Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1508 av den 24 juli 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 214/2013 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 (3) införde rådet parallella utjämningstullar på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. De utjämningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 13,7 % och 44,7 %.

(3)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen förlängde kommissionen den 2 maj 2019 de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina genom förordning (EU) 2019/687 (4) (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång). De utjämningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 0 % och 26,1 %.

(4)

Nivån för de kombinerade antidumpnings- och utjämningstullarna ligger på mellan 13,7 % och 58,3 %.

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna (5), tog kommissionen emot en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (begäran).

(6)

Begäran ingavs den 2 februari 2024 av European Steel Association (Eurofer eller sökanden) som företrädare för unionsindustrin för stålprodukter belagda med organiskt material i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran grundades på påståendet att antidumpningsåtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter och att skadan för unionsindustrin återkommer.

(7)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 30 april 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till EU av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande).

(8)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 januari 2023–31 december 2023 (översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, kända unionsproducenter, kända icke-närstående importörer i unionen, icke-närstående användare i unionen som såvitt känt var berörda, kända producenter i Kina samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(10)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen.

(13)

Före inledandet hade 14 unionsproducenter lämnat de upplysningar som begärdes för urvalet och var villiga att samarbeta med kommissionen. På grundval av detta hade kommissionen gjort ett preliminärt urval av tre producenter som befanns vara representativa för unionsindustrin med avseende på produktionsvolym och försäljning av den likadana produkten i unionen. Unionsproducenterna i urvalet svarade för 28 % av den uppskattade totala produktionen i unionsindustrin och för 26 % av den totala försäljningsvolymen i unionsindustrin till icke-närstående kunder i unionen under översynsperioden.

(14)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs inom den angivna tidsfristen, och det preliminära urvalet bekräftades. Detta urval ansågs vara representativt för unionsindustrin.

(15)

I begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång identifierades tio icke-närstående importörer som uppmanades att lämna upplysningar för stickprovet. Ingen av dem gav sig till känna.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(17)

Inga exporterande producenter besvarade frågeformulären. Därefter underrättade kommissionen den 2 augusti 2024 de kinesiska myndigheterna om att de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade och att den därför skulle tillämpa bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen när det gäller slutsatserna om fortsatt eller återkommande dumpning.

(18)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. Kommissionen fick dock inte något svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna i denna fråga. Den 2 augusti 2024 underrättade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna om att den hade för avsikt att tillämpa bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen för att bedöma huruvida det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(19)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionsproducenterna i urvalet och till Eurofer. Frågeformulären för unionsproducenter, icke-närstående importörer, användare och exporterande producenter i Kina gjordes också tillgängliga online (7) den dag då undersökningen inleddes.

(20)

De tre unionsproducenterna i urvalet och Eurofer besvarade frågeformulären.

(21)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:

(22)

Den 6 juni 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(23)

Ingen av parterna lämnade synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Ingen part begärde att bli hörd.

(24)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen vissa stålprodukter belagda med organiskt material, dvs. valsade produkter av legerat och olegerat stål (med undantag för rostfritt stål) som är målade, lackerade eller plastöverdragna på åtminstone ena sidan, undantaget s.k. sandwichpaneler av en typ som används för byggändamål och som består av två yttre metallplåtar med stabiliserande kärna av isolermaterial mellan sig, undantaget produkter med en slutbeläggning av zinkstoft (en zinkrik målarfärg innehållande minst 70 viktprocent zink), och exklusive produkter med ett substrat med en metallbeläggning av krom eller tenn, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7210 70 80 , ex 7212 40 80 , ex 7225 99 00 och ex 7226 99 70 (Taric-nummer 7210 70 80 11, 7210 70 80 91, 7212 40 80 01, 7212 40 80 21, 7212 40 80 82, 7225 99 00 11, 7225 99 00 91, 7226 99 70 11 och 7226 99 70 91, produkt som översynen gäller eller stålprodukter belagda med organiskt material).

(25)

Den produkt som översynen gäller erhålls genom att en organisk beläggning appliceras på valsade platta produkter av stål. Den organiska beläggningen skyddar och ger stålprodukter estetiska och funktionella egenskaper.

(26)

Stålprodukter belagda med organiskt material används främst inom byggindustrin och vidare förädling av produkter som används vid byggnadsarbeten. Andra användningsområden är vitvaror.

(27)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(28)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftas ånyo i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(29)

Importen av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina upphörde praktiskt taget under översynsperioden. Enligt Eurostat motsvarade importen av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina omkring 0,06 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 13,6 % under den ursprungliga undersökningen och 0,1 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal minskade importen från 702 452 ton under den ursprungliga undersökningen till 6 338 ton under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och vidare till 2 554 ton under översynsperioden för denna översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen drog därför slutsatsen att importen under översynsperioden inte var tillräckligt representativ för att dra giltiga slutsatser om fortsatt dumpning.

(30)

Därför undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphävas. Följande faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina och förhållandet mellan priserna i unionen och Kina, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och normalvärde i Kina, förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(31)

Såsom anges i skäl 17 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/producenterna i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dragits beträffande Kina. Kommissionen tog i detta avseende inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(32)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om fortsatt dumpning eller sannolikhet för återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt handelsstatistik som samlats in av Eurostat (8) och Global Trade Atlas (9), uppgifter om fraktkostnader från OECD:s uppgifter om kostnader inom varuhandeln för internationella transporter och försäkringar (10) och Världsbankens Doing Business-rapport (11), uppgifter om produktionsfaktorerna och deras förbrukning från en representativ unionsproducent, uppgifter från MySteels årsrapport om utvecklingen på den kinesiska marknaden för stålprodukter belagda med organiskt material (12).

(33)

För att analysera sannolikheten för återkommande dumpning, särskilt i samband med prisjämförelser, fastställde kommissionen först normalvärdet i enlighet med avsnitt 3.2.

(34)

Med tanke på att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning för att det i fråga om Kina förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen den 2 augusti 2024 de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(36)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, betraktade Mexiko som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(37)

Den 19 mars 2025 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av stålprodukter belagda med organiskt material. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen Mexiko som ett lämpligt representativt land. Kommissionen mottog synpunkter på noteringen från sökanden. Sökanden uttryckte sitt stöd för kommissionens val av representativt land.

(38)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(39)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(40)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(41)

Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(42)

För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.

(43)

Sökanden hävdade att den kinesiska marknaden för den produkt som översynen gäller betjänas av företag som ägs, kontrolleras, övervakas eller vägleds av de kinesiska myndigheterna. I detta avseende framhöll sökanden förekomsten av betydande statligt ägande inom den kinesiska stålsektorn, särskilt bland stora producenter av stålprodukter belagda med organiskt material såsom Baowu Group, Ansteel Group och Shandong Steel Group, som alla är statsägda företag.

(44)

Sökanden hävdade också att den kinesiska statens närvaro i producenter av stålprodukter belagda med organiskt material gör att staten kan påverka priser och kostnader. Sökanden hävdade att så är fallet för både statsägda företag och privata företag. Faktum är att sökanden noterade den konstitutionella skyldigheten, enligt artikel 33 i Kinas konstitution, nämligen att ”partiorganisationer på primärnivå i icke-offentliga organ ska genomföra partiets principer och riktlinjer, vägleda och övervaka sina företags efterlevnad av statliga lagar och andra författningar”. I artikel 19 i Kinas bolagsrätt betonas dessutom skyldigheten för företag att ”tillhandahålla de nödvändiga villkoren för partiets verksamhet” och kravet på att inom företaget utse ”en organisation för det kinesiska kommunistpartiet som bedriver partiets verksamhet”.

(45)

När det i synnerhet gäller producenter av stålprodukter belagda med organiskt material noterades i begäran att president Xi Jinping hade vänt sig till Baowu Steel Group och uppmuntrat fortsatt samarbete med den statsägda ekonomin (13). Dessutom framhölls uttalandet från ordföranden för China Society for Metals, som ”granskade de relevanta viktiga instruktionerna från den 20:e nationella kongressen för det kinesiska kommunistpartiet”, särskilt med avseende på behovet av att ”genomföra omfattande politik för att optimera industriell struktur, kontrollera kapacitetsökningen, främja industriell koncentration samt förbättra kvaliteten och effektiviteten” (14). Slutligen påpekade sökanden, med tanke på att stålprodukter belagda med organiskt material främst används vid byggnation, den vikt som fästs vid byggnation på landsbygden och i städerna i Kinas fjortonde femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling.

(46)

Sökanden uppgav vidare att de kinesiska myndigheterna bedriver offentlig politik eller vidtar offentliga åtgärder som gynnar inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna. I detta avseende noterade sökanden att stålsektorn i Kina omfattas av många nationella och kommunala planer, särskilt när det gäller optimering och omstrukturering av stålindustrin och modernisering av leveranskedjan. Enligt artikel 3 i sin bolagsordning följer China Iron and Steel Association dessutom ”det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledning” och ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning som säkerställs av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin”.

(47)

Sökanden underströk också avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt. Detta framgår enligt sökanden av de kinesiska myndigheternas inflytande i insolvensförfaranden. Med tanke på att domstolarna är underordnade de kinesiska myndigheterna gynnas många insolventa företag av omstruktureringsplaner som de facto härrör från statliga garantier till statsägda företag. Dessutom hänvisade sökanden till bristande insyn i reglerna om tillhandahållande och förvärv av mark.

(48)

I begäran betonades dessutom att lönekostnaderna är snedvridna i Kina och särskilt i sektorn för stålprodukter belagda med organiskt material. Sådana snedvridningar togs upp redan i den första översynen vid giltighetstidens utgång och sökanden fann ingen bevisning för att sektorn för stålprodukter belagda med organiskt material är skyddad från snedvridningar av lönekostnaderna.

(49)

För det andra har kommissionen, i nyligen genomförda undersökningar rörande stålsektorn i Kina (15), konstaterat att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (16). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den stålsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (17), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (18). Kommissionen fann vidare att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (19). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (20). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (21), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagsaktörers tillgång till kapital i Kina (22).

(50)

För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (23) slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina som kan påverka denna slutsats.

(51)

För det fjärde pekade ytterligare bevisning i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (24), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(52)

För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(53)

Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(54)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(55)

Som förklaras i avsnitt 37 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I noteringen beskrivs de faktiska omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. I en notering informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(56)

Med tanke på det bristande samarbetet bekräftade kommissionen att Mexiko, som var känt för kommissionen som ett möjligt representativt land vid inledandet, faktiskt var ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. det klassificerades av Världsbanken som ett ”övre medelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten, där det var känt att det fanns produktion av den produkt som översynen gäller.

(57)

I sina synpunkter på noteringen uttryckte sökanden sitt stöd för kommissionens avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land.

(58)

I noteringen förklarade kommissionen att den produkt som översynen gäller producerades i betydande kvantiteter i Mexiko och genom en liknande produktionsprocess.

(59)

Kommissionen mottog inte några synpunkter på produktionen i Mexiko av stålprodukter belagda med organiskt material.

(60)

I noteringen angav kommissionen att den fann lättillgängliga finansiella uppgifter för en producent av stålprodukter belagda med organiskt material i Mexiko för det räkenskapsår som avslutades i december 2023. Icke snedvridna kostnader för de huvudsakliga produktionsfaktorerna el, gas och arbetskraft kunde också fastställas.

(61)

Kommissionen konstaterade att alla insatsvaror importerades till Mexiko i representativa kvantiteter.

(62)

För merparten av insatsvarorna hade obetydliga importvolymer sitt ursprung i Kina. När det gäller polyuretanfärg importerades cirka 20 % från Kina. Enhetspriset på importen från andra länder än Kina var emellertid betydligt högre än priset på importen från Kina. Kommissionen ansåg därför att dessa priser inte påverkades av importen med ursprung i Kina.

(63)

Ingen av de insatsvaror som användes vid tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material importerades till Mexiko från Ryssland. Kommissionen analyserade därför inte huruvida den eventuella förekomsten av sanktioner mot import från Ryssland kunde ha snedvridit importpriserna i Mexiko.

(64)

För att kontrollera att exporten av de insatsvaror som användes vid produktionen av stålprodukter belagda med organiskt material inte omfattades av några exportrestriktioner använde kommissionen Global Trade Alert-databasen (27) och Market Access Map (28). Den konstaterade att Mexiko inte hade infört några restriktioner för export av insatsvaror som används vid produktionen av stålprodukter belagda med organiskt material. Därför drogs slutsatsen att både de inhemska priserna och importpriserna på dessa insatsvaror inte snedvridits av ett artificiellt ökat utbud av insatsvaror på den mexikanska marknaden.

(65)

Kommissionen undersökte vidare huruvida några tredjeländer tillämpade handelspolitiska skyddsåtgärder mot import av stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Mexiko. Förekomsten av sådana åtgärder skulle kunna tyda på att de finansiella resultaten för de mexikanska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material snedvridits av dumpning eller subventionering. Det konstaterades att det inte fanns några handelspolitiska skyddsåtgärder mot import av stålprodukter belagda med organiskt material från Mexiko under översynsperioden.

(66)

Kommissionen mottog inte några synpunkter på tillgången till relevanta offentliga uppgifter i Mexiko.

(67)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Mexiko var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(68)

Ovanstående analys visade att Mexiko uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(69)

I noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. Eftersom de exporterande producenterna inte samarbetade baserades förteckningen på de produktionsfaktorer som en representativ unionsproducent använde.

(70)

Dessutom angav kommissionen i noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda de uppgifter som offentliggjorts av Mexikos reglerings- och statistikmyndigheter samt av stora allmännyttiga företag för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (29) och energi (30).

(71)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och uppgifter från en representativ unionsproducent beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för stålprodukter belagda med organiskt material

(72)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de länder som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (31). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.2 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkade priserna på råvaror som användes för att tillverka produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att importen från Kina till det representativa landet uteslutits förblev importvolymen från övriga tredjeländer ändå representativ.

(73)

När det gäller importtullar lade kommissionen till importtullar till det vägda genomsnittliga importpriset för varje råvara baserat på dess varukod och respektive ursprungsland. För att fastställa den tillämpliga importtullen förlitade sig kommissionen på de uppgifter som inhämtats genom Market Access Map (32).

(74)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade använde kommissionen offentligt tillgänglig information för att uppskatta de kostnader som ett företag i Mexiko normalt ådrar sig för transport av insatsvaror mellan en leverantör och företagets lokaler. Kommissionen grundade denna uppskattning på den inhemska transportkostnaden för importen till Mexiko enligt den senaste Doing Business-rapporten (33). Denna inhemska transportkostnad ingår i den icke snedvridna kostnad som anges i tabell 1 ovan.

(75)

National Institute of Statistics and Geography (INEGI) offentliggör detaljerad information om löner och arbetstider inom olika ekonomiska sektorer i Mexiko. Kommissionen använde uppgifterna för sektor 331 – Grundläggande metallindustri under översynsperioden (34).

(76)

För att fastställa en genomsnittlig arbetskraftskostnad per timme förlitade sig kommissionen på uppgifterna om de totala utbetalda lönerna i sektor 331 och den totala arbetstiden i den sektorn. Eftersom syftet med en översyn vid giltighetstidens utgång inte är att fastställa en exakt dumpningsnivå lade kommissionen inte till ytterligare arbetskraftsrelaterade kostnader, t.ex. sociala avgifter, till det referensvärde som används för icke snedvridna arbetskraftskostnader. Eventuella ytterligare arbetskraftsrelaterade kostnader skulle endast öka normalvärdet och därmed den resulterande dumpningsmarginalen.

(77)

Elpriset för företag (industriella användare) i Mexiko fanns tillgängligt på webbplatsen för ett stort elföretag, Comisión Federal de Electricidad (CFE). Kommissionen använde uppgifterna om elpriserna för industrin i två avgiftskategorier som var tillämpliga på industriella användare i olika regioner i Mexiko under översynsperioden (35).

(78)

Priset på naturgas i Mexiko offentliggörs av Comisión Reguladora de Energía (CRE). Kommissionen använde informationen om priser på naturgas per GJ under varje månad under översynsperioden för att fastställa ett genomsnittligt icke snedvridet pris på naturgas (36).

(79)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(80)

I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen förlitade sig på uppgifter om produktionsomkostnader som lämnats av en representativ unionsproducent av stålprodukter belagda med organiskt material.

(81)

För att fastställa ett icke snedvridet värde på försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från Ternium S.A., en producent av stålprodukter belagda med organiskt material i Mexiko (37). De finansiella uppgifterna var lättillgängliga, granskade, konsoliderade och omfattade år 2023.

(82)

Även om de finansiella uppgifterna hade konsoliderats fann kommissionen att mer än hälften av den totala omsättningen härrörde från försäljning i Mexiko. Nästan all omsättning uppnåddes genom försäljning av stålprodukter och cirka 1/3 av omsättningen särskilt genom försäljning av belagda produkter (38). Kommissionen ansåg därför att de finansiella uppgifterna var tillräckligt relevanta som källa till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader samt icke snedvriden vinst för denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(83)

Det valda referensåret 2023 motsvarade till fullo översynsperioden. Under det valda året var företaget lönsamt och uppvisade rimliga försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader.

(84)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(85)

För det första fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på uppgifter som lämnats av en representativ unionsproducent av stålprodukter belagda med organiskt material avseende användningen av varje produktionsfaktor (material, energi och arbetskraft) för tillverkningen av stålprodukter belagda med organiskt material. Förbrukningen per enhet för varje produktionsfaktor multiplicerades med den icke snedvridna kostnaden på grundval av uppgifter från det representativa landet. Summan av icke snedvridna kostnader för råvaror, energi och arbetskraft utgör den icke snedvridna tillverkningskostnaden.

(86)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(87)

Produktionsomkostnaderna för en representativ unionsproducent av stålprodukter belagda med organiskt material uttrycktes i förhållande till tillverkningskostnaden. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnader. Produktionsomkostnaderna stod för 1,5–2 % av tillverkningskostnaden. Genom att lägga de icke snedvridna produktionsomkostnaderna till den icke snedvridna tillverkningskostnaden fastställde kommissionen den icke snedvridna produktionskostnaden.

(88)

Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av de finansiella uppgifterna från Ternium SA för 2023, såsom förklaras i skälen 81–83. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader respektive vinst stod för 4,7 % respektive 15,8 % av kostnaderna för sålda varor. De respektive procentandelarna för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och icke snedvriden vinst tillämpades utöver den icke snedvridna produktionskostnaden.

(89)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Det konstruerade normalvärdet var 14 977,99 CNY/ton.

(90)

Produktionskapaciteten för stålprodukter belagda med organiskt material i Kina ökade gradvis under skadeundersökningsperioden eftersom vertikalt integrerade stålverk investerade i tillverkning av produkter i senare led, såsom färgbelagda stålprodukter. Den totala produktionskapaciteten för stålprodukter belagda med organiskt material ökade från 50 miljoner ton 2020 till över 55 miljoner ton 2023 (39).

(91)

Under 2020 lades åtta nya produktionslinjer med färgbeläggning till, med en total kapacitet på 1,59 miljoner ton. Fem nya produktionslinjer togs i drift 2021, med en kapacitet på 800 000 ton. Under 2022 förväntades en ytterligare kapacitet på 2,3 miljoner ton över elva nya produktionslinjer byggas i flera provinser, däribland Tianjin, Liaoning, Fujian, Guangdong, Hebei och Fujian (40). Vissa av projekten försenades dock på grund av en stagnerande inhemsk efterfrågan på färgbelagda rullar. Under 2023 lanserades åtta nya produktionslinjer, med en total kapacitet på 1,9 miljoner ton. Den kinesiska industrin för stålprodukter belagda med organiskt material skulle öka ytterligare under 2024, med en ytterligare kapacitet på 2,07 miljoner ton som planerades för åtta nya produktionslinjer (41).

(92)

Produktionskapaciteten i Kina fortsätter att öka i stor skala trots dess utnyttjandegrad. Den nya kapacitet som tillfördes enbart under skadeundersökningsperioden skulle till fullo kunna tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden.

(93)

De ytterligare investeringarna i produktionslinjer för stålprodukter belagda med organiskt material genomfördes trots att kapacitetsutnyttjandet fortsatt var lågt. Under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet från 68 % 2020 (42) till ungefär 50 % 2022 och 2023 (43). Under översynsperioden hade de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material således en outnyttjad kapacitet som motsvarade nästan sju gånger efterfrågan på stålprodukter belagda med organiskt material i unionen.

(94)

Kommissionen ansåg därför att de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material skulle kunna översvämma unionsmarknaden med sin produkt om åtgärderna skulle upphävas.

(95)

Kommissionen fastställde normalvärdet på det sätt som förklaras i avsnitt 3.2.

(96)

Eftersom de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset till tredjeländer på grundval av handelsstatistik från GTA.

(97)

Kommissionen fastställde därför att Thailand, Indonesien, Indien, Sydkorea och Turkiet (i exportvolymernas storleksordning) var de viktigaste exportmarknaderna för kinesiska stålprodukter belagda med organiskt material under översynsperioden. Importen till dessa fem länder utgjorde 38 % av världens import av stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Kina.

(98)

Det vägda genomsnittliga importpriset per land på cif-nivå korrigerades till nivån fritt fabrik. Priset cif minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna.

(99)

Kommissionen grundade minskningen av priset cif till fritt fabrik för sjöfrakt och sjöförsäkring på den koefficient för cif-till-fob som offentliggjorts av OECD i ITIC-databasen. Den tillämpliga genomsnittliga koefficienten fastställdes för vart och ett av de fyra länderna var för sig och på grundval av de fyra HS4-nummer som omfattar den produkt som översynen gäller.

(100)

Kommissionen uppskattade de inhemska transportkostnaderna på grundval av uppgifter om exporten från Kina enligt den senaste Doing Business-rapporten (44).

(101)

Exportpriserna fritt fabrik, fastställda enligt skälen 96–100, varierade mellan 5 177,18 CNY/ton för Thailand och 6 563,66 CNY/ton för Indien.

(102)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen och exportpriset till tredjeländer fritt fabrik, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(103)

Kommissionen uttryckte vidare prisskillnaden som en procentandel av priset cif på var och en av de största exportmarknaderna.

(104)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att Kina exporterade stålprodukter belagda med organiskt material till den viktigaste exportmarknaden till ett pris som var betydligt lägre än normalvärdet för stålprodukter belagda med organiskt material. Prisskillnaden varierade från 118 % för Indien till 173 % för Thailand.

(105)

Dessa undersökningsresultat återspeglar de kinesiska exportörernas prissättning av stålprodukter belagda med organiskt material på alla exportmarknader. Kommissionen drog slutsatsen att den kinesiska exporten till unionen sannolikt skulle ske till dumpade priser om åtgärderna upphörde att gälla.

(106)

Såsom diskuteras i avsnitt 3.3 har kinesiska producenter av stålprodukter belagda med organiskt material en enorm outnyttjad produktionskapacitet. Unionsmarknaden utgör en attraktiv möjlighet att betjäna en marknad av betydande storlek till priser som avsevärt överstiger de inhemska kinesiska priserna på stålprodukter belagda med organiskt material samt de exportpriser som tas ut av kunderna på Kinas viktigaste exportmarknader, och därmed öka det totala kapacitetsutnyttjandet. Detta gäller särskilt eftersom ett antal tredjeländer reglerar tillträdet till sin marknad för kinesiskt belagt stål genom skyddsåtgärder och antidumpningsåtgärder (se avsnitt 3.5.3).

(107)

Enligt MySteels årsrapporter för 2022 och 2023 har den totala årliga exportvolymen för färgbelagt stål från Kina legat över 6 miljoner ton sedan 2018 och uppgick till 6,4 miljoner ton 2023.

(108)

Under översynsperioden hade unionen en förbrukning på 3,9 miljoner ton stålprodukter belagda med organiskt material och utgör därför en attraktiv möjlighet att öka exporten med mer än 60 %.

(109)

Kommissionen ansåg därför att unionsmarknadens storlek sannolikt skulle motivera de kinesiska producenterna att återaktivera sin outnyttjade produktionskapacitet och öka exporten till unionsmarknaden.

(110)

Under översynsperioden var unionsproducenternas pris 30–60 % högre än det exportpris som de kinesiska exportörerna av stålprodukter belagda med organiskt material tog ut på de fem viktigaste exportmarknaderna, justerade till priset cif vid unionens gräns.

(111)

Kommissionen ansåg därför att de prisnivåer som råder på unionsmarknaden utgör ett incitament för de kinesiska exportörerna av stålprodukter belagda med organiskt material att omdirigera sin export från tredjeländer till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(112)

Antidumpningsåtgärder mot export av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina finns i Australien (45), Malaysia (46), Mexiko (47), Pakistan (48), Södra Afrikas tullunion (Sacu) (49), Thailand (50), Förenade kungariket (51) och Vietnam (52).

(113)

Dessutom omfattas import av bland annat kinesiska stålprodukter belagda med organiskt material av skyddsåtgärder (53) i Kanada, Indien, Marocko, Turkiet, Förenade kungariket och Zambia samt i länderna i Gulfstaternas samarbetsråd och Sacu.

(114)

Kommissionen ansåg därför att det, om de nuvarande åtgärderna skulle upphävas, är sannolikt att de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

(115)

Priserna på de viktigaste kinesiska exportmarknaderna tyder på att den kinesiska exporten av stålprodukter belagda med organiskt material sannolikt skulle säljas till dumpade priser på unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina är tillräcklig för att täcka hela unionens förbrukning. Unionsmarknaden befanns vara attraktiv för de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material i fråga om både storlek och priser. Den totala förbrukningen av stålprodukter belagda med organiskt material i unionen ger Kina möjlighet att avsevärt öka sin export.

(116)

Dessutom är priserna på unionsmarknaden betydligt högre än de kinesiska exportpriserna till de viktigaste exportmarknaderna. Det faktum att ett antal marknader i tredjeländer förblir stängda eller har begränsad tillgänglighet på grund av gällande handelspolitiska skyddsåtgärder bidrar till unionsmarknadens attraktionskraft.

(117)

Allt ovanstående utgör ett starkt incitament för de kinesiska producenterna att a) återaktivera outnyttjad produktionskapacitet och/eller b) omdirigera sin inhemska försäljning eller försäljning till tredjeländers marknader till unionen. En sådan export till unionen skulle sannolikt ske till dumpade priser och underskrida unionsproducenternas priser.

(118)

Därför drog kommissionen slutsatsen att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphävas.

(119)

Under översynsperioden tillverkades stålprodukter belagda med organiskt material av fler än 20 kända producenter i unionen, varav några var närstående till varandra. Flera av dessa producenter hör till ståltillverkningskoncerner.

(120)

Unionens sammanlagda produktion uppskattades till 3 981 155 ton under översynsperioden på grundval av de svar på frågeformuläret som lämnats in av de unionsproducenter som ingick i urvalet samt uppgifter från sökanden. De unionsproducenter som står för unionens totala produktion utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(121)

Undersökningen visade att en del av unionsindustrin använder sin produktion inom samma företagsgrupp, dvs. att den ofta helt enkelt överförs (utan faktura) och/eller levereras till internpris inom samma företag eller grupp av företag för vidare förädling i senare led. Precis som i den ursprungliga undersökningen (skälen 68–69 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/687 av den 2 maj 2019) ansågs ekonomiska indikatorer såsom produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga bero på hela verksamheten, oavsett om produktionen är för användning inom samma företag eller säljs på den öppna marknaden. Försäljningsvolymen och försäljningspriserna på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym och priser inriktas dock på situationen på den öppna marknaden (dvs. exklusive verksamhet inom samma företag). Skadeindikatorerna korrigerades därför för den kända användningen inom samma företag och försäljningen i unionsindustrin. Som ett resultat av denna beräkning var förbrukningen inom samma företag begränsad (mellan 5 och 10 % av produktionen) och hade vidareutvecklats i linje med de volymer som såldes på den öppna marknaden, varför den inte analyserades separat.

(122)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av i) importstatistik från Eurostat och ii) unionsindustrins försäljningsvolymer enligt uppgifter från sökanden. Dessa försäljningsvolymer dubbelkontrollerades och uppdaterades vid behov för de unionsproducenter som ingick i urvalet till följd av kontrollbesök på plats hos producenterna.

(123)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(124)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 8 %. De unionsproducenter som ingick i urvalet förklarade den minskade förbrukningen i unionen under översynsperioden med Tysklands sämre ekonomiska resultat och den minskade efterfrågan på stålprodukter belagda med organiskt material.

(125)

Kommissionen fastställde importvolymen och priserna på grundval av importstatistik på Taric-nivå med hjälp av uppgifter som samlats in i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen.

(126)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen från Kina till unionen på följande sätt:

Tabell 3

Importkvantitet (ton) och marknadsandel

(127)

Importvolymen från Kina var försumbar under hela skadeundersökningsperioden.

(128)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades priset på importen från Kina till unionen på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(129)

Under skadeundersökningsperioden ökade priserna på den kinesiska importen med 97 %, men de gällde hela tiden för minimala importvolymer. Dessa minimala importvolymer kan inte anses vara representativa och de tillåter inte någon meningsfull beräkning av prisunderskridandet.

(130)

Importen av stål belagt med organiskt material från andra tredjeländer än Kina skedde främst från Indien, Sydkorea, Förenade kungariket, Vietnam, Turkiet, Taiwan, Nordmakedonien och Ryssland.

(131)

Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av stål belagt med organiskt material från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(132)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från tredjeländer och nådde en marknadsandel på 16,5 %. Den största delen av importen kom från Indien och Korea och därefter från Förenade kungariket, Vietnam, Turkiet och Taiwan. Importen från Indien och Sydkorea ökade betydligt och deras sammanlagda marknadsandel nästan fördubblades till 9,7 % under översynsperioden. De genomsnittliga priserna på importen från Indien och Sydkorea låg under unionsindustrins försäljningspriser och utövade prispress på priserna på stålprodukter belagda med organiskt material på unionsmarknaden.

(133)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(134)

Såsom anges i skäl 12 tillämpades ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(135)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i sökandens kontrollerade svar på frågeformuläret, vilka dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret (se skäl 21). Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(136)

De makroekonomiska indikatorerna (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, tillväxt, dumpningsmarginaler och återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning) bedömdes för unionsindustrin som helhet. Bedömningen grundades på uppgifter från sökanden, som dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet.

(137)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (lager, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga och löner) gjordes på företagsnivå för unionsproducenterna i urvalet. Bedömningen grundades på deras uppgifter som kontrollerats vid ett kontrollbesök på plats.

(138)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(139)

Produktionsvolymen ökade först 2021, eftersom byggsektorn presterade väl under covid-19-pandemin 2020 och 2021. Produktionskapaciteten ökade också. Under skadeundersökningsperioden minskade emellertid produktionsvolymen (–16 %) och kapacitetsutnyttjandet (–17 %) totalt, eftersom unionens ekonomi sedan 2022 uppvisat sämre ekonomiska resultat, ökande inflation och ökad produktionskostnad (högre löner och ökade priser på byggnadsmaterial).

(140)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Importvolym (ton) och marknadsandel

(141)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden till följd av den ekonomiska utveckling som beskrivs i skälen 124 och 139.

(142)

Såsom framgår av tabell 7 minskade unionsindustrins marknadsandel från 89,6 % till 83,5 % under skadeundersökningsperioden.

(143)

Unionsindustrin lyckades tillfälligt dra nytta av tillväxten på unionsmarknaden i fråga om byggsektorns högre prestanda och ökad efterfrågan på stålprodukter 2020 och 2021. Unionsindustrin behöll betydande marknadsandelar under hela skadeundersökningsperioden. Efter de ekonomiska utmaningar som beskrivs i skäl 139 äventyras dock den framtida tillväxtförmågan.

(144)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(145)

Under skadeundersökningsperioden minskade såväl sysselsättningen som produktiviteten hos unionsproducenternas personalstyrka, mätt som produktion (ton) per anställd per år. Dessa ökningar avspeglar den generella minskningen i produktion och försäljningsvolym.

(146)

Eftersom volymerna av den dumpade importen från Kina var låga drog kommissionen slutsatsen att importen från Kina under skadeundersökningsperioden inte utgjorde grunden för att fastställa dumpning eller dess storlek. Kommissionen fastslår i skäl 160 nedan att unionsindustrin som helhet uppvisade återhämtning från tidigare dumpning under 2021 och 2022. Återhämtningen berodde dock på exceptionella omständigheter, särskilt den uppgång i byggsektorn som orsakades av covid-19-pandemin. Kommissionen drar i skäl 166 nedan slutsatsen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden berodde på ökad produktionskostnad, minskad förbrukning och ökad import från andra länder, särskilt Indien och Sydkorea.

(147)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

(148)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionskostnad med 52 %. Denna kostnadsökning var särskilt stark under 2021 och 2022 på grund av Rysslands oberättigade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina, som ledde till att energipriserna nådde aldrig tidigare skådade höga nivåer, en ökning av vissa andra råvarupriser, stigande inflation och högre löner. Dessutom ledde den betydande minskningen av efterfrågan i unionen under 2022 och översynsperioden till betydligt lägre produktionsvolymer, som dessutom lades till de fasta enhetskostnaderna. Under 2023 vände denna trend något och produktionskostnaden minskade med 6 % jämfört med 2022.

(149)

Under 2021 och 2022 hade unionsindustrin dock kunnat höja sina försäljningspriser ännu mer än genom att föra över dessa merkostnader, men detta var inte längre möjligt 2023. Den minskade efterfrågan i unionen under översynsperioden, tillsammans med de låga importpriserna från särskilt Indien och Sydkorea, drev unionsindustrin till att sälja till priser som underskred dess produktionskostnad under översynsperioden.

(150)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(151)

Den genomsnittliga lönenivån ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, delvis på grund av den höga inflationstakten.

(152)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(153)

Unionsproducenterna minskade sina lager under skadeundersökningsperioden, i linje med minskningen av produktion och försäljning. Denna indikator anses dock inte vara så relevant för att bedöma unionsproducenternas ekonomiska situation. Stålprodukter belagda med organiskt material produceras huvudsakligen på beställning. I alla händelser utgjorde lagren mindre än 2 % av den totala försäljningen under översynsperioden.

(154)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(155)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen.

(156)

Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrin lönsam under 2021 och 2022. På det hela taget uppvisade byggsektorn goda resultat under covid-19-pandemin 2020 och efterdyningarna 2021 och 2022. Låga räntor, korta nedstängningar i byggsektorn, ökade investeringar och arbeten med fastighetsrenoveringar stimulerade efterfrågan på byggprodukter. Till följd av detta lyckades unionsindustrin öka sin försäljnings- och produktionsvolym samt sina försäljningspriser och uppnå betydande vinstmarginaler, allt under åren efter införandet av de ursprungliga åtgärderna. Efter det att förbrukningen hade börjat minska 2022 och minskningen fortsatte 2023 blev unionsindustrins lönsamhet negativ, och unionsindustrin uppvisade en betydande förlust på 5,7 % under översynsperioden.

(157)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet följde utvecklingen av unionsindustrins övergripande lönsamhet.

(158)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Under skadeundersökningsperioden gjorde den mycket kapitalintensiva unionsindustrin regelbundna investeringar för att optimera och uppgradera befintliga produktionsmaskiner. Dessutom gjordes betydande investeringar för att uppfylla rättsliga krav på energieffektivitet, miljöskydd och ökad arbetsplatssäkerhet. Beroende på företag gjordes investeringar för kostnadsminskningar och energioptimering, och/eller även för modernisering av anläggningar som hade påverkats negativt av det lägre kapacitetsutnyttjande som observerades under skadeundersökningsperioden.

(159)

Räntabiliteten följde under skadeundersökningsperioden lönsamhetsutvecklingen tätt. Kapitalanskaffningsförmågan har förbättrats sedan införandet av åtgärder.

(160)

Undersökningen visade att unionsindustrin som helhet visade tecken på återhämtning från tidigare dumpning under 2021 och 2022. Återhämtningen berodde dock på exceptionella omständigheter, särskilt den uppgång i byggsektorn som orsakades av covid-19-pandemin. När marknadssituationen återgick till den normala upphörde denna återhämtning och trenden vände.

(161)

Detta framgår särskilt tydligt av unionsindustrins lönsamhet, eftersom den, med tanke på sin oförmåga att höja priserna i linje med de stigande kostnaderna, gick med förlust under översynsperioden. Skadan syns också i andra viktiga indikatorer, såsom en betydande minskning av produktions- och försäljningsvolymerna och även av marknadsandelar.

(162)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.1 i grundförordningen.

(163)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin betydande försäljningsvolymer på unionsmarknaden, eftersom dess försäljning i unionen minskade med 15 %. Eftersom förbrukningen minskade med 8 % minskade även unionsindustrins marknadsandel avsevärt, med 6,1 procentenheter från 89,6 % till 83,5 %.

(164)

Importen från Kina spelade ingen roll för unionsindustrins skada. Såsom anges i skäl 129 var importnivån från Kina försumbar under hela skadeundersökningsperioden. Importen från andra länder spelade en roll: den hade en marknadsandel på 10,3 % 2020 och under översynsperioden hade dess andel av unionsmarknaden ökat till 16,5 %. Dessutom drog priserna från de två viktigaste importkällorna, som var och en hade en marknadsandel på omkring 5 % under översynsperioden, Indien och Sydkorea, ner unionsindustrins priser. Deras låga priser gjorde det omöjligt för unionsindustrin att återspegla hela sin produktionskostnad i sina försäljningspriser under översynsperioden.

(165)

Unionsindustrin hade ställts inför en kraftig prisökning på energi och viktiga insatsvaror efter att Ryssland inlett sitt anfallskrig mot Ukraina. Unionsindustrin kunde inledningsvis hantera detta genom att dra nytta av den växande byggmarknaden under åren efter covid-19-pandemin 2021 och 2022 och därmed återspegla dessa kostnader i sina försäljningspriser. Under 2023 var detta dock inte längre möjligt.

(166)

Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Kina inte bidrog till den väsentliga skadan för unionsindustrin, utan att andra faktorer, särskilt ökad produktionskostnad, minskad förbrukning och ökad import från andra länder, särskilt Indien och Sydkorea, orsakade denna skada.

(167)

Kommissionen beslöt därför att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bedöma ytterligare om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna mot sådan import skulle tillåtas upphöra att gälla.

(168)

Kommissionen bedömde följande faktorer: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriser till tredjelandsmarknader, möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer, och sannolika prisnivåer för importen från Kina om antidumpningsåtgärder inte införs och deras inverkan på unionsindustrin.

(169)

Såsom anges i skälen 90–94 finns det betydande produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, vilket skulle möjliggöra en snabb ökning av exporten till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna tillåts upphöra att gälla. Produktionskapaciteten i Kina uppgick till 55 miljoner ton under översynsperioden. Eftersom kapacitetsutnyttjandet var 50 % motsvarar den outnyttjade kapaciteten i sig 6–7 gånger förbrukningen i unionen.

(170)

Såsom anges i skälen 106–114 är unionsmarknaden en attraktiv marknad både när det gäller storlek och priser. Under 2023 är unionsmarknaden en av de största marknaderna i världen, med en öppen marknad på 4,2 miljoner ton. Dessutom är priserna på unionsmarknaden betydligt högre än de inhemska kinesiska priserna på stålprodukter belagda med organiskt material och de kinesiska exportpriserna till Kinas nuvarande största exportmarknader.

(171)

Såsom anges i skäl 112 finns det antidumpningsåtgärder mot import av stålprodukter belagda med organiskt material från Kina på sex viktiga marknader i tredjeländer. Detta gör dessa marknader mindre attraktiva för kinesiska exporterande producenter och är ytterligare en faktor som stöder slutsatsen att Kinas nuvarande produktionskapacitet med största sannolikhet skulle användas för att betjäna unionsmarknaden, om åtgärderna skulle upphävas.

(172)

Såsom förklaras i skälen 110–111 är de kinesiska priserna på deras huvudsakliga exportmarknad betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspriser under översynsperioden. Det är sannolikt att de kinesiska producenterna av stålprodukter belagda med organiskt material skulle tillämpa en jämförbar prissättning när de exporterar till unionen om de ursprungliga åtgärderna skulle upphöra att gälla. I avsaknad av fortsatta antidumpningsåtgärder kommer dessa priser att kraftigt underskrida unionsindustrins priser och leda till förhindrande av prishöjningar som orsakas av kinesisk import.

(173)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att avsaknad av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser, vilket ytterligare skulle förvärra unionsindustrins skadevållande situation.

(174)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(175)

Undersökningen visade också att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ påverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation skulle snabbt försämras ytterligare i form av sjunkande försäljningsvolymer och försäljningspriser, vilket skulle leda till större förluster. Fortsatta åtgärder skulle ge unionsindustrin möjlighet att ytterligare utnyttja sin potential på en unionsmarknad där det råder lika villkor.

(176)

Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(177)

Såsom nämns i skäl 15 kontaktades tio kända importörer i denna undersökning och inbjöds att samarbeta. Ingen av importörerna gav till sig känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen.

(178)

Kommissionen erinrar om att den i den ursprungliga undersökningen konstaterade att med tanke på importörernas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga negativa verkningar för importörerna, om några alls.

(179)

I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på motsatsen, och det kan således bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(180)

Femtionio kända användare kontaktades i denna undersökning och bjöds in att samarbeta. Ingen av användarna gav till sig känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen.

(181)

Det erinras om att tio användare lämnade svar på frågeformuläret i den ursprungliga undersökningen. Vid den tidpunkten konstaterade kommissionen att med tanke på användarnas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga verkningar för användarna, om några alls.

(182)

I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade dem på något negativt sätt. Sökanden lämnade i själva verket bevisning för att de viktigaste användarna förbättrade sin lönsamhet under översynsperioden. Enligt begäran har de gällande åtgärderna ingen större effekt på användare och konsumenter, eftersom stålprodukter belagda med organiskt material utgör en försumbar del av kostnaden för förädlade produkter (exempelvis 0,42 euro av kostnaden för att tillverka en tvättmaskin, eller 0,4 % av investeringen i en tom fabriksbyggnad).

(183)

Mot denna bakgrund bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(184)

På grundval av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla slutgiltiga antidumpningsåtgärder i fråga om import av stål belagt med organiskt material med ursprung i Kina.

(185)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot stålprodukter belagda med organiskt material från Kina bibehållas.

(186)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(187)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av den lägre tullsatsen är motiverad i enlighet med tullagstiftningen.

(188)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(189)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av stål belagt med organiskt material som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(190)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (54). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget bör en förordning om namnändringen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(191)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(192)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(193)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (55) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(194)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen.