Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1291 av den 2 juli 2025 om registrering av ursprungsbeteckningen TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti i unionens register över geografiska beteckningar

(1)

I enlighet med artikel 90.1 och 90.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 (2), som ändrade förordning (EU) nr 1308/2013, ska förordning (EU) nr 1308/2013 fortsätta att tillämpas på ansökningar om registrering av geografiska beteckningar för vin som mottagits av kommissionen och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning före den 13 maj 2024. Den 19 juli 2022 lämnade Slovakien in en ansökan om registrering av ursprungsbeteckningen (SUB) ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” till kommissionen.

(2)

I enlighet med artikel 97.4 i förordning (EU) nr 1308/2013 offentliggjordes Slovakiens ansökan om registrering av ursprungsbeteckningen ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” i Europeiska unionens officiella tidning den 23 oktober 2023 (3).

(3)

Den 19 januari 2024 tog kommissionen emot en motiverad invändning från Ungern. Efter att ha bedömt om invändningen kunde tas upp till prövning uppmanade kommissionen den 29 februari 2024 Ungern och Slovakien att inleda lämpliga samråd för att nå en överenskommelse i enlighet med artikel 98.2 i förordning (EU) nr 1308/2013.

(4)

Ungern begärde en förlängning av samråden den 29 maj 2024, men eftersom begäran inte lämnades in av Slovakien uppfyllde den inte villkoret i artikel 98.2 sista meningen i förordning (EU) nr 1308/2013. Samråden förlängdes därför inte. Samråden avslutades utan någon överenskommelse mellan Ungern och Slovakien. Kommissionen måste därför anta ett beslut i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, med beaktande av resultaten av samråden.

(5)

I den motiverande invändningen och under samråden med Slovakien hävdade Ungern att namnet ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” inte borde registreras eftersom det är delvis homonymt med namnet ”Tokaj/Tokaji” som förtecknas i unionens register över geografiska beteckningar för Ungern. Ungern menade att registreringen av det föreslagna namnet därför strider mot artikel 100 i förordning (EU) nr 1308/2013. Ungern hävdade även att om man framhäver ”TOKAJSKÉ VÍNO” i namnet ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” med versaler kan det vilseleda konsumenterna genom att ge intryck av att produkten i fråga uppfyller samma stränga standarder som dem för de ungerska vinerna ”Tokaj/Tokaji”.

(6)

Ungern ifrågasatte också den territoriella giltigheten för ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” och menade att det geografiska området för denna beteckning inte motsvarar den historiskt definierade Tokajregionen, och att den historia och de traditioner som är gemensamma för Ungern och Slovakien när det gäller Tokajvinet inte beaktats av Slovakien. Ungern noterade att av de sju kommuner som ingår i det avgränsade geografiska området för beteckningen ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” är det endast Malá Tŕňa och Viničky som historiskt har tillhört Tokajregionen, enligt österrikisk-ungersk lagstiftning som var i kraft mellan 1908 och 1924.

(7)

Ungern hävdade vidare att det är lättare att producera ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” än ”Tokaj/Tokaji”, vilket ger ”Tokaj/Tokaji” en konkurrensnackdel. Ungern noterade att produktspecifikationen för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaj/Tokaji” innehåller strängare standarder och högre kvalitetskrav än produktspecifikationen för ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti”. Detta gäller särskilt produktionen av naturligt söta viner och högsta avkastning. Produktspecifikationen för viner med det slovakiska namnet tillåter dessutom produktion av fler typer av vin och fler kategorier av vinprodukter än produktspecifikationen för det ungerska vinet ”Tokaj/Tokaji”. Ungern yrkade på att produkter som registreras med samma namn inte bör kunna produceras på två olika sätt.

(8)

Slutligen lyfte Ungern fram Slovakiens befintliga skyddade ursprungsbeteckning ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” som omfattar en nästan identisk vinproduktion som den som beskrivs i ansökan om registrering av ursprungsbeteckningen ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti”. Ungern påpekade att man inte skulle invända mot registreringen av ursprungsbeteckningen ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” om Slovakien avregistrerade den befintliga skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj”.

(9)

Kommissionen har bedömt argumenten i den motiverade invändningen från Ungern mot bakgrund av förordning (EU) nr 1308/2013, med beaktande av de uppgifter som mottagits angående samråden mellan de berörda parterna.

(10)

Innan man övervägde Ungerns argument i invändningen noterade kommissionen att Slovakien hade registrerat namnet ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” som ursprungsbeteckning AO-45 den 22 november 1967 (4) i det internationella systemet för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar enligt Lissabonöverenskommelsen om skydd för ursprungsbeteckningar och deras internationella registrering (Lissabonöverenskommelsen) (5).

(11)

Reglerna för övergången från Lissabonöverenskommelsen till Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar (Genèveakten) (6) fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1753 (7). I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2019/1753 har medlemsstater som är parter i Lissabonöverenskommelsen och som har anslutit sig till Genèveakten (såsom Slovakien) ett val när det gäller ursprungsbeteckningar som inte skyddas enligt unionssystemet. De kan begära antingen registrering av ursprungsbeteckningen enligt unionssystemet och därmed registrering enligt Genèveakten, eller att registreringen av ursprungsbeteckningen i det internationella registret annulleras (8).

(12)

I enlighet med artikel 3 i rådets beslut (EU) 2019/1754 (9) är de medlemsstater som var parter i Lissabonöverenskommelsen den 26 februari 2020 (såsom Slovakien) bemyndigade att ratificera eller ansluta sig till Genèveakten, strikt i den utsträckning som deras anslutning är nödvändig för att i unionens intresse upprätthålla ancienniteten och kontinuiteten i skyddet för ursprungsbeteckningar som redan registrerats av dessa medlemsstater enligt Lissabonöverenskommelsen och för att fullgöra de skyldigheter som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) 2019/1753.

(13)

Ansökan om registrering av ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” i unionssystemet i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2019/1753 är därför ett villkor för registreringen av ursprungsbeteckningen AO-45 ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” enligt Genèveakten och för bevarandet av den tillhörande rätten till prioritet. Om ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” inte var registrerad i unionssystemet skulle Slovakien inte ha rätt att registrera ursprungsbeteckningen AO 45 ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” enligt Genèveakten och skulle förlora skyddet för ursprungsbeteckningen enligt Lissabonöverenskommelsen.

(14)

Vad gäller Ungerns argument om homonymitet anser kommissionen att ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” helt riktigt är delvis homonymt med den ungerska skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaj/Tokaji”. I enlighet med artikel 100.1 i förordning (EU) nr 1308/2013 ska man i sådana situationer beakta lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar. När det gäller risken för förväxlingar får ett homonymt namn inte vilseleda konsumenten att tro att en produkt kommer från ett annat område.

(15)

När det gäller lokala och traditionella seder och bruk hävdar både Ungern och Slovakien att Tokajregionens vinodlingstraditioner har bevarats i århundraden. Denna region ligger i nordöstra Ungern och sydöstra Slovakien, och både Ungern och Slovakien producerar Tokajviner och upprätthåller skyddet för relaterade vinnamn. Slovakien uppgav att ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” är ett namn på Tokajvin som traditionellt använts i Slovakien i samband med det geografiska område som avgränsats av Slovakien. Denna användning av ordet ”Tokaj” för ett slovakiskt vin stöds av den slovakiska lagstiftningen om Tokajvin sedan 1959 och av skyddet för namnet ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” enligt Lissabonöverenskommelsen från 1967.

(16)

För det första, när det gäller risken för förväxlingar, hänvisar namnet till produktens verkliga ursprung, dvs. Tokajregionen, varav en del är belägen i Slovakien och en del i Ungern, och namnet har traditionellt använts i båda delarna av den gränsöverskridande Tokajregionen. Kommissionen är inte medveten om att dessa omständigheter har lett till förväxlingar hos konsumenterna. Tvärtom är konsumenterna medvetna om att namnet ”Tokaj” länge har använts för viner i båda länderna. Att både ungerska och slovakiska Tokajviner finns på marknaden och deras växande anseende har lett till att både Ungern och Slovakien har sökt skydd för vinnamnen i fråga. Detta ledde till att det 2006 registrerades två skyddade ursprungsbeteckningar som hänvisar till Tokajregionen, nämligen ”Tokaj/Tokaji” för Ungern och ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” för Slovakien. Dessa beteckningar har använts samtidigt i samma gränsöverskridande vinregion utan att leda till förväxlingar (10). Det finns ingen anledning att tro att den aktuella begäran om registrering av ytterligare en slovakisk skyddad ursprungsbeteckning som innehåller namnet ”Tokaj” skulle riskera förväxling med det ungerska namnet.

(17)

För det andra är namnen på det ungerska vinet och det slovakiska vinet inte identiska. Namnen är endast delvis homonyma. På slovakiska är ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” en sammansättning, där hänvisningen till ”Tokaj” görs med hjälp av ett adjektiv (”TOKAJSKÉ”).

(18)

För det tredje innehåller det slovakiska namnet den geografiska delen ”zo slovenskej oblasti” (”från det slovakiska området”), vilket tydligt anger ursprungslandet och ytterligare minskar risken för förväxling. Så som Slovakien har förklarat användes denna geografiska del redan när ursprungsbeteckningen AO 45 ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” registrerades enligt Lissabonöverenskommelsen, i syfte att tydligt skilja mellan de ungerska och slovakiska ursprungsbeteckningarna.

(19)

För det fjärde fastställs i artikel 119.1 d i förordning (EU) nr 1308/2013 att märkning och presentation av vin i unionen ska innehålla en uppgift om härkomst. Detta innebär i praktiken att information om vinets ursprungsland är obligatorisk. På vinetiketter står det därför vanligtvis ”vin av …”, ”vin från …”, ”producerat i …” eller ”produkt från …”. Detta ger ytterligare klarhet när det gäller vinets ursprung och gör ytterligare åtskillnad mellan Tokajviner som produceras i Ungern och Tokajviner som produceras i Slovakien.

(20)

För det femte, när det gäller Ungerns ifrågasättande av användningen av versaler för att framhäva Tokajregionen, har Slovakien förklarat att man använde versaler i namnet i ansökan om registrering enligt unionssystemet eftersom det namn som ska registreras enligt Genèveakten måste överensstämma med det namn som redan registrerats enligt Lissabonöverenskommelsen. Under alla omständigheter och baserat på det som gör det möjligt att skilja mellan ungersk och slovakisk Tokaj enligt skälen 16, 17, 18 och 19, anses användningen av versaler i namnet ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” inte leda till någon ökad risk för förväxling.

(21)

På grundval av allt detta anser kommissionen, med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk och avsaknaden av risk för förväxling, särskilt eftersom konsumenterna inte vilseleds att tro att produkterna kommer från ett annat område, att den delvisa homonymiteten inte hindrar registreringen av namnet ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti”.

(22)

Vad gäller Ungerns argument att det geografiska området för ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” inte motsvarar den historiskt definierade Tokajregionen, konstaterar kommissionen att även om ungerska och slovakiska Tokajviner har en gemensam vinodlingshistoria utförs produktion av Tokajviner i nuläget i två olika geografiska områden i två medlemsstater. Det geografiska området för ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” omfattar sju slovakiska kommuner. Detta område fastställdes formellt av Slovakien som produktionsområde för slovakiska Tokajviner 1959 genom dess nationella lagstiftning. Vinregioner kan utvecklas över tid och deras territoriella gränser kan förändras jämfört med hur de var för århundraden sedan, men det innebär inte att ursprungsplatsen ifrågasätts.

(23)

Slovakien har visat att landet uppfyller villkoren i förordning (EU) nr 1308/2013, inklusive vad gäller begreppet ursprungsbeteckning, som definieras i artikel 93.1 a i den förordningen. Slovakien har särskilt visat att det finns ett samband mellan produkten och den geografiska omgivningen med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den. Slovakien har också uppgett att det geografiska området och produktionsmetoden för det slovakiska Tokajvinet har reglerats i Slovakien sedan 1959. Ungerns hänvisning till en historisk avgränsning enligt den lag som gällde i dubbelmonarkin Österrike–Ungern 1908 anses inte utgöra tillräcklig grund för att ifrågasätta Slovakiens avgränsning av området eller sambandet mellan det området och det slovakiska Tokajvinets egenskaper. Kommissionen avvisar därför Ungerns ifrågasättande av den territoriella giltigheten för ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” och dess begäran om anpassning av det avgränsade geografiska området för ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” till det geografiska området för Tokaj enligt lagen i Österrike-Ungern 1908.

(24)

När det gäller Ungerns påstående att de mer krävande och strängare kraven i produktspecifikationen för Ungerns ”Tokaj/Tokaji”, jämfört med produktspecifikationen för Slovakiens ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti”, ger de ungerska producenterna en konkurrensnackdel, anser kommissionen att ”Tokaj/Tokaji” och ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” är olika namn och kopplade till olika produktspecifikationer. Vad gäller den aktuella ansökan om registrering behöver Slovakien därför inte uppfylla kraven i den ungerska produktspecifikationen för ”Tokaj/Tokaji”. Ungern är inte heller skyldigt att anpassa sina regler till den slovakiska produktspecifikationen för ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” eller ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti”, utan får fastställa och upprätthålla sina egna krav för vinet ”Tokaj/Tokaji”. Det finns inget krav i förordning (EU) nr 1308/2013 som säger att delvis homonyma namn måste ha samma produktspecifikation. I avsaknad av risk för förväxling mellan de slovakiska och ungerska skyddade ursprungsbeteckningarna påverkar de eventuellt olika standarderna inte bedömningen enligt artikel 100 i förordning (EU) nr 1308/2013. Det är därför obefogat att ta upp en konkurrensnackdel som beror på att kraven i produktspecifikationen för en viss skyddad ursprungsbeteckning är strängare än kraven i produktspecifikationen för en annan skyddad ursprungsbeteckning. Ungerns påstående om en konkurrensnackdel på grund av strängare produktionskrav bör därför avvisas.

(25)

När det gäller Ungerns uttalande att man inte skulle invända mot registreringen av ursprungsbeteckningen ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” om Slovakien avregistrerade den befintliga ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” anser kommissionen att detta är upp till Slovakien. Slovakien har bekräftat att den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” används och att man inte har för avsikt att avregistrera den. Enligt kommissionen är registreringen av ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” (SUB) inte beroende av avregistrering av ”Vinohradnícka oblasť Tokaj” (SUB), vars användning och skydd Slovakien vill behålla, eftersom det rör sig om två olika namn.

(26)

Kommissionen drar slutsatsen att inget av Ungerns argument motiverar att ansökan om registrering avslås. Ursprungsbeteckningen ”TOKAJSKÉ VÍNO zo slovenskej oblasti” bör därför föras in i unionens register över geografiska beteckningar.

(27)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.