Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1456 av den 17 juli 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av smält aluminiumoxid med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 21 november 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av smält aluminiumoxid med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 9 oktober 2024 av Imerys S.A. (klaganden). Klagomålet ingavs för unionsindustrins räkning avseende smält aluminiumoxid i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/260 (3) (förordningen om registrering).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, kända exporterande producenter, de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

En närstående importör, Reckel GmbH (Reckel), ifrågasatte lämpligheten av att välja Mexiko, som i klagomålet användes som representativt land, och hävdade att landet saknar tillräcklig konkurrenskraftig produktion av de undersökta produkterna och lämpliga produktionsvillkor som liknar dem i Kina. Reckel föreslog Brasilien som ett lämpligare alternativ, eftersom råvaruförhållandena där är mer jämförbara med dem i Kina.

(7)

En unionsanvändare, RHI Magnesita GmbH, lämnade synpunkter på inledandet av antidumpningsundersökningen och kritiserade valet av Mexiko som referensland för fastställande av normalvärdet för smält aluminiumoxid. RHI Magnesita GmbH hävdade att Mexiko saknar tillräcklig konkurrenskraftig produktion, med endast två producenter, vilket tyder på en icke-konkurrensutsatt marknad. Företaget påpekade dessutom att Mexiko inte har liknande råvaruförhållanden som Kina, som har betydande mineralreserver, och föreslog att Brasilien skulle vara ett lämpligare alternativ på grund av dess jämförbara produktionsförhållanden.

(8)

Unionsanvändarnas intresseorganisation, Verband Deutscher Schleifmittelwerke e.V. (VDS), lämnade synpunkter på inledandet av antidumpningsundersökningen och invände mot valet av Mexiko som representativt tredjeland för fastställande av normalvärdet för smält aluminiumoxid. VDS hävdade att valet av Mexiko är olämpligt, eftersom landet saknar betydande produktion av den undersökta produkten och endast har ett fåtal producenter som använder olika kvaliteter och dyrare råvaror. Organisationen uttryckte farhågor om att detta val skulle leda till snedvridna resultat och betonade vikten av att säkerställa att beräkningarna av dumpning och skada baseras på en objektiv och rättvis grund. VDS föreslog att Indien skulle användas som representativt tredjeland i stället och påpekade att Indien har en mer relevant produktionsstruktur och mer lämpliga kostnadsstrukturer som är jämförbara med dem i Kina, vilket skulle säkerställa mer korrekta och tillförlitliga beräkningar.

(9)

En unionsanvändare, Wester Mineralien GmbH (Wester), hävdade att klagomålet inte på ett övertygande sätt visar att dumpning förekommer, eftersom valet av Mexiko som representativt land är olämpligt för beräkning av normalvärdet. Wester framhöll att den använda metoden, som baseras på det konstruerade normalvärdet från mexikanska uppgifter, inte återspeglar situationen korrekt eftersom Mexiko saknar en betydande och konkurrenskraftig produktionsbas för smält aluminiumoxid. Företaget förespråkade därför att antidumpningsförfarandet skulle avslutas.

(10)

I undersökningens inledande skede ansågs Mexiko vara ett potentiellt representativt land, eftersom det bedömdes ha produktion av den undersökta produkten. Det är dock viktigt att notera att den inledande bedömningen endast var början på en grundlig undersökningsprocess. Under undersökningens gång förfinades kommissionens val av representativt land och utvärderades mot bakgrund av specifika kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen. Dessa kriterier, som omfattar tillgången till och kvaliteten på uppgifter samt den ekonomiska situationens jämförbarhet med den i Kina, tillämpades noggrant för att säkerställa ett rättvist och korrekt fastställande av normalvärdet. Denna process och skälen till det slutliga valet förklaras ingående i avsnitt 3.2.2, där kommissionens åtagande att upprätthålla öppenhet och metodisk stringens under hela undersökningen framhålls.

(11)

Vissa parter lämnade synpunkter på produktkontrollnumrets uppbyggnad med avseende på vissa tekniska frågor och saknade egenskaper. Vissa användare hävdade att den åtskillnad mellan brun smält aluminiumoxid av första och andra kvalitet som återspeglas i produktkontrollnumret är onödig, eftersom den är kopplad till halten av aluminiumoxid (Al2O3) och järn(III)oxid (Fe2O3) som redan beaktas separat. Kommissionen noterade alla tekniska synpunkter som lämnades. Undersökningen visade att åtskillnaden mellan brun smält aluminiumoxid av första och andra kvalitet i produktkontrollnumret är artificiell, inte återspeglar branschstandarder och är föremål för tolkning. Därför var det nödvändigt att justera produktkontrollnumret för brun smält aluminiumoxid. Kommissionen ansåg att de avgörande faktorerna vid jämförelse av produkter är halten av Al2O3 och Fe2O3, som återspeglas i värdena A1/A2 och F1/F2 i produktkontrollnumret. Produktkontrollnumren B2GA2F1 och B1GA2F1 jämfördes därför för att fastställa skademarginalen, såsom anges i avsnitt 6.1. När det gäller de ytterligare tekniska egenskaper som föreslagits för införande konstaterade kommissionen att den befintliga strukturen för produktkontrollnummer i tillräcklig utsträckning omfattar alla relevanta egenskaper i samband med undersökningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av representativitet i fråga om storleken på produktionen och försäljningsvolymen av den undersökta produkten under perioden från den 1 oktober 2023 till den 30 september 2024 och tog även hänsyn till det geografiska läget. Urvalet bestod av två unionsproducenter i två olika medlemsstater. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod, på grundval av den information som fanns tillgänglig i det skedet, för nästan 50 % av den beräknade totala produktionen och mer än 40 % av den beräknade totala försäljningsvolymen i unionen av den likadana produkten. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(14)

Eftersom ett av de företag som ingick i urvalet, MOTIM Electrocorundum Ltd (Ungern), inte besvarade frågeformuläret, föreslog kommissionen att företaget skulle ersättas med en annan unionsproducent, Alteo Fused Alumina (Frankrike), som också hade anmält intresse för att ingå i urvalet. På grundval av den information som fanns tillgänglig i det skedet omfattade urvalet mer än 44 % av den beräknade totala produktionen i unionen och mer än 38 % av den beräknade totala försäljningsvolymen i unionen av den likadana produkten, och det säkerställde också en god geografisk spridning.

(15)

Urvalet bekräftades och är representativt för unionsindustrin.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(17)

Tio icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två icke-närstående importörer på grundval av den största import- och försäljningsvolymen av den berörda produkten i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda importörer.

(18)

En unionsanvändare, Tyrolit, en intresseorganisation för unionsanvändare, VDS, och en närstående importör, Reckel, lämnade synpunkter på urvalet av icke-närstående importörer och påpekade att endast handlare av råvaror och inte tillverkare som bearbetar råvarorna hade ingått i urvalet. Båda parter hävdade dessutom att de importörer som ingick i urvalet huvudsakligen inriktar sig på import av råvaror, såsom brun och vit smält aluminiumoxid, och att de endast i begränsad utsträckning importerar specialkvaliteter. De hävdade därför att urvalet inte var representativt. Kommissionen noterade att flera parter som deltog i stickprovsförfarandet mer korrekt skulle klassificeras som användare snarare än icke-närstående importörer. Kommissionen klargjorde att alla företag, oavsett om de köper direkt från det berörda landet eller via en leverantör eller handlare, anses vara ”unionsanvändare” om de därefter införlivar den undersökta produkten i sin egen produktionsprocess. Att direkta användare ingår i urvalet av importörer tjänar inte syftet att undersöka importörer. Användarnas intressen bedöms i stället separat. När det gäller påståendet om specialkvaliteter konstaterade kommissionen att alla typer av smält aluminiumoxid har liknande grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Eftersom de två importörer som ingick i urvalet svarade för mer än 63 % av importvolymen av den undersökta produkten från Kina och 71 % av importen av den undersökta produkten med ursprung i alla länder, bekräftade kommissionen den 17 december 2024 det urval som gjorts på grundval av de uppgifter som lämnats av de parter som deltagit i stickprovsförfarandet.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas beskickning att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(20)

De 22 exporterande producenter i det berörda landet, som svarar för 16,7 % av den totala exportvolymen av smält aluminiumoxid från Kina till unionen, lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett preliminärt urval av tre exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. De synpunkter som inkommit sammanfattas och behandlas nedan.

(21)

Dengfeng Wudu Abrasives Co. Ltd (Wudu), ett företag som ingick i det preliminära urvalet, lämnade på nytt uppgifter om sin export av den undersökta produkten till unionen och uppgav lägre exportvolymer. Kommissionen begärde ytterligare uppgifter från Wudu för att kunna beakta företaget som en samarbetsvillig exporterande producent i detta förfarande. Wudu lämnade dock inte de begärda uppgifterna inom den fastställda tidsfristen.

(22)

Med hänsyn till den uppdaterade lägre exportvolym som Wudu angett och avsaknaden av svar på kommissionens begäran om ytterligare uppgifter ansåg kommissionen att detta företag inte längre samarbetade i undersökningen och därför inte längre ingick i urvalet eller var en samarbetsvillig exporterande producent.

(23)

Shanxi Lvliangshan Minerals Co. Ltd (Lvliangshan) hävdade att det preliminära urvalet av tre exporterande producenter inte var representativt eftersom det endast motsvarade 6,2 % av den totala exportvolymen av smält aluminiumoxid från Kina till unionen. Vidare hävdade företaget att de exporterande företag som ingick i urvalet måste vara verkliga exporterande producenter som kan tillhandahålla tillförlitliga uppgifter om produktionskostnader och exportförsäljning. Lvliangshan föreslog att urvalet skulle baseras på den största produktionsvolymen.

(24)

Art Abrasives (Guizhou) Co., Ltd begärde att ingå i det slutliga urvalet, eftersom företaget är den enda producenten i Kina som använder både aluminiumoxid och bauxit som råvaror för tillverkning av halvspröd smält aluminiumoxid och som använder en omfattande serie avancerade behandlingar för denna produkttyp.

(25)

Tyrolit hävdade att ytterligare faktorer, såsom kvalitetsnivån på den berörda produkten och behandlingsspecifikationerna, också borde beaktas vid urvalet av stickprovet. Tyrolit och VDS begärde också att minst en ytterligare exporterande producent skulle ingå i stickprovet för att öka stickprovets representativitet. Alternativt ansåg Tyrolit att undersökningen borde begränsas till råvaror (särskilt brun och vit smält aluminiumoxid), som enligt uppgift står för 75–80 % av den totala volymen smält aluminiumoxid.

(26)

När det gäller urvalets representativitet och begäran om att ytterligare exporterande producenter skulle ingå i urvalet ansåg kommissionen att den överlag låga samarbetsviljan bland de kinesiska exporterande producenterna, fragmenteringen av den kinesiska inhemska industrin och den relativa storleken på de företag som anmälde sig inte motiverade att ytterligare en exporterande producent skulle ingå i urvalet och att det valda urvalet var tillräckligt representativt, eftersom det stod för 6,1 % av den totala importen. Beträffande påståendena om kvalitetsaspekter och användningen av olika produktionsprocesser eller råvaror erinrade kommissionen om att dessa inte är rättsliga kriterier för urval enligt artikel 17 i grundförordningen. Kommissionen ansåg också att ett urval baserat på exportvolymen till EU var mer representativt än ett urval baserat på produktionsvolymen, eftersom undersökningen är inriktad på de kinesiska aktörernas exportpraxis. Lvliangshan lämnade inte heller någon bevisning för att de företag som ingick i det preliminära urvalet inte var verkliga exporterande producenter. Samtidigt ansåg kommissionen också att den nuvarande undersökningen inleddes till följd av ett klagomål som inte var begränsat till smält aluminiumoxid. På grundval av detta avvisades påståendena i dessa frågor.

(27)

Vidare framgick det att Art Abrasives (Guizhou) Co., Ltd endast använde aluminiumoxid och bauxit för en enda produkttyp (halvspröd aluminiumoxid), medan företaget tillverkar ett mycket bredare sortiment av produkttyper som omfattas av denna undersökning. Dessutom bekräftades inte detta påstående av de ”uppgifter om insatsvaror” som lämnades av denna part, vilka innehöll motstridiga uppgifter. Att lägga till ett företag som har ”unika” tillverkningsmetoder skulle inte göra urvalet mer representativt för de kinesiska aktörerna som helhet, tvärtom. På grundval av detta avvisades påståendena.

(28)

På grundval av ovanstående, efter de synpunkter som inkommit på urvalet av stickprovet och på grund av Wudus bristande samarbete enligt skäl 21, beslutade kommissionen att begränsa det slutgiltiga stickprovet till två exporterande producenter. På denna nya grund utgör det slutgiltiga stickprovet 4,5 % av den totala importen av den berörda produkten och 26,6 % av importen av den berörda produkten till unionen enligt de samarbetsvilliga exporterande producenternas uppgifter.

(29)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(30)

Klagomålet innehöll dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2 och 7.2a i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(31)

Kommissionen offentliggjorde frågeformulären online (4) för de exporterande producenterna, användarna, de icke-närstående importörerna och unionsproducenterna.

(32)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök eller dubbelkontroller på distans i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes hos följande företag:

(33)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(34)

Den undersökta produkten är konstgjord korund, oavsett om den är kemiskt definierad eller inte, även känd som smält aluminiumoxid (den undersökta produkten).

(35)

Typer av konstgjord korund är även kända som vit smält aluminiumoxid, rosa smält aluminiumoxid, rubinröd smält aluminiumoxid, brun smält aluminiumoxid, sol-gel osv. De ingår alla, oavsett handelsnamn, förutsatt att de uppfyller de egenskaper eller specifikationer som anges i beskrivningarna av de relevanta Taric-numren.

(36)

Smält aluminiumoxid framställs genom att bauxit eller aluminiumoxid smälts vid mycket höga temperaturer (cirka 2 000 °C) i en ljusbågsugn och det erhållna materialet därefter kyls och krossas.

(37)

På grund av sin hårdhet och värmebeständighet används smält aluminiumoxid främst inom två industrisektorer, nämligen slipmedel och eldfasta material. Inom slipmedelsindustrin används det i en rad olika tillämpningar, bland annat slipning, polering, kapning och blästring. Inom industrin för eldfasta material fungerar det som ett eldfast material i högtempererade miljöer, t.ex. i ugnsinfodringar, deglar och eldfasta tegelstenar. Utöver dessa huvudsakliga användningsområden används smält aluminiumoxid även vid tillverkning av teknisk keramik och som slitstarkt tillsatsmedel i ytbeläggningar inom laminatindustrin.

(38)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2818 10 11 , 2818 10 19 , ex 2818 10 91 och 2818 10 99 (Taric-nummer 2818 10 91 20, 2818 10 91 90) (den berörda produkten).

(39)

Konstgjord korund som för närvarande klassificeras enligt Taric-nummer 2818 10 91 30 (dvs. sintrad korund med mikrokristallin struktur bestående av aluminiumoxid (CAS RN 1344-28-1) och magnesiumaluminat (CAS RN 12068-51-8) med ett viktinnehåll (beräknat som oxider) på minst 92 % men högst 94 % aluminiumoxid och 7 % (± 1 %) magnesiumoxid) ingår dock inte i den undersökta produkten. Mekaniska blandningar av konstgjord korund och andra ämnen, som för närvarande klassificeras enligt nr 3824 , ingår inte heller i den undersökta produkten.

(40)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(41)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(42)

Flera parter, särskilt unionsanvändare från industrin för eldfasta material, hävdade att det inte fanns något substitut för smält aluminiumoxid för slipmedel och smält aluminiumoxid för eldfasta material, på grund av deras olika fysiska egenskaper, användningsområden och konsumenternas uppfattning. Många användare pekade på skillnaden i partikelstorleksfördelningen mellan smält aluminiumoxid för slipmedel och smält aluminiumoxid för eldfasta material och hävdade att smält aluminiumoxid för slipmedel måste uppfylla vissa standarder som utfärdats av Federation Européenne des Fabricants de Produits Abrasifs (Fepa) och som baseras på kornstorleken. Vad gäller aluminiumoxid för eldfasta material finns det däremot ett bredare spektrum av partikelstorlekar och mindre stränga krav på enhetlig partikelstorlek. Flera användare hävdade dessutom att de båda kvaliteterna inte är utbytbara ur kostnads- och slutanvändningssynpunkt, eftersom användning av smält aluminiumoxid för slipmedel i industrin för eldfasta material skulle vara för kostsamt, medan smält aluminiumoxid för eldfasta material är tekniskt olämpligt för användning i slipmedel.

(43)

Användare från industrin för eldfasta material hävdade också att unionsindustrin huvudsakligen var inriktad på produktion av smält aluminiumoxid för slipmedel och att endast 20–30 % av unionens produktion var avsedd för smält aluminiumoxid för eldfasta material. Användarna hävdade därför att det inte fanns tillräcklig kapacitet i unionen för att tillgodose efterfrågan på smält aluminiumoxid för eldfasta material. Att undanta denna kvalitet från produktdefinitionen skulle enligt användarna inte äventyra de avsedda effekterna av tullarna eftersom smält aluminiumoxid för eldfasta material utgör en så liten del av unionsindustrins produktion.

(44)

Kommissionen noterade att smält aluminiumoxid för slipmedel och för eldfasta material har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper. Båda kvaliteterna består av 90–99 % aluminiumoxid, är mycket hårda, har hög densitet och hög smältpunkt, kännetecknas av en låg halt av föroreningar, stor motståndskraft mot termisk chock och hög slitstyrka. När det gäller partikelstorleksfördelningen konstaterade kommissionen att variationerna i partikelstorlek beror på klassificeringsprocesser efter smältningen, såsom siktning, och återspeglar inte någon inneboende skillnad i produktens beskaffenhet. Kommissionen noterade vidare att det finns en betydande överlappning mellan partikelstorlekarna, vilket gör att båda kvaliteterna kan användas omväxlande för vissa tillämpningar. Undersökningen visade att användare inom industrin för eldfasta material, även om de huvudsakligen köper ett bredare spektrum av partikelstorlekar, också köper mer snävt definierade kornstorlekar som i tillräcklig utsträckning överlappar den partikelstorleksfördelning som normalt förknippas med smält aluminiumoxid för slipmedel. Användare inom slipmedelsindustrin kan också, ur ett tekniskt perspektiv och enligt vad som bekräftats av den tyska slipmedelsorganisationen VDS, använda kornstorlekar som vanligtvis används inom industrin för eldfasta material, även om sådan användning inte överensstämmer med Fepas standarder, särskilt när det gäller mindre krävande slipmedelstillämpningar. Undersökningen visade att det inte är ett rättsligt krav att uppfylla Fepas standarder och att de inte alltid tillämpas på alla användningsområden. När det gäller kostnadsskillnaden konstaterade kommissionen att prisskillnader inte anses vara en tillräcklig grund för att utesluta produkter om det inte finns tydliga bevis för väsentliga skillnader i fysiska, kemiska eller tekniska egenskaper. Kommissionen ansåg att avsaknaden av fullständig utbytbarhet mellan alla kvaliteter av smält aluminiumoxid, som ofta kan hänföras till kostnadsskäl hos användare av eldfasta material eller till kvalitetskrav i vissa avancerade tillämpningar hos användare av slipmedel, inte motsäger slutsatsen att de olika kvaliteterna av smält aluminiumoxid omfattas av samma produkt. Påståendet avvisades därför.

(45)

Kommissionen behandlar argumenten rörande unionens produktion av smält aluminiumoxid för eldfasta material i avsnitt 7 nedan.

(46)

Vissa parter hävdade att sol-gel-korund och smält aluminiumoxid har mycket begränsad utbytbarhet och att smält aluminiumoxid framställs av bauxit och aluminiumoxid, medan sol-gel-korund framställs av högrenad böhmit. Tyrolit påpekade att sol-gel-korund inte framställs genom en smältningsprocess som smält aluminiumoxid, utan genom en annan produktionsprocess som innefattar bildning av en sol-gel genom att böhmit och tillsatser finfördelas i surt vatten. Med hänsyn till det höga priset på råvaran böhmit hävdade Tyrolit dessutom att sol-gel-korund var ungefär tio gånger dyrare än smält aluminiumoxid och att dess substitution i en formulering med en annan typ av smält aluminiumoxid, även om det i teorin var möjligt, skulle ha en betydande inverkan på kvaliteten på de resulterande bundna eller belagda slipmedlen. Vissa parter begärde därför att sol-gel-korund skulle undantas från undersökningen.

(47)

Kommissionen noterade att sol-gel-korund har liknande grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som andra typer av smält aluminiumoxid. Både sol-gel och andra produkttyper av smält aluminiumoxid, inklusive vit smält aluminiumoxid och brun smält aluminiumoxid, består huvudsakligen av aluminiumoxid (Al2O3) och uppvisar jämförbara nivåer av hårdhet, värmebeständighet och kemisk stabilitet, vilket gör dem lämpliga för liknande industriella tillämpningar. Även om sol-gel-korund tillverkas genom en särskild kemisk syntesprocess i stället för genom konventionell smältning och har sitt ursprung i en annan råvara, är skillnaderna i produktionsprocess och insatsvaror inte i sig relevanta för att avgöra om en produkttyp är en särskild produkt när denna skillnad i produktionsmetod inte väsentligt påverkar slutproduktens funktionella egenskaper. Skillnader i kostnader och priser motiverar inte heller i sig slutsatsen att sol-gel bör betraktas som en annan produkt. Det faktum att Tyrolit erkänner att vit smält aluminiumoxid teoretiskt sett skulle kunna ersätta sol-gel, om än med sämre prestanda i mer krävande tillämpningar, visar att de olika typerna av smält aluminiumoxid i tillräcklig grad har samma grundläggande funktionella egenskaper. Kommissionen ansåg att det för de flesta slipmedelstillämpningar finns en betydande utbytbarhet mellan sol-gel-korund och andra typer av smält aluminiumoxid.

(48)

Kommissionen drog därför slutsatsen att synpunkterna på produktdefinitionen inte gav tillräcklig grund för att utesluta produkter. Följaktligen avvisades påståendena.

(49)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(50)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera smält aluminiumoxid. Tio exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(51)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Kommissionen uppmanade de kinesiska myndigheterna att lämna synpunkter på tillämpningen av artikel 18. Inga synpunkter inkom.

(52)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(53)

Den 21 januari 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid produktionen av den undersökta produkten i Kina. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, nämligen Mexiko och Brasilien, som lämpliga representativa länder. Alla synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.2.1.

(54)

Den 5 mars 2025 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Mexiko som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för Elmet S.A. de C.V. (Elmet).

(55)

Synpunkterna på de två noteringarna sammanfattas och behandlas i avsnitt 3.2.2.

(56)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(57)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(58)

Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(59)

I de senaste undersökningarna av metall- och kemisektorn i Kina (5) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(60)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (6). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att metall- och kemisektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (7), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (8). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har angett som strategiskt viktiga eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (9). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (10). Likaledes kunde kommissionen konstatera att det förekom snedvridningar av lönekostnaderna inom metall- och kemisektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (11), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (12).

(61)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende metall- och kemisektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (13) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av de betydande statliga ingripandena i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade dessa belägg ytterligare med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även konstaterat i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(62)

I klagomålet hävdades att på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina kan de inhemska priserna och kostnaderna för den kinesiska metall- och kemisektorn inte användas i detta fall. Till stöd för sin ståndpunkt hänvisade klaganden till rapporten, särskilt avsnitten om kemisektorn (14), till kommissionens tidigare undersökningar av kemiska produkter och produkter i senare led från metallindustrin (15) samt till kinesisk lagstiftning.

(63)

I klagomålet påpekades mer specifikt att det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”, där den statliga ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” (16). Den kinesiska konstitutionen och egendomsrätten stärker kommunistpartiets obestridda och ständigt växande kontroll över Kinas ekonomiska system, som går långt utöver vad som är brukligt i andra länder där regeringarna utövar allmän makroekonomisk kontroll. Den kinesiska staten bedriver en interventionistisk ekonomisk politik med hjälp av olika verktyg såsom industriell planering, finanssystem och regleringsramar för att kontrollera ekonomin (17). Avgörande är att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer i förvaltningen följer plansystemet och använder sina befogenheter i enlighet därmed, vilket får de ekonomiska aktörerna att följa de prioriteringar som fastställs i systemet (18).

(64)

Kemikaliemarknaden, och särskilt aluminiumoxidsektorn, är föremål för betydande inblandning av de kinesiska myndigheterna, vilket beskrivs utförligt i rapporten. Statlig kontroll utövas vidare genom olika planerings- och regleringsdokument, tillsammans med tillfälliga politiska ingripanden, som riktar sig mot kemisektorn och gör det möjligt för staten att fullfölja sin vision och göra nödvändiga justeringar (19). Aluminiumoxid, som är en råvara för produktion av smält aluminiumoxid, ingår i planer Chongqing kommuns 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin, som syftar till att stärka aluminiumoxidprojekt och bygga upp ett lokalt försörjningssystem (20).

(65)

Med hänvisning till rapporten påpekade klaganden att den berörda marknaden till betydande del försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter. Det statliga partiet utformar och övervakar inte bara genomförandet av de enskilda statsägda företagens allmänna ekonomiska policyer, utan hävdar dessutom sin rätt att delta i det operativa beslutsfattandet i statsägda företag. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag. I utbyte åtnjuter de statsägda företagen ett antal ekonomiska fördelar, särskilt skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror samt finansiering. Till följd av de omfattande statliga ingripandena i den kemiska industrin och den stora andelen statsägda företag inom sektorn i förhållande till den totala produktionen hindras även privatägda producenter av den undersökta produkten från att verka på marknadsmässiga villkor. Snarare är både offentliga och privatägda företag i kemisektorn sannolikt föremål för politisk styrning och överinseende av de kinesiska myndigheterna.

(66)

Statens närvaro i företag gör det möjligt för staten att ingripa i fråga om priser eller kostnader. I detta avseende hänvisade klaganden till rapporten, där det framhölls att även om de berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag (enligt den kinesiska lagstiftningen) kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, utgör particeller i både statsägda och privata företag en annan kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Sedan åtminstone 2016 har kommunistpartiet förstärkt sitt anspråk på att kontrollera affärsbeslut i statsägda företag i syfte att uppnå statliga mål. Kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. Dessutom har statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden.

(67)

Därtill diskriminerar den offentliga politiken eller åtgärderna i Kina inhemska leverantörer eller inverkar på annat sätt på de fria marknadskrafterna. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer, särskilt de som anses vara ”strategiska”. Myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av dessa planer. Det ekonomiska planeringssystemet i Kina leder därför till att resurser styrs till sektorer som regeringen betecknar som strategiska eller politiskt viktiga, däribland den kemiska industrin, vilket påverkar industrier i senare led, bland annat produktionen av smält aluminiumoxid.

(68)

Det förekommer diskriminering vid tillämpningen eller bristfällig tillämpning av konkurs-, bolags- eller egendomsrätten. Även om den kinesiska konkurslagstiftningen formellt bygger på liknande principer som motsvarande lagstiftning i andra länder, kännetecknas det kinesiska systemet av systematisk bristande tillämpning. Staten har en stark och aktiv roll i insolvensförfarandena och har ofta ett direkt inflytande på resultatet (21). Dessutom ägs all mark i Kina av den kinesiska staten, och fördelningen av marken är helt beroende av staten. Därför leder den kinesiska konkurs- och egendomsrätten till snedvridningar genom att insolventa företag hålls vid liv och mark inte tillhandahålls på marknadsmässiga villkor.

(69)

Lönekostnaderna i Kina är också snedvridna eftersom Kina inte har ratificerat flera grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen, särskilt konventionerna om föreningsfrihet och om främjande av kollektiva förhandlingar. Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till invånare i varje administrativt område.

(70)

Tillgång till finansiering beviljas av institutioner som genomför offentliga politiska mål och agerar beroende av staten. Det kinesiska finanssystemet kännetecknas av statliga bankers starka ställning, som förblir kopplade till staten, inte bara genom ägande utan också genom personliga relationer, och precis som icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som fastställts av regeringen. Dessutom har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Även om den nominella räntan avreglerades i oktober 2015 styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Trots åtgärder för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande systemproblem och snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(71)

Dessutom är snedvridningarna på den kinesiska marknaden systematiska. När det gäller produktionen av smält aluminiumoxid är statens inblandning i energisektorn särskilt relevant. På grund av de höga temperaturer som krävs för produktion av smält aluminiumoxid (över 2 000 °C) är produktionen mycket energiintensiv. Dessutom kännetecknas elmarknaden i Kina av att statsägda företag är djupt inblandade i olika led av försörjningskedjan. De kinesiska myndigheterna är också djupt inblandade i fastställandet av energipriser, bland annat genom att bevilja vissa industrier förmånliga elpriser på provinsnivå.

(72)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(73)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(74)

När kommissionen i den aktuella undersökningen undersökte om det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, var lämpligt eller inte att använda inhemska priser och kostnader i Kina, gjorde den detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inklusive bevisningen i klagomålet, samt i rapporten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(75)

Inom sektorn för den undersökta produkten står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet, kontrollen, den politiska styrningen eller överinseendet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag (22). Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (23), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi.

(76)

Undersökningen visade att sektorn för den undersökta produkten betjänas både av statsägda företag och privata företag (24). Till exempel är Chinalco, ett statsägt företag som tillhör Sasac (25), och China Henan International Cooperation Group Co. Ltd (26), ett statsägt företag som ägs av Henans provinsregering, bland de största leverantörerna av bauxit (27), som är en viktig insatsvara för tillverkning av smält aluminiumoxid. Dessutom är flera producenter privata, såsom Zhengzhou Yufa Abrasives Co. Ltd (ett dotterbolag till Zhengzhou Yufa Group) (28) och Saite (29), ett dotterbolag till Bosai Group, men även dessa verkar under de kinesiska myndigheternas styrning och överinseende (se skälen 85 och 86).

(77)

Dessutom styr de kinesiska myndigheterna företagen även genom att fastställa specifika mål och strategier för metall- och kemisektorn, som alla aktörer i branschen, oavsett om de är privata eller offentliga, är skyldiga att uppfylla.

(78)

Som exempel kan nämnas att den övergripande ramen för aluminiumindustrins verksamhet på central nivå fastställs i de standardvillkor, utfärdade av ministeriet för industri och informationsteknik 2020, som är tillämpliga på aluminiumindustrin (30). I praktiskt hänseende har standardvillkoren i syfte att ”[f]rämja den strukturella reformen av aluminiumindustrin på utbudssidan och främja industrins tekniska och högkvalitativa utveckling”. I villkoren föreskrivs att ”[b]auxitutvinning samt produktion av aluminiumoxid, elektrolytiskt aluminium och sekundäraluminium måste vara förenlig med nationell och lokal industripolitik, mineralresursplaner, lagar, förordningar och policyer om miljöskydd och energibevarande, lagar, förordningar och policyer om gruvdrift, lagar, förordningar och policyer för säker produktion, industriutvecklingsplaner och andra krav” (31).

(79)

Aluminiumoxid ingår även i 2025 års katalog över främjade industrier i de västra regionerna (32).

(80)

Mer nyligen offentliggjorde de kinesiska myndigheterna genomförandeplanen för en högkvalitativ utveckling av aluminiumindustrin (33) (aluminiumplanen), där det anges följande: ”För att främja en högkvalitativ utveckling av aluminiumindustrin och bättre stödja viktiga tillverkningsindustrikedjor […] har vi utarbetat denna plan för perioden 2025–2027 […]. Med Xi Jinpings Tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era som vägledning måste vi fullt ut genomföra de vägledande principerna från [kommunistpartiets] 20:e nationella kongress och den 20:e centralkommitténs andra och tredje plenarsessioner, och agera i enlighet med besluten från det nationella mötet om främjande av ny industrialisering. […] Vi kommer att sträva efter att avsevärt förbättra resiliensen och säkerhetsnivån i industri- och leveranskedjorna senast 2027, med en industrikedja som är världsledande. Säkerheten i tillgången på aluminiumresurser kommer att förbättras avsevärt, med en strävan efter en ökning av de inhemska bauxitresurserna med 3–5 % och en årlig produktion av återvunnet aluminium på över 15 miljoner ton. Industristrukturen kommer att optimeras och kluster inom aluminiumförädlingsindustrin kommer att förbättras.”

(81)

I Shandongprovinsens 14:e femårsplan för utveckling av aluminiumindustrin (34) (Shandongplanen) förtecknas följande mål: ”[s]enast 2025 ska produktionskapaciteten för elektrolytiskt aluminium och aluminiumoxid kontrolleras […]. Provinsen kommer att utvecklas till ett stort industrikluster för aluminium med betydande inflytande både i Kina och utomlands” (35).

(82)

I september 2022 utfärdade folkkongressens ständiga utskott i den autonoma regionen Guangxi Zhuang ett beslut om att främja den högkvalitativa utvecklingen av aluminiumindustrin (36) (Guangxibeslutet) och fastställde målen för skapande av ledande företag och för att styra de statsägda företagens utveckling i provinsen. I beslutet föreskrevs följande: ”Utveckla och införa en grupp ledande företag med kärnkompetens. Inrätta ett ’ledarskapssystem för industrikedjan’ inom aluminiumindustrin, för ledande företag i industrikedjorna för aluminiumoxid och elektrolytiskt aluminium, i syfte att genomföra en omfattande mekanism för utvärdering och incitament för energieffektivitet som omfattar hela industrin […]. Förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller utvecklingen av aluminiumrelaterade statsägda företag, stödja Guangxi Investment Group och andra statsägda företag för att optimera och integrera deras interna aluminiumverksamhet. Ta kapital och använda det för att bygga ut industrikedjan för aluminium över provinser och länder genom sammanslagningar och förvärv, deltagande eller kontroll av eget kapital eller andra metoder, för att genomföra en samordnad utveckling av hela industrikedjan och bygga upp ledande företag inom aluminiumindustrin med nationellt inflytande och internationell konkurrenskraft” (37).

(83)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå. De kinesiska branschorganisationerna ska dessutom garantera att industrin genomför de kinesiska myndigheternas politik. Detta ansvar bekräftas av det faktum att de i sin verksamhet har nära kontakter med statliga myndigheter, vilket återspeglas i deras stadgar.

(84)

Till exempel anger China Non-Ferrous Metals Fabrication Industry Association (38) (CNFA) i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen ”[f]öljer kommunistpartiets övergripande ledarskap, inrättar en organisation för kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet”, och ”godtar styrning, överinseende och förvaltning när det gäller verksamheten av de organ som ansvarar för registrering och förvaltning, av organ som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för branschens förvaltning” (39). Enligt artikel 6 i bolagsordningen omfattar intresseorganisationens verksamhet bland annat följande: ”[i] enlighet med den allmänna politiken och den allmänna uppgiften att inrätta ett socialistiskt marknadsekonomiskt system som föreskrivits av partiet och staten, och med hänsyn till industrins faktiska situation, aktivt lägga fram förslag och yttranden om industriutveckling, industripolitik, lagstiftning och reglering” (40). Vidare omfattar villkoren för att kunna företräda intresseorganisationen att man måste respektera kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska kvaliteter (41).

(85)

Vissa bauxitleverantörer, t.ex. Chinalco, är medlemmar i CNFA.

(86)

På liknande sätt anger Association of China Refractory Industry (42) (Acri) i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen ”[f]öljer kommunistpartiets övergripande ledarskap, inrättar en organisation för kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet” och ”godtar styrning, överinseende och förvaltning av ministeriet för civila frågor”. Dessutom godtar intresseorganisationens partiarbete ”den enhetliga styrningen av avdelningen för samhällsarbete inom kommunistpartiets centralkommitté” (43).

(87)

Såväl Bosai Group som Zhengzhou Yufa Group är medlemmar i Acri (44).

(88)

Även i bolagsordningen för den i senare led tillkommande China Machine Tool Industry Association (45) (CMTBA), som dock har en avdelning som särskilt ägnar sig åt slipmedel, finns en identisk artikel 3 (46), där det förklaras att föreningen följer kommunistpartiets ledning och godtar överinseende och förvaltning av ministeriet för civila frågor och partikommittén för statliga tillgångar och förvaltning vid statsrådet när det gäller CMTBA:s partibyggande verksamhet (47).

(89)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, utgör particeller i både statsägda och privata företag en viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Under undersökningen fastställde kommissionen att det fanns personliga kopplingar mellan producenter av den undersökta produkten och kommunistpartiet, såsom partimedlemmar i den högsta ledningen eller bland styrelseledamöterna för ett antal företag som tillverkar den undersökta produkten.

(90)

Till exempel är Chinalcos ordförande och Chinalcos direktör samt generaldirektör partisekreterare respektive biträdande partisekreterare i Chinalcos partiorganisation. Under 2024 införde dessutom alla enheter i Chinalco Group studier och utbildning i partidisciplin: ”[v]id mötet för inrättandet av studier och utbildning i partidisciplin inom Chinalco Group framhölls att partiorganisationer bör stärka kombinationen av lärande och tillämpning, kombinera programmet för studier och utbildning i partidisciplin på alla nivåer med genomförandet av det årliga genomförandesystemet för den strategiska planeringen av Chinalco Groups ’årliga nyckelprojekt 4 + 4 + N +’ och sträva efter att uppnå årliga mål och uppgifter, och effektivt omvandla resultaten från lärandet till en outtömlig drivkraft för att påskynda inrättandet av ett framstående aluminiumföretag i världsklass med starka övergripande konkurrensfördelar och ge starka politiska garantier för strävan att skriva ett nytt kapitel i moderniseringen av Chinalco” (48).

(91)

Även privatägda företag inom industrin för aluminiumoxid är föremål för partiets inblandning. Till exempel är ordföranden för Bosai Group även ”ordförande för det kinesiska folkets politiska rådgivande konferens i Nachuandistriktet i Chongqing” och har tilldelats hederstiteln ”Kinas framstående socialistiska byggare” (49). Dessutom är koncernens vice verkställande direktör också sekreterare i koncernens partikommitté och deltog i ett möte med Chongqings ”kommunala partikommittés propagandagrupp för att studera och genomföra andan i det tredje plenarmötet i kommunistpartiets 20:e centralkommitté” (50).

(92)

Dessutom förekommer en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den undersökta produkten.

(93)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att metallindustrin är en nyckelindustri (51). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument om aluminiumoxid som utfärdats på nationell, provinsiell och kommunal nivå, vilka kommissionen har dokumenterat i detalj i tidigare undersökningar av sektorn (52) samt i rapporten (53).

(94)

På nationell nivå innehåller till exempel den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (54) (råvaruplanen) bestämmelser som ”uppmuntrar kustområden att på ett ordnat sätt organisera projekt för aluminiumoxid och andra projekt som använder utländska resurser”. I planen efterlyses vidare kapacitetskontroll inom aluminiumsektorn i allmänhet, inbegripet inom aluminiumoxidsektorn: ”Strikt kontrollera den nyligen ökade produktionskapaciteten. […] Förhindra en oordnad utveckling av […] och aluminiumoxid”.

(95)

I aluminiumplanen anges dessutom att de kinesiska myndigheterna ”kommer att sträva efter att avsevärt förbättra resiliensen och säkerhetsnivån i industrin och leveranskedjan senast 2027 och se till att utvecklingen av industrikedjan når en världsledande nivå. Kapaciteten för att säkra aluminiumresurser kommer att förbättras avsevärt, med målet att öka de inhemska bauxitresurserna med 3–5 %”. Utöver detta fokus på insatsvaror i form av bauxit avser de kinesiska myndigheterna också att ”bygga upp aluminiumoxidprojekt på ett stadigt och försiktigt sätt. Vi kommer att stärka den vetenskapliga planeringen av aluminiumoxid […] projekt med bauxit som råvara […] Nya projekt kommer att drivas framåt med försiktighet. Nyligen modifierade eller utvidgade aluminiumoxidprojekt måste strikt följa relevanta riktlinjer för industrin […]” (55).

(96)

Som framgår av ovan nämnda dokument övervakas och styrs aluminiumoxidsektorn noggrant av centralregeringen, och sektorn, inklusive hela industrikedjan för smält aluminiumoxid, formas i hög grad genom statligt inflytande snarare än av fria marknadskrafter.

(97)

Kinas inblandning i aluminiumoxidindustrin på lokal nivå är ännu mer uppenbar. Ett sådant exempel är Shandongplanen, som utöver de mål som anges i skäl 81, innehåller stödåtgärder för lokala aluminiumföretag: ”Öka det politiska och regleringsmässiga stödet. Aktivt genomföra olika nationella och provinsiella stödåtgärder, tillhandahålla förstärkning till kvalificerade industrikluster, centrala produkter och central teknik. Stödja företag i genomförandet av större nationella och provinsiella projekt (56)”.

(98)

I Yunnan syftar Yunnanprovinsens handlingsplan för omformning av hela industrikedjan för icke-järnmetaller och nya material med nya fördelar 2021–2023 (57) (Yunnanplanen) till att ”utveckla intelligent tillverkning: [...] främja omvandlingen av produktionsmetoder till intelligenta, flexibla och förfinade produktionsmetoder samt genomföra pilotdemonstrationer av intelligent tillverkning inom icke-järnmetallindustrin. Inom [...] bauxitbrytning [...] kommer vi att främja en fullständig uppsättning intelligenta samverkande system för gruvteknik [...] samt bygga digitala gruvor baserade på ledande kärnföretag inom branschen och genomföra branschanpassade demonstrationer. [...] främja att företagen förbättrar sin intelligensnivå inom processoptimering [...] och säker produktion samt förbättrar sin förmåga att snabbt och till låg kostnad tillgodose användarnas behov (58).”

(99)

Yunnanplanen innehåller också åtgärder för att sänka driftskostnaderna för aluminiumoxidindustrin genom förmånlig skattepolitik: ”Genomföra förmånlig skattepolitik för utvecklingen av den västra regionen och vederbörligen genomföra undersökningar och registreringar av relevanta företag för den [...] gröna aluminiumindustrin och industrin för djupbearbetning av icke-järnmetaller som förtecknas i katalogen över främjade industrier i de västra regionerna. Tillhandahålla rådgivning och tjänster till företagen utan att de har begärt det för att hjälpa dem att minska sin skattebörda” (59).

(100)

Såsom anges i skäl 82 fastställs i Guangxibeslutet flera mål för utvecklingen av aluminiumindustrin i provinsen. Vidare föreskrivs följande: ”[B]ehöriga avdelningar i den autonoma regionen, såsom utveckling och reform, industri och informationsteknik samt ekologi och miljö, ska vägleda och stödja aluminiumoxidföretag och elektrolytiska aluminiumföretag att använda nya processer, ny teknik samt grön och koldioxidsnål teknik för att genomföra en energibesparande omvandling [...]” (60).

(101)

I Henan undertecknades ett samarbetsavtal om internationell handel med bauxit mellan China Henan International Cooperation Group Co., Ltd och det kommunala statligt ägda bolaget Sanmenxia Municipality State-owned Assets Operation and Management Co., Ltd. Enligt avtalet ”kommer Sanmenxias kommunala partikommitté och kommunstyrelse framöver att inkludera aluminiumbaserade nya material i en av de tolv viktigaste industrikedjor som staden avser att aktivt utveckla. Som ett viktigt plattformsföretag för provinsens öppning mot omvärlden och samarbete, stöder och säkerställer China Henan International Cooperation Group Co., Ltd genomförandet av provinsens nyckelstrategier [...]. Som ett kommunalt statsägt företag strävar Sanmenxia State-owned Assets Operation and Management Co., Ltd [...] efter att främja ny kvalitetsproduktivitet; företaget har under många år varit djupt engagerat inom aluminiumindustrin, arbetar för att uppnå nya genombrott i utvidgningen av den aluminiumbaserade industrikedjan samt utforskar aktivt nya vägar för innovation och utveckling. Samarbetet mellan de två parterna för att bedriva internationell handel med bauxit är inte bara en viktig åtgärd för att genomföra den nationella strategin, utvidga området för utländskt ekonomiskt samarbete och främja en högkvalitativ utveckling av den lokala ekonomin, utan det är även ett konkret exempel på hur reformerna och det innovativa utvecklingsarbetet av stadens statligt ägda företag fördjupas; det har stor betydelse och långsiktig inverkan både för att lösa den bristsituation av bauxit som staden står inför och för att stödja utvecklingen av aluminiumindustrin, såväl på kort som på lång sikt.” (61)

(102)

På lokal nivå uppgav Fuling High Tech Zone (distriktet Fuling är beläget i Chongqings kommun) att man under 2021 ”investerat 185 miljoner renminbi yuan i vetenskaplig och teknisk innovation, vilket motsvarade en ökning som låg 10,9 procentenheter över tillväxttakten för de allmänna offentliga budgetutgifterna i hela regionen” och tillade att ”genom plattformsbyggande och politiskt stöd har zonen effektivt främjat koncentrationen av innovativa element till industrikedjan för nya material, och flera innovativa framsteg har avhjälpt den inhemska bristen. Till exempel […] översteg den årliga produktionen av brun smält aluminiumoxid vid Fuling [Chongqing] Saite 200 000 ton, vilket medförde att företaget blev världens största enskilda tillverkare av brun smält aluminiumoxid. I slutet av 2021 främjades 98 privata högteknologiska företag i Fuling-distriktet” (62).

(103)

Dessutom stöder statsägda banker även vissa producenter av smält aluminiumoxid, såsom exempelvis Chongqing-filialen av Export and Import Bank of China, som ”införde ett flertal åtgärder för att hjälpa Chongqing att på alla sätt stabilisera den grundläggande marknaden för utrikeshandel och utländska investeringar samt främja den nya utvecklingen av Chongqings öppna ekonomi [...] och stärkte det finansiella stödet till handeln genom att [...] tillhandahålla avräkningstjänster [...] remburs och handelsfinansiering till flera produktions- och handelsinriktade företag, såsom [Chongqing] Saite Corundum och Chongqing International Trade” (63). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att förmå aktörerna att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga insatsvaror som används vid tillverkningen av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(104)

I den aktuella undersökningen har det inte framkommit någon bevisning för att diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- eller egendomsrätt enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom aluminiumoxidsektorn inte skulle påverka tillverkare av den undersökta produkten.

(105)

Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också anges i skäl 60. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(106)

I den aktuella undersökningen har det inte heller inkommit någon bevisning som skulle kunna styrka att sektorn för den undersökta produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket också anges i skäl 60. Till och med på politisk nivå reglerar regeringen finansiella åtgärder på ett långtgående sätt. Till exempel föreskrivs i råvaruplanen att ”de befintliga finansieringskanalerna kommer att utnyttjas fullt ut för att stödja större projekt som ingår i planen. De [kinesiska myndigheterna] kommer att fördjupa samarbetet mellan industrin och finanssektorn samt utnyttja den roll som de nationella plattformarna för samarbete mellan industrin och finanssektorn spelar för att ge ett starkt stöd till projekt i linje med planen genom finansiella tjänster och kapitalinvesteringar” (64).

(107)

Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(108)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(109)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som produceras i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer utsätts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(110)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket anges i följande avsnitt.

(111)

Den 31 januari 2025 lämnade Runbao och Saite in en rad synpunkter som svar på den första noteringen, bland annat när det gäller tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(112)

För det första intog Runbao och Saite ståndpunkten att artikel 2.6a i grundförordningen inte är tillämplig, eftersom den kinesiska industrin för smält aluminiumoxid är verksam på marknadsmässiga villkor. Runbao och Saite hävdade också i detta sammanhang att kommissionen borde godta de inhemska priser och kostnader som rapporterats av båda företagen, eftersom de är privatägda.

(113)

Detta argument kunde inte godtas. Såsom anges närmare i skälen 74–110 ovan är sektorn för den undersökta produkten föremål för ett stort antal betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Även om sådana snedvridningar tar sig olika former och förekomsten av statsägda företag inom sektorn tyder på att det förekommer betydande snedvridningar, är det statliga inflytande som påverkar marknadskrafterna inte begränsat till ekonomiska aktörer som ägs av staten utan avser även privata företag (se särskilt skäl 91 ovan).

(114)

För det andra hävdade Runbao och Saite att även om kommissionen skulle konstatera att det föreligger betydande snedvridningar måste den relevanta bedömningen göras separat för Runbao och Saite i enlighet med artikel 2.6a tredje stycket i grundförordningen.

(115)

Kommissionen konstaterade att den förekomst av betydande snedvridningar som föranleder tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå. Om förekomsten av betydande snedvridningar i en särskild sektor har fastställts är bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen i princip tillämpliga på alla exporterande producenter i den aktuella sektorn i Kina och avser alla kostnader med koppling till deras produktionsfaktorer. Enligt samma bestämmelse i grundförordningen får inhemska kostnader användas om det har fastställts att de inte påverkas av betydande snedvridningar, men inga inhemska kostnader har fastställts vara icke snedvridna på grundval av korrekt och lämplig bevisning. I synnerhet lämnade de exporterande producenterna inte in korrekt och lämplig bevisning för icke snedvridna priser och kostnader, utan begränsade sig till det ovannämnda allmänna påståendet att industrin för smält aluminiumoxid är verksam på marknadsmässiga villkor.

(116)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(117)

Såsom anges i skälen 53 och 54 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för fastställandet av normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 21 januari 2025 (den första noteringen) och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 5 mars 2025 (den andra noteringen). I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Mexiko som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. Mot bakgrund av de kommentarer och den bevisning till stöd för dessa som inkommit från berörda parter om avsaknaden av verklig produktion av den undersökta produkten i Mexiko ansåg kommissionen att Brasilien var det lämpligaste representativa landet i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(118)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Mexiko och Brasilien som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(119)

Tyrolit föreslog i sina kommentarer tre potentiella länder – Brasilien, Kazakstan och Indien – som lämpliga representativa länder för denna undersökning. VDS hävdade att Indien skulle vara det lämpligaste valet och hänvisade till att det fanns många producenter av den undersökta produkten. VDS hävdade därtill att Indien på ett realistiskt sätt återspeglar råvarupriserna och att landets energipriser är mer jämförbara med priserna i Kina.

(120)

Kommissionen noterade att Kazakstan och Indien, i motsats till det berörda landet, inte ingår i kategorin ”övre medelinkomstländer” enligt Världsbankens klassificering och därför inte uppfyller kriterierna för möjliga representativa länder med tanke på deras ekonomiska utvecklingsnivå, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Kazakstan och Indien kan därför inte användas som representativa länder. Följaktligen avvisades dessa påståenden.

(121)

I den första noteringen uppgav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten tillverkas, dvs. Brasilien och Mexiko, behövde tillgången till uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt avseende offentliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten.

(122)

När det gäller Brasilien kunde kommissionen i detta skede inte hitta lätt tillgängliga årsredovisningar (vare sig konsoliderade eller inte) för Elfusa Geral de Eletro Fusão, som är det enda kända företag som tillverkar den undersökta produkten i Brasilien. Kommissionen konstaterade därför att den inte kunde använda uppgifterna för detta företag i förfarandet. Kommissionen konstaterade följaktligen att Brasilien inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(123)

När det gäller Mexiko identifierade kommissionen lätt tillgängliga årsredovisningar för Elmet, som visar en rimlig lönsamhetsnivå under 2022, men som inte omfattar undersökningsperioden.

(124)

Kommissionen analyserade importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Mexiko och Brasilien. Klaganden lade fram prima facie-bevisning för förekomsten av betydande snedvridningar när det gäller smält aluminiumoxid i Kina. Om förekomsten av sådana snedvridningar skulle bekräftas skulle importen från Kina därför uteslutas från beräkningen av referenspriserna för råvarorna i de representativa länderna. Kommissionen undersökte även import från de länder utanför WTO som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (66). I samtliga fall var denna import antingen obefintlig eller minimal (under 1 %) under undersökningsperioden. Både Mexiko och Brasilien kan därför anses vara lämpliga representativa länder (67).

(125)

Tyrolit och VDS hävdade att det finns starka indikationer på att Elmet, en identifierad producent i Mexiko, verkar huvudsakligen som importör och distributör av råvaror för eldfasta och metallurgiska industrier, snarare än som producent av någon typ av smält aluminiumoxid. De hävdade vidare att Brasilien har inhemsk produktion av den undersökta produkten, och att Elfusa Geral de Eletro Fusão (Elfusa) är en välkänd producent bland VDS-medlemmarna.

(126)

Kommissionen noterade att Tyrolit och VDS inte lade fram någon bevisning för att Elmet inte tillverkar den undersökta produkten. På Elmets webbplats anges tvärtom uttryckligen att företaget tillverkar brun smält aluminiumoxid och har egen smältverksugn i drift. Denna omständighet motsägs inte heller av andra berörda parter som ansåg att det fanns en sådan producent i Mexiko. Elmets finansiella rapporter är dessutom lätt tillgängliga via Orbis, medan den brasilianska producenten Elfusas årsredovisningar inte är lätt tillgängliga och inte har lämnats in av Tyrolit och/eller VDS. Följaktligen avvisades påståendena.

(127)

Unionsanvändarna Vesuvius Poland Sp. z o.o. (Vesuvius) samt Calderys och unionens intresseorganisation European Refractories Producers’ Association (PRE) uttryckte sitt stöd för att Mexiko skulle väljas som representativt land i detta skede. Enligt Vesuvius är Brasilien ett olämpligt representativt land, eftersom det finns otillräckliga och ”olämpliga” uppgifter för viktiga produktionsfaktorer, då importen av dessa material till Brasilien är begränsad, särskilt om material av kinesiskt ursprung undantas. Enligt Vesuvius vetskap motsvarar de importerade materialen inte heller de som normalt används vid produktion av smält aluminiumoxid. Dessa importer består i stället huvudsakligen av specialkvaliteter av bauxit avsedda för specifika användningsområden, vilka sannolikt inte används för produktion av smält aluminiumoxid. Det finns heller inga finansiella uppgifter tillgängliga för producenter av smält aluminiumoxid i Brasilien. Vesuvius rekommenderade därför att om kommissionen skulle välja Brasilien som representativt land borde den förlita sig på exportuppgifter snarare än importuppgifter, såsom gjorts i tidigare undersökningar, för att säkerställa ett rättvist och korrekt fastställande av normalvärdet. Calderys stödde valet av Mexiko som representativt land på grund av tillgången till finansiella uppgifter för en identifierad producent av smält aluminiumoxid i Mexiko. Mexikos importmönster tyder därtill på lägre exponering för potentiellt snedvridna importerade insatsvaror och efterlevnad av strängare sociala och miljömässiga normer. PRE noterade att Brasilien är en av världens största producenter av bauxit och därför är nettoexportör. PRE hävdade därför att importpriset per enhet för bauxit i Brasilien kanske inte korrekt återspeglade hemmamarknaden, antingen på grund av den låga importvolymen eller på grund av att importerade produkter var specialiserade och inriktade på specialkvaliteter av högre värde. I likhet med kommissionen kunde PRE inte heller hitta tillgängliga finansiella rapporter för Elfusa.

(128)

Tyrolit och Reckel påpekade att produktionsfaktorerna för tillverkning av aluminiumoxidbaserad smält aluminiumoxid och sol-gel-korund inte angavs i den första noteringen. Reckel hävdade samtidigt att de produktionsfaktorer som kommissionen identifierade borde omprövas, eftersom de inte korrekt återspeglade de primära råvaror som används för att tillverka sol-gel-korund. Båda företagen uppmanade kommissionen att antingen justera de identifierade produktionsfaktorerna eller utesluta sol-gel-korund från undersökningen.

(129)

Som svar på synpunkterna från Tyrolit och Reckel övervägdes också ytterligare en insatsvara som används vid tillverkningen av sol-gel – en produkttyp som ingick i den undersökta produkten – eftersom den rapporterades av en av de exporterande producenterna som ingick i urvalet. Kommissionen beräknade dumpningsmarginalerna på grundval av de uppgifter som samlats in och kontrollerats under undersökningen, för att säkerställa att alla nödvändiga insatsvaror för produktion av de olika typerna av smält aluminiumoxid hos de två producenter som ingick i urvalet beaktades.

(130)

Saite och Runbao hävdade att importstatistik från GTA inte är en lämplig grund för att fastställa råvarukostnaderna för normalvärdet, såvida inte de justeringar som krävs enligt artikel 2.10 i grundförordningen görs för att säkerställa att referenspriserna är jämförbara med de faktiska priser som kinesiska exporterande producenter betalar. De noterade att kinesiska företag köper en betydande del av sina råvaror och andra insatsvaror på hemmamarknaden, vilket innebär att de berörda priserna på olika produktionsfaktorer inte inkluderar kostnader såsom sjöfrakt, försäkring och importtullar. De hävdade därför att när kommissionen använde importuppgifter från GTA, borde den justera referenspriserna för att återspegla de kinesiska producenternas faktiska upphandlingsvillkor, däribland transportsätt, transportavstånd och tillämpligheten av kostnader såsom försäkring, importtullar och mervärdesskatt.

(131)

Kommissionen påpekade att i artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs användning av motsvarande uppgifter i ett lämpligt representativt land ”under förutsättning att relevanta kostnadsuppgifter finns lätt tillgängliga”. I detta fall är importpriserna i de potentiella representativa länderna lätt tillgängliga, och kommissionen använder GTA-uppgifter som källa för dessa priser. Om det på grundval av bevisningen är motiverat att tillämpa artikel 2.6a a i grundförordningen justerar kommissionen ytterligare dessa importpriser (t.ex. genom att lägga till relevanta tullar) för att komma fram till ett rimligt närmevärde som motsvarar ett icke snedvridet inhemskt pris i dessa länder. Dessutom uteslöt kommissionen uppgifter om import till det representativa landet från Kina för att fastställa de relevanta referensvärdena. Så länge som kommissionen anser att importkvantiteterna av produktionsfaktorerna är tillräckligt representativa till icke snedvridna priser och det inte finns några andra särskilda omständigheter som gör dem olämpliga, finns det ingen objektiv grund för att utesluta dem. I avsaknad av bevis för motsatsen avvisade kommissionen därför detta påstående.

(132)

Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen de berörda parterna i den andra noteringen om att den avsåg använda Mexiko som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet. Vid fastställandet av rimliga värden för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst föreslog kommissionen inledningsvis att man skulle använda de finansiella uppgifter för Elmet som fanns tillgängliga i Orbis-databasen för en period som föregick undersökningsperioden.

(133)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Mexiko som representativt land och Elmet som producent i det representativa landet.

(134)

Saite och Runbao betonade vikten av att justera GTA-importuppgifterna för att utesluta kostnader som sjötransport, försäkring och importtullar, eftersom dessa kostnader inte uppstår när råvaror anskaffas på hemmamarknaden i Kina. De hävdade att införandet av sådana kostnader skulle snedvrida jämförelsen mellan exportpriser och normalvärde, och de uppmanade kommissionen att se till att källorna till normalvärdet återspeglade de kinesiska producenternas faktiska upphandlingsvillkor för att säkerställa en rättvis jämförelse. Runbao invände även mot att använda Brasiliens GTA-importstatistik för kiselkarbid, såsom det föreslogs i den andra noteringen, och rekommenderade i stället Turkiet på grund av större importvolymer och mer tillförlitliga uppgifter som återspeglade en jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå.

(135)

Såsom anges i skäl 110 har kommissionen, med tanke på förekomsten av betydande snedvridningar på den kinesiska hemmamarknaden, rätt att konstruera normalvärdet uteslutande på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. I detta avseende kunde kommissionen inte identifiera de inhemska priserna på hemmamarknaden och var tvungen att använda importstatistik inklusive transportkostnader och importtullar, i tillämpliga fall, för att återspegla de inhemska priser i det representativa landet som en lokal producent skulle betala. Följaktligen avvisades påståendet. Det särskilda påståendet om kiselkarbid övervägdes och behandlades i skäl 154.

(136)

Wester hävdade att Elmet är för litet, med fluktuerande finansiella uppgifter, för att vara representativt för Mexikos industri för detta ändamål. Det finns inte heller någon bekräftelse på att Elmet tillverkar brun smält aluminiumoxid i Mexiko, eftersom företagets webbplats inte stöder kommissionens påstående. Även om Elmet tillverkar brun smält aluminiumoxid påpekade Wester att detta är en mindre del av Elmets produktutbud och att Elmets finansiella uppgifter främst återspeglar deras övriga verksamhet, vilket gör att de är olämpliga för att fastställa normalvärdet för brun smält aluminiumoxid. Wester uppmanade kommissionen att ompröva användningen av Elmets finansiella uppgifter och, om inga andra lämpliga uppgifter fanns tillgängliga, ompröva användningen av ett representativt land helt och hållet.

(137)

Traxys ifrågasatte valet av Elmet i Mexiko som representativ producent och lade fram bevisning för att Elmet inte tillverkar brun smält aluminiumoxid för industrin för eldfasta material utan snarare fungerar som en importör och handlare från Kina. De hävdade att användningen av Elmets uppgifter skulle snedvrida beräkningarna av normalvärdet eftersom dessa inte korrekt återspeglar de produktionsprocesser, kostnadsstrukturer eller prissättningsstrategier som är relevanta för den undersökta produkten. Traxys påpekade också att sjöfrakt påverkar kostnaderna avsevärt, vilket gör de mexikanska försäljningspriserna olämpliga för en korrekt jämförelse med EU-marknaden. De föreslog att Elfusa i Brasilien kunde vara en mer representativ producent på grund av sin lokala produktion av brun smält aluminiumoxid och liknande fraktkostnader jämfört med Kina. Traxys betonade att det nuvarande urvalet saknar tillräcklig bevisning och kan leda till ett felaktigt fastställande av normalvärdet, vilket påverkar rättvisa förfaranden och europeiska intressen.

(138)

Verband Deutscher Schleifmittelwerke e.V. (VDS) ifrågasatte valet av Mexiko som representativt land och hävdade att Elmet inte tillverkar den undersökta produkten. De hävdade att Elmet importerar brun smält aluminiumoxid från Kina, vilket skulle kunna leda till snedvridna beräkningar vid användning som referensvärde. VDS hävdade att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning hade granskat de antaganden som klagandena framförde och att den försummade viktiga argument från berörda parter.

(139)

Mot bakgrund av ovanstående påståenden och bevisning undersökte kommissionen vidare huruvida Elmet var en verklig producent av den undersökta produkten i Mexiko och dess årsredovisningar kunde användas för att fastställa rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst i det representativa landet. Efter kommissionens undersökning bekräftade den att Elmet inte var en verklig producent. Kommissionen har dessutom fått en skrivelse från Elmet där det klargörs att företaget inte tillverkar den undersökta produkten. Eftersom det inte fanns någon verklig produktion av den undersökta produkten, var kommissionen tvungen att ompröva sitt urval av ett lämpligt representativt land.

(140)

Imerys och VDS gjorde också vissa påståenden om elpriset i Mexiko samt GTA-importstatistik för aluminiumoxid och bauxit i Mexiko. VDS upprepade att Indien borde användas som representativt land. Eftersom det inte förekom någon verklig produktion i Mexiko, ansågs dessa påståenden vara irrelevanta. Såsom anges i skäl 120 tillhör Indien dessutom inte samma inkomstgrupp som Kina och kan inte beaktas vid urvalet av ett lämpligt representativt land.

(141)

När kommissionen omprövade urvalet av ett lämpligt representativt land förlitade den sig på uppgifterna i den första och andra noteringen i ärendehandlingarna och på de synpunkter som mottagits i detta avseende. I den första och andra noteringen hade kommissionen identifierat Mexiko och Brasilien som potentiella representativa länder. Det fanns inga avgörande faktorer som gynnade valet av Brasilien eller Mexiko när det gäller produktion av den undersökta produkten, importstatistik, arbetskraft eller energi, men kommissionen valde Mexiko på grundval av tillgängliga årsredovisningar. Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit och som pekade på avsaknaden av verklig produktion i Mexiko – i motsats till Brasilien – och avsaknaden av finansiella rapporter för producenter av den undersökta produkten i Brasilien, undersökte kommissionen tillgången till finansiella rapporter för företag som är verksamma inom samma Nace-sektor som smält aluminiumoxid i Brasilien. I detta sammanhang identifierade kommissionen tre företag verksamma inom Nace-sektor C 23.9 – Tillverkning av slipmedel och övriga icke-metalliska mineraliska produkter i Brasilien med tillgängliga årsredovisningar för räkenskapsåren 2023 och 2024, dvs. som delvis omfattade undersökningsperioden. Denna sektor ansågs vara representativ då den omfattar företag vars industriella processer ligger nära de som används av producenterna av den undersökta produkten, eftersom produktionssteg såsom högtemperaturbehandling, mekanisk malning och klassificeringssystem i grunden är likartade mellan dessa företag och tillverkningen av smält aluminiumoxid. På grundval av detta ansåg kommissionen att Brasilien var ett lämpligt representativt land för denna undersökning.

(142)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(143)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(144)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de samarbetsvilliga exporterande producenterna använder vid produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lätt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(145)

I samma notering angav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. I den andra noteringen angav kommissionen vissa källor för arbetskraftskostnader och energi. På grund av den planerade förändringen i det lämpliga representativa landet kommer dessa källor för arbetskraft och energi inte längre att användas om Brasilien skulle användas som lämpligt representativt land. Kommissionen kommer snarare att använda brasilianska källor för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (68) och energi (69).

(146)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(147)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för smält aluminiumoxid

(148)

Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp uttryckte kommissionen de produktionsomkostnader som de samarbetsvilliga exporterande producenterna hade för produktionen av den undersökta produkten som en procentandel av den faktiska kostnaden för de råvaror som använts och tillämpade sedan denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna produktionsomkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna produktionsomkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna produktionsomkostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(149)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skälen 110 och 115 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(150)

Imerys och Tyrolit påpekade att HS-numret för kalcinerad bauxit förefaller felaktigt, eftersom det borde omfattas av samma KN-nummer som bauxit, och all aluminiummalm, även anrikad, klassificeras enligt HS-nummer 2606 . Tyrolit noterade dessutom att kalcinerad bauxit inte är en homogen råvara, och enhetspriserna varierar avsevärt. Tyrolit rekommenderade därför att man skulle använda prisuppgifter från ansedda källor såsom CM Group eller Fastmarkets, lägga till transportkostnader där så är lämpligt eller utföra dubbelkontroller genom att jämföra importpriserna i GTA med lätt tillgängliga marknadspriser för att undvika betydande avvikelser från de förväntade priserna. Tyrolit hävdade slutligen att aluminiumoxidpulver, vanligen kallat aluminiumoxid, är den primära råvaran för produktion av olika typer av smält aluminiumoxid och inte bör betraktas som en avfallsbiprodukt från fusionsprocessen med kalcinerad bauxit.

(151)

När det gäller påståendet om klassificering av kalcinerad bauxit bekräftade kommissionen att enligt Kombinerade nomenklaturen (KN) och Harmoniserade systemet (HS) omfattas all aluminiummalm, även anrikad, däribland kalcinerad bauxit, av KN-nummer 2606 . Ingen bevisning lades fram för att visa att denna klassificering var felaktig eller att användningen av den leder till otillförlitliga uppgifter. När det gäller förslaget att använda prisuppgifter från källor som CM Group eller Fastmarkets lämnade de berörda parterna inte in några konkreta uppgifter från dessa källor och de styrkte inte heller varför sådana uppgifter skulle vara mer tillförlitliga än GTA-importstatistik. Även om kommissionen har tillgång till Fastmarkets ansågs dess information inte vara en lämplig grund för att fastställa referensvärdet för denna produktionsfaktor, eftersom den antingen inte motsvarade produktionsfaktorn i fråga eller avsåg en kinesisk hamnprisnotering. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(152)

Med tanke på det absoluta och relativt försumbara värdet av denna produktionsfaktor i den totala produktionskostnaden flyttades aluminiumoxidpulver under förbrukningsvaror i syfte att konstruera normalvärdet. Detta påstående blev därför irrelevant.

(153)

Såsom förklaras i skäl 127 hävdade flera berörda parter att om Brasilien skulle väljas som ett lämpligt representativt land borde det icke snedvridna priset på bauxit och kalcinerad bauxit baseras på exportstatistik snarare än importstatistik, eftersom de skulle motsvara specialiserade former av bauxit avsedda för specifika tillämpningar. Kommissionen noterade att referensvärdet i själva verket låg inom intervallet av det pris som unionsproducenter betalade för samma produktionsfaktor. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(154)

Runbao invände mot att Brasiliens GTA-importstatistik för kiselkarbid användes för att fastställa värdet på denna produktionsfaktor samt hävdade att Brasiliens importvolymer under undersökningsperioden var för låga för att kunna anses vara representativa och att det fanns en betydande prisspridning bland Brasiliens importkällor. Som ett alternativ föreslog Runbao att Turkiet skulle användas som källa för referenspriset, med hänvisning till Turkiets betydligt högre importvolym av kiselkarbid, ett lägre antal mindre leverantörer och klassificering som ett övre medelinkomstland jämförbart med Kina. Runbao hävdade vidare att Turkiets importuppgifter är allmänt tillgängliga och mer tillförlitliga samt lämnade in uppgifter från Trade Map till stöd för sitt påstående.

(155)

Efter att ha granskat den brasilianska importstatistiken konstaterade kommissionen att en marginell andel av importvolymen från länder visade onormalt höga priser per enhet, flera hundra gånger högre än det vägda genomsnittliga pris som fastställts. Med hänsyn till att dessa volymer måste ha motsvarat en annan produkt än den relevanta produktionsfaktor som omfattas av samma HS-nummer beslutade kommissionen att utesluta kvantiteterna i fråga. Till följd av detta baserades referenspriset på över 91 % av importvolymen till Brasilien under undersökningsperioden. När det gäller förslaget att använda Turkiet som en alternativ källa noterade kommissionen att den inte behöll Turkiet som lämpligt representativt land i denna undersökning på grund av att den undersökta produkten inte tillverkades där. Turkiets importuppgifter kunde därför inte användas för att fastställa referenspriser, och påståendet avvisades.

(156)

I avsaknad av tillgänglig importstatistik i Brasilien för ”slagg, aska och återstoder” som återspeglade den specifika biprodukt som en samarbetsvillig exporterande producent genererade i produktionsprocessen för den undersökta produkten, var kommissionen tvungen att förlita sig på en alternativ metod för att fastställa det icke snedvridna priset för ”slagg, aska och återstoder”. I detta avseende beräknade kommissionen kvoten mellan det inhemska försäljningspriset i Kina för denna biprodukt och den totala materialkostnaden. Denna kvot tillämpades sedan på den beräknade icke snedvridna totala materialkostnaden och det resulterande beloppet dividerades sedan med den faktiska sålda kvantiteten för att komma fram till det icke snedvridna enhetspriset. Av sekretesskäl anges det beräknade referensvärdet i intervall i tabell 1. Det lämnades dock ut till den berörda exporterande producenten i dess särskilda utlämnande av uppgifter.

(157)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar till det cif-värde som registrerats i importstatistiken i det representativa landet, enligt uppgift i GTA.

(158)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(159)

Insitituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2022 för genomsnittliga arbetskraftskostnader i förhållande till den ekonomiska verksamheten 23.91 ”Fabricação de produtos cerâmicos refratários” enligt den brasilianska klassificeringen CNAE 2.0. Statistiken från IBGE tillhandahåller uppgifter om de totala årliga lönerna och tillhörande avgifter samt om antalet anställda per ekonomisk verksamhetssektor för 2022. Endast uppgifter om personal med anknytning till produktion beaktades. Värdena indexerades efter undersökningsperioden med hjälp av det nationella konsumentprisindexet (71).

(160)

Priset på elektricitet och gas för företag (industriella användare) i Brasilien publiceras av Brasiliens gruv- och energiministerium (72) för undersökningsperioden. De avgifter som offentliggjordes i den månatliga bulletinen omfattade Imposto sobre Circulação de Mercadorias e Serviços (ICMS), en skatt som tas ut av de brasilianska delstaterna på varutransporter och tillhandahållande av transport- och kommunikationstjänster mellan delstater och kommuner. Denna skatt kunde begäras tillbaka av de industriella användarna och drogs av från det fastställda referensvärdet. Eftersom ICMS togs ut av de brasilianska delstaterna med en skattesats som varierade mellan 17 % och 18 % beroende på delstat under undersökningsperioden, omräknade kommissionen referensvärdena för elektricitet och gas genom att dra av ett genomsnittligt ICMS på 17,5 %. Det omräknade referensvärdet för elektricitet är en genomsnittlig industritariff för undersökningsperioden och är 0,98 CNY/kWh, medan referensvärdet för gas är 4,32 CNY/m3.

(161)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(162)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(163)

För att fastställa ett icke snedvridet och rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst har kommissionen, beroende på tillgången på företagsuppgifter, använt finansiella uppgifter för åren 2023 eller 2024 för tre brasilianska företag som är verksamma inom Nace-kod 23.9. Dessa företag är Bozel Brasil S.A., Trevo Industrial de Acartonados S/A och Technosulfur Sistema de tratamento de metais liquidos Ltda, som hämtats från Orbis. Greca Distribuidora de Asflatos Ltda, som också anges i Nace-kod 23.9, beaktades inte, eftersom de senast identifierade lätt tillgängliga årsredovisningarna var från 2022, dvs. utanför undersökningsperioden.

(164)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(165)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. De uppgifter om förbrukningsnivåer som tillhandahölls av de samarbetsvilliga exporterande producenterna verifierades under kontrollbesöken. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna kostnader per enhet som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i skäl 144–146.

(166)

När den icke snedvridna produktionskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna såsom förklaras i skäl 162.

(167)

De försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och den vinst som fastställdes på grundval av årsredovisningarna för tre företag enligt vad som förklaras i skäl 163 tillämpades på summan av de icke snedvridna produktionskostnaderna och produktionsomkostnaderna, tillsammans kallade produktionskostnader.

(168)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 13,25 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 19,68 %.

(169)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(170)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenterna som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag som fungerade som importörer.

(171)

För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(172)

För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten till unionen via ett närstående företag som fungerade som importör i unionen, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som uppstått mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som den närstående importören faktiskt ådragit sig, och en vinst (på 4–6 % (73)) som erhölls från de två icke närstående importörer i unionen som ingick i urvalet.

(173)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och ta hänsyn till olikheter i de faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(174)

Såsom förklaras i skäl 169 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med det belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(175)

När det gäller justeringar konstaterade kommissionen att det HS-nummer som den undersökta produkten klassificeras under för export från Kina är belagd med en icke återbetalningsbar mervärdesskatt på 13 %, medan normalvärdet hade konstruerats exklusive mervärdesskatt. För att jämförelsen ska bli rättvis justerades därför normalvärdet uppåt i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen för de exporterande producenter som omfattas av denna mervärdesskatt. Kommissionen fann inga skäl att göra några andra justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet begärde sådana justeringar.

(176)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(177)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: transport, försäkring, hantering och lastning, förpackningskostnader, kreditkostnader och bankavgifter. En justering gjordes också för provisioner enligt artikel 2.10 i) i grundförordningen för den närstående handlaren Runbao genom att dra av en konstruerad provision (baserad på den närstående handlarens försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och en teoretisk vinst på [4–6 %] som tillämpats på närstående importörer, såsom förklaras i skäl 172.

(178)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(179)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(180)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet, på vägd genomsnittlig basis.

(181)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 118,88 %.

(182)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat. Såsom anges i skäl 20 är graden av samarbetsvilja i detta fall mycket låg på grund av att exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde mindre än 20 % av den totala importen till unionen under undersökningsperioden.

(183)

Kommissionen erinrade om att den i avsnitt 10 i tillkännagivandet om inledande (74) hade underrättat berörda parter om att underlåtenhet att samarbeta, eller endast delvis samarbeta, skulle kunna leda till att avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen vilket skulle kunna leda till mindre gynnsamma resultat för dessa parter. Med tanke på att de berörda parterna tydligt varnades för konsekvenserna av bristande samarbete och att samarbetsviljan i detta fall var särskilt låg, ansåg kommissionen det lämpligt att fastställa den övriga dumpningstullsatsen på grundval av det dumpningsbeteende som konstaterats i samband med en delmängd av försäljningen från Saite – den exporterande producent som ingick i urvalet och hade den högsta dumpningsmarginalen – som utgjorde 7 % av den totala exportvolym som alla företag i urvalet exporterade till unionen under undersökningsperioden. Denna försäljning ansågs vara en rimlig och representativ indikator på de icke-samarbetsvilliga exportörernas dumpningsbeteende.

(184)

Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes således till 136,36 %.

(185)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(186)

Den likadana produkten tillverkades av nio tillverkare i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(187)

Unionens sammanlagda produktion under undersökningsperioden uppgick till omkring 131 810 ton på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, t.ex. uppgifterna i klagandens svar på frågeformuläret avseende alla unionsproducenter och svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Såsom anges i skäl 14 svarade de unionsproducenter som ingick i urvalet för mer än 44 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten i unionen.

(188)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av a) uppgifter som lämnats av klaganden om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som dubbelkontrollerats mot de försäljningsvolymer som rapporterats av de unionsproducenter som ingick i urvalet och b) import av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(189)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(190)

Förbrukningen i unionen ökade med 20 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen minskade med 3 % mellan 2021 och 2022, följt av en betydande minskning med 19 procentenheter under 2023. Mellan 2023 och undersökningsperioden ökade förbrukningen med 2 procentenheter men var fortfarande 20 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(191)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen.

(192)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(193)

Importen från det berörda landet steg under skadeundersökningsperioden från 140 372 ton till cirka 160 549 ton, en ökning med 14 %. Efter en betydande ökning på 25 % under 2022, då importen nådde en topp på 175 343 ton, minskade volymerna under 2023 till 151 650 ton innan de delvis återhämtade sig under undersökningsperioden. Den totala ökningen under undersökningsperioden var 14 %.

(194)

Marknadsandelen för denna import ökade från 37 % till 53 % under skadeundersökningsperioden, dvs. en ökning med 42 % under en period då förbrukningen i unionen stadigt minskade.

(195)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna, vilka stod för 4 % av importen från Kina till unionen under undersökningsperioden.

(196)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(197)

De genomsnittliga importpriserna från Kina ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Priserna ökade först med omkring 44 % och nådde 1 169 euro/ton under 2022. Detta följdes av en minskning med 37 procentenheter under 2023, med priser som sjönk till 865 euro/ton, för att sedan stiga något till 878 euro/ton under undersökningsperioden. Prisfluktuationerna påverkades främst av fluktuationer i råvarukostnaderna.

(198)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspriset per produkttyp som de unionsproducenter som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden justerat till nivån från fabrik och motsvarande vägda genomsnittliga importpriser per produkttyp från den samarbetsvilliga kinesiska producenten till den första oberoende kunden på unionsmarknaden fastställda till cif-nivån med lämpliga justeringar för tullar och kostnader som uppstår efter import.

(199)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. En justering av produktkontrollnumret var nödvändig med tanke på den konstaterade inkonsekvensen i beskrivningen av produktkontrollnumret för brun smält aluminiumoxid enligt den detaljerade beskrivningen i skäl 11. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 42,94 % och 61,37 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Omkring 99,9 % av importvolymerna från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet befanns underskrida unionsindustrins priser.

(200)

Utöver prisunderskridandet förekom också ett betydande förhindrande av prishöjningar i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. På grund av den betydande prispress som orsakades av den dumpade lågprisimporten från kinesiska exporterande producenter kunde unionsindustrin inte höja sina priser under undersökningsperioden i linje med utvecklingen av produktionskostnaderna och för att uppnå en skälig vinst, såsom anges i tabell 8 nedan. Det betydande förhindrandet av prishöjningar bekräftas av uppgifterna i tabellerna 4 och 8 samt av det målprisunderskridande som konstaterats på grundval av de uppgifter som lämnats av de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(201)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(202)

Såsom anges i avsnitt 1.5 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(203)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagandens svar på frågeformuläret avseende alla unionsproducenter, vid behov dubbelkontrollerade mot svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(204)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(205)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(206)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(207)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade unionsindustrins produktionsvolym en konsekvent och betydande minskning på 37 %. Mellan 2021 och 2022 minskade produktionen med 11 %. Denna nedåtgående trend ökade under 2023 och produktionen minskade med 34 % jämfört med 2021. Minskningen fortsatte under undersökningsperioden och nådde en lägsta nivå på 131 810 ton, dvs. en minskning med 37 % jämfört med den ursprungliga volymen.

(208)

Under skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrins produktionskapacitet stabil på 305 500 ton. Med tanke på den minskade produktionsvolymen under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet kraftigt, från 69 % under 2021 till 43 % under undersökningsperioden.

(209)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(210)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljningsvolym betydligt med 37 % och dess marknadsandel minskade med 22 % vilket minskade dess marknadsandel från 41 % under 2021 till 32 % under undersökningsperioden.

(211)

Mot bakgrund av den minskade förbrukningen i unionen drabbades unionsindustrin av betydande minskningar av tillverkning, försäljningsvolym och marknadsandel som översteg den totala nedgången på unionsmarknaden. Unionsindustrins resultat försämrades kraftigare än marknaden vilket belyste industrins särskilt sårbara ställning under skadeundersökningsperioden och den negativa tillväxten.

(212)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(213)

Sysselsättningen inom unionsindustrin minskade med 16 % under skadeundersökningsperioden och det totala antalet anställda minskade från 1 145 under 2021 till 962 under undersökningsperioden.

(214)

Mot bakgrund av minskningen av tillverkning och sysselsättning minskade produktiviteten med 25 % för unionsindustrins personalstyrka, mätt i antal producerade ton per anställd och år, under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten ökade med 3 % mellan 2023 och undersökningsperioden men denna marginella förbättring berodde inte på en återhämtning av produktionen utan snarare på en ytterligare minskning av personalstyrkan.

(215)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(216)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(217)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(218)

Försäljningspriserna till icke-närstående parter på unionsmarknaden ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Under 2022 ökade priset med 39 % till följd av stigande insatskostnader. Detta var dock inte hållbart. Under 2023 sjönk genomsnittspriset och fortsatte att falla under undersökningsperioden till [1 446–1 692] euro per ton.

(219)

Under samma period ökade tillverkningskostnaden per enhet för de unionsproducenter som ingick i urvalet med 29 %. Mellan 2021 och 2022 skedde en betydande ökning på 49 %. Denna trend fortsatte under 2023 med en ytterligare ökning på 5 procentenheter innan den minskade under undersökningsperioden. Den övergripande prisökningen i unionen berodde främst på råvaruprisernas utveckling och företagens oförmåga att dra full nytta av stordriftsfördelar på grund av minskad försäljning och produktion.

(220)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(221)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(222)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(223)

Lagernivåerna i absoluta tal för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Denna totala minskning innebär dock betydande variationer under perioden. Lagernivåerna ökade med 6 % mellan 2021 och 2022, följt av en markant minskning med 20 procentenheter under 2023. Därefter, från 2023 till undersökningsperioden, ökade lagren igen med 4 procentenheter.

(224)

När produktionsnivåerna beaktas ökade procentandelen utgående lager i procent av produktionen med 12 % under skadeundersökningsperioden. Denna kvot ökade med 38 % mellan 2021 och 2023, vilket tyder på en betydande diskrepans mellan produktion och lagerrensning. Även om unionsindustrin delvis lyckades anpassa lagernivåerna till produktionen under perioden från 2023 fram till undersökningsperioden förblev den utgående lagerkvoten 12 % högre än under 2021.

(225)

Denna trend visar att trots ansträngningar för att anpassa produktionen återspeglar ackumuleringen av osålda lager, särskilt under perioder med minskande produktion, svårigheter att få tillträde till unionsmarknaden.

(226)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(227)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten för producenterna i urvalet minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden, från nästan [2–6] % 2021 till cirka [(– 14)–(– 10)] % under undersökningsperioden. Lönsamheten ökade tillfälligt under 2022 till [3–7] %, följt av en kraftig nedgång till en förlust på [(– 17)–(– 13)] % under 2023. Trots en efterföljande partiell återhämtning förblev lönsamheten negativ under undersökningsperioden.

(228)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet var negativt under skadeundersökningsperioden och försämrades ytterligare på grund av investeringsutgifter och ökade driftsförluster. Detta ihållande negativa kassaflöde upprätthölls av ekonomiskt stöd från unionsproducenternas slutliga aktieägare som fortsatte att stödja företagens investeringsprogram trots den svåra finansiella situationen.

(229)

De årliga investeringarna ökade med 30 % under skadeundersökningsperioden och ökade markant med 171 % mellan 2021 och 2022 för att därefter minska under den följande perioden fram till undersökningsperioden. De ökade investeringarna syftade främst till att upprätthålla befintlig kapacitet och ersätta nödvändiga produktionstillgångar. Investeringarna fortsatte trots hård konkurrens, förlorade marknadsandelar och en svår finansiell situation.

(230)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den minskade under skadeundersökningsperioden med 287 %, från [(– 10)–(– 8)] % 2021 till [(– 41)–(– 35)] % under undersökningsperioden. Den negativa utvecklingen visade att även om investeringarna har fortsatt för att upprätthålla konkurrenskraften har avkastningen på dessa investeringar sjunkit avsevärt under skadeundersökningsperioden.

(231)

Förmågan att anskaffa kapital bland unionsproducenterna i urvalet baserades, vilket förklaras i skäl 227, på det ekonomiska stödet från unionsproducenternas slutliga aktieägare, som fortsatte att stödja företagens investeringar.

(232)

I en situation med en betydande minskning av förbrukningen i unionen (– 20 %) ökade importen från Kina märkbart under skadeundersökningsperioden (+14 %), till priser som väsentligt underskred unionsindustrins priser. Detta gjorde det möjligt för de kinesiska exporterande producenterna att uppnå en marknadsandel på 53 % under undersökningsperioden (en ökning från 37 % under 2021).

(233)

Under dessa omständigheter förvärrades unionsindustrins ekonomiska situation vilket framgår av alla viktiga makroindikatorer som visade en negativ trend: produktion (– 37 %), försäljning i unionen (– 37 %) och en betydande minskning av unionsindustrins marknadsandel (från 41 % till 32 %) under skadeundersökningsperioden.

(234)

Som en reaktion på trycket från låga priser på importen från Kina försökte unionsindustrin sänka kostnaderna och anpassa sysselsättningen (– 16 %). Investeringarna fortsatte under skadeundersökningsperioden i ett försök att förbli konkurrenskraftig. Till följd av trycket från dumpad import från Kina i form av ökade volymer och låga priser minskade dock unionsförsäljningen, produktiviteten och räntabiliteten snabbt under skadeundersökningsperioden.

(235)

Unionsindustrins produktionskostnad ökade betydligt under skadeundersökningsperioden (+29 %), främst på grund av en kraftig ökning av råvarupriserna.

(236)

Unionsindustrins kostnader ökade mer än försäljningspriserna. Följaktligen rasade lönsamheten under skadeundersökningsperioden, från en måttlig situation (+[2–6] %) 2021 till en ohållbar förlustbringande situation ([(– 14)–(– 10)] %) under undersökningsperioden.

(237)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(238)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, minskad förbrukning i EU, höjda energipriser i unionen, konkurrensnackdelar vid användningen av den viktigaste råvaran, bristande investeringar och egenimport av smält aluminiumoxid från Kina.

(239)

Unionsindustrins försämrade ekonomiska situation sammanföll med en betydande och ökande marknadspenetration av dumpad import från Kina, vars priser konsekvent underskred unionsindustrins priser och ledde till förhindrade prishöjningar. I detta avseende dämpade utvecklingen av volymerna och priserna på import från Kina, som framgår av tabellerna 3 och 4, unionsindustrins prisnivåer, vilket visade att det fanns ett orsakssamband mellan de båda.

(240)

Importen från Kina ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden, från ca 140 372 ton under 2021, vilket motsvarar en marknadsandel på 37 %, till 160 549 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 53 %. Denna ökande lågprisimport hindrade unionsindustrin från att öka sina priser i linje med de ökade produktionskostnaderna. På samma sätt hade minskningen av marknadsandelar och försäljningsvolym, som i sin tur ledde till en minskning av produktionen, en negativ inverkan på industrins produktionskostnader per enhet på grund av minskade stordriftsfördelar.

(241)

Detta hade en kraftigt negativ inverkan på unionsindustrin. I en situation med ökande kostnader och pristryck från den dumpade importen från Kina hindrades unionsindustrin från att fastställa priser och produktionsvolymer på hållbara nivåer, vilket ledde till en mycket kraftig minskning av lönsamheten från 4 % till förluster (– 13 %), vilket ledde till en försämring av de finansiella indikatorerna.

(242)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att dumpad import från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada i fråga om pris och volym.

(243)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(244)

Jämfört med Kina hade övriga tredjeländer en begränsad närvaro på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden förblev marknadsandelarna för de största övriga tredjeländerna Ukraina, Förenta staterna, Brasilien och Bahrain stabila, med minimala eller inga variationer, på en nivå på 5 %, 2 %, 2 % respektive 2 % under undersökningsperioden. Den sammanlagda marknadsandelen för importen från alla tredjeländer förutom Kina minskade från 22 % under 2021 till 15 % under undersökningsperioden.

(245)

Under skadeundersökningsperioden sålde Ukraina till lägre priser än Kina. Endast under 2022 och undersökningsperioden var de bahrainska försäljningspriserna något lägre än de kinesiska priserna, samtidigt som alla andra länder hade högre prisnivåer under hela skadeundersökningsperioden. Trots den lägre prissättningen stod Ukraina för endast 5 % av marknaden, vilket var betydligt mindre än Kinas dominerande ställning på 53 % under undersökningsperioden. Bahrains marknadsandel var ännu mindre på endast 2 %. Denna begränsade marknadsnärvaro i andra tredjeländer tyder på att även om Ukraina och Bahrain erbjöd lägre priser vid någon tidpunkt var deras totala inverkan inte tillräcklig för att försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(246)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att verkningarna av importen från andra länder inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(247)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för de unionsproducenter som ingick i urvalet

(248)

Exportvolymerna från de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade med 40 % under skadeundersökningsperioden, från 26 049 ton under 2021 till 15 649 ton under undersökningsperioden. De genomsnittliga exportpriserna ökade med 22 % under skadeundersökningsperioden.

(249)

Såsom unionsindustrin har tydliggjort, förklaras nedgången i unionsproducenternas exportresultat av det tryck som de kinesiska producenterna utövar på andra marknader i tredjeländer, vilket i sin tur har lett till en minskning av unionsproducenternas export. Minskningen av exportvolymen i absoluta tal är betydligt lägre än försäljningsminskningen i unionen. Dessutom var det genomsnittliga exportpriset för försäljning till tredjeländer betydligt högre med 21 % jämfört med unionens försäljning under skadeundersökningsperioden.

(250)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att exportresultatets verkningar inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(251)

Vissa parter hävdade att minskningen av förbrukningen i unionen var en orsak till skadan.

(252)

Även om förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden intensifierade detta endast effekterna av dumpad import från Kina. Unionsproducentens försäljning minskade kraftigare än förbrukningen i unionen. Förbrukningen minskade med 20 %, medan unionsproducenternas försäljning minskade med 37 % under skadeundersökningsperioden. På samma sätt minskade även importen från alla övriga tredjeländer avsevärt. Däremot ökade den kinesiska marknadsandelen under samma period från 37 % till 53 % på grund av lågprisimporten.

(253)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att verkningarna av minskningen av förbrukningen i unionen inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(254)

Vissa parter hävdade att ökningen av energipriserna i unionen var orsaken till skadan.

(255)

Energi är en av de viktigaste kostnadskomponenterna i produktionen av smält aluminiumoxid. Undersökningen visade dock att unionsproducenterna under 2022, när energipriserna var betydligt högre än under resten av skadeundersökningsperioden, fortfarande kunde generera vinster och till och med förbättrade sin lönsamhet jämfört med det föregående året. Detta var möjligt eftersom en del av de ökade energikostnaderna kunde föras över på användarna.

(256)

Under 2023 och under undersökningsperioden, då energipriserna hade sjunkit till betydligt lägre nivåer jämfört med 2022 kunde unionsindustrin inte längre justera sina priser i enlighet med detta och lönsamheten kollapsade. Detta tyder på att medan energipriserna påverkar produktionskostnaderna uppstod den avgörande frågan när unionsproducenterna hindrades från att anpassa sina priser till kostnadsutvecklingen på grund av illojal konkurrens från dumpad import med ursprung i Kina.

(257)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att verkningarna av energipriserna i unionen inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(258)

Vissa parter hävdade att orsaken till skadan berodde på skillnader i ursprung och kostnader för de råvaror som används av europeiska och kinesiska producenter med särskild åtskillnad mellan bauxit och aluminiumoxid.

(259)

När det gäller den påstådda nackdelen i samband med råvaror har undersökningen fastställt att det inte finns några betydande skillnader i produktionsprocesserna och de råvaror som används av kinesiska producenter och unionsproducenter. När det gäller råvarukostnaderna befanns råvarumarknaden i Kina vara snedvriden vilket beskrivs närmare i avsnitt 3.2.1 ovan.

(260)

Vissa parter hävdade att unionsindustrin led av brist på investeringar och föråldrade produktionsanläggningar och att detta var en orsak till skadan.

(261)

Undersökningen visade dock att unionsproducenterna hade investerat i helt nya anläggningar under de senaste åren. Enligt vad som framgår av tabell 11 ökade de årliga investeringsnivåerna med 30 % under skadeundersökningsperioden vilket tyder på att investeringsverksamheten fortsatte trots det svåra finansiella klimatet.

(262)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den påstådda bristen på investeringar inte motsvarar verkligheten och inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(263)

Vissa parter hävdade att unionsindustrin själv importerade smält aluminiumoxid från Kina och att detta var en orsak till skadan.

(264)

Undersökningen visade att unionsindustrin importerade vissa kvantiteter av den berörda produkten från Kina. Denna import var dock begränsad i volym, nämligen [2 800–3 800] ton, vilket motsvarade cirka 1 % av förbrukningen i unionen under undersökningsperioden. Undersökningen visade också att unionsindustrin inte bara sålde de importerade produkterna vidare utan snarare bearbetade dem innan de såldes vidare. Detta gav ett mervärde. Försäljningen av denna import underskred inte Unionsproducentens egen produktion och volymen var obetydlig.

(265)

Det faktum att importen från Kina ökade oberoende av utvecklingen av unionsproducentens egen import visar dessutom att den importen från Kina skulle ha ökat och tagit över EU:s marknadsandel även utan unionsproducentens egen import från Kina.

(266)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att verkningarna av unionsproducenternas egenimport från Kina inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(267)

Mot bakgrund av de ovanstående övervägandena fastställde kommissionen preliminärt ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina som pressade ned priset på unionsmarknaden. Till följd av den betydliga ökningen av den dumpade importen från Kina var unionsindustrin förhindrad att fastställa hållbara priser och produktionsvolymer på hållbara nivåer vilket ledde till en kraftig försämring av dess ekonomiska situation.

(268)

Unionsindustrins ekonomiska nedgång sammanföll med en kraftig ökning av dumpad lågprisimport från Kina. Denna import underskred genomgående unionspriserna och utövade ett starkt nedåtriktat tryck på marknadspriserna vilket ledde till förhindrade prishöjningar. Till följd av detta kunde unionsindustrin inte höja priserna i linje med de stigande produktionskostnaderna. Detta ledde till minskad försäljning, minskad produktion och en betydande minskning av lönsamheten. Tidpunkten för och omfattningen av denna utveckling visar på ett tydligt orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(269)

Kommissionen undersökte alternativa faktorer som kunde ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Dessa omfattade import från andra tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, minskad förbrukning i unionen, stigande energikostnader, anskaffning av och kostnader för råvaror, påstådd brist på investeringar och egenimport av smält aluminiumoxid från Kina. Inget av dessa konstaterades dock försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(270)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(271)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar vad gäller bauxit och aluminiumoxid i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal, se skälen 280–282.

(272)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom försäljning till ett målpris i den mening som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(273)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från landet som är föremål för undersökning, nödvändig lönsamhetsnivå för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(274)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Den grundläggande vinsten fastställdes på grundval av den historiska lönsamheten för den unionsindustri som ingick i urvalet under perioden 2014 till 2020 före de störningar som orsakats av covid-19-pandemin. Vinstmarginalen fastställdes till 7 %.

(275)

En av de två unionsproducenterna som ingick i urvalet visade att dess investeringsnivå, forskning och utveckling (FoU) och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade företagets interna räkenskaper avseende investeringsplaner, förvaltningsbeslut och årsredovisningar och konstaterade att påståendena var berättigade. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under undersökningsperioden och den nivå som utgifterna hade kunnat uppgå till under normala konkurrensförhållanden, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen gentemot utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. En sådan skillnad, uttryckt i procent av omsättningen fastställdes till mellan 1 % och 3,06 % för vart och ett av företagen i urvalet.

(276)

Procentsatsen lades till den grundläggande vinsten på 7 %, som anges i skäl 273, vilket resulterade i ett vinstmål på 7 % och 10,06 %, beroende på situationen för de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(277)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av tillgänglig bevisning fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på 89,34 euro per ton från vilken den drog av den faktiska kostnaden för att följa sådana konventioner under undersökningsperioden, dvs. 72,26 euro per ton vilket ledde till ett resultat på 17,08 euro per ton. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande priset.

(278)

På denna grundval beräknade kommissionen ett genomsnittligt icke-skadevållande pris på 1 880 euro per ton för unionsindustrins likadana produkter genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet (se skäl 275) på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(279)

Kommissionen fastställde sedan skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(280)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag.

(281)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(282)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada var högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt. Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(283)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(284)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(285)

Unionsindustrin består av nio företag som är geografiskt spridda över hela Europa och direkt sysselsätter cirka 962 arbetstagare. En majoritet av dessa unionsproducenter uttryckte sitt stöd för klagomålet och ingen motsatte sig inledandet av undersökningen.

(286)

Nuvarande lönsamhetsnivåer är ohållbara. Införandet av åtgärder förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att återvinna delar av den förlorade marknadsandelen och fastställa priser på nivåer som åtminstone täcker kostnaderna.

(287)

Om inga åtgärder vidtas kommer detta sannolikt att få en betydande negativ inverkan på unionsindustrin i form av fortsatta förhindrade prishöjningar och en ytterligare minskning av försäljningen vilket innebär fler förluster samt sannolikt nedläggningar av produktionsanläggningar, uppsägningar och slutligen nedstängning av hela företag. En sådan utveckling skulle kunna leda till avbrott i den europeiska produktionen med långsiktiga konsekvenser för unionens industriella resiliens och självständighet, särskilt med tanke på att smält aluminiumoxid, som är nödvändig för att producera stål, andra metaller, glas och relaterade material, historiskt sett har betraktats som en känslig produkt.

(288)

Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(289)

Tolv icke-närstående importörer gav sig till känna, varav två svar lämnades in efter tidsfristens utgång. Ett antal inlagor och synpunkter mottogs också. Såsom nämns i avsnitt 1.5 gjorde kommissionen ett urval bestående av två importörer som besvarade frågeformuläret.

(290)

Flera importörer hävdade att införandet av antidumpningstullar skulle öka råvarukostnaderna för dem och deras kunder. Dessa merkostnader skulle vara svåra att täcka och således skulle deras lönsamhet och konkurrenskraft hotas. Ytterligare påståenden gjordes om unionsindustrins bristande kapacitet att möta efterfrågan i unionen och det hävdades därför att åtgärder skulle skapa en brist på marknaden. Dessutom påstods att unionsproducenterna inte är intresserade av att tillhandahålla vissa material.

(291)

Kommissionen noterade att införandet av tullar inte bör leda till att all import från Kina upphör. Införandet av åtgärder syftar till att skapa lika villkor så att kinesiska exporterande producenter därefter kan fortsätta att exportera till unionen till rättvisa priser. För det andra kan införandet av åtgärder visserligen få en negativ inverkan på de importörer som enbart importerar från Kina, men med tanke på den sannolika ökningen av import från andra tredjeländer bör importörerna kunna ändra sina försörjningskällor (se avsnitt 7.4 nedan).

(292)

När det gäller unionsproducenternas påstådda bristande intresse för att leverera vissa material noterade kommissionen att unionsindustrin producerade ett brett spektrum av smälta aluminiumoxidprodukter. Under undersökningsperioden, liksom under tidigare år, levererade unionsindustrin konsekvent smält aluminiumoxid i en mängd olika klasser och kvaliteter som var skräddarsydda för att tillgodose olika användarindustriers särskilda behov.

(293)

När det gäller unionsindustrins bristande kapacitet tar kommissionen upp detta påstående i avsnitt 7.4 nedan.

(294)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen preliminärt att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på icke-närstående importörer som helhet förväntas vara begränsad och att den inte kommer att uppväga de positiva effekterna av åtgärderna för unionsproducenterna.

(295)

Omkring 50 användare och användarorganisationer gav sig till känna. Frågeformuläret besvarades av 18 användare och många fler lämnade synpunkter.

(296)

Påståenden framfördes om att införandet av antidumpningstullar skulle öka användarnas kostnader vilket skulle vara svårt att överföra till kunderna och därmed skulle hota användarnas lönsamhet och konkurrenskraft. Vissa användare hävdade att kostnadsökningen i samband med införandet av tullar skulle kunna äventyra deras operativa hållbarhet. Vissa användare hävdade att till följd av detta skulle den fortsatta lönsamheten för viss produktionsverksamhet inom unionen kunna äventyras vilket skulle kunna leda till nedskärningar, omlokalisering utanför unionen och/eller nedläggningar av företag.

(297)

Kommissionen noterade att användarna främst är verksamma inom tillverkning av slipmedel och eldfasta material där smält aluminiumoxid är ett viktigt insatsmaterial. Enligt uppgifter från intresseorganisationerna köper industrin för eldfasta material cirka 80 000 ton per år. Slipmedelsindustrins förbrukning uppskattas till mellan 200 000 och 250 000 ton per år. Denna sektor står för cirka 60–70 % av unionens totala efterfrågan på smält aluminiumoxid. I fråga om sysselsättningen sysselsätter industrin för eldfasta material cirka 20 000 personer i Europa, medan slipmedelsindustrin sysselsätter cirka 8 400 personer enbart i Tyskland och Italien. När det gäller omsättning genererar industrin för eldfasta material uppskattningsvis 4 miljarder euro i årliga intäkter i Europa. Slipmedelsindustrin genererar cirka 2,3 miljarder euro i årliga intäkter enbart i Tyskland och Italien.

(298)

På grundval av uppgifterna i användarnas frågeformulär fastställdes det att verksamheten med anknytning till den undersökta produkten under undersökningsperioden varierade i proportion till deras totala verksamhet och varierade mellan 5 % och 30 % av den totala omsättningen för industrin för eldfasta material och mellan 25 % och 85 % av den totala omsättningen för slipmedelsindustrin. Under undersökningsperioden utgjorde den verksamhet som rörde den berörda produkten i genomsnitt omkring 15 % av den totala verksamheten för samarbetsvilliga användare inom industrin för eldfasta material och omkring 53 % för samarbetsvilliga användare inom slipmedelsindustrin.

(299)

De användare som besvarade frågeformuläret svarade för cirka 20 % av den totala förbrukningen av smält aluminiumoxid i unionen och cirka 25 % av unionens import från Kina. Av svaren framgår att cirka 50 % av den smälta aluminiumoxid som användes i slipmedelsindustrin hade sitt ursprung i Kina, medan andelen med ursprung i Kina var cirka 65–69 % inom industrin för eldfasta material.

(300)

Kommissionen uppskattade att om tullar införs på den föreslagna nivån och alla andra faktorer förblir desamma skulle användarnas produktionskostnader kunna öka med mellan 10 % och 30 % beroende på det specifika företaget. Mer specifikt skulle den uppskattade ökningen av produktionskostnaderna för industrin för eldfasta material ligga på mellan 10 % och 30 %, medan ökningen för slipmedelsindustrin förväntas ligga mellan 10 % och 23 %. Det är dock viktigt att notera att dessa uppskattningar bygger på antagandet att all smält aluminiumoxid har sitt ursprung i Kina. I själva verket är leveranserna till industrier i senare led mer diversifierade. Enligt de företag som besvarade frågeformuläret hade omkring 50 % av den smälta aluminiumoxid som används inom slipmedelsindustrin och omkring 65 % av den smälta aluminiumoxid som används inom industrin för eldfasta material sitt ursprung i Kina. Detta tyder på att en betydande andel av leveranserna kommer från andra källor än Kina, vilket skulle mildra tullarnas totala kostnadseffekter. Dessutom kommer den faktiska effekten på produktionskostnaderna att variera beroende på varje företags specifika mix av leveranskällor. De som är mindre beroende av leveranser från Kina kommer sannolikt att drabbas av en mer begränsad kostnadsökning, medan de som är mer beroende kan komma att påverkas i högre grad. Effekterna av de föreslagna tullarna bör därför bedömas mot bakgrund av dessa olika inköpsstrategier.

(301)

När det gäller åtgärdernas potentiella inverkan på lönsamheten är situationen komplex på grund av mångfalden av berörda företag. Lönsamheten bland användarna varierade mellan sektorer och enskilda företag och vissa rapporterade positiva marginaler medan andra gick med förlust.

(302)

Kommissionen ansåg att inverkan på användarnas lönsamhet i stor utsträckning skulle bero på två viktiga faktorer: användarnas förmåga att övervältra kostnadsökningarna på sina kunder och möjligheten att ersätta insatsvaror som för närvarande köps från Kina med varor från alternativa leverantörer, förutsatt att priserna på dessa leveranser, efter att tullarna på importen från Kina har införts, eventuellt kan mildra prispåverkan.

(303)

När det gäller möjligheten att övervältra kostnadsökningarna krävs ytterligare bedömning. Kommissionen medger dock att det är mer sannolika att företag som är verksamma inom segment med högre marginaler och som tillverkar mer specialiserade produkter kommer att kunna övervältra de extra kostnaderna på sina kunder. Däremot förväntas företag som tillverkar mindre specialiserade produkter och som är utsatta för hårdare konkurrens få större svårigheter att göra detta. Detta är särskilt relevant för företag som redan går med förlust, vilket tyder på att de redan har varit oförmögna att höja priserna även före införandet av åtgärder.

(304)

När det gäller tillgången på andra leveranskällor fastställdes det i undersökningen, såsom närmare förklaras i avsnitt 7.4, att unionsindustrin fortfarande var en tillförlitlig leverantör av smält aluminiumoxid med tillräcklig kapacitet för att tillgodose unionsanvändarnas efterfrågan. Det fastställdes också att användare i unionen inte enbart är beroende av import från Kina. Övriga tredjeländer, såsom Bahrain, Brasilien, Förenta staterna och Ukraina (se avsnitt 5.2.1), är redan närvarande på unionsmarknaden och kommer sannolikt att öka sin export till unionen, vilket ytterligare minskar beroendet av import från Kina.

(305)

Såsom fastställs i skäl 244 var prisnivån dessutom lägre för importen från Bahrain och Ukraina jämfört med importen från Kina under undersökningsperioden, vilket erbjöd konkurrenskraftiga alternativ för användare i unionen. Tillgången till lågprisimport från dessa länder ökar mångfalden i utbudet och bidrar också till att mildra åtgärdernas potentiella inverkan på importen från Kina, vilket säkerställer att unionens användare fortsätter att ha tillgång till ekonomiskt lönsamma källor till smält aluminiumoxid.

(306)

Dessa undersökningsresultat tyder på att införandet av åtgärder inte skulle leda till utbudsbrist och att tillgången till leveranser från tredjeländer och unionen till rättvisa priser i viss mån skulle mildra de potentiella negativa verkningarna för användarna. De ekonomiska konsekvenserna för användarindustrierna kan dock variera avsevärt, beroende på deras specifika marknadsställning och kostnadsstrukturer samt deras förmåga att absorbera eller övervältra kostnadsökningar. Dessa konsekvenser kommer att undersökas ytterligare av kommissionen.

(307)

Vissa parter hävdade att unionsindustrin inte kan försörja unionsmarknaden med de mängder som krävs och att det därför om antidumpningstullar införs finns stor risk för brist i unionen inklusive vad gäller särskilda typer av den berörda produkten.

(308)

Undersökningen kom fram till att detta argument är oberättigat. Unionsindustrin har underutnyttjat sin produktionskapacitet under hela skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden var unionens kapacitetsutnyttjande 43 %, med en outnyttjad kapacitet på ytterligare ca 180 000 ton. Undersökningen visade att merparten av den outnyttjade kapaciteten antingen är tillgänglig omedelbart eller på mycket kort tid kan börja utnyttjas med minimala investeringar. Undersökningen visade också att unionsindustrins outnyttjade kapacitet gör det möjligt att tillverka alla huvudsakliga typer av den berörda produkten. Unionsindustrins produktionskapacitet motsvarar i stort sett förbrukningen i unionen på 305 360 ton under undersökningsperioden.

(309)

Undersökningen visade dessutom att även om tillverkningen av smält aluminiumoxid är koncentrerad till ett fåtal viktiga regioner i världen kan den befintliga kapaciteten för den icke-kinesiska produktionen utanför unionen komplettera den redan betydande produktionskapaciteten inom unionen. Såsom anges i tabell 12 finns det redan import från tredjeländer på unionsmarknaden. Kommissionen ansåg att denna import sannolikt kommer att öka om den dumpade importen från Kina skulle minska. Därför dras slutsatsen att den totala outnyttjade kapaciteten för producenter i unionen och i tredjeländer utanför unionen är tillräcklig för att tillgodose förbrukningen i unionen.

(310)

Vissa parter hävdade också att införandet av antidumpningstullar på den berörda produkten kommer att skapa en risk för marknadskoncentration, vilket kan leda till ytterligare prisökningar på den berörda produkten.

(311)

Kommission noterade samtidigt att det visserligen enligt unionens konkurrensregler ställs strängare krav på agerandet för ett företag som har en betydande marknadsandel, men det är i sista hand konkurrensmyndigheterna som fastställer om det föreligger en dominerande ställning och om denna missbrukas. I antidumpningsförfaranden undersöker kommissionen konkurrensproblem för att fastställa om det tydligt skulle strida mot unionens intresse att införa antidumpningsåtgärder totalt sett. En sådan analys kan inte omfatta en bedömning av konkurrensutsättningen i strikt rättslig mening som endast kan göras av en behörig konkurrensmyndighet. I vilket fall som helst har inga tillförlitliga bevis lagts fram som tyder på att klaganden skulle ägna sig åt konkurrensbegränsande beteende om antidumpningsåtgärder införs, utöver klagandens redan starka ställning på marknaden och dennes användning av affärsmetoder som i allmänhet betraktas som standardmetoder, till exempel differentierad prissättning kopplad till inköpsvolymer och karaktären på befintliga affärsförbindelser. Det erinras om att syftet med att införa antidumpningsåtgärder är att återställa lika villkor eftersom dessa har snedvridits av de kinesiska exporterande producenternas illojala handelsmetoder. Syftet med antidumpningsåtgärderna är inte att tvinga bort kinesiska exporterande producenter från unionsmarknaden utan snarare att skapa sådana förutsättningar att unionsproducenter och producenter i tredjeländer kan konkurrera på rättvisa villkor.

(312)

Vissa parter hävdade att certifieringsprocessen för de material som används i tillverkningen, både internt och av deras kunder, är långdragen och komplex. Den omfattar stränga test- och godkännandeförfaranden för att säkerställa att kundernas krav uppfylls. Om åtgärder införs skulle detta kunna innebära att leverantörer eller material behöver bytas ut, vilket skulle kunna kräva en omcertifiering och förseningar i produktionen som i sin tur skulle kunna påverka avtalsförpliktelserna.

(313)

Kommissionen noterade flera förmildrande faktorer som avsevärt minskar denna risk. Både unionsindustrin och flera leverantörer från tredjeländer är väletablerade producenter av smält aluminiumoxid. Dessa leverantörer har många års erfarenhet på marknaden och levererar material som uppfyller industrins standarder. På samma sätt anses unionsindustrin vara en kvalitetsproducent med kapacitet att uppfylla stränga certifieringskrav. Dess produkter är ofta de första som certifieras i unionen, varefter alternativa källor övervägs. Dessutom inleddes undersökningen för flera månader sedan vilket gav användarna tid att förbereda sig inför eventuella förändringar, bedöma alternativa leverantörer och vid behov inleda certifieringsprocesser.

(314)

Kommissionen är medveten om den berättigade oro som användarindustrierna ger uttryck för, särskilt när det gäller deras förmåga att absorbera eller övervältra kostnadsökningarna och bibehålla lönsamheten. Kommissionen anser därför att det är lämpligt att undersöka dessa frågor mer ingående. I detta syfte kommer kommissionen under undersökningens slutliga skede att ytterligare bedöma omfattningen och verkningarna av denna oro och se till att alla slutgiltiga åtgärder som antas grundar sig på en omfattande förståelse av de bredare ekonomiska konsekvenserna.

(315)

Mot denna bakgrund slår kommissionen preliminärt fast att det, trots användarindustrins berättigade oro, i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av smält aluminiumoxid med ursprung i Kina. Åtgärderna anses vara rättsligt motiverade och proportionella, eftersom de är nödvändiga för att förhindra ytterligare skada för unionsindustrin, bevara lönsamheten för unionens produktion och säkerställa rättvis konkurrens i unionen. Kommissionen fann det därför lämpligt att införa provisoriska åtgärder i detta skede av undersökningen, samtidigt som den åtar sig att ytterligare bedöma inverkan på användarindustrin.

(316)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(317)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas för import av produkten med ursprung i det berörda landet i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen drog i skälen 280–281 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(318)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(319)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(320)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(321)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(322)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(323)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(324)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(325)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(326)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(327)

Inga synpunkter på beräkningarnas riktighet har inkommit.

(328)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(329)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.