|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/1506 |
25.7.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/1506
av den 24 juli 2025
om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 18, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 (2) införde rådet en utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen. |
|
(2) |
Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 214/2013 (3) införde rådet en parallell slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. De utjämningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 0 % och 26,1 %. |
|
(3) |
Efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 grundförodningen återinförde kommissionen den 2 maj 2019 de slutgiltiga utjämningstullarna på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina genom förordning (EU) 2019/688 (4) (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång). De utjämningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 13,7 % och 44,7 %. |
|
(4) |
Nivån för de kombinerade antidumpningstullarna och utjämningstullarna ligger på mellan 13,7 % och 58,3 %. |
1.2. Begäran om en översyn vid giltighetens utgång
|
(5) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande utjämningsåtgärderna (5) snart kommer att löpa ut, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna enligt artikel 18 i grundförordningen. |
|
(6) |
Begäran ingavs den 2 februari 2024 av European Steel Association (Eurofer eller sökanden) som företrädare för unionsindustrin för stålprodukter belagda med organiskt material i den mening som avses i artikel 10.6 i grundförordningen, som svarar för mer än 70 % av unionens produktion av vissa stålprodukter belagda med organiskt material. Begäran grundades på att utjämningsåtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att subventioneringen och skadan för unionsindustrin fortsatte eller återkom. |
1.3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(7) |
Efter att i samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 25.1 i grundförordningen ha fastslagit att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång meddelade kommissionen den 30 april 2024, genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande), att en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande utjämningsåtgärderna hade inletts i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
|
(8) |
Innan översynen vid giltighetstidens utgång inleddes underrättade kommissionen, i enlighet med artikel 10.7 i grundförordningen, de kinesiska myndigheterna om att den hade mottagit en vederbörligen underbyggd begäran om översyn och uppmanade de kinesiska myndigheterna att inleda samråd i enlighet med artikel 10.7 i grundförordningen. Kommissionen mottog ingen begäran om samråd före inledandet. |
1.4. Parallell undersökning
|
(9) |
Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 30 april 2024 (7) offentliggjorde kommissionen även inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (8) av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som är i kraft när det gäller import till unionen av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. |
1.5. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(10) |
Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden från den 1 januari 2023 till den 31 december 2023 (översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden). |
1.6. Berörda parter
|
(11) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, kända unionsproducenter, kända icke-närstående importörer i unionen, icke-närstående användare i unionen som såvitt känt var berörda, kända producenter i Kina samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta. |
|
(12) |
Alla berörda parter uppmanades att lämna sina synpunkter, lämna uppgifter och lägga fram bevisning till stöd för dessa inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. De berörda parterna gavs också tillfälle att skriftligen begära att bli hörda av kommissionens utredande avdelningar och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.7. Stickprovsförfarande
|
(13) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 27 i grundförordningen. |
1.7.1. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(14) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter, i enlighet med artikel 27 i grundförordningen. Före inledandet hade 14 unionsproducenter lämnat de upplysningar som begärdes för urvalet och var villiga att samarbeta med kommissionen. På grundval av detta gjorde kommissionen ett preliminärt urval av tre producenter som befanns vara representativa för unionsindustrin med avseende på produktionsvolym och försäljning av den likadana produkten i unionen. Unionsproducenterna i urvalet svarade för 26 % av den uppskattade totala produktionen i unionsindustrin och för 28 % av den totala försäljningsvolymen i unionsindustrin till icke-närstående kunder i unionen under översynsperioden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen och det preliminära urvalet bekräftades därmed. |
1.7.2. Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(15) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen de tio icke-närstående importörer som angavs i begäran att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Ingen av dem gav sig till känna. |
1.7.3. Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina
|
(16) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt med avseende på de exporterande producenterna och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(17) |
Ingen exporterande producent besvarade frågeformuläret. Därefter underrättade kommissionen den 2 augusti 2024 de kinesiska myndigheterna om att de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade och att den därför skulle tillämpa bestämmelserna i artikel 28 i grundförordningen när det gäller slutsatserna om fortsatt subventionering. |
1.8. Frågeformulär och kontrollbesök
|
(18) |
Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionsproducenterna i urvalet, sökanden och de kinesiska myndigheterna. Frågeformulären för unionsproducenter, icke-närstående importörer, användare och exporterande producenter i Kina gjordes också tillgängliga online (9) den dag då undersökningen inleddes. |
|
(19) |
De tre unionsproducenterna i urvalet och sökanden besvarade frågeformuläret. |
|
(20) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:
|
1.9. Efterföljande förfarande
|
(21) |
Den 6 juni 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande utjämningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter. |
|
(22) |
Ingen av parterna lämnade synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Ingen part begärde att bli hörd. |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Produkt som översynen gäller
|
(23) |
Den produkt som översynen gäller är samma produkt som den som definieras i den ursprungliga undersökningen, dvs. vissa stålprodukter belagda med organiskt material, dvs. valsade produkter av legerat och olegerat stål (med undantag för rostfritt stål) som är målade, lackerade eller plastöverdragna på åtminstone ena sidan, undantaget s.k. sandwichpaneler av en typ som används för byggändamål och bestående av två yttre metallplåtar med stabiliserande kärna av isolermaterial mellan sig, undantaget produkter med en slutbeläggning av zinkstoft (en zinkrik målarfärg innehållande minst 70 viktprocent zink), och exklusive produkter med ett substrat med en metallbeläggning av krom eller tenn, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7210 70 80 , ex 7212 40 80 , ex 7225 99 00 och ex 7226 99 70 (Taric-nummer 7210 70 80 11, 7210 70 80 91, 7212 40 80 01, 7212 40 80 21, 7212 40 80 82, 7225 99 00 11, 7225 99 00 91, 7226 99 70 11 och 7226 99 70 91) (produkt som översynen gäller eller stålprodukter belagda med organiskt material). |
|
(24) |
Den produkt som översynen gäller erhålls genom att en organisk beläggning appliceras på valsade platta produkter av stål. Den organiska beläggningen skyddar och ger stålprodukter estetiska och funktionella egenskaper. |
|
(25) |
Stålprodukter belagda med organiskt material används främst inom byggindustrin och vidare förädling av produkter som används vid byggnadsarbeten. Andra användningsområden är vitvaror. |
2.2. Berörd produkt
|
(26) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina (den berörda produkten). |
2.3. Likadan produkt
|
(27) |
Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftas ånyo i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen. |
3. SANNOLIKHETEN FÖR FORTSATT SUBVENTIONERING
|
(28) |
I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och såsom anges i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen först om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering. |
3.1. Bristande samarbete och användning av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen
|
(29) |
Den 21 maj 2024 skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna med särskilda bilagor som de kinesiska myndigheterna ombads att vidarebefordra till banker och andra finansinstitut som enligt vad de kinesiska myndigheterna kände till hade lämnat lån till industrin i fråga samt till producenter och distributörer av varmvalsat och kallvalsat stål som tillhandahåller insatsvaror för produktionen av den produkt som översynen gäller. |
|
(30) |
Kommissionen erhöll inga svar på de ovannämnda frågeformulären, varken från de kinesiska myndigheterna, finansinstitut eller företag i tidigare led. |
|
(31) |
Såsom förklaras i skäl 17 informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna genom en verbalnot av den 2 augusti 2024 om att den till följd av bristande samarbete från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna av den produkt som översynen gäller hade för avsikt att i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen fatta sitt beslut om avgöranden på grundval av tillgängliga uppgifter. De informerades även om att ett avgörande på grundval av tillgängliga uppgifter kan bli mindre gynnsamt än om de hade samarbetat. |
|
(32) |
Inga kommentarer mottogs i detta avseende. Kommissionen övervägde att, i enlighet med artikel 28 i grundförordningen, använda tillgängliga uppgifter för att fastställa om Kina fortsatt subventionerade sin industri för stålprodukter belagda med organiskt material. |
|
(33) |
När det gäller användningen av tillgängliga uppgifter har överprövningsorganet påmint om att detta enligt artikel 12.7 i SCM-avtalet endast är tillåtet för att komplettera med information som saknas och därmed möjliggöra ett korrekt fastställande av subventionering eller skada. Överprövningsorganet har närmare bestämt förklarat att ”det måste finnas ett samband mellan de ’nödvändiga uppgifter’ som saknas och de ’tillgängliga uppgifter’ som ett fastställande i enlighet med artikel 12.7 bygger på”. Därför ”måste en undersökande myndighet använda ’tillgängliga uppgifter’ som rimligen kan anses ersätta den information som en berörd part inte har lämnat, i syfte att komma fram till ett korrekt fastställande”. Överprövningsorganet har vidare förklarat att ”tillgängliga uppgifter” är sådana uppgifter som den undersökande myndigheten innehar och har skriftliga uppteckningar av. Eftersom fastställanden enligt artikel 12.7 ska göras på grundval av ”tillgängliga uppgifter””kan de inte göras på basis av antaganden eller spekulationer som inte utgör fakta”. Vidare måste den undersökande myndigheten ”ta hänsyn till alla underbyggda uppgifter i handlingarna” när den diskuterar och bedömer vilka tillgängliga uppgifter som rimligen kan ersätta den information som saknas. Överprövningsorganet har förklarat att den undersökande myndigheten måste ”föra diskussioner och göra bedömningar för att fastställa vad som är en rimlig ersättning för de ’nödvändiga uppgifter’ som saknas”. När en undersökande myndighet har många tillgängliga uppgifter att välja mellan har överprövningsorganet uttalat att ”det framstår som naturligt att dessa diskussioner och bedömningar inbegriper vissa jämförelser” för att man ska kunna komma fram till en korrekt slutsats. Den bedömning av ”tillgängliga uppgifter” som måste göras, och formen för denna bedömning, beror på de särskilda omständigheterna i det givna fallet, däribland den tillgängliga bevisningens art, kvalitet och omfattning samt de särskilda fastställanden som måste göras. Förklaringarnas och analysernas erforderliga art och omfattning måste av nödvändighet variera från fastställande till fastställande (10). |
|
(34) |
Följaktligen baserade kommissionen sin analys på alla tillgängliga uppgifter, särskilt följande:
|
3.2. Allmänna anmärkningar om stålsektorn i Kina
|
(35) |
Innan kommissionen började analysera den påstådda subventioneringen i form av selektiva subventioner eller subventionsprogram (se avsnitt 3.4 och följande) gjorde den en bedömning av statliga planer, projekt och andra dokument som var relevanta för fler än en av subventionerna eller subventionsprogrammen. Av de skäl som anges nedan kom kommissionen fram till att alla subventioner eller subventionsprogram som bedömningen avsåg ingick som ett led i den kinesiska statens centralplanering. |
3.2.1. Den fjortonde femårsplanen
|
(36) |
Kommissionen fastställde i den aktuella undersökningen att det huvudsakliga dokument som var relevant under översynsperioden var den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, såsom stålindustrin. Stålindustrin är en viktig del av råvaruindustrin och utgör därför ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft och det ”viktigaste slagfältet” för omstrukturering av industribasen och grön industriell utveckling. Planen är inriktad på att odla en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologiskt ledarskap och central konkurrenskraft. |
|
(37) |
I inledningen till Kinas fjortonde femårsplan, som offentliggjordes i mars 2021 och omfattade översynsperioden, bekräftas den strategiska roll som stålet ska spela i den kinesiska ekonomin: ”Råvaruindustrin (15) är realekonomins grund, en grundläggande industri som stöder utvecklingen av den nationella ekonomin och ett nyckelområde för att vinna internationella konkurrensfördelar. Den är den viktigaste kraften i omdanandet av den industriella basen och det huvudsakliga slagfältet för industrins gröna utveckling. För att genomföra ’Folkrepubliken Kinas fjortonde femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling och översikt över långsiktiga mål för 2035’, och för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i råvaruindustrins utveckling, utarbetas denna plan.” |
|
(38) |
Utöver detta har kommissionen granskat de fjortonde femårsplaner som antagits av regioner och städer i hela Kina och dragit slutsatsen att dessa enheter, som genomför Kinas nationella fjortonde femårsplan, fortsätter att anta en stålspecifik stödpolitik. Utdrag ur vissa av dessa dokument citeras nedan för att visa exempel på
|
|
(39) |
I Hebeiprovinsens plan från 2023 föreskrivs följande: ”För att påskynda skapandet av innovativa kapaciteter i stålföretag, skapa en viktig motor för utvecklingen av ny industrialisering, ytterligare stärka kärnkonkurrenskraften, främja omvandlingen av ’stål till material, tillverkning till tjänster’ och främja avancerad, smart och grön utveckling baserad på den faktiska situationen i vår provins.” |
|
(40) |
I planen för staden Chongqing anges följande: ”Avancerade stålmaterial. Kraftfullt utveckla högkvalitativt byggstål, bil- och motorcykelstål, högkvalitativt specialstål och högkvalitativt rostfritt stål samt ett återvinningssystem för stålskrot. [På området] byggstål av hög kvalitet, koncentrera sig på utvecklingen av rosttrögt stål, storprofilstål, stål för offshore-teknik samt höghållfast konstruktionsstål och påskynda utvecklingen av höghållfasta jordbävningsresistenta stålstänger, högduktiva kallvalsade stålstänger och andra produkter för byggnadskonstruktioner. Stödtillämpningar såsom varmförzinkade kromfria passiverade plåtar och kromfria färgbelagda plattor. På området bil- och motorcykelstål, påskynda FoU och industrialisering av ultrahöghållfast stål och värmebehandlat stål, stödja utvecklingen av stänger och valstrådar för användning i bilar och motorcyklar och påskynda utvecklingen och användningen av stål för energibesparande och nya energifordon, avancerad utrustning för järnvägstransitering och andra produkter. På området specialstål av hög kvalitet, fokusera på utvecklingen av stål beständigt mot höga temperaturer, korrosionsbeständigt stål, icke-orienterat kiselstål, lagerstål, högpresterande verktygs- och formstål, högpresterande orienterat elektriskt stål, lågexpansionsstål, amorfa legeringar, högtemperaturlegeringar och andra produkter. Odla och utveckla högkvalitativa järnbaserade legeringspulver och stål för användning vid tillverkning av halvledare. På området högkvalitativt rostfritt stål, koncentrera sig på utvecklingen av plåt, band, tråd, stång av rostfritt stål samt rostfritt stål som används i dekorativa rör, vätskesvetsade rör och sömlösa rör. Stödja konstruktionen av ett återvinningssystem för stålskrot, kraftfullt utveckla den intravenösa industrin (industrier med särskild tonvikt på återanvändning och materialåtervinning av avfallsmaterial) och uppmuntra till kortprocessmältning för att producera specialstål och rostfritt stål av hög kvalitet.” |
|
(41) |
I staden Anshans fjortonde femårsplan fastställs långsiktiga mål fram till 2035. I ingressen framhålls resultaten av den trettonde femårsplanen enligt följande: ”Optimeringen och uppgraderingen av traditionella industrier med stål-, magnesit- och utrustningstillverkning som ’en flygel’ har gett anmärkningsvärda resultat. Flera större projekt för att främja industriell uppgradering, såsom Kobe Steels höghållfasta fordonsplåtar och Zizhus stålskena, har genomförts framgångsrikt. [...] Strukturreformen på utbudssidan har gett anmärkningsvärda resultat. ’Ditiaogang’-företag [undermåliga stålföretag] har avvecklats, 4,6 miljoner ton föråldrad produktionskapacitet har avskaffats och förbättringen av ’många, små, utspridda och kaotiska’ gruvor har gett anmärkningsvärda resultat.” |
|
(42) |
Från och med nu och fram till 2035 är planen för stål i regionen Anshan följande: ”Förbättra stålindustrins övergripande konkurrenskraft. Stödja optimeringen och uppgraderingen av Angang Groups (16) produkter och på ett heltäckande sätt förbättra den internationella och inhemska konkurrenskraften för topprodukter, såsom stål för fartygstillverkning, stål för tung järnväg och ultrahöghållfast fordonsstål. Genomföra Anshans stödplan för privata stålföretag, bilda en företagsallians, aktivt främja utförandet av större projekt, såsom Houying Groups kapacitetsersättning och Zizhu Groups rosttröga stål för stolpar och sändningstorn. Vägleda kvalitetsförbättring och uppgradering samt genomföra differentierad, karakteristisk och förfinad utveckling. Integrera stål- och metallföretag i provinsekonomin och i hela den nordöstra regionens ekonomi för att bygga ett industrikluster för djup stålbearbetning med Angang Group som ledare och ’specialiserade och sofistikerade små och medelstora företag som tillverkar nya och unika produkter’ i en stödjande roll. Utöka stålindustrikedjan och stålleveranskedjan. Utveckla den lätta stålindustrin, fokusera på de stålprodukter som behövs på lokala specialmarknader, t.ex. marknaden för sällskapsdjur, utveckla slutförbrukningsprodukter av stålmaterial och genomföra utvidgningen av stålprodukter från tunga bulkprodukter till lätta, små och förfinade produkter. Aktivt utveckla stålskrotsindustrin, kraftfullt stödja utvecklingen av lokala stålskrotföretag i staden Anshan, aktivt införa stålskrotsbearbetningsföretag, främja lokaliseringen av marknaderna för stålskrotresurser i nordöstra Kina och, med stöd av Lishans ekonomiska utvecklingszon, bygga upp en återvinningsbas för stålskrot på nationell nivå. Främja omställning och uppgradering av stållogistikmarknaden och bygga upp en modern stålhandelsmarknad som integrerar spothandel, lagerlogistik, e-handel, stödtjänster och andra funktioner. Fullborda och förbättra utvecklingskedjan för stålindustrin i Anshan, skapa en fullständig kedja för gruvdrift, produktion och uppkopplade tjänster, den mest omfattande basen för stålindustrikedjan och stålleveranskedjan i landet [...] Omfattande fördjupa integreringen av ’Double Anshan’. Till fullo stödja reformen och utvecklingen av Angang Group och aktivt lösa dess kvarstående problem. Anshan Metallurgical Industry Chain Group Company, som övertog 113 överförda företag, grundades för att hjälpa Angang Group att utvidga sin huvudsakliga stålverksamhet. Vägleda tvåvägsreformen för diversifiering av eget kapital mellan lokala företag och Angang Group, förbättra fördelningen av utvinningsresurser, kapital, teknikpatent, marknadsplattformar och andra resurser för att maximera fördelarna. Gemensamt utveckla andra industrier än stålindustrin, aktivt bygga industriparker tillsammans och koncentrera sig på att främja byggandet av vätgasenergi, stålskrot, djupbearbetning av stenkolstjära och andra projekt. Baserat på Angang Groups plattform för värdeupphandling inrätta en plattform för utbyte och samarbete för lokala företag och bygga en branschledande plattform för spothandel online för tredje part som erbjuder omfattande tjänster för hela stålindustrikedjan och stålleveranskedjan. Samarbeta med Angang Group för att stärka FoU-insatserna, projektupphandling, teknisk design, inspektion och testning samt modern logistik. Uppmuntra den lokala omvandlingen av Angang Groups tekniska framsteg. Genomföra djupgående investeringsfrämjande åtgärder för Angang Groups industrikedja och leveranskedja för att förbättra utbudet av produkter som tillhandahålls av lokala företag.” |
|
(43) |
Den regionala planen för Anshan ska genomföras genom subventionering enligt följande: ”Öka det politiska stödet. Uppmuntra företag att öka FoU-investeringarna och aktivt genomföra policyer, såsom superavdrag för FoU-medel, subventioner efter investeringar för FoU, inkomstskattesänkningar och befrielser för högteknologiska företag samt inkluderande skattesänkningar och undantag för små företag och mikroföretag. På ett heltäckande sätt genomföra reformåtgärder som rör nationellt stöd till innovation. Stödja forskningen om viktig kärnteknik och genomföra flera större projekt som återspeglar de nationella strategiska avsikterna och belysa Anshans vetenskapliga och tekniska fördelar. Sträva efter att övervinna flera typer av viktig teknik och flaskhalsteknik och utveckla flera viktiga innovativa produkter. Ge fullt spelrum åt den ledande rollen för företagsinnovation, vägleda Angang Group och lokala nyckelföretag för att fördubbla FoU-insatserna och påskynda produktrelaterad FoU, processuppgradering och andra processer. Aktivt utforska nya utvecklingsvägar såsom ’enklavparker’ och ’inkubatorer på annan plats’, vägleda odling på annan plats och lokal inkubation av innovativa resurser och hjälpa företag att inrätta FoU-baser i Peking, Shanghai, Nanjing och andra regioner. Utöka kanaler för ekonomiskt stöd. Tillhandahålla solida vetenskapliga och tekniska finansiella tjänster, ge fullt spelrum åt statliga medels ledande roll, mobilisera finansiellt kapital och privata investeringar för att omvandla vetenskapliga och tekniska framsteg, öka finansieringsstödet till vetenskapliga och tekniska företag och underlätta industrialisering och storskalig tillämpning av ny teknik. Integrera olika särskilda medel för vetenskapligt och tekniskt stöd och koncentrera finansiella resurser på viktiga tekniska innovationer inom nyckelindustrier och nyckelområden. Innovativt förbättra den tekniska kreditmodellen, ge fullt spelrum åt funktionen för riskkompensation för teknikbaserade krediter och utnyttja finansiella produkter som ’tekniska innovationslån’, panträtt i immateriella rättigheter och teknikförsäkring för att öka krediterna, diversifiera riskerna och minska kostnaderna för teknikorienterade företag. Främja kunskapsvärdekrediter för teknikbaserade företag och utforska nya lånefinansieringsmodeller som är tillgångssnåla, kreditbaserade och praktiska.” |
3.2.2. Föreskrift nr 35
|
(44) |
Föreskrift nr 35 från den nationella utvecklings- och reformkommissionen – Strategier för utvecklingen av järn- och stålindustrin (2005) (föreskrift nr 35) är ett annat strategidokument som styr den kinesiska stålsektorn. Det antogs av statsrådet och täcker flera aspekter av de kinesiska myndigheternas kontroll över industrin, bland annat följande:
|
3.2.3. Beslut nr 40
|
(45) |
Beslut nr 40 är en föreskrift från statsrådet enligt vilket industrisektorer klassificeras i olika kategorier för investeringsändamål, nämligen ”främjade, begränsade och avskaffade projekt”. I detta beslut anges att den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning, som innehåller tillämpningsföreskrifter till beslut nr 40, är en viktig grund när det gäller utformningen av investeringsriktlinjer. Den utgör även en vägledning för de kinesiska myndigheterna vad gäller förvaltningen av investeringsprojekt och utformning och genomförande av strategier inom områdena offentliga finanser, beskattning, krediter, mark, import och export (17). Stålindustrin anges som en främjad industri i kapitel VIII i den vägledande katalogen. Vad gäller dess rättsliga karaktär noterar kommissionen att beslut nr 40 är en föreskrift från statsrådet, dvs. Kinas högsta förvaltningsorgan. Det är därför rättsligt bindande för andra offentliga organ och för de ekonomiska aktörerna (18). |
3.2.4. Återhämtningsplanen
|
(46) |
Planen för anpassning av och återhämtning i stålindustrin (2009) är en handlingsplan för stålindustrin. Planen syftar till att hantera den internationella finanskrisen och omfattar de kinesiska myndigheternas övergripande politiska krav för att upprätthålla tillväxt. Ett annat syfte med planen är att ”se till att stålindustrin fungerar väl”, eftersom den ”anses vara en viktig nyckelindustri för den nationella ekonomin”. Följande anges i dokumentet:
|
3.2.5. Vägledande katalog över industriell strukturanpassning
|
(47) |
Enligt kapitel VIII i den vägledande katalogen över industriell strukturanpassning (2019) är stålsektorn en främjad sektor. |
3.2.6. Övergripande slutsatser om de kinesiska myndigheternas ingripande i stålsektorn
|
(48) |
Med hänsyn till de ovannämnda dokumenten och deras bestämmelser upprepade kommissionen sin slutsats från den ursprungliga undersökningen om att den kinesiska stålindustrin fortsatte att vara en viktig strategisk industri under översynsperioden, vars utveckling de kinesiska myndigheterna aktivt främjar och styr som ett strategiskt politiskt mål. |
3.3. Subventioner och subventionsprogram som granskas i denna undersökning
|
(49) |
Mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenter som anges i skälen 17 och 31 beslutade kommissionen att gå till väga enligt följande för att undersöka om subventioneringen fortsatte. Först undersökte kommissionen om de subventioner som var föremål för utjämning i den första översynen vid giltighetstidens utgång fortsatt gav industrin för stålprodukter belagda med organiskt material en förmån. Därefter analyserade kommissionen om industrin åtnjöt subventioner som inte var föremål för utjämning i den första översynen vid giltighetstidens utgång (ytterligare subventioner), såsom hävdades i begäran. |
|
(50) |
Eftersom det hade bekräftats att merparten av den subventionering som var föremål för utjämning i den första översynen vid giltighetstidens utgång fortsatt förekom, har kommissionen beslutat att det inte finns något behov av att undersöka alla de andra subventioner som sökanden hävdade fanns. Enligt artikel 18 i grundförordningen bör kommissionen undersöka om det finns bevisning för fortsatt subvention, oavsett storleken på subventioneringen. |
3.4. Tillhandahållande av varor och tjänster mot för låg ersättning (19)
3.4.1. Tillhandahållande av varmvalsat och kallvalsat stål mot för låg ersättning
3.4.1.1.
|
(51) |
I den ursprungliga undersökningen (20) fastställde kommissionen att statsägda företag som tillhandahåller producenter av stålprodukter belagda med organiskt material med varmvalsat och kallvalsat stål är offentliga organ enligt den prövning som har fastställts av WTO:s överprövningsorgan (21), eftersom de utför statliga funktioner och utövar statliga befogenheter när de gör detta. |
|
(52) |
Kommissionen fastställde också att privatägda producenter av varmvalsat och kallvalsat stål i Kina anförtros och åläggs av de kinesiska myndigheterna att tillhandahålla varor enlighet med artiklarna 3.1 a iii och 3.1 a iv i grundförordningen och agera på samma sätt som de statsägda stålföretagen (22). |
|
(53) |
I den efterföljande analysen (23) konstaterade kommissionen att det förelåg en förmån i den mening som avses i artikel 3.2 i grundförordningen för de exporterande producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material. Förmånen uppstod genom att producenterna av varmvalsat och kallvalsat stål tillhandahöll råvaror mot för låg ersättning, vare sig de var statsägda företag som agerade som offentliga organ eller privata företag som anförtros eller åläggs uppgifter av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. |
|
(54) |
För att beräkna denna förmån jämförde kommissionen de priser som de berörda exporterande producenterna betalar för varmvalsat och kallvalsat stål med det berörda referensvärdet. I överprövningsorganets rapport bekräftas att det är tillåtet att använda externa referensvärden när marknaden i det land som tillhandahåller varorna snedvrids genom statens roll. |
|
(55) |
På grundval av den tillgängliga informationen i den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att priserna på varmvalsat och kallvalsat stål som säljs av statsägda företag i Kina är snedvridna. Detta var följden av de statsägda företagens stora dominans på marknaden för varmvalsat och kallvalsat stål i Kina och av att de privata leverantörernas priser på varmvalsat och kallvalsat stål var anpassade efter de statsägda företagens priser. |
|
(56) |
Kommissionen konstaterade därför att det inte fanns några tillförlitliga marknadspriser i Kina för varmvalsat och kallvalsat stål och konstruerade referensvärdet på grundval av världsmarknadspriser på varmvalsat och kallvalsat stål som regelbundet offentliggörs i olika specialiserade ståltidskrifter som Steel Business Briefing, MEPS och CRU. |
|
(57) |
En jämförelse mellan de priser som producenterna av varmvalsat och kallvalsat stål tog ut och det utländska referensvärdet visade att priserna i Kina var betydligt lägre än riktpriserna och alltså gav de kinesiska exporterande producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material en förmån i den mening som avses i artikel 3.2 i grundförordningen. |
|
(58) |
Subventionsprogrammet ansågs dessutom vara selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 c i grundförordningen, eftersom det varmvalsade och kallvalsade stålet endast används i produktionsprocessen hos ett begränsat antal industrier och företag i Kina. |
|
(59) |
Den subventionsnivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkarna av stålprodukter belagda med organiskt material som ingick i urvalet varierade från 23,02 % till 27,63 %, medan subventionsnivån för icke-samarbetsvilliga tillverkare uppgick till 32,44 %. |
|
(60) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång drogs slutsatsen att kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att främjas genom tillhandahållande av varmvalsat och kallvalsat stål mot för låg ersättning för produktionen av stålprodukter belagda med organiskt material, vilket omfattar både köp från statsägda och icke-statsägda företag. |
3.4.1.2.
|
(61) |
Som ett första steg lämnade sökanden bevisning för att leverantörer av varmvalsat och kallvalsat stål fortfarande utgör offentliga organ enligt den prövning som har fastställts av WTO:s överprövningsorgan (se skäl 51). Sökanden uppgav att de kinesiska myndigheterna kontrollerar och styr statsägda företag på flera olika sätt. |
|
(62) |
För det första utövar de kinesiska myndigheterna via den institutionella ramen en sträng kontroll över statsägda företag genom olika organ. |
|
(63) |
Statsrådets kommission för övervakning och förvaltning av statligt ägda tillgångar (Sasac) är den yttersta ägaren av alla statsägda företag i Kina. Alla direktörer och chefer för Sasac utses av kommunistpartiet i Kina. Sasac har en ledande roll i förvaltningen av statsägda företag, även disciplinär övervakning, och säkerställer att de statsägda företagen följer de mål som stakas ut av de kinesiska myndigheterna. Sasac är även involverad i investeringsbeslut samt lager- och andelstransaktioner. Sasac kan därför anses vara den statliga tillsynsmyndigheten för statsägda företag. |
|
(64) |
Den nationella utvecklings- och reformkommissionen är en annan tillsynsmyndighet som kontrollerar statsägda företag. Den nationella utvecklings- och reformkommissionen har ansvaret för att utforma de makroekonomiska och industriella utvecklingsstrategierna och se till att de lokala aktörerna genomför de kinesiska myndigheternas politiska åtgärder på korrekt sätt. Den nationella utvecklings- och reformkommissionen antar riktlinjer och direktiv och godkänner stora investeringsprojekt. Alla investeringar som görs av stålproducenter i Kina måste godkännas av den nationella utvecklings- och reformkommissionen. |
|
(65) |
Den nationella utvecklings- och reformkommissionen har ett nära samarbete med Chinese Iron and Steal Association (Cisa). Cisa företräder stålindustrin inför de kinesiska myndigheterna och andra marknadsaktörer. Cisa har dock en halvstatlig roll genom att delta i utarbetandet av utvecklingsriktlinjer och i godkännandet av transaktioner som omfattar utländska producenter. Cisa är efterföljaren till stålavdelningen vid ministeriet för metallurgiska industrier. |
|
(66) |
För det andra utövar de kinesiska myndigheterna en sträng kontroll över stålindustrin enligt lag. Stålsektorn klassificeras i kategorin ”grundläggande nyckelindustrier”, inom vilken staten måste ”upprätthålla en relativt stark kontrollbefogenhet” (24). Den ingår även bland de ”främjade” industrierna, och omfattas tack vare denna status av flera fördelar, bland annat i form av lån, markanvändningsrättigheter och skatteförmåner. Kontrollen förstärks dessutom ytterligare genom att utländskt majoritetsägande, som skulle kunna minska de kinesiska myndigheternas kontroll, är förbjudet inom stålsektorn. |
|
(67) |
Det bör framhållas att all ovanstående bevisning för att de kinesiska myndigheterna faktiskt leder, styr och kontrollerar de statsägda företagen grundas på analysen av samma huvudsakliga dokument, lagar och andra författningar som i den ursprungliga undersökningen, vilka fortfarande är i kraft under översynsperioden (25). Den enda större ändringen sedan den ursprungliga undersökningen är den trettonde femårsplanen har ersatts med den fjortonde femårsplanen. Detta faktum ändrade dock inte de kinesiska myndigheternas dominerande roll inom stålsektorn. |
|
(68) |
Som ett andra steg lämnade sökanden bevisning för statsägda företags betydande närvaro och fortsatta dominans inom stålsektorn i allmänhet och inom sektorerna för stålprodukter belagda med organiskt material och varmvalsat stål i synnerhet. I begäran sammanfattades de senaste undersökningsresultaten från de australiska (26) och amerikanska (27) myndigheternas undersökningar i detta avseende. |
|
(69) |
Som ett tredje steg lämnade sökanden bevisning för att privatägda producenter av varmvalsat och kallvalsat stål i Kina fortsätter att anförtros och åläggs av de kinesiska myndigheterna att tillhandahålla varor i enlighet med artiklarna 3.1 a iii och 3.1 a iv i grundförordningen och att deras priser liknar de statsägda stålföretagens. Kommissionens slutsatser i den ursprungliga undersökningen förblir därför giltiga under översynsperioden. |
|
(70) |
För att styrka sin begäran uppgav sökanden att producenter som inte är statsägda företag fortfarande förmåddes att följa nationella och lokala femårsplaner och att de är föremål för betydlig inblandning från de kinesiska myndigheternas sida på marknaden och även när det gäller deras bolagsstrukturer. För att bevisa den fortsatt starka samverkan mellan offentliga myndigheter, kommunistpartiet och producenter som inte är statsägda företag åberopade sökanden resultat från Förenta staternas färska antisubventionsundersökning (28) och genomförandedokumenten för den fjortonde femårsplanen på regionala nivåer. |
|
(71) |
Den ovannämnda bevisningen visar att statsägda företag inom sektorerna för varmvalsat och kallvalsat stål fortsätter att agera som offentliga organ och att producenter som inte är statsägda företag fortsätter att få uppmaningar eller direktiv. Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade framfördes inga argument som kunde bestrida den bevisning som sökanden lagt fram i detta avseende. Kommissionen drog därför slutsatsen att producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att dra nytta av försörjning av råvaror från producenter av kallvalsat och varmvalsat stål mot för låg ersättning, vilket fastställdes under den ursprungliga undersökningen. |
|
(72) |
I rapporten om Kina med avseende på stålsektorn i allmänhet (29) bekräftades dessutom de kritiska frågorna i samband med inrättandet av detta subventionsprogram och dess fortsättning, såsom att de statsägda företagen agerar som offentliga organ och är dominanta inom den berörda sektorn, att de producenter som inte är statsägda företag får uppmaningar och direktiv samt att priserna är snedvridna. |
3.4.1.3.
|
(73) |
Offentliga organs tillhandahållande av kallvalsat och varmvalsat stål mot för låg ersättning till producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material utgör en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a iii i grundförordningen. Tillhandahållande av samma material från privata företag utlöser en subvention enligt artikel 3.1 a iv, eftersom dessa privata organ anförtros eller åläggs av de kinesiska myndigheterna att göra detta till under marknadsvärdet. |
|
(74) |
Detta program innebär en förmån för producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material som inte kan mätas på hemmamarknaden för stålprodukter belagda med organiskt material i Kina eftersom den är snedvriden. Denna förmån måste beräknas med hjälp av ett internationellt referensvärde som består av samma länder som i det ursprungliga fallet. Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som den kunde använda som grund för att beräkna storleken på subventionerna under översynsperioden. För slutsatsen om fortsatt subventionering i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. |
3.4.1.4.
|
(75) |
Den berörda subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 c i grundförordningen, med tanke på det begränsade antalet industrier i Kina som använder kallvalsat och varmvalsat stål i sin produktion. |
|
(76) |
När det gäller den produkt som översynen gäller avser subventionen producenter av stålprodukter belagda med organiskt material som inte är vertikalt integrerade stålproducenter, vilket innebär sådana som antingen endast har i) en kallvalsningslinje och måste köpa varmvalsat stål som substrat för kallvalsning eller ii) en beläggningslinje och måste köpa kallvalsat stål som substrat. |
3.4.1.5.
|
(77) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att tillhandahållandet av kallvalsat och varmvalsat stål mot för låg ersättning som en utjämningsbar subvention fortsatte under översynsperioden. |
3.4.2. Tillhandahållande av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning
3.4.2.1.
|
(78) |
I den ursprungliga undersökningen (30) fastställde kommissionen att de kinesiska myndigheternas tillhandahållande av markanvändningsrättigheter bör anses utgöra en subventionsåtgärd i den mening som avses i artikel 3.1 a iii och 3.2 i grundförordningen. Eftersom det inte finns någon fungerande marknad för mark i Kina tillhandahåller de kinesiska myndigheterna markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning, och ger därmed de mottagande företagen en förmån. Användningen av ett externt referensvärde visade att det belopp som producenter av stålprodukter belagda med organiskt material betalade för markanvändningsrättigheter ligger långt under den normala marknadsnivån. |
|
(79) |
Kommissionen fastställde även att subventionen är selektiv enligt artikel 4.2 a och 4.2 c i grundförordningen, eftersom tillgången till industrimark enligt lag är begränsad till de företag som följer statens industripolitik. Dessutom omfattas endast vissa transaktioner av ett anbudsförfarande, priserna fastställs ofta av myndigheterna och de offentliga förfarandena på detta område är otydliga och icke-transparenta. |
|
(80) |
Med referensvärdet för markpriser i Taiwan som grund fastställdes subventionsnivån för denna åtgärd i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material som ingick i urvalet till mellan 0,34 % och 1,12 %, medan subventionsnivån för icke-samarbetsvilliga företag fastställdes till 1,36 %. |
|
(81) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång drogs slutsatsen att kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att dra nytta av tillhandahållandet av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning. |
3.4.2.2.
|
(82) |
I begäran lämnade sökanden bevisning för att kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatt gynnades av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning. |
|
(83) |
Sökanden uppgav att den lag som reglerar denna fråga inte hade ändrats sedan den ursprungliga undersökningen. Privat ägande av mark är förbjudet i Kina. Enligt markförvaltningslagen, särskilt artikel 2, ägs fortfarande all mark av den kinesiska staten, eftersom mark tillhör den kinesiska befolkningen kollektivt. I egendomslagen (artiklarna 45–48) anges att all mark i Kina antingen är ”kollektivt ägd” eller ”statsägd”. Ingen mark kan säljas, men markanvändningsrättigheter kan tilldelas genom offentlig anbudsinfordran, kvotering eller auktionering. |
|
(84) |
Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna lämnade bevisning som visar att industrin för stålprodukter belagda med organiskt material upphörde att gynnas av tillhandahållande av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning. |
|
(85) |
På grundval av tillgänglig information, inbegripet slutsatserna i rapporten om Kina (31) i detta avseende samt slutsatserna i undersökningen om varmvalsade platta stålprodukter med avseende på vissa stålföretag som producerar stålprodukter belagda med organiskt material (32) samt de senaste undersökningarna om batterielfordon och mobil lyftutrustning (33), drog kommissionen slutsatserna att de räntor som betalas för markanvändning fortsatte att vara subventionerade, eftersom det system som införts av de kinesiska myndigheterna inte följer marknadsprinciperna. |
3.4.2.3.
|
(86) |
Med tanke på att Kina inte har en marknad för mark måste ett externt referensvärde enligt artikel 6 d ii i grundförordningen användas för att fastställa ett lämpligt marknadspris och beräkna storleken på de subventioner som beviljats under översynsperioden. De ovannämnda taiwanesiska markpriserna, som normalt används som referensvärde i dessa beräkningar, uppdaterades och justerades uppåt enligt resultaten från de senaste subventionsundersökningarna. |
|
(87) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. För slutsatsen om fortsatt subventionering i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. Eftersom referensvärdespriserna i Taiwan var högre än de referensvärdespriser som användes i den ursprungliga undersökningen och den första översynen vid giltighetstidens utgång är det dock sannolikt att subventioneringen åtminstone fortsatte vid samma nivåer. |
3.4.2.4.
|
(88) |
Subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a och 4.2 c i grundförordningen. Markanvändningsrättigheter beviljas endast till en begränsad grupp av företag. Stålsektorn, som ingår i kategorin främjade företag enligt statsrådets beslut nr 40, är dessutom en av de sektorer som har tillgång till markanvändningsrättigheter. Tillhandahållandet av markanvändningsrättigheter i Kina är dessutom fortfarande icke-transparent. |
3.4.2.5.
|
(89) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att tillhandahållandet av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning är en utjämningsbar subvention som fortsatte under översynsperioden. |
3.4.3. Tillhandahållande av elektricitet mot för låg ersättning
3.4.3.1.
|
(90) |
I den ursprungliga undersökningen (34) konstaterade kommissionen att den nationella utvecklings- och reformkommissionen fastställer de elpriser som tillämpas i de olika provinserna. Det konstaterades att de lokala prisbyråerna endast fungerar som ett verkställande organ för det beslut som fattas centralt av den nationella utvecklings- och reformkommissionen. Detta bekräftades även av att den nationella utvecklings- och reformkommissionen utfärdar meddelanden om de faktiska priser som har fastställts för varje provins. Därefter införlivas dessa meddelanden formellt i lokala meddelanden som antas av de lokala prisbyråerna och genomförs på lokal nivå. |
|
(91) |
I den ursprungliga undersökningen fastställdes det också att differentierade eltaxor som ska tillämpas på vissa sektorer och/eller på provinsnivå eller lokal nivå fastställs beroende på vissa faktorer, däribland industripolitiska mål som fastställs av de centrala och lokala myndigheterna i deras femårsplaner och i sektorsplanerna. |
|
(92) |
Kommissionen fastställde dessutom att en av de samarbetsvilliga exporterande producenterna som ingick i urvalet hade en lägre eltaxa än vad som generellt togs ut av stora industriella användare. Det konstaterades att i det område där denna exportör var etablerad hade en delkategori av vissa industriella användare, däribland dem som producerade den produkt som översynen gäller, rätt till denna lägre taxa. Företaget tog således emot ett ekonomiskt bidrag i den mening som avses i artikel 3.1 a iii i grundförordningen eftersom staten tillhandahöll el genom den lokala offentliga elleverantören. Detta utgjorde ett statligt bidrag i form av tillhandahållande av andra varor än allmän infrastruktur i den mening som avses i grundförordningen. |
|
(93) |
Subventionen ansågs vara selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a och 4.3 i grundförordningen. Den lägre eltaxan fastställdes i det relevanta meddelandet från den nationella utvecklings- och reformkommissionen och införlivades i det meddelande som utfärdades av den lokala prisbyrån. Den utfärdas således av en central myndighet och förvaltas på lokal nivå. Den lägre taxan är begränsad till vissa företag i vissa angivna sektorer. Subventionen var också begränsad till en viss region eftersom den endast tillämpas i ett begränsat angivet geografiskt område där den exporterande producenten var etablerad. |
|
(94) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade kommissionen att lagen om prissättning av el inte hade ändrats (35) och att producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att dra fördel av låga elpriser. |
3.4.3.2.
|
(95) |
I begäran uppgav sökanden att den lag som reglerar denna fråga inte hade ändrats sedan den ursprungliga undersökningen och översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(96) |
Varken de kinesiska myndigheterna eller de kinesiska exporterande producenterna lämnade bevisning som visar att industrin för stålprodukter belagda med organiskt material upphörde att gynnas av tillhandahållande av el mot för låg ersättning. |
|
(97) |
På grundval av tillgänglig information, inbegripet slutsatserna från rapporten om Kina (36), drog kommissionen slutsatsen att de elpriser som betalas är förmånliga beroende på företag, industrisektor eller geografiskt läge. |
3.4.3.3.
|
(98) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som den kunde använda som grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. För slutsatsen om fortsatt subventionering i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. Subventionsnivån förfaller dock inte ha minskat jämfört med den ursprungliga undersökningen. |
3.4.3.4.
|
(99) |
Såsom förklaras i skäl 93 var systemet selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 a och 4.3 i grundförordningen. |
3.4.3.5.
|
(100) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att tillhandahållandet av el mot för låg ersättning som en utjämningsbar subvention fortsatte under översynsperioden. |
3.5. Direkt överföring av medel (37)
3.5.1. Förmånliga lån och räntor
3.5.1.1.
|
(101) |
I den ursprungliga undersökningen (38) fastställde kommissionen att statsägda banker är offentliga organ eftersom de utför statliga funktioner och i och med detta utövar offentliga befogenheter. Det fastställdes dessutom att de fem största statsägda affärsbankerna under den ursprungliga undersökningsperioden representerade över hälften av den kinesiska banksektorn. |
|
(102) |
När det gäller de banker som gav lån till de samarbetsvilliga exporterande producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material var dessa huvudsakligen statsägda. De tillgängliga uppgifterna visade att åtminstone 14 av 17 rapporterade banker var statsägda, däribland de större affärsbankerna i Kina, såsom Bank of China, China Construction Bank och Industrial and Commercial Bank of China. Det konstaterades även att dessa statsägda affärsbanker hade dominerande ställning på marknaden och att de i egenskap av offentliga organ erbjöd lån till lägre räntor än marknadsräntorna. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna hade en politik för att ge förmånliga lån till sektorn för stålprodukter belagda med organiskt material. |
|
(103) |
På grundval av bland annat artiklarna 34 och 38 i lagen om affärsbanker och artiklarna 24 och 25 i föreskrift nr 35 – Utvecklingspolitik för järn- och stålindustrin fastställde kommissionen även att privatägda affärsbanker i Kina anförtros och åläggs av de kinesiska myndigheterna att ge förmånliga lån till producenter av stålprodukter belagda med organiskt material i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. |
|
(104) |
Kommissionen drog därför följande slutsatser: Det förekom ett finansiellt bidrag till producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material i form av en direkt överföring av medel från de offentliga myndigheterna i den mening som avses i artikel 3.1 a i i grundförordningen. Privatägda banker anförtroddes eller ålades också av myndigheterna att erbjuda finansiella bidrag till samma producenter i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen. |
|
(105) |
En förmån i enlighet med artiklarna 3.2 och 6 b i grundförordningen konstaterades föreligga såtillvida att statliga lån gavs till mer förmånliga villkor än mottagaren skulle kunna få på marknaden. Eftersom det fastställdes att icke-statliga lån i Kina inte ger något lämpligt marknadsreferensvärde (eftersom privatägda banker anförtros och åläggs uppgifter av de kinesiska myndigheterna) konstruerades ett sådant referensvärde på grundval av Kinas folkbanks standardutlåningsränta. Denna ränta justerades för att avspegla normal marknadsrisk genom att man lade till en lämplig premie som kan förväntas på obligationer som utfärdats av företag vars betyg är lägre än hög till högsta kreditvärdighet (betyget BB). |
|
(106) |
I den ursprungliga undersökningen (39) ansågs detta subventionsprogram vara selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom stålsektorn tillhör den främjade kategorin enligt beslut nr 40 och tillhandahållandet av lån begränsades till endast de stålföretag som fullt ut följer den nationella utvecklingspolitiken för järn- och stålindustrin (föreskrift nr 35). |
|
(107) |
Programmet ansågs dessutom vara selektivt enligt artikel 4.2 b i grundförordningen, eftersom vissa statliga planer och handlingar uppmuntrar till och ger instruktioner om det finansiella stödet till stålindustrin även i angivna geografiska områden i Kina. |
|
(108) |
Den subventionsnivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkarna av stålprodukter belagda med organiskt material som ingick i urvalet varierade från 0,25 % till 0,89 %, medan subventionsnivån för icke-samarbetsvilliga tillverkare uppgick till 0,97 %. |
|
(109) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång lade sökanden fram bevisning för att statsägda företag fortfarande var offentliga organ och behöll sin betydande närvaro och marknadsdominans i det kinesiska banksystemet, medan privata banker fortsatte att anförtros och åläggas av de kinesiska myndigheterna att tillhandahålla subventionerade lån. Sökanden lade dessutom fram bevisning för att banksektorn uppfyllde de nationella strategiska mål som fastställts i de olika bindande riktlinjerna och rekommendationerna, däribland den trettonde femårsplanen för stålsektorn. På denna grundval drogs slutsatsen att kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att dra nytta av de förmånliga lånen och räntorna. |
3.5.1.2.
|
(110) |
Slutsatserna i de nyligen genomförda antisubventionsundersökningarna avseende varmvalsade platta stålprodukter, batterielfordon och mobil lyftutrustning (40) och respektive slutsatser i rapporten om Kina (41) bekräftade att ovanstående slutsatser om snedvridningarna inom den kinesiska banksektorn som avses i skäl 109 fortfarande föreligger. |
|
(111) |
I begäran och motsvarande bilaga (42) lämnade sökanden dessutom bevisning för att kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatt gynnades av förmånliga lån och lägre räntor än marknadsräntorna från inhemska banker i Kina. Bevisningen grundar sig på pressmeddelanden från producenter av stålprodukter belagda med organiskt material och statsägda företag som lånar ut till producenter av stålprodukter belagda med organiskt material där de berättar om sina ömsesidiga kreditarrangemang. Denna bevisning styrker inte bara att statsägda företag fortsätter att tillhandahålla medel till producenter av stålprodukter belagda med organiskt material, utan att finansieringen sker för att följa den statliga politiken för att stödja ståltillverkningen i Kina. |
|
(112) |
Den 20 februari 2020 meddelade Shanghai-filialen till Export-Import Bank of China att den hade beviljat ett lån på 1,5 miljarder renminbi yuan till Baoshan Iron and Steel Co. Ltd (43). ”Shanghai-filialen till Export-Import Bank of China utfärdade nyligen ett lån på 1,5 miljarder renminbi yuan till Baoshan Iron and Steel Co., Ltd. för att tillhandahålla den likviditet som behövs för att återuppta produktionen och den kompletterande produktionen under pandemin.” I pressmeddelandet angavs vidare: ”Efter att ha fått kännedom om kundens ekonomiska behov inrättade Shanghai-filialen till Export-Import Bank of China en grön kanal, effektivt samordnad med flera avdelningar, påskyndade låneutbetalningens fortskridande och beviljade Baosteel Co., Ltd. ett lån på 1,5 miljarder renminbi yuan på relativt kort tid för att tillgodose företagets produktionskapitalbehov under epidemin och säkerställa att företagen kan återuppta produktionen under ordnade former. I nästa steg kommer Shanghai-filialen till Export-Import Bank of China att fortsätta att stärka finansinstitutens ansvar under pandemin, öka lånefinansieringsstödet och hjälpa företag att bekämpa pandemin och återuppta produktionen.” |
|
(113) |
Den 20 januari 2023 avslöjade Export-Import Bank of China (44) att företaget hade beviljat lån på 1,5 biljoner renminbi yuan, varav 80 % gick till tillverkningssektorn. Därefter framhölls att hela fokus för dess utlåningspolitik till tillverkning grundades på statlig politik för att stödja tillverkning både inhemskt och internationellt. ”Bakom ligger den stora betydelse som partikommittén för Export-Import Bank of China [dvs. kommunistpartiets kommitté som enligt lag måste rådfrågas om alla beslut inom företag] fäster vid att stödja utvecklingen av tillverkningsindustrin. Enligt Fulin Wu, ordförande för Export-Import Bank: ”Tillverkning är grunden för ett land och en förutsättning för ett starkt land. Export-Import Bank sätter alltid arbetet med att stödja en högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin främst och arbetar hårt med detta. [...] Genom en rad politiska ’kombinationer’, t.ex. utarbetande av särskilda serviceplaner, utarbetande av särskilda kreditplaner, skapande av exklusiva kreditprodukter och förfining av industripolitik, har Export-Import Bank of China prioriterat tilldelning av kreditresurser inom tillverkning och andra realekonomiska områden. [Den] fortsätter att tillhandahålla stabil och effektiv kreditförsörjning, hjälpa företag att stärka sin internationella expansionsförmåga inom teknik, varumärke, marknad och andra aspekter och förbättra deras internationella konkurrenskraft.” Det råder inget tvivel om att denna finansiering gjordes tillgänglig för och utnyttjades av industrin för stålprodukter belagda med organiskt material, som är en främjad sektor inom kinesisk tillverkning. Export-Import Bank of China tillkännagav ett seminarium i ett pressmeddelande den 23 oktober 2023 (45): ”Den 20 oktober höll Export-Import Bank of China med framgång ett seminarium om högkvalitativ utveckling av stålindustrin. Syftet med detta evenemang är att genomföra den centrala ekonomiska arbetskonferensens beslut och arrangemang, stödja en väl fungerande stålindustri och undersöka hur man kan främja en högkvalitativ utveckling av industrin.” |
|
(114) |
Utlåning från Export-Import Bank of China till HBIS, en producent av stålprodukter belagda med organiskt material, bekräftades i en artikel från China Metallurgical News från den 5 januari 2022 (46): ”Den första arbetsdagen 2022, den 4 januari, hölls undertecknandeceremonin för HBIS Group, China Development Bank-China, Export-Import Bank för att stödja omvandlings- och uppgraderingsprojektet för HBIS Group vid HBIS Groups huvudkontor. Undertecknandet är ett kraftfullt steg från de tre parternas sida för att fördjupa integrationen av industrin och finanserna och samordna utvecklingen. De tre parterna kommer aktivt att bygga upp en ny typ av samarbetsförbindelser och skapa ett nytt referensvärde och en ny modell för samarbete mellan bank och företag och bank och bank. Yong Yu, sekreterare för partikommittén och ordförande för HBIS Group, Hongyan Guan, sekreterare för partikommittén och ordförande för Hebei-filialen till China Development Bank samt Xiaoyong Xu, sekreterare för partikommittén och ordförande för Hebei-filialen till China Export-Import Bank deltog i undertecknandeceremonin och höll tal.” |
|
(115) |
Slutligen lade sökanden fram bevisning för att kreditvärderingssystemet i Kina fortfarande inte är tillförlitligt (47). |
|
(116) |
Enligt Internationella valutafondens arbetsdokument från 2016 (48) betygsätts över 90 % av de kinesiska obligationerna av lokala kreditinstitut i Kina med AA till AAA. IMF noterade att endast 2 % av företagen i Förenta staterna hade detta kreditbetyg. |
|
(117) |
Ett marknadsinsiktsdokument från Bloomberg från 2021 visade (49) att 90 % av obligationerna har kreditbetyget AAA från fem namngivna lokala kreditvärderingsinstitut. Standard and Poors kreditbetyg för samma instrument är A till BBB. Kreditbetygen bestäms inte av kreditrisken utan av den strategiska betydelsen för de kinesiska myndigheterna eller kommunistpartiet. |
|
(118) |
Sökanden lämnade in en förteckning över de kreditbetyg som de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material har enligt det lokala kinesiska kreditvärderingssystemet. För 2023 var dessa företags lägsta kreditbetyg AA+, medan det vägda genomsnittliga kreditbetyget var AAA. Kreditbetygen uppgavs vara ”stabila”. Av dessa skäl ansåg sökanden att de räntesatser som tas ut på lån från det offentliga organet eller från banker som anförtros eller åläggs uppgifter och som bygger på otillförlitliga kreditbetyg inte kunde ligga till grund för fastställandet av marknadskostnaden för lånen i sig. |
|
(119) |
Problemet med att Kinas kreditvärderingssystem inte är tillförlitligt bekräftades av undersökningsresultaten från de nyligen genomförda antisubventionsundersökningarna avseende batterielfordon och mobil lyftutrustning (50). |
|
(120) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade framfördes inga argument som kunde bestrida den bevisning som sökanden lagt fram med avseende på den rådande situationen i det kinesiska banksystemet och fortsatta bestämmelser om förmånslån för producenter av stålprodukter belagda med organiskt material. |
3.5.1.3.
|
(121) |
Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. För slutsatsen om fortsatt subventionering i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. Det finns dock inga uppgifter som visar att subventionsnivån har minskat jämfört med den ursprungliga undersökningen. |
3.5.1.4.
|
(122) |
Subventionsprogrammet i fråga är fortfarande selektivt i den mening som avses i artiklarna 4.2 a och 4.2 b i grundförordningen, eftersom den rättsliga situation som beskrivs i skäl 106 inte har förändrats och mot bakgrund av den nya fjortonde femårsplanen, där det bekräftas att stålindustrin är en främjad industri. |
3.5.1.5.
|
(123) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att förmånliga lån som en utjämningsbar subvention fortsatte under översynsperioden. |
3.5.2. Bidrag och ad hoc-subventioner
3.5.2.1.
|
(124) |
I den ursprungliga undersökningen (51) konstaterade kommissionen att flera stålproducenter, inbegripet producenter av stålprodukter belagda med organiskt material, tog emot bidrag enligt fyra system: China World Top Brand-programmet, programmet för kända varumärken, statens projektfond för nyckelteknik och program för att ersätta rättsliga antidumpningsavgifter. Dessutom konstaterades att flera bidrag beviljades till producenter av stålprodukter belagda med organiskt material inom de regionala programmen (bland annat i provinserna Liaoning, Jiangsu och Hebei). |
|
(125) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna inte lämnade några upplysningar om detta program grundades slutsatserna om dessa program i den ursprungliga undersökningen på information i begäran, de amerikanska myndigheternas resultat i andra antisubventionsundersökningar (52) och kommissionens egna resultat i undersökningen om bestruket finpapper (53). |
|
(126) |
I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att det förelåg ett antal ad hoc-bidrag som beviljats till vissa producenter av stålprodukter belagda med organiskt material som angavs i begäran, på grundval av en analys av granskade räkenskaper för företagen i fråga. Dessa subventioner var antingen bidrag eller befrielse eller nedsättning av skatter för att finansiera särskilda projekt eller tillgångar. Enligt begäran beviljades bidragen inom ramen för den allmänna strategiska politiken för att uppgradera stålindustrin. |
|
(127) |
Dessa bidrag och andra ad hoc-subventioner konstaterades utgöra en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a i i grundförordningen, i form av en direkt överföring av medel avseende bidrag och liknande överföringar av resurser. De utgjorde dessutom en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen, i form av uteblivna offentliga intäkter för olika undantag från eller nedsättningar av skatt och/eller avgifter på central nivå, på provinsnivå eller på kommunal nivå som normalt sett skulle tas ut. |
|
(128) |
De ansågs också vara selektiva antingen enligt artikel 4.2 a i grundförordningen eftersom endast vissa företag får tillgång till bidragen, eller enligt artikel 4.2 b, med tanke på den uppenbara frånvaron av objektiva kriterier och villkor för den beviljande myndighetens tillämpning av programmet. |
|
(129) |
En del av subventionerna konstaterades också vara selektiva enligt artikel 4.3 i grundförordningen, eftersom tillgången begränsades till vissa företag i vissa geografiska regioner i en viss provins, eller enligt artikel 4.4 a, eftersom förmånen var knuten till exportresultat (exempelvis i fallet med ”Famous Brands”-produkterna). |
|
(130) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång lämnade sökanden en detaljerad förteckning över ad hoc-subventioner per producent av stålprodukter belagda med organiskt material, inklusive hänvisningar till de exakta raderna i de granskade årsredovisningarna för företagen i fråga. De berörda subventionerna bestod huvudsakligen av bidrag som rörde tillgångar eller intäkter. På grundval av detta drogs slutsatsen att producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att få bidrag som utjämningsbara subventioner under översynsperioden för den första översynen vid giltighetstidens utgång. |
3.5.2.2.
|
(131) |
I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lade sökanden fram bevisning för att minst 23 producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatte att dra nytta av bidragsprogram, även om de huvudsakliga system som användes ibland skiljer sig från dem som konstaterades i den ursprungliga undersökningen och den första översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(132) |
De berörda subventionerna bestod huvudsakligen av bidrag som rörde tillgångar eller intäkter. |
|
(133) |
Subventioner som rör tillgångar krediteras ett konto för förutbetalda intäkter. De återförs till den löpande resultaträkningen som extraordinära intäkter under tillgångens förväntade nyttjandeperiod genom motsvarande årliga avbetalningar, eller dras av från det bokförda värdet för en tillgång och återförs till resultaträkningen i form av sänkta avskrivningsavgifter. |
|
(134) |
Subventioner som rör intäkter och utnyttjas för att kompensera framtida utgifter eller förluster bokförs som förutbetalda intäkter och tas med i den löpande resultaträkningen, medan subventioner som utnyttjas för att kompensera de utgifter eller förluster som uppstått tas med direkt i den löpande resultaträkningen för den relevanta redovisningsperioden. |
|
(135) |
Subventioner som ges för att kompensera för tidigare utgifter eller förluster bokförs i resultaträkningen för den period då subventionen tas emot. Den positiva balansen mellan kompensationsbetalningarna och det kompensationsbelopp som överförs till kontot för förutbetalda intäkter bör anses utgöra en kapitalreserv. |
|
(136) |
Beroende på typ av bidrag lämnade sökanden i begäran en kvantifiering av den förmån som beviljats var och en av producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material för att visa att subventionerna i form av bidrag mottagna av producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material inte minskat sedan den ursprungliga undersökningen. |
|
(137) |
Samtliga bidrag och andra ad hoc-subventioner som analyseras ovan ansågs utgöra en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a i i grundförordningen, i form av en direkt överföring av medel avseende bidrag och liknande överföringar av resurser. |
|
(138) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade framfördes inga argument som skulle kunna bestrida den bevisning som sökanden lämnat om att producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatt gynnades av bidrag, vare sig de gavs för att minska överkapaciteten, enligt specifika program eller beviljades för ett särskilt ändamål. |
3.5.2.3.
|
(139) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. För slutsatsen om fortsatt subventionering i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. Enligt årsredovisningarna för producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material var beloppen dock inte försumbara. |
3.5.2.4.
|
(140) |
Dessa subventioner ansågs vara selektiva i såväl rättsligt som faktiskt avseende i enlighet med villkoren i artikel 4.2 i grundförordningen. Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade anses subventionerna ha beviljats till ett begränsat antal stålproducenter i den främjade stålsektorn, och/eller på grund av det sätt på vilket de beviljande myndigheterna har utövat skönsmässiga befogenheter vid beviljandet. |
3.5.2.5.
|
(141) |
Kommissionen drar därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatt mottog bidrag i form av utjämningsbara subventioner under översynsperioden. |
3.6. Outtagna eller uteblivna offentliga intäkter
3.6.1. Undersökningsresultat av de tidigare undersökningarna
|
(142) |
I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att producenter av stålprodukter belagda med organiskt material erhöll utjämningsbara subventioner som förmånsbehandling enligt program och politik för inkomstskatt och andra direkta skatter. |
|
(143) |
Detta gällde två specifika program: skatteavdrag för FoU-utgifter och skattelättnader för regioner i de centrala och västra regionerna. Eftersom de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna samarbetade i tillräcklig grad kunde kommissionen grunda sina slutsatser om rättslig grund, villkor för subventionen, subventionens art samt selektivitet på kontrollerade uppgifter i svar på frågeformuläret, och kunde beräkna individuella subventionsnivåer för företagen som ingick i urvalet. |
|
(144) |
På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida grundade kommissionen sina slutsatser om de övriga åtta programmen och politiska åtgärderna på bevisningen i begäran och resultaten av de amerikanska myndigheternas antisubventionsundersökningar Circular welded carbon quality steel line pipes (54), Certain steel wheels (55), Wire decking (56), Certain tow behind lawn groomers (57) och sin egen undersökning om bestruket finpapper. Det bör påpekas att två av dessa åtta program konstaterades vara icke utjämningsbara. |
|
(145) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång drog kommissionen slutsatsen att många kinesiska stålproducenter, däribland åtminstone tre producenter av stålprodukter belagda med organiskt material, fortsatt gynnas av minst två av de subventionsprogram avseende direkta skatter som utjämnades i den ursprungliga undersökningen, nämligen ”Skattemässig särbehandling av företag som främjas som högteknologiska och spjutspetsteknologiska företag” och ”Skatteavdrag för FoU-utgifter”. Det bekräftades också att systemen fortfarande har samma rättsliga grund, vilket innebär att slutsatserna om villkoren för subventionen, den praktiska tillämpningen av systemen, de förmåner som programmen medför samt deras selektivitet inte ändras. |
|
(146) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång lade sökanden också fram bevisning för att vissa producenter av stålprodukter belagda med organiskt material gynnades av ytterligare tre program för förmånlig skattebehandling som inte utjämnades i den ursprungliga undersökningen, nämligen ”Förmånlig företagsbeskattning för resursprodukter från synergistiskt utnyttjande”, ”Befrielse från skatt på markanvändning” och ”Skattenedsättning för järnmalm”. Bevisningen i detta avseende grundades på resultaten från undersökningen om varmvalsade platta produkter och granskade räkenskaper för företagen i fråga |
|
(147) |
På grund av bristande samarbete från de kinesiska myndigheternas sida och det faktum att företagen i urvalet inte gynnades av dessa system i den ursprungliga undersökningen, grundade kommissionen sina slutsatser om rättslig grund, villkor för subventionen, subventionens art samt selektivitet på bevisningen i begäran och resultaten av de amerikanska myndigheternas undersökningar gällande belagd tunnplåt (58) samt sin egen undersökning om belagt finpapper (59). |
|
(148) |
I den ursprungliga undersökningen fastställde kommissionen att producenter av stålprodukter belagda med organiskt material också erhöll utjämningsbara subventioner som förmånsbehandling enligt två program för indirekt beskattning och importtullar:
|
|
(149) |
Dessutom utjämnades ytterligare ett regionalt system och flera andra ad hoc-skatteförmåner knutna till indirekta skatter. |
|
(150) |
I den första översynen vid giltighetstidens utgång drogs, på grundval av den ursprungliga undersökningen av varmvalsade platta stålprodukter, slutsatsen att vissa företag som samtidigt producerade varmvalsade platta stålprodukter och stålprodukter belagda med organiskt material fortsatt drog nytta av åtminstone det första programmet som anges i skäl 148. Det bekräftades även att programmets rättsliga grund inte hade ändrats, vilket innebär att slutsatserna om villkoren för subventionen, den praktiska tillämpningen av programmen, de förmåner som programmen medför samt deras selektivitet inte ändras. |
|
(151) |
Programmen för direkt och indirekt beskattning och importtullar som beskrivs ovan ansågs vara subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån. |
|
(152) |
Subventionssystemen ansågs även vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till vissa företag och industrier. På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida kunde kommissionen inte heller dra någon slutsats om huruvida det fanns objektiva kriterier för rätten att omfattas av vissa system, vilket innebär att de även var selektiva enligt artikel 4.2 b i grundförordningen. |
|
(153) |
Det andra systemet som nämns i skäl 148 ansågs dessutom vara selektivt enligt artikel 4.4 b i grundförordningen eftersom det var knutet till villkoret att inhemska produkter skulle ha företräde framför importerade produkter. Det regionala systemet och ad hoc-förmånerna ansågs å sin sida vara selektiva enligt artikel 4.3 i grundförordningen eftersom stödberättigandet begränsades till vissa utsedda områden och kommuner inom behörighetsområdet för den myndighet som beviljar subventionen. |
3.6.2. Fortsättning av subventionsprogrammet
|
(154) |
I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lade sökanden fram bevisning för att minst 27 (grupper av) producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fortsatt drog fördel av flera bolagsskatte- och momsförmåner. |
|
(155) |
Analysen och uppgifterna i begäran omfattar perioden 2018–juni 2023 och baseras på de granskade företagens finansiella rapporter och i möjligaste mån rapporter för specifika företag, typ av skatteförmån och förmånsår. |
|
(156) |
I den nyligen genomförda undersökningen av varmvalsade platta stålprodukter bekräftades dessutom att producenter av varmvalsade platta stålprodukter (som ofta även är producenter av stålprodukter belagda med organiskt material) fortsatt drog nytta av direkta och indirekta skattesubventionssystem under översynsperioden för förfarandet för varmvalsade platta stålprodukter, som omfattade år 2021 (60). |
|
(157) |
Genom undersökningsresultaten för denna undersökning samt de senaste undersökningarna av batterielfordon och mobil lyftutrustning bekräftades också att de främsta skattesystemen fortfarande har samma rättsliga grund, vilket innebär att slutsatserna om villkoren för subventionen, den praktiska tillämpningen av systemen, de förmåner som programmen medför samt deras selektivitet inte ändras. |
|
(158) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade framfördes inga argument som kunde bestrida den bevisning som sökanden lagt fram med avseende på de fortsatta förmåner som producenter av stålprodukter belagda med organiskt material fick genom program och politik för inkomstskatt samt andra direkta och indirekta skatter. |
|
(159) |
De berörda systemen anses utgöra subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån. |
3.6.3. Förmån
|
(160) |
Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. För slutsatsen om fortsatt subventionering i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång anser kommissionen det emellertid inte nödvändigt att göra sådana beräkningar. |
3.6.4. Selektivitet
|
(161) |
Systemen är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till vissa företag och industrier. |
|
(162) |
På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida kunde kommissionen inte heller dra någon slutsats om huruvida det fanns objektiva kriterier för rätten att omfattas av vissa system, vilket innebär att de även var selektiva enligt artikel 4.2 b i grundförordningen. |
3.6.5. Slutsats
|
(163) |
Kommissionen drar därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att några av de direkta och indirekta skatteprogrammen fortsatte som utjämningsbara subventioner under översynsperioden. |
3.7. Övergripande slutsats rörande fortsatt subventionering
|
(164) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att producenter av stålprodukter belagda med organiskt material i Kina fortsatt erhöll utjämningsbara subventioner under översynsperioden. |
3.8. Importens utveckling om åtgärderna upphävs
|
(165) |
Sedan det konstaterats att subventionering förekommit under översynsperioden, undersökte kommissionen sannolikheten för att subventionerad import från det berörda landet skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, tillgång till andra marknader och attraktionskraft hos unionens marknad. |
3.8.1. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(166) |
Med tanke på den bristande samarbetsviljan fastställdes produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 28 i grundförordningen. |
|
(167) |
Produktionskapaciteten för stålprodukter belagda med organiskt material i Kina ökade gradvis under skadeundersökningsperioden eftersom vertikalt integrerade stålverk investerade i tillverkning av produkter i senare led, såsom färgbelagda stålprodukter. Den totala produktionskapaciteten för stålprodukter belagda med organiskt material ökade från 50 miljoner ton 2020 till över 55 miljoner ton 2023 (61). |
|
(168) |
Under 2020 lades åtta nya produktionslinjer med färgbeläggning till, med en total kapacitet på 1,59 miljoner ton. Fem nya produktionslinjer togs i drift 2021, med en kapacitet på 800 000 ton. Under 2022 förväntades en ytterligare kapacitet på 2,3 miljoner ton över elva nya produktionslinjer byggas i flera provinser, däribland Tianjin, Liaoning, Fujian, Guangdong, Hebei och Fujian (62). Vissa av projekten försenades dock på grund av en stagnerande inhemsk efterfrågan på färgbelagda rullar. Under 2023 lanserades åtta nya produktionslinjer, med en total kapacitet på 1,9 miljoner ton. Den kinesiska industrin för stålprodukter belagda med organiskt material skulle öka ytterligare under 2024, med en ytterligare kapacitet på 2,07 miljoner ton som planerades för åtta nya produktionslinjer (63). |
|
(169) |
Produktionskapaciteten i Kina fortsätter att öka i stor skala trots dess utnyttjandegrad. Den nya kapacitet som tillfördes enbart under skadeundersökningsperioden skulle till fullo kunna tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden. |
|
(170) |
De ytterligare investeringarna i produktionslinjer för stålprodukter belagda med organiskt material genomfördes trots att kapacitetsutnyttjandet fortsatt var lågt. Under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet från 68 % 2020 (64) till ungefär 50 % 2022 och 2023 (65). Under översynsperioden hade de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material således en outnyttjad kapacitet som motsvarade nästan sju gånger efterfrågan på stålprodukter belagda med organiskt material i unionen. |
|
(171) |
Kommissionen ansåg därför att de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material skulle kunna översvämma unionsmarknaden med sin produkt om åtgärderna skulle upphävas. |
3.8.2. Tillgång till andra marknader
|
(172) |
Handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av stålprodukter belagda med organiskt material har införts i Australien, Indien, Malaysia, Mexiko, Pakistan och Turkiet. |
|
(173) |
Dessutom omfattas import av bland annat kinesiska stålprodukter belagda med organiskt material av skyddsåtgärder i Kanada, Indien, Marocko, Turkiet, Förenade kungariket och Zambia samt i länderna i Gulfstaternas samarbetsråd och Södra Afrikas tullunion. |
|
(174) |
Kommissionen ansåg därför att om de nuvarande åtgärderna skulle upphävas, är det sannolikt att de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material skulle omdirigera sin export till unionen. |
3.8.3. Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(175) |
Såsom beskrivs i avsnitt 3.5 har kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material en enorm outnyttjad produktionskapacitet. Unionsmarknaden utgör en attraktiv möjlighet att betjäna en marknad av betydande storlek till priser som avsevärt överstiger de inhemska kinesiska priserna på stålprodukter belagda med organiskt material samt de exportpriser som tas ut av kunderna på Kinas viktigaste exportmarknader, och därmed öka det totala kapacitetsutnyttjandet. Detta gäller särskilt eftersom ett antal tredjeländer reglerar tillträdet till sin marknad för kinesiskt belagt stål med hjälp av handelspolitiska skyddsåtgärder och andra skyddsåtgärder. |
|
(176) |
Enligt MySteels årsrapporter för 2022 och 2023 har den totala årliga exportvolymen för färgbelagt stål från Kina legat över 6 miljoner ton sedan 2018 och uppgick till 6,4 miljoner ton 2023. |
|
(177) |
Under översynsperioden hade unionen en förbrukning på 3,9 miljoner ton stålprodukter belagda med organiskt material och utgör därför en attraktiv möjlighet att öka exporten med mer än 60 %. |
|
(178) |
Kommissionen ansåg därför att unionsmarknadens storlek sannolikt skulle motivera de kinesiska producenterna att återaktivera sin outnyttjade produktionskapacitet och öka exporten till unionsmarknaden. |
|
(179) |
Under översynsperioden var unionsproducenternas pris 30–60 % högre än det exportpris som de kinesiska exportörerna av stålprodukter belagda med organiskt material tog ut på de fem viktigaste exportmarknaderna, justerade till priset cif vid unionens gräns. |
|
(180) |
Dessutom var importpriserna för stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Indien och Sydkorea också högre än de kinesiska exportpriserna på de viktigaste exportmarknaderna, nämligen med 10–35 % för indiskt ursprung och 30–60 % för sydkoreanskt ursprung. |
|
(181) |
Kommissionen ansåg därför att de prisnivåer som råder på unionsmarknaden utgör ett incitament för de kinesiska exportörerna av stålprodukter belagda med organiskt material att omdirigera sin export från tredjeländer till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
3.9. Slutsats om sannolikheten för fortsatt subventionering
|
(182) |
På grundval av tillgängliga uppgifter drar kommissionen slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning för att subventioneringen av industrin för stålprodukter belagda med organiskt material i Kina fortsatte under översynsperioden och sannolikt kommer att fortsätta i framtiden. |
|
(183) |
Till följd av subventioneringen av industrin för stålprodukter belagda med organiskt material kan de kinesiska producenterna öka sin produktionskapacitet till en nivå som klart överstiger den inhemska efterfrågan. Denna enorma kapacitet är till stor del outnyttjad på grund av den stagnerande inhemska efterfrågan. Den befintliga outnyttjade kapaciteten är tillräcklig för att översvämma unionsmarknaden med subventionerade produkter. Unionsmarknaden befanns vara attraktiv för de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material i fråga om både storlek och priser. Den totala förbrukningen av stålprodukter belagda med organiskt material i unionen ger Kina möjlighet att avsevärt öka sin export. Dessutom är priserna på unionsmarknaden betydligt högre än de inhemska kinesiska priserna och de kinesiska exportpriserna till de viktigaste exportmarknaderna. Det faktum att ett antal marknader i tredjeländer förblir stängda eller har begränsad tillgänglighet på grund av gällande handelspolitiska skyddsåtgärder bidrar till unionsmarknadens attraktionskraft. Allt ovanstående utgör ett starkt incitament för de kinesiska producenterna att a) återaktivera outnyttjad produktionskapacitet och/eller b) omdirigera sin inhemska försäljning eller försäljning till tredjeländers marknader till unionen. En sådan export till unionen skulle sannolikt ske till priser som är högre än de som tas ut på hemmamarknaden eller för export till tredjelandsmarknader, samtidigt som unionsproducenternas priser fortfarande underskrids. Kinesiska stålprodukter belagda med organiskt material skulle därför enkelt kunna driva ut unionsproducenterna från unionsmarknaden och vinna en betydande marknadsandel. |
|
(184) |
Därför fann kommissionen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna sannolikt skulle leda till att betydande importvolymer av den subventionerade produkt som översynen gäller skulle omdirigeras till unionens marknad. De kinesiska myndigheterna fortsätter att erbjuda flera subventionsprogram till industrin för stålprodukter belagda med organiskt material, och kommissionen fastställde att industrin gynnades av ett antal av dessa program under översynsperioden. |
4. SKADA
4.1. Unionsproduktionen och unionsindustrin
|
(185) |
Under översynsperioden tillverkades stålprodukter belagda med organiskt material av fler än 20 kända producenter i unionen, varav några var närstående till varandra. Flera av dessa producenter hör till ståltillverkningskoncerner. |
|
(186) |
Unionens sammanlagda produktion uppskattades till 3 981 155 ton under översynsperioden på grundval av de svar på frågeformuläret som lämnats in av de unionsproducenter som ingick i urvalet samt uppgifter från sökanden. De unionsproducenter som står för unionens totala produktion utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen. |
4.2. Förbrukning i unionen
|
(187) |
Undersökningen visade att en del av unionsindustrin använder sin produktion inom samma företagsgrupp, dvs. att den ofta helt enkelt överförs (utan faktura) och/eller levereras till internpris inom samma företag eller grupp av företag för vidare förädling i senare led. Precis som i den ursprungliga undersökningen (skälen 462–463 i genomförandeförordning (EU) 2019/688) ansågs ekonomiska indikatorer såsom produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga bero på hela verksamheten, oavsett om produktionen är för användning inom samma företag eller säljs på den öppna marknaden. Försäljningsvolymen och försäljningspriserna på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym och priser inriktas dock på situationen på den öppna marknaden (dvs. exklusive verksamhet inom samma företag). Skadeindikatorerna korrigerades därför för den kända användningen inom samma företag och försäljningen i unionsindustrin. Som ett resultat av denna beräkning var förbrukningen inom samma företag begränsad (mellan 5 och 10 % av produktionen) och hade vidareutvecklats i linje med de volymer som såldes på den öppna marknaden, varför den inte analyserades separat. |
|
(188) |
Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av i) importstatistik från Eurostat och ii) unionsindustrins försäljningsvolymer enligt uppgifter från sökanden. Dessa försäljningsvolymer dubbelkontrollerades och uppdaterades vid behov för de unionsproducenter som ingick i urvalet till följd av kontrollbesök på plats hos producenterna. |
|
(189) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt: Tabell 1 Förbrukning i unionen (ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(190) |
Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 6 %. De unionsproducenter som ingick i urvalet förklarade den minskade förbrukningen i unionen under översynsperioden med Tysklands sämre ekonomiska resultat och den minskade efterfrågan på stålprodukter belagda med organiskt material. |
4.3. Import från Kina
4.3.1. Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(191) |
Kommissionen fastställde importvolymen och priserna på grundval av importstatistik på Taric-nivå med hjälp av uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen. |
|
(192) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen från Kina till unionen på följande sätt: Tabell 2 Importkvantitet (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(193) |
Importvolymen från Kina var försumbar under hela skadeundersökningsperioden. |
4.3.2. Priser på importen från Kina och prisunderskridande
|
(194) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades priset på importen från Kina till unionen på följande sätt: Tabell 3 Importpriser (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(195) |
Under skadeundersökningsperioden ökade priserna på den kinesiska importen med 97 %, men de gällde hela tiden för minimala importvolymer. Dessa minimala importvolymer kan inte anses vara representativa och de tillåter inte någon meningsfull beräkning av prisunderskridandet. |
4.4. Import från andra tredjeländer än Kina
|
(196) |
Importen av stål belagt med organiskt material från andra tredjeländer än Kina skedde främst från Indien, Sydkorea, Förenade kungariket, Vietnam, Turkiet, Taiwan, Nordmakedonien och Ryssland. |
|
(197) |
Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av stål belagt med organiskt material från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(198) |
Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från tredjeländer och nådde en marknadsandel på 16,5 %. Den största delen av importen kom från Indien och Korea och därefter från Förenade kungariket, Vietnam, Turkiet och Taiwan. Importen från Indien och Sydkorea ökade betydligt och deras sammanlagda marknadsandel nästan fördubblades till 9,7 % under översynsperioden. De genomsnittliga priserna på importen från Indien och Sydkorea låg under unionsindustrins försäljningspriser och utövade prispress på priserna på stålprodukter belagda med organiskt material på unionsmarknaden. |
4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1. Allmänna anmärkningar
|
(199) |
I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen omfattade granskningen av den subventionerade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(200) |
Såsom anges i skäl 16 tillämpades ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(201) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i sökandens kontrollerade svar på frågeformuläret, vilka dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret (se skäl 20). Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(202) |
De makroekonomiska indikatorerna (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, tillväxt, subventioneringsmarginaler och återhämtning från verkningarna av tidigare subventionering) bedömdes för unionsindustrin som helhet. Bedömningen grundades på uppgifter från sökanden, som dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet. |
|
(203) |
Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (lager, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga och löner) gjordes på företagsnivå för unionsproducenterna i urvalet. Bedömningen grundades på deras uppgifter som kontrollerats vid ett kontrollbesök på plats. |
4.5.2. Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1.
|
(204) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande enligt följande: Tabell 5 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(205) |
Produktionsvolymen ökade först 2021, eftersom byggsektorn presterade väl under covid-19-pandemin 2020 och 2021. Produktionskapaciteten ökade också. Under skadeundersökningsperioden minskade emellertid produktionsvolymen (-16 %) och kapacitetsutnyttjandet (-17 %) totalt, eftersom unionens ekonomi sedan 2022 uppvisat sämre ekonomiska resultat, ökande inflation och ökad produktionskostnad (högre löner och ökade priser på byggnadsmaterial). |
4.5.2.2.
|
(206) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(207) |
Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden till följd av den ekonomiska utveckling som beskrivs i skälen 190 och 205. |
|
(208) |
Såsom framgår av tabell 6 minskade unionsindustrins marknadsandel från 89,6 % till 83,5 % under skadeundersökningsperioden. |
4.5.2.3.
|
(209) |
Unionsindustrin lyckades tillfälligt dra nytta av tillväxten på unionsmarknaden i fråga om byggsektorns högre prestanda och ökad efterfrågan på stålprodukter 2020 och 2021. Unionsindustrin behöll betydande marknadsandelar under hela skadeundersökningsperioden. Efter de ekonomiska utmaningar som beskrivs i skäl 205 äventyras dock den framtida tillväxtförmågan. |
4.5.2.4.
|
(210) |
Under skadeundersökningsperioden utvecklades sysselsättningsnivån och produktionen inom unionsindustrin på följande sätt: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(211) |
Under skadeundersökningsperioden minskade såväl sysselsättningen som produktiviteten hos unionsproducenternas personalstyrka, mätt som produktion (ton) per anställd per år. Dessa ökningar avspeglar den generella minskningen i produktion och försäljningsvolym. |
4.5.2.5.
|
(212) |
Subventioneringen fortsatte i en betydande grad under översynsperioden, vilket förklaras i avsnitt 3. Det bör påpekas att de kinesiska producenterna underskred unionsindustrins försäljningspriser i betydande utsträckning och att unionsindustrin fortfarande lider skada. |
|
(213) |
Eftersom volymerna av subventionerad import från Kina var mycket lägre än under undersökningsperioden drog kommissionen slutsatsen att verkningarna för unionsindustrin av subventionsmarginalen var betydligt mindre uttalad än under den ursprungliga undersökningen. |
4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1.
|
(214) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(215) |
Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionskostnad med 52 %. Denna kostnadsökning var särskilt stark under 2021 och 2022 på grund av Rysslands oberättigade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina, som ledde till att energipriserna nådde aldrig tidigare skådade höga nivåer, en ökning av vissa andra råvarupriser, stigande inflation och högre löner. Dessutom ledde den betydande minskningen av efterfrågan i unionen under 2022 och översynsperioden till betydligt lägre produktionsvolymer, som dessutom lades till de fasta enhetskostnaderna. Under 2023 vände denna trend något och produktionskostnaden minskade med 6 % jämfört med 2022. |
|
(216) |
Under 2021 och 2022 hade unionsindustrin dock kunnat höja sina försäljningspriser ännu mer än genom att föra över dessa merkostnader, men detta var inte längre möjligt 2023. Den minskade efterfrågan i unionen under översynsperioden, tillsammans med de låga importpriserna från särskilt Indien och Sydkorea, drev unionsindustrin till att sälja till priser som underskred dess produktionskostnad under översynsperioden. |
4.5.3.2.
|
(217) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||
|
(218) |
De genomsnittliga lönenivåerna ökade något under skadeundersökningsperioden (+12 %), men mindre än produktionskostnaden per enhet. |
4.5.3.3.
|
(219) |
Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(220) |
Unionsproducenterna minskade sina lager under skadeundersökningsperioden, i linje med minskningen av produktion och försäljning. Denna indikator anses dock inte vara så relevant för att bedöma unionsproducenternas ekonomiska situation. Stålprodukter belagda med organiskt material produceras huvudsakligen på beställning. I alla händelser utgjorde lagren mindre än 2 % av den totala försäljningen under översynsperioden. |
4.5.3.4.
|
(221) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(222) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. |
|
(223) |
Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrin lönsam under 2021 och 2022. På det hela taget uppvisade byggsektorn goda resultat under covid-19-pandemin 2020 och efterdyningarna 2021 och 2022. Låga räntor, korta nedstängningar i byggsektorn, ökade investeringar och arbeten med fastighetsrenoveringar stimulerade efterfrågan på byggprodukter. Till följd av detta lyckades unionsindustrin öka sin försäljnings- och produktionsvolym samt sina försäljningspriser och uppnå betydande vinstmarginaler, allt under åren efter införandet av de ursprungliga åtgärderna. Efter det att förbrukningen hade börjat minska 2022 och minskningen fortsatte 2023 blev unionsindustrins lönsamhet negativ, och unionsindustrin uppvisade en betydande förlust på 5,7 % under översynsperioden. |
|
(224) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet följde utvecklingen av unionsindustrins övergripande lönsamhet. |
|
(225) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Under skadeundersökningsperioden gjorde den mycket kapitalintensiva unionsindustrin regelbundna investeringar för att optimera och uppgradera befintliga produktionsmaskiner. Dessutom gjordes betydande investeringar för att uppfylla rättsliga krav på energieffektivitet, miljöskydd och ökad arbetsplatssäkerhet. Beroende på företag gjordes investeringar för kostnadsminskningar och energioptimering, och/eller även för modernisering av anläggningar som hade påverkats negativt av det lägre kapacitetsutnyttjande som observerades under skadeundersökningsperioden. |
|
(226) |
Räntabiliteten följde under skadeundersökningsperioden lönsamhetsutvecklingen tätt. Kapitalanskaffningsförmågan har förbättrats sedan införandet av åtgärder. |
4.6. Slutsats om skada
|
(227) |
Undersökningen visade att unionsindustrin som helhet under 2021 och 2022 återhämtade sig från tidigare subventionering. Återhämtningen berodde dock på exceptionella omständigheter, särskilt den uppgång i byggsektorn som orsakades av covid-19-pandemin. När marknadssituationen återgick till den normala upphörde denna återhämtning och trenden vände. |
|
(228) |
Detta framgår särskilt tydligt av unionsindustrins lönsamhet, eftersom den, med tanke på sin oförmåga att höja priserna i linje med de stigande kostnaderna, gick med förlust under översynsperioden. Skadan syns också i andra viktiga indikatorer, såsom en betydande minskning av produktions- och försäljningsvolymerna och även av marknadsandelar. |
|
(229) |
På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8.1 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
|
(230) |
Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin betydande försäljningsvolymer på unionsmarknaden, eftersom dess försäljning i unionen minskade med 15 %. Eftersom förbrukningen minskade med 6 % minskade även unionsindustrins marknadsandel avsevärt, med 6,1 procentenheter från 89,6 % till 83,5 %. |
|
(231) |
Importen från Kina spelade ingen roll för unionsindustrins skada. Såsom anges i skäl 195 var importnivån från Kina försumbar under hela skadeundersökningsperioden. Importen från andra länder spelade en roll: den hade en marknadsandel på 10,3 % 2020 och under översynsperioden hade dess andel av unionsmarknaden ökat till 16,5 %. Dessutom drog priserna från de två viktigaste importkällorna, som var och en hade en marknadsandel på omkring 5 % under översynsperioden, Indien och Sydkorea, ner unionsindustrins priser. Deras låga priser gjorde det omöjligt för unionsindustrin att återspegla hela sin produktionskostnad i sina försäljningspriser under översynsperioden. |
|
(232) |
Unionsindustrin hade ställts inför en kraftig prisökning på energi och viktiga insatsvaror efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina. Unionsindustrin kunde inledningsvis hantera detta genom att dra nytta av den växande byggmarknaden under åren efter covid-19-pandemin 2021 och 2022 och därmed återspegla dessa kostnader i sina försäljningspriser. Under 2023 var detta dock inte längre möjligt. |
|
(233) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Kina inte bidrog till den väsentliga skadan för unionsindustrin, utan att andra faktorer, särskilt ökad produktionskostnad, minskad förbrukning och ökad import från andra länder, särskilt Indien och Sydkorea, orsakade denna skada. |
|
(234) |
Kommissionen beslöt därför att, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, bedöma ytterligare om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av subventionerad import från Kina återkommer om åtgärderna mot sådan import skulle tillåtas upphöra att gälla. |
6. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER
|
(235) |
Såsom framgår av avsnitt 4.5 ovan har unionsindustrin återhämtat sig från den tidigare skada som vållats av den dumpade importen från Kina, men befann sig i en väsentlig skadesituation under översynsperioden, orsakad av faktorer som beskrivs i skälen 215 och 216. I detta avsnitt undersöker kommissionen dock huruvida unionsindustrins prekära situation kommer att försämras ytterligare så att den åter skulle vållas väsentlig skada om åtgärden skulle upphöra att gälla. |
|
(236) |
Importvolymen från Kina förväntas öka dramatiskt om åtgärderna skulle upphävas. Kommissionen påminner om att importen uppgick till mer än 702 000 ton under den ursprungliga undersökningsperioden, medan importvolymen under översynsperioden var 2 554 ton. |
|
(237) |
Kinas överkapacitet inom stålproduktionen har tydligt fastställts. Sökanden lämnade in uppgifter som samlats in av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), som visade att Kinas nominella produktionskapacitet för råstål 2022 var 1 149 miljoner ton (66), vilket 2022 uppgick till 47 % av den globala stålkapaciteten. Som jämförelse uppgick unionens produktionskapacitet för stål till 213 miljoner ton. Enligt en efterföljande OECD-rapport (67) minskade Kinas nominella produktionskapacitet för råstål något 2023 till 1 141 miljoner ton, men utgjorde fortfarande 47 % av den globala stålkapaciteten och förväntades öka ytterligare. |
|
(238) |
Klaganden tillhandahöll uppgifter från GMK Center (68) som visar att Kinas stålproduktion gradvis har ökat under de senaste tio åren. Under 2021 nådde den en topp på 1 033 miljarder ton och 2022 minskade den för att öka igen under 2023 då den uppgick till 1 019 miljarder ton jämfört med 1 013 miljarder ton 2022 (69). Uppgifterna bekräftas av World Steel Associations uppgifter om produktion av råstål (70). |
|
(239) |
Enligt OECD (71) överskred produktionskapaciteten för stål i Kina den inhemska efterfrågan på stål med 191 miljoner ton 2022. Enligt en kinesisk källa för produktion av stålprodukter belagda med organiskt material var produktionskapaciteten för stålprodukter belagda med organiskt material 55,26 miljoner ton 2023, och produktionen nådde 27,63 miljoner ton, vilket visar en årlig ökning på 7,46 % (72). Dessutom uppgick Kinas totala export av stålprodukter belagda med organiskt material från januari till november 2023 till 5,98 miljoner ton och förväntades uppgå till omkring 6,4 miljoner ton 2023. |
|
(240) |
Exportmarknaderna är dock mycket viktiga för den kinesiska industrin, och det blir allt svårare för Kina att få tillträde till dem. Mellan 2018 och 2025 införde länder som Förenta staterna, Kanada, Australien, Förenade kungariket, Malaysia, Pakistan och Thailand handelspolitiska skyddsåtgärder som påverkar stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. När det gäller Förenta staterna är stål (inklusive stålprodukter belagda med organiskt material) med ursprung i Kina sedan april 2025 föremål för en tull på 125 %. |
|
(241) |
Efter den asiatiska och den nord-/centralamerikanska marknaden är unionen den största marknaden för stålprodukter belagda med organiskt material. |
|
(242) |
Den kinesiska databasen visar att Kina den senaste tiden har exporterat stora volymer till låga priser till länder utanför unionen. Under 2020–2023 var de kinesiska fob-priserna till unionen mellan 27 % och 63 % högre än till exempel till Turkiet (det förstnämnda) eller Thailand (det sistnämnda), Kinas viktigaste exportmarknad för denna produkt. Under översynsperioden var de volymer som exporterades till länder utanför unionen större än unionsindustrins sammanlagda produktion och den synbara förbrukningen i unionen. Eftersom unionsindustrin är attraktiv när det gäller prissättning och öppenhet (inga tullar tas ut för den här produkten) och den synbara förbrukningen har ökat, anser kommissionen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla kommer de kinesiska exportörerna sannolikt att omdirigera avsevärda volymer av stålprodukter belagda med organiskt material till den mer lukrativa unionsmarknaden. Det faktum att unionen nyligen antog skyddsåtgärder för vissa stålprodukter, inklusive stålprodukter belagda med organiskt material, ändrar inte denna slutsats. Importvolymerna enligt tullkvoterna fastställs till nivåer som kan göra det möjligt för Kina att exportera avsevärda volymer av stålprodukter belagda med organiskt material. |
|
(243) |
Marknaden för stålprodukter belagda med organiskt material är mycket konkurrenskraftig prismässigt sett, eftersom priset är den viktigaste konkurrensfaktorn. Den potentiella pressen på unionsindustrins priser förvärras ytterligare av att den kinesiska försäljningen enligt begäran vanligtvis gäller förhållandevis stora mängder. Om billig och subventionerad import säljs i betydande mängder på unionsmarknaden kommer unionstillverkarna att förlora stora försäljningsvolymer. Kapitalanskaffnings- och investeringsförmågan kan hindras om unionsproducenternas lönsamhet försämras ytterligare eller blir negativ. |
6.1. Slutsats
|
(244) |
Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att avsaknad av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den subventionerade importen från Kina till skadevållande priser, vilket ytterligare skulle förvärra unionsindustrins skadevållande situation. |
7. UNIONENS INTRESSE
|
(245) |
I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande utjämningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
7.1. Unionsindustrins intresse
|
(246) |
Undersökningen visade också att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ påverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation skulle snabbt försämras i form av lägre försäljningsvolymer och lägre försäljningspriser, vilket i sin tur skulle leda till kraftigt försämrad lönsamhet. Fortsatta åtgärder skulle ge unionsindustrin möjlighet att ytterligare utnyttja sin potential på en unionsmarknad där det råder lika villkor. |
|
(247) |
Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla de gällande utjämningsåtgärderna. |
7.2. Importörernas intresse
|
(248) |
Såsom nämns i skäl 15 kontaktades tio kända importörer i denna undersökning och inbjöds att samarbeta. Ingen av importörerna gav till sig känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen. |
|
(249) |
Kommissionen erinrar om att den i den ursprungliga undersökningen konstaterade att med tanke på importörernas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga negativa verkningar för importörerna, om några alls. |
|
(250) |
I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på motsatsen, och det kan således bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning. |
7.3. Användarnas intresse
|
(251) |
Femtionio kända användare kontaktades i denna undersökning och bjöds in att samarbeta. Ingen av användarna gav till sig känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen. |
|
(252) |
Det erinras om att tio användare lämnade svar på frågeformuläret i den ursprungliga undersökningen. Vid den tidpunkten konstaterade kommissionen att med tanke på användarnas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga verkningar för användarna, om några alls. |
|
(253) |
I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade dem på något negativt sätt. Sökanden lämnade i själva verket bevisning för att de viktigaste användarna förbättrade sin lönsamhet under översynsperioden. Enligt begäran har de gällande åtgärderna ingen större effekt på användare och konsumenter, eftersom stålprodukter belagda med organiskt material utgör en försumbar del av kostnaden för förädlade produkter (exempelvis 0,42 euro av kostnaden för att producera en tvättmaskin, eller 0,4 % av investeringen i en tom fabriksbyggnad). |
|
(254) |
Mot denna bakgrund bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning. |
7.4. Slutsats
|
(255) |
På grundval av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla slutgiltiga utjämningsåtgärder i fråga om import av stål belagt med organiskt material med ursprung i Kina. |
8. UTJÄMNINGSÅTGÄRDER
|
(256) |
På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande subventionering, återkommande skada och unionens intresse bör utjämningsåtgärderna mot stålprodukter belagda med organiskt material från Kina bibehållas. |
|
(257) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella utjämningstullarna tillämpas. Individuella utjämningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den utjämningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. |
|
(258) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella utjämningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av den lägre tullsatsen är motiverad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(259) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 23.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
|
(260) |
De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av stålprodukter belagda med organiskt material som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella utjämningstullsatserna. |
|
(261) |
Ett företag får begära att dessa individuella utjämningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen. Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget bör en förordning om namnändringen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(262) |
När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (73) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(263) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed införs en slutgiltig utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material, dvs. valsade produkter av legerat och olegerat stål (med undantag för rostfritt stål) som är målade, lackerade eller plastöverdragna på åtminstone ena sidan, undantaget s.k. sandwichpaneler av en typ som används för byggändamål och bestående av två yttre metallplåtar med stabiliserande kärna av isolermaterial mellan sig, undantaget produkter med en slutbeläggning av zinkstoft (en zinkrik målarfärg innehållande minst 70 viktprocent zink), och exklusive produkter med ett substrat med en metallbeläggning av krom eller tenn, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7210 70 80 , ex 7212 40 80 , ex 7225 99 00 , ex 7226 99 70 (Taric-nummer 7210 70 80 11, 7210 70 80 91, 7212 40 80 01, 7212 40 80 21, 7212 40 80 82, 7225 99 00 11, 7225 99 00 91, 7226 99 70 11 och 7226 99 70 91), med ursprung i Kina.
2. Följande slutgiltiga utjämningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
|
Företag |
Tull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Union Steel China |
13,7 |
B311 |
|
Zhangjiagang Panhua Steel Strip Co., Ltd, Chongqing Wanda Steel Strip Co., Ltd, och Zhangjiagang Free Trade Zone Jiaxinda International Trade Co., Ltd. |
29,7 |
B312 |
|
Zhejiang Huadong Light Steel Building Material Co. Ltd och Hangzhou P.R.P.T. Metal Material Company, Ltd. |
23,8 |
B313 |
|
Angang Steel Company Limited |
26,8 |
B314 |
|
Anyang Iron Steel Co., Ltd. |
26,8 |
B315 |
|
Baoshan Iron & Steel Co., Ltd. |
26,8 |
B316 |
|
Baoutou City Jialong Metal Works Co., Ltd. |
26,8 |
B317 |
|
Changshu Everbright Material Technology Co., Ltd. |
26,8 |
B318 |
|
Changzhou Changsong Metal Composite Material Co.,Ltd. |
26,8 |
B319 |
|
Cibao Modern Steel Sheet Jiangsu Co., Ltd. |
26,8 |
B320 |
|
Inner Mongolia Baotou Steel Union Co., Ltd. |
26,8 |
B321 |
|
Jiangyin Ninesky Technology Co., Ltd. |
26,8 |
B322 |
|
Jiangyin Zhongjiang Prepainted Steel Mfg Co., Ltd. |
26,8 |
B323 |
|
Jigang Group Co., Ltd. |
26,8 |
B324 |
|
Maanshan Iron&Steel Company Limited |
26,8 |
B325 |
|
Qingdao Hangang Color Coated Sheet Co., Ltd. |
26,8 |
B326 |
|
Shandong Guanzhou Co., Ltd. |
26,8 |
B327 |
|
Shenzen Sino Master Steel Sheet Co., Ltd. |
26,8 |
B328 |
|
Tangshan Iron And Steel Group Co., Ltd. |
26,8 |
B329 |
|
Tianjin Xinyu Color Plate Co., Ltd. |
26,8 |
B330 |
|
Wuhan Iron And Steel Company Limited |
26,8 |
B331 |
|
Wuxi Zhongcai New Materials Co., Ltd. |
26,8 |
B332 |
|
Xinyu Iron And Steel Co., Ltd. |
26,8 |
B333 |
|
Zhejiang Tiannu Color Steel Co., Ltd. |
26,8 |
B334 |
|
All övrig import av med ursprung i Folkrepubliken Kina |
44,7 |
B999 |
3. De individuella utjämningstullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym i ton av) stålprodukter belagda med organiskt material som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Om de slutgiltiga utjämningstullar som införs genom artikel 1 ändras eller upphävs ska de tullar som anges i punkt 2 ökas i motsvarande grad, begränsat till den faktiskt konstaterade dumpningsmarginalen eller den skademarginal som konstaterats, beroende på vad som är lämpligt, per företag och från och med ikraftträdandet av den här förordningen.
I de fall då utjämningstullen har dragits av från antidumpningstullen för vissa exporterande producenter ska en ansökan om återbetalning enligt artikel 21 i förordning (EU) 2016/1037 även utlösa en bedömning av den dumpningsmarginal som konstaterats för denna exporterande producent under undersökningsperioden avseende återbetalning. Det belopp som ska återbetalas till den som ansöker om återbetalning får inte överstiga skillnaden mellan den tull som tagits ut och den sammanlagda utjämnings- och antidumpningstull som fastställs i undersökningen avseende återbetalning.
5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 24 juli 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1037/oj, förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/825 av den 7 juni 2018.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 73, 15.3.2013, s. 16, ELI : http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/215/oj).
(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 214/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 73, 15.3.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/214/oj).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/688 av den 2 maj 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 116, 3.5.2019, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/688/o).
(5) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa utjämningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 274, 3.8.2023, s. 18).
(6) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antisubventionsåtgärder som tillämpas på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina, (EUT C/2024/2975, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2975/oj).
(7) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2024/2970, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/2970/oj).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj).
(9) Undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder, https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2720.
(10) WT/DS437/AB/R, United States – Countervailing Duty Measures on Certain Products from China, överprövningsorganets rapport av den 18 december 2014, punkterna 4.178–4.179. Överprövningsorganet hänvisade i denna rapport till överprövningsorganets rapporter WT/DS295/AB/R, Mexico – Definitive Anti-Dumping Measures on Beef and Rice från den 29 november 2005, punkt 293, och WT/DS436/AB/R, United States – Countervailing Measures on Certain Hot-Rolled Carbon Steel Flat Products from India från den 8 december 2014, punkterna 4.416–4.421.
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1123 av den 7 juni 2023 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 148, 7.6.2023, s. 84, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1123/oj).
(12) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2754 av den 29 oktober 2024 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av nya batterielfordon konstruerade för personbefordran med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, L/2024/2754, 29.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2754/oj).
(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/796 av den 24 april 2025 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av mobil lyftutrustning med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2025/45 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av mobil lyftutrustning med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, L/2025/796, 25.4.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/L/2025/796/oj).
(14) https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2024)91&lang=en.
(15) Råvaruindustrin omfattar petrokemisk industri, stål, icke-järnmetaller, byggnadsmaterial och andra industrier. Stål nämns alltså uttryckligen som en strategisk industri och en industri som gynnas av de kinesiska myndigheternas politik för att främja gynnade industrier.
(16) En betydande producent av stålprodukter belagda med organiskt material.
(17) Kapitel III, artikel 12 i beslut nr 40.
(18) Se skäl 182 i den ursprungliga undersökningen.
(19) Artikel 3.1 a iii i grundförordningen.
(20) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina, EUT L 73/16, 15.3.2013. Se skälen 49–73.
(21) WT/DS379/AB/R (US – Anti-Dumping and Countervailing Duties on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 11 mars 2011, DS 379, punkt 318. Se även WT/DS436/AB/R (US – Carbon Steel (India)), överprövningsorganets rapport av den 8 december 2014 (punkterna 4.9–4.10, 4.17–4.20) och WT/DS437/AB/R (United States – Countervailing Duty Measures on Certain Products from China), överprövningsorganets rapport av den 18 december 2014, punkt 4.92.
(22) Se skälen 87–98.
(23) Se skälen 74–83 och 99–100.
(24) China’s status as a non-market economy, Förenta staternas handelsministerium, A-570-056, 26 oktober 2017, s. 57, https://enforcement.trade.gov/download/prc-nme-status/prc-nme-review-final-103017.pdf.
(25) Artiklarna 7 och 15 i Folkrepubliken Kinas konstitution, föreskrift nr 35 från den nationella utvecklings- och reformkommissionen – Utvecklingspolitik för järn- och stålindustrin (2005), beslut nr 40 från statsrådet (2011).
(26) Inquiry concerning the continuation of anti-dumping and countervailing measures applying to hollow structural sections exported from the People’s Republic of China, Republic of Korea, Malaysia and Taiwan, antidumpningskommissionen, Australiens regering, slutlig rapport nr 379, maj 2017, s. 89–90.
|
1) |
Countervailing Duty Investigation on Food Domestic Dry Containers from the People’s Republic of China: beslutsmemorandum för ett preliminärt fastställande, C-570-015, 22 september 2014, s. 14. |
|
2) |
China’s status as a non-market economy, Förenta staternas handelsministerium, A-570-053, 26 oktober 2017, s. 65, https://enforcement.trade.gov/download/prc-nme-status/prc-nme-review-final-103017.pdf. |
|
3) |
Issues and Decision Memorandum for the Final Determination in the Countervailing Duty Investigation of Certain Corrosion-Resistant Steel Products from the People’s Republic of China, C-570-027, 24 maj 2016, s. 15. |
(28) Se punkt 2 ovan, punkterna 87–88.
(29) Se kapitel 14 i rapporten.
(30) Se skälen 107–118.
(31) Se kapitel 9 i rapporten.
(32) Se skälen 68–74.
(33) Se skälen 437–450 respektive 357–361.
(34) Se skäl 144.
(35) Se skäl 95.
(36) Se kapitel 10 i rapporten.
(37) Artikel 3.1 a i i grundförordningen.
(38) Se skälen 165–180.
(39) Se skälen 182–185.
(40) Se skälen 57–61, 168–216 respektive 116–172.
(41) Se kapitel 6.3 i rapporten.
(42) Se skälen 95–104 samt bilaga 3.3-1 till begäran.
(43) https://www.shanghai.gov.cn/nw31406/20200820/0001-31406_1426769.html.
(44) http://www.eximbank.gov.cn/info/circus/202301/t20230120_46359.html.
(45) https://finance.hebnews.cn/2023-10/23/content_9087341.htm.
(46) http://www.csteelnews.com/qypd/qydt/202201/t20220105_58447.html.
(47) Se skälen 105–107 samt bilaga 3.3-2 till begäran.
(48) Se IMF:s arbetsdokument, Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.
(49) China bond market insight 2021, https://assets.bbhub.io/professional/sites/10/China-bond-market-booklet.pdf.
(50) Se skälen 217–243 respektive 173–184.
(51) Se skälen 316–344.
(52) Se skälen 322, 329 och 337 i den ursprungliga förordningen.
(53) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 452/2011 av den 6 maj 2011 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av bestruket finpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 128, 14.5.2011, s. 18).
(54) Federal Register vol. 73, nr 227, s. 70961, av den 24 november 2008.
(55) Preliminary Affirmative Countervailing Duty Determination av den 6 september 2011. Federal Register 2011–22720.
(56) Federal Register vol. 75, nr 111, s. 32902, av den 10 juni 2010.
(57) Federal Register vol. 74, nr 117, s. 29180, av den 19 juni 2009.
(58) Issues and Decision Memorandum for the Final Determination in the Countervailing Duty Investigation av den 17 oktober 2007, Federal Register C-570-907.
(59) Se skälen 95–113.
(60) Se skälen 80–85 och 91–93.
(61) MySteels årsrapport: Market review of colour-coated coils in 2022 and outlook for 2023 (MySteels årsrapport för 2022). Finns på https://m.mysteel.com/23/0110/11/2D53D06744974F96_abc.html (senast hämtad den 24 april 2025). MySteels årsrapport: Market review of colour-coated coils in 2023 and outlook for 2024 (MySteels årsrapport för 2023). Finns på https://m.mysteel.com/a/24010418/66232834598618F7_abc.html (senast hämtad den 24 april 2025).
(62) MySteels årsrapport för 2022.
(63) MySteels årsrapport för 2023.
(64) MySteels årsrapport för 2022.
(65) MySteels årsrapport för 2023.
(*1) Avsaknad av statistiska uppgifter för 2020 – den angivna volymen och värdet för 2020 är en uppskattning som representerar det aritmetiska genomsnittet för perioden 2021–översynsperioden.
(66) Latest developments in steelmaking capacity, OECD: pdf.
(67) Latest developments in steelmaking capacity and outlook until 2026, ref.: https://one.oecd.org/document/DSTI/SC(2024)3/FINAL/en/pdf.
(68) GMK Center tillhandahåller konsult-, analys- och hållbarhetstjänster för stålindustrin, ref.: https://gmk.center/en/.
(69) Stålförbrukningen i Kina kan nå 960 miljoner ton 2023 – Globala stålnyheter.
(70) https://worldsteel.org/data/annual-production-steel-data/?ind=P1_crude_steel_total_pub/CHN/IND.
(71) Latest developments in steelmaking capacity, OECD: pdf.
(72) MySteel (kinesisk källa), forskningskapacitet inom stålprodukter belagda med organiskt material, ref.: https://m.mysteel.com/a/24010418/66232834598618F7_abc.html.
(73) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj(.
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1506/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)