Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1720 av den 6 augusti 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 217/2013 (2) införde Europeiska kommissionen antidumpningstullar på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/915 (3) återinförde Europeiska kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång). Efter en undersökning om kringgående utvidgade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2021/1475 (4) åtgärderna så att de även omfattade import från Thailand.

(3)

De antidumpningsåtgärder som för närvarande tillämpas på import av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) varierar mellan 14,2 % och 15,6 % på import från de samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet, 14,6 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och en tullsats på 35,6 % för alla övriga företag från Kina.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) för gällande antidumpningsåtgärder på import av viss aluminiumfolie i rullar med Folkrepubliken Kina (det berörda landet) mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 4 mars 2024 av tre unionsproducenter, ALEURO Converting Sp. z.o.o., CeDo Sp. z.o.o. och ITS B.V. (sökandena), vilka svarar för 33 % av unionens sammanlagda produktion av viss aluminiumfolie i rullar. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till återkommande skada för unionsindustrin.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 3 juni 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av viss aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde den 3 juni 2024 ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2023–31 december 2023 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökandena, andra kända unionsproducenter, exporterande producenter, importörer och användare i unionen som såvitt känt var berörda samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta. Alla berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna lämnade synpunkter eller begärde att bli hörd.

(9)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet baserat på representativiteten i fråga om produktions- och försäljningsvolym för den likadana produkten som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för 33 % av den uppskattade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom, och kommissionen bekräftade det preliminära urvalet som representativt för unionsindustrin.

(11)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(12)

Ingen icke-närstående importör gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna.

(13)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen användarna, deras intresseorganisationer, fackföreningar och representativa konsumentorganisationer att ge sig tillkänna och samarbeta. Inga användare i unionen eller deras intresseorganisationer gav sig till känna.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända producenter i de berörda länderna att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

Ingen exporterande producent i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet.

(16)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

Kommissionen skickade ut frågeformulär till unionsproducenterna. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet på dagen för inledandet (7).

(18)

Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionsproducenter som ingick i urvalet.

(19)

Varken de kinesiska myndigheterna eller någon av producenterna eller de exporterande producenterna i Kina besvarade frågeformuläret. Kommissionen underrättade de exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna om konsekvenserna av att inte samarbeta i undersökningen.

(20)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande unionsproducenters lokaler:

(21)

Den 16 maj 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(22)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(23)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen aluminiumfolie med en tjocklek av 0,007 mm eller mer, men mindre än 0,021 mm, utan förstärkning, valsad men inte vidare bearbetad, även präglad, i rullar av låg vikt av högst 10 kg, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7607 11 11 och ex 7607 19 10 (Taric-nummer 7607 11 11 11, 7607 11 11 19, 7607 19 10 11 och 7607 19 101 9), (den produkt som översynen gäller).

(24)

Den produkt som översynen gäller används i allmänhet som en konsumtionsvara för förpackning och andra hushålls-/cateringtillämpningar (nedan kallad hushållsfolie).

(25)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren ex 7607 11 11 och ex 7607 19 10 (Taric-nummer 7607 11 11 11, 7607 11 11 19, 7607 19 10 11 och 7607 19 10 19).

(26)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(27)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(28)

Under översynsperioden fortsatte importen av den produkt som översynen gäller från Kina till unionen, om än på betydligt lägre nivåer än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Enligt Eurostat stod import av hushållsfolie av aluminium från Kina för omkring 1,02 % (640 ton) av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med 13,4 % av marknadsandelen (12 994 ton) under den ursprungliga undersökningen och 1,8 % (1 519 ton) under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Även om importen från Kina fortsatte var volymen betydligt lägre än under den ursprungliga undersökningen, vilket tyder på att handelspolitiska skyddsåtgärder påverkade importnivån.

(29)

Som framgår av skäl 19 samarbetade ingen av producenterna eller exportörerna från Kina i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen tog i detta avseende inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(30)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför undersökningsresultaten om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter. Dessa uppgifter omfattade framför allt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i kombination med andra källor av offentligt tillgänglig information som ansågs lämpliga, däribland officiella företagswebbplatser och officiell statistik, särskilt Global Trade Atlas (GTA) (8) och Eurostat.

(31)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns tillgänglig när undersökningen inleddes, vilken för Kinas del tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(32)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I avsnitt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(33)

I avsnitt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(34)

Den 20 februari 2025 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen om produktionsfaktorer) berörda parter om de relevanta produktionsfaktorer som anges i begäran om översyn och de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen, på grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden, fastställde kommissionen att Turkiet var ett lämpligt representativt land. Kommissionen underrättade även de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av 2023 års redovisning från Sedat Tahir A.S, en producent av hushållsfolie i det representativa landet. Inga synpunkter inkom från parterna.

(35)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(36)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(37)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(38)

Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(39)

För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.

(40)

Sökanden hävdade att marknaden för små hushållsfolierullar i stor utsträckning betjänas av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna. I detta hänseende uppgav sökanden att regeringen och kommunistpartiet upprätthåller strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över statsägda företag och hänvisade till en OECD-studie om statsägda företag i aluminiumsektorn från januari 2019 som visar hur statligt ägande påverkar relevant industripolitik och hur statligt ägande leder till statligt stöd. I årsredovisningen för 2021 från China Aluminium International Engineering Corporation Limited (Chalieco) förklaras dessutom att företaget kontrolleras av statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (State-owned Assets Supervision and Administration Commission of the State Council – SASAC). Sökanden uppgav vidare att Förenta staternas handelsministerium i sin subventionsundersökning av visst aluminium från Kina fastställt att statsägda företag stod för 37 % av den inhemska aluminiumförbrukningen i Kina. I begäran hänvisas slutligen till en rapport från en företrädare för partikommittén för China Nonferrous Metals Industry Association som visar att utvecklingen av kinesisk aluminiumproduktion sker i enlighet med de allmänna politiska riktlinjerna.

(41)

I begäran konstateras även att den kinesiska statens närvaro i företag som producerar små hushållsfolierullar gör att staten kan påverka priser eller kostnader. Enligt sökanden bevarar de kinesiska myndigheterna sitt inflytande i statsägda företag genom att utse och avsätta nyckelpersoner i ledande ställning i statligt ägda företag, vilket är SASAC:s huvudansvar. Både statsägda företag och privata kinesiska företag har interna partikommittéer som på regerings- och partinivå kan utöva inflytande över företagens styrning och affärsbeslut i enlighet med artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Det rapporteras även att kommunistpartiet under senare år har vidtagit åtgärder för att öka partikommittéernas inflytande och närvaro inom företagen. Dessutom har kinesiska aluminiumproducenter omgrupperats inom China Nonferrous Metals Industry Association, som övervakas av byrån för uppbyggnad av partiet vid SASAC och departementet för råvaruindustri vid ministeriet för industri och informationsteknik.

(42)

Sökanden hävdade sedan att den kinesiska regeringen bedriver offentlig politik eller vidtar offentliga åtgärder som diskriminerar inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna. I detta avseende är aluminiumsektorn föremål för ett stort antal planer, riktlinjer, direktiv och andra politiska dokument som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Sökanden hänvisade särskilt till en rapport som utarbetats för WVMetalle, den tyska branschorganisationen för icke-järnmetaller, som visar att ”[sektorn för icke-järnmetaller] utgör ett centralt inslag i den offentliga planeringen inom ramen för det strategiska initiativet för framväxande industri (som lanserades 2009), planen Made in China 2025 (som lanserades 2015) samt andra högnivåprogram” och att den kinesiska regeringen ”direkt påverkar prissättningen av kapital, arbetskraft, mark, råvaror och grundläggande insatsvaror i produktionsprocessen”. I rapporten anges följande interventioner inom aluminiumindustrin från de kinesiska myndigheterna:

(43)

Dessutom hänvisar sökanden till följande politiska strategier under översynsperioden:

(44)

Förutom planerna har regeringens ingripanden inom sektorn tagit formen av bland annat exportrelaterade åtgärder, exempelvis exporttullar, exportkvoter, exportprestationskrav och krav på minimiexportpriser för olika råvaror för aluminium.

(45)

Slutligen hävdade sökanden att priset på viktiga insatsvaror som energi och el påverkas av olika typer av statliga ingripanden. Andra typer av statliga ingripanden som leder till marknadssnedvridningar är politiken för lageruppbyggnad genom det statliga organet State Reserve Bureau och Shanghai Futures Exchanges roll. Dessutom har flera undersökningar av handelspolitiska skyddsåtgärder visat att den kinesiska regeringen konsekvent har beviljat aluminiumtillverkare olika typer av statliga stödåtgärder. De kinesiska myndigheternas omfattande ingripanden i aluminiumsektorn har lett till överkapacitet, som är det tydligaste exemplet på konsekvenserna av den kinesiska regeringens politik och den snedvridning som den leder till.

(46)

Därefter underströk sökanden avsaknaden av, den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs-, bolags- eller egendomsrätten, och uppgav att det kinesiska konkurssystemet när det gäller konkursregler inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller sina huvudmål, såsom att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och att skydda borgenärers och gäldenärers rättigheter. Sökanden drog slutsatsen att producenter av små hushållsfolierullar, i likhet med alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, omfattas av de kinesiska konkurs-, bolags- och ägandereglerna och därför också är föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig kontroll av efterlevnaden av dessa lagar.

(47)

I sin begäran hävdade sökanden även att lönekostnaderna snedvrids. Härvid angavs att ett system med marknadsbaserade löner inte kan utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare inte har rätt att organisera sig kollektivt. Till stöd för detta argument angavs att det bara finns en juridiskt erkänd fackförening, som är underställd kommunistpartiets ledning, och att högre befattningar i fackföreningen innehades av högre partitjänstemän i statsägda företag eller av chefer i icke-statliga företag, vilket hindrade dem från att företräda arbetstagarnas intressen på ett effektivt sätt. Dessutom har Kina fortfarande inte ratificerat ett antal viktiga internationella konventioner från Internationella arbetsorganisationen, och den kinesiska arbetskraftens rörlighet påverkas dessutom av systemet för hushållsregistrering, vilket innebär att endast de som är bosatta i ett visst administrativt område har tillgång till alla socialförsäkringsförmåner och offentliga välfärdsförmåner.

(48)

I begäran betonas även att producenter av små hushållsfolierullar har tillgång till finansiering som beviljas av institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten. Dessa olika snedvridningar inbegriper en stark statlig närvaro i finansinstituten och artificiellt låga lånekostnader för att stimulera investeringstillväxten, vilket visar på en situation som inte kan jämföras med andra marknadsbaserade ekonomier. Det kinesiska finansiella systemet kännetecknas av statliga bankers starka marknadsposition, som gör att de beaktar andra kriterier än ett projekts ekonomiska bärkraft när de beviljar tillgång till finansiering. Obligations- och kreditvärderingarna snedvrids dessutom ofta av olika skäl, bland annat det faktum att riskbedömningen påverkas av företagets strategiska betydelse för den kinesiska regeringen och storleken på varje implicit statlig garanti. Sökanden konstaterade även att lånekostnaderna har hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre avkastning på investeringar.

(49)

För det andra har kommissionen, i nyligen genomförda undersökningar rörande aluminiumsektorn i Kina (9), konstaterat att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekom betydande statliga ingripanden i Kina, vilket ledde till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (10). Kommissionen drog framför allt slutsatsen att aluminiumsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (11), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (12). Kommissionen fann vidare att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, dessutom har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. På det hela taget leder planeringssystemet i Kina till att resurser styrs till sektorer som utsetts till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga av regeringen, i stället för att fördelas i linje med marknadskrafterna (13). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (14). Kommissionen konstaderade likaså snedvridningar av lönekostnaderna i aluminiumsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (15) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (16).

(50)

För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (17) slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som kan påverka denna slutsats.

(51)

För det fjärde pekade ytterligare bevisning i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (rapporten) (18), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(52)

För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(53)

Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, dvs. i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(54)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(55)

Som förklaras i skäl 34 utfärdade kommissionen den 20 februari 2025 en notering till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I noteringen beskrevs de omständigheter och den bevisning som låg till grund för de berörda kriterierna och de relevanta källorna. I denna notering informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(56)

I den första noteringen identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. landet klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland på grundval av sin bruttonationalinkomst och det är känt att den produkt som översynen gäller produceras i landet.

(57)

Inga synpunkter inkom beträffande de länder som identifieras i denna notering.

(58)

I noteringen uppgav kommissionen att såväl finansiella uppgifter från en producent av hushållsfolie som importuppgifter om relevanta råvaror och information om energi och arbetskraft fanns allmänt tillgängliga för Turkiet.

(59)

Kommissionen sökte i Orbis efter tillgängliga finansiella uppgifter om ett producerande företag i Turkiet. Tillgängliga uppgifter för räkenskapsåret 2023 hittades för en producent av hushållsfolie i Turkiet: Sedat Tahir A.Ş. Dessutom fanns det tillgängliga importuppgifter om relevanta produktionsfaktorer samt el- och arbetskraftskostnader i Turkiet.

(60)

Kommissionen underrättade genom noteringen de berörda parterna om att den avsåg att använda Turkiet som lämpligt representativt land och att uppgifterna från det företag som anges ovan, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(61)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och på användningen av uppgifter från producenten av hushållsfolie i det representativa landet.

(62)

Kommissionen mottog inga synpunkter efter offentliggörandet av noteringen.

(63)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(64)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(65)

I noteringen räknade kommissionen upp de produktionsfaktorer såsom material, energi och arbetskraft som använts vid produktionen av den produkt som översynen gäller enligt den metod som sökanden redogjort för och som återspeglar den tillverkningsprocess som används i unionen. Kommissionen angav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen (21) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle anlita den turkiska statistikbyrån för att fastställa den icke-snedvridna kostnaden för arbetskraft (22) och den turkiska tillsynsmyndigheten för energimarknaden för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för energi (23).

(66)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som anges i noteringen. Kommissionen mottog inga synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer efter offentliggörandet av noteringen.

(67)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande information (enligt nedanstående tabell) som kommissionen analyserat beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den produkt som översynen gäller

(68)

Hushållsfolierullar tillverkas genom att jumborullar av aluminiumfolie spolas om och skärs upp i mindre storlekar på upp till 10 kg för att sedan förpackas. Produkten är en basprodukt avsedd för emballering.

(69)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade till en producents fabrik i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet som det rapporterats i GTA. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (26). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 36 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer ändå representativ.

(70)

Ingen justering gjordes för transportkostnader eller importtullar. Turkiet tillämpar inte importtullar på importen av aluminiumfolie i jumborullar från andra länder än Kina. När det gäller de inhemska transportkostnaderna för material fanns inga uppgifter tillgängliga eftersom de kinesiska producenterna inte samarbetade. Eftersom dumpning fastställdes även utan sådana justeringar, och en justering uppåt av normalvärdet för inhemska transporter endast skulle öka dumpningsmarginalen, ansågs en sådan justering inte vara nödvändig.

(71)

Den turkiska statistikbyrån offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen fastställde referensvärdet för undersökningsperioden på grundval av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme under 2022 för den ekonomiska verksamheten stål- och metallframställning, Nace-kod 24, enligt Nace rev. 2. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme (27) uppgick till 7,04 euro per arbetstimme (28).

(72)

Kommissionen har för avsikt att använda de senaste tillgängliga uppgifterna om priserna på el till industrikunder i Turkiet enligt den turkiska statistikbyrån (TurkStat), vilka offentliggörs av Turkiets regering (29). Dessa uppgifter visar en genomsnittlig industritariff för 2023 på 0,13 euro per kWh.

(73)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(74)

I avsaknad av tillgängliga uppgifter om allmänna omkostnader i begäran om översyn beslutade kommissionen av försiktighetsskäl att inte ta med sådana kostnader i beräkningen av normalvärdet.

(75)

För att fastställa icke snedvridna värden för produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(76)

Med hjälp av uppgifter från en turkisk producent av hushållsfolie av aluminium, Sedat Tahir A. (30), beräknade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (23,3 %) och vinst (8,8 %) som en procentandel av kostnaden för sålda varor.

(77)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(78)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av hushållsfolie av aluminium. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Turkiet enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.2.

(79)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, så som anges i avsnitt 3.3.5.5:

(80)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(81)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat (31), justerade till nivån fritt fabrik. Priset cif minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna.

(82)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik.

(83)

När exportpriset justerats tillbaka genom avdrag för sjöfrakt, försäkring och inhemska transportkostnader för att säkerställa en rättvis jämförelse på nivån fritt fabrik kunde det jämföras med normalvärdet. Eftersom ingen av de berörda parterna samarbetade gjordes ingen kompensation för olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(84)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 28 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. Importvolymen i fråga var dock mycket begränsad, med en marknadsandel som motsvarade 1,02 % på unionsmarknaden, och priserna ansågs därför inte vara representativa. Av denna anledning undersökte kommissionen även sannolikheten för återkommande dumpning.

(85)

Då förekomst av dumpning konstaterats under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Eftersom importen av hushållsfolie av aluminium från Kina var liten under översynsperioden, med en marknadsandel i unionen på 1,02 %, analyserade kommissionen även sannolikheten för återkommande dumpning.

(86)

Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, den eventuella absorptionsförmågan på marknader i tredjeland samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(87)

På grund av de kinesiska producenternas bristande samarbetsvilja baserades undersökningsresultaten avseende produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Då det inte fanns några exakta uppgifter om kapaciteten för små hushållsfolierullar ansågs överskottskapaciteten för jumborullar vara en relevant indikator på överkapaciteten för hushållsfolie. Såsom nämns i skäl 68 behöver man endast skära till aluminiumjumborullar för att producera hushållsfolierullar.

(88)

Sökanden lade fram bevisning för att Kinas produktionskapacitet för hushållsfolie har ökat stadigt. Tydliga exempel på denna expansion omfattar Shenhuo Aluminums kapacitetsökning från 451 000 ton till 900 000 ton i provinsen Yunnan och Longding Aluminums uppförande av en ny anläggning på 100 000 ton med inriktning på batterifolie och tunn folie. Denna pågående överkapacitet erkändes av både Förenta staternas internationella handelskommission (US ITC), som 2023 drog slutsatsen att ett avskaffande av handelsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt skada, och China Nonferrous Metals Industry Association, som rapporterade att Kina från och med 2016 hade mer utrustning för aluminiumbearbetning än resten av världen sammantaget.

(89)

Både produktionen och produktionskapaciteten ökade betydligt mer än den inhemska förbrukningen i Kina.

(90)

Enligt uppgifterna i begäran uppskattades Kinas förbrukning av hushållsfolie 2022 till omkring 322 000 ton, samtidigt som produktionen uppgick till totalt 450 000 ton med en kapacitet på upp till 516 000 ton, vilket motsvarade en outnyttjad kapacitet på 66 000 ton, dvs. något mer än förbrukningen i unionen, som fastställdes till 62 625 ton under översynsperioden.

(91)

På grundval av detta konstaterade kommissionen att det finns en betydande överkapacitet tillgänglig i Kina och att det därför är mycket sannolikt att importvolymerna kommer att öka betydligt och öka prispressen, om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas.

(92)

Flera olika länder tillämpar för närvarande antidumpningsåtgärder på import av hushållsfolie med ursprung i Kina, däribland Argentina, Mexiko, Taiwan och Förenta staterna. Som en övergångsåtgärd efter brexit bibehöll Förenade kungariket befintliga unionsåtgärder för att upprätthålla dessa tullar. Förekomsten av dessa handelshinder innebär att de kinesiska exportörerna sannolikt inte kommer att exportera betydande kvantiteter av hushållsfolie till dessa stora marknader.

(93)

Indien upphävde sina antidumpningstullar 2022, och sedan dess har importen av kinesisk aluminiumfolie ökat avsevärt. Denna plötsliga ökning har gett anledning till farhågor om ökad dumpning inom Indiens inhemska industri, vilket belyser att de kinesiska exportörerna kan ha använt underprissättning efter att åtgärden upphävdes. Den 17 mars 2025 tillkännagav det indiska finansministeriet en provisorisk antidumpningstull på 619–873 US-dollar per ton på import av aluminiumfolie från Kina (32).

(94)

Med tanke på de kinesiska exportörernas svårigheter att sälja till dessa marknader på grund av de åtgärder som dessa övriga tredjeländer infört på import av hushållsfolie med ursprung i Kina skulle unionsmarknaden, om de nuvarande åtgärderna tilläts upphöra, bli ännu mer attraktiv för kinesiska exportörer som vill exportera sin överskottsproduktion och använda sin outnyttjade kapacitet.

(95)

Unionsmarknaden är attraktiv för kinesiska exportörer, vilket framgår av att kinesiska exportörer ända sedan antidumpningsåtgärderna infördes har försökt kringgå dessa restriktioner. Under 2021 utvidgades antidumpningsåtgärderna mot importen från Kina till att även gälla Thailand, efter att en undersökning om kringgående visat att dotterbolag till de kinesiska producenterna bedrev monteringsverksamhet som syftade till att kringgå de gällande åtgärderna.

(96)

Denna attraktionskraft är ganska uppenbar med tanke på försäljningspriserna på unionsmarknaden. Den kinesiska exportstatistik som rapporterats i GTA visar att det genomsnittliga försäljningspriset på unionsmarknaden är 77 % högre än det genomsnittliga kinesiska försäljningspriset till andra marknader i tredjeland. Detta tyder på att unionsmarknaden är attraktiv när det gäller prisnivåerna, eftersom export till unionen genererar större vinster. Det är därför sannolikt att unionsmarknaden skulle bli ännu attraktivare för de kinesiska exportörerna om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(97)

Dessutom framgår det av bevisningen att marknadsandelen för importen av kinesisk aluminiumfolie till unionen minskade avsevärt, från 13,4 % under den ursprungliga undersökningsperioden till endast 1,02 % under översynsperioden. Denna kraftiga nedgång visar effekterna av EU:s antidumpningsåtgärder. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det sannolikt att kinesiska producenter skulle ha både kapacitet och incitament att öka sin export till unionsmarknaden, vilket sannolikt skulle leda till återkommande dumpning.

(98)

Utöver den fortsatta dumpning under översynsperioden som analyserades i avsnitt 3.3, och med tanke på den kinesiska importens låga marknadsandel på 1,02 %, analyserade kommissionen även sannolikheten för återkommande dumpning. För detta ändamål analyserade kommissionen prismönstret för Kinas export till tredjeländer under översynsperioden.

(99)

I avsaknad av mer detaljerad offentligt tillgänglig information om Kinas export till tredjeländer, och i avsaknad av samarbetsvilja från de kinesiska exporterande producenterna, förlitade kommissionen sig på uppgifter från GTA. Uppgifterna hämtades med hjälp av de kinesiska KN-numren 7607 11 10 , 7607 11 20 och 7607 11 90 , vilka omfattar både den berörda produkten och andra produkter som inte omfattades av undersökningen (hushållsfolie med en tjocklek under 0,007 mm och upp till 0,2 mm). Denna statistik utgjorde de lämpligaste tillgängliga uppgifterna och ansågs vara tillräckligt representativ för att bedöma sannolikheten för återkommande dumpning.

(100)

Enligt dessa uppgifter var de viktigaste destinationerna för Kinas export under översynsperioden Indien (88 344 ton), Mexiko (65 635 ton) och Thailand (57 916 ton). Exportpriserna till dessa marknader analyserades för att fastställa priserna fritt fabrik och på cif-nivå med samma transport, efterlevnad av tullregler och andra justeringar som används för exportpriset i EU.

(101)

Dessa priser jämfördes med det normalvärde som fastställts enligt avsnitten 3.2.2–3.2.6 och uttrycktes i procent av det genomsnittliga cifvärdet. Den prisskillnad som fastställdes var 112 % för Indien, 111 % för Indonesien och 112 % för Thailand. De stora prisskillnaderna tyder på ett beteendemönster bland kinesiska exportörer att sälja till lägre priser på exportmarknaderna. Om åtgärderna tillåts upphöra att gälla är det därför sannolikt att importen från Kina till unionen skulle öka avsevärt och komma in på unionsmarknaden till dumpade priser.

(102)

Undersökningen visade att import från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser. Med tanke på den för tillfället låga marknadsandelen för denna import bedömde kommissionen även sannolikheten för återkommande dumpning genom att analysera Kinas export till viktiga marknader i tredjeländer. Denna export befanns också vara dumpad, med dumpningsmarginaler på över 111 % för Indien, Mexiko och Thailand.

(103)

Baserat på undersökningsresultaten i avsnitt 3.3.1 (produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina), 3.3.2 (möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer) och 3.3.3 (unionsmarknadens attraktionskraft) drog kommissionen slutsatsen att det är mycket sannolikt att de kinesiska producenterna skulle fortsätta – och till och med avsevärt öka – exporten av den berörda produkten till unionen till dumpade priser om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(104)

Därmed finns det väsentlig bevisning för fortsatt dumpning och, i alla händelser, en stor sannolikhet för att dumpningen skulle återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(105)

Den likadana produkten tillverkades av 31 kända producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(106)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 65 540 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, däribland begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet och det övergripande frågeformulär som sökanden lämnade in med uppgifter från unionsindustrin.

(107)

Som anges i avsnitt 1.2 svarade de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 33 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten i unionen.

(108)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljningsvolym i unionen och den totala importen till unionen enligt uppgifter från Eurostat.

(109)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(110)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 5 %. Under 2021 ökade förbrukningen kraftigt med 18 %, främst på grund av effekterna av covid-19-pandemin. Under denna period prioriterade detaljhandlarna EU-producerade varor för att mildra störningarna i leveranskedjan och kompensera för det tillfälliga avbrottet i importen från Kina. Dessutom ökade efterfrågan på livsmedelsrelaterade produkter, däribland aluminiumfolie i rullar, eftersom många tvingades stanna hemma och laga egen mat. Från och med 2022 – och även under översynsperioden – började emellertid förbrukningen att minska. Jämfört med 2021 minskade förbrukningen i unionen med 13 % under översynsperioden.

(111)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostatdatabasen. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden enligt tabell 2.

(112)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(113)

Trots dess låga marknadsandel fortsatte importen från Kina under skadeundersökningsperioden med en ökande utvecklingstrend. Från 2020, då importen från Kina nästan var försumbar, ökade importen avsevärt under 2021 och vidare under 2022 och genom hela översynsperioden, vilket ledde till en sammanlagd ökning från en försäljningsvolym på 6 ton till 640 ton under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarade en marknadsandel på 1,02 % under översynsperioden.

(114)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av statistiska uppgifter från Eurostat, eftersom Kina inte samarbetade. Prisunderskridandet för importen fastställdes på samma grundval.

(115)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(116)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina ökade med 38 % under skadeundersökningsperioden. Priserna sjönk först med 15 % under 2021, för att sedan stiga med 53 % från 2022 till översynsperioden.

(117)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade kunde kommissionen endast fastställa ett genomsnittligt pris per ton för en rad olika produkttyper med hjälp av statistiska uppgifter från Eurostat.

(118)

Det kinesiska exportpris som fastställdes på detta sätt jämfördes med de vägda genomsnittliga försäljningspriser som unionsproducenterna i urvalet tog ut av kunder på unionsmarknaden under översynsperioden, justerat till nivån fritt fabrik.

(119)

Resultatet av denna jämförelse, uttryckt i procent av den teoretiska omsättningen under översynsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet, visade att de kinesiska exportpriserna till unionen i genomsnitt var omkring 21 % lägre än unionsindustrins genomsnittliga priser.

(120)

Såsom anges i skäl 113 ansågs emellertid priserna på denna försäljning inte vara representativa på grund av den försumbara importen av hushållsfolie till unionen under översynsperioden.

(121)

Kommissionen noterade att importvolymerna från Kina under översynsperioden var mycket låga. De låga importvolymerna, i kombination med risken för att en skadevållande prissättning återupptas om åtgärderna skulle upphävas, stöder emellertid slutsatsen att det fortfarande är lämpligt att bibehålla de gällande åtgärderna.

(122)

Importen av aluminiumfolie i rullar från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Turkiet.

(123)

Importvolymen till unionen (sammanlagt) samt marknadsandelen och priserna för importen av aluminiumfolie i rullar från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(124)

Importvolymerna från andra tredjeländer än Kina ökade kraftigt från 88 ton 2020 till 4 892 ton under översynsperioden.

(125)

Eftersom den sammanlagda förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden ledde denna ökning till en ökning av marknadsandelen för importen från tredjeländer under samma period, från 0,1 % 2020 till 8 % under översynsperioden.

(126)

De genomsnittliga priserna på importen från andra tredjeländer än Kina ökade med 83 % under skadeundersökningsperioden, men förblev under unionsindustrins prisnivå, vilket framgår av tabell 9.

(127)

Importen från andra tredjeländer av den produkt som översynen gäller kom under skadeundersökningsperioden främst från Turkiet, Indonesien och Indien och ökade från 51 ton till 2 703 ton, från 0 ton 2020 till 427 ton under översynsperioden respektive från 13 ton till 189 ton under översynsperioden.

(128)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(129)

Som anges i skäl 14 användes ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(130)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som lämnats av sökandena. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de kontrollerade uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(131)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(132)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(133)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(134)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 16 % under skadeundersökningsperioden och följde den minskade förbrukningen i unionen. Mellan 2020 och 2021 skedde en ökning som kunde tillskrivas de positiva effekterna av covid-19-pandemin. Under denna period prioriterade detaljhandlarna att säkerställa tillgången på produkter som svar på störningarna i leveranskedjan och det tillfälliga avbrottet i importen från Kina.

(135)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2020 och 2021 skedde en ökning (på grund av ett ökat antal skift) som kunde tillskrivas de positiva effekterna av återhämtningen efter covid-19-pandemin.

(136)

Kapacitetsutnyttjandet minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(137)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(138)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden, i linje med utvecklingen av förbrukningen i unionen. Unionens försäljning ökade först med 12 % under 2021, av de orsaker som förklaras i skälen 111 och 136, för att sedan minska med 17 % från 2021 till översynsperioden.

(139)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel med 9 procentenheter, från 100 % till 91 %.

(140)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 5 %, medan unionsindustrins produktion och försäljning sjönk med 16 % respektive 5 % och unionsindustrins marknadsandel minskade med 8 %.

(141)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(142)

Sysselsättningen inom unionsindustrin minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar ett märkbart samband mellan antalet anställda i produktionen av den produkt som översynen gäller och unionsproduktionens volym. Under denna tidsram skedde först en ökning från 2020 till 2021 med 11 %, följt av en minskning med 15 procentenheter mellan 2021 och översynsperioden.

(143)

Produktiviteten för arbetskraften inom unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per anställd, uppvisade en nedåtgående utvecklingstrend under skadeundersökningsperioden.

(144)

Alla dumpningsmarginaler som fastställdes under översynsperioden låg betydligt över miniminivån. Samtidigt var importnivån under översynsperioden mycket begränsad och utgjorde endast 1 % av marknadsandelen. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek påverkade därför endast unionsindustrin i begränsad utsträckning. Följaktligen ändrades undersökningens inriktning för att bedöma såväl sannolikheten för återkommande och fortsatt dumpning som sannolikheten för återkommande skada om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle upphävas eller ändras. Detta tillvägagångssätt var nödvändigt för att utvärdera de potentiella framtida effekterna på den inhemska industrin och säkerställa de handelspolitiska skyddsåtgärdernas fortsatta effektivitet.

(145)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

(146)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser ökade med 63 % under skadeundersökningsperioden. En måttlig ökning med 4 % från 2020 till 2021 följdes av en kraftig ökning med 59 % under översynsperioden jämfört med 2021.

(147)

Produktionskostnaden per enhet ökade med 55 % under skadeundersökningsperioden, med en liknande utvecklingstrend som försäljningspriset. Mellan 2020 och 2021 ökade produktionskostnaden med 13 %. Den ökade produktionskostnaden per enhet under översynsperioden berodde på en kraftig höjning av energi- och råvarupriserna på grund av den globala återhämtningen av efterfrågan efter covid-19-pandemin och det militära angreppet mot Ukraina. Även om produktionskostnaderna ökade betydligt under skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin, med undantag för 2021, öka sina försäljningspriser för att upprätthålla sin lönsamhet.

(148)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(149)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna i unionen med 24 %. Antalet anställda minskade under översynsperioden (se skäl 142), men den genomsnittliga kostnaden per anställd ökade jämfört med 2020.

(150)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(151)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins lager av hushållsfolie av aluminium med 38 %. Lagret nådde en topp 2022 på 18 %, för att sedan minska kraftigt med 56 procentenheter under översynsperioden. Detta ligger i linje med den minskade produktionen och produktionskapaciteten.

(152)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(153)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen.

(154)

Totalt sett ökade unionsindustrins lönsamhet med 2 procentenheter, från 6 % till 8 %, under skadeundersökningsperioden. Den minskade först från 6 % till –2 % 2021, och ökade sedan till 5 % 2022 och 8 % under översynsperioden.

(155)

Nettokassaflöde är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet ökade med 99 % under skadeundersökningsperioden. Det minskade först med 112 % mellan 2020 och 2021 och ökade därefter fram till översynsperioden.

(156)

Mellan 2020 och översynsperioden minskade investeringarna med 46 %. Investeringarna syftade i allmänhet till att förbättra kvaliteten och miljöanpassa produktionen. Räntabilitet är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten fluktuerade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Från 2020 till översynsperioden varierade nivåerna mellan –114 % och 189 %. En kraftig minskning mellan 2020 och 2021 följdes av en stark återhämtning under översynsperioden, till en slutlig nivå som låg 110 procentenheter över skadeundersökningsperiodens startpunkt 2020.

(157)

De gällande åtgärderna säkerställde skydd för unionsindustrin och gjorde att den kunde öka sin marknadsandel, höja priserna i linje med de ökade kostnaderna och nå en lönsam nivå och en positiv räntabilitet i slutet av skadeundersökningsperioden.

(158)

Å andra sidan minskade unionsindustrins produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande.

(159)

Trots de gällande åtgärderna fortsatte de kinesiska exportörerna dessutom att exportera den berörda produkten i ökande volymer, från försumbara kvantiteter 2020 till 640 ton under översynsperioden, samtidigt som deras marknadsandel ökade från nära 0 % till 1 % under denna period.

(160)

Samtidigt ökade importen från tredjeländer både i absoluta tal och i marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Även om de genomsnittliga priserna på denna import var lägre än unionsindustrins priser drog kommissionen, som anges i skäl 127, slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada under översynsperioden. Med tanke på prisunderskridandet och den ökande importvolymen finns det emellertid risk för att denna import, i avsaknad av åtgärder, skulle kunna vålla unionsindustrin väsentlig skada i framtiden.

(161)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(162)

I skäl 161 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen undersökte därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(163)

Trots de gällande åtgärderna fortsatte unionsmarknaden att vara en attraktiv marknad för kinesiska exporterande producenter i fråga om storlek och prissättning. Den kinesiska importen av den berörda produkten fortsatte att komma in på unionsmarknaden till kraftigt dumpade priser. Den stora outnyttjade kapaciteten i Kina, i kombination med de handelspolitiska åtgärder mot kinesiska exporterande producenter som införts på flera marknader i tredjeland, som visar på ett konsekvent dumpningsmönster, stöder sannolikheten för att skadan skulle återkomma om antidumpningsåtgärderna tilläts upphöra att gälla. I sådana fall är det mycket sannolikt att den kinesiska exporten till unionen snabbt skulle vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, som skulle drabbas av en omedelbar minskning av sin försäljningsvolym och en ökning av sina fasta kostnader per enhet. En ökning av de fasta kostnaderna i kombination med en minskning av försäljningspriserna på en krympande marknad skulle omedelbart förvärra situationen för unionsindustrin. Unionsindustrin skulle följaktligen gå med förlust, unionsindustrins övergripande ekonomiska situation skulle påverkas negativt, och den väsentliga skada som hänger samman med den dumpade eller subventionerade importen skulle återkomma.

(164)

Importvolymerna från andra tredjeländer än Kina ökade kraftigt från 88 ton 2020 till 4 892 ton under översynsperioden.

(165)

Eftersom den sammanlagda förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden ledde denna ökning till att marknadsandelen för importen från tredjeland under samma period ökade från 0,1 % 2020 till 8 %.

(166)

Även om priserna på importen från Kina uppvisade en ökande utvecklingstrend under skadeundersökningsperioden låg de konstant under unionsindustrins priser. Jämfört med unionens målpris var skillnaden ännu större. Under översynsperioden uppgick det genomsnittliga priset på den kinesiska importen till 5 246 euro per ton, medan det genomsnittliga försäljningspriset i unionen var 5 674 euro per ton, med ett målpris som fastställts till 5 708 euro per ton. Detta ihållande prisunderskridande, särskilt i förhållande till målpriset, tyder på att den kinesiska importen fortsätter att utöva ett nedåtriktat tryck på unionsmarknadens priser. Mot bakgrund av denna prisskillnad, och i avsaknad av handelspolitiska skyddsåtgärder, finns det en uppenbar risk för att detta prisunderskridande kan leda till väsentlig skada för unionsindustrin i framtiden.

(167)

Kommissionen analyserade även huruvida de kinesiska vägda exportpriserna till andra tredjeländer än unionen, justerade till ett unionslandningspris, underskred unionsindustrin jämfört med unionsindustrins målpris under översynsperioden. Eftersom de kinesiska exportörerna inte samarbetade grundade kommissionen sin analys på uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. I analysen identifierades fyra tredjeländer där de kinesiska exporterande producenterna sålde den berörda produkten under översynsperioden till priser som understeg unionsindustrins genomsnittliga målpris med omkring 35 %.

(168)

Såsom förklaras i punkt 3.3.1 har Kina en betydande överskottskapacitet, vilken med stor marginal översteg den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. Dessutom har kommissionen inte funnit något som pekar på att det kommer att ske någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan på den produkt som översynen gäller i Kina eller på en marknad i ett annat tredjeland inom en nära framtid. Kommissionen drog därför slutsatsen att den inhemska efterfrågan i Kina eller i andra tredjeländer inte kunde absorbera den tillgängliga kapaciteten i Kina.

(169)

Sammanfattningsvis visade analysen – på grundval av tillgängliga uppgifter – att de kinesiska exporterande producenterna kunde sälja till priser som var betydligt lägre än unionens målpris. Med tanke på den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina noterades även att stora volymer aluminiumfolie i rullar potentiellt kunde produceras för att säljas på EU-marknaden. Kommissionen drog därför slutsatsen att de kinesiska exportörerna skulle kunna utöva ett betydande pristryck och därmed vålla unionsindustrin skada om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(170)

En annan indikation på unionsmarknadens attraktionskraft är det sedan åtgärderna infördes har förekommit försök till kringgående från kinesiska exportörer, vilka identifierades och neutraliserades 2021. I sin undersökning om kringgående (33) konstaterade kommissionen att alla kända thailändska producenter som exporterade sina produkter till unionen var dotterbolag till kinesiska producenter av hushållsfolie av aluminium, vilka omfattas av antidumpningstullar när de exporterar från Kina.

(171)

De genomsnittliga priserna på importen från andra tredjeländer än Kina ökade med 83 % under skadeundersökningsperioden, men ligger fortfarande långt under unionsindustrins prisnivå, vilket framgår av tabell 9.

(172)

Under skadeundersökningsperioden kom importen från andra tredjeländer av den produkt som översynen gäller huvudsakligen från Turkiet, Indonesien och Indien.

(173)

De genomsnittliga priserna på importen från Kina minskade med 15 % mellan 2020 och 2021 och ökade betydligt under 2022 och under översynsperioden.

(174)

Såsom anges i skäl 113 ansågs priset på denna försäljning inte vara representativt på grund av den försumbara importvolymen av hushållsfolie till unionen under översynsperioden, vilket gjorde att det inte kunde användas för att dra några slutsatser om priserna på importen från Kina till unionen och de exporterande producenternas prissättning.

(175)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till ett skadevållande pris. Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla skulle unionsindustrins återhämtning åter tillintetgöras.

(176)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(177)

Under skadeundersökningsperioden minskade exporten från de unionsproducenter som ingick i urvalet med 40 %, samtidigt som de genomsnittliga priserna ökade med 60 %. Unionsindustrins export till icke-närstående kunder minskade avsevärt och följde ett liknande mönster som den totala produktionen i unionen, vilken minskade med 16 %.

(178)

Sammantaget drogs slutsatsen att unionsindustrins exportresultat var negativt.

(179)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(180)

Även om antidumpningsåtgärderna hade en dämpande effekt på volymen av dumpad import till unionsmarknaden, så som anges i punkt 4.6.2.9, var unionsindustrin fortfarande i en bräcklig situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för skadeindikatorer som produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, exportförsäljning och investeringar.

(181)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det troligt att inflödet av betydande volymer av dumpad import från det berörda landet skulle leda till ytterligare skada för unionsindustrin. Detta inflöde skulle förväntas orsaka bland annat förlorade unionsmarknadsandelar, lägre försäljningspriser i unionen, lägre kapacitetsutnyttjande i unionen och över lag en allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation.

(182)

Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(183)

Kommissionen kontaktade alla kända användare och icke-närstående importörer. Inga användare eller icke-närstående importörer gav sig till känna och samarbetade i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret. Med tanke på användarnas och de icke-närstående importörernas bristande intresse och eftersom det inte finns något som tyder på att slutsatserna i tidigare undersökningar har ändrats, anses det inte strida mot användarnas och importörernas intresse att åtgärderna fortsätter att gälla.

(184)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av aluminiumfolie i rullar från Kina.

(185)

Efter utlämnandet av uppgifter kommenterade sökandena Europeiska kommissionens beslut att behålla antidumpningstullar på aluminiumfolierullar från Kina, och angav att fortsatta åtgärder kommer att upprätthålla rättvis konkurrens, förhindra snedvridning av marknaden och stödja återhämtning och hållbarhet för unionsproducenterna. Kommissionen noterade denna synpunkt.

(186)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt och återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av aluminiumfolie i rullar med ursprung i Kina bibehållas.

(187)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att individuella antidumpningstullar tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.5 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(188)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna och befrielserna från tull på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.5 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats eller befrielse från tull är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(189)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(190)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning är uteslutande tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(191)

Ett företag får begära att sådana individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska riktas till kommissionen (34). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(192)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) det har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(193)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (35) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(194)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.