Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1723 av den 6 augusti 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 9 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av sockermajs med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 25 oktober 2024 av Association Européenne des Transformateurs de Maïs Doux (AETMD) (klaganden). Klagomålet ingavs på vägnar av unionsindustrin för viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/309 av den 14 februari 2025 (registreringsförordningen) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen specifikt klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och handlare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Efter inledandet genomfördes ett hörande med den europeiska intresseorganisationen för handel med torkad frukt, ätbara nötter, bearbetad frukt och bearbetade grönsaker samt bearbetade fiskeriprodukter (Frucom) och dess nationella medlemsorganisationer Waren-Verein der Hamburger Börse e.V. (Waren-Verein) och Nederlandse Vereniging voor de Handel in Gedroogde Zuidvruchten, Specerijen en Aanverwante Artikelen (NZV) samt företrädare för flera importerande medlemmar.

(6)

Kommissionen mottog synpunkter på inledandet från den kinesiska handelskammaren för import och export av livsmedel, inhemska produkter och animaliska biprodukter (CFNA) och från Waren-Verein.

(7)

CFNA framförde kritik mot att undersökningsperioden för klagomålet inte uppdaterats så att den låg nära inlämningsdatumet. De hävdade att de på grund av betydande förändringar på EU-marknaden från och med andra kvartalet 2024 och fram till slutet av 2024 kunde uppvisa en annan skadebild än den som rådde under undersökningsperioden. CFNA menade också att Thailand och Kina är de enda stora producenterna och exportörerna av sockermajs och att thailändska marknadsandelar skulle kunna övertas av import från Kina om importen från Thailand begränsas genom antidumpningsåtgärder. CFNA hävdade dessutom att den ökade importen från Kina 2022 möjligen berodde på oförutsedda händelser, såsom 1) naturkatastrofer och översvämningar i Thailand som minskade majsproduktionen och gjorde tillgången otillräcklig, 2) en dålig skörd i Europa på grund av torr väderlek, särskilt i Frankrike och 3) kriget i Ukraina, som kan ha ökat sockermajsproducenternas energikostnader och minskat tillgången på sockermajs. Vidare ansåg CFNA att mönstret i exportförsäljningen från Kina ändrades 2022 på grund av en stor beställning från Lidl. De hävdade att den dåliga skörden i Europa kan ha påverkat tillgången på sockermajs i Europa och att köpare som Lidl kan ha byggt upp lager av sockermajs för att förhindra försörjningsbrist.

(8)

Kommissionen påminner CFNA om att undersökningsperioden fastställdes i enlighet med artikel 6 i grundförordningen och omfattar en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds. Påståendet avvisades därför.

(9)

När det gäller invändningen att den ökade marknadsandelen för importen från Kina berodde på införandet av antidumpningsåtgärder på import från Thailand påminner kommissionen CFNA om att dessa åtgärder har varit i kraft sedan 2009. Påståendet avvisades därför.

(10)

CFNA lade inte fram någon bevisning till stöd för påståendet att den förändrade exporten endast berodde på en stor beställning från detaljhandelskedjan Lidl. Påståendet avvisades därför.

(11)

CFNA hävdade också att klagomålet inte visade att unionsindustrin lidit väsentlig skada och menade att den ökade importen från Kina inte hade någon negativ inverkan på klagandens utveckling i fråga om produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, lager eller försäljningspriser.

(12)

Enligt kommissionens bedömning av uppgifterna i klagomålet fanns det tillräcklig bevisning för väsentlig skada som motiverade inledandet av undersökningen. Påståendet avvisades därför.

(13)

CFNA hävdade vidare att importen från Kina inte är den enda orsaken till den skada klaganden lidit och hänvisade till de faktorer som beskrivs i skäl 6. De erinrade om antidumpningsundersökningen rörande import av sojaprotein med ursprung i Kina (4), där kommissionen fann att sammanträffandet mellan en prisökning och unionsindustrins dåliga ekonomiska resultat var ett tecken på råvarumarknadens volatilitet och var en viktig orsak till den skada som unionsindustrin lidit, vilket bröt orsakssambandet mellan importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. CFNA menade att en liknande situation råder vad gäller denna undersökning.

(14)

Kommissionen anser att ingen av de andra möjliga förklaringar som tas upp ovan motbevisar slutsatsen att det fanns tillräcklig bevisning i klagomålet för den skada som den dumpade importen vållat unionsindustrin, vilket motiverade inledandet av ett antidumpningsförfarande.

(15)

Waren-Verein begärde att skadeundersökningsperioden skulle förlängas så att effekterna av den dåliga skörden 2020 kunde bedömas. De begärde också att andra engångseffekter skulle beaktas, exempelvis frakt- och valutavillkor som var gynnsamma för köpbeslut.

(16)

I klagomålet analyserades det positiva orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit genom analys av utvecklingen för importvolymerna, försäljningspriserna i unionen under skadeundersökningsperioden och de viktigaste skadeindikatorerna under skadeundersökningsperioden. Ett positivt samband kunde påvisas, samtidigt som det konstaterades att inga andra faktorer försvagade orsakssambandet. I det skedet ansåg kommissionen att bevisningen för ett orsakssamband i klagomålet var rimlig och hänvisar till avsnitt 5 om orsakssamband. Detta påstående avvisades därför.

(17)

Slutligen begärde CFNA att kommissionen skulle tillämpa regeln om lägsta tull i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. De hävdade att klagomålet inte innehöll någon specifik bevisning för förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar.

(18)

Klaganden lade fram trovärdig och relevant bevisning för att alla rättsliga krav för att frångå regeln om lägsta tull var uppfyllda vid inledandet, inbegripet bevisning för snedvridningar på stålmarknaden i Kina som skulle kunna påverka priset på stålburkar. I det skedet ansåg kommissionen att bevisningen för råvarurelaterade snedvridningar i klagomålet var rimlig. Detta påstående avvisades därför.

(19)

Waren-Verein kritiserade det datum som valts för inledandet av förfarandet eftersom det begränsade de berörda parternas möjlighet att delta i undersökningen.

(20)

Kommissionens avdelningar har ingen inverkan på unionsindustrins beslut om när de inger klagomål. När ett klagomål har ingetts är kommissionen enligt lag skyldig att fatta ett beslut i ärendet och informera de berörda parterna inom 45 dagar, i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen, antingen genom att offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om en undersökning inleds eller genom att informera unionsindustrin om klagomålet avvisas.

(21)

När det gäller urvalet av exporterande producenter begärde Waren-Verein att få välja ut representativa exportörer.

(22)

Kommissionen framhöll att urvalet, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen, ska vara statistiskt representativt på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller baseras på den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

(23)

Waren-Verein begärde att den produkt som omfattades av undersökningen skulle begränsas till Taric-nummer 2005 80 00 , medan Taric-nummer 2001 90 30 10 inte borde ingå.

(24)

Kommissionen noterade att ingen ytterligare bevisning lades fram för att motivera begäran om att undanta produkter. Påståendet avvisades därför.

(25)

Waren-Verein hävdade att fraktkostnaderna och växelkurserna hade en negativ inverkan på produktpriserna och begärde att de skulle beaktas vid beräkningen av normalvärdet. Waren-Verein ifrågasatte också jämförbarheten hos priser på produkter som omfattas av produktbeskrivningen men som skiljer sig i fråga om storlek, slutkonsumenter, förpackningar eller leveransvillkor.

(26)

När det gäller de frågor som ställts om prisernas jämförbarhet försäkrade kommissionen Waren-Verein om att jämförelsen mellan exportpriserna och normalvärdet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen görs i samma handelsled och avser försäljningar som ligger så nära varandra i tiden som möjligt och med hänsyn tagen till andra olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet. Vid behov kan justeringar göras för att ta hänsyn till olikheter i fråga om fysiska egenskaper, transport- och fraktvillkor, förpackningar, valutaomräkning och andra faktorer.

(27)

Waren-Verein begärde att konsumenternas och handlarnas intressen skulle beaktas i undersökningen. Organisationen hävdade att sockermajspriserna sannolikt kommer att öka, till nackdel för konsumenterna, om antidumpningstullar införs. Med tanke på framtida dåliga skördar och andra oförutsedda händelser i EU som kommer att påverka importen ansåg organisationen att inga åtgärder borde införas. De hävdade också att sockermajsproducenterna i EU är tillräckligt ekonomiskt starka och inte behöver skyddas genom antidumpningsåtgärder.

(28)

Kommissionen påminner Waren-Verein om att bedömningen av unionens intresse görs som en del av undersökningen och inte i klagomålsstadiet. Samtliga parters synpunkter bedöms därför i avsnitt 7 i denna förordning.

(29)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter

(30)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av de uppskattade produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden. Urvalet bestod av två unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för över [29–38] % av den uppskattade sammanlagda produktionsvolymen och över [39–48] % av den uppskattade totala försäljningen i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter på urvalet inkom. Urvalet från unionsindustrin bekräftades därför.

Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer

(31)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(32)

Sex icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två icke-närstående importörer på grundval av den största importvolymen av den berörda produkten i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda importörer. En av de importörer som ingick i urvalet meddelade kommissionen att den inte längre önskade samarbeta och inte skulle besvara frågeformuläret. Kommissionen beslutade därför att ersätta denna importör med en annan importör. Berörda parter informerades om ändringen. Inga synpunkter inkom på det ändrade urvalet.

Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter

(33)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad också den kinesiska delegationen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(34)

23 företag i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Två av dessa företag var närstående, varav ett inte var en exporterande producent. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom på urvalet och kommissionen bekräftade det.

(35)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(36)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Såsom anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(37)

Kommissionen skickade frågeformulär till klaganden, unionsproducenterna och de exporterande producenterna samt till de kända importörerna. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet (5) på dagen för inledandet.

(38)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter

Importörer

Exporterande producenter i Kina

Sunflower Group

Tongfa Group

(39)

Dessutom kontrollerade kommissionen det makroekonomiska frågeformulär som lämnats in av klaganden AETMD i Paris, Frankrike.

(40)

Kommissionen informerade de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina såsom beskrivs i avsnitt 3.2.1.

(41)

På Sunflower Group användes en partiell tillämpning av artikel 18 för frågor kopplade till de uppgifter som lämnats om beräkningen av cif-priser och kreditkostnader som var relevanta för undersökningsresultaten om exportpriser enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.

(42)

På Tongfa Group användes också en partiell tillämpning av artikel 18 för frågor kopplade till de uppgifter som lämnats om beräkningen av cif-priser som var relevanta för undersökningsresultaten om exportpriser enligt beskrivningen i avsnitt 3.4. Artikel 18 tillämpades också för att fastställa arbetsinsatsen för beräkning av arbete som produktionsfaktor enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.3.1.

(43)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(44)

Den produkt som är föremål för undersökningen är sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad med ättika eller ättiksyra, inte fryst, och sockermajs (Zea mays var. saccharata) i form av korn, beredd eller konserverad på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte fryst, andra än produkter enligt nr 2006 , som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2001 90 30 (Taric-nummer 2001 90 30 10) och ex 2005 80 00 (Taric-nummer 2005 80 00 10) (den undersökta produkten).

(45)

Sockermajs används som livsmedel. Produkten saluförs vanligtvis konserverad på burk, men även i glasbehållare, tetraförpackningar eller påsar.

(46)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(47)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(48)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(49)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(50)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter om de insatsvaror som används för att producera viss beredd eller konserverad sockermajs i form av korn (sockermajs). 14 exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(51)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(52)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(53)

Den 12 mars 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, nämligen Colombia, Malaysia, Mexiko, Serbien, Thailand och Turkiet, som lämpliga representativa länder.

(54)

Den 6 juni 2025 underrättade kommissionen, genom en andra notering (den andra noteringen), berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Malaysia som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för Fraser and Neave Holdings BHD, som är producent i det representativa landet.

(55)

Kommissionen konstaterade att Colombia, Serbien och Turkiet inte bör betraktas som representativa länder, främst på grund av bristen på relevanta och offentligt tillgängliga finansiella uppgifter om företag som tillverkar den undersökta produkten och/eller liknande produkter. Thailand förefaller inte heller vara ett lämpligt representativt land i den mening som avses i artikel 2.6a a eftersom priserna på import av färsk sockermajs i Thailand påverkas av snedvridningar på grund av importvolymerna från Kina.

(56)

Kommissionen föreslog inte Mexiko som representativt land på grund av avsaknaden av importuppgifter för färsk sockermajs, den viktigaste produktionsfaktorn som utgör omkring 50 % av den totala tillverkningskostnaden.

(57)

Kommissionen noterade att Malaysia skulle ge lämpliga referensvärden för de viktigaste produktionsfaktorerna (färsk sockermajs och konservburkar). Kommissionen noterade att det fanns ett lämpligt importpris för färsk sockermajs på grund av de små importvolymerna från Kina. När det gäller konservburkar noterade kommissionen, trots att 78 % av dessa köptes från Kina, en stor prisskillnad mellan konservburkar från Kina och konservburkar från andra källor (cirka 14 renminbi yuan per kilo respektive 28 renminbi yuan per kilo). I avsaknad av bevisning för att priset på konservburkar från andra källor var snedvridet föreslog kommissionen därför att detta pris skulle användas som referensvärde. Importen av konservburkar från andra källor konstaterades inte ha påverkats av de kinesiska priserna och volymerna, och priserna på den övriga importen var därför representativa. Dessutom var uppgifterna för Fraser och Neave Holdings BHD särskilt lämpliga som källa till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst eftersom årsredovisningen för 2024 avsåg undersökningsperioden (30 oktober 2023–september 2024).

(58)

Kommissionen beslutade därför preliminärt att välja Malaysia som det lämpligaste representativa landet. De berörda parternas synpunkter på den första och andra noteringen, särskilt valet av representativt land, diskuteras nedan i avsnitt 3.2.2.

(59)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(60)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(61)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbete var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(62)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(63)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(64)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(65)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(66)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landrapport för Kina (rapporten) (6), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. stålsektorn). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten infördes i ärendehandlingarna när undersökningen inleddes.

(67)

Klaganden menade att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet.

(68)

Till stöd för denna ståndpunkt hänvisade klaganden till bevisningen i rapporten, särskilt när det gäller snedvridningar gällande de viktigaste produktionsfaktorerna, såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft, samt viktiga råvaror i tillverkningen av konserverad sockermajs, såsom stål och aluminium. Klaganden hävdade att det föreligger betydande snedvridningar inom alla de områden som anges i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(69)

Klaganden hävdade särskilt att de kinesiska myndigheterna utövar kontroll, övervakning och vägledning över den kinesiska industrin för konserverad sockermajs, som är en integrerad del av industrin för livsmedelskonserver. Klaganden tog upp flera politiska åtgärder som leder till att de kinesiska producenterna underkastar sig det kinesiska kommunistpartiets (kommunistpartiet) ideologi och tillämpar en exportorienterad strategi, särskilt genom initiativet Nya sidenvägen, att det finns en omfattande konsolidering inom sektorn med endast en handfull marknadsaktörer och att den kinesiska producenten får statligt stöd.

(70)

Bland de viktigaste nationella politiska åtgärderna för att uppnå de nämnda målen noterade klaganden följande:

(71)

Bland de politiska åtgärderna på provinsiell och kommunal nivå till stöd för konservindustrin noterade klaganden följande:

(72)

Klaganden noterade också att de kinesiska myndigheterna även kontrollerar ekonomin genom sin närvaro i statsägda och privata företag, genom kommunistpartiets kommittéer i företag och genom utnämningar av nyckelpersoner på ledande positioner som vanligtvis inte bara är medlemmar i kommunistpartiet, utan också innehar högre befattningar i kommunistpartiets hierarki (16). Klaganden illustrerade detta genom specifika exempel på producenter inom sektorn, bland annat följande:

(73)

Klaganden uppgav också att snedvridningarna inom sektorn för den undersökta produkten härrör från de kinesiska myndigheternas ingripande i sektorerna i tidigare led, särskilt sektorerna för rå majs och stål.

(74)

När det gäller industrin för rå majs noterade klaganden att de allra flesta majsexportörer är statsägda företag, som enligt klaganden fungerar som de kinesiska myndigheternas verktyg för att uppnå sina politiska mål och erhåller statligt stöd för detta.

(75)

När det gäller stålsektorn noterade klaganden att de flesta stålproducenter i Kina är statsägda företag och hänvisade till tidigare undersökningar där kommissionen har fastställt att det förekommer snedvridningar inom denna sektor (20).

(76)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom sektorn för sockermajs.

(77)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (21).

(78)

Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin”, och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (22). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(79)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (23).

(80)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och på personnivå) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(81)

Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i författningen.

(82)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (24). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(83)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där regeringarna utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna råder.

(84)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (25). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(85)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(86)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller uttryckliga produktionsmål.

(87)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(88)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (26).

(89)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (27).

(90)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet, utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (28).

(91)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (29).

(92)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (30).

(93)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (31).

(94)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(95)

Sockermajs produceras huvudsakligen av privata företag, såsom Sunflower Food Industry Xinfeng Co. Ltd (32), Zhangzhou Tongfa Food Industry Co. Ltd (33) och Runfeng Food Co. Ltd (34). Konservsektorn betjänas också av företag som delvis ägs av staten, exempelvis Hangzhou Wahaha Group (35), som har 46 % statligt ägande (36).

(96)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag, utan även i privata företag (37), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(97)

Sockermajssektorn är dessutom föremål för flera statliga strategier, bland annat de centrala riktlinjerna för 2022 som tillkännagetts av finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor: ”Integrerad utveckling av jordbruksindustrin. Samordna utformningen och byggandet av ett antal nationella moderna jordbruksindustriparker, fördelaktiga och karakteristiska industrikluster och starka jordbruksindustriella kommuner. Fokusera på att säkerställa nationell livsmedelssäkerhet och effektiv försörjning av viktiga jordbruksprodukter, med fokus på ris, vete, majs, […] bygga ett modernt industriellt system på landsbygden baserat på starka industristäder, industriparker som motor och industrikluster som ryggrad, provins-, distrikts- och kommunplaner och samordnat främjande av punkter, linjer och områden, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den industriella utvecklingen som helhet.” (38)

(98)

Den fjortonde femårsplanen för främjande av jordbrukets och landsbygdsområdenas modernisering innehåller följande mål: ”Byggande av nationella industrikedjor för livsmedelssäkerhet: på grundval av produktionen och försörjningen av ris, vete, majs, sojabönor osv. samordna kapacitetsuppbyggnaden inom produktion, bearbetning, lagring och omsättning samt bygga industrikedjor för livsmedelssäkerhet […]” (39).

(99)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (40).

(100)

Konservsektorn omfattas exempelvis av China National Light Industry Council ( CNLIC) (41). I artikel 2 i CNLIC:s stadgar (42) beskrivs rådets syfte som ”att grundligt studera och genomföra generalsekreterare Xi Jinpings serie av viktiga anföranden”. Av artikel 3 framgår också att CNLIC ”följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap och inrättar, enligt bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets stadgar, en partiorganisation, genomför partiaktiviteter och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamheter” (43).

(101)

CNLIC ger vägledning till sektorn (44) och CCFIA (45), särskilt när det gäller partibyggande och beslutsfattande. År 2022 rekommenderade CNLIC att CCFIA ”bör följa vägledningen för partiuppbyggande, råda industrin att fullt ut lyssna på partiet och fullt ut följa partiet” och att de ”bör uppmuntra företag att utveckla nya sorter utifrån [...] grönsakskonserver” och ”utveckla, stärka och stödja företag, skapa konservindustrikluster” (46).

(102)

I artikel 4 i CCFIA:s stadgar (47) anges följaktligen att CCFIA ”följer [kommunistpartiets] övergripande ledning, inrättar [kommunistpartiets] organisation i enlighet med bestämmelserna i [kommunistpartiets] stadgar [...], bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet. CCFIA:s registrerings- och förvaltningsmyndighet är Kinas inrikesministerium, och den ansvariga myndigheten för partibyggande är partikommittén för statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar.” Vidare anges att CCFIA ”godtar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning” från ministeriet för civilrättsliga frågor och från partikommittén för statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (48). Enligt artikel 24 i CCFIA:s stadgar ska organisationens ordförande, vice ordförande och generalsekreterare dessutom ”följa partiets linje, principer och politik och ha goda politiska egenskaper” (49). Sunflower Food Industry Xinfeng Co. Ltd (50), Zhangzhou Tongfa Food Industry Co. Ltd och Runfeng Food Co. Ltd (51) är alla medlemmar i CCFIA (52).

(103)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(104)

De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(105)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (53)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(106)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet dock skärpt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (54), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (55).

(107)

Redan 2018 rapporterades att det fanns particeller i 73 % av cirka 2,57 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (56). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.

(108)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (57) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(109)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste ytterligare trappa upp partibyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (58).

(110)

Även om det inte har varit möjligt att fastställa systematiska överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i kommunistpartiet/partifunktioner bland producenter av den berörda produkten bekräftade undersökningen att kommunistpartiet är direkt inblandat i deras ledning. Partiarbetskommittén och den allmänna partiavdelningen vid handelskammaren för distriktet Pancheng Street i Nanjing Jiangbei-området (59), där ett dotterbolag till Runfeng Food Co. är baserat, beskriver till exempel sitt arbete som ”tydligt inriktat på huvudlinjen i partibyggandet genom att leda handelskammarens arbete, [...] vidta flera olika åtgärder för att främja en djupgående integrering av partibyggandet och handelskammarens arbete. [...] I arbetet med att betjäna företag genomför handelskammarens allmänna partiavdelning regelbundet ’serviceinsatser, personliga’ symposier och besök för att hjälpa företag att bli större och starkare, och i arbetet med att betjäna företag har den framgångsrikt introducerat många projekt [...] och hjälpt Jiangsu Runfeng Food Co., Ltd att investera i byggandet av en stor demonstrationspark och sorteringscentral för jordbruksprodukter.” (60)

(111)

Dessutom föreskriver lagen om främjande av den privata sektorns ekonomi (lagen om privata sektorns ekonomi) att ”privata ekonomiska organisationer och deras aktörer ska stödja [kommunistpartiets] ledarskap [...], ansluta sig till det socialistiska systemet med kinesiska särdrag och aktivt delta i uppbyggnaden av en socialistisk modern makt” (61).

(112)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (62). Den statliga närvaron i företag inom sockermajssektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(113)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(114)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (63).

(115)

I lagen om privata sektorns ekonomi anges också att ”staten ska bistå i uppbyggnaden av en grupp aktörer i privata ekonomiska organisationer, stärka den ideologiska och politiska vägledningen och ge dem en viktig roll i den ekonomiska och samhälleliga utvecklingen; [...] hjälpa aktörer i privata ekonomiska organisationer att praktisera socialismens kärnvärden, vara patriotiska och hängivna, [...] och fullt ut bidra till en socialism med kinesiska särdrag och främja en modernisering i kinesisk stil samt att ”privata ekonomiska organisationer som bedriver produktions- och rörelseverksamhet och dessas aktörer ska [...] godta statlig och samhällelig övervakning” (64).

(116)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera.

(117)

De centrala riktlinjer för 2022 från finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor som nämns ovan (se skäl 97) innehåller också följande bestämmelse som påverkar sektorns funktion: ”Staten kommer att fortsätta att genomföra politik som subventioner till majs- och sojabönsproducenter, subventioner till ris och incitament till stora spannmålsproducerande distrikt, för att konsolidera effektiviteten i strukturreformen på utbudssidan inom jordbruket och säkerställa den nationella livsmedelssäkerheten”. I dokumentet föreskrivs även ”belöningar till distrikt med stor utsädesproduktion. Utöka omfattningen av stödet till distrikt med stor utsädesproduktion av ris, vete och majs […] och främja omvandlingen och uppgraderingen av utsädesindustrin.” (65)

(118)

Den fjortonde femårsplanen för att främja moderniseringen av jordbruket och landsbygdsområdena (66) syftar till att ”förbättra politiken för stöd till spannmålsproduktion. Stabilisera stödet till spannmålsodlare, förbättra politiken för minimipriser för ris och vete samt subventionspolitiken för majs- och sojabönsodlare. Förbättra kompensationsmekanismen för de stora spannmålsproducerande områdenas intressen och förbättra stödsystemet för de stora spannmålsproducerande distrikten.” (67) Enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av planteringssektorn på nationell nivå (68) kommer Kina ”under perioden för den fjortonde femårsplanen undersöka möjligheterna till expansion, öka produktionskapaciteten, optimera strukturen, främja en diversifierad utveckling och förbättra kapaciteten för försörjningstrygghet” (69).

(119)

Dessutom, ”för att genomföra partiets och regeringens beslut och riktlinjer” (70), utfärdade CCFIA den fjortonde femårsplanen för utveckling av Kinas konservindustri (71), som innehåller kvantitativa mål som ”bygga upp tre demonstrationsanläggningar för högkvalitativa råvaror för livsmedelskonserver, skapa fem demonstrationsenheter för innovation, skapa ett nytt nationellt konservindustrikluster, skapa tio inflytelserika varumärken med högt anseende” samt kvalitativa mål som ”aktivt utveckla konservvarianter såsom grönsaker [och] vägleda jordbruksområden [...] för att utveckla gröna och högkvalitativa grödor och raser [...] och skapa industrikluster för dessa” (72).

(120)

På provinsnivå utfärdade Jiangxi den fjortonde femårsplanen för utveckling av en högkvalitativ tillverkningsindustri i syfte att ”utöka och utvidga livsmedelskedjan, öka produkternas mervärde [så att] provinsens livsmedelsbearbetningsindustri växer till 850 miljarder yuan renminbi fram till 2025. [...] Inom sektorn för frukt- och grönsakskonserver [ska vi] bygga anläggningar för frukt- och grönsaksbearbetning [...] och utvidga och stärka klustret för frukt- och grönsaksbearbetning i sydöstra Fujian.” (73)

(121)

Sunflower Food Industry Xinfeng Co. Ltd är beläget i Jiangxi och Zhangzhou Tongfa Food Industry Co. Ltd är beläget i Fujian.

(122)

Vidare avser Heilongjiang, i sin fjortonde femårsplan för ekonomisk och social utveckling och de långfristiga målen för 2035, att ”på ett måttligt sätt öka odlingen av grödor med hög avkastning, exempelvis majs, [...] och bygga en nationell produktionsbas för majs och sojabönor av hög kvalitet” (74).

(123)

Mer specifikt för den berörda produktens sektor utfärdade Heilongjiang en utvecklingsplan för majsbearbetningsindustrin (2021–2025) (75), enligt vilken provinsen planerar att ”odla och skapa en grupp ledande basföretag som leds av företag på 10-miljardersnivån [renminbi yuan] för att tillhandahålla det huvudsakliga stödet för uppbyggnad av ett modernt industriellt system för majsbearbetning” och att ”främja företagens omvandling och uppgradering så att de blir bättre och starkare, [...] hjälpa majsbearbetningsföretagen att påskynda den tekniska omställningen, införa avancerade och tillämpliga tekniker och processer, ta gammal utrustning ur bruk, införa och köpa avancerad utrustning och avancerade produktionslinjer samt stärka den centrala konkurrenskraften” (76).

(124)

År 2024 inledde Shandong dessutom ett ”pilotprojekt” för att främja, uppgradera och utveckla majsindustrin (77), vilket ger viktigt skattestöd för forskning och utveckling.

(125)

Även Jilin utfärdade en särskild förmånspolitik som gynnade industrin för den berörda produkten. Enligt en rapport som publicerats på dess webbplats ”formulerar och justerar provinsen Jilins skattebyrå förteckningen över politiska förmåner samt förteckningen över ämnen som kräver snabba svar. Företagen har behov, beskattningen reagerar. På vägen mot industriell uppgradering finns det tillräckligt med politiska verktyg tillgängliga.” (78)

(126)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(127)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(128)

Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(129)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (79).

(130)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (80). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (81). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (82).

(131)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att dessa företag även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på den kemiska sektorn, och därmed på sockermajssektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som motsade dessa slutsatser.

(132)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

(133)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande ILO-konventioner, bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (83).

(134)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (84). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(135)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (85). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(136)

Ingen bevisning har lämnats in för att sockermajssektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetssystem i Kina).

(137)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(138)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (86). Dessa banker tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (87), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(139)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att de ska bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (88). Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetsregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(140)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (89). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (90).

(141)

Till exempel undertecknade Sunflower Food Industry Xinfeng Co. Ltd, under överinseende av kommunen Ganzhous ekonomiförvaltning, ett samarbetsavtal med statsägda Jiujiang Banks dotterbolag i Ganzhou ”för att hjälpa företaget att utvidga sin verksamhet, öka sin marknadsandel och bidra till företagets utveckling” (91).

(142)

Vidare snedvrids ofta obligations- eller kreditbetyg av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (92). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (93). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(143)

För det andra har lånekostnaderna hållits onaturligt låga för att stimulera investeringar. Det har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(144)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (94). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (95). Onaturligt låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(145)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(146)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(147)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(148)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I av rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II av rapporten.

(149)

Kommissionen erinrade om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar har beskrivits i detalj ovan, särskilt i avsnitt 3.2.1.1. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom sockermajsproducenter omfattas av dessa regler på samma sätt som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(150)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II av rapporten.

(151)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(152)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(153)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(154)

Såsom anges i skälen 53 och 54 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Malaysia som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle komma att bekräftas.

(155)

I den första noteringen identifierade kommissionen Colombia, Malaysia, Mexiko, Serbien, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst, där det var känt att den undersökta produkten tillverkas.

(156)

AETMD hävdade att det i kommissionens första notering uppgavs att alla uppgifter om produktions- och försäljningsfaktorer inte fanns tillgängliga för Colombia, Malaysia, Serbien, Thailand och Turkiet. De uppgav också att priserna och kostnaderna för produktions- och försäljningsfaktorerna var snedvridna och förespråkade därför användningen av Mexiko som representativt land.

(157)

CFNA hävdade att Malaysia var ett lämpligt representativt land eftersom det fanns uppgifter för ett företag i samma generella kategori som den berörda produkten, dvs. tillverkning och försäljning av förpackade livsmedelsprodukter, inbegripet livsmedelskonserver och drycker på burk. CFNA hävdade också att Thailand, Colombia och Turkiet borde uteslutas från de föreslagna representativa länderna på grund av den stora importen av färsk sockermajs från Kina. Dessutom hävdade CFNA att Mexiko borde uteslutas eftersom landet inte importerade stora mängder konservburkar.

(158)

I den första noteringen uppgav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten tillverkas, dvs. Colombia, Malaysia, Mexiko, Serbien, Thailand och Turkiet, behövde tillgången till uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt vad gäller lättillgängliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten.

(159)

För Colombia, Serbien och Turkiet identifierades inga lättillgängliga finansiella uppgifter.

(160)

För Malaysia noterades att ett företag (Fraser och Neave Holdings BHD) hade lättillgängliga finansiella uppgifter för hela undersökningsperioden.

(161)

För Mexiko noterades att ett företag (Grupo Herdez) hade lättillgängliga finansiella uppgifter för 2023.

(162)

För Thailand noterades att två företag (Chin Huay PCL och Sunsweet PCL) hade lättillgängliga finansiella uppgifter för 2023.

(163)

Synpunkter på den första noteringen mottogs från CFNA och AETMD.

(164)

CFNA hävdade att Malaysia var ett lämpligt representativt land eftersom det fanns uppgifter för ett företag i samma generella kategori som den berörda produkten, dvs. tillverkning och försäljning av förpackade livsmedelsprodukter, inbegripet livsmedelskonserver och drycker på burk.

(165)

I sin andra notering höll kommissionen med de berörda parterna om att Colombia, Serbien och Turkiet inte längre kunde övervägas i valet av representativt land i det preliminära skedet, eftersom det saknas lättillgängliga finansiella uppgifter.

(166)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen genom den andra noteringen berörda parter om att den avser att använda Malaysia som lämpligt representativt land och att företaget Fraser and Neave Holdings BHD, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, kommer att användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkning av normalvärdet.

(167)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Malaysia som representativt land och av Fraser and Neave Holdings BHD som producent i det representativa landet.

(168)

Tongfa Group motsatte sig användningen av det föreslagna företaget för uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst (Fraser and Neave Holdings BHD) eftersom företaget inte tillverkar den undersökta produkten. Tongfa Group föreslog i stället en sockermajsproducent i Thailand. Kommissionen noterade att detta stred mot deras synpunkter på den första noteringen, då Tongfa Group föreslog Fraser och Neave Holdings BHD som ett lämpligt företag i det representativa landet.

(169)

Kommissionen kunde inte godta denna invändning eftersom Thailand redan avvisats som lämpligt representativt land. Dessutom tillverkar Fraser och Neave Holdings BHD produkter i samma generella kategori som den undersökta produkten, dvs. livsmedels- och dryckesprodukter, inbegripet konserver.

(170)

För Malaysia noterades att mer än 70 % av importen av konservburkar och mindre än 15 % av importen av färsk sockermajs kom från Kina.

(171)

För Mexiko noterades att det inte fanns några uppgifter om import av färsk sockermajs i GTA-databasen. När det gäller konservburkar kom mindre än 20 % från Kina.

(172)

För Thailand noterades att nästan all import av färsk sockermajs och mer än halva importen av konservburkar kom från Kina.

(173)

AETMD hävdade att det i kommissionens första notering uppgavs att alla uppgifter om produktions- och försäljningsfaktorer inte fanns tillgängliga för Malaysia och Thailand. De uppgav också att priserna och kostnaderna för tillverknings- och försäljningsfaktorerna var snedvridna på grund av påverkan från importen från Kina och förespråkade därför användningen av Mexiko som representativt land.

(174)

CFNA hävdade att Thailand, Colombia och Turkiet borde uteslutas från de föreslagna representativa länderna på grund av den stora importen av färsk sockermajs från Kina. Dessutom hävdade CFNA att Mexiko borde uteslutas eftersom landet inte importerade stora mängder konservburkar.

(175)

I sin andra notering uppgav kommissionen att Thailand inte längre borde övervägas som representativt land i det preliminära skedet, på grund av den stora importen från Kina av färsk sockermajs och konservburkar, som utgör omkring 75 % av tillverkningskostnaden.

(176)

Kommissionen uppgav också att Mexiko inte längre borde övervägas som representativt land på grund av avsaknaden av import av den huvudsakliga råvaran (färsk sockermajs) till Mexiko.

(177)

I den andra noteringen konstaterade kommissionen också att det inte fanns någon bevisning för att priserna på importen av konservburkar från Kina till Malaysia hade påverkat priserna på annan import. Dessutom kom mindre än 15 % av den importerade färska sockermajsen från Kina.

(178)

Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen de berörda parterna i den andra noteringen om att den avser att använda Malaysia som lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkning av normalvärdet.

(179)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på huruvida Malaysia var ett representativt land.

(180)

Efter utfärdandet av den andra noteringen lämnade AETMD uppgifter om exporten av färsk sockermajs från Förenta staterna till Mexiko. AETMD hävdade att kommissionen, mot bakgrund av dessa uppgifter, borde använda Mexiko som representativt land snarare än Malaysia. I sin motbevisning påpekade CNFA att dessa uppgifter var exportuppgifter, vilket innebar att det behövdes ytterligare kostnader för att priserna skulle hamna på cif-nivå (förtullat) för Mexiko. CNFA ifrågasatte också värdet av dessa uppgifter och påpekade att kvantiteterna i fråga var begränsade och att priserna därför inte var representativa.

(181)

Kommissionen noterade att priset på denna export var så högt att det var oklart om en snedvridande faktor påverkade dessa priser, eller om den exporterade produkten överhuvudtaget var jämförbar med den undersökta produkten.

(182)

CFNA påpekade att det fanns en diskrepans i den andra noteringen gällande den källa till konservburkar som skulle användas, eftersom det i noteringen föreslogs att Mexiko skulle användas som källa, medan Malaysia var det representativa landet. CFNA antog att ett fel hade begåtts. Denna synpunkt godtogs eftersom hänvisningen till Mexiko mycket riktigt var ett fel.

(183)

När det gäller användningen av Malaysia som källa för konservburkar föreslog CFNA också att genomsnittspriset för numren 7310 21 91 och 7310 21 99 skulle användas. Denna synpunkt avvisades dock eftersom nummer 7310 21 91 avser burkar av vitplåt och nummer 7310 21 99 avser andra burkar än burkar av vitplåt. Kommissionen beslutade därför att endast använda nummer 7310 21 91 såsom framgår av tabell 1 ovan.

(184)

CFNA och Tongfa Group hävdade också att Mexikos import av konservburkar var för liten i absoluta tal och att dess importpris därför inte var representativt. Dessa parter uppgav dock inte vilket nummer synpunkterna avsåg. Kommissionen noterade att det inte förekom någon import av konservburkar till Mexiko som klassificerades enligt nummer 7310 21 91 .

(185)

Efter utfärdandet av den andra noteringen och en genomgång av de berörda parternas synpunkter drog kommissionen slutsatsen att Malaysia fortsatt var den lämpligaste källan för att fastställa icke snedvridna kostnader. Detta berodde till stor del på att det fanns icke snedvridna referensvärden för de viktigaste produktionsfaktorerna (färsk sockermajs och konservburkar). Dessutom saknades fortfarande lämpliga icke snedvridna och representativa uppgifter för färsk sockermajs och konservburkar som importerades till Mexiko.

(186)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(187)

Ovanstående analys visade att Malaysia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(188)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(189)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för vissa av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen uppgav också att den skulle använda malaysisk nationell statistik för att fastställa icke-snedvridna kostnader för arbetskraft (97) (98) (99) och energi (100) (101).

(190)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(191)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den undersökta produkten

(192)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen kostnaderna för de exporterande producenterna i urvalet som en procentandel av de direkta tillverkningskostnaderna. Metoden förklaras ingående i skäl 202.

(193)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (102). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(194)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 190.

(195)

Tullar på import av produktionsfaktorerna till Malaysia lades till i tillämpliga fall.

(196)

Kommissionen lade till en procentandel till importpriserna för att täcka transporten av produktionsfaktorerna från gränsen till den samarbetsvilliga exporterande producenten så att de icke snedvridna transportkostnaderna erhölls. Detta tillägg motsvarade den faktiska procentsatsen för transportkostnaderna för råvaror för varje exporterande producent som ingick i urvalet. Kommissionen ansåg att denna metod, inom ramen för denna undersökning, rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(197)

Den malaysiska statistikbyrån (103) offentliggör detaljerade uppgifter om löner inom olika ekonomiska sektorer i Malaysia. Rapporterna visar månadslönerna inom tillverkningssektorn. Det genomsnittliga månatliga värdet under undersökningsperioden har justerats för andra bidrag genom tillägg av inbetalningar till arbetstagarnas pensionsfond (EPF) (13 %), inbetalningar till socialförsäkringsorganisationen (SOCSO) (1,75 %), inbetalningar till arbetslöshetsförsäkringssystemet (EIS) (0,2 %) och inbetalningar till fonden för utveckling av mänskliga resurser (HRDF) (1 %) (104) (105).

(198)

Kommissionen har använt den statistik över elpriser som offentliggjorts av Tenaga Nasional Berhad (106). Kommissionen använde uppgifterna om industrins elpriser i förbrukningsintervallet ”Tariff E2 – Medium Voltage Peak/Off-Peak Industrial Tariff” (Tariff E2 – industriell tariff mellanspänning höglasttid/låglasttid) för toppförbrukning i kWh, 0,355 ringgit per kWh (0,548 renminbi yuan per kWh).

(199)

Priset på naturgas för industrianvändare i Malaysia offentliggörs av energikommissionen (Suruhanjaya Tenaga) (107). Kommissionen använde de senaste tillgängliga uppgifterna och indexerade dem för inflation så att de återspeglade priset under undersökningsperioden.

(200)

Kommissionen använde därför uppgifterna om genomsnittliga gaspriser för industrianvändare under undersökningsperioden, nämligen 1,79 renminbi yuan/m3.

(201)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(202)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(203)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för Fraser och Neave Holdings BHD som hämtats från företagets årsredovisning för 2024 (exklusive transport) och som omfattade undersökningsperioden.

(204)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(205)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.3.

(206)

För Sunflower Group mottogs en reviderad version av förbrukningen per produkttyp under kontrollbesöket.

(207)

När det gäller Tongfa Group diskuterades den metod som användes för att hänföra förbrukade arbetstimmar till den undersökta produkten under kontrollbesöket. Det förklarades att Tongfa Group tillverkade många olika konserverade produkter under undersökningsperioden. Den metod som användes för att hänföra förbrukningen av arbetstimmar till den undersökta produktionen snarare än till andra produkter ifrågasattes vid kommissionens kontrollbesök eftersom den endast baserades på uppgifter i kalkylblad som inte utgjorde ett kontrollerbart system eftersom de inte kunde dubbelkontrolleras mot andra företagsräkenskaper. Handläggargruppen frågade också varför Tongfa Group inte använde samma fördelningsnyckel för arbetskraft som för andra produktionsfaktorer (t.ex. energi), dvs. den andel av företagets totala produktionsvolym som utgörs av den undersökta produkten. Kommissionen utfärdade därför en skrivelse i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att informera Tongfa Group om sitt förslag att basera förbrukningen av arbetstimmar på de tillgängliga uppgifterna.

(208)

Tongfa Group svarade genom att uppge att de hade samarbetat i undersökningen efter bästa förmåga när det gäller frågan om arbetskraft och alla aspekter av undersökningen. Företaget ville betraktas som en helt samarbetsvillig part.

(209)

Även om kommissionen fortfarande betraktar Tongfa som en samarbetsvillig part i denna undersökning vidhåller kommissionen att artikel 18 bör tillämpas eftersom Tongfa inte tillhandahöll de nödvändiga uppgifterna för beräkningen av arbetstimmar. Antalet arbetstimmar bör därför beräknas med hjälp av tillgängliga uppgifter. I detta skede beräknades förbrukade arbetstimmar därför med hjälp av den undersökta produktens andel av produktionsvolymen i förhållande till de totala produktionsvolymerna för alla produkter.

(210)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivningar (se skäl 203). Dessa fastställdes på grundval av redovisningarna för Fraser and Neave Holdings BHD såsom förklaras i avsnitt 3.2.2.

(211)

Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader och avskrivning till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att få fram de icke snedvridna produktionskostnaderna. Såsom förklaras i skäl 192 utgjorde detta sammanlagt omkring 6 % av de direkta tillverkningskostnaderna för varje företag som ingick i urvalet. Alla företag som ingick i urvalet informerades om den metod som använts för att beräkna produktionsomkostnadernas procentandelar.

(212)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Fraser and Neave Holdings BHD. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 17 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 19 %.

(213)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(214)

När det gäller Sunflower Group exporterade den exporterande producenten till unionen antingen direkt till oberoende kunder i unionen eller genom icke-närstående handlare utanför unionen.

(215)

När det gäller Tongfa Group sålde producenten (Zhangzhou Tongfa Foods Industry Co., Ltd [ZT]) först den berörda produkten till en närstående handlare (Fujian Tongfa Foods Group Co., Ltd [FT]). FT sålde sedan till unionen antingen direkt till oberoende kunder i unionen eller genom icke-närstående handlare utanför unionen.

(216)

Exportpriset för båda koncernerna fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(217)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(218)

Såsom förklaras i skäl 210 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst (exklusive transport), vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(219)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för kostnader för inhemsk transport, hantering och lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(220)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, bankavgifter och förpackning.

(221)

När det gäller Tongfa Group gjordes, eftersom all försäljning till unionen skedde via en närstående handlare i Kina (FT), en justering av exportpriset för att täcka den närstående handlarens försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet med artikel 2.10 i) i grundförordningen. Källan till och nivån på dessa kostnader meddelades den berörda parten.

(222)

När det gäller Sunflower Group diskuterades den metod som användes för att beräkna kreditkostnaderna under kontrollen. Företaget använde räntesatserna i det kinesiska börshandelssystemet (108). Under kontrollen påpekade handläggargruppen att dessa räntesatser inte var lämpliga eftersom de inte var den räntesats som kommersiella banker tog ut för kommersiella lån. Handläggargruppen bad därför företaget att se över räntesatsen för beräkning av kreditkostnaderna. Sunflower Group tillhandahöll dock inte de nödvändiga reviderade uppgifterna om räntesatserna.

(223)

Kommissionen utfärdade därför en skrivelse i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att informera Sunflower Group om sitt förslag att basera kreditkostnaderna på de tillgängliga uppgifterna.

(224)

Sunflower Group svarade genom att uppge att de hade använt de räntesatser som de hade tillgång till vid den aktuella tidpunkten och att om kommissionen använde alternativa räntesatser borde dessa på ett rimligt sätt återspegla den situation som råder vid internationell handel.

(225)

Kommissionen vidhöll därför att artikel 18 borde tillämpas vid beräkningen av kreditkostnader, dvs. att kreditkostnaderna borde beräknas med hjälp av de tillgängliga uppgifterna. Kreditkostnaderna beräknades således med hjälp av räntesatserna från Bank of China. Dessa räntor återspeglade räntesatserna för kommersiella lån på ett bättre sätt.

(226)

Båda de exporterande producenterna i urvalet exporterade till unionen på fob-basis. Den metod som användes för att beräkna cif-priserna, dvs. genom tillägg av sjöfrakt och försäkring, diskuterades därför under kontrollen. Det konstaterades att båda företagen avsevärt hade underskattat dessa sjöfraktkostnader. Handläggargruppen bad därför företaget att se över fraktkostnaderna för beräkningen av cif-priserna. De exporterande producenter som ingick i urvalet inkom dock inte med de nödvändiga reviderade uppgifterna om sjöfraktkostnader eller de uppskattade cif-priserna.

(227)

Kommissionen utfärdade därför en skrivelse i enlighet med artikel 18 i grundförordningen för att informera båda företagen om sitt förslag att basera sjöfraktkostnaderna på de tillgängliga uppgifterna, eftersom de uppgifter som lämnats varit oriktiga eller vilseledande och eftersom företaget inte hade lämnat de nödvändiga uppgifterna inom den tidsfrist som kommissionen angett.

(228)

Sunflower Group svarade genom att uppge att de hade inhämtat de använda fraktsatserna från en kund och att dessa avsåg en 15-dagarsperiod i juli 2024. Sunflower Group höll därför inte med om att uppgifterna var oriktiga eller vilseledande. Undersökningen visade dock att sjöfraktkostnaderna varierade avsevärt under undersökningsperioden och var mycket höga under den aktuella 15-dagarsperioden i juli 2024. Kommissionen ansåg att det var olämpligt att använda dessa sjöfraktkostnader för hela undersökningsperioden och fann att Sunflower Group agerat vilseledande genom att lämna dessa uppgifter och hävda att de borde tillämpas på hela undersökningsperioden.

(229)

Tongfa Group svarade på skrivelsen enligt artikel 18 genom att uppge att de hade samarbetat efter bästa förmåga och inte ansåg att de uppgifter de hade lämnat var oriktiga eller vilseledande. Undersökningen visade dock att de uppgifter som lämnats var riktiga för endast omkring 70 % av försäljningen till unionen uttryckt i nettovikt. Under undersökningen påpekade kommissionen att sändningsdatumet inte beaktats för resterande 30 % av försäljningen och att det därför var uppenbart att den metod som använts för denna försäljning var felaktig. Därför borde fraktsatserna räknas om för 30 % av försäljningen i unionen.

(230)

Sunflower Group föreslog att kommissionen skulle använda de exporterande producenternas faktiska sjöfraktkostnader i andra antidumpningsundersökningar. Detta påstående avvisades dock eftersom de sjöfraktkostnader som kommissionen använde gällde den berörda produkten och därför var mer exakta.

(231)

Kommissionen vidhöll därför att artikel 18 borde tillämpas vid beräkningen av cif-priserna, dvs. att sjöfraktkostnaderna borde beräknas med hjälp av de tillgängliga uppgifterna. Sjöfraktkostnaderna beräknades med hjälp av uppgifter om genomsnittliga kostnader per månad för fyra kunder till de exporterande producenter som ingick i urvalet. Dessa sjöfraktkostnader ansågs lämpliga eftersom de avsåg export från Kina till unionen av den berörda produkten under undersökningsperioden.

(232)

Fraktkostnaderna lämnades ut till de producenter som ingick i urvalet.

(233)

För de samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(234)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(235)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån. Såsom förklaras i skälen 40–42 har kommissionen tillämpat artikel 18 i ett begränsat antal frågor rörande de uppgifter som lämnats av de exporterande producenter som ingick i urvalet och till största delen reviderat företagens uppgifter i stället för att ersätta dem med andra uppgifter. Tillämpningen av artikel 18 hade ingen större inverkan på beräkningen av normalvärdet. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för andra samarbetsvilliga företag på grundval av de dumpningsmarginaler som fastställts för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(236)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 48,1 %.

(237)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(238)

Graden av samarbetsvilja är hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde över 90 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(239)

Importstatistiken anges i Eurostat (Comext) som nettovikten, dvs. vikten på sockermajskärnorna och vätskan. Därför används nettovikten som måttenhet i denna undersökning.

(240)

Den likadana produkten tillverkades av elva producenter och grupper av producenter i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(241)

Den totala tillverkningen i unionen under undersökningsperioden fastställdes till omkring 259 400 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom information direkt från de unionsproducenter som ingick i urvalet och de unionsproducenter som stöder klagomålet. Såsom anges i skäl 30 svarade de unionsproducenter som ingick i urvalet för mer än [29–38] % av den totala produktionen av den likadana produkten i unionen.

(242)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat.

(243)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton/nettovikt)

(244)

Den totala förbrukningen i unionen ökade med 3 % mellan 2021 och 2022, från omkring 299 020 ton 2021 till omkring 327 620 ton 2022. Mellan 2022 och 2023 minskade förbrukningen med 4 procentenheter till omkring 295 208 ton. Fram till undersökningsperiodens slut minskade förbrukningen med ytterligare 8 procentenheter till 272 245 ton.

(245)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat (Comext). Importens marknadsandel fastställdes på grundval av de tillgängliga uppgifterna från Eurostat.

(246)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton/nettovikt) och marknadsandel

(247)

Importen från Kina ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden. Mellan 2021 och 2022 ökade importen med 173 % från omkring 6 500 ton till 17 710 ton, men mellan 2022 och 2023 ökade den med hela 446 procentenheter till 46 631 ton. Fram till undersökningsperiodens slut minskade importen något till omkring 40 050 ton, men låg kvar på en mycket betydande nivå.

(248)

Marknadsandelen för importen från Kina utvecklades på liknande sätt som importvolymen med en kraftig ökning från 2 % år 2021 till 15 % under undersökningsperioden.

(249)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av de uppgifter om euro per ton (nettovikt) som anges i statistiken i Eurostat (Comext). Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av cif-priser för de exporterande producenter som ingick i urvalet och de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(250)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i ton/nettovikt)

(251)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina ökade med 35 % mellan 2021 och 2022, från 1 164 euro per ton till 1 570 euro per ton. Dessa priser föll dock med 25 procentenheter 2023. Priserna under undersökningsperioden vara endast 2 % högre än under 2021. Totalt sett var importpriserna fortsatt betydligt lägre än unionspriserna, vilket framgår av tabell 8.

(252)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(253)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en betydande vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 7,2 % och 28,6 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(254)

De justeringar av exportpriset som beskrivs i avsnitt 3.4.2 gäller även de cif-priser som användes vid beräkningen av prisunderskridandet.

(255)

Oberoende av undersökningsresultaten om prisunderskridande fann kommissionen att importen från Kina pressade ned unionsindustrins priser, särskilt genom anbudsmekanismen, såsom förklaras i avsnitt 4.6.4, och orsakade en betydande minskning av unionsproducenternas försäljningsvolym och marknadsandel.

(256)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(257)

Såsom anges i skäl 30 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(258)

Marknaden för sockermajs kännetecknas av att det finns två försäljningskanaler, nämligen försäljning under producentens eget varumärke och försäljning under detaljhandlarens varumärke. Försäljning under handelns varumärke kräver lägre försäljningspriser och konkurrerar med importen från Kina. Den utsätts för betydande prispress och stod för omkring 70 % av försäljningen i unionen under undersökningsperioden och för [35–55 %] för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Försäljning av produkter under eget varumärke leder vanligen till högre försäljningskostnader, särskilt för marknadsföring och reklam, och ger även upphov till högre försäljningspriser. Den bevisning som kommissionen inhämtat tyder på att importen ger upphov till prispress även för denna andra försäljningskanal. I grund och botten tyder den bevisning som kommissionen inhämtat på att den berörda produkten vållat skada överlag, oavsett försäljningskanal.

(259)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret i frågeformuläret som lämnades in av klaganden, som omfattade uppgifter avseende samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionsproducenter som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(260)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(261)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(262)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(263)

Produktionsvolymen minskade med 13 % mellan 2021 och 2022, från omkring 368 790 ton till 319 410 ton. Denna utveckling kan kopplas till den dåliga sockermajsskörden som beskrivs i skäl 313 och som har resulterat i lägre produktionsvolymer. År 2023 ökade produktionsvolymen med 15 procentenheter till omkring 375 540 ton, vilket utgör en återhämtning från den dåliga skörden i unionen. Under undersökningsperioden minskade emellertid produktionsvolymen igen avsevärt, med 11 procentenheter, till omkring 333 970 ton, vilket överensstämmer med ökningen av importen från Kina. Totalt sett ökade produktionsvolymen med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(264)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade stadigt med 8 % under skadeundersökningsperioden på grund av investeringar som beslutats före ökningen av importen från Kina. Mellan 2021 och 2022 ökade kapaciteten med 3 %, följt av en ytterligare ökning med 3 procentenheter 2022 och ytterligare 2 procentenheter under undersökningsperioden.

(265)

Kapacitetsutnyttjandet utvecklades på samma sätt som produktionsvolymen. Mellan 2021 och 2022 minskade det från 85 % till 71 %, för att sedan öka till 81 %. Under undersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet igen till 71 %.

(266)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(267)

Under skadeundersökningsperioden minskade försäljningen i unionen avsevärt, med 21 %. Mellan 2021 och 2022 minskade försäljningsvolymen med 2 % från ca 284 880 ton till ca 279 280 ton. År 2023 minskade försäljningen avsevärt, med 13 procentenheter, till omkring 241 040 ton. Under undersökningen minskade försäljningen med ytterligare 6 procentenheter, till omkring 225 850 ton.

(268)

Sett till marknadsandel minskade försäljningen i unionen från 95 % 2021 till 91 % 2022, en minskning med 4 %. År 2023 minskade marknadsandelen avsevärt, till 82 %, en minskning med 14 % jämfört med 2021. Under undersökningsperioden ökade marknadsandelen något, med 1 procentenhet, till 83 %.

(269)

Den lägre försäljningsvolymen 2022 kan kopplas till den dåliga skörden som nämns i skäl 313 och den minskning av produktionsvolymen som framgår av tabell 5. Minskningen av försäljningsvolymen i unionen 2023 och under undersökningsperioden berodde dock till största del på att importen från Kina penetrerade marknaden till priser som underskred unionsindustrins priser (se skäl 253).

(270)

Marknadsandelens utveckling under skadeundersökningsperioden påverkades av samma faktorer, och den största förlusten av marknadsandelar 2023 sammanföll med att importen från Kina tog större marknadsandelar.

(271)

Unionsindustrin förlorade 12 procentenheter av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden på grund av importen från Kina. Försäljningsvolymen minskade avsevärt, med 21 %. Förlusten av marknadsandelar kan till största del tillskrivas importen från Kina eftersom den sammanföll med den ökade kinesiska marknadsandelen. Denna ökade avsevärt, från 2 % till 15 %, under skadeundersökningsperioden och överskred den minskade förbrukningen i unionen med 9 %. Produktionen och försäljningsvolymen i unionsindustrin ökade därför inte, trots den ökade produktionskapaciteten.

(272)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(273)

Under undersökningsperioden minskade sysselsättningen inom unionsindustrin med 5 %, från omkring 3 460 heltidsekvivalenter 2021 till 3 456 heltidsekvivalenter. Denna utveckling följer i stort sett den utveckling av produktionskapaciteten som visas i tabell 5.

(274)

Eftersom det finns ett nära samband mellan siffrorna för produktion och sysselsättning följer produktiviteten i ton per anställd produktionsvolymens utveckling enligt tabell 5.

(275)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(276)

Sockermajs har varit föremål för en tidigare antidumpningsundersökning. Slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import från Thailand infördes 2007 (109) och förlängdes efter översyner vid giltighetstidens utgång 2013 (110) och 2019 (111). Efter införandet av åtgärder kunde unionsindustrin återhämta sig, åtminstone delvis, i fråga om lönsamhet och marknadsandelar.

(277)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som de unionsproducenter som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(278)

Det genomsnittliga försäljningspriset till icke-närstående kunder i unionen ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden. Mellan 2021 och 2022 ökade det genomsnittliga försäljningspriset med 13 % från [1 302–2 028] euro/ton till [1 473–2 294] euro/ton. År 2023 ökade det genomsnittliga försäljningspriset med ytterligare 22 procentenheter till [1 754–2 732] euro/ton. Under undersökningsperioden ökade det genomsnittliga försäljningspriset med ytterligare 7 procentenheter till [1 843–2 870] euro/ton.

(279)

Denna till synes positiva trend i de genomsnittliga försäljningspriserna bör ses mot bakgrund av betydande kostnadsökningar, särskilt råvarukostnaderna för sockermajs, konservburkar och energi. Trots höjda försäljningspriser kunde de unionsproducenter som ingick i urvalet inte höja priserna till nivåer som helt motsvarade kostnadsökningarna.

(280)

Mellan 2021 och 2022 ökade den genomsnittliga enhetskostnaden för kostnaden för sålda varor med 15 %, från [1 146–1 784] euro/ton till [1 323–2 059] euro/ton. År 2023 ökade kostnaden ytterligare till [1 590–2 476] euro/ton, vilket motsvarar en ökning med ytterligare 24 procentenheter jämfört med 2022. Under undersökningsperioden ökade den genomsnittliga enhetskostnaden per ton med 5 procentenheter till [1 655–2 577] euro/ton. Som en följd av detta förblev de genomsnittliga importpriser under skadeundersökningsperioden som beskrivs i skäl 250 konsekvent lägre än den genomsnittliga kostnaden per enhet för sålda varor.

(281)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(282)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 15 % år 2022, för att sedan minska med 13 % år 2023. Under undersökningsperioden ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd igen, med 12 %. Den ökade genomsnittliga arbetskraftskostnaden berodde på ökade minimilöner på grund av inflation.

(283)

Lagernivåerna för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(284)

Mellan 2021 och 2022 minskade det utgående lagret för de unionsproducenter som ingick i urvalet med 4 %, från [72 917–113 542] till [70 300–109 467] ton. År 2023 ökade det utgående lagret dock avsevärt, med 27 procentenheter, [89 648–139 596] ton, och med ytterligare 32 procentenheter jämfört med 2021 ([112 712–175 509] ton).

(285)

Den minskade lagernivån 2022 hänger samman med den dåliga skörden i unionen. Även om den ökade lagernivån kan kopplas till en säsongseffekt i slutet av kalenderåret var den kraftigt ökade lagerhållningen under 2023 och undersökningsperioden en tydlig konsekvens av den ökade dumpade importen från Kina, vilket tyder på att unionsproducenterna inte kunde sälja sina produkter.

(286)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(287)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(288)

Lönsamheten minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(289)

Trots att unionsindustrin fortfarande var lönsam låg den konstant under vinstmålet på 14 % under skadeundersökningsperioden. Lönsamhetens utveckling bör ses mot bakgrund av den betydande minskningen av försäljningsvolymerna, minskningen i fråga om produktion, kapacitetsutnyttjande och sysselsättning samt de avsevärt högre lagernivåerna och den fördröjda effekten av upphandlingar och kontraktens årliga löptid. I huvudsak kunde unionsindustrin upprätthålla en positiv lönsamhetsnivå, men på bekostnad av sina försäljningsvolymer.

(290)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Mellan 2021 och 2022 minskade kassaflödet dramatiskt, med 184 %. År 2023 minskade kassaflödet ytterligare med 225 procentenheter. Under undersökningsperioden återgick kassaflödet till nästan samma nivå som 2021.

(291)

De unionsproducenter som ingick i urvalet fortsatte att investera under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av investeringssiffrorna ovan. Investeringarna ökade med 84 %, från [5 084 019–7 916 544] euro 2021 till [9 363 438–14 580 211] euro 2022. År 2023 ökade investeringarna med 96 % till [14 746 664–22 962 663] euro. Under undersökningsperioden ökade investeringarna med 38 % till [12 310 955–19 169 915] euro. Investeringar gjordes för att öka produktionskapaciteten såsom anges i tabell 5 och för att ersätta utrustning. På det hela taget är industrin mycket kapitalintensiv och det finns behov av stora investeringar i produktionsanläggningar. Unionsindustrin kunde anskaffa det kapital som behövdes. Om inga åtgärder införs kommer dock inte bara framtida investeringar att äventyras, utan även framtiden för de befintliga produktionsplanerna.

(292)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Mellan 2021 och 2022 minskade den med 12 % från [17–27] % till [15–23] %. År 2023 minskade räntabiliteten med ytterligare 9 %, till [14–21] %. Under undersökningsperioden minskade räntabiliteten med ytterligare 3 % till [13–20].

(293)

Produkter under detaljhandlarnas varumärken svarade för omkring 70 % av den totala försäljningen av sockermajs i unionen under skadeundersökningsperioden och för omkring [35–55] % av försäljningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet. I unionen sker all försäljning av sockermajs under detaljhandlarnas varumärken genom upphandling. Under upphandlingen konkurrerar unionsproducenterna indirekt med kinesiska exporterande producenter som säljer sina produkter via importörer. För att få den inblick i sockermajsmarknaden som behövdes begärde kommissionen in detaljerad information om upphandlingar från de unionsproducenter och importörer som ingick i urvalet. Uppgifter om upphandlingarna, såsom förfarande, tidpunkt och andra relevanta egenskaper, begärdes in.

(294)

Undersökningen visade att upphandlingar kan utformas på olika sätt, exempelvis på onlineplattformar eller via e-post, telefon eller personlig kommunikation, beroende på förhandlingsparternas affärs- och försäljningsmodell. Anbudsförhandlingar äger rum mellan maj och augusti ett visst år för försäljning året efter förhandlingarna.

(295)

Upphandlingsprocessen genomförs i olika steg. Först begär unionsproducenterna av sockermajs in information från detaljhandlarna om deras behov av produkter under producentens eget varumärke och detaljhandlarens varumärke. Handlarna svarar och uppger vilka volymer de behöver. En handlare kan också inleda en upphandlingsdialog genom att begära in uppgifter om tillgängliga volymer som producenterna kan sälja till handlarna. Handlarna för vanligtvis dialog med flera producenter samtidigt, både unionsproducenter och producenter utanför unionen. I det andra steget besvarar sockermajsproducenterna detaljhandlarens begäran genom att uppge vilka volymer de kan erbjuda och priserna för dessa. Som ett tredje steg inleder handlaren och unionsproducenterna eller EU-importörerna av sockermajs förhandlingar, som vanligtvis fokuserar på sockermajsens pris. För sockermajs som säljs under eget varumärke förhandlar detaljhandlarna i allmänhet om priset och inte om volymen. I det fjärde steget beslutar detaljhandlaren vilka volymer som ska köpas från de olika sockermajsproducenterna och leverantörerna, och parterna tecknar ett försäljningsavtal för det kommande året. I det femte steget, när förhandlingarna har avslutats, levererar sockermajsproducenterna i och utanför unionen de överenskomna volymerna under perioden september–augusti till framförhandlade priser.

(296)

Importen från Kina påverkar anbudsförhandlingarna eftersom den gör det svårt att förhandla fram rättvisa priser och har minskat antalet vunna upphandlingar. Som en följd av detta har unionsproducenterna tvingats minska sina produktionsvolymer samtidigt som industrin har höga fasta kostnader som förblivit oförändrade. Därför har de fasta kostnaderna per enhet ökat. Importen från Kina har också indirekt påverkat försäljningen av produkter under eget varumärke, eftersom konsumenterna tenderar att vara priskänsliga och föredrar att köpa den billigare produkten under detaljhandlarens varumärke om prisskillnaden mellan den och produkten under eget varumärke är stor. De uppgifter som unionsproducenten lämnade bekräftade också att andelen upphandlingar som denna producent vunnit har minskat avsevärt.

(297)

Med tanke på upphandlingarnas karaktär och produktions- och försäljningscykeln för sockermajs måste även en fördröjd effekt av importen beaktas. Eftersom upphandlingar förhandlas för det efterföljande året, med start i september, har de ingen inverkan på volymer och försäljningspriser förrän under det efterföljande året. Inverkan av prispressen från de kinesiska priserna under undersökningsperioden är därför fortfarande inte helt synlig, eftersom den kommer att fortsätta utvecklas efter skadeundersökningsperioden. Såsom beskrivs i skäl 289 ökade lagernivåerna avsevärt på bekostnad av försäljningsvolymerna.

(298)

Försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation skedde på en marknad med något vikande efterfrågan. Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med 9 %, men unionsindustrins marknadsandel minskade i större utsträckning, från 95 % år 2021 till 83 % under skadeundersökningsperioden. Detta hängde samman med den prispress som importen från Kina gav upphov till, med ett betydande prisunderskridande och, i alla händelser, förhindrande av prishöjningar med tanke på att importen från Kina konstant låg under de genomsnittliga enhetskostnaderna för kostnaderna för sålda varor. Denna prispress förhindrade unionsindustrin att fullt ut justera sina försäljningspriser i linje med prisökningarna på råvaror. Därmed minskade vinsten och låg konstant under vinstmålet under skadeundersökningsperioden, samtidigt som försäljningsvolymen minskade avsevärt.

(299)

Även om försäljningspriserna utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden och ökade med 42 %, berodde detta på de kraftigt ökade priserna på de viktigaste råvarorna. De högre försäljningspriserna kompenserade dock inte helt de råvaruprisökningar som återspeglades i den 44-procentiga ökningen av den genomsnittliga kostnaden per enhet för sålda varor och ledde till att försäljningsvolymerna minskade med 21 %.

(300)

De flesta indikatorer uppvisade en negativ trend: vinsten minskade med 21 % och kassaflödet med 104 %. Försäljningsvolymen, produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandet minskade avsevärt under undersökningsperioden, vilket tyder på volymskada. Utgående lager av färdiga varor påverkades av importen från Kina och ökade avsevärt, vilket också hade en negativ inverkan på kassaflödet och avsevärt ökade de fasta kostnaderna. Priserna på importen från Kina låg konstant under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och genomsnittliga enhetskostnader för kostnaderna för sålda varor. Prisutvecklingen för importen från Kina mot bakgrund av de ökande volymerna och negativa skadeindikatorerna var tydliga indikationer på prispress.

(301)

Under skadeundersökningsperioden lyckades unionsindustrin göra investeringar för att öka produktionskapaciteten. Även om besluten om att göra dessa investeringar fattades innan importen från Kina ökade kan framtida investeringar äventyras om inga åtgärder införs.

(302)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(303)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra kända faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande kända faktorer: import från tredjeländer, exportresultat, minskad förbrukning och andra faktorer, däribland den dåliga sockermajsskörden 2022 i EU, översvämningar i Thailand och Ukrainakrigets påverkan på råvaru- och energikostnaderna.

(304)

Såsom framgår av tabell 3 ökade volymen av dumpad import från Kina avsevärt från omkring 6 480 ton 2021 till 40 050 ton under undersökningsperioden. Sett till marknadsandel ökade den dumpade importen från Kina från 2 % 2021 till 15 % under undersökningsperioden.

(305)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina var konsekvent betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga pris och genomsnittliga enhetskostnad för kostnaden för sålda varor. Mellan 2022 och undersökningsperioden minskade de genomsnittliga priserna på importen från Kina avsevärt, med 33 %, och prisunderskridandet bekräftades i skäl 253.

(306)

Dessa iakttagelser sammanföll med en 12-procentig minskning av unionsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden, från 95 % år 2021 till 83 %. Denna nedgång överskred förbrukningsminskningen på 9 % under skadeundersökningsperioden.

(307)

Importen från Kina hade en betydande negativ inverkan på unionsindustrins försäljningsvolymer, som minskade avsevärt under 2023 och undersökningsperioden såsom beskrivs i skäl 266. Produktionsvolymen minskade med 9 procentenheter under undersökningsperioden. Samtidigt minskade unionsindustrins andel vunna upphandlingar avsevärt, medan lagren (både i absoluta tal och i fråga om produktion och försäljning) ökade betydligt. Dessa tendenser, särskilt när det gäller försäljningsvolymer och marknadsandelar, kan kopplas till en volymskada som vållats av importen från Kina.

(308)

Såsom förklaras i skäl 255 förhindrade importen från Kina unionsindustrin att genomföra prisökningar som annars skulle ha ägt rum 2023. Denna prispress innebar att unionsproducenterna, samtidigt som deras enhetskostnader ökade med mer än 30 % år 2022 och ytterligare 13 % år 2023 på grund av ökade råvaru- och energikostnader, inte kunde justera sina försäljningspriser helt i linje med de ökade råvarupriserna. Till följd av att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades på detta sätt minskade lönsamheten under skadeundersökningsperioden. Även om resultatet förblev positivt låg vinsten under vinstmålet under skadeundersökningsperioden. Det tidsmässiga sambandet mellan unionsindustrins försämrade ekonomiska situation och den betydande dumpade importen från Kina, som underskrider unionsindustrins priser och pressar ned priserna på unionsmarknaden, bekräftar att det finns ett orsakssamband mellan dessa två.

(309)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(310)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(311)

Import från Thailand omfattas av antidumpningsåtgärder såsom nämns i skäl 276. Under skadeundersökningsperioden minskade importen något från 4 345 ton 2021 till 3 640 ton under undersökningsperioden. Som en följd av detta minskade marknadsandelen från 1,4 % till 1,3 % och låg överlag kvar på en låg nivå. Trots att priserna på importen från Thailand var lägre än unionsindustrins priser kunde importen från Thailand inte ta ytterligare marknadsandelar. Inverkan ansågs därför vara begränsad, eller till och med försumbar, och kommissionen drog därför slutsatsen att den inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(312)

Kommissionen ansåg att importen från övriga tredjeländer låg på mycket låga nivåer under hela skadeundersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade marknadsandelen för alla övriga tredjeländer från 2,4 % 2021 till 2,2 % under undersökningsperioden. Den genomsnittliga prisnivån var fortsatt lägre än unionsindustrins prisnivå, även om den steg med 24 % under skadeundersökningsperioden. Även om kommissionen inte kunde utesluta att denna import bidrog till skadan för unionsindustrin ansågs dess inverkan vara begränsad på grund av den låga och oförändrade volymen, och kommissionen drog därför slutsatsen att den inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(313)

I sina synpunkter på undersökningen ansåg CFNA och den icke-närstående importören Otto Frank att den dåliga skörden av sockermajs i EU 2022, som orsakades av torka, bidrog till den skada som unionsindustrin lidit.

(314)

Otto Frank ansåg att den dåliga sockermajsskörden i EU 2022, som berodde på utbredd torka, var den viktigaste bidragande faktorn till den skada som unionsindustrin lidit. Importören förklarade att majsproduktionen i EU, inbegripet sockermajs, till följd av denna dåliga skörd minskade med 28,9 % 2022 jämfört med föregående år och låg 24,3 % under femårsgenomsnittet (112). Följaktligen var råvarupriserna föremål för kraftiga prisökningar (113). Otto Frank menade att vissa detaljhandlare i EU, efter högre prisestimat och risk för otillräckliga volymer från unionsindustrin, beslutade att ändra sina upphandlingsstrategier och köpa sockermajs från Kina i stället för från unionsproducenter. Importören hävdade att ett år med dålig skörd också påverkar påföljande produktionsår, eftersom producenterna måste fullgöra avtal från den föregående säsongen utan att ha något överskott kvar. På grund av detta tvekade detaljhandlarna att återgå till att köpa från unionsproducenterna när avtalen för 2023 och 2024 löpte ut på grund av osäkerhet i fråga om 2023 års skörd, fortsatt höga råvarupriser och tidigare leveranser från Kina som förhindrade försörjningsbrist. Efter en minskning av råvarupriserna mot slutet av 2023 och större skördar 2023 och 2024 ansåg dock importören att kunderna återigen köpte sockermajs som producerats i EU, och importören betraktade den ökade importen från Kina som en tillfällig förändring.

(315)

CFNA hävdade att den abrupta förändringen av importen från Kina 2022 berodde på en stor beställning från Lidl, som stod för omkring 60 % av Kinas totala export.

(316)

Kommissionen noterade att CFNA inte närmare preciserade detta påstående eller lämnade någon bevisning till stöd för detta. Det avvisades därför.

(317)

Analysen av produktionsvolymen i skäl 262 visade att produktionsvolymen för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade 2022. Under det efterföljande året återgick produktionsvolymen dock till en normal nivå, samtidigt som importen från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser. Även om det inte kan uteslutas att den dåliga sockermajsskörden bidrog till den skada unionsindustrin lidit var den begränsad till endast ett år och ansågs därför inte försvaga orsakssambandet i sådan utsträckning att det inte var verkligt eller väsentligt.

(318)

CFNA hävdade att försörjningsbrist till följd av översvämningar i Thailand utgjorde en annan orsak till skada.

(319)

Kommissionen noterade att CFNA inte närmare preciserade detta påstående eller lämnade någon ytterligare bevisning till stöd för detta.

(320)

Även om Thailand de facto drabbades av allvarliga översvämningar 2022 som hade en negativ inverkan på jordbrukssektorn och i synnerhet risproduktionen (114), visar importstatistiken för sockermajs med ursprung i tredjeländer i tabell 12 att importen av sockermajs från Thailand inte påverkades negativt. Tvärtom ökade importen från Thailand mellan 2021 och 2022 från 4 345 ton till 4 863 ton, vilket motsvarar en ökning med 12 %. Kommissionen ansåg därför inte att översvämningarna i Thailand orsakade skada för unionsindustrin.

(321)

Såsom beskrivs i skäl 243 ökade förbrukningen i unionen med 3 % mellan 2021 och 2022, för att därefter minska avsevärt, med 9 %, under undersökningsperioden jämfört med 2021. Samtidigt ökade importen från Kina avsevärt, från 6 % 2022 till 16 % 2023, medan unionsindustrins marknadsandel minskade från 91 % till 82 %.

(322)

Även om den minskade förbrukningen kan ha bidragit till minskad produktion och försäljning på grund av den minskade efterfrågan, konstaterade kommissionen att unionsindustrins minskade marknadsandel sammanföll med en ökad marknadsandel för den kinesiska exporten. Kommissionen anser därför att den minskade förbrukningen inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skadan i sådan utsträckning att det inte var verkligt eller väsentligt.

(323)

CFNA menade att kriget i Ukraina kan ha medfört utmaningar för unionsproducenterna i form av högre energikostnader och sämre försörjningstrygghet.

(324)

Såsom nämns i skäl 280 ökade den genomsnittliga kostnaden per enhet för sålda varor med mer än 30 % år 2022 och med ytterligare 5 % år 2023, främst på grund av högre priser på de viktigaste råvarorna som energi, konservburkar och sockermajs. På grund av prispressen från importen från Kina kunde unionsindustrin dock inte höja sina priser i samma omfattning som dess kostnader ökade och förbli lönsam.

(325)

Även om det inte kunde uteslutas att de ökade råvarupriserna bidrog till den skada unionsindustrin lidit ansåg kommissionen att detta inte försvagade orsakssambandet i sådan utsträckning att det inte var verkligt eller väsentligt.

(326)

Exportvolymen för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för de unionsproducenter som ingick i urvalet

(327)

Unionsindustrins exportvolym minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden, och försäljningspriserna för denna export ökade med 39 % under samma period.

(328)

Med tanke på att exportvolymerna endast utgör omkring 10 % av försäljningen i unionen, och att utvecklingen av försäljningsvolymer och priser liknade den utveckling som observerats för unionsindustrins försäljning i unionen, är det uppenbart att unionsindustrins exportresultat inte är en viktig faktor i den övergripande bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(329)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte vållade unionsindustrin väsentlig skada eller kunde försvaga orsakssambandet avseende importen från Kina.

(330)

Kommissionen fastställde att det fanns ett orsakssamband mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Den ökade importen från Kina under 2023 och undersökningsperioden sammanföll med försämringen av unionsindustrins situation. Den kraftiga ökningen av den kinesiska marknadsandelen ledde till en betydande nedgång i unionsproducenternas försäljning under 2023 och undersökningsperioden, samt till minskade produktionsvolymer under undersökningsperioden. Samtidigt ökade lagernivåerna dramatiskt och andelen vunna upphandlingar minskade. Utvecklingen för dessa volymindikatorer visade på en tydlig volymskada. Importen från Kina skedde till priser som avsevärt underskred unionsindustrins försäljningspriser. Även om lönsamheten var fortsatt positiv låg den fortfarande under vinstmålet.

(331)

Andra faktorer som undersöktes var importen från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, översvämningar i Thailand, minskad förbrukning i unionen och en dålig sockermajsskörd 2022.

(332)

Kommissionen särskilde och avgränsade därför verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Ingen av faktorerna, varken tillsammans eller var för sig, ansågs påverka unionsindustrins situation i tillräckligt hög grad för att det skulle gå att ifrågasätta slutsatsen att importen från Kina vållade väsentlig skada.

(333)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består huvudsakligen i förlorade volymer kopplat till försäljnings- och produktionsvolymer, kapacitetsutnyttjande och ökade lagernivåer. Samtidigt påverkades unionsindustrin negativt av låga importpriser som underskred unionsindustrins försäljningspriser och minskade lönsamheten, vilken konsekvent låg under vinstmålet.

(334)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(335)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. I detta skede av undersökningen har kommissionen inte fattat något beslut om de råvarurelaterade snedvridningarna, vilket kommer att fattas i undersökningens slutgiltiga skede.

(336)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(337)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(338)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Denna grundläggande vinst fastställdes på grundval av den lönsamhet unionsindustrin ansågs kunna uppnå utan dumpad import från Kina. Vinstmarginalen fastställdes till 14 %. Denna lönsamhetsnivå bekräftades redan i den tidigare antidumpningsundersökningen avseende import från Thailand (115).

(339)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att lägga till den ovannämnda vinstmarginalen på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden.

(340)

Kommissionen fastställde sedan målprisunderskridandemarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, såsom det fastställts för beräkningen av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(341)

De justeringar av exportpriset som beskrivs i avsnitt 3.4.2 gäller även de cif-priser som användes vid beräkningen av målprisunderskridandet.

(342)

Målprisunderskridandet för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skäl 234).

(343)

Såsom förklarades i tillkännagivandet om inledande har klaganden tillhandahållit tillräcklig bevisning i klagomålet för att det föreligger råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen i det berörda landet med avseende på den berörda produkten. Enligt bevisningen i klagomålet omfattas stålburkar, som står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten, av mervärdesskatt vid export i det berörda landet.

(344)

Kommissionen kommer att fortsätta att undersöka de påstådda snedvridningarna för att genomföra bedömningen av en lämplig åtgärdsnivå i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen i det slutgiltiga skedet av undersökningen. I detta skede drog kommissionen därför slutsatsen att storleken på de provisoriska tullarna skulle fastställas i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(345)

För Sunflower Group fastställs därför den provisoriska antidumpningstullen till samma nivå som målprisunderskridandemarginalen.

(346)

För Tongfa Group fastställs därför den provisoriska antidumpningstullen till samma nivå som dumpningsmarginalen.

(347)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(348)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen i detta skede undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas, detaljhandlarnas, användarnas, konsumenternas och jordbrukarnas intressen.

(349)

Unionsindustrin består av elva producenter eller grupper av producenter med omkring 3 460 anställda (i heltidsekvivalenter). Producenterna är spridda över hela unionen, men flera producenter finns i Ungern och Frankrike.

(350)

Med tanke på att unionsindustrin har konstaterats lida väsentlig skada skulle införandet av åtgärder göra det möjligt för unionsindustrin att höja sina försäljningspriser och förbättra sin lönsamhet i linje med kostnadsökningarna samt bibehålla en konkurrenskraftig ställning på sin marknad. Unionsindustrin skulle också kunna ta tillbaka förlorade marknadsandelar genom att öka produktions- och försäljningsvolymerna på unionsmarknaden. På grund av den ökade importen från Kina kunde unionsproducenterna inte sälja sina produktionsvolymer och byggde upp höga lagernivåer under 2023 och undersökningsperioden. Genom införandet av åtgärder skulle unionsindustrin kunna sälja sina befintliga lager för att minska de fasta kostnaderna.

(351)

Om inga åtgärder införs kommer unionsindustrin sannolikt att drabbas av ytterligare betydande negativa verkningar i form av lägre försäljnings- och produktionsvolymer samt ännu högre lagernivåer. Ytterligare förhindrande av prishöjningar skulle leda till ytterligare försämring av unionsindustrins ekonomiska situation i fråga om lönsamhet och framtida investeringar, vilket skulle äventyra industrins framtid och sysselsättning.

(352)

Därför dras slutsatsen att provisoriska åtgärder ligger i unionsindustrins intresse.

(353)

Vid tidpunkten för inledandet kontaktades 20 icke-närstående importörer, handlare och detaljhandlare. Såsom beskrivs i skäl 32 lämnade sex icke-närstående importörer de upplysningar som efterfrågades. Ett urval bestående av två icke-närstående importörer valdes ut, varav en icke-närstående importör besvarade frågeformuläret och dessa svar kontrollerades. Den samarbetsvilliga importören svarade för omkring [17–27] % av sockermajsimporten under undersökningsperioden. Ett hörande genomfördes med importörsorganisationerna Frucom och Waren-Verein.

(354)

Den samarbetsvilliga importören ansåg att kinesiska sockermajsprodukter för detaljhandeln kommer att försvinna från marknaden om åtgärder införs. Importören hävdade att importörernas konkurrenskraft kommer att försämras på kort sikt när det gäller försäljning av sockermajs från länder utanför EU och på grund av bristen på alternativa försörjningskällor från marknader i andra tredjeländer. Till följd av detta kommer omsättningen och vinsten att minska, vilket kan påverka sysselsättningen.

(355)

Eftersom sockermajs svarar för en relativt liten andel av den samarbetsvilliga importörens omsättning, och eftersom antalet heltidsekvivalenter som är direkt kopplade till sockermajs är relativt litet, anses det att importörerna inte skulle påverkas oproportionerligt av införandet av åtgärder. Kommissionen ansåg också att importören i framtida försäljningsavtal åtminstone delvis kommer att kunna föra över prisökningarna på sina kunder.

(356)

Den samarbetsvilliga importören betonade det potentiella hotet i form av retroaktivt uttag av antidumpningstullar.

(357)

Såsom beskrivs i skäl 387 kan inget beslut om retroaktivt uttag av tullar fattas i detta skede av undersökningen.

(358)

Om inga åtgärder införs kommer importörerna att fortsätta att importera sockermajs från Kina och sälja den till detaljhandlare, restaurangbranschen eller andra användare.

(359)

Vid tidpunkten för undersökningen kontaktade kommissionen flera detaljhandlare som saluför sockermajs. Ingen av dessa var samarbetsvillig. Med tanke på sockermajsmarknadens egenskaper påverkar åtgärderna även privatkonsumenter och andra användare, t.ex. restauranger.

(360)

Om åtgärder införs kommer de att leda till högre sockermajspriser för detaljhandlare och andra användare.

(361)

Den samarbetsvilliga importören framförde kritik mot att de genomsnittliga inköpspriser som tas ut av detaljhandlarna kommer att leda till prisökningar för privatkonsumenterna. Importören ansåg även att restaurangsektorn också kommer att påverkas negativt av prisökningar på grund av den prispress som uppstår till följd av ökade kostnader och livsmedelspriser och kundernas lägre villighet att lägga pengar på att äta ute. Eftersom konserverad sockermajs i storköksförpackning endast tillverkas i små volymer i EU kommer den även fortsättningsvis att till största delen köpas in från Kina till högre priser.

(362)

Om inga åtgärder införs kommer detaljhandlare, privatkonsumenter och andra användare sannolikt att gynnas av lägre priser.

(363)

Kommissionen ansåg att sockermajs utgör en mycket liten andel av konsumenternas livsmedelsköp. Eventuell påverkan från införandet av antidumpningstullar på en genomsnittlig konsuments ekonomiska situation kommer sannolikt att vara försumbar.

(364)

Med tanke på detaljhandlarnas och andra användares bristande samarbetsvilja och att sockermajs endast utgör en marginell andel av deras försäljning och tar upp ett begränsat utrymme i butikshyllorna dras preliminärt slutsatsen att de kommer att påverkas väsentligt av de föreslagna åtgärderna.

(365)

Såsom nämns i skäl 280 är de huvudsakliga råvarorna för sockermajs rå sockermajs och konservburkar. Efter att undersökningen inletts gav sig en producentorganisation till känna. Klagomålet stöddes även av jordbrukarorganisationer.

(366)

Om åtgärder införs kommer sockermajsleverantörerna att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet.

(367)

Om inga åtgärder införs kommer leverantörerna sannolikt att påverkas ifall sockermajsproducenterna i unionen måste minska sina produktionsvolymer. Med tanke på att jordbrukarna och burkproducenterna har nära kopplingar till sockermajssektorn är det mycket sannolikt att en minskad sockermajsproduktion i unionen också skulle påverka dessa leverantörers verksamhet.

(368)

Den samarbetsvilliga importören invände att om åtgärder införs finns det ingen garanti för att i synnerhet de största marknadsaktörerna för sin ökade vinst vidare i leveranskedjan.

(369)

Kommissionen ansåg att leverantörerna påverkas mer om inga åtgärder införs, eftersom de då skulle förlora en del av sin verksamhet. Påståendet avvisades därför.

(370)

Mot bakgrund av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder sannolikt inte kommer att påverka leverantörerna negativt.

(371)

I sitt svar på frågeformuläret invände den samarbetsvilliga importören Otto Frank att konkurrensen skulle begränsas om åtgärder infördes, på grund av det låga antalet unionsproducenter, och varnade för en oligopolsituation på marknaden. Importören varnade också för att tillgången på sockermajs i unionen inte kan garanteras vid eventuella framtida dåliga skördar.

(372)

Den samarbetsvilliga importören ansåg vidare att inget annat tredjeland förutom Kina kan uppnå den kvalitetsstandard och prismässiga konkurrenskraft som krävs på den europeiska marknaden.

(373)

Kommissionen ansåg att införandet av åtgärder inte kommer att förhindra tillträde till unionsmarknaden för den import som omfattas av åtgärderna, utan att syftet med åtgärderna snarare är att undanröja effekterna av snedvridna marknadsvillkor till följd av dumpad import.

(374)

Under undersökningsperioden bestod unionsindustrin av elva producenter eller grupper av producenter. Såsom framgår av skäl 262 verkade unionsindustrin långt under full kapacitet under undersökningsperioden. Unionsindustrin anses därför kunna öka sin produktionsvolym innan den når kapacitetsbegränsningar. På grund av importen från Kina har unionsproducenterna dessutom byggt upp betydande lager av sockermajs som också är tillgänglig för försäljning.

(375)

Den samarbetsvilliga importören ansåg att inget annat tredjeland förutom Kina kan uppnå den kvalitetsstandard och prismässiga konkurrenskraft som krävs på den europeiska marknaden.

(376)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden, marknadsandelar och antal oberoende leverantörer av den berörda produkten avvisas de konkurrensrelaterade invändningarna ovan.

(377)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av sockermajs från Kina i detta skede av undersökningen.

(378)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(379)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av sockermajs med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 342). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(380)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(381)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(382)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i det berörda landet”.

(383)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(384)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(385)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(386)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(387)

Det är i detta skede av förfarandet inte möjligt att fatta något beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna.

(388)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(389)

Både Sunflower Group och Tongfa Group lämnade synpunkter. Till följd av synpunkter från Sunflower Group på riktigheten av beräkningarna avseende förbrukningsvaror och inhemska transportkostnader för fastställandet av normalvärdet reviderade kommissionen sina dumpningsberäkningar för båda grupperna. Andra synpunkter från båda grupperna rörde den metod som använts för beräkningen av dumpning och kommer därför, om så är lämpligt, att behandlas i undersökningens slutliga skede.

(390)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(391)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.