Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1176 av den 23 maj 2025 om specificering av tilldelningskriterier och kriterier för förhandsurval för auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor

(1)

I förordning (EU) 2024/1735 fastställs åtgärder för att öka unionens tillverkningskapacitet för nettonollteknik och dess viktigaste komponenter. Dessa åtgärder bör göra sektorn för nettonollteknik mer konkurrenskraftig och attraktiv för investeringar och förbättra marknadstillträdet för ren teknik i unionen. Exempelvis stöder artikel 26 i förordning (EU) 2024/1735 målet att utveckla och upprätthålla den industriella grunden för utbyggnaden av teknik för förnybar energi för att trygga unionens energiförsörjning och undvika beroenden vad gäller försörjningen av denna teknik. I detta syfte ställs krav på att medlemsstaterna tillämpar vissa kriterier som inte rör pris på minst 30 % av den volym som auktioneras ut per år per medlemsstat eller alternativt på minst 6 gigawatt per år per medlemsstat för utbyggnad av energi från förnybara energikällor med hjälp av den teknik för förnybar energi som förtecknas i artikel 4.1 a–j i den förordningen (2). Genom artikel 26 i förordning (EU) 2024/1735 införs ett krav på att vissa kriterier som inte rör pris ska tillämpas som kriterier för förhandsurval, medan medlemsstaterna vid utformningen av sina auktioner ges flexibilitet att besluta om andra kriterier ska tillämpas som tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval eller som en kombination av båda typer av kriterier. I enlighet med artikel 26.2 sista stycket i förordning (EU) 2024/1735 är medlemsstaterna dessutom inte förhindrade att använda ytterligare kriterier som inte rör pris utöver dem som förtecknas i artikel 26.2.

(2)

De regler som specificerar de tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval som bör ingå i auktioner för utbyggnad av energi från vissa förnybara energikällor syftar till att underlätta utformningen och tillämpningen av de kriterier som fastställs i artikel 26 i förordning (EU) 2024/1735 och säkerställa enhetlighet i hela unionen, samtidigt som medlemsstaterna ges tillräcklig flexibilitet. Ett harmoniserat genomförande av kriterierna bör innebära att transaktionskostnaderna minskar för ekonomiska aktörer och medlemsstater och att man undviker fragmentering av den inre marknaden i enlighet med principen om mervärde för unionen. Detta bör göras samtidigt som medlemsstaterna ges tillräcklig flexibilitet att anpassa tillämpningen av tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval till strukturen för och planeringen av sina respektive auktionssystem, auktionssystemens särdrag och andra överväganden som är kopplade till andra allmänpolitiska mål, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Dessa kriterier bör tillämpas i auktioner för förnybar energi på ett sådant sätt att auktionens centrala mål när det gäller snabb, effektiv och hållbar utbyggnad av förnybar energi inte undergrävs och att det konkurrensutsatta anbudsförfarandet och rättssäkerheten säkerställs. För att dessa kriterier ska utformas och tillämpas på ett objektivt, transparent och icke-diskriminerande sätt, utan att detta leder till en oproportionerlig kostnadsökning, anges i denna förordning de tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval som bör ingå i auktioner för utbyggnad av energi från vissa förnybara energikällor.

(3)

Det kriterium som rör ansvarsfullt företagande bör säkerställa att den verksamhet som företag bedriver är anpassad till samhällets och naturens behov. Med utgångspunkt i relevanta internationella standarder, såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (United Nations’ Guiding Principles on Business and Human Rights: Implementing the United Nations ‘Protect, Respect and Remedy’ Framework, OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande, OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande, ILO:s trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik samt relevant unionslagstiftning om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (3), särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1760 (4), samt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 (5) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2772 (6), bör man vid införandet av ett kriterium för förhandsurval som rör ansvarsfullt företagande i auktioner för förnybar energi gå utöver kraven på tillbörlig aktsamhet i befintlig unionsrätt genom att kräva att åtgärder vidtas för att tillämpa de centrala delarna i tillbörlig aktsamhet när det gäller anbudsgivarens allmänna affärsverksamhet i samband med auktionen. Anbudsgivarna bör också vara skyldiga att offentliggöra information om de åtgärder som vidtagits i detta syfte. För att undvika att skapa en alltför stor byråkratisk börda bör det fastställas att fysiska personer, företag som i enlighet med artiklarna 19a och 29a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (7) och senare ändringar av dem inte omfattas av det direktivet, samt gemenskaper för förnybar energi, inte är skyldiga att uppfylla denna ytterligare skyldighet och att de omfattas av mindre stränga krav, samtidigt som de i fråga om projekt med kapacitet under 10 MW är helt undantagna från tillämpningen av kriteriet som rör ansvarsfullt företagande. I fråga om projekt med kapacitet över 10 MW bör medlemsstaterna dock även fortsättningsvis ha möjlighet att ålägga fysiska personer, företag som i enlighet med artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU och senare ändringar av dem inte omfattas av det direktivet, samt gemenskaper för förnybar energi, skyldighet att vidta åtgärder för att tillämpa de centrala delarna i tillbörlig aktsamhet. Bedömningen av huruvida kriteriet för ansvarsfullt företagande är uppfyllt bör baseras på de centrala delarna i tillbörlig aktsamhet, i enlighet med bilaga I till delegerad förordning (EU) 2023/2772 (8).

(4)

För att upprätthålla en trygg energiförsörjning och skydda kritisk energiinfrastruktur är det avgörande att man säkerställer en hög nivå av cybersäkerhet och datasäkerhet i energiproduktionsanläggningar. Cybersäkerhetsrisker inom energisektorn kan hota konfidentialiteten för information som behandlas vid uppförande och drift av anläggningar för förnybar energi, och de kan påverka verksamhetsutövarens förmåga att behålla kontrollen över anläggningens drift. För anläggningar för förnybar energi finns det många potentiella cybersäkerhetsrisker som kopplas till leveranskedjan, såsom allvarliga och oväntade störningar i försörjningskedjan, bristande tillgång till IKT-produkter, IKT-tjänster eller IKT-processer i försörjningskedjan eller cyberattacker som initieras av aktörer i försörjningskedjan, däribland mycket sofistikerade och uthålliga fientliga statliga och kriminella aktörer.

(5)

För att säkerställa att alla anbudsgivare vederbörligen hanterar cybersäkerhets- och datasäkerhetsrisker bör det i auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor finnas kriterier för förhandsurval som kräver att anbudsgivarna genomför åtgärder för att hantera cybersäkerhetsrisker, beskriver dem i en cybersäkerhetsplan och säkerställer att dessa åtgärder är tillämpliga på IKT-produkter och IKT-tjänster som tillhandahålls av deras leverantörer. Om uppgifter som rör driften av anläggningar för förnybar energi lagras och behandlas i jurisdiktioner utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan detta utgöra ett hot mot anläggningarnas och det övergripande systemets säkerhet. I fall där anbudsgivaren omfattas av ett tredjelands jurisdiktion krävs en extra nivå av dataskydd för att trygga anläggningens och det övergripande systemets säkerhet, och det är nödvändigt att anbudsgivaren lämnar information om sårbarheter i programvara eller maskinvara till myndigheterna i det tredjelandet även om de inte vet att dessa sårbarheter har utnyttjats. En extra nivå av dataskydd är också nödvändig i fall där fientliga aktörer som verkar från det tredjelandets territorium enligt ett offentligt uttalande, vilket har utfärdats antingen på unionens vägnar inom ramen för en gemensam diplomatisk respons från EU mot skadlig it-verksamhet (9) eller på en eller flera av dess medlemsstaters vägnar, har utfört skadlig cyberverksamhet eller skadliga cyberkampanjer. I detta syfte bör medlemsstaterna särskilt beakta riktade restriktiva åtgärder som unionen infört för att avskräcka från och reagera på cyberattacker som utgör ett externt hot mot unionen eller dess medlemsstater (10). Offentliga uttalanden på en medlemsstats vägnar är särskilt relevanta i fråga om auktioner som genomförs av den medlemsstaten. I sådana fall bör anbudsgivarna tillhandahålla en underbyggd cybersäkerhetsplan som beskriver deras tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som används för eller genereras i deras affärsverksamhet i samband med auktionen lagras och behandlas i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och inte överförs utanför EES. Det är viktigt att en verksamhetsutövare som är etablerad inom EES upprätthåller driftskontrollen av anläggningen för att säkerställa lämplig tillsyn och efterlevnad av EU-rätten i syfte att garantera anläggningens och det övergripande systemets säkerhet.

(6)

Införandet av kriterier för att säkerställa anbudsgivarnas förmåga att fullfölja projektet är avgörande för att säkerställa att anbudsgivarna är trovärdiga och har lämnat trovärdiga anbud, har nödvändig teknisk kunskap, erfarenhet och finansiell och ekonomisk kapacitet samt har en realistisk affärsmässig och teknisk plan för att genomföra projektet fullt ut och i tid, med beaktande av auktionens olika specifikationer och kriterier som inte rör pris. Det är därför lämpligt att kräva att anbudsgivarna tillhandahåller särskild dokumentation och bevis. När medlemsstaterna utformar sådana kriterier bör de också ta hänsyn till projektkostnaderna, riskerna, projektkapaciteten, teknikens mognadsgrad, den grad av innovation som auktionen kräver och andra relevanta marknadsvillkor. Detta är särskilt relevant eftersom överdrivna krav, exempelvis i fråga om mindre projekt, kan begränsa konkurrensen på konstlad väg och utesluta mindre aktörer som annars skulle kunna delta i auktionen. Om kraven sätts alltför högt kan detta dessutom begränsa nya aktörers deltagande i auktionen. För större projekt, vilka medför högre risker, kan det i stället bli nödvändigt att införa strängare villkor för att säkerställa att projekten kan genomföras fullt ut och i tid, samtidigt som man säkerställer att anbudsförfarandet är konkurrensutsatt.

(7)

I enlighet med artikel 26.1 i förordning (EU) 2024/1735 måste medlemsstaterna inkludera tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval för att bedöma auktionens bidrag till hållbarhet och resiliens. Enligt artikel 25 i förordning (EU) 2024/1735 ska upphandlande myndigheter och upphandlande enheter i vissa förfaranden för offentlig upphandling tillämpa obligatoriska minimikrav avseende miljömässig hållbarhet och vissa obligatoriska krav för att bedöma anbudets bidrag till resiliens. Både offentliga upphandlingsförfaranden och auktioner för utbyggnad av förnybara energikällor bidrar till unionens resiliens. Offentliga företag som är verksamma inom energisektorn och som är upphandlande enheter i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (11) omfattas av artikel 25 i förordning (EU) 2024/1735 när de upphandlar nettonollteknik som förtecknas i artikel 4.1 a–k i den förordningen. Samtidigt får de också delta som anbudsgivare i auktioner för förnybar energi i enlighet med artikel 26 i den förordningen. I skäl 81 i den förordningen erinras om vikten av att säkerställa att kraven på hållbarhet och resiliens tillämpas på ett sätt som säkerställer rättvis och jämlik konkurrens mellan marknadsaktörer oavsett ägarstruktur. För att säkerställa en sådan rättvis och jämlik konkurrens bör offentliga företag som deltar i auktioner för förnybar energi i enlighet med artikel 26 vid bedömningen av kraven på resiliens och miljömässig hållbarhet endast omfattas av de regler som fastställs i artikel 26. Reglerna i artikel 25 bör tillämpas på upphandling av nettonollteknik, utom när sådan upphandling används för att genomföra projekt som tilldelats i samband med auktioner för förnybar energi i enlighet med artikel 26 (12).

(8)

Valet av vilken typ av kriterier som specifikt ska väljas för att bedöma auktionens bidrag till hållbarhet och resiliens (tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval) faller inom ansvarsområdet för de berörda myndigheter som utformar den specifika auktionen. De berörda myndigheterna bör dock säkerställa att valet av typ av kriterier inte undergräver anbudsförfarandets konkurrensmässiga karaktär och inte i onödan fördröjer utbyggnaden av teknik för förnybar energi.

(9)

Bedömningen av auktionernas bidrag till resiliens bör syfta till att säkerställa unionens tillgång till en trygg och hållbar energiförsörjning genom att i) minska nuvarande beroenden och undvika nya strategiska beroenden av enskilda tredjeländer för försörjning av nettonollteknik för förnybar energi och dess huvudsakliga särskilda komponenter och ii) öka unionens tillverkningskapacitet för sådan teknik och sådana komponenter. Detta bör göras utan att man äventyrar uppnåendet av det bindande unionsmål för förnybar energi för 2030 som fastställs i artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (13). Vid beslut om huruvida resilienskriteriet ska tillämpas som ett tilldelningskriterium eller ett kriterium för förhandsurval för nettonollteknik eller dess huvudsakliga särskilda komponenter bör de berörda myndigheterna ta hänsyn till unionens grad av beroende av ett tredjeland för denna nettonollteknik eller dess huvudsakliga särskilda komponent, tillgången till alternativa försörjningskällor och hur valet att tillämpa resilienskriteriet som ett kriterium för förhandsurval i stället för ett tilldelningskriterium skulle kunna påverka tillgången till den huvudsakliga särskilda komponenten. I fall där resilienskriteriet tillämpas som ett tilldelningskriterium vid auktioner bör de berörda myndigheterna sträva efter att öka diversifieringen av unionens försörjning i riktning från ett land som unionen är alltför beroende av genom att tilldela fler poäng till anbudsgivare som säkerställer en större diversifiering av sina försörjningskällor än till anbudsgivare som enbart uppfyller minimikraven för resiliens.

(10)

För att hantera unionens beroende av ett enskilt tredjeland som levererar över 50 % av en specifik nettonollteknik eller dess komponenter eller minst 40 % under vissa omständigheter, och för att främja diversifiering av försörjningen, bör medlemsstaternas berörda myndigheter begränsa deltagandet i relevanta auktioner eller tilldela poäng utifrån krav som är kopplade till ursprunget för slutprodukten och ett visst antal huvudsakliga särskilda komponenter som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1178 (14) och som har sitt ursprung i ett tredjeland som unionen är alltför beroende av. Dessutom är det lämpligt att begränsa ursprunget för vissa viktiga strategiska komponenter med tanke på deras teknikvärde och deras centrala roll för en trygg energiförsörjning och i försörjningskedjan för specifik nettonollteknik, men i fråga om andra huvudsakliga särskilda komponenter bör anbudsgivarna även fortsättningsvis ha flexibilitet i valet av vilka komponenter de avser att köpa från det tredjeland som unionen är alltför beroende av inom de gränser som fastställs i denna förordning. Dessa krav föreskriver en praktisk och objektivt verifierbar metod för att bedöma resiliensen hos den nettonollteknik och de huvudsakliga särskilda komponenter som ingår i en auktion. Det är lämpligt att fastställa särskilda krav för olika typer av teknik och deras huvudsakliga särskilda komponenter med beaktande av de särskilda omständigheterna och egenskaperna för dessa typer av teknik, såsom tillgång till alternativa försörjningskällor, tillräcklig tillverkningskapacitet globalt, teknikens mognadsgrad och utnyttjandegrad, diversifieringens inverkan på försörjningskedjorna och de totala kostnaderna. När det gäller solcellsteknik i slutprodukter (solcellssystem) och solcellsmoduler föreskrivs det i de regler om icke-förmånsberättigande ursprung som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (15) att sammansättning av solceller (HS 8541 42 ), vilka klassificeras enligt samma tulltaxenummer som solcellsmoduler (HS 8541 43 ), eller av likvärdiga komponenter i solcellsmoduler inte ändrar modulens ursprung. Därför är det lämpligt att hänvisa till sammansättningen av solcellssystemet och solcellsmodulen, snarare än till deras ursprung, när man hänvisar till specifika tillverkningsåtgärders bidrag till resiliens.

(11)

För vissa huvudsakliga särskilda komponenter kan beroendet av ett enskilt tredjeland vara så stort att en strikt tillämpning av resilienskriteriet skulle äventyra försörjningstryggheten för den komponenten. I sådana fall är det lämpligt att de berörda myndigheterna behåller en viss flexibilitet så att de kan höja tröskelvärdet för huvudsakliga särskilda komponenter som kan ha sitt ursprung i det tredjeland av vilket beroendet är alltför stort.

(12)

Vid genomförandet av den bedömning som krävs enligt artikel 26.8 i förordning (EU) 2024/1735 av resiliens- och hållbarhetskriterier för auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor och auktionernas inverkan på den påskyndade utbyggnaden av teknik för förnybar energi bör kommissionen vederbörligen beakta huruvida resilienskriteriet är ändamålsenligt och huruvida ändamålsenligheten undergrävs av metoder som syftar till att ändra ursprunget eller platsen för sammansättning av slutprodukter med nettonollteknik eller huvudsakliga särskilda komponenter.

(13)

Medlemsstaternas berörda myndigheter bör också bedöma bidraget till resiliens från auktioner för landbaserad respektive havsbaserad vindkraftsteknik samt elektrolysanläggningar, även om det inte finns något enskilt tredjeland som levererar mer än 50 % av denna teknik eller dess komponenter eller under vissa omständigheter minst 40 %, då det för denna teknik finns en betydande risk för ett ökat beroende av import från Kina som kan hota unionens försörjningstrygghet. Anledningen till detta är de nuvarande och förväntade utbuds- och efterfrågetrenderna för denna teknik inom unionen och globalt, och det faktum att Kinas produktionskapacitet överstiger 50 % av den globala produktionen (16) och att landets beräknade produktion avsevärt överstiger landets inhemska mål och förväntade efterfrågan.

(14)

I artikel 26.2 i förordning (EU) 2024/1735 anges att auktionens bidrag till hållbarhet kan bedömas genom att man inför kriterier för miljömässig hållbarhet som går utöver minimikraven i tillämplig lag, kriterier för innovation eller kriterier för integrering av energisystem.

(15)

I förordning (EU) 2024/1735 föreskrivs att överväganden som rör miljömässig hållbarhet ska tas med både i vissa förfaranden för offentlig upphandling och i vissa auktioner för utbyggnad av förnybara energikällor. Förordningen ger kommissionen genomförandebefogenheter att specificera minimikrav på miljömässig hållbarhet för offentliga kontrakt och att ytterligare specificera de kriterier för miljömässig hållbarhet som får användas vid auktioner för utbyggnad av förnybara energikällor. Minimikraven kommer att specificeras i en genomförandeförordning som ska antas i enlighet med artikel 25.5 i förordning (EU) 2024/1735, medan kriterierna fastställs i den här förordningen. De två förordningarna syftar till att uppnå samma mål, dvs. att öka nettonollteknikens miljömässiga hållbarhet och minska dess miljöpåverkan. De två förordningarna har dock olika tillvägagångssätt och innehåll, vilket beror på skillnaderna mellan de specifika rättsliga befogenheterna, mellan förfaranden för offentlig upphandling respektive för auktioner för utbyggnad av förnybara energikällor, mellan de olika typerna av nettonollteknik som de omfattar och mellan vilken typ av myndigheter som ansvarar för dessa olika förfaranden och de volymer som byggs ut genom dem.

(16)

När de berörda myndigheterna väljer att fastställa kriterier för miljömässig hållbarhet bör de fastställa kriterier där inverkan på klimatet och miljön bedöms. När de gör detta bör de tillämpa ett eller flera av de kriterier för miljömässig hållbarhet som fastställs i denna genomförandeförordning eller andra kriterier som de anser vara relevanta.

(17)

Koldioxidavtrycket från teknik för förnybar energi är ett av de relevanta kriterier som medlemsstaternas berörda myndigheter kan införa i auktioner för att bedöma teknikens bidrag till miljömässig hållbarhet. För att detta kriterium ska vara objektivt, transparent och icke-diskriminerande bör nettonollteknikens koldioxidavtryck mätas och bedömas utifrån livscykeln. Det är också lämpligt att harmonisera metoderna för att bedöma koldioxidavtryck under hela livscykeln i syfte att minska utrymmet för antaganden och göra resultaten mer jämförbara, vilket är nödvändigt för att tekniken på ett ändamålsenligt sätt ska kunna bidra till miljömässig hållbarhet. Ytterligare harmonisering på detta område förväntas som en del av given för en ren industri (17). När unionsrätten föreskriver en metod för att bedöma koldioxidavtrycket från en viss nettonollteknik bör medlemsstaterna använda den i sina nationella auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor med hjälp av den tekniken.

(18)

Om inte unionsrätten föreskriver en särskild metod, eller om det inte finns någon metod som anges vara lämplig att användas som substitut för att bedöma koldioxidavtrycket från en viss teknik för förnybar energi, är det i syfte att förbättra resultatens jämförbarhet när koldioxidavtryck används som kriterium vid auktioner nödvändigt att ytterligare specificera parametrarna för utformningen av det kriteriet, särskilt när det gäller metodik och kvalitetskrav i fråga om uppgifter.

(19)

Övergången till en cirkulär ekonomi är en viktig del av den europeiska gröna given, vilket anges i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (18).

(20)

Auktioner för nettonollteknik kan bidra till denna omställning genom att man fastställer tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval som rör cirkularitet. Om myndigheterna beslutar att göra detta bör de fastställa kriterier för materialåtervinningsbarhet, möjlighet till reparation och underhåll eller möjlighet till uppgradering, återanvändning, återtillverkning och rekonditionering av produkterna, eller för användning av eller innehåll av materialåtervunnet material, inbegripet kritiska råvaror, med hänvisning till en eller flera relevanta produktparametrar som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 (19).

(21)

Ekosystemkollaps och förlust av biologisk mångfald är bland de största hoten mot mänskligheten. Unionen har infört rättsliga ramar, strategier och handlingsplaner för att skydda naturen och återställa livsmiljöer och arter, såsom strategin för biologisk mångfald för 2030 (20) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 (21). Klimatkrisen föranleder förlust av biologisk mångfald i hela världen, vilken i sin tur förvärrar klimatförändringarna. Klimatet och den biologiska mångfalden är således oupplösligt sammankopplade, vilket har bekräftats i färska undersökningar. Biologisk mångfald och friska ekosystem är grundläggande för en klimatresilient utveckling.

(22)

Nettonollteknik kan ha både negativa och positiva effekter på den biologiska mångfalden. Vid auktioner är det lämpligt att utforma kriterier som bidrar till att bevara ekosystemen och arternas mångfald och reproduktionsförmåga. De negativa effekterna är mestadels lokala och kan omfatta förlust eller försämring av livsmiljöer samt störningar av arter, bland annat genom buller och kollisioner. De positiva effekterna kan bland annat vara begränsning av klimatförändringarna, minskning av luftföroreningar samt landskapsåtgärder som gynnar vilda djur och växter. Tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval, eller bådadera, som gäller påverkan på den biologiska mångfalden har potential att främja synergier mellan nettonollteknik och biologisk mångfald. En transparent övervakning av projektens påverkan på den biologiska mångfalden bör utföras under projektets hela löptid och vid behov bör anpassningsåtgärder vidtas.

(23)

Om de berörda myndigheterna tar med nettonollteknikens påverkan på den biologiska mångfalden som ett tilldelningskriterium bör detta kriterium kräva positiva nettobidrag till biologisk mångfald. Exempel på åtgärder som ger nettopositiva bidrag till biologisk mångfald kan vara åtgärder för att återställa eller återetablera livsmiljöer, förbättra arternas livsmiljöer och öka deras populationer eller minska trycket på miljön från andra verksamheter. Genom att belöna nettopositiva bidrag till biologisk mångfald som går utöver kompensationsåtgärder säkerställer man lika villkor för konkurrerande anbudsgivare vars projekt har olika inverkan, och man skapar ett incitament att undvika eller minimera negativa effekter.

(24)

Energieffektivitet är avgörande för att uppnå unionens ambitiösa mål om minskning av utsläppen av växthusgaser med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer, i enlighet med 55 %-paketet. Dessutom är energieffektivitet också en viktig faktor för att sänka energipriserna och förbättra resiliensen i unionens energiförsörjning, vilket möjliggör en både rättvis och säker grön omställning.

(25)

Auktioner kan bidra till energieffektivitet om man vid bedömningen av bidraget till hållbarhet tar med tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval där man anger för vilka produkter energieffektiviteten kommer att bedömas och, för varje produkt, vilken bedömningsmetod som kommer att tillämpas. Kriterierna bör i tillämpliga fall fastställas i enlighet med artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (22) eller de riktmärken för energieffektivitet som anges i de genomförandeåtgärder som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (23).

(26)

Hållbar vattenförvaltning är viktig för unionens resiliens, och på grund av strukturell misskötsel av vatten har denna begränsade resurs och de vattenrelaterade ekosystemen försämrats och förorenats. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (24) inrättades en integrerad modell för förvaltning av vattenkvaliteten. Unionens vattenpolitik syftar till att ge EU-invånarna tillgång till vatten av god kvalitet i tillräcklig mängd, garantera god status för alla vattenförekomster i hela Europa samt säkerställa tillräcklig, balanserad och rättvis tillgång till vatten för alla sektorer som använder vatten, inbegripet industrin. Vissa typer av nettonollteknik påverkar vattnet under användningsfasen genom vattenanvändning eller utsläpp av avloppsvatten i vattenförekomster. I auktioner för sådan teknik kan det därför vara relevant att utforma kriterier som inte rör pris för miljömässig hållbarhet i fråga om vatten.

(27)

Minskning av föroreningar är en annan viktig del av den europeiska gröna given, i enlighet med handlingsplanen för nollförorening av luft, vatten och mark. I planen fastställs målet att minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre anses vara skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen och som respekterar de gränser som vår planet kan klara. Auktioner för nettonollteknik kan bidra till att minska föroreningarna genom fastställda tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval som rör föroreningsnivåer. Om de berörda myndigheterna beslutar att använda sådana kriterier bör relevanta metoder, tröskelvärden och efterlevnadsmekanismer fastställas i enlighet med och på grundval av unionsrätten, i förekommande fall, och med beaktande av de kriterier som fastställs i tillägg C till kommissionens delegerade förordning (EU) 2023/2486 (25), beroende på vad som är tillämpligt.

(28)

Innovation är nyckeln till konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och snabb utbyggnad av förnybar energi. Direktiv (EU) 2018/2001 syftar till att främja innovation inom utbyggnaden av förnybar energi genom att fastställa ett vägledande mål för innovativ teknik för förnybar energi på minst 5 % av den nyinstallerade kapaciteten för förnybar energi senast 2030. Införandet av kriterier för innovation i utformningen av auktioner bör främja utvecklingen av helt nya lösningar eller förbättrade aktuella lösningar. På så sätt skapas en robust ram som främjar upptagandet av avancerad teknik och som säkerställer en hållbar och konkurrensutsatt väg mot klimatneutralitet.

(29)

När innovation används som ett tilldelningskriterium eller kriterium för förhandsurval i auktioner är det lämpligt att skilja mellan två typer av auktioner. Merparten av auktionerna fokuserar inte specifikt på innovation som främsta mål för auktionen, utan deras främsta mål är i stället utbyggnaden av förnybara energikällor. Dessa auktioner syftar inte till att främja innovation i sig, men vissa inslag som belönar innovation kan läggas till i utformningen av auktionerna i form av tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval. En annan och mindre del av auktionerna kan kallas rena innovationsauktioner. Deras främsta syfte är att främja innovation med koppling till den framtida utbyggnaden av förnybara energikällor, såsom våg- och tidvattenenergiprojekt och projekt med vindkraftdrakar.

(30)

I båda typerna av auktioner där innovation ingår som ett tilldelningskriterium eller ett kriterium för förhandsurval bör de berörda myndigheterna alltid bedöma de föreslagna projektens bidrag till en miniminivå av förbättring av centrala resultatindikatorer för att säkerställa att projektet levererar lösningar, teknik eller förbättringar som går utöver den aktuella teknik som redan finns tillgänglig på marknaden och som är relevant inom det område som auktionen gäller. Valet av centrala resultatindikatorer som kommer att användas som måttstock när innovationen jämförs med aktuella lösningar och aktuell teknik beror på det allmänpolitiska mål som eftersträvas av medlemsstaterna. Det kan till exempel vara centrala resultatindikatorer som mäter förbättringarna av teknikens energieffektivitet, materialåtervinningsbarheten, lösningens eller teknikens flexibilitet för att främja integrering av energisystem, minskningen av råvaruberoende, teknikens livslängd, minskningen av miljöpåverkan eller andra centrala resultatindikatorer beroende på det specifika allmänpolitiska mål som eftersträvas genom införandet av ett kriterium för innovation som ett kriterium som inte rör pris.

(31)

I rena innovationsauktioner bör man vid införande av kriterier för förhandsurval för att bedöma innovation också ta hänsyn till de föreslagna lösningarnas eller den föreslagna teknikens mognadsgrad för att garantera att projektet uppfyller upphandlingens mål och att de föreslagna innovationerna inte befinner sig i ett så tidigt utvecklingsskede att de inte kommer att förverkligas. I fråga om auktioner som inte är rena innovationsauktioner bör de berörda myndigheterna också tillåtas att kräva en viss mognadsgrad för de projekt som ingår i anbudsförfarandet för att undvika att ta emot anbud i ett mycket tidigt utvecklingsskede, vilka sannolikt inte kommer att uppfylla målen med auktionen.

(32)

Kunskapsspridning om den senaste innovativa utvecklingen är avgörande för att ytterligare stimulera innovation, särskilt för rena innovationsauktioner (26). Medlemsstaternas berörda myndigheter bör som ett tilldelningskriterium eller ett kriterium för förhandsurval inkludera behovet av att sprida resultaten av det vinnande projektet genom konferenser, offentliggörande, öppna databaser eller fri programvara/programvara med öppen källkod och, när så är relevant, operativa uppgifter, under förutsättning att lämpliga sekretessåtgärder vidtas. På samma sätt bör de kräva att den som vinner auktionen åtar sig att i god tid tillhandahålla licenser för forskningsresultat från understödda forsknings- och utvecklingsprojekt som skyddas av immateriella rättigheter, till marknadspris och på icke-exklusiv och icke-diskriminerande grund för användning av berörda parter i EES. I fråga om auktioner som inte är rena innovationsauktioner bör medlemsstaternas berörda myndigheter tillåtas att som tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval inkludera denna typ av krav på kunskapsspridning.

(33)

I och med införandet av nya variabla anläggningar för förnybar energi står elsystemet inför särskilda utmaningar, såsom behovet av att ta itu med överbelastning av nätet och samtidigt upprätthålla nätstabiliteten. Dessa behov tillgodoses vanligtvis genom omdirigering och andra lösningar som medför en kostnad för systemet. Genom att införa integrering av energisystem som ett kriterium som inte rör pris i auktioner för förnybar energi, och därmed hantera det sätt som drift av projektet för förnybar energi inverkar på systemet, kan man minska dessa systemkostnader. Energisystembehoven kan dock inte hanteras enbart genom kriterier som inte rör pris vid auktioner för förnybar energi, utan kräver systemlösningar, däribland nätplanering, regleringsaspekter, marknadssignaler och nättariffer.

(34)

Kriterier som inte rör pris vilka gäller integrering av energisystem bör utformas på ett sätt som gör det möjligt för alla lösningar och typer av teknik som kan bidra till att tillgodose de identifierade systembehoven att delta. Om det är vederbörligen motiverat på grundval av de identifierade systembehoven eller tillåtet enligt unionsrätten bör auktionerna också inriktas på en eller flera lösningar eller typer av teknik. Dessa lösningar eller typer av teknik skulle kunna ingå i de investeringar som skulle krävas i det projekt som anbudet gäller eller skulle köpas in genom ett avtal med en tredje part så länge som de utgör en ny investering. Denna möjlighet kommer att göra det möjligt för anbudsgivarna att välja de mest kostnadseffektiva lösningarna. För att bedöma hur olika lösningar eller typer av teknik bidrar till ett systembehov kan man behöva modelleringsverktyg som gör det möjligt för myndigheterna att på ett objektivt och icke-diskriminerande sätt och med hjälp av scenarier uppskatta vilken inverkan det projekt som anbudet gäller kan ha på energisystemet. Alternativa metoder skulle kunna inriktas antingen på objektiva och kontrollerbara variabler som fungerar som proxyvariabler för allmänna systembehov eller för bidrag från specifik teknik, med särskild hänsyn till nätplanering. Användningen av dessa alternativa metoder innebär dock en risk för att det föreslagna projektets potentiella inverkan på systemet underskattas.

(35)

När de berörda myndigheterna tar med integrering av energisystem som ett kriterium i sin auktionsutformning bör de ta hänsyn till sättet på vilket de projekt som ingår i anbudsförfarandet bidrar till att tillgodose systembehoven, på grundval av följande tre nyckelparametrar: projektens bidrag till elsystembehoven ur ett tidsmässigt perspektiv, projektens bidrag till upprättandet av förbindelser mellan energibärare, och projektens bidrag till elsystembehoven ur ett lokaliseringsperspektiv.

(36)

I bedömningen av sättet som de projekt som ingår i anbudsförfarandet kan bidra till att tillgodose elsystembehoven ur ett tidsmässigt perspektiv bör man beakta de många olika lösningar, inbegripet energilagring och efterfrågeflexibilitet, som kan bidra till att åtgärda obalanser som uppstår till följd av produktions- och efterfrågevariationer i fråga om förnybar el. Inom ramen för auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor kan sättet som de projekt som ingår i anbudsförfarandet använder tillgångar som möjliggör modulering av produktion, inmatning eller förbrukning bidra till att tillgodose systembehoven genom att tillhandahålla tidsmässig flexibilitet. Detta kan till exempel uppnås genom en kombination av flera typer av teknik för förnybar produktion, en kombination av produktions- och ellagringstillgångar eller en kombination av produktions- och efterfrågetillgångar eller dito lösningar, vilka kan öka eller minska efterfrågan på el när så krävs.

(37)

I bedömningen av det sätt varpå det projekt som anbudet gäller bidrar till att upprätta förbindelser mellan energibärare bör man beakta kapaciteten att överföra förnybar energi från en energibärare till en annan genom energiomvandlingstillgångar. Förbindelser mellan energibärare avser särskilt omvandling av förnybar el till en annan energibärare, såsom värme eller vätgas, för användning i en sektor som efterfrågar energi men inte använder el direkt. På så sätt kan den gradvisa utfasningen av fossila bränslen i det elsystem som det projekt som anbudet gäller bidrar till göra det möjligt att fasa ut fossila bränslen i sektorer som efterfrågar energi men inte använder el, såsom värme i vissa bostadshus eller industribyggnader och vätgas i vissa industriprocesser. Förbindelser mellan energibärare bidrar därför till energisystemets behov av att fasa ut fossila bränslen när de är den mest kostnadseffektiva vägen. Dessutom bidrar energiomvandlingstillgångar som upprättar dessa förbindelser mellan energibärare, såsom elektrolysanläggningar eller värmeproduktions- och lagringsanläggningar, också till att tillgodose behoven av tidsmässig flexibilitet inom elsektorn.

(38)

I bedömningen av sättet som det projekt som anbudet gäller bidrar till elsystembehoven ur ett lokaliseringsperspektiv bör fokus ligga på samspelet mellan nätets topologi och lokaliseringen av produktions- och användningstillgångar, vilket kan leda till problem med nätöverbelastning och minskad användning av förnybar energi. Om nya projekt för produktion av förnybar energi och deras nätanslutningspunkter lokaliseras optimalt kan detta därför bidra till att minska problemen med överbelastning av nätet, och det är av avgörande betydelse för elsystembehoven. Deltagandet i auktioner kan därför begränsas till projekt i på förhand fastställda områden där projekten kan bidra till att minska nätöverbelastning, eller också kan poäng baserade på lokaliseringseffekten tilldelas till projekt som ingår i anbudsförfarandet.

(39)

För att säkerställa att de kriterier som anges i denna förordning är ändamålsenliga vid auktioner för förnybar energi bör medlemsstaternas berörda myndigheter fastställa en metod för att bedöma de kriterier som inte rör pris som anges i denna förordning och införa lämpliga övervakningsmekanismer och garantier för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls samt lämpliga sanktioner om de inte gör det. Dessa garantier och sanktioner bör fastställas på en välbalanserad nivå så att behovet av att säkerställa ett konkurrensutsatt anbudsförfarande uppfylls samtidigt som företag som inte har någon fast avsikt att förverkliga projektet och att uppfylla projektspecifikationerna avskräcks från att lämna anbud. Nivån på garantier och sanktioner bör fastställas på ett sådant sätt att det blir dyrare för anbudsgivarna att inte uppfylla auktionsspecifikationerna än att bära kostnaden och uppfylla dem.

(40)

I fråga om vissa kriterier kan det vara nödvändigt att visa att de uppfylls under projektets hela löptid. Exempelvis kan bidraget till integrering av energisystem, cybersäkerhet eller miljömässig hållbarhet kräva permanent övervakning. Det är lämpligt att införa harmoniserade regler om vid vilken tidpunkt man ska kontrollera att kriterierna uppfylls. Alla anbudsgivare i en auktion bör åta sig att uppfylla alla auktionskrav och de specifikationer som ingår i deras anbud när de lämnar sina anbud. Huruvida de krav som följer av olika kriterier som inte rör pris och av andra auktionskrav har uppfyllts kan påvisas vid olika tidpunkter, vilka bör fastställas av medlemsstaternas berörda myndigheter i förekommande fall.

(41)

Anbudsgivarna bör tillhandahålla särskild dokumentation för att visa att de uppfyller vissa kriterier som inte rör pris. För att bevisa att kriterierna för förhandsurval som rör ansvarsfullt företagande vid auktioner för förnybara energikällor uppfylls bör medlemsstaternas berörda myndigheter kräva förklaringar om tillbörlig aktsamhet som garanterats av tredje part. För att påvisa att riskhanteringsåtgärderna för cybersäkerhet verkligen genomförs bör anbudsgivaren lämna in en cybersäkerhetsplan och uppdatera den regelbundet. I förekommande fall får myndigheterna kräva att anbudsgivarna och deras leverantörer genomgår regelbundna säkerhetsgranskningar som utförs av oberoende tredje parter och att de regelbundet lägger fram resultaten av dessa granskningar.

(42)

Denna förordning påverkar inte tillämpningen av artikel 4 i direktiv (EU) 2018/2001 och artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och inte heller unionens internationella skyldigheter. Medlemsstaternas berörda myndigheter bör införa tilldelningskriterier eller kriterier för förhandsurval vid auktioner för utbyggnad av energi från förnybara energikällor i enlighet med unionens internationella skyldigheter och för att uppfylla det relevanta kravet på att införa restriktiva åtgärder av hänsyn till säkerhet och allmän ordning. Dessa kriterier bör också vara förenliga med och inte gå utöver unionsrätten och vara förenliga med åtaganden enligt de handels- och investeringsavtal i vilka unionen eller dess medlemsstater är parter och de handels- och investeringsavtal till vilka unionen eller dess medlemsstater är anslutna.

(43)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från energiunionskommittén.