeformuläret, och kommissionen skickade en skrivelse om bristande samarbete i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(318)

Den enda unionsanvändare som samarbetade fullt ut, bland annat genom att tillåta kommissionen att kontrollera dess svar på frågeformuläret, uppgav att den var emot införandet av tullar på kinesisk import av vanillin, eftersom den ansåg att sådana tullar skulle undergräva dess förmåga att anskaffa råvaror av olika ursprung, med tanke på att klaganden var den enda unionsproducenten av vissa typer av den likadana produkten.

(319)

För denna användare var kostnaden för vanillin väsentlig för de slutprodukter som innehöll vanillin som insatsvara. Samtidigt gav försäljningen av dessa produkter ett positivt bidrag till företagets totala ekonomiska resultat.

(320)

Denna användare medgav dock att en unionsproducent måste uppnå en hållbar vinst på sin försäljning i unionen.

(321)

Åtgärder för att återställa rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden skulle därför inte strida mot unionsanvändarnas intresse, eftersom de skulle säkerställa tillgången på vanillin från flera källor – inklusive producenter inom unionen – och därmed motverka en monopolliknande situation för importerat vanillin.

(322)

Därför kan slutsatsen dras att det sannolikt inte kommer att få några allvarliga konsekvenser för användarnas situation om antidumpningsåtgärder införs.

(323)

Efter utlämnandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten betonade Frey & Lau och den nya berörda parten, Arethia (se skäl 54), vilken allvarlig inverkan eventuella antidumpningsåtgärder skulle få på industrin i senare led, även på deras egen.

(324)

I detta sammanhang noterade kommissionen att varken Frey & Lau eller Arethia lämnat in frågeformulär som skulle göra det möjligt för kommissionen att mäta vilken inverkan som eventuella åtgärder skulle ha på dem. Kommissionen kunde därför endast mäta inverkan på industrin i senare led på grundval av den information som lämnats av den användare som samarbetade fullt ut (se skäl 318). Denna användare lämnade inga synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter och på grundval av detta ansåg kommissionen att slutsatsen i skäl 322 fortfarande var giltig.

(325)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som talar emot att det ligger i unionens intresse att införa slutgiltiga åtgärder beträffande import av vanillin med ursprung i det berörda landet.

(326)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(327)

På grundval av ovanstående bör den slutgiltiga antidumpningstullsatsen, uttryckt som priset cif vid unionens gräns, före tull, fastställas till 131,1 %:

(328)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den undersökta produkten skulle registreras.

(329)

Eftersom inga provisoriska åtgärder infördes i detta förfarande var de villkor som anges i artikel 10.4 i grundförordningen för retroaktiv tillämpning av den slutgiltiga antidumpningstullen inte uppfyllda.

(330)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (99) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(331)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen.