Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1711 av den 4 augusti 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av sömlösa högtrycksflaskor av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 6 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av sömlösa högtrycksflaskor av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 24 oktober 2024 av fem företag, Cylinders Holding a.s., Dalmine S.p.A. (Tenaris), Eurocylinder Systems AG, Faber Industrie S.p.A. och Worthington Cylinders GmbH (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för sömlösa högtrycksflaskor av stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/531 (förordningen om registrering) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet baserat på representativiteten i fråga om tillverknings- och försäljningsvolym för den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden. Urvalet omfattade två unionsproducenter. Unionsproducenterna i urvalet stod för 47 % av den uppskattade sammanlagda produktionen inom EU och 42 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen inom EU av den likadana produkten. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(8)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(10)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(11)

De 20 exporterande producenter i det berörda landet, som står för 54,4 % av den totala uppskattade exporten till unionen, lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(12)

Klagandena höll med om valet av den första exporterande producenten som hade den största produktionen av de två utvalda företagsgrupperna, men klagandena påpekade att den andra borde bytas ut eftersom den huvudsakligen producerade brandbekämpningsutrustning, t.ex. brandsläckare. Klagandena föreslog därför två alternativa samarbetsvilliga företag av följande skäl:

(13)

Dessutom framhöll klagandena de inneboende riskerna med att välja ut två företag i urvalet om ett av dem inte samarbetade.

(14)

Enligt tillgängliga uppgifter producerade dock den andra företagsgruppen ett större produktsortiment och inte bara brandbekämpningsutrustning. Synpunkterna på de två föreslagna alternativa företagens tillgängliga produktionskapacitet och närvaro på EU-marknaden kunde antingen inte kontrolleras i detta skede eller understöddes inte av underliggande bevisning. Dessutom bekräftade de två preliminärt utvalda exporterande producenterna sin fasta avsikt att samarbeta i undersökningen.

(15)

På grundval av tillgängliga uppgifter fanns det inget behov av att ändra det föreslagna urvalet. Det slutgiltiga urvalet stod för 37,5 % av den uppskattade totala exportvolymen av sömlösa högtrycksflaskor till unionen från Kina under undersökningsperioden.

(16)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(18)

Kommissionen skickade frågeformulär till unionsproducenter, importörer, användare och exporterande producenter i Kina. Kommissionen skickade också ett frågeformulär till en icke-närstående handlare genom vilken en av de exporterande producenter som ingick i urvalet sålde den berörda produkten för export till EU. Dessa frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet (4) på dagen för inledandet.

(19)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(20)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(21)

Den undersökta produkten är tomma sömlösa högtrycksflaskor av stål, inklusive brandsläckare, för komprimerad eller till vätska förtätad gas, av stål, av alla diametrar och volymkapaciteter, även gängade, även med invändig beläggning eller plätering, även med utvändig ytbehandling och av alla former, även med gasblåsa, även försedda med en ventil, halsring, fotring eller rörledning, även hopfogade till ett set (undersökt produkt).

(22)

Ej påfyllningsbara högtrycksflaskor, med en kapacitet på högst 120 ml, som omfattas av den europeiska standarden EN 16509:2014 och/eller som av FN:s expertkommitté för transport av farligt gods tilldelats UN-nummer 2037, omfattas inte av produktdefinitionen.

(23)

Sömlösa högtrycksflaskor används i en rad olika tillämpningar: för brandsläckare, industrigaser (t.ex. svetsning och skärning, livsmedel och drycker), medicinska gaser för sjukhus samt hälso- och sjukvård, gaser för elektronikindustrin och specialgaser, andningsluft för brandbekämpning, brandsläckning, dykning och alternativa bränslen, inklusive komprimerad naturgas (CNG) och vätgas.

(24)

Den berörda produkten är sömlösa högtrycksflaskor för komprimerad eller till vätska förtätad gas, av stål, av alla diametrar och volymkapaciteter, även gängade, även med invändig beläggning eller plätering, även med utvändig ytbehandling och av alla former, även med gasblåsa, även försedda med en ventil, halsring, fotring eller rörledning, även hopfogade till ett set, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7311 00 11 , ex 7311 00 13 , ex 7311 00 19 och x 7311 00 30 (Taric-nummer 7311 00 11 15, 7311 00 11 80, 7311 00 13 15, 7311 00 13 80, 7311 00 19 15, 7311 00 19 80, 7311 00 30 15 och 7311 00 30 80) (den berörda produkten).

(25)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

Enligt ovannämnda produktdefinition är den produkt som är föremål för denna undersökning sömlösa högtrycksflaskor för komprimerad eller till vätska förtätad gas.

(28)

Efter inledandet av undersökningen hävdade en exporterande producent, Zhejiang Winner Fire Fighting Equipment Co., Ltd., att brandsläckare, klassificerade enligt KN-nummer 8424 10 00 , inte omfattas av undersökningens produktdefinition. Kommissionen påminde om att KN- och Taric-numren endast angavs upplysningsvis. Omfattningen av denna undersökning var därför begränsad till den undersökta produkten så som den definieras i avsnitt 2 i tillkännagivande om inledande. Följaktligen ansågs brandsläckare som hade samma fysiska och kemiska egenskaper som sömlösa högtrycksflaskor omfattas av produktdefinitionen för den undersökta produkten.

(29)

Zhejiang Winner Fire Fighting Equipment Co., Ltd hävdade vidare att laddade brandsläckare, dvs. fyllda med olika torra och våta kemikalier, inte bör anses omfattas av undersökningens produktdefinition.

(30)

Den 6 mars 2025 offentliggjorde kommissionen en informerande notering (5) där följande klargörs:

(31)

Klagandena hävdade att fyllda eller laddade brandsläckare mest sannolikt bestod av svetsade flaskor eller andra behållare av annat slag än stål och därför inte omfattades av undersökningen. Samtidigt som klagandena medgav att det inte finns några skillnader mellan sömlösa högtrycksflaskor som används för brandsläckningstillämpningar och sådana som används för andra ändamål (t.ex. CO2 -behållare för livsmedels- och dryckesindustrin) och att samma tekniska standarder gäller för båda hävdade de att fyllda sömlösa högtrycksflaskor bör omfattas av produktdefinitionen. De vidhöll att om dessa flaskor uteslöts skulle detta i onödan begränsa omfattningen av produktdefinitionen för den berörda produkten i den aktuella undersökningen och skapa en risk för kringgående.

(32)

Klagandena påpekade särskilt att flaskpaket omfattas av produktdefinitionen, även om den ram som används för att montera flaskorna i ett set inte gör det. På samma sätt omfattades acetylenflaskor av produktdefinitionen, även om de innehåller ett poröst material för att hålla inne en acetonfyllning, eftersom produkten uppfyllde alla kriterier för produkten enligt definitionen av den berörda produkten i tillkännagivandet om inledande.

(33)

Sammanfattningsvis ansåg klagandena att kommissionens produktförtydligande enligt ovan borde granskas på nytt.

(34)

Kommissionen noterade först att det varken i klagomålet eller i det efterföljande tillkännagivandet om inledande angavs att den undersökta produkten hänvisade till fyllda flaskor.

(35)

Undersökningen visade också att de kunder som köper sömlösa högtrycksflaskor ofta utförde montering och påfyllning för att göra den berörda produkten lämplig för slutanvändning, antingen som brandsläckare eller behållare för kemiska produkter.

(36)

Med tanke på de särskilt kostsamma och besvärliga säkerhets- och skyddskrav som gäller för interkontinentala transporter av mycket farligt gods, till exempel fyllda sömlösa högtrycksflaskor, befanns de påstådda riskerna för kringgående vara begränsade.

(37)

Mot denna bakgrund avvisades de påståenden som gjorts av klagandena.

(38)

En exporterande producent som inte ingick i urvalet, Leebucc (Tianjin) Hydraulics Equipment Co., Ltd, begärde att ackumulatorbehållare skulle undantas från undersökningen. Denna part framförde följande argument:

(39)

Klagandena hävdade följande:

(40)

Leebucc (Tianjin) Hydraulics Equipment Co., Ltd hävdade att man tog upp frågan om att undanta ackumulatorbehållare från undersökningen efter kontroll på plats och att tidsfristerna för att kommentera produktdefinitionen bör ses som en ”flexibel” tidsfrist i motsats till en strängare lagstadgad tidsfrist enligt grundförordningen.

(41)

Leebucc (Tianjin) Hydraulics Equipment Co., Ltd vidhöll att det finns en skillnad mellan en halvfärdig produkt (ackumulatorbehållare) och en färdig produkt (ackumulator), vilket var en avgörande faktor för att fastställa likheten mellan en ackumulatorbehållare, en ackumulator och en flaska för gasindustrin. Företaget hävdade vidare att en halvfärdig produkt inte borde jämföras med en färdig produkt vid beräkningen av dumpning. Slutligen hävdade detta företag att en ackumulatorbehållare är särskilt utformad för att passa med en konstruerad ackumulator, där båda kräver särskilda certifikat, och drog slutsatsen att ackumulatorbehållare inte kan ersättas med sömlösa högtrycksflaskor för gasindustrin och inte kan användas som en kommersiell produkt som släpps ut på EU-marknaden.

(42)

Kommissionen analyserade begäran om undantag på grundval av de uppgifter som lagts fram av den berörda parten och drog preliminärt slutsatsen att ackumulatorbehållare faller inom ramen för produktdefinitionen i skäl 21 och har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som de andra behållarna. De omfattas dessutom av definitionen av den berörda produkten och identifieras i de produktkontrollnummer som kommissionen använde för att beräkna dumpnings- och skademarginalerna, som på ett korrekt sätt identifierar ackumulatorbehållare och gör det möjligt för kommissionen att göra en rättvis prisjämförelse mellan unionsproducenter och kinesiska producenter. Påståendet avvisades därför.

(43)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(44)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att tillverka produkten. Nio exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(45)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(46)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Brasilien som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(47)

Den 13 februari 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, och närmare bestämt Brasilien, Argentina och Turkiet som lämpliga representativa länder. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen enligt skälen 116–131.

(48)

Den 7 mars 2025 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för sektorn. Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen enligt skälen 132–145.

(49)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(50)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att om det ”fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(51)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(52)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (6) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(53)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (7). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för produktion av den undersökta produkten, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (8) utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (9). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har angett som strategiskt viktiga eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (10). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (11). Kommissionen konstaterade likaså snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (12), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (13).

(54)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, mot bakgrund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (14) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilka den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(55)

Klagomålet innehöll exempel på faktorer som pekade på förekomsten av snedvridningar, enligt uppräkningen i artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen, och hävdade att marknadsvillkoren, särskilt kostnader och priser, i den kinesiska stålindustrin inte styrs av marknadskrafterna för tillgång och efterfrågan utan i stället snedvrids av statens inflytande på ekonomin.

(56)

Utöver hänvisningar till relevanta delar av rapporten påpekades följande i klagomålet:

(57)

Stålsektorn, inbegripet marknaden för den berörda produkten, försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter. I fråga om detta noterade klagandena det inflytande som staten utövade både genom det kinesiska kommunistpartiets generella närvaro i kinesiska företag och genom sin framträdande roll i intresseorganisationer.

(58)

För det första nämndes det i klagomålet att den kinesiska ekonomin främst drivs genom statsägda företag, som bidrar till 25 % av Kinas BNP (15). För att understryka detta konstaterade klagandena att statsägda företag också är de viktigaste verktyg som gör det möjligt för staten att direkt genomföra sin politik på marknaden. När det gäller stålsektorn, som står för den viktigaste råvaran för tillverkningen av den berörda produkten, konstaterades dessutom att statsägda företag står för 40 % av produktionen i sektorn. Fyra av de tio största stålproducenterna är statsägda företag, bland annat Baowu Steel Group, HBIS Group, Ansteel Group och Shougang (16). Klagandena angav också andra mindre statsägda företag, såsom Maanshan Iron & Steel Company Limited, Batou Steel Group och CITIC Pacific Special Steel, som också är mycket viktiga som en direkt källa till stål för producenter av sömlösa högtrycksflaskor i Kina.

(59)

För det andra nämnde klagandena den viktiga roll som spelas av de kinesiska myndigheternas inflytande genom intresseorganisationer. Detta konstaterades särskilt gälla stålsektorn och följaktligen även marknaden för sömlösa högtrycksflaskor. Detta beror på att det inom stålsektorn är känt att intresseorganisationerna ”fungerar som en bro och länk mellan regeringen och medlemmarna (17)”. I detta avseende nämnde klagandena att även om det inte finns någon särskild branschorganisation för sömlösa högtrycksflaskor som genomför industripolitik finns det andra aktörer, till exempel National Technical Committee for Standardisation of Gas Cylinders (TC31) och China Association of Special Equipment Inspection (CASEI), som direkt verkställer nationella standarder och bestämmelser som är tillämpliga på producenter av sömlösa högtrycksflaskor (18).

(60)

De kinesiska myndigheternas inflytande inom stålsektorn återspeglas i tillverkningen av den berörda produkten, vilken gör det möjligt för dem att utöva inflytande och kontroll i hela värdekedjan.

(61)

När det gäller den statliga närvaron i företag som gör det möjligt för staten att påverka priser och kostnader noterade klagandena att både offentliga och privata företag som är involverade i ståltillverkningen i allmänhet och sömlösa högtrycksflaskor i synnerhet står under de kinesiska myndigheternas omfattande kontroll, vilket leder till att staten snedvrider priser och kostnader i sådana sektorer. Klagandena hävdade att medlemmar av Kinas kommunistiska parti allmänt var närvarande i både statsägda företag och privatägda företag, vilket särskilt leder till att partiet deltar inte bara i valet av chefer utan även i valet av personalresurser.

(62)

Klagandena noterade vidare att organisationer på partinivå i statsägda företag är skyldiga att genomföra partiets principer och politik. Detta säkerställs genom förekomsten av particeller inom företagen, som är skyldiga att skapa en disciplinär avdelning för att säkerställa tillämpningen av de kinesiska myndigheternas instruktioner. Dessutom noterades i klagomålet en liknande situation för privatägda företag. Situationen år 2017 visade att 70 % av de 1,86 miljoner privatägda företagen hade particeller, inom vilka ”trycket ökade på att partiets organisationer ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag” (19).

(63)

Dessutom noterades det att Kinas kommunistiska parti begär att enheter som kallas United Fronts ska inrättas för att ytterligare främja partiets inflytande och ideologi i privata företag genom inrättandet av ett ”modernt företagssystem med kinesiska särdrag”. Klagandena hänvisade särskilt till vice ordföranden för All-China Federation of Industry and Commerce, som förklarade att ett sådant system ska ”integrera partiets ledarskap i alla aspekter av allmänheten och integrera partiorganisationen i bolagsstyrningsstrukturen”. De noterade också att systemet på den privata ekonomins sida ”måste hålla fast vid och stärka partiets övergripande ledarskap”. År 2023 rapporterade klagandena att det inom 92 % av Kinas 500 största privata företag fanns partienheter.

(64)

Klagandena nämnde också att de kinesiska myndigheterna dessutom påverkar utnämningen av viktiga chefer och personalanställda både i statsägda företag och i privatägda företag.

(65)

I exempelvis statsägda företag utvidgar Kinas kommunistiska parti sin kontroll genom förfarandet för utnämning av nyckelpersoner i ledande ställning. Klagandena angav att i enlighet med bestämmelserna om det arbete i statsägda företag som utförs av gräsrotsorganisationer inom ramen för Kinas kommunistiska parti ”innehas positionerna som partikommitténs (partigruppens) sekreterare och ordförande i allmänhet av en enda person och partimedlemmen, som är generaldirektör, fungerar som ställföreträdande sekreterare (20)” I bestämmelserna krävs på liknade sätt att i ett företag ”utan styrelse och endast verkställande direktörer” ska partikommitténs sekreterare vara verkställande direktör och i ”icke-oberoende företag” ska denne vara biträdande generaldirektör.

(66)

När det gäller privata företag noterades i klagomålet att dessa också rekommenderas att inrätta en övervakningsmekanism som leds av particellen med disciplinära befogenheter för att säkerställa ”genomförandet av företagens regelefterlevnadssystem och företagsledningssystem, varning och utbildning av ledning och personal, övervakning och personalförvaltning”. Övervakningsmekanismen bör också ha befogenheter över ledande kadrer och anställda för att ”reglera maktanvändningen” (21).

(67)

Klagandena uppgav att sådana snedvridningar inte bara förekommer i företag som tillverkar den undersökta produkten utan även i dess industri i tidigare led, dvs. inom stålsektorn. Detta beror inte bara på statens ägande och närvaro, utan även på olika slag av konsolideringspolitik som har lett till megafusioner, till exempel den som ägde rum 2016 med deltagande av Boasteel Group Corp och Wuhan Iron and Steel Group Corp, som slogs samman med Baowu Steel Group. I detta fall är styrelseordföranden inte bara sekreterare inom Kinas kommunistiska parti utan även ordförande för företagets fackförening.

(68)

Till följd av detta drog klagandena slutsatsen att företag som är verksamma inom sektorn för sömlösa högtrycksflaskor och stålsektorn står mycket nära de kinesiska myndigheterna. Inflytande av detta slag stör marknadsdynamiken och påverkar pris- och kostnadsförhållandena.

(69)

Klagandena uppgav också att offentlig politik eller åtgärder diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna Klagandena hävdade att de kinesiska myndigheterna har infört ett planeringssystem som direkt stimulerar industrin för den berörda produkten och sektorerna i tidigare led, däribland stålsektorn, vilket har lett till ett kraftigt inflytande på marknadskrafterna. Klagandena betonade att sådana planer är bindande, eftersom genomförandet är föreskrivet i lag, även på konstitutionell nivå. Klagandena konstaterade också att planeringssystemet i Kina leder till att ”resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna” (22).

(70)

När det gäller stålsektorn hänvisade klagandena till flera av kommissionens förordningar som erkänner snedvridningar, särskilt när det gäller viktiga komponenter för sömlösa högtrycksflaskor. Klagandena hänvisade särskilt till rapporten om den strategiska betydelsen av utvecklingsplanen för råvaror och den 14:e femårsplanen för den sociala och ekonomiska utvecklingen.

(71)

Klagandena hävdade också att lagstiftningen på konkurs-, bolags- eller egendomsområdet inte tillämpas eller att efterlevnadskontrollen sker på ett diskriminerande och otillräckligt sätt. Klagandena angav att efterlevnadskontrollen av konkurslagstiftningen i Kina är svag. Detta påstods vara ett resultat av det nära sambandet mellan konkursförvaltare och lokala myndigheter och av regeringens övergripande inflytande i företagsfrågor. Det noterades att den gynnade skapandet av ”ekonomiskt otillgängliga företag, vanligtvis i branscher med stor överkapacitet” (23). Detta är särskilt uppenbart för producenter av sömlösa högtrycksflaskor (dvs. Bohai Iron and Steel Group) i en miljö där staten upprätthåller en för hög produktionskapacitet.

(72)

Dessutom noterade klagandena kommissionens tidigare undersökningsresultat avseende sektorer i tidigare led för den berörda produkten (dvs. stålsektorn och särskilt marknaden för sömlösa högtrycksflaskor) som gynnades av en selektiv tilldelning av mark. Den konstaterade att marken ägs helt av staten och att tilldelningen av marken faller inom statens exklusiva behörighet (24). Detta leder till att staten utnyttjar sin egendomsrätt till förmån för inhemska producenter av sömlösa högtrycksflaskor och inom stålsektorn.

(73)

Klagandena noterade också betydande inflytande från Kinas sida i fråga om löner, vilket påverkar hela värdekedjan och blir allvarligare i takt med att värdekedjan förlängs. Sådana snedvridningar påstås vara dubbla: de förekommer för det första vid produktionen av sömlösa högtrycksflaskor eller de huvudsakliga insatsvarorna för sådana, för det andra indirekt vid tillgång till insatsvaror från företag som är verksamma inom samma kinesiska arbetsmarknadssystem.

(74)

Slutligen hävdade klagandena att finansmarknaderna i Kina verkar för att ”säkerställa kontroll och möjliggöra inflytande från staten och Kinas kommunistiska parti” (25). Klagandena noterade att staten kontrollerar fyra av de största bankerna och tillhandahåller förmånlig finansiering till statsägda företag av politiska skäl. De hävdade också att det förekom snedvridning i fråga om obligationer och kreditbetyg eftersom många företag skulle få en lägre internationell värdering jämfört med den kinesiska. Detta beror på att många kreditvärderingsinstitut gör det möjligt för låntagarna att välja det mest fördelaktiga kreditbetyget och att detta sällan leder till fallissemang. Med tanke på de statligt ägda företagens dominans inom industrin är detta särskilt relevant för stålsektorn och den resulterande produktionen av sömlösa högtrycksflaskor.

(75)

I klagomålet noterades dessutom att statens närvaro på marknaden leder till betydande prissänkningar i samband med börsintroduktioner. Detta beror på statens försök att uppnå politiska mål genom börsintroduktioner. Genom denna förmånliga tillgång till finansiering ökade de tillgångar som innehas av de statsägda Sasac-kontrollerade företagen femfaldigt mellan 2005 och 2017 och uppgick till 7,1 biljoner euro (26). Slutligen meddelade klagandena att stålsektorn, som är en av de främjade industrierna, gynnas av mer tillgänglig finansiering, vilket indirekt även gynnar marknaden för den berörda produkten.

(76)

På grund av dessa snedvridningar som orsakats av ett betydande statligt inflytande ansåg klagandena sammanfattningsvis att kostnaderna och priserna i Kina inte är tillförlitliga för fastställandet av normalvärdet. Normalvärdet borde därför fastställas med hjälp av icke snedvridna produktionskostnader i ett lämpligt representativt land.

(77)

I kommissionens undersökning bekräftades att de kinesiska myndigheterna fortfarande står för en betydande del av ägandet i sektorn för den undersökta produkten, som är en del av stålsektorn i senare led, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Tianjin Tianhai High Pressure Container Corp., Ltd. (27), som tillverkar och exporterar den undersökta produkten kontrolleras till exempel ytterst av Peking Jingcheng Machinery Electric Company Ltd. (28), ett statsägt företag som ytterst kontrolleras av Pekings kommunförvaltning (29). Ett annat exempel är Sinoma Science & Technology Co., Ltd (30). som kontrolleras av China National Building Materials Group Co., Ltd. (31), ett statsägt företag inom ramen för Sasac (32). Även om kommissionen inte identifierade några omfattande uppgifter om statligt ägande bland producenter av sömlösa högtrycksflaskor äger de kinesiska myndigheterna en betydande andel av den kinesiska stålsektorn, som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av sömlösa högtrycksflaskor. Många av de största stålproducenterna ägs av staten. Exempel på statsägda företag som är verksamma i stålsektorn är Ansteel Group (33) och Baowu Steel Group (34), som båda är statsägda företag under statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (State-owned Assets Supervision and Administration Commission of the State Council, Sasac), Baotou Steel Group, ett statsägt företag som ägs av Inre Mongoliets regering (35) samt Shougang Group (36), ett statsägt företag som ägs helt och hållet av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (37).

(78)

De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar dessutom att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta illustreras av det vägledande yttrandet från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin, där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringsnivån i industrikedjan (38), inbegripet leverans av specialstål, en insatsvara som används för att producera den undersökta produkten. I detta vägledande yttrande krävs särskilt att man ska ”främja sammanslagningar och omorganisationer av företag, uppmuntra ledande företag i branschen att genomföra sammanslagningar och omorganisationer och skapa ett antal superstora stålföretagsgrupper i världsklass, förlita sig på branschens dominerande företag och skapa 1–2 specialiserade ledande företag inom områdena rostfritt stål, specialstål, sömlösa stålrör, (...)”. Dessutom krävs det uttryckligen att ”stålföretag ska uppmuntras att inrikta sig på uppgradering av industrier i senare led och inriktningen för utvecklingen av strategiska framväxande industrier, fokusera på utvecklingen av små partier och flera olika varianter av viktiga typer av stål såsom specialstål av hög kvalitet, legerat specialstål för avancerad utrustning” (39).

(79)

Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att ingripa i sektorn finns i den 14:e femårsplanen enligt vilken sektorn ska ”följa kombinationen av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”skapa en grupp ledande företag med ekologiskt ledarskap och grundläggande konkurrenskraft” (40).

(80)

I 2023 års arbetsplan från ministeriet för industri och informationsteknik för stabil tillväxt inom stålindustrin (41) fastställs dessutom följande mål: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt, industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %, tillväxten av industrins mervärde ska uppgå till omkring 3,5 %, 2024 ska industriutvecklingsmiljön och industristrukturen optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”. Enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”Uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta superstora företagskoncerner av världsklass inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”

(81)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra utvecklingen inom stålsektorn syns på provinsnivå, t.ex. i Hebei där provinsstyrelsen år 2020 offentliggjorde den treåriga handlingsplanen för klusterutveckling inom stålindustrikedjan. Enligt denna plan ska man ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta en till två stora grupper i världsklass och tre till fem stora grupper med inhemskt inflytande” (42). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”Verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering. Oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led.” (43)

(82)

När det gäller de insatsvaror som används för att producera den undersökta produkten krävs i Hebeiplanen mer specifikt att man ”påskyndar utvecklingen och tillämpningen av högkvalitativa och viktiga nya stålmaterial, ökar andelen högkvalitativa sorter och specialstålsorter, stärker stabiliteten avseende kvaliteten på storskaliga och omfattande fördelaktiga produkter och skapar en ”pyramidformad” produktstruktur. I slutet av 2020 kommer andelen vanligt låglegerat stål och legerat stål att öka till 20 % och i slutet av 2022 att uppgå till cirka 25 %, vilket ger stöd och garantier för uppgraderingen av industrier i senare led” (44).

(83)

På samma sätt kräver Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen att man ska ”fokusera på nationella strategiska behov, vägleda företag för att främja optimering och uppgradering av produktstrukturen, utveckla specialstål av hög kvalitet, högpresterande stål för marinteknik, legerat specialstål för avancerad utrustning, grundläggande basdelar av stål och andra ’särskilda, fina och högvärdiga’ nyckelsorter samt öka stålprodukternas mervärde och konkurrenskraft”. (45)

(84)

I Zhejiang, där Zhejiang Winner Fire Fighting Equipment Co., Ltd. är beläget, försöker de kinesiska myndigheterna närmare bestämt ”undersöka och inrätta en innovativ integration av företag i tidigare och senare led på området stål av avgörande betydelse för utrustning” (46).

(85)

Liknande industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, till exempel Jiangsus (47), Shandongs (48) eller Shanxis (49).

(86)

De kinesiska myndigheterna ingriper också på lokal nivå inom stålindustrin. Till exempel ”de fem städerna i södra Jiangsu, däribland Nanjing, Wuxi, Suzhou, Changzhou och Zhenjiang, har gradvis inrättat ett särskilt stål- och högkapacitetssystem för legeringsindustrin med ledande, avancerade sorter och kompletta stödanläggningar, som bildar fem fördelaktiga industrikedjor, bland annat specialstålplåtar av hög kvalitet i Nanjing, specialstålstänger av hög kvalitet i Wuxi, specialståltråd av hög kvalitet i Suzhou, rostfritt stål av hög kvalitet i Changzhou och högkapacitetslegeringar i Zhenjiang. Den industriella nivån och den övergripande konkurrenskraften ligger på första plats i landet” (50).

(87)

Ett annat exempel i detta avseende på de kinesiska myndigheternas effektiva styrning genom planerna är tillkännagivandet från partikommittén för Ansteel Group Co., Ltd. om att andan i partiets 20:e nationalkongress samvetsgrant ska studeras, offentliggöras och genomföras (51). I tillkännagivandet anges att Ansteel Group samvetsgrant kommer att genomföra de vägledande planerna och presentera dem för partimedlemmar, tjänstemän och anställda i hela koncernen på ett bättre sätt.

(88)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen bekräftade undersökningen att det finns överlappningar mellan chefsbefattningar och medlemskap/partifunktioner i Kinas kommunistiska parti även i den undersökta sektorn. Till exempel fungerar ordföranden för Beijing Jingcheng Machinery Electric Company Ltd. också som partikommitténs sekreterare (52) och säkerställer att dotterbolaget Tianjin Tianhai High Pressure Container Corp., Ltd. ”främjar genomförandet av strategin (…) och gör allt för att vinna kampen för den 14:e femårsplanen” (53). Ordföranden för China National Building Materials Group Co., Ltd fungerar dessutom också som partikommitténs sekreterare (54).

(89)

China National Building Materials Group Co., Ltd tar dessutom det ”som sitt ansvar att betjäna de större nationella projekten, tjäna den nationella ekonomins slagfält” och har tillsammans med sina dotterbolag ”gjort ansträngningar för att främja en högkvalitativ utveckling av gaslagrings- och gastransportindustrin” (55).

(90)

Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor av stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om stålproducenter även relevanta för den undersökta produkten.

(91)

Till exempel är styrelseordföranden och verkställande direktören för Baoshan Iron and Steel Ltd., en stålproducent vars största aktieägare är Baowu Steel Group, också sekreterare respektive vice sekreterare i företagets partikommitté (56). Ordföranden för styrelsen för Wuhan Iron and Steel Group, som också kontrolleras av Baowu Steel Group, fungerar också som partikommitténs sekreterare (57). Dessutom höll ”Wuhan Iron and Steel Group den tionde centraliserade studien och diskussionen av partikommitténs teoristudiegrupp 2022 för att förmedla och studera andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen och främja genomförandet av besluten och arrangemangen från partiets 20:e nationella kongress och andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen i Wuhan Iron and Steel Group. Generalrepresentanten för China Baowu Wuhan Headquarters, sekreterare i partikommittén och ordförande för Wuhan Iron and Steel-koncernen, ledde mötet och lade fram krav för att genomföra kraven från partiets centralkommitté, Hubeis provinsiella partikommitté och China Baowus partistyrelse och för att ytterligare genomföra andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen” (58).

(92)

Dessutom fungerar ordföranden för styrelsen för Baotou Steel Union, som tillhör Baotou Steel Group, också som företagets partisekreterare. På samma sätt är både den verkställande direktören för Baotou Steel Union och ordföranden för företagets fackförening biträdande partisekreterare (59). Dessutom är styrelseordföranden inom Shougang Group även sekreterare i partikommittén, medan den verkställande direktören är biträdande sekreterare i företagets partikommitté (60). Slutligen är styrelseordföranden och ordföranden i tillsynsnämnden sekreterare respektive biträdande sekreterare i partikommittén vid CITIC Pacific Special Steel (61).

(93)

China Industrial Gases Industry Association (62) (CIGIA) är relevant för den undersökta produkten eftersom den har inrättat en avdelning för tryckbärande anordningar (63). CIGIA är medlem av China Petroleum and Chemical Industry Federation (CPCIF) och innehar CPCIF:s verkställande vice ordförandeskap (64). CPCIF följer kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (65). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet [...] civilministeriet” (66), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (67).

(94)

Peking Jingcheng Machinery Electric Company Ltd. är medlem i CIGIA (68).

(95)

På samma sätt föreskrivs i artikel 2 i stadgarna för China Iron and Steel Association (69) (CISA), i vilken betydande järn- och stålproducenter är medlemmar, att ”[s]yftet med sammanslutningen är att vägledas av partiets linje, principer och politik”, och i artikel 3 anges att sammanslutningen ”ansluter sig till Kinas kommunistiska partis övergripande ledarskap, inrättar partiets organisation i enlighet med bestämmelserna i partiets stadgar, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet” (70).

(96)

Inom den kinesiska stålsektorn tillämpas en politik som gynnar inhemska producenter eller på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen, och denna politik är allmänt tillämplig på den undersökta produkten eftersom sektorn för sömlösa högtrycksflaskor utgör en delsektor av stålsektorn.

(97)

De kinesiska myndigheterna beaktar konsekvent stålindustrin som en nyckelindustri (71). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning och uppgradering samt optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (72). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, till exempel teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (73).

(98)

I ovannämnda arbetsplan om stabil tillväxt inom stålindustrin (se skäl 80) sätter dessutom de kinesiska myndigheterna fokus på sektorn i ett större sammanhang när det gäller de kinesiska myndigheternas styrning av den kinesiska ekonomin. ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, samverka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra verksamhet för att koppla samman produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga användningsområdena för stål” (74).

(99)

På lokal nivå kräver Shandongs 14:e femårsplan för järn- och stålindustrins utveckling (75) följande: Stål för petroleum och kemisk utrustning: I enlighet med behoven i utvecklingen av petroleumsektorn och den kemiska sektorn höja prestandan hos stål som används för tryckbärande anordningar (76) (...).

(100)

Även på lokal nivå strävar Jiangsu efter att ”fokusera på att utveckla stål för bilar, höghastighetståg, fartyg, elindustrin samt transport av olja och gas [...]. Senast 2025 kommer industrin att nå en skala på omkring 90 miljarder yuan” (77) och ett antal kommuner har inrättat ”Special Steel Material Cluster [...] som strävar efter att uppnå 1 biljon renminbi yuan för klusterledda industriers produktionsvärde senast 2027” (78).

(101)

Utöver ovanstående förtecknades Sinoma Science & Technology Co., Ltd som en ”liten jätte” (79). De kinesiska myndigheterna definierar små jätteföretag som ”den nya eliten i Kinas små och medelstora företag som är verksamma inom tillverkning, specialiserade på en nischmarknad och avancerad teknik” och har för avsikt att ”öka stödet till ’små jättar’ under perioden 2024–2026, med fokus på viktiga industrikedjor, strategiskt framväxande industrier och andra sektorer. Dessa medel kommer att användas för att uppmuntra dessa företag att ta itu med tekniska utmaningar, utveckla nya produkter, bygga upp stödkapaciteten i industrikedjan och stödja lokala myndigheter när det gäller att främja ’små jättar’” (80).

(102)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga råvarorna för att tillverka den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(103)

Den föreliggande undersökningen har inte visat att producenter av den undersökta produkten skulle påverkas av en diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom stålsektorn.

(104)

Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också anges i skäl 53. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den produkt som undersökningen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (81).

(105)

Ingen bevisning har heller inkommit under den aktuella undersökningen som skulle kunna visa att sektorn för den undersökta produkten inte påverkas av statligt inflytande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges ovan i skäl 53. I den ovannämnda arbetsplanen för stabil tillväxt (se skäl 78) ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt inflytande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(106)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(107)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att använda i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som produceras i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer utsätts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(108)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(109)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klagandena, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(110)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(111)

Mot bakgrund av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(112)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(113)

Såsom anges i skälen 47–48 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: En första notering om källorna till fastställandet av normalvärdet av den 13 februari 2025 (den första noteringen) och en andra notering av den 7 mars 2025 om produktionsfaktorer såsom huvudsakliga råvaror, energi, vatten, ånga, förbrukningsvaror och arbetskraft som används vid tillverkningen av sömlösa högtrycksflaskor av stål (den andra noteringen). I dessa noteringar om fastställandet av normalvärdet och produktionsfaktorerna beskrevs de omständigheter och den bevisning som låg till grund för de relevanta kriterier som nämns i skäl 112 och även de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa faktorer och om de avsedda källorna för fastställandet av normalvärdet.

(114)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien, Argentina och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(115)

I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att slutligen betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(116)

I den första noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, till exempel råvaror och energi, som används vid produktionen av sömlösa högtrycksflaskor av stål.

(117)

Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från de två utvalda producenterna Tianjin Tianhai High Pressure Container Corp., Ltd., Zhejiang Winner Fire Fighting Equipment Co., Ltd samt från klagandena.

(118)

Klagandena ansåg att Brasilien var det lämpligaste valet eftersom det fanns lättillgängliga finansiella uppgifter för en allmänt erkänd producent av stålprodukter (t.ex. Arcelor Mittal S.A. (Brasilien)), följt av Turkiet, som också betraktades som ett potentiellt representativt land. Klagandena ansåg att Argentina inte kunde betraktas som ett representativt land.

(119)

Tianjin Tianhai High Pressure Container Corp., Ltd. (Tianjin Tianhai) ansåg också att Argentina borde förkastas i avsaknad av relevanta lättillgängliga finansiella uppgifter om den identifierade lokala producenten. Detta företag uttryckte också en preferens för Turkiet som det lämpligaste valet. Tianjin Tianhai noterade också, efter granskningen av de finansiella uppgifterna för Arcelor Mittal S.A., att detta företag var verksamt inom en närstående men annan sektor (Nace 24) än den undersökta produkten (Nace 25). Företaget ansåg dessutom att den beräknade vinstmarginalen inte var rimlig och att en sådan vinstmarginal felaktigt inkluderade vissa faktorer som borde undantas från beräkningen av dumpningsmarginalen.

(120)

När det gäller Brasilien konstaterade kommissionen, på grundval av sektorskoden i Nace 24, att detta företag inte var verksamt inom sektorn för den undersökta produkten. Kommissionen konstaterade dessutom att de tillgängliga årsredovisningarna för den brasilianska producenten av den undersökta produkten, Mat Equipamentos Para Gases Ltda, var föråldrade eftersom de avsåg år 2016, dvs. långt före undersökningsperioden för detta förfarande.

(121)

Zhejiang Winner Fire Fighting Equipment Co., Ltd. (Winner) ansåg att varken Brasilien, Argentina eller Turkiet kunde betraktas som potentiella representativa länder för denna undersökning. Alternativt föreslog Winner Colombia som representativt land i både sina synpunkter på den första och den andra noteringen.

(122)

När det gäller Turkiet kunde kommissionen, samtidigt som den erkände att det inte fanns lätt tillgängliga uppgifter om specifika företag som tillverkar den undersökta produkten, dock identifiera lämpliga finansiella uppgifter tillgängliga för den sektor som tillverkade den undersökta produkten för år 2023 (C-tillverkning > 25,2-tillverkning av tankar, cisterner och behållare av metall) (83). Dessa uppgifter överlappade delvis undersökningsperioden och kan vara relevanta för det enda företag som tillverkar den undersökta produkten, nämligen CMV Cylinders Endustri Sanayi Ve Ticaret A.S (CMV) (84), som tillhör denna specifika sektor.

(123)

Winner argumenterade också emot valet av Turkiet eftersom landet sedan 2016 också infört antidumpningsåtgärder på import av vissa sömlösa stålrör (inbegripet produkter enligt HS-nummer 730439 och 730459).

(124)

Klagandena hävdade också att inflationen i Turkiet hade varit hög, vilket hade lett till hög prisvolatilitet och lett till upprepade statliga ingripanden. Klagandena hävdade att inflationstakten i Brasilien endast var 4,6 % under 2023.

(125)

Vinnaren hävdade att en hög inflationstakt i Turkiet och en kontinuerlig depreciering av den turkiska liran i förhållande till US-dollarn skulle kunna öka de inhemska priserna genom import av varor som energi och råvaror, medan importpriserna fortsatte att stiga trots den penningpolitik som införts av regeringen för att dämpa inflationen.

(126)

Kommissionen noterade att att inflationstrycket var betydande i både Brasilien och Turkiet under 2022, med en toppnotering i Turkiet som var mycket högre än Brasiliens, som nådde 9,2 % 2022. Kommissionen noterade vidare att båda länderna har upplevt en gradvis nedgång i inflationstakten under de följande åren och att Turkiets inflationstakt har sjunkit kraftigare än Brasiliens.

(127)

Kommissionen noterade också att även om inflationen kan påverka arbetskrafts- eller energikostnaderna baserades importpriserna, som låg till grund för referensvärdena för de flesta produktionsfaktorer, på gränsöverskridande transaktioner som vanligtvis gjordes i andra valutor än det importerande landets och därför inte påverkades av inflationen. Dessutom skulle referensvärden räknas om till valutan i det berörda landet, vilket innebär att effekterna av inflationen, som ofta är kopplade till valutadevalvering, inte skulle vara betydande.

(128)

När det gäller Colombia, som Winner föreslog som ett möjligt representativt land, noterade kommissionen att detta land, i likhet med Kina, ingår i kategorin övre medelinkomstländer enligt Världsbankens klassificering.

(129)

Winner identifierade också Ternium S.A. (85), ett börsnoterat företag som tillverkar stålprodukter i Colombia. Det fanns dock ingen tillgänglig bevisning för att detta företags tillverkning låg nära den undersökta produkten. I likhet med Arcelor Mittal S.A. noterade kommissionen dessutom att detta företag var verksamt inom en närstående men annan sektor (Nace 24) än den undersökta produkten. Slutligen tillhandahöll Winner finansiella rapporter som omfattade hela Terniumkoncernen och inte specifikt Ternium Colombia S.A.S.

(130)

Kommissionen noterade dessutom att Colombia hade särskilda handelsrestriktioner och handelsbestämmelser i form av antidumpningsåtgärder på import av vissa produktionsfaktorer som rapporterats av de exporterande producenter med ursprung i Kina som ingick i urvalet, dvs.

(131)

Kommissionen ansåg därför att varken Colombia i detta fall eller det företag som Winner presenterade kunde beaktas vid valet av lämpligt representativt land.

(132)

Alla synpunkter på den första noteringen behandlades i denna andra notering och de relevanta källor som kommissionen avsåg att använda för att fastställa normalvärdet bekräftades. I den andra noteringen informerades de berörda parterna om valet av Turkiet som representativt land. Bilaga II till den andra noteringen innehöll en översikt över importstatistiken i Turkiet på grundval av Global Trade Atlas (GTA) för alla produktionsfaktorer som förtecknas i bilaga I (se skäl 149). Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av uppgifter från databasen Turkey Cumhuriyet Merkez Bankasi (TCMB) (88) för sektor C/25,2 (tillverkning av tankreservoarer och metallbehållare) för att konstruera normalvärdet. Eftersom tillverkningsomkostnader inte identifierades separat i de tillgängliga resultaträkningssiffrorna och ansågs ingå i kostnaden för sålda varor baserades värdet på tillverkningsomkostnaderna på specifika uppgifter från den exporterande producent som ingick i urvalet och tillämpades på den omräknade tillverkningskostnaden.

(133)

I denna andra notering angav kommissionen sin avsikt att använda den statistik som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (89) när det gäller arbetskraft som den mest tillförlitliga statistiska källan för denna faktor. Detta institut offentliggjorde faktiskt detaljerad information om arbetskraftskostnader inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen meddelade sin avsikt att fastställa referensvärdet för undersökningsperioden på grundval av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme under 2022 för den ekonomiska verksamheten stål- och metallframställning, Nace-kod 24, enligt Nace rev. 2. Värdena skulle justeras ytterligare för inflation med hjälp av det inhemska konsumentprisindexet (90) för att återspegla kostnaderna under undersökningsperioden.

(134)

Klagandena hävdade därför att kommissionen borde använda arbetskraftskostnader som var representativa för hela arbetskraftskostnaden i det representativa landet, särskilt genom att använda bevisligen tillförlitliga siffror, till exempel Eurostat. Klagandena vidhöll därför att kommissionen borde förlita sig på uppgifter från Eurostat, som ansågs vara mer tillförlitliga än statistik som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut.

(135)

Klagandena hävdade dock att om detta tillvägagångssätt bibehölls borde kommissionen beakta de senast tillgängliga uppgifterna om faktisk veckoarbetstid och genomsnittlig arbetskraftskostnad per månad efter ekonomisk verksamhet och inte 2022 års ”genomsnittliga månatliga avlönade arbetstimmar, bruttolöner och inkomster efter ekonomisk verksamhet”, enligt den andra noteringen (91). Klagandena noterade också att arbetsgivarnas kostnader för socialförsäkringsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassan underskattades i Turkiet, eftersom arbetsgivarnas totala försäkringsansvar av de totala arbetskraftskostnaderna endast uppgick till 22,75 %.

(136)

Kommissionen vidhöll att användningen av den statistik om arbetskraft som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut, justerad för inflation, med hjälp av det inhemska konsumentprisindexet för att återspegla kostnaderna under undersökningsperioden fortfarande var den mest tillförlitliga statistiska källan för denna produktionsfaktor.

(137)

Klagandena upprepade att Brasilien hade en lägre importnivå av de viktigaste produktionsfaktorerna från Kina än Turkiet och Argentina. De hävdade därför att de totala priserna på produktionsfaktorer skulle påverkas minst av en eventuell snedvridning av priset på insatsvaror.

(138)

När det gäller Brasilien och det företag som i den första noteringen identifierades som en producent, nämligen Arcelor Mittal S.A., noterade kommissionen att det inte hade tillverkat den undersökta produkten och därför inte var en lämplig kandidat för att fastställa tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(139)

I avsaknad av andra uppgifter i ärendehandlingarna som kommissionen hade tillgång till i fråga om förekomsten av andra företag som tillverkar den produkt som är föremål för undersökning i Brasilien med allmänt tillgängliga finansiella uppgifter, drog kommissionen slutsatsen att det landet inte längre kunde anses vara ett lämpligt representativt land.

(140)

När det gäller inflationen höll klagandena med om kommissionens påstående att både Turkiet och Brasilien upplevde en betydande inflationsminskning under 2023 men hävdade att inflationstakten i Brasilien endast var 4,6 % under 2023. Klagandena ansåg dessutom att transaktionspriserna uttryckta i en annan valuta än det importerande landets fortfarande kunde påverkas av inflationstendenserna.

(141)

I avsaknad av extra enheter i importstatistiken avseende anslutande delar till flaskorna, såsom ventiler, som gör det möjligt att beräkna meningsfulla referensvärden per enhet, avsåg kommissionen att ompröva situationen under undersökningens gång. Klagandena noterade att det inte fanns någon lätt kontrollerbar information om konverteringsmetoden och uttryckte oro över den föreslagna metoden för att fastställa priset på ventiler. Klagandena erinrade om att omräkning av enhetsvikt fanns bland de faktorer som lätt kunde användas för att snedvrida de rapporterade siffrorna i syfte att uppnå lägre dumpningsmarginaler.

(142)

Under kontrollbesöken på plats hos de exporterande producenter som ingick i urvalet kunde kommissionen kontrollera att omvandlingstabellerna för ventilerna i kg överensstämde med certifieringskraven. I vilket fall som helst, såsom förklaras i skäl 156, flyttades ventiler till förbrukningsvaror så att inget riktmärke beräknades för denna särskilda produktionsfaktor.

(143)

I avsaknad av andra uppgifter i ärendehandlingarna som kommissionen hade tillgång till när det gäller Argentina i fråga om förekomsten av andra företag som tillverkar den produkt som är föremål för undersökning i det landet med allmänt tillgängliga finansiella uppgifter, drog kommissionen slutsatsen att det landet inte längre kunde anses vara ett lämpligt representativt land.

(144)

I sina synpunkter på den andra noteringen upprepade Winner att Colombia fortfarande var det optimala representativa landet eftersom det tillhandahöll stabilare ekonomiska villkor och tillförlitliga handelsuppgifter. Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Colombia. Analysen av importuppgifterna visade att importen till detta land av de huvudsakliga produktionsfaktorerna påverkades av importen från Kina och det kunde därför inte anses vara ett lämpligt representativt land. Kommissionen konstaterade vidare att det företag som Winner identifierat, dvs. Ternium Colombia S.A.S. var verksamt inom en närstående men annan sektor (Nace 24) än den undersökta produkten (se skäl 129). Påståendena mot att välja Turkiet som representativt land avvisades därför.

(145)

Mot bakgrund av ovanstående, vilket nämns i skäl 150, underrättade kommissionen genom den andra noteringen berörda parter om att den avsåg att använda sig av Turkiet som lämpligt representativt land och TCMB-databasen för sektor C/25,2 (tillverkning av tankar, cisterner och behållare av metall) i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(146)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(147)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(148)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(149)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda Turkiets statistikinstitut (92) för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader och eltariffstabeller baserade på elräkningar som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (EMRA) (93) samt gaspriset för industriella användare i Turkiet som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (94).

(150)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under förbrukningsvaror på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara betydelsen av några av dessa råvaror för de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet. Kommissionen avsåg också att använda den vattentaxa som tas ut av generaldirektoratet för Izmirs storstadskommun (CMV ligger i denna stad), som ansvarar för vattenförsörjning, uppsamling och rening av avloppsvatten i Izmir storstadskommun.

(151)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för sömlösa högtrycksflaskor

(152)

Kommissionen beräknade ett förhållande för produktionsomkostnaderna som baserades på de företagsspecifika uppgifterna och tillämpades på den omräknade tillverkningskostnaden.

(153)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (95). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 108 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(154)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna stod de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader för en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 150.

(155)

I avsaknad av statistik över importvolymer för ventiler, halsringar och lock som rapporterats i bitar och med tanke på mångfalden av sådana produktionsfaktorer för element som form, storlek och enhetsvikt kunde kommissionen inte beräkna ett meningsfullt riktmärke för dessa produktionsfaktorer. Med tanke på deras begränsade andel av den totala tillverkningskostnaden beslutade kommissionen därför att flytta dessa produktionsfaktorer till förbrukningsvaror.

(156)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar till det cif-värde som registrerats i importstatistiken i det representativa landet, enligt uppgift i GTA.

(157)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(158)

Investerings- och finanskontoret offentliggör detaljerade uppgifter om kostnaden för vatten för industriell användning för företag i industriområdet Izmir, där CMV är en producent av den undersökta produkten i det representativa landet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistik som publicerats av denna organisation. Referensvärdet baseras på kostnaden för vatten och avloppsvatten per m3 (96).

(159)

Turkiets statistikinstitut offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken, som omfattade 2022, för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för stål- och metallframställning enligt klassificeringen Nace 2.0 rev. 2 (97).

(160)

Elpriset för företag (industriella användare) i Turkiet offentliggörs av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (EPDK) i Turkiet. Kommissionen använde uppgifterna om industripriserna på el i motsvarande förbrukningsintervall i valuta/kWh som offentliggjordes av Tillsynsmyndigheten för energimarknaden (EMRA).

(161)

Priset på naturgas för företag i stålsektorn, som industriella användare i Turkiet offentliggörs av Turkiets statistikbyrå (98). Kommissionen använde tillgänglig statistik på grundval av grossistpriset för naturgas i mars 2024 som överlappade undersökningsperioden.

(162)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(163)

Produktionsomkostnader för de samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna.

(164)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter som fanns tillgängliga för den sektor som tillverkar den undersökta produkten för 2023 (C-tillverkning > 25,2-tillverkning av tankar, cisterner och behållare av metall) (99), såsom förklaras i skäl 122.

(165)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(166)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer kontrollerades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.6.1.1.

(167)

Till denna kostnad lade kommissionen produktionsomkostnaderna såsom förklaras i skäl 163.

(168)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställda på grundval av tillgängliga finansiella uppgifter för den sektor som tillverkar den undersökta produkten under år 2023 (C-tillverkning > 25,2-tillverkning av tankar, cisterner och behållare av metall), såsom förklaras i skäl 122, tillämpades på summan av icke snedvridna tillverkningskostnader och tillverkningsomkostnader, tillsammans kallade produktionskostnader.

(169)

Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 19,4 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 12,6 %.

(170)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(171)

Exporten till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende köpare eller via inhemska närstående företag som fungerar som handlare.

(172)

I båda fallen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(173)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(174)

Såsom förklaras i skälen 165–170 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet från fabrik.

(175)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(176)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(177)

En justering gjordes också för provisioner enligt artikel 2.10 i i grundförordningen för Winners och Tianjin Tianhais närstående handlare genom avdrag för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för närstående handlare och en teoretisk vinst på 5 %. En sådan justering ansågs motiverad genom ett avtal mellan den exporterande producent och dess närstående handlare som visade att det fanns en skiljedomsklausul i händelse av konflikt mellan de båda. Den teoretiska vinsten på 5 % låg i linje med den vinst som dragits av i andra nyligen genomförda stålärenden rörande produkter som integrerar insatsvaror av stål vid avsaknad av samarbete från icke-närstående importörers sida.

(178)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(179)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(180)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån samt marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(181)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 74,5 %.

(182)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av statistik från Eurostat som förklaras i avsnitt 4.3.1.

(183)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall låg på grund av att importen från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring 54 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden.

(184)

Kommissionen erinrade om att den i avsnitt 10 i tillkännagivandet om inledande (100) hade underrättat berörda parter om att underlåtenhet att samarbeta, eller endast delvis samarbeta, skulle kunna leda till att avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen vilket skulle kunna leda till mindre gynnsamma resultat för dessa parter. Med tanke på att de berörda parterna tydligt varnades för konsekvenserna av bristande samarbete och att samarbetsviljan i detta fall var särskilt låg, ansåg kommissionen det lämpligt att fastställa den övriga dumpningstullsatsen på grundval av en representativ delmängd av försäljningen från BTIC Group som själv utgjorde 50 % av den totala exportvolym som alla företag i urvalet exporterade till unionen under undersökningsperioden. Denna försäljning ansågs vara en rimlig och representativ indikator på de icke-samarbetsvilliga exportörernas dumpningsbeteende.

(185)

Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes således till 119 %.

(186)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(187)

Den likadana produkten tillverkades av åtta unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(188)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till cirka 6 782 k enheter. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, till exempel svaret på det makroekonomiska frågeformuläret, uppgifter som samlats in vid kontrollbesök hos producenterna i urvalet, svar på frågeformuläret som lämnats av övriga samarbetsvilliga producenter och officiell statistik från Eurostat. Såsom anges i skäl 7 stod de två unionsproducenter som ingick i urvalet för 47 % av den uppskattade totala produktionen i unionen och för 42 % av den uppskattade sammantagna försäljningen i unionen av den likadana produkten.

(189)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av klagandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret, som, när så var möjligt, dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet och importen till unionen av den berörda produkten från tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(190)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell nr 2

Förbrukning i unionen (enheter)

(191)

På grundval av detta ökade förbrukningen i unionen med 15 % under skadeundersökningsperioden efter en stark tillväxt 2021 och en efterföljande minskning som kan ha orsakats av hamstring på grund av befarade försörjningsbrister i samband med covid-19 eller oväntat konsumentbeteende.

(192)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat.

(193)

Vid bedömningen av importstatistikens riktighet konstaterades det att små, ej återfyllningsbara gasbehållare som inte omfattas av definitionen för den berörda produkten vanligtvis har en enhetsvikt långt under 1 kg. Den berörda produkten har däremot en minsta vikt per enhet på 1 kg. Som jämförelse väger den minsta flaska som tillverkas av unionsindustrin, med en volym på 0,8 liter, cirka 1,5 kg. Därför användes en filtreringsmetod som uteslöt alla importposter med en enhetsvikt under 1 kg för att undvika att inkludera produkter som inte omfattades av produktdefinitionen.

(194)

För att förbättra noggrannheten tillämpade kommissionen den viktbaserade filtreringsmetoden på Eurostats importuppgifter för KN-nummer 7311 00 11 och 7311 00 30 , för vilka daglig rapportering fanns tillgänglig. För KN-numren 7311 00 13 och 7311 00 19 förlitade sig kommissionen på månatliga uppgifter från Eurostat och tillämpade samma uteslutningströskel på grundval av enhetsvikt.

(195)

Den resulterande datauppsättningen, filtrerad på högsta möjliga detaljnivå med hjälp av vikttrösklar, gav den mest exakta uppskattningen av importen av den berörda produkten och visade tydliga och betydande importtrender, särskilt när det gäller Kina.

(196)

För tomma brandsläckare som klassificeras enligt Taric-nummer 8424 10 00 11 och 8424 10 00 21 fanns importuppgifter endast tillgängliga för tre månader (mars-maj 2025), utanför undersökningsperioden och uttrycktes i kilogram snarare än i enheter. Med tanke på dessa begränsade och inkonsekventa uppgifter samt den mycket låga representativiteten för denna produkttyp, som endast stod för omkring 2 % av den totala volymen enligt det relevanta KN-numret, beaktades inte denna produkttyp i det preliminära skedet, utan kommer att inkluderas i undersökningens slutliga skede, när mer fullständiga och tillförlitliga uppgifter kommer att finnas tillgängliga.

(197)

Importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden.

Tabell 3

Importkvantitet (enheter) och marknadsandel

(198)

Importen från Kina mellan 2021 och undersökningsperioden visade en tydlig och betydande uppåtgående trend för både volym och marknadsandel, särskilt mot bakgrund av den totala förbrukningen i unionen. I likhet med förbrukningen ökade importen från Kina kraftigt under 2021, följt av en nedgång, som kan ha orsakats av lageruppbyggnad på grund av rädsla för försörjningsbrist under covid-19-pandemin eller oväntade förändringar i konsumenternas beteende. Importen återhämtade sig sedan under undersökningsperioden och nådde en nivå som var 33 % högre än 2021.

(199)

Denna starka tillväxt återspeglades i Kinas stadigt ökande marknadsandel i unionen. Kinas marknadsandel låg på 60 % under 2021, ökade till 65 % under 2022 och höll sig stabil fram till 2023 för att sedan stiga ytterligare till 70 % under undersökningsperioden. Även när importvolymerna från Kina tillfälligt minskade bibehöll Kina en dominerande ställning på marknaden, och dominerade marknaden på bekostnad av i synnerhet unionsindustrin.

(200)

Importen från Kina ökade mycket snabbare än den totala förbrukningen på marknaden och ökade mer än dubbelt så snabbt jämfört med skadeundersökningsperioden.

(201)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av de priser cif som erhållits från de exporterande producenter som ingår i urvalet.

(202)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/enhet)

(203)

Det låga genomsnittliga importpriset för Kina beror främst på import som deklarerats enligt KN-nummer 73110011900, som stod för mer än 80 % av den totala importvolymen från Kina, mätt i enheter, under skadeundersökningsperioden. Detta KN-nummer motsvarar mindre, lättare och därmed billigare produkttyper. Dessutom påverkas genomsnittspriset också av produktmixen, som formas av efterfrågemönster och kan variera över tid.

(204)

Under skadeundersökningsperioden följde importpriserna från Kina en tydligt nedåtgående trend och sjönk med totalt 31 %. Importpriserna sjönk med 4 % under 2022, med ytterligare 6 % under 2023, och minskade sedan med 22 % under undersökningsperioden jämfört med föregående år.

(205)

Denna stadiga och allt snabbare prisnedgång utövade ett ökat pristryck från kinesiska exportörer på unionsindustrin, vilket tvingade unionsindustrin att sänka sina priser avsevärt. Den kraftiga nedgången under undersökningsperioden pekade på en strategi med aggressiv prissättning som sannolikt intensifierade konkurrenstrycket på unionsproducenterna. De sjunkande priserna sammanföll med en kraftig ökning av volymen på importen från Kina och marknadsandel, vilket visar att billigare import spelade en viktig roll för att ersätta unionsindustrins försäljning.

(206)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(207)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 29 % och 76 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(208)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(209)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret i frågeformuläret som lämnades in av klagandena, senare uppdaterade för att inbegripa undersökningsperioden, omfattade uppgifter avseende samtliga unionsproducenter. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(210)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(211)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(212)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(213)

Under skadeundersökningsperioden minskade tillverkningen i unionen med 24 % och kapacitetsutnyttjandet minskade från 65 % till 48 %, trots att förbrukningen i unionen ökade med 15 %. Detta tydde på att den minskade produktionen inte berodde på minskad efterfrågan, utan snarare på ett ökat konkurrenstryck från importen.

(214)

Importen från Kina ökade med 33 % under samma period och dess marknadsandel ökade från 60 % under 2021 till 70 % under undersökningsperioden. Denna betydande ökning av både volymen och marknadsandelen för importen från Kina tydde på att en ökande andel av unionens efterfrågan tillgodosågs av importerade produkter snarare än av inhemsk produktion.

(215)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(216)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsproducenternas försäljning på unionsmarknaden stadigt och kontinuerligt, både i absoluta tal och i marknadsandel.

(217)

Under 2022 minskade försäljningsvolymerna något jämfört med 2021, vilket tyder på en inledande stagnation. Situationen försämrades dock betydligt under 2023, då försäljningen minskade kraftigt med 20 %, en nivå som förblev oförändrad under undersökningsperioden. Detta tydde på att den minskade försäljningen inte var en tillfällig fluktuation, utan en del av en ihållande nedåtgående trend.

(218)

Marknadsandelen följde en lika ihållande negativ utveckling. Den minskade från 32 % under 2021 till 27 % under 2022, därefter ytterligare till 25 % under 2023 och nådde slutligen endast 22 % under undersökningsperioden. Den årliga urholkningen av marknadsandelen illustrerade unionsproducenternas gradvisa förlust av närvaro på den egna marknaden.

(219)

Det är värt att notera att denna kontinuerliga minskning skedde mot bakgrund av den ökande förbrukningen i unionen, som ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade importen från Kina avsevärt i volym och marknadsandel. Följaktligen förlorade unionsproducenterna inte sin försäljning på grund av en krympande marknad, utan deras försäljning ersattes i stället i allt högre grad av import, särskilt från Kina.

(220)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 15 %, vilket återspeglar en växande marknad med ökande efterfrågan. Unionsproducenterna kunde dock inte dra nytta av denna tillväxt. Deras försäljningsvolym minskade med 20 % och marknadsandelen minskade från 32 % till 22 % samtidigt som tillverkningen minskade med 24 %. Trots en liten kapacitetsökning minskade kapacitetsutnyttjandet kraftigt, från 65 % till 48 %. Samtidigt ökade importen från Kina med 33 % och ökade sin marknadsandel med 10 procentenheter till 70 % under undersökningsperioden. Denna kontrasterande trend visade att unionsproducenterna förlorade mark inte på grund av minskad efterfrågan utan på grund av ett ökat tryck från snabbt ökande och eventuellt orättvis import från Kina.

(221)

Kombinationen av ihållande försäljningsnedgång, sjunkande marknadsandel och stagnerande produktion trots ökande efterfrågan utgör tydlig bevisning om skada, vilket återspeglar en strukturell försvagning av unionsindustrins ställning på marknaden.

(222)

Denna kontrasterande trend tyder på att unionsproducenterna i allt högre grad trängdes ut från marknaden, inte på grund av minskad efterfrågan, utan på grund av det ökande trycket från den snabba ökningen av import från Kina.

(223)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(224)

Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen i unionsindustrin gradvis men konsekvent, vilket återspeglar sektorns försämrade resultat. Antalet anställda i heltidsekvivalenter minskade för varje år: en minskning med 3 % under 2022, något igen under 2023, och nådde en total minskning på 6 % under undersökningsperioden jämfört med 2021. Denna stadiga minskning tyder på att producenterna gradvis anpassade sig till den försvagade produktionsverksamheten genom att minska arbetskraftsinsatsen.

(225)

Samtidigt minskade produktiviteten kraftigt, särskilt mellan 2022 och 2023, med 19 % efter en måttlig minskning på 2 % under 2022 och låg kvar på denna låga nivå under undersökningsperioden. Det återspeglar underutnyttjad kapacitet och ineffektivitet i verksamheten, eftersom unionsproducenterna inte snabbt eller proportionellt kunde anpassa sin personal till den ihållande produktionsminskning som orsakades av minskad försäljning och ökat importtryck.

(226)

Sammanfattningsvis visar sysselsättningstrenden en försiktig nedåtriktad anpassning av arbetskraften, medan den kraftiga produktivitetsnedgången understryker den bredare ekonomiska belastningen på industrin, eftersom den låg under optimal effektivitet på grund av minskad produktion och ökad konkurrens på marknaden.

(227)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(228)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(229)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(230)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga försäljningspriserna per enhet på unionsmarknaden inledningsvis betydligt och ökade med 34 % under 2022 jämfört med 2021. Denna uppåtgående trend fortsatte något under 2023, med en topp på 37 % jämfört med 2021. Under undersökningsperioden sjönk dock priserna med 14 % jämfört med 2023, även om de låg kvar på 18 % över 2021 års nivå. Detta mönster antydde att unionsproducenterna inledningsvis förde över stigande kostnader på kunderna men senare tvingades sänka priserna på grund av det ökande konkurrenstrycket från lågprisimport, särskilt från Kina.

(231)

Samtidigt följde produktionskostnaderna per enhet en liknande men ännu mer uttalad trend. Kostnaderna ökade kraftigt med 35 % under 2022 och nådde en topp under 2023 med en ökning på 50 % jämfört med basåret. Även om kostnaderna minskade något under undersökningsperioden låg de kvar på 28 % över 2021 års nivåer. Den inledande ökningen återspeglade sannolikt inflationstryck, stigande insatspriser (t.ex. energi, material) och minskade stordriftsfördelar på grund av minskade produktionsvolymer.

(232)

Under större delen av skadeundersökningsperioden ökade tillverkningskostnaderna snabbare än försäljningspriserna, särskilt under 2023, då kostnads- och prisskillnaden var som störst, vilket förvärrade unionsproducenternas ekonomiska situation. Under undersökningsperioden sjönk både priser och kostnader men kostnaderna överskred fortfarande försäljningspriserna.

(233)

Nedgången i importpriserna och den ökande andelen import från Kina gjorde det svårare för unionsproducenterna att hålla sina priser tillräckligt höga för att täcka de stigande kostnaderna. Ökningen av billigare import, särskilt under undersökningsperioden, pressade kraftigt ned försäljningspriserna i unionen

(234)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(235)

Mellan 2021 och undersökningsperioden skedde en stadig ökning av de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Den största ökningen skedde under periodens första år, då arbetskraftskostnaderna ökade med 9 %. Denna kraftiga tidiga ökning berodde sannolikt på inflationstryck som följde på covid-19-pandemin, då producenterna stod inför stigande lönekrav och, i vissa medlemsstater, lagstiftade eller kollektivt förhandlade om lönejusteringar.

(236)

Under det följande året fortsatte arbetskraftskostnaderna att stiga, om än i en något långsammare takt på omkring 5 %. Denna tillväxt pekade på ihållande men dämpande inflationseffekter, tillsammans med insatser för att behålla kvalificerad arbetskraft på en konkurrensutsatt marknad. Under undersökningsperioden avtog ökningstakten ytterligare till cirka 2 %, vilket tyder på en potentiell minskning av uppåtriktat lönetryck eller inverkan av kostnadsbegränsande åtgärder och effektivitetsåtgärder som införts av producenterna.

(237)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(238)

Under skadeundersökningsperioden följde lagren en fluktuerande men i slutändan nedåtgående trend, vilket återspeglade förändrade produktionsnivåer och marknadsförhållanden. Under 2022 förblev lagren relativt stabila, med endast en liten minskning på 4 % jämfört med 2021. Under 2023 ökade dock de utgående lagren med 17 % och nådde sin högsta punkt under perioden. Denna ökning berodde sannolikt på lägre försäljning och en krympande marknadsandel, vilket ledde till att fler osålda produkter lagrades.

(239)

Under undersökningsperioden minskade lagren kraftigt, med 44 procentenheter jämfört med 2023 och återgick till en nivå som var betydligt lägre än startårets nivå. Om man ser till lagren som en andel av produktionen observerades det att lagren förblev låga under hela skadeundersökningsperioden, vilket tyder på att producenterna förvaltade lagren försiktigt.

(240)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(241)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten minskade stadigt under perioden och var till att börja med positiv men minskade gradvis varje år. Den blev kraftigt negativ under det tredje året och förblev negativ under undersökningsperioden. Denna nedåtgående trend återspeglade stigande kostnader, lägre försäljningsvolymer och krympande marknadsandel på grund av ökad importkonkurrens, vilket kraftigt pressade vinstmarginalerna.

(242)

Nettokassaflödet, som återspeglar unionsproducenternas förmåga att självfinansiera transaktioner, minskade från cirka 14,8–15,2 miljoner euro under det första året till omkring 14,0–14,5 miljoner euro under det andra året, för att sedan stiga till omkring 2,3–2,6 miljoner euro under det tredje året och ytterligare minska till omkring 1,7–1,85 miljoner euro under undersökningsperioden, vilket motsvarar en minskning med cirka 88 % jämfört med det första året. Denna kraftiga nedgång belyste de ekonomiska påfrestningar som orsakats av minskad lönsamhet och begränsad intern finansiering.

(243)

Trots ekonomiska svårigheter ökade investeringarna från omkring 2,8–3,0 miljoner euro under det första året till över 4,9–5,1 miljoner euro under det andra året och låg kvar nära 4,9–5,05 miljoner euro under undersökningsperioden. Detta utgjorde en total ökning på nästan 72 % jämfört med det första året, vilket tyder på insatser för att upprätthålla eller uppgradera produktionskapaciteten trots allt stramare ekonomiska villkor.

(244)

Räntabiliteten, definierad som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, sjönk från [15,5 %– 17,2 %] under det första året till [11,2 %– 12,4 %] under det andra året, innan den blev negativ på [-17,3 %–-15,8 %] under det tredje året och förblev negativ på [-15,4 %–-14,6 %] under undersökningsperioden. Denna negativa avkastning tydde på att investeringarna inte längre genererade tillräcklig vinst, sannolikt på grund av försämrade driftsförhållanden och ökat marknadstryck.

(245)

Med tanke på denna utveckling där lönsamheten minskade från [3,7 %– 4,2 %] till [-4,4 %–-4,1 %], kassaflödet minskade med mer än 85 % och räntabiliteten vände och förblev negativ undergrävdes unionsproducenternas förmåga att anskaffa kapital avsevärt. Minskade vinster och minskade kassareserver skulle ha urholkat investerarnas förtroende och begränsat tillgången till finansiering, vilket skulle begränsa producenternas förmåga att investera och konkurrera effektivt.

(246)

Under undersökningsperioden ökade importen från Kina avsevärt, med volymer som ökade med cirka 33 % jämfört med basåret, och marknadsandelen ökade från 60 % till 70 %. Samtidigt sjönk importpriserna kraftigt med omkring 31 %. Denna kombination av ökande volymer och sjunkande priser satte ett starkt nedåtriktat tryck på unionsmarknaden, vilket gjorde det svårt för unionsproducenterna att konkurrera i fråga om både kvantitet och pris. Den ökande förekomsten av lågprisimport var en viktig faktor som påverkade marknadsdynamiken.

(247)

De flesta skadefaktorer uppvisade tydliga negativa tendenser. Produktionen minskade med omkring 24 %, kapacitetsutnyttjandet minskade från 65 % till 48 % (en minskning med cirka 26 %) och försäljningsvolymen minskade med 21 %. Lönsamheten vände från en positiv marginal på [3,7 %–4,2 %] till förluster på omkring [-4,4 %–-4,1 %], medan nettokassaflödet minskade med över 85 %, vilket kraftigt begränsade den finansiella flexibiliteten. Dessa negativa tendenser uppvägde en eventuell positiv utveckling, vilket återspeglade djup och pågående skada för unionsindustrin. Den fortsatta förlusten av marknadsandelar och prispressen nedåt, till följd av ökade importvolymer och lägre importpriser, var dominerande faktorer som orsakade denna skada.

(248)

Förutom att unionsindustrins priser ökade, vilket överskuggades av den kraftigare ökningen av produktionskostnaderna, uppvisade endast två skadefaktorer positiva tendenser, nämligen produktionskapaciteten med en ökning med 3 % under skadeundersökningsperioden och unionsproducenternas varaktiga investeringar, som ökade med nästan 72 % under denna period. Detta tyder på att det pågår insatser för att upprätthålla eller uppgradera produktionskapaciteten trots ogynnsamma förhållanden. Dessa positiva tendenser var dock otillräckliga för att uppväga de negativa effekterna. Produktionen minskade till exempel med omkring 24 %, trots att förbrukningen i unionen ökade med omkring 15 %. Dessutom minskade produktiviteten avsevärt med nästan 19 %, sannolikt på grund av minskad arbetsstyrka och ineffektivitet i verksamheten, vilket tyder på att positiva investeringar inte ledde till förbättrad produktion.

(249)

Totalt sett ökade förbrukningen i unionen med 15 %, tillverkningen i unionen minskade med 24 %, försäljningen minskade med 21 % och producenternas lönsamhet minskade kraftigt från [3,7 %–4,2 %] till [-4,4 %–-4,1 %]. Denna bild visar att unionsindustrin, trots en växande marknad, såg sin ställning försvagad eftersom importen, främst från Kina, tog en större del av marknaden.

(250)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(251)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, ökade produktionskostnader och efterfrågan i unionen.

(252)

För att bedöma om det finns ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit är det nödvändigt att undersöka om volymen av och prisnivåerna för den undersökta importen i betydande grad bidrog till den väsentliga skadan.

(253)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från Kina avsevärt, både i absoluta tal och uttryckt som marknadsandel. Importen från Kina ökade med 53 % och marknadsandelen ökade med 10 procentenheter. Samtidigt ökade förbrukningen i unionen med 15 %. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade dock med 21 % och dess marknadsandel minskade i motsvarande grad.

(254)

Denna kontrasterande utveckling, där den dumpade importen ökade kraftigt medan unionsproducenterna förlorade både försäljningsvolym och marknadsandelar, tydde starkt på ett orsakssamband mellan de två. Unionsproducenternas minskade försäljningsvolym berodde på ökad konkurrens från dumpad import med lägre priser. Denna volymeffekt har tydligt bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(255)

Dessutom stödde priseffekten av den dumpade importen från Kina förekomsten av ett orsakssamband med den skada som unionsindustrin lidit. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset per enhet för importen från Kina med 31 %, från 14,16 euro till 9,83 euro per enhet. Unionsindustrins priser ökade däremot fram till 2023 men minskade sedan kraftigt under undersökningsperioden till följd av trycket från lågprisimporten.

(256)

Detta konsekventa och betydande prisunderskridande från importen från Kina hade en tydlig prissänkande effekt på unionsmarknaden. Till följd av detta kunde unionsproducenterna inte upprätthålla sina prisnivåer i linje med de stigande produktionskostnaderna, vilket ledde till en försämring av deras ekonomiska situation. Lönsamheten sjönk från [3,7 %–4,2 %] till en förlust under 2021 på [-4,4 %–-4,1 %] under undersökningsperioden. Den ihållande prispress nedåt som orsakades av dumpad import från Kina bidrog direkt till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(257)

Mot bakgrund av ovanstående bidrog dumpad import från Kina avsevärt till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(258)

Den dumpade importen utövade betydande volym- och pristryck på unionsindustrin. Detta ledde till underutnyttjad kapacitet, försämrade finansiella indikatorer och oförmåga att höja priserna tillräckligt för att täcka de stigande kostnaderna. Även om den dumpade importen kanske inte är den enda orsaken har den uppenbarligen spelat en betydande roll för att vålla den väsentliga skada som konstaterats.

(259)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(260)

Under skadeundersökningsperioden var Turkiet och Förenade kungariket de enda övriga tredjeländer från vilka betydande volymer av sömlösa högtrycksflaskor importerades till unionen.

(261)

Totalt sett ökade volymen för alla tredjeländer utom det berörda landet med 19 % mellan 2021 och undersökningsperioden medan deras marknadsandel förblev stabil och varierade mellan 8 % och 10 % under hela perioden. Samtidigt som volymerna ökade minskade de genomsnittliga importpriserna stadigt med 20 % jämfört med 2021 och sjönk gradvis varje år. Trots denna prisminskning tyder importutvecklingen på att aktörer från dessa länder fokuserade på att bevara befintliga marknadsandelar i stället för att öka dem på ett aggressivt sätt. Detta stöds av en volymminskning på 6 % under undersökningsperioden. Priserna från dessa tredjeländer anpassades i stort sett till priserna för de unionsproducenter som ingick i urvalet under 2022 men under undersökningsperioden hade importpriserna sjunkit med cirka 34 % jämfört med 2021 års nivåer medan unionsproducenternas priser minskade med endast omkring 28 % vilket tyder på ett ökat pristryck på unionsproducenterna.

(262)

De största exporterande producenterna från andra länder som inte omfattas av antidumpningstullar, t.ex. Förenade kungariket och Turkiet, förblev antingen stabila eller minskade i volym och värde. Importen från Förenade kungariket minskade till exempel från 102 046 enheter under 2022 till 72 615 enheter under undersökningsperioden medan Turkiets import minskade från 164 343 enheter under 2023 till 95 931 enheter under undersökningsperioden. På samma sätt minskade även importvärdena från dessa länder. Detta tydde på att den icke-dumpade importen inte ökade väsentligt på ett sätt som väsentligt kunde ha skadat unionsindustrin.

(263)

Mot bakgrund av ovanstående, särskilt det faktum att tredjeländers marknadsandel förblev relativt stabil, drog kommissionen preliminärt slutsatsen att denna import inte försvagade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna.

(264)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(265)

Under skadeundersökningsperioden minskade exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet med 25 %, medan det genomsnittliga exportpriset ökade med 25 %. Denna samtidiga volymminskning och prisökning tydde på att unionsindustrin anpassade sin exportstrategi och eventuellt fokuserade på segment med högre värde.

(266)

Prisökningen bidrog delvis till att uppväga de negativa effekterna av minskande volymer, vilket tyder på att exportresultatet inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(267)

Trots den betydande ökningen av dumpad import från Kina under skadeundersökningsperioden, som ökade från cirka 3,6 miljoner enheter under 2021 till nästan 4,8 miljoner enheter under undersökningsperioden, bedömdes även andra potentiella faktorer.

(268)

Tekniska förändringar, handelsbegränsade åtgärder eller förändringar i konsumentmönstren har inte noterats som relevanta faktorer under perioden. Det finns inga belägg för att unionsindustrin hade interna strukturella svagheter på grund av teknisk eftersläpning eller undermåliga exportresultat som självständigt skulle förklara den minskade produktionen (-24 %), försäljningen (-21 %) eller lönsamheten (från [3,7 %–4,2 %] till [-4,4 %–-4,1 %]). Produktionskostnaden per enhet minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Även om det skedde en senare minskning under undersökningsperioden. Denna uppåtgående trend i produktionskostnaderna tyder på att unionsindustrin upplevde ett betydande kostnadstryck, sannolikt på grund av högre råvarupriser, energikostnader eller andra allmänna omkostnader, vilket minskade vinstmarginalerna och begränsade industrins förmåga att konkurrera effektivt. Dessutom kunde unionsindustrin inte fullt ut övervältra dem på kunderna på grund av det starka pristryck som utövades av den dumpade importen. De oskäligt låga priserna på denna import tvingade unionsproducenterna att absorbera ökade kostnader, vilket förvärrade deras ekonomiska svårigheter. Den partiella minskningen av produktionskostnaderna under det sista året minskade inte i tillräcklig utsträckning detta tryck. Denna oförmåga att täcka högre kostnader genom försäljningspriser är också en avgörande faktor för att påvisa orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(269)

Analysen bekräftade ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit. Importvolymen från Kina ökade med 33 % mellan 2021 och undersökningsperioden, vilket ökade dess marknadsandel på unionsproducenternas bekostnad. Denna ökning av lågprisimporten sammanföll med en produktionsminskning på 24 %, en minskning av försäljningen med 21 % och en kraftig minskning av lönsamheten, från [3,7 %–4,2 %] till [-4,4 %–-4,1 %] inom unionsindustrin. Denna parallella tidpunkt gav starkt stöd för slutsatsen att dumpad import spelade en betydande roll för försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(270)

Andra potentiella bidragande faktorer, till exempel exportresultat, konsumtionsförändringar och import från andra länder, undersöktes också. Exporten minskade med 25 %, men detta uppvägdes av en ökning av de genomsnittliga exportpriserna med 25 %, vilket begränsade dess negativa inverkan. Själva unionsmarknaden växte med 15 %, så den minskade efterfrågan kunde inte förklara skadan. Importen från andra länder förblev relativt stabil eller minskade till och med och inga betydande tekniska eller strukturella förändringar observerades.

(271)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada, främst genom volymökning, prisnedgång och ökade marknadsandelar, medan bidraget från andra faktorer inte försvagade orsakssambandet.

(272)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(273)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(274)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: Den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(275)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som täckte de totala kostnaderna under normala konkurrensförhållanden på grundval av den historiska genomsnittliga vinsten (viktad på omsättningen) för 5 unionsproducenter under åren 2013–2019. Vinstmarginalen fastställdes till 9,6 %.

(276)

Unionsindustrin visade i form av investeringsplaner och protokoll från styrelsemöten att unionsindustrins investeringsnivå, forskning och utveckling (FoU) och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter och fann att unionsindustrins påståenden var motiverade.

(277)

För att spegla detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, forskning och utveckling och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen och verifierade av kommissionen med de faktiska utgifterna för investeringar, forskning och utveckling och innovation under skadeundersökningsperioden. Denna skillnad, uttryckt i procent av omsättningen, fastställdes till mellan 1 och 5 % för de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(278)

Dessa procentandelar lades till den grundläggande vinst på 9,6 % som nämns ovan, vilket ledde till vinstmål på mellan 11,12 % och 14,47 % baserat på de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(279)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den bevisning som fanns i svaren på frågeformuläret fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på 0,90 euro/enhet som lades till det icke-skadevållande priset.

(280)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa ovannämnda vinstmarginal på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(281)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i det berörda landet som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(282)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import.

(283)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenterna i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 285 och 286).

(284)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(285)

I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida den provisoriskt fastställda dumpningsmarginalen skulle vara högre än den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. I detta syfte gjordes en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de exporterande producenter som ingår i urvalet med unionsindustrins målpris såsom förklarats i avsnitt 6.1. Resultatet från dessa beräkningar visas i tabellen ovan.

(286)

Eftersom den målprisunderskridandemarginal som beräknats på detta sätt var lägre än dumpningsmarginalen för BTIC-gruppen genomförde kommissionen den undersökning som krävs enligt artikel 7.2a i grundförordningen.

(287)

Klaganden har tillhandahållit tillräcklig bevisning i klagomålet för att det föreligger råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen i Kina med avseende på den berörda produkten. Enligt bevisningen i klagomålet är rör av kolstål och legerat stål, som står för 33 % av produktionskostnaden för den berörda produkten, föremål för partiell återbetalning av mervärdesskatt vid export i Kina.

(288)

I likhet med vad som meddelades i tillkännagivandet om inledande, innehöll kommissionens undersökning en granskning i det berörda landet av de påstådda snedvridningarna och andra eventuella snedvridningar som omfattas av artikel 7.2a i grundförordningen.

(289)

Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av den berörda produkten av var och en av de exporterande producenterna i urvalet. De huvudsakliga råvarorna ansågs vara de råvaror som sannolikt står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Kommissionen fastställde att de exporterande producenter som ingick i urvalet använde rör av legerat stål och kolstål som de viktigaste produktionsfaktorerna för tillverkningen av den undersökta produkten.

(290)

Kommissionen undersökte därefter huruvida någon av de huvudsakliga råvaror som används i produktionen av den berörda produkten är snedvriden genom någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen, dvs. följande: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på hemmamarknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål. I detta syfte konsulterade kommissionen webbplatsen för China Customs Solutions (101) och fastställde att den exportmervärdesskatt som var tillämplig på export av rör av kolstål och legerat stål som omfattas av HS-nummer 730439 och 730459 endast delvis återbetalades (10 % av 13 %).

(291)

Kommissionen fastställde att det fanns ett incitament att inte exportera dessa produkter, vilket innebar att mekanismerna på den inhemska marknaden i fråga om prissättningen var snedvridna.

(292)

Därefter jämförde kommissionen det pris på rör av kolstål och legerat stål som betalades av de exporterande producenterna som ingick i urvalet med priserna på den representativa internationella marknaden. I detta avseende jämförde kommissionen det pris som betalades av de exporterande producenterna som ingick i urvalet med det referensvärde som beräknats för dessa insatsvaror enligt tabell 1. Jämförelsen visade att priserna på den representativa internationella marknaden är 180–439 % högre än i det berörda landet. Denna skillnad bekräftades också vid jämförelsen av det pris som betalats av de exporterande producenterna i urvalet med uppgifterna i klagomålet (102) till stöd för påståendet om råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. Med tanke på omfattningen av denna skillnad ansågs de inhemska priserna vara betydligt lägre än priserna på representativa internationella marknader.

(293)

Slutligen undersökte kommissionen om någon av de råvaror som påverkades av åtgärderna som beskrivs i skäl 283 stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Vid denna beräkning användes ett icke snedvridet pris på råvaran som fastställts i tabell 1. Kommissionen fastställde att rör av kolstål och legerat stål stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den undersökta produkten.

(294)

Kommissionen drog därför slutsatsen att rör av kolstål och legerat stål är föremål för en snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(295)

I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor.

(296)

Klagomålet visade att Kina har en betydande outnyttjad kapacitet i tillverkningen av sömlösa högtrycksflaskor som verkar vara strukturell och främst drivs av statligt ledd industripolitik, överinvesteringar i tung industri och ett ihållande överutbud inom stålsektorn, särskilt för sömlösa stålrör, som är den viktigaste råvaran för tillverkning av sömlösa högtrycksflaskor. Tillverkning av sömlösa högtrycksflaskor inbegriper en specialiserad stålprocess med steg som formning, uppvärmning, svetsning, bearbetning och beläggning. Kinesiska producenter gynnas av stora industriområden där alla delar av tillverkningen är belägna nära varandra och stöds av lokala myndigheters planering och subventioner.

(297)

Uppgifter som lämnats till stöd för klagomålet tydde på att Kinas totala produktionskapacitet för sömlösa högtrycksflaskor överstiger 30 miljoner enheter per år, medan den inhemska förbrukningen fortfarande är betydligt lägre, särskilt på grund av den senaste tidens avmattning inom bl.a. byggindustrin och fordonstillverkning samt den allmänna efterfrågan inom industrin. Till följd av detta överstiger den uppskattade outnyttjade kapaciteten 10–15 miljoner flaskor per år, vilket är mer än dubbelt så mycket som den totala efterfrågan i unionen, vilket är cirka 6,88 miljoner enheter, vilket visar på en stor potential för omdirigering av volymer till externa marknader. Den kinesiska exporten av sömlösa högtrycksflaskor har ökat stadigt, särskilt till marknader utan handelspolitiska skyddsåtgärder. Denna förändring är avsiktlig och välorganiserad. I takt med att den inhemska efterfrågan minskar fokuserar de kinesiska producenterna på utländska marknader för att använda överskottskapacitet. Unionsmarknaden är attraktiv på grund av storleken, efterfrågan på certifierade flaskor inom t.ex. den medicinska sektorn, industrisektorn och vätgassektorn samt bristen på särskilda handelspolitiska skyddsåtgärder för många produkter av typen sömlösa högtrycksflaskor.

(298)

Mot bakgrund av dessa faktorer ansåg kommissionen att Kinas betydande outnyttjade kapacitet, i kombination med överutbud av stål i tidigare led och statligt understödd industripolitik, är en viktig drivkraft bakom ökningen av exportvolymerna till unionen. Detta strukturella överutbud bidrog till ett pristryck nedåt inom unionen, hotade den ekonomiska bärkraften för unionens industri för sömlösa högtrycksflaskor och belyste behovet av att vidta åtgärder för att återställa rättvis konkurrens på marknaden.

(299)

I Kina påverkas konkurrensen om råvaror som används i produktionen av sömlösa högtrycksflaskor i hög grad av statlig politik och statligt inflytande som påverkar prissättning och tillgänglighet. Dessa åtgärder bidrar till att hålla kostnaderna för insatsvaror lägre för kinesiska producenter av sömlösa högtrycksflaskor jämfört med deras internationella konkurrenter.

(300)

Unionsproducenter av sömlösa högtrycksflaskor måste däremot köpa råvaror som sömlösa stålrör och viktiga legeringar på den öppna internationella marknaden, där priserna bestäms av global tillgång och efterfrågan, stålmarknadsindex och energikostnader. De europeiska producenterna står inför relativt högre och mer volatila råvarupriser utan tillgång till subventioner eller förmånlig prissättning. Unionen anskaffar råvaror från en rad olika globala leverantörer, däribland europeiska, asiatiska och amerikanska leverantörer, vilket gör EU:s marknad känslig för fluktuationer i globala leveranskedjor, geopolitiska händelser och tillgången på råvaror.

(301)

Kommissionen har dessutom infört slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör från Kina, med tullsatser på mellan 29 % och 55 %. Dessa tullar syftar till att motverka illojal prissättning och marknadssnedvridningar som orsakas av dumpning och syftar till att skydda unionsproducenterna mot skada. Sådana exportrestriktioner och tullar kan dock minska tillgången på råvaror på den internationella marknaden, vilket i sin tur driver upp deras försäljningspris inom unionen. Denna ökning av råvarupriserna i unionen ökar kostnadsklyftan ytterligare, vilket skapar en ännu större fördel för kinesiska producenter av sömlösa högtrycksflaskor som fortsätter att gynnas av lägre inhemska kostnader för insatsvaror.

(302)

Införandet av antidumpningstullar på import från Kina av sömlösa högtrycksflaskor förväntas ha en begränsad och hanterbar inverkan på unionens leveranskedjor. Sömlösa högtrycksflaskor används inom viktiga sektorer, bland annat hälso- och sjukvård, industrigaser, brandbekämpning, säkerhetsutrustning och den växande vätgasmarknaden.

(303)

Unionsindustrin har för närvarande ett kapacitetsutnyttjande på endast 48 % på grund av skadevållande dumpning men har tillräcklig outnyttjad kapacitet och expertis för att öka produktionen och tillgodose en större efterfrågan om importen från Kina minskar. Alternativa leverantörer från Turkiet, Förenade kungariket, Norge och Förenta staterna täcker redan mer än 9 % av marknaden och i kombination med ökad produktion i unionen skulle de kunna tillgodose en betydande andel av unionens behov.

(304)

Sömlösa högtrycksflaskor utgör en liten del av de totala kostnaderna för användare i senare led och leasas eller avskrivs ofta över tid, vilket innebär att eventuella kostnadsökningar till följd av tullar sannolikt inte kommer att påverka slutprodukternas priser i någon större utsträckning. Tullarna skulle inte blockera importen från Kina, utan säkerställa att den förs in till rättvisa, icke-dumpade priser.

(305)

Även om antidumpningsåtgärdernas medför kostnader är det sannolikt att dessa kostnader kommer att uppvägas av de bredare gynnsamma verkningarna. Dessa åtgärder kommer att bidra till att säkerställa en stabil och tillförlitlig försörjning av sömlösa högtrycksflaskor inom unionen, återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden och stärka unionens industriella resiliens. För viktiga sektorer såsom gas, hälso- och sjukvård och vätgas är det viktigt att säkerställa säker tillgång till flaskor av hög kvalitet för att upprätthålla driftskontinuiteten, skydda den allmänna säkerheten och stödja unionens mål om strategiskt oberoende och industriell resiliens.

(306)

Efter att ha beaktat all relevant information i denna undersökning drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(307)

I synnerhet har Kinas industri för sömlösa högtrycksflaskor betydande outnyttjad kapacitet, och effekterna av införandet av antidumpningstullar på import från Kina förväntas vara hanterbara för unionens leveranskedja. Unionsindustrin verkar för närvarande under sin kapacitet men har teknisk expertis och outnyttjad produktionskapacitet för att öka produktionen och tillgodose efterfrågan. Dessutom erbjuder alternativa leverantörer från andra länder som Turkiet, Förenade kungariket, Norge och USA ytterligare inköpsalternativ.

(308)

Mot denna bakgrund drog kommissionen preliminärt slutsatsen att en tull som är lägre än dumpningsmarginalen inte skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Unionsproducenter skadas inte enbart genom dumpning utan påverkas även negativt av ytterligare snedvridningar av handeln i jämförelse med de kinesiska exporterande producenterna. För att handeln ska skyddas på ett tillfredsställande sätt krävs det därför att nivån för åtgärderna för Ryssland motsvarar den provisoriskt fastställda dumpningsmarginalen.

(309)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(310)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas, detaljisternas, användarnas och konsumenternas intressen.

(311)

Unionsindustrin visade en hög grad av deltagande i undersökningen och producenter som stod för en betydande andel av den totala tillverkningen i unionen gav sig till känna för att samarbeta. De samarbetsvilliga unionsproducenterna stod för mer än 80 % av unionens sammanlagda tillverkning och försäljning under undersökningsperioden, vilket säkerställer en representativ bedömning av unionsindustrins situation.

(312)

Undersökningen visade att unionsindustrin lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden. Indikatorer som minskande lönsamhet, minskat kapacitetsutnyttjande, förlust av marknadsandelar och tryck nedåt på försäljningspriserna på grund av dumpad import visar tydligt att det ekonomiska och finansiella resultatet försämras. Dessa negativa trender undergrävde industrins förmåga att upprätthålla hållbar verksamhet och investera i innovation och effektivitet.

(313)

Införandet av antidumpningsåtgärder förväntas återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden. Detta skulle sannolikt göra det möjligt för unionsindustrin att öka sina försäljningsvolymer till hållbara priser, återvinna förlorade marknadsandelar och förbättra sin lönsamhet. Lika villkor skulle också göra det möjligt för producenterna att optimera kapacitetsutnyttjandet och investera i nödvändiga uppgraderingar för att säkerställa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Utan det illojala pristryck som den dumpade importen utövar skulle industrin ha en starkare ställning när det gäller att återhämta sig och upprätthålla sysselsättningsnivåerna.

(314)

Om åtgärder inte införs skulle unionsindustrin tvärtom sannolikt fortsätta att lida av effekterna av orättvist prissatt import. Den nedåtgående trenden i fråga om priser och lönsamhet förväntas kvarstå, vilket ytterligare försämrar producenternas ekonomiska sundhet. Detta skulle kunna leda till nedskärningar, nedläggningar och en betydande minskning av sysselsättningen och investeringarna i unionen. Industrins strukturella försvagning skulle vara svår att vända och vissa producenter skulle kunna komma att lämna marknaden.

(315)

Mot denna bakgrund är det tydligt att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs. Det skulle göra det möjligt för sektorn att återhämta sig från den skada som vållats av dumpad import, återställa rättvis konkurrens och säkerställa dess långsiktiga hållbarhet.

(316)

Ingen icke-närstående importör eller handlare samarbetade i undersökningen. Därför lämnades inga uppgifter om åtgärdernas inverkan på denna grupp.

(317)

I avsaknad av samarbetsvilja och specifika uppgifter måste de sannolika verkningarna för importörerna av införandet av åtgärder bedömas på grundval av tillgängliga uppgifter. Det kan rimligen antas att importörerna kan drabbas av vissa kostnadsökningar till följd av införandet av antidumpningstullar. Med tanke på tillgången till alternativa försörjningskällor, även från unionsproducenter, och möjligheten till fortsatt import till icke-dumpade priser förväntas dock eventuella negativa effekter bli begränsade.

(318)

Även om importörerna kan uppleva en minskning av utbudet eller ökade kostnader på kort sikt, kommer dessa effekter sannolikt att bli måttliga. Ett bibehållande av status quo skulle å andra sidan i slutändan hota den inhemska försörjningens lönsamhet och potentiellt leda till ett större beroende av dumpad import i framtiden. På det hela taget uppväger fördelarna för unionsindustrin de begränsade och ogrundade potentiella nackdelarna för importörerna.

(319)

På grundval av tillgängliga uppgifter dras slutsatsen att införandet av åtgärder inte påtagligt skulle skada icke-närstående importörers intressen och därför inte strider mot deras intressen.

(320)

Inga användare, konsumenter eller leverantörer gav sig till känna för att samarbeta i undersökningen. Det lämnades inga uppgifter om användningen eller några särskilda farhågor som kunde tyda på betydande negativa effekter till följd av ett eventuellt införande av åtgärder.

(321)

I avsaknad av samarbete måste åtgärdernas sannolika effekter på användarna bedömas på grundval av rimliga antaganden. Sömlösa flaskor är vanligtvis en liten kostnadskomponent inom den övergripande verksamheten i industrier i senare led, även inom hälso- och sjukvårdssektorn och energisektorn. Eventuella prisökningar till följd av införandet av tullar förväntas därför inte i någon större utsträckning påverka användarnas verksamhet eller de övergripande leveranskedjorna.

(322)

Införandet av åtgärder skulle bidra till att säkerställa unionsindustrins livskraft och upprätthålla en tillförlitlig inhemsk källa för en strategisk produkt som används inom kritiska sektorer, till exempel hälso- och sjukvård och ren energi. Även om användarna kan drabbas av marginalprisökningar på kort sikt uppvägs dessa av fördelarna med att upprätthålla försörjningstryggheten och säkerställa rättvis konkurrens.

(323)

Mot bakgrund av ovanstående förväntas införandet av åtgärder inte i någon större utsträckning skada användarnas intressen och skulle bidra till att skydda en stabil och säker tillgång till strategiskt viktiga produkter. Därför dras slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder inte strider mot användarnas intresse.

(324)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet.

(325)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(326)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av sömlösa högtrycksflaskor av stål med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(327)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(328)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglade därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(329)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.

(330)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(331)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(332)

Statistik över den berörda produkten uttrycks ofta i enheter. Det anges emellertid inte någon sådan extra mängdenhet för den berörda produkten i den kombinerade nomenklatur som fastställs i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (103). Därför måste det föreskrivas att det inte bara är vikten i kilogram eller ton utan även antalet enheter av importen av den berörda produkten som måste anges i deklarationen för övergång till fri omsättning. Antalet enheter bör anges för KN- och/eller Taric-nummer.

(333)

Såsom nämns i avsnitt 1.2 beslutade kommissionen att import av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(334)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(335)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(336)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(337)

BTIC lämnade synpunkter på beräkningen av exportpriset och de cif-värden som användes för beräkningen av dess dumpningsmarginal. Efter analys godtogs dessa synpunkter och dumpningsmarginalen korrigerades i enlighet med detta. Dumpningsmarginalen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och för andra företag justerades i enlighet med detta.

(338)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(339)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.