Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1724 av den 8 augusti 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av bariumkarbonat med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indien

(1)

Den 20 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av bariumkarbonat med ursprung i Kina och Indien (de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 5 november 2024 av Kandelium Group GmbH (klaganden eller Kandelium). Klagomålet ingavs av unionens bariumkarbonatindustri i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/482 (2) (förordningen om registrering).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, kända exporterande producenter och de kinesiska och indiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Inga synpunkter har framförts om detta inledande.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

Eftersom det endast finns en känd unionsproducent, Kandelium Group GmbH, som svarar för 100 % av tillverkningen i unionen, behövdes inget stickprovsförfarande.

(9)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(10)

Sju företag lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet, men tre av dessa företag var inte icke-närstående importörer utan användare av den undersökta produkten och ett av dem var både importör och användare. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre icke-närstående importörer på grundval av importvolymen under undersökningsperioden och återförsäljningen på unionsmarknaden. En av de tre importörer som ingick i urvalet besvarade dock inte importörernas frågeformulär inom de fastställda tidsfristerna.

(11)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(12)

Tre exporterande producenter i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och Kinas beskickning. Inga synpunkter inkom på stickprovsförfarandet.

(13)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Indien att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Indiens beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14)

Kommissionen hade endast kännedom om en exporterande producent i Indien när undersökningen inleddes. Den exporterande producenten lämnade den begärda informationen och gick med på att ingå i urvalet. Inga ytterligare exporterande producenter gav sig till känna. Kommissionen ansåg därför att det inte var nödvändigt att göra ett urval och föreslog att denna enda exporterande producent skulle undersökas. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om detta beslut med den kända berörda exporterande producenten och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom.

(15)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(16)

Klaganden har dessutom lagt fram tillräcklig bevisning för att det kan finnas råvarurelaterade snedvridningar i Kina när det gäller den undersökta produkten. Enligt bevisningen i klagomålet omfattas en av råvarorna för tillverkningen av den undersökta produkten, koldioxid, som står för minst 17 % av produktionskostnaden för den undersökta produkten, av exportmervärdesskatt. Såsom angavs i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att fastställa om artiklarna 7.2a och 7.2b i grundförordningen skulle tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(17)

Frågeformulär för exporterande producenter, unionsproducenter, icke-närstående importörer och användare gjordes tillgängliga online (3) samma dag som undersökningen inleddes.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(19)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(20)

Den undersökta produkten är bariumkarbonat, som innehåller mer än 0,07 viktprocent strontium och mer än 0,0015 viktprocent svavel, antingen i pulverform, pressad granulatform eller kalcinerad granulatform, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2836 60 00 (Taric-nummer 2836 60 00 10) (den undersökta produkten).

(21)

Bariumkarbonat är en oorganisk förening med den kemiska formeln BaCO3 som används i många olika tillämpningar, till exempel inom glas- och keramikindustrin. I glasproduktionsprocessen förbättrar bariumkarbonat den optiska egenskapen för glas vilket gör det mer glänsande. Inom keramikindustrin leder bariumkarbonat till jämnare och mer enhetliga glasyrytor.

(22)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina och Indien, som i nuläget klassificeras enligt KN-nummer ex 2836 60 00 (Taric-nummer 2836 60 00 10) (den berörda produkten).

(23)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(24)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(25)

Inga synpunkter inkom på produktdefinitionen.

(26)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(27)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera bariumkarbonat. Två exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(28)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(29)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, och hänvisade till Turkiet som ett eventuellt lämpligt representativt tredjeland.

(30)

Den 11 april 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av den berörda produkten. Baserat på de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom möjliga representativa länder, nämligen Turkiet och Mexiko. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från de exporterande producenterna Redstar och Chutian samt från klaganden. Dessa synpunkter har behandlats i den andra noteringen.

(31)

Den 15 maj 2025 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företagen Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. (Sisecam) och Alkim Alkali Kimya A.Ş. (Alkim), som är producenter i Turkiet.

(32)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från de exporterande producenterna Redstar och Chutian samt från klaganden. Dessa synpunkter har behandlats under respektive rubrik i avsnitt 3.1.4.

(33)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.1.3.

(34)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(35)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(36)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(37)

I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn i Kina (4) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(38)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (5). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (6) utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (7). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har angett som strategiskt viktiga eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (8). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (9). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (10) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (11).

(39)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (inte översatt till svenska) (12) (rapporten) som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina som den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(40)

Klaganden hävdade att det föreligger betydande snedvridningar inom Kinas bariumkarbonatsektor. Klaganden hänvisade till rapporten och särskilt till att det kinesiska ekonomiska systemet är en socialistisk marknadsekonomi samt till Kinas kommunistiska partis aktiva roll både inom offentlig och privat sektor i Kina.

(41)

Mer specifikt påpekade klaganden följande:

(42)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(43)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det omfattande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten.

(44)

I detta avseende bedömde kommissionen först huruvida bariumkarbonatsektorn i Kina försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Sektorn för den berörda produkten betjänas av både privata företag, till exempel Guizhou Hongtai Barium Industry Co., Ltd (22)., Hubei Jingshan Chutian Barium Salt Co., Ltd (23). eller Zaozhuang Yongli Chemical Co., Ltd (24). och statsägda företag som Sinochem Group (25). Det gick inte att fastställa det exakta förhållandet mellan privata och statsägda producenter på marknaden för bariumkarbonat. Kommissionen konstaterade dock att minst en producent kontrolleras direkt av staten, nämligen Redstar (26), som i praktiken kontrolleras av Qingdaos kommunala folkregerings statsägda kommission för tillsyn och förvaltning av tillgångar (27) genom det statsägda holdingbolaget Qingdao Redstar Chemical Group Co., Ltd (28). Dessutom är Sinochem Group (29) ett centralt företag som kontrolleras av statsrådets kommission för statlig tillsyn och förvaltning av tillgångar (State Asset Supervision and Administration Commission, SASAC) (30) och agerar som handlare i bariumkarbonat (31).

(45)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (32) och Kinas kommunistiska parti hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom Kinas kommunistiska partis strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(46)

Dessutom föreskriver lagen om främjande av den privata sektorn att ”privata ekonomiska organisationer och deras aktörer ska stödja Kinas kommunistiska partis ledarskap, ansluta sig till det socialistiska systemet med kinesiska särdrag och aktivt delta i uppbyggnaden av en socialistisk modern makt” (33).

(47)

Undersökningen visade att den nationella branschorganisation som omfattar den kemiska sektorn är China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). CPCIF följer Kinas kommunistiska partis övergripande ledning, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (34). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet [...] civilministeriet” (35), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (36).

(48)

Sinochem Group är medlem i CPCIF (37).

(49)

Den nationella branschorganisation som företräder bariumkarbonatproducenterna är sammanslutningen China Inorganic Salts Industry Association (CISIA) (38). I artikel 3 i CISIA:s bolagsordning anges följande: ”Sammanslutningen följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap” (39). Dessutom föreskrivs det att ”sammanslutningen ska acceptera affärsvägledning, övervakning och ledning av civilministeriet och avdelningarna för industriförvaltning” (40). I artikel 36 fastställs dessutom villkoren för att kunna företräda CISIA som ”ordförande, vice ordförande och generalsekreterare”, vilket inkluderar att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (41).

(50)

Qingdao Redstar Chemical Group Co., Ltd. innehar posten som verkställande direktör för CISIA (42).

(51)

Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk styrning och överinseende. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för den kemiska och petrokemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av den 14:e femårsplanen och de långfristiga målen för 2035, enligt vilka de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalieindustrin” (43).

(52)

I detta syfte avser de kinesiska myndigheterna att ”stödja privata ekonomiska organisationer så att de kan delta i större nationella strategier och större projekt. Stödja privata ekonomiska organisationer så att de kan investera och starta företag i strategiska framväxande industrier, framtida industrier och andra områden samt uppmuntra teknisk omvandling och omvandling och uppgradering av traditionella industrier.” (44)

(53)

I det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna under den 14:e femårsplanen (45) (det vägledande yttrandet) anges mer specifikt att de kinesiska myndigheterna kommer att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier, energiskt utveckla nya kemiska material och finkemikalier, […] och främja Kinas omställning från ett stort petrokemiskt och kemiskt land till en stark petrokemisk och kemisk maktfaktor. […] Senast 2025 […] kommer produktionskoncentrationen av kemiska bulkprodukter att förbättras ytterligare och kapacitetsutnyttjandet kommer att uppgå till mer än 80 %. Försörjningstryggheten för etenekvivalenter kommer att förbättras avsevärt, och försörjningstryggheten för nya kemiska material kommer att uppgå till mer än 75 %.” (46) Dessutom ska de kinesiska myndigheterna ”främja industriella strukturjusteringar: stärka specifika åtgärder och vetenskapligt reglera industrins omfattning” (47).

(54)

Bariumkarbonatindustrin nämns också bland ”begränsade industrier” i den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (48) och ”produktionsenheter med en kapacitet på [...] mindre än 20 000 ton bariumkarbonat av ordinär kvalitet per år” förtecknas bland de ”föråldrade industrier” (49) som ska elimineras.

(55)

Dessutom omfattar vissa kinesiska policydokument även insatsvaror som används för att producera bariumkarbonat, inbegripet kol. I den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin föreskrivs till exempel att Kina ska ”främja ren och effektiv användning av kol [och] korta processtider för kol till kemikalier” (50).

(56)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom bariumkarbonatsektorn finns på provinsnivå, t.ex. i Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin som syftar till att ”allsidigt främja uppgraderingen av industribasen och moderniseringen av industrikedjan, påskynda tillbakadragandet av omodern och ineffektiv produktionskapacitet samt främja utvecklingen av kemiska produkter för att uppnå en funktionalisering, förfining och differentiering. Vägleda företag att slå samman och omorganisera, optimera resursfördelningen och strukturen inom industrikedjan samt förbättra produktionseffektiviteten och lönsamheten” (51) och mer specifikt att ”kontrollera ökningen och optimera lagret samt lägga fram och bygga upp moderna kolkemiska industrikluster i södra Shandong i Zaozhuang [...]. Ge fullt genomslag åt fördelarna med den grundläggande kolkemiska industrin, minska produktionskapaciteten inom den traditionella kolkemiska industrin [...] och påskynda utvecklingen och produktionen av kolbaserade finkemiska produkter i senare led.” (52) Zaozhuang Yongli Chemical Co., Ltd. ligger i Zaozhuang (53).

(57)

På samma sätt fastställs i Guizhous 14:e femårsplan för ekonomisk och social utveckling och de långfristiga målen för 2035 att provinsen strävar efter att ”aktivt bedriva forskning och utveckla nya processer och ny teknik för bariumkemisk industri, fokusera på att utveckla bariumsaltprodukter för elektronik, reagenser och läkemedel samt andra bariumsaltprodukter och öka den omfattande användningen av bariumsaltresurser” (54).

(58)

På samma sätt ger Guizhous 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier i uppdrag ”att sträva efter att bygga upp ett karakteristiskt industrikluster för nya material med fokus på […] kemiska material för bariumsalt […] och påskynda förbättringen av industrins kvalitet och effektivitet” (55).

(59)

Redstar och Guizhou Hongtai Barium Industry Co., Ltd. är båda belägna i Guizhou.

(60)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fann kommissionen att ordföranden för Redstar också fungerar som partikommitténs sekreterare och ordförande för Qingdao Redstar Chemical Group Co., Ltd (56).

(61)

Dessutom konstaterades det i undersökningen att Guizhou Hongtai Barium Industry Co., Ltd. säkerställer att partilektioner ges till dess personal av den biträdande sekreteraren i partiarbetskommittén för den icke-sociala organisationen i distriktet (57). Företaget är dessutom beläget i industriparken i Tianzhudistriktet (58) och ordföranden för det statsägda regionala industriinvesteringsbolaget som förvaltar industriparken i Tianzhu fungerar också som sekreterare för partiavdelningen (59).

(62)

Sinochem-koncernens styrelseordförande fungerar dessutom som sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (60). Sinochem-koncernen framställer sig också som ett företag som ”följer vägledningen i Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era, effektivt stärker partiets övergripande ledarskap över företaget, fördjupar partibyggandet, [och] ger fullt spelrum åt partiorganisationer på alla nivåer” (61).

(63)

Det var omöjligt att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan alla kinesiska bariumkarbonatproducenter och kommunistpartiet. Med tanke på att den undersökta produkten är en delsektor av den kemiska sektorn ansåg kommissionen dock att den information som fastställts i de senaste undersökningarna om den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 38, också är relevant för den undersökta produkten.

(64)

Bariumkarbonatsektorn är dessutom föremål för en politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen identifierade flera dokument som visade att bariumkarbonatindustrin gynnas av statligt överinseende och inflytande i den kemiska sektorn, eftersom bariumkarbonat utgör en delsektor av den kemiska sektorn.

(65)

De kinesiska myndigheterna anser genomgående att den kemiska industrin är en nyckelindustri (62). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen valde de kinesiska myndigheterna ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (63).

(66)

På samma sätt föreskriver den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att de kinesiska myndigheterna kommer att ”optimera organisationsstrukturen: göra ledande företag större och starkare, […] hjälpa företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk dominans och grundläggande konkurrenskraft inom ramen för den kemiska och petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, industrin för byggnadsmaterial och andra industrier (64).”

(67)

Enligt tillkännagivandet om främjande av en hälsosam utveckling av modern kolkemisk industri har de kinesiska myndigheterna dessutom för avsikt att ”ytterligare stärka planeringsvägledningen, optimera den industriella utformningen och främja ett påskyndat genomförande av avancerad teknik och omvandling av utrustning och uppgradering av befintliga moderna kolkemiska projekt” (65).

(68)

Närmare bestämt fann undersökningen också bevis för de kinesiska myndigheternas vägledning och ingripanden på lokal nivå, såsom i Guizhou, ”där Tianzhudistriktet under de senaste åren har fokuserat starkt på målet att bygga upp en viktig nationell finkemisk bas för bariumsalt och ett industrikluster för tio miljarder [renminbi yuan] för bariumsalt, grundligt genomfört fördubblingsplanen för bariumsaltindustrin och fokuserat på att bygga upp ett intensivt, avancerat, grönt och intelligent modernt kemiskt industrisystem för bariumsalt, och fullt ut har främjat en högkvalitativ utveckling av Tianzhus nya industrialisering. […] På grundval av fördelningen av barytresurserna följer Tianzhudistriktet […] partibyggandets ledarskap, strävar efter att skapa en provinsiell kemikaliepark och en provinsiell ekonomisk utvecklingszon samt planerar aktivt utvecklingen av parken.” (66)

(69)

Dessutom ”sammanställde industriparken i Tianzhu 2022 en förteckning över 20 investeringsprojekt, med fokus på den ledande industrin för bariumsalt, […] med fokus på industrikedjorna för bariumsalter i tidigare och senare led. För närvarande har parken samlat mer än 90 viktiga företag, till exempel Guizhou Hongtai Barium Industry Co., Ltd. […].” (67)

(70)

De kinesiska myndigheterna ingriper också i tidigare led i industrikedjan och organiserar försörjningen av baryt, en viktig insatsvara för att producera bariumkarbonat: ”Enligt principen om att integrera vissa företag, uppgradera vissa företag och dra tillbaka vissa företag har Tianzhudistriktet sedan oktober förra året [2023] integrerat 17 företag till 7, och Tianzhu Chemical Mining är ett av dem.” (68) Tianzhu Chemical Mining är en viktig leverantör till Guizhou Hongtai Barium Industry Co., Ltd (69).

(71)

På samma sätt har Jingshans kommun i Hubei förtecknat Hubei Jingshan Chutian Barium Salt Co., Ltd. som en ”liten jätte” (70). De kinesiska myndigheterna definierar små jätteföretag som ”den nya eliten bland Kinas små och medelstora företag som är verksamma inom tillverkning, är specialiserade på en nischmarknad och har avancerad teknik” och har för avsikt att ”öka stödet till ’små jättar’ under perioden 2024–2026, med fokus på viktiga industrikedjor, strategiskt framväxande industrier och andra sektorer. Dessa medel kommer att användas för att uppmuntra dessa företag att ta itu med tekniska utmaningar, utveckla nya produkter, bygga upp stödkapaciteten i industrikedjan och stödja lokala myndigheter när det gäller att främja ’små jättar’” (71) .

(72)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktion av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(73)

Den föreliggande undersökningen har inte visat att den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom den kemiska sektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten.

(74)

Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket nämns i skäl 38. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den produkt som undersökningen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (72).

(75)

Dessutom har det i den aktuella undersökningen inte lagts fram någon bevisning för att bariumkarbonatsektorn inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken, å ena sidan, och industripolitiken, å den andra, för att ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och för att främja förbindelserna mellan företag och banker” (73), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt inflytande. Det betydande statliga ingripandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(76)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(77)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som produceras i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer utsätts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(78)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, mark, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där.

(79)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(80)

Kommissionen mottog synpunkter på de betydande snedvridningar som påverkar bariumkarbonatindustrin i Kina från Redstar i dess svar på frågeformuläret för exporterande producenter och dess synpunkter på kommissionens första notering om källorna till normalvärdet.

(81)

Företaget hävdade att artikel 2.6a i grundförordningen inte borde tillämpas i den aktuella undersökningen, eftersom den kinesiska bariumkarbonatindustrin är verksam på marknadsmässiga villkor. Redstar begärde vidare att kommissionen skulle godta de inhemska priser och kostnader som rapporterats av företaget, som är ett börsnoterat företag. Enligt Redstar är de priser och kostnader för råvaror och energi som rapporteras för tillverkningen av den undersökta produkten marknadsbaserade och icke snedvridna. Företaget betonade att kommissionen har rätt att använda företagets inhemska kostnader för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen ”i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis”. Slutligen hävdade företaget att det ska göras en individuell bedömning för Guizhou Redstar i enlighet med artikel 2.6a tredje stycket i grundförordningen, om kommissionen konstaterar att det föreligger betydande snedvridningar.

(82)

Såsom analyseras i detalj i avsnitt 3.1.2.1 fann kommissionen i samband med undersökningen faktisk bevisning för förekomsten av betydande snedvridningar som påverkar bariumkarbonatindustrin i Kina. Därför är det motiverat att använda den metod som föreskrivs i artikel 2.6a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet. Inget av dessa bevis vederlades i praktiken av Redstar. Kommissionen avvisade därför företagets påstående att artikel 2.6a i grundförordningen inte skulle vara tillämplig i den aktuella undersökningen.

(83)

När det gäller företagets påstående att bedömningen av betydande snedvridningar borde göras individuellt för varje exporterande producent i urvalet, påminde kommissionen om att när det väl har fastställts, på grund av att det förekommer betydande snedvridningar i exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, att det inte är lämpligt att använda exportlandets inhemska priser och kostnader så konstrueras normalvärdet med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande producent enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Det är riktigt att artikel 2.6a a tillåter användning av inhemska kostnader om det fastställs att de inte är snedvridna, men i denna undersökning kunde de exporterande producenterna eller andra berörda parter inte fastställa att några kostnader för produktion och försäljning av den undersökta produkten inte är snedvridna. Företagets påstående avvisades därför.

(84)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(85)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(86)

Såsom förklaras i skälen 30–31 utfärdade kommissionen två noteringar om de källor som använts för att fastställa normalvärdet (noteringarna). I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(87)

I den första noteringen om produktionsfaktorer förklarade kommissionen att den undersökta produkten inte verkade vara tillverkad i något av de länder som hade en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas i enlighet med de kriterier som anges i skäl 85.

(88)

Eftersom samtliga länder med tillverkning av den undersökta produkten har en annorlunda ekonomisk utvecklingsnivå jämfört med Kina beaktade kommissionen tillverkning av en produkt inom samma generella produktkategori och/eller sektor som den undersökta produkten.

(89)

Därefter identifierade kommissionen Turkiet och Mexiko som länder i) där produktion av en produkt i samma allmänna kategori (oorganiska salter respektive strontiumkarbonat) och sektor (kemisk) var känd och ii) som har en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av bruttonationalinkomsten.

(90)

Efter den första noteringen hävdade Kandelium att båda länderna är ett lämpligt val; Chutian lämnade inga synpunkter på urvalet medan Redstar hävdade att Turkiets uppgifter visar på bättre tillgänglighet och tillförlitlighet än uppgifterna för Mexiko.

(91)

För de berörda länderna (Mexiko och Turkiet) kontrollerade kommissionen dessutom den enkla tillgången till uppgifter, inklusive uppgifter om import av produktionsfaktorer samt finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten i dessa potentiella representativa länder.

(92)

Kommissionens analys visade att det för Turkiet fanns uppgifter om representativa icke snedvridna volymer av den huvudsakliga insatsvaran för tillverkning av bariumkarbonat (rå, obearbetad barytmalm) i motsats till Mexiko. För Turkiet fanns det dessutom uppgifter om företag (för två företag) som visade ett rimligt belopp för vinst samt för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för en betydande del av undersökningsperioden. Den turkiska importen av barytmalm påverkades inte väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (75).

(93)

Kommissionen uppgav att den därför skulle använda Turkiet och produktionen av oorganiska salter (sulfater), en produkt som liknar den undersökta produkten, för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(94)

När det gäller producenterna i Turkiet och tillgången till deras data kunde kommissionen identifiera två producenter av sulfat, Sisecam och Alkim, för vilka det fanns finansiella resultat som visar på rimlig vinst och rimliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader under 2024, en period som således överlappar undersökningsperioden med tre kvartal.

(95)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen genom den andra noteringen berörda parter om att den avsåg att använda sig av Turkiet som lämpligt representativt land och Sisecam (för det kemiska segmentet) och Alkim för uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst under 2024 i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(96)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(97)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(98)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, till exempel material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(99)

I den andra noteringen uppgav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-importuppgifter för Turkiet för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvarorna barytmalm och antracit.

(100)

När det gäller bituminöst termiskt kol angav kommissionen i den andra noteringen att de genomsnittliga IMF-priserna under undersökningsperioden kommer att användas. När det gäller flytande CO2 uppgav kommissionen, i avsaknad av tillförlitliga och representativa importuppgifter från Turkiet, att den skulle använda GTA-importpriser på flytande CO2 från Indien (den största exportören) i alla länder i hela världen som referensvärde.

(101)

Kommissionen förklarade vidare att den skulle använda uppgifter från Turkiets statistikbyrå (76) och tillsynsmyndigheten för energimarknaden (77) för att fastställa icke-snedvridna kostnader för arbetskraft respektive energi.

(102)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror (3–5 %) och tillämpade denna procentandel på den omberäknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna priserna i Turkiet.

(103)

Efter den andra noteringen hävdade Kandelium att internationella referensvärden inte korrekt återspeglar de faktiska kostnader som producenterna i Turkiet ådragit sig och att de uppgifter som användes borde likna de kostnader som faktiskt uppkommit för producenterna i det representativa landet. I detta sammanhang hävdade Kandelium att priserna på bituminöst termiskt kol (för vilket IMF:s referensvärde användes) borde återspegla cif-priserna, inklusive transport- och försäkringskostnader, snarare än fob-priser. Enligt Kandelium är det endast cif-priset som utgör ett lämpligt referensvärde för priserna i det representativa landet.

(104)

Såsom anges i anmärkningarna är det kommissionens praxis att först identifiera motsvarande kostnad i ett lämpligt representativt land. Om ett representativt referensvärde för en viss produktionsfaktor (såsom bituminöst kol i detta fall) inte finns tillgängligt i det representativa landets nationella statistik eller importstatistik får kommissionen använda icke snedvridna internationella priser, kostnader eller referensvärden. Detta föreskrivs uttryckligen i artikel 2.6a a andra stycket andra strecksatsen. Om dessa andra referensvärden används fastställer kommissionen dock inte längre priset på den insatsvaran i det representativa landet för inhemska producenter (i detta fall Turkiet) och är därför inte skyldig att fastställa cif-priset för detta referensvärde. Mot bakgrund av ovanstående avvisades Kandeliums argument.

(105)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för bariumkarbonat

(106)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror (andra än bituminöst kol för vilket IMF-referensvärden används) som levereras till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull och transportkostnader.

(107)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (78).

(108)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 84 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(109)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(110)

Efter den andra noteringen hävdade Chutian att det är olämpligt att använda GTA-importuppgifter för Turkiet för att värdera rå barytmalm och att exportpriserna på barytmalm från Indien i stället bör användas. Chutian hävdade närmare bestämt att de turkiska importpriserna inte är representativa för de normala priserna på barytmalm, eftersom de huvudsakligen består av dyr barytmalm av hög kvalitet som är avsedd att tillgodose gas- och oljeindustrins behov, snarare än allmän förbrukning. Enligt Chutian producerar Indien däremot inte barytmalm av hög kvalitet och Indiens export består av barytmalm av låg och medelhög kvalitet som är av samma kvalitet som den som Chutian använder i sin tillverkning.

(111)

Det ifrågasätts inte att större delen av efterfrågan på barytmalm i Turkiet (och i många andra länder med borrningsverksamhet) kommer från olje- och borrningsindustrin och att en del av denna efterfrågan tillgodoses genom import från tredjeländer. På grundval av GTA riktar sig dock också en överväldigande majoritet av exporten från Indien till olje- och gasproducerande länder i Mellanöstern och till Förenta staterna, och den inhemska indiska barytmarknaden är också till övervägande del inriktad på olje- och gasindustrin. Detta innebär att produktmixen hos barytmalm från Indien inte skiljer sig väsentligt från den barytmalm som importeras till Turkiet. Argumentet att priserna på och typerna av barytmalm från Indien är mer representativa för den barytmalm som de kinesiska producenterna använder än den malm som importeras till Turkiet kan därför inte godtas som giltigt. Chutian lade inte heller fram någon konkret bevisning till stöd för sina påståenden, och de turkiska importpriserna på barytmalm överensstämmer under alla omständigheter med marknadsinformationen om priserna i Indien (79). Chutians argument avvisades därför.

(112)

Vidare föreslog Redstar att det lämpliga referenspriset för barytmalm i stället skulle baseras på importpriserna för indisk baryt. Enligt Redstar skulle de indiska priserna vara mer representativa, eftersom Indien fortfarande är en av världens största exportörer av baryt och de indiska importpriserna återspeglar det verkliga marknadsmässiga handelsledet i en situation med höga volymer, priser och konkurrens. Enligt Redstar skulle valet av indiska importpriser på barytmalm också vara förenligt med användningen av indisk CO2-prisstatistik i detta fall för att ta itu med skillnaderna mellan de produktionsfaktorer som används av de kinesiska producenterna och de material i Turkiet vars pris skulle användas som referensvärde. Redstar hävdade i detta sammanhang att när det gäller geologi och kvalitet är kinesisk baryt mer jämförbar med indisk baryt än med turkiska barytfyndigheter eller en blandning av fyndighetstyper och fyndighetskvaliteter som omfattas av den turkiska GTA-importen.

(113)

Redstars krav måste avvisas av följande skäl: För det första står Marocko, som enligt Redstar ensamt också är en av de största exportörerna i världen, för den största andelen av den turkiska importen av barytmalm med representativa importkvantiteter (nästan 80 000 ton). Enligt det mått som Redstar föreslår är valet av turkiska GTA-importpriser därför inte mindre representativt än valet av indiska priser. Det erinras vidare om att Turkiet valdes ut som representativt land i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen och att normalvärdet konstruerades i detta fall. Eftersom GTA-uppgifter om importpriser på barytmalm i Turkiet är lättillgängliga är ovanstående villkor uppfyllt. Kommissionen skulle försöka identifiera andra lämpliga referensvärden endast i avsaknad av ett lämpligt turkiskt referensvärde. Till skillnad från CO2, för vilket inget lämpligt och representativt referensvärde kunde hittas i Turkiet, kunde man när det gäller importstatistik för barytmalm med hög detaljnivå (som gör det möjligt för kommissionen att isolera uppgifter för malm i rå, obearbetad form, som används av de exporterande producenterna) identifiera icke snedvriden karaktär och representativa kvantiteter och prisnivåer. När det gäller jämförelsen baserad på geologi och kvalitet är turkiska depositionstyper inte relevanta för fastställandet av referensvärdet för barytmalm, eftersom uppgifterna uteslutande kommer från GTA för import och därför inte återspeglar priserna för den turkiska inhemska produktionen utan snarare priser som uppstår på grund av konkurrensen mellan denna inhemska produktion och den internationella importen. Även om importuppgifterna kan omfatta olika kvaliteter och klasser importerades dessutom tillräckliga representativa icke snedvridna kvantiteter barytmalm till Turkiet för att säkerställa att det slutliga genomsnittet minskar effekterna av eventuella avvikande värden. Så länge importkvantiteterna för barytmalm är representativa och det inte finns några andra särskilda omständigheter som gör dem olämpliga (vilket inte är fallet här) finns det ingen objektiv anledning att utesluta denna statistik från användning. Under alla omständigheter överensstämmer de turkiska importpriserna på barytmalm med marknadsinformationen om de indiska priserna (80). Redstars argument kunde därför inte godtas.

(114)

Chutian hävdade som svar på den andra noteringen att den CO2-statistik som kommissionen använder visserligen är CO2 av industrikvalitet, men det verkar som om kommissionen blandar priserna på CO2 av industrikvalitet och livsmedelskvalitet. Chutian hävdade vidare att de föreslagna CO2-kostnaderna är överdrivna på grund av att höga transportkostnader för stålflaskor inkluderats (medan Chutian köper CO2 i lastbilar). Chutian begärde därför att kommissionen skulle justera CO2-priserna för att undanröja dessa extra kostnader och snedvridningar. I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen använde kommissionen, i avsaknad av ett tillförlitligt referensvärde i Turkiet, GTA-importuppgifter för indisk CO2 (större exportör av CO2, i annan flytande form), som är lättillgängliga. Kommissionen försökte säkerställa att statistiken omfattar CO2 i den form som används av de exporterande producenterna och har vederbörligen kontrollerat att det finns tillräckliga representativa och icke snedvridna kvantiteter av importerad CO2 så att det resulterande slutliga genomsnittet automatiskt minskar effekten av eventuella onormala priser i den nedre och övre delen av intervallet, vilket också återspeglar potentiellt olika transportsätt. Det finns därför ingen objektiv grund för att utesluta den GTA-statistik som används för CO2. Chutian kunde inte heller visa att det referensvärde som fastställts för CO2 omfattar (och i vilken utsträckning) olika kvaliteter och transportmedel (flaskor eller lastbilar) och i vilken utsträckning priserna på de två kvaliteterna skulle vara olika. Chutians argument avvisades därför.

(115)

När det gäller CO2-referensvärdet hävdade Kandelium att det genomsnittliga globala importpriset på indisk flytande CO2 inte är representativt för de kostnader som skulle uppstå för turkiska producenter (separerade från Indien av långa avstånd), på grund av korta landbaserade transportvägar till de största importörerna (som till största delen är grannländer). Därefter föreslog Kandelium att CO2-priset skulle baseras på länder dit flytande CO2 måste transporteras sjövägen, till exempel Thailand eller Förenta staterna. Det erinras om att kommissionen i detta fall tillämpade objektiva och transparenta kriterier när den fastställde referenskostnaderna för flytande CO2 genom att använda importen av flytande CO2 från Indien i hela världen. I avsaknad av representativa priser för flytande CO2 i Turkiet använde kommissionen ett alternativt lämpligt referensvärde i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Det alternativa referensvärde som används är dock inte kopplat till Turkiet eller turkiska producenter på något väsentligt sätt som skulle göra det nödvändigt att ta hänsyn till avståndet mellan Indien och Turkiet. Det faktum att de största importörerna av CO2 är länder som gränsar till Indien bekräftar endast kommissionens slutsatser i den första noteringen att produktionen och förbrukningen av flytande CO2 är mer regionaliserad (bland annat på grund av den specialiserade utrustning som krävs och de säkerhetssystem som tillämpas) och att den globala CO2-handeln därför är begränsad. Det var därför rimligt att använda indiska priser för att identifiera kostnader som är representativa för de kinesiska producenternas CO2-kostnader.

(116)

Kandelium noterade också efter den andra noteringen att ingen hänvisning gjordes till naturgas som en produktionsfaktor och hävdade att kommissionen borde inkludera ett lämpligt pris för naturgas i sin beräkning av normalvärdet, eftersom det är en viktig energikälla och därför en del av produktionskostnaden. Det konstaterades att kommissionen tog vederbörlig hänsyn till och återspeglade konstruktionen av normalvärdet för alla produktionsfaktorer som de exporterande producenterna använder (klassificeras som råvaror eller energikällor) förutom förbrukningsvaror. Dessutom rapporterades uppgifterna om produktionsfaktorer i vederbörlig ordning av de exporterande producenter som ingick i urvalet, som kontrollerades och verifierades i enlighet med detta vid kontroller på plats, och naturgasen rapporterades inte som en produktionsfaktor eller energikälla av de exporterande producenterna.

(117)

När det gäller arbetskraftskostnader använde kommissionen den statistik som offentliggjorts av Turkiets statistikbyrå (81) för att fastställa de genomsnittliga arbetskostnaderna per timme i Turkiet med hjälp av den detaljerade informationen om löner i produktionssektorn för Nace-kod 20 för år 2022 för kemikalietillverkning enligt klassificeringen Nace rev. 2. Det genomsnittliga månadsvärdet för 2022 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det index för arbetskostnader per timme som offentliggjorts av Turkiets statistikbyrå (82) för att anpassa det till undersökningsperioden (fjärde kvartalet 2023–tredje kvartalet 3 2024) och vederbörligen justerat till företagets storleksklass när det gäller antalet anställda.

(118)

Efter den andra noteringen hävdade Redstar att kommissionens föreslagna referensvärde för arbete per timme, baserat på uppgifter från Turkiets statistikbyrå (TurkStat) för 2022, inte är representativt för undersökningsperioden på grund av skiljaktig tidsperiod och förvrängning genom hög inflation. RedStar föreslog att OECD:s inkomstuppgifter för minimilöntagare i Turkiet för 2024 i stället skulle användas som ett neutralt, branschrelevant referensvärde. Dessutom ifrågasatte Redstar den storleksbaserade differentieringen av arbetskraftskostnaderna och hävdade att den inte överensstämde med verkligheten för den kemiska produktionen och att lönerna enligt kollektivavtal inte heller var tillämpliga på Redstar. För det första anser kommissionen vid tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inte att arbetskraftskostnader har uppkommit för de exporterande producenterna (även med beaktande av sådana faktorer som bristande tillämpning av storlekskriterier eller avsaknad av kollektivavtal), eftersom bariumkarbonatsektorn påverkas av snedvridningar av lönekostnaderna, såsom beskrivs i skäl 38. Till skillnad från den OECD-statistik som Redstar föreslår ger arbetskraftskostnaden från TurkStat dessutom mer exakta sektorsspecifika uppgifter. Dessutom innehåller OECD:s databas endast minimilöner i Turkiet (i motsats till genomsnittslönerna i TurkStat), vilket ytterligare undergräver dess representativitet och hur lämpligt det är att använda den. Det faktum att uppgifter från TurkStat finns tillgängliga för 2022 och justeras ytterligare för inflationen för att på ett adekvat sätt återspegla deprecieringen av den turkiska liran mellan 2022 och undersökningsperioden gör inte detta referensvärde mindre tillförlitligt eller olämpligt att använda. RedStars förslag att använda OECD-statistik avvisades därför.

(119)

Kommissionen använde de elpriser som baseras på elräkningar som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (Energy Market Regulatory Authority, EMRA) (83) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna rörande de industriella elpriserna i kuruş/kWh för industrisektorn under fjärde kvartalet 2023–tredje kvartalet 2024, dvs undersökningsperioden.

(120)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(121)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(122)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2024 för företagen Sisecam (inom det kemiska segmentet) och Alkim, som hämtats från respektive företags webbplats (84) och som lämnades ut i den andra noteringen.

(123)

Som svar på den andra noteringen ifrågasatte Chutian användningen av vinst och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader från producenten av kromsulfat (Sisecam) och hävdade att produktionsprocesserna inte är jämförbara när det gäller tekniska vägar, råvaror och utrustning och att användningen av siffrorna för denna producent skulle ge snedvridna resultat. För det första är det ostridigt att kromsulfat är en kemisk produkt och således tillhör samma allmänna produktkategori som bariumkarbonat. För det andra finns det, såsom också anges i klagomålet och tvärtemot vad Chutian hävdar, likheter i tillverkningen av de två produkterna när det gäller produktionssteg (t.ex. urlakning och torkning) samt de primära insatsvaror som används (råvaror som innehåller metall) i båda fallen. Chutian förklarade inte heller hur den påstådda skillnaden i produktionsmetod påverkade försäljningskostnader och andra allmänna kostnader som inte påverkas av produktionskostnaderna. De skillnader som Chutian har beskrivit kan under alla omständigheter inte vederlägga kommissionens slutsats att kromsulfat tillhör samma allmänna produktkategori som bariumkarbonat. Dessutom, och under alla omständigheter, lämnade Chutian varken i sitt svar på den första noteringen eller på den andra noteringen några uppgifter om någon representativ producent av andra alternativa produkter. Chutians påstående avvisas därför.

(124)

Dessutom hävdade Kandelium i sitt svar på den andra noteringen att Alkims finansiella uppgifter inte användes för beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Kandelium hävdade att medan Alkims produktionsprocess använder naturligt förekommande mineraler och inbegriper minimala eller inga kemiska reaktioner är Sisecams (den andra representativa producenten som identifieras i detta fall) produktionsprocess betydligt mer komplex och inbegriper flera kemiska reaktioner. Det noterades att både Alkim och Sisecam tillverkar kemiska produkter och mer specifikt oorganiska salter som hör till samma allmänna produktkategori. Komplexiteten i produktionsprocessen och antalet kemiska reaktioner under hela produktionen är endast en av de aspekter som är underordnade kommissionens bedömning vid fastställandet av produktlikheten och kan inte i sig vederlägga kommissionens val av representativa produkter och producenter i förevarande fall. Detta är fallet i högre grad när det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som inte påverkas av produktionskostnaderna.

(125)

Dessutom hävdade Chutian efter den andra noteringen att Sisecams vinst och försäljnings- samt administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte borde beaktas, eftersom de är onormalt höga jämfört med Alkims siffror. Chutian hävdade med hänvisning till artikel 2.6 c i grundförordningen att det faktum att en annan producent (Alkim) har mycket lägre vinst och försäljnings- samt administrationskostnader och andra allmänna kostnader borde leda till slutsatsen att Sisecams vinst och försäljnings- samt administrationskostnader och andra allmänna kostnader är onormalt höga. För det första används artikel 2.6 c i grundförordningen i samband med att normalvärdet konstrueras i fall som inte inbegriper betydande snedvridningar och Chutians referens är därför felaktig. I motsats till vad Chutian hävdar är kommissionen inte skyldig att endast använda företagens uppgifter som skulle ligga inom ett visst intervall eller flera intervall. Det noteras dessutom att nivån på Sisecams försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader under 2024 var jämförbara med nivåerna under 2023 och därför inte kan anses vara extraordinära eller onormala för det berörda företaget. Chutians påstående avvisades därför.

(126)

Slutligen hävdade Chutian att om flera företags finansiella uppgifter anses lämpliga för att konstruera normalvärdet bör deras vinst och försäljnings- samt administrationskostnader och andra allmänna kostnader ges samma vikt och de resulterande siffrorna bör inte baseras på ett vägt genomsnitt. Det är kommissionens praxis att tillämpa vägda genomsnittliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst för de representativa producenterna för att säkerställa att storleken, omsättningen och därmed de ekonomiska och finansiella konsekvenserna för en viss producent i det representativa landet vederbörligen återspeglas av kommissionen vid fastställandet av rimliga försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst.

(127)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(128)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer kontrollerades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.1.4.1.

(129)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts tillämpade kommissionen tillverkningsomkostnaderna såsom anges i skäl 121, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, vilket enligt kommissionen skulle leda till belopp som är rimliga i den mening som avses i artikel 2.6a a sista stycket i grundförordningen. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av Sisecams och Alkims årsredovisning, såsom förklaras i skäl 122. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och beräknade som ett vägt genomsnitt för båda företagen lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 22,5 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor som beräknats som ett vägt genomsnitt för båda företagen lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 9,9 %.

(130)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(131)

Den exporterande producent som ingick i urvalet exporterade till unionen till oberoende kunder utan att ha närstående eller likvärdiga företag i unionen och exportpriset fastställdes på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning för export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(132)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(133)

Såsom förklaras i skäl 127 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Kommissionen gjorde också en justering enligt artikel 2.10 k i grundförordningen för skillnaden i indirekta skatter mellan exportförsäljning från Kina till unionen och normalvärdet där moms har uteslutits.

(134)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt därmed sammanhängande kostnader.

(135)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(136)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(137)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(138)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(139)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 78,2 %.

(140)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden som fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(141)

Graden av samarbetsvilja är hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde över 95 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(142)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, är följande för övriga samarbetsvilliga företag och all annan import med ursprung i Kina:

(143)

Kommissionen undersökte först huruvida den samarbetsvilliga exporterande producentens totala försäljningsvolym på hemmamarknaden var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades det att den enda exporterande producentens totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(144)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes för export till unionen för den exporterande producent som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden. Kommissionen fastställde att endast en produkttyp tillverkades i Indien och att den produkttyp som såldes på den inhemska marknaden var jämförbar med den produkttyp som såldes för export till unionen.

(145)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden för att avgöra om man skulle använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(146)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(147)

I detta fall utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet för priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkten under undersökningsperioden.

(148)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkten under undersökningsperioden, om

(149)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att mindre än 80 % av denna försäljning var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.

(150)

I och med att den enda exporterande producenten exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning för export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(151)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(152)

För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport- och försäkringskostnader inom landet.

(153)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, förpackningskostnader, provisioner och andra rabatter.

(154)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader vid export.

(155)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, bankavgifter och förpackningskostnader.

(156)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(157)

På denna grundval fastställdes den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen för den exporterande producenten, uttryckt som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 4,6 %.

(158)

Graden av samarbetsvilja är hög i fallet Indien, eftersom den samarbetsvilliga exporterande producentens export utgjorde 100 % av den totala importen under undersökningsperioden. På denna grund beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till samma nivå som för det enda samarbetsvilliga företaget.

(159)

På grundval av detta fastställdes följande provisoriska dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(160)

Den likadana produkten tillverkades av en unionsproducent under undersökningsperioden. Denna producent utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(161)

På grundval av unionsindustrins svar på frågeformuläret fastställdes den totala tillverkningen i unionen under undersökningsperioden till 18 000–22 000 ton.

(162)

Eftersom det endast finns en producent i unionen presenteras skadeindikatorerna och beräkningarna av prisunderskridande- och målprisunderskridandemarginalen i intervall för att bevara konfidentialiteten i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(163)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av svar på frågeformulär från unionsindustrin och Eurostat.

(164)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(165)

Förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden, med en kraftig minskning mellan 2022 och 2023. Totalt sett minskade förbrukningen i unionen med 35 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning berodde främst på minskad efterfrågan inom byggsektorn, där bariumkarbonat till stor del används (t.ex. vid tillverkning av lertegel eller fritta och glasyrer för keramiskt material).

(166)

Kommissionen undersökte om importen av produkten med ursprung i de berörda länderna borde slås samman vid bedömningen i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(167)

Den dumpningsmarginal som fastställts i fråga om importen från Kina och Indien låg över den minimitröskel som fastställs i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymen från respektive berört land var inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Marknadsandelarna under undersökningsperioden uppgick till 40–55 % för Kina och 20–35 % för Indien.

(168)

Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från Kina och den från Indien och mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den likadana produkten från unionen var likartade. Närmare bestämt konkurrerade de importerade produkterna med varandra och med den bariumkarbonat som produceras i unionen. Den betydande importnivån med liknande prissättningsstrategi och liknande prisnivå visar på en gemensam och samtidig inverkan på unionsindustrin. Exporterande producenter från de berörda länderna säljer stora volymer bariumkarbonat till unionsmarknaden, såsom framgår av tabell 3. Vidare noteras att bariumkarbonat i allmänhet är en vara som är jämförbar oavsett ursprung och att bariumkarbonat från de berörda länderna i grunden har samma egenskaper som bariumkarbonat som produceras i EU. Importen från de berörda länderna underskred dessutom unionsindustrins försäljningspriser i betydande omfattning och följde i stort sett ett liknande prismönster under hela skadeundersökningsperioden.

(169)

Därmed var alla kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllda och importen från Kina och Indien bedömdes sammantaget för fastställandet av skada.

(170)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen från de berörda länderna fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden (se tabell 2).

(171)

Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(172)

Trots en minskning av efterfrågan med 35 % under skadeundersökningsperioden, som observeras i tabell 2, minskade importvolymerna från både Kina och Indien sammantaget med endast 27 % under samma period. Denna minskning berodde främst på Kina, vars importvolym minskade med 36 % men vars marknadsandel förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Importvolymerna från Indien minskade däremot endast med 2 %, medan dess marknadsandel ökade betydligt med 63 % under skadeundersökningsperioden. Kinas och Indiens marknadsandel minskade totalt med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(173)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från de exporterande producenterna i Kina, den enda exporterande producenten i Indien och den unionsproducent som ingick i urvalet samt svaren från icke-närstående importörer (med avseende på kostnaderna efter import).

(174)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(175)

Det genomsnittliga priset på importen från Kina ökade först under 2022 och uppgick till 856 euro/ton (från 589 euro/ton under 2021), varefter det minskade kraftigt till 522 euro/ton under 2023 och sedan ökade till 565 euro/ton under undersökningsperioden. Det genomsnittliga priset på importen från Indien följde ett liknande mönster. Det ökade kraftigt under 2022, upp till 795 euro/ton (från 510 euro/ton under 2021), varefter det minskade kraftigt till 522 euro/ton 2023 och sedan ökade till 563 euro/ton under undersökningsperioden. Totalt sett ökade importpriserna från Kina med 9 %, medan de indiska priserna minskade något med 1 %.

(176)

I genomsnitt ökade enhetspriset på den dumpade importen från de berörda länderna med 2 % under skadeundersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden var dock priserna på importen från de berörda länderna genomgående lägre än de observerade försäljningspriserna i unionen, såsom framgår av tabellerna 4 och 8.

(177)

Importpriserna i tabell 4 uttrycks på cif-nivå. Om importtullarna på 5 % och de tidigare övriga antidumpningstullarna (dvs. 56,4 euro/ton) läggs till de kinesiska priserna under 2021 och för de tre första kvartalen 2022 skulle det resulterande genomsnittliga importpriset bli 678 euro/ton för 2021 och 946 euro/ton för 2022. När importtullarna och antidumpningstullarna lades till var de kinesiska landade priserna högre än unionsindustrins försäljningspriser under 2021 och låg inom intervallet för unionsindustrins försäljningspriser under 2022 (se tabell 8).

(178)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(179)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för unionsproducenten under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 35–45 % för importen från Kina och på 30–40 % för importen från Indien. Sammantaget visade den ett vägt genomsnittligt prisunderskridande på 35–45 % för de producenter i Kina och Indien som ingick i urvalet.

(180)

Trycket från den dumpade importen ledde också till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades, vilket bevisas av att unionsindustrin inte kunde höja sina priser i samma takt som kostnaderna ökade, i synnerhet efter 2022. Såsom framgår av tabell 8 ökade unionsindustrins produktionskostnader under skadeundersökningsperioden med 89 % medan unionsindustrins försäljningspriser minskade med 64 %. Denna otillräckliga prisökning ledde till en betydande förlust av försäljningsvolymer och marknadsandelar och en kraftig minskning av lönsamheten.

(181)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(182)

Såsom nämns i skäl 8 användes inget stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. För fastställandet av skada gjorde kommissionen därför ingen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, eftersom det endast finns en unionsproducent.

(183)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(184)

Även om kapaciteten förblev stabil under hela skadeundersökningsperioden ökade produktionen kraftigt under 2022 (36 %), följt av en dramatisk minskning under 2023 (51 %) och en liten ökning under undersökningsperioden (9 %). Denna trend visar att produktionen minskade efter det att EU:s antidumpningsåtgärder för import av bariumkarbonat från Kina upphörde att gälla den 29 september 2022. Mellan 2011 och 2022, när åtgärderna var i kraft, ökade unionsproducentens produktion med 36 %, även om förbrukningen i EU minskade med 4 % under samma period. Från 2022 till undersökningsperioden, i en situation med minskad efterfrågan (med 35 %), minskade produktionen i EU med 44 %, i linje med försäljningsvolymerna som också minskade under samma period, såsom framgår av tabell 6.

(185)

Till följd av stabil kapacitet och minskad produktion minskade kapacitetsutnyttjandet med 24 % under skadeundersökningsperioden. Produktionskapacitet är inte en faktor som nämns i artikel 3.5 i grundförordningen, men den är en nödvändig parameter för att fastställa kapacitetsutnyttjandet.

(186)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(187)

Unionsproducentens totala försäljningsvolym till icke-närstående kunder i EU ökade med 3 % mellan 2021 och 2022. Denna lilla ökning, såsom förklaras i skäl 184, skedde mot bakgrund av minskad förbrukning under samma år (4 %) och samtidigt som antidumpningsåtgärder mot Kina gällde fram till september 2022. Efter 2022 minskade unionsproducentens försäljningsvolym på unionsmarknaden dramatiskt med 47 % under 2023 och med ytterligare 9 % under undersökningsperioden. Totalt sett minskade unionsproducentens totala försäljning i EU med 51 % under skadeundersökningsperioden.

(188)

Denna trend återspeglas i utvecklingen av unionsproducentens marknadsandel, som ökade med 6 % mellan 2021 och 2022 och minskade med 30 % mellan 2022 och undersökningsperioden.

(189)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(190)

Sysselsättningen ökade med 41 % mellan 2021 och 2022, följt av en minskning med 14 % under 2023 och ytterligare 5 % under undersökningsperioden. Totalt sett ökade sysselsättningen med 16 % under skadeundersökningsperioden. Den inledande ökningen av antalet anställda berodde på ett särskilt företagsförhållande efter avknoppningen av Kandelium från Solvay-koncernen under 2021. På grund av denna företagsförändring behövde Kandelium anställa sin egen personal för företagets administrativa och övergripande uppgifter som tidigare hade utförts av Solvays anställda över hela företaget. Den lilla nedgången i sysselsättningen under 2023 och under undersökningsperioden berodde på unionsproducentens försämrade marknadssituation och resultat.

(191)

Produktiviteten sjönk något mellan 2021 och 2022 med 4 % eftersom den kraftiga personalökningen (41 %) delvis kompenserades av produktionsökningen (36 %). Under den efterföljande perioden mellan 2022 och undersökningsperioden minskade produktiviteten med 30 %.

(192)

Alla dumpningsmarginaler låg över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från de berörda länderna.

(193)

Bariumkarbonat har redan tidigare varit föremål för antidumpningsundersökningar. Under 2005 infördes antidumpningstullar på import av bariumkarbonat från Kina. Dessa tullar förlängdes senast i september 2017 med ytterligare fem år efter en översyn (85) vid giltighetstidens utgång. Eftersom ingen begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lämnades in därefter upphörde åtgärderna att gälla den 29 september 2022.

(194)

Unionsindustrins situation påverkades av de gällande antidumpningstullarna på import från Kina under 2021 och 2022. Under det första året och under större delen av andra året under skadeundersökningsperioden skyddades unionsindustrin därför mot dumpad import från Kina.

(195)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenten tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(196)

Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen ökade kraftigt mellan 2021 och 2022 (54 %), fortsatte att öka mellan 2022 och 2023 (14 %) och föll mellan 2023 och undersökningsperioden (–7 %). Denna trend var ett resultat av motsatta krafter. Å ena sidan påverkade den allmänna ökningen av kostnaderna för råvaror, inklusive energi, mellan 2021 och undersökningsperioden produktionskostnaderna avsevärt. Under 2022 var de kinesiska och indiska priserna också särskilt höga, såsom framgår av tabell 2. Å andra sidan pressades priserna ner av pristrycket från billig import från Kina och Indien på en krympande marknad. Situationen försämrades ännu mer under undersökningsperioden, då unionsproducenten inte kunde absorbera de stigande produktionskostnaderna. Detta ledde till att unionsproducentens försäljningspriser sjönk lägre än produktionskostnaden under undersökningsperioden.

(197)

Produktionskostnaden ökade stadigt under skadeundersökningsperioden (89 %) och särskilt mellan 2021 och 2022 (43 %). Både råvaru- och energikostnaderna ökade under skadeundersökningsperioden, särskilt efter 2022. Efter avknoppningen av Kandelium från Solvay-koncernen 2021, som nämns i skäl 190, gjorde unionsproducenten dessutom ett antal investeringar och anställde ny administrativ och sektorsövergripande personal, vilket ytterligare ökade produktionskostnaderna under dessa år.

(198)

Totalt sett ökade försäljningspriserna med 64 % under skadeundersökningsperioden, men ökningen av produktionskostnaderna var ännu större (89 %) under samma period.

(199)

Unionsproducenternas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(200)

Enhetsarbetskostnaderna ökade stadigt under skadeundersökningsperioden. Den konstaterade ökningen av arbetskraftskostnaderna berodde på inflationen under samma period (i genomsnitt 5 % per år) och på det faktum att unionsproducenten var tvungen att anställa ny administrativ och sektorsövergripande personal efter avknoppningen från Solvay-gruppen under 2021, såsom nämns ovan. Lönerna för dessa anställda var högre än genomsnittslönen för anställda som är direkt involverade i produktionen.

(201)

Unionsproducentens lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(202)

Lagernivåerna nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden, särskilt under undersökningsperioden, då de uppgick till 44 % av produktionsvolymen. Lagernivåerna förblev relativt stabila mellan 2021 och 2023, med en ökning under 2022 och en efterföljande minskning 2023. Under undersökningsperioden ökade dock lagernivåerna betydligt, vilket tyder på en onormalt hög ackumulering. Denna ökning beror främst på effekterna av dumpad import efter slutet av 2022, vilket ledde till minskade försäljningsvolymer, förlorade marknadsandelar och följaktligen till högre lagernivåer. Efter ägarbytet av unionsproducenten ändrade företaget dessutom sina rapporteringssystem, vilket ledde till en ny bedömning av lagren.

(203)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga

(204)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(205)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionsproducenten genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som procentandel av omsättningen för denna försäljning. Unionsproducenten befann sig i en situation med nollresultat 2021 och var lönsam 2022, då antidumpningsåtgärderna mot dumpad import av bariumkarbonat från Kina fortfarande var i kraft. Efter det att dessa åtgärder upphörde att gälla i september 2022 drabbades unionsproducenten av stora förluster under 2023 och undersökningsperioden. Detta berodde på de ökade tillverkningskostnaderna under perioden och på sänkningen av priserna från Indien och Kina. Till följd av detta kunde unionsproducenten inte fullt ut täcka de stigande kostnaderna genom att höja sina priser.

(206)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducentens förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet krympte under 2021 och 2022 och blev negativt under 2023 och under undersökningsperioden. Detta påverkades främst av den lönsamhetstrend som beskrivs i skäl 204 och av de utgående lagren som visas i skäl 201. Kassaflödets utveckling påverkades också av vissa justeringar i unionsproducentens reviderade räkenskaper i samband med viss lageromvärdering och omfördelning av kostnader efter det att unionsproducenten ändrade rapporteringssystemet under undersökningsperioden. Kassaflödet minskade stadigt och snabbt från 2021 och 2023, främst på grund av minskad lönsamhet.

(207)

I motsats till alla andra observerade indikatorer ökade investeringarna stadigt under perioden. Skälet till denna ökning återspeglar inte några positiva resultat under perioden. Detta berodde i själva verket på en försenad engångsinvestering kopplad till hälso-, säkerhets- och miljöåtgärder som lades på is under åren före avknoppningen av unionsproducenten från Solvay-koncernen. Dessa investeringar var nödvändiga och oberoende av unionsproducentens allmänna affärsutveckling.

(208)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. På grund av de ökade investeringarna under perioden och den krympande lönsamheten minskade räntabiliteten betydligt under perioden.

(209)

Mellan 2021 och undersökningsperioden, i en situation med kraftigt minskad efterfrågan (–35 %), minskade även importvolymen från Indien och Kina, men i mindre utsträckning (–27 %), vilket ledde till att deras sammanlagda marknadsandel i EU ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden, till nackdel för unionsindustrin som förlorade 24 % av EU-marknaden. Denna import kom in i EU till priser som förblev stabila (för Kina) eller endast ökade något (för Indien), i en situation med kraftigt ökande produktionskostnader och hög inflation. Till följd av detta underskred den dumpade importen från både Kina och Indien unionens priser under skadeundersökningsperioden.

(210)

De enda indikatorer som visade en positiv utveckling var sysselsättning, sysselsättningskostnader och investeringar under skadeundersökningsperioden. Utvecklingen av dessa indikatorer berodde dock på avknoppningen av unionsproducenten från Solvay-koncernen under 2021.

(211)

Alla återstående indikatorer visar tydligt en negativ trend under skadeundersökningsperioden, särskilt från september 2022 då de tidigare antidumpningsåtgärderna för import av bariumkarbonat från Kina upphörde att gälla. Unionsindustrins totala försäljning minskade faktiskt i högre grad än förbrukningen under perioden. Denna trend återspeglades också i minskade produktionsvolymer och högre lager. Parallellt ökade produktionskostnaderna kraftigt på grund av de ökade råvaru- och energikostnaderna efter 2022. Samtidigt gjorde pristrycket från dumpad import från Kina och Indien att unionsindustrin inte kunde anpassa sin prissättning ens för att täcka sina produktionskostnader, vilket ledde till allvarliga förluster under 2023 och undersökningsperioden. Den försämrade lönsamheten återspeglades också i ett negativt kassaflöde och negativ räntabilitet under perioden. Denna negativa utveckling påverkade unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital, vilket hämmade dess tillväxt.

(212)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(213)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Det rör sig om följande faktorer: import från andra tredjeländer, unionsproducenternas resultat i fråga om export samt minskningen av förbrukningen i unionen.

(214)

Även om importvolymen från de berörda länderna minskade under skadeundersökningsperioden ledde detta, mot bakgrund av en kraftig minskning av förbrukningen i unionen, till en ökning på 13 % av den sammanlagda marknadsandelen för importen från de berörda länderna. Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel med 24 %.

(215)

Under de första två åren av skadeundersökningsperioden (2021 och 2022) verkade unionsindustrin återhämta sig från tidigare dumpning. Under dessa år ledde covid-19-pandemin till en global kris i leveranskedjan som också påverkade marknaden för bariumkarbonat. Under denna period ökade unionsindustrins produktion med 36 %, mot bakgrund av en minskning av efterfrågan med 4 %. Under 2022 ökade unionsindustrin sin marknadsandel med 6 %, medan de berörda ländernas marknadsandel minskade med 3 %. Under denna period lyckades unionsindustrin, trots en betydande ökning av produktionskostnaderna, uppnå en blygsam vinst. Denna gynnsamma situation ändrades efter det att antidumpningsåtgärderna på import av bariumkarbonat från Kina upphörde att gälla i september 2022 och importen från Kina och Indien kom in i EU till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins allt högre produktionskostnader. Unionsindustrin kunde inte justera sina försäljningspriser uppåt för att täcka de ökande kostnaderna för råvaror och energi. För att minska förlusterna i produktionsvolymer och marknadsandelar tvingades unionsproducenterna att sänka priserna på bekostnad av sin lönsamhet. Därför sänkte lågprisimporten från de berörda länderna unionsindustrins priser väsentligt i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen.

(216)

Kimpe hävdade att utvecklingen av de kinesiska och indiska priserna under skadeundersökningsperioden i hög grad påverkades av den politiska instabiliteten i Rödahavsområdet, vilket ledde till ökade priser under 2022 och mindre under 2023 och undersökningsperioden, vilket ledde till sänkta priser. Kimpe hävdade att det var återgången till normala fraktpriser som ledde till lägre importpriser för bariumkarbonat från Kina och inte att antidumpningsåtgärderna för bariumkarbonat från Kina upphörde att gälla.

(217)

Kommissionen anser att variationen i fraktpriserna kunde ha påverkat de kinesiska och indiska importpriserna, men dessa priser förblev fortfarande mycket låga och betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnader under varje år under skadeundersökningsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från de berörda länderna kraftigt pressade ned unionsindustrins priser och förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum för att täcka ökningen av råvaru- och energikostnaderna.

(218)

Mot bakgrund av ovanstående fastställde kommissionen preliminärt att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade orsakats av den dumpade importen från de berörda länderna i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(219)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(220)

Importen från tredjeländer var försumbar under skadeundersökningsperioden och stod för en marknadsandel på nästan 0 % mellan 2021 och undersökningsperioden. Kommissionen anser inte att utvecklingen av importen från tredjeländer på något sätt skulle påverka skadebedömningen i detta fall.

(221)

Unionsproducentens exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Unionsproducentens exportresultat

(222)

Unionsindustrins resultat på tredjelandsmarknaden uppvisade en mer positiv trend än på unionsmarknaden. Dess export ökade med 7 % mellan 2021 och 2022, minskade med 27 % under 2023 och ökade slutligen igen med 16 % under undersökningsperioden. Totalt sett minskade försäljningsvolymen till tredjeländer med 10 % under skadeundersökningsperioden, vilket var en mycket mindre minskning än den dramatiska minskningen av försäljningen på EU-marknaden.

(223)

Det genomsnittliga exportpriset till icke-närstående kunder utanför EU ökade varje år under skadeundersökningsperioden från 2021 till undersökningsperioden. Med undantag för 2023 var exportpriset dessutom högre än priserna på hemmamarknaden och var högre än tillverkningskostnaden under alla år utom under undersökningsperioden. Även under undersökningsperioden var exportpriserna dock 16 % högre än priserna på hemmamarknaden och därför bidrog exportförsäljningen i mindre utsträckning till unionsproducentens förluster.

(224)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden kunde exportresultatet sannolikt inte försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(225)

Såsom anges i skäl 165 minskade förbrukningen i unionen stadigt mellan 2021 och undersökningsperioden (en total minskning på 35 %) till följd av minskad efterfrågan på bariumkarbonat. Kommissionen noterade att unionsindustrin trots den nedåtgående trenden i efterfrågan fortfarande kunde nå ett nollresultat under 2021 och hade en svag, om än positiv, lönsamhet 2022 samtidigt som den behöll sin marknadsandel. Från och med 2023 började emellertid unionsindustrin förlora marknadsandelar på unionsmarknaden (dess marknadsandel minskade med 24 % under skadeundersökningsperioden) samtidigt som marknadsandelen för importen från Kina och Indien ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden. På en vikande marknad, där förbrukningen gradvis minskade under skadeundersökningsperioden, lyckades de kinesiska och indiska exporterande producenterna öka sin marknadsandel på grund av låga och illojala priser, samtidigt som unionsindustrin förlorade marknadsandelar. Detta innebär att kinesiska och indiska exporterande producenter fick kunder som under normala konkurrensförhållanden sannolikt skulle ha köpt bariumkarbonat från unionsindustrin.

(226)

Dessutom hindrade den krympande efterfrågan, tillsammans med det pristryck från kinesisk och indisk import som beskrivs i skäl 180, unionsindustrin från att höja sina priser för att täcka sina ökande produktionskostnader. Kostnadsökningen (89 % under skadeundersökningsperioden) berodde bland annat på de ökade energikostnaderna under samma period. Kommissionen drog därför slutsatsen att nedgången i förbrukningen på EU-marknaden inte kunde försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen med ursprung i de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(227)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins tillverkningskostnader med 89 % på grund av en betydande ökning av råvarukostnaderna (baryt och petroleumkoks) och en betydande ökning av energipriserna under 2022 till följd av kriget i Ukraina. Dessutom ledde en minskning av produktionen under skadeundersökningsperioden till en ökning av de fasta kostnaderna per ton produktion.

(228)

I detta avseende noterade kommissionen att de ökade produktionskostnaderna och, i synnerhet, råvarukostnaderna borde ha påverkat andra marknadsaktörer i liknande utsträckning med tanke på att unionsindustrin anskaffar merparten av sin viktigaste råvara, baryt, från länder utanför unionen. Följaktligen var en sådan kostnadsökning inte en faktor som borde ha varit unik endast för unionsindustrin även om denna kostnadsökning återspeglades i priset på importen från Kina och Indien endast under 2022 men inte under 2023 och undersökningsperioden när importpriserna minskade avsevärt.

(229)

Trots de stigande produktionskostnaderna och att energipriserna nådde de högsta nivåerna kunde unionsindustrin under 2022 höja sina försäljningspriser för att absorbera sin ökande produktionskostnad per enhet och uppnådde sin högsta lönsamhet under skadeundersökningsperioden samtidigt som priserna på importen från Kina och Indien var de högsta under skadeundersökningsperioden.

(230)

Under 2023 och under undersökningsperioden, när priserna på importen från Kina och Indien sjönk med omkring 50 %, kunde unionsindustrin dock inte höja sina priser för att återspegla sina ökande kostnader och var till och med tvungen att sänka sina priser under undersökningsperioden. Samtidigt kunde unionsindustrin sälja sina produkter till högre priser på exportmarknaderna än i unionen (utom under 2023) vilket också tyder på ett högre pristryck på unionsmarknaden. Detta visar att det var på grund av den dumpade lågprisimporten från Kina och Indien som unionsindustrin inte kunde justera sina priser för att täcka sina ökande kostnader. Unionsindustrin tvingades i själva verket sänka sina priser på grund av den dumpade importens pristryck, vilket ledde till ytterligare förluster, minskade försäljningsvolymer och ökade lager.

(231)

Såsom förklaras i skäl 207 var unionsindustrins ökade investeringar under skadeundersökningsperioden påkallade sedan länge för att uppfylla hälso-, säkerhets- och miljöstandarder och upprätthålla den befintliga produktionen.

(232)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den stigande produktionskostnaden inte bidrog till den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden. På samma sätt kan investeringar som krävs enligt lag eller som är nödvändiga för att upprätthålla en säker produktion inte anses ha bidragit till skadan för unionsindustrin.

(233)

Ett orsakssamband fastställdes mellan den dumpade importen från de berörda länderna, å ena sidan, och den skada som unionsindustrin lidit, å den andra. Det fanns ett tidsmässigt samband mellan ökningen av den dumpade importens marknadsandel och unionsindustrins försämrade resultat, som visar sig särskilt från 2022 och framåt. I en situation med minskad efterfrågan hindrade den dumpade importens ökade marknadsandel unionsindustrins förmåga att fastställa priser som skulle absorbera de ökande produktionskostnaderna. Denna situation ledde till att unionsproducenten gick med förlust under 2023 och under undersökningsperioden.

(234)

Kommissionen har undersökt andra möjliga faktorer som kan ha påverkat unionsindustrins situation. Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av dessa faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(235)

Unionsindustrins exportresultat försvagade inte orsakssambandet. Exportförsäljningsvolymerna minskade betydligt mindre än försäljningen i unionen och priserna för dessa var betydligt högre än de inhemska priserna under skadeundersökningsperioden. Sammanfattningsvis bröts inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit på grund av unionsindustrins relativt bättre resultat på exportmarknaderna jämfört med den inhemska EU-marknaden.

(236)

Det är obestridligt att unionsindustrin ställdes inför många utmaningar under skadeundersökningsperioden, särskilt när det gäller minskad efterfrågan och ökande produktionskostnader. Om det inte hade varit för prispressen från den dumpade importen skulle unionsindustrin ha kunnat föra över kostnadsökningarna och på lämpligt sätt svara på de föränderliga marknadsvillkoren. Under hela skadeundersökningsperioden låg de genomsnittliga importpriserna från Indien och Kina under unionsindustrins tillverkningskostnad. Som noterades ovan hindrade den dumpade importen unionsproducenterna från att höja priserna så att de kunde föra över kostnadsökningarna.

(237)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte försvagade eller bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består i minskad marknadsandel, produktion, kapacitetsutnyttjande, lönsamhet, utgående lager och kassaflöde. Såsom förklaras i skäl 205 drabbades unionsindustrin dessutom av svåra förluster till följd av prispressen på grund av den dumpade importen från de berörda länderna.

(238)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om tullar som är lägre än dumpningsmarginalerna skulle vara tillräckliga för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(239)

I det aktuella ärendet hävdade klaganden att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen när det gäller Kina. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenterna i Kina som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 247–248).

(240)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin hade kunnat uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(241)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från de berörda länderna, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(242)

Unionsproducentens vinst var nära noll eller negativ under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2022, då priserna i hela världen steg betydligt under bara ett år. Med beaktande av lönsamheten för åren före skadeundersökningsperioden fastställde kommissionen vinstmålet till 6 % för att fastställa det icke-skadevållande priset, i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen. Dessutom framförde unionsproducenten inte underbyggda påståenden om uteblivna investeringar eller kostnader för forskning och utveckling och innovationskostnader. Mot bakgrund av dessa omständigheter använde sig kommissionen av det lägsta vinstmålet på 6 %, som lades till unionsindustrins faktiska tillverkningskostnader för att fastställa det icke-skadevållande priset.

(243)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader som unionsindustrin kommer att ådra sig till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa samt de ILO-konventioner som unionen är part i under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den tillgängliga bevisningen fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på 20–100 euro/ton som lades till det icke-skadevållande priset.

(244)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [1 200–1 500] per måttenhet för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa den ovannämnda målvinstmarginalen (se skäl 242) på produktionskostnaden för den enda unionsproducenten under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d (se skäl 243) per produkttyp.

(245)

Därefter fastställde kommissionen nivån på skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de kinesiska samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet och den enda samarbetsvilliga exporterande producenten i Indien, vilket hade fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som sålts på unionens marknad av unionsproducenterna under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(246)

Nivån för undanröjande av skada för andra samarbetsvilliga företag och för all övrig import med ursprung i respektive berörda land definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import.

(247)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i Kina avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(248)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(249)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(250)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(251)

Såsom förklaras i skäl 8 består unionsindustrin av en producent som tillverkade den undersökta produkten under undersökningsperioden.

(252)

Unionens bariumkarbonatproduktion är grundläggande för unionens industriella bas. Bariumkarbonat är en viktig beståndsdel i tillverkningen av ett brett spektrum av glas för särskilda ändamål, till exempel farmaceutiskt, optiskt och reflekterande glas eller borosilikat- och kristallglas. Det är dessutom en viktig ingrediens för glasyr och fritta inom keramikindustrin samt för tillverkning av lertegel. Bariumkarbonat är också en viktig råvara för att producera permanentmagneter med låg energiförbrukning.

(253)

På det hela taget skulle införandet av åtgärder sannolikt leda till en högre försäljningsvolym för unionsproducenten men också till en möjlighet för producenten att fastställa priser som gör det möjligt att fullt ut täcka produktionskostnaden och uppnå en sund vinst. Åtgärderna skulle därför bidra till ett bättre kapacitetsutnyttjande och en återhämtning av rörelsemarginaler och vinster. Det förbättrade resultatet skulle i sin tur leda till varaktiga investerings- och sysselsättningsnivåer och främjande av fortsatt innovation.

(254)

Utan åtgärder skulle framtiden för produktionen av bariumkarbonat i unionen äventyras. Ett minskat kapacitetsutnyttjande skulle leda till ohållbart höga fasta kostnader och till en minskning av investeringarna som kan leda till förlorade arbetstillfällen, vilket i sin tur skulle göra att unionsproducenten i ännu mindre grad kan konkurrera med den dumpade importen från de berörda länderna.

(255)

Så småningom kan EU, om åtgärder inte införs, sannolikt ställas inför ett upphörande av produktionen av detta viktiga material. Detta skulle leda till ett beroende av import av bariumkarbonat för unionsindustrin i senare led i förädlingskedjan och till mycket begränsade försörjningskällor.

(256)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att införa antidumpningstullar.

(257)

Kimpe och L’Aprochimide, båda icke-närstående importörer, samarbetade i denna undersökning och besvarade frågeformuläret. En annan icke-närstående importör, Europea de materias primas, gav sig också till känna. Denne besvarade dock inte frågeformuläret inom den extra tidsfrist som kommissionen fastställt.

(258)

Införandet av åtgärder skulle påverka importörernas inköpspris för bariumkarbonat. De importörer som inte kan förhandla fram ett avtal med en anpassningsklausul om antidumpningsåtgärder införs kan drabbas av en tillfällig förlust för de försäljningstransaktioner som redan förhandlats fram till ett pris som inte tar hänsyn till antidumpningstullar. Med tanke på den begränsade andelen bariumkarbonat i de samarbetsvilliga importörernas verksamhet och deras sunda lönsamhet anser kommissionen dock att åtgärderna skulle ha en begränsad inverkan på dem.

(259)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte skulle strida mot importörernas intresse att införa antidumpningstullar.

(260)

Fyra användare och en användarorganisation deltog i denna undersökning och alla motsatte sig införandet av tullar. Kimpe SAS (Kimpe), Esmalglass SA (Esmalglass), Younexa SA (Younexa) och Fritta SA (Fritta) besvarade frågeformuläret. Den spanska nationella sammanslutningen för producenter av fritta, glasyrer och keramiska färger (Asociation Nacional de Fabricantes de Firtas, Esmaltes y Colores Cerámicos, ANFFECC) lämnade synpunkter på unionens intresse.

(261)

En av användarna, Kimpe, producerar flytande barium. De tre andra användarna är närstående till varandra och tillverkar fritta och glasyrer för keramiska plattor.

(262)

Kimpe bearbetar, utöver sin importverksamhet, även bariumkarbonat för att producera flytande barium eller slurry (en blandning bestående av 70 % bariumkarbonat i pulverform, vatten och vissa tillsatser) som används vid framställningen av lertegel och lerplattor. När det gäller denna verksamhet är Kimpe en användare i den aktuella undersökningen.

(263)

Kimpe motsatte sig införandet av åtgärder och hävdade att införandet av tullar skulle strida mot unionens intresse, eftersom de skulle ha en negativ inverkan på dess verksamhet och på verksamheten hos dess kunder som köper flytande barium, dvs. producenter av lertegel och lerplattor.

(264)

Kimpe hävdade också att de kvaliteter av bariumkarbonat som tillverkas av unionsindustrin, å ena sidan, och importeras från Kina och Indien, å andra sidan, inte var tekniskt likartade. Enligt Kimpe har en stor del av marknaden för tegel och takplattor endast använt bariumkarbonat i flytande form i 20 år, vilket är standardtekniken i detta segment, och skulle inte gå tillbaka till pulverbariumkarbonat. Enligt Kimpe erbjuder unionsindustrin bariumkarbonat endast i pulver- och granulatform och det finns därför ingen direkt konkurrens mellan flytande bariumkarbonat och det bariumkarbonat som produceras av unionsindustrin.

(265)

För det första konstaterar kommissionen att flytande bariumkarbonat inte uppfyller kraven för den berörda produkten och därför inte omfattas av denna undersökning. Flytande bariumkarbonat är en produkt i senare led av pulverbariumkarbonat.

(266)

När det gäller tullarnas inverkan på användare som tillverkar flytande bariumkarbonat visade Kimpe i sitt svar på frågeformuläret att bariumkarbonat utgjorde 80–100 % av produktionskostnaden. Åtgärder mot import av bariumkarbonat från Kina och Indien skulle därför ha en betydande inverkan på denna användare. Med tanke på den marginella mängd bariumkarbonat som används vid tillverkningen av tegel skulle en prisökning på grund av införandet av tullar sannolikt inte påverka efterfrågan på bariumkarbonat inom tegelsektorn och skulle därför inte påverka Kimpes försäljningsvolym i någon större utsträckning. Undersökningen visade också att Kimpe hade en sund vinst under undersökningsperioden och under det föregående året.

(267)

Kimpe hävdade att Kandelium producerar bariumkarbonat i granulat via kalcineringsprocess, som var dyrare än den pressning som används i Kina. Kimpe hävdade att granulerat barium, oavsett om det produceras genom pressning eller kalcinering, har samma kemiska egenskaper men att kalcineringsprocessen ökade produktionskostnaden. Kimpe hävdade också att kalcinerat bariumkarbonat hade en hårdhet som gjorde att det bryts lättare under transport eller genererar damm när det hälls, vilket gör det olämpligt för producenter av flytande barium.

(268)

Såsom konstateras i skäl 23 har bariumkarbonat som importeras från Kina och Indien och bariumkarbonat som produceras i unionen samma egenskaper. Kalcinerat barium kanske inte är det första valet för flera användare på grund av dess högre pris och dess fysiska egenskaper, men det är särskilt lämpligt vid tillverkning av vissa glas- och kristallprodukter.

(269)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten som sammanfattas i skäl 266 drog kommissionen slutsatsen att den samarbetsvilliga användaren av flytande barium inte skulle påverkas nämnvärt negativt av införandet av tullarna.

(270)

Esmalglass, Younexa och Fritta är spanska producenter av fritta och glasyrer för keramiska plattor. De motsatte sig införandet av åtgärder.

(271)

Undersökningen bekräftade att bariumkarbonat stod för mindre än 10 % av produktionskostnaden för de samarbetsvilliga användarna inom fritta- och glasyrindustrin. Dessa användare hade en sund lönsamhet på över 15 % för produkter som använder bariumkarbonat.

(272)

På grundval av dessa användares kontrollerade svar på frågeformuläret uppskattade kommissionen att tullarnas totala inverkan på dessa användares tillverkningskostnader skulle vara relativt begränsad, även om de inte skulle kunna föra över prisökningen på sina kunder.

(273)

ANFFECC hävdade att bariumkarbonat för vissa produkter utgör upp till 40 % av produktionskostnaden, dock utan att lägga fram bevisning till stöd för detta påstående.

(274)

ANFFECC hävdade också att om åtgärder införs skulle de europeiska producenterna av fritta och glasyrer på grund av sina låga vinstmarginaler tvingas utlokalisera till länder utan gällande antidumpningsåtgärder för bariumkarbonat. Detta påstående styrktes inte med någon bevisning och kommissionen kunde inte kontrollera det.

(275)

ANFFECC hävdade också att Kandelium inte längre fanns på den spanska marknaden sedan flera år tillbaka och att tillverkarna av fritta och glasyrer i Spanien helt förlitade sig på import. ANFFECC hävdade att Kandeliums högre priser jämfört med de internationella priserna berodde på en högre servicenivå som de flesta användarna i Spanien dock inte behövde.

(276)

ANFFECC hävdade dessutom att potentiella antidumpningsåtgärder skulle stärka Kandeliums monopolställning i unionen ännu mer.

(277)

ANFFECC hävdade också att Kandeliums överlevnad inte enbart var beroende av produktionen av bariumkarbonat, eftersom unionsproducenten också tillverkar strontiumkarbonat.

(278)

Alla användare och ANFFECC hävdade att unionsproducenten hade en begränsad produktionskapacitet för bariumkarbonat eftersom den endast hade en produktionslinje som tillverkar de två produkterna bariumkarbonat och strontiumkarbonat.

(279)

Kandelium bestred de argument som nämns i skälen 275–278. Kandelium hävdade att det hade tillräcklig produktionskapacitet både i fråga om teknisk kapacitet och ur ett regleringsperspektiv för att tillgodose efterfrågan i EU och hävdade att Kandelium hade regelbunden kontakt med spanska kunder. Kandelium tillade att företaget under covid-19-pandemin och krisen i den globala leveranskedjan 2021 och 2022 i god tid kunde täcka försörjningsbristen från Kina och Indien. I detta avseende konstaterade kommissionen att förbrukningen i unionen låg under unionsindustrins produktionskapacitet under 2023 och undersökningsperioden. Dessutom hade importen från de berörda länderna en betydande marknadsandel på [65–80 %] under undersökningsperioden, och denna import kan fortsätta att komma in på unionsmarknaden på rättvisa villkor efter införandet av antidumpningsåtgärder. Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte fanns någon risk för brist på utbud.

(280)

Om unionsindustrin skulle upphöra med produktionen av bariumkarbonat på grund av pristrycket från dumpad import från Kina och Indien skulle unionsmarknaden dessutom vara helt beroende av import. För närvarande kan användarna förlita sig på tre huvudsakliga försörjningskällor för bariumkarbonat (EU, Kina och Indien), men i avsaknad av åtgärder kan vara helt beroende av Kina och Indien. Detta skulle leda till minskad konkurrens och mindre mångfald i utbudet och medföra allvarliga risker i händelse av handelsstörningar, vilket observerades till exempel under covid-19-pandemin.

(281)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i användarnas intresse att införa antidumpningstullar.

(282)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl för att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder på import av bariumkarbonat med ursprung i Kina och Indien.

(283)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(284)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(285)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på all övrig import med ursprung i Kina. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(286)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på all övrig import med ursprung i det berörda landet.

(287)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(288)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna kan en procentsats införas beroende på omständigheterna i varje enskilt fall, även om detta inte är tillrådligt, eftersom en sådan volymökning i sig kan anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(289)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(290)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(291)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(292)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(293)

Inga synpunkter på beräkningarnas riktighet inkom.

(294)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(295)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.