Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1732 av den 13 augusti 2025 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 19 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 november 2024 av unionsproducenter som svarade för mer än 25 % av unionens samlade produktion under perioden 1 april 2023–31 mars 2024 (klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/511 (förordningen om registrering) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen klaganden, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Efter inledandet ifrågasatte en exporterande producent, Qingdao Kingking Applied Chemistry Co Ltd (Qingdao Kingking) och en intresseorganisation för ljusproducenter, China Household Chemicals Industry Association (CHCIA) undersökningens produktdefinition.

(7)

CHCIA ansåg att definitionen av den undersökta produkten var bred och vag, och antydde att de två representativa exemplen i klagomålet – vita värmeljus utan doft i aluminiumbehållare och doftljus i glasbehållare – var ofullständiga och föråldrade jämfört med vad de exporterande producenterna för närvarande exporterar. CHCIA ansåg att en betydande del av de kinesiska exporterande producenternas försäljning till unionen består av mer sofistikerade produkter som kräver betydande konstnärlig kunskap och hantverksskicklighet för att producera, och som unionsproducenterna inte kan producera på grund av arbetskraftskostnader.

(8)

Sammanfattningsvis begärde CHCIA att handgjorda dekorationsljus, ljus i behållare av glas eller keramikmuggar och doftljus skulle undantas.

(9)

Qingdao Kingking upprepade CHCIA:s åsikt och ansåg att definitionen av den undersökta produkten var för vag. Företaget upprepade också CHCIA:s begäran om att vissa typer av ljus skulle undantas från undersökningen, såsom

(10)

Klaganden invände mot Qingdao Kingkings och CHCIA:s argument och mot deras begäran om undantag för produkter. Klaganden betonade att de två typerna av representativa ljus i det klagomål som avses i skäl 7 är representativa för importerade ljus, och inte representativa för det som unionsproducenter av ljus tillverkar. Klaganden betonade också att definitionen av den produkt som är föremål för undersökningen måste behållas såsom den angavs i tillkännagivandet om inledande, eftersom unionsproducenternas ljusproduktion även omfattar de produkter för vilka CHCIA och Qingdao Kingking begärt undantag.

(11)

Kommissionen ansåg att alla stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. borde behandlas som den undersökta produkten. Kommissionen erinrade om att systemet med produktkontrollnummer kommer att säkerställa att ljus med en viss behållare, med eller utan färg och med eller utan doft, endast kommer att jämföras med en liknande typ av ljus.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval (4)av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. Eftersom en producent i urvalet, HANSA CANDLE (Estland), inte kunde besvara frågeformuläret beslutade kommissionen att ersätta (5)detta företag med en annan producent, Løgumkloster Lys (Danmark). Den nyvalda producenten kunde dock inte heller besvara frågeformuläret. Det slutliga urvalet bestod följaktligen av två unionsproducenter. Vid den tidpunkt då stickprovsförfarandet genomfördes stod dessa två producenter för mer än 35 % av produktionen och mer än 40 % av försäljningsvolymen för de företag som deltog i undersökningen. Efter att ha kontrollerat makrofrågeformuläret fastställdes att dessa företag stod för mer än 16 % av den uppskattade produktionen och mer än 17 % av unionsindustrins uppskattade försäljningsvolym i unionen. Unionsindustrin omfattar ett stort antal företag – totalt över 80 – både stora företag och ett stort antal små och medelstora företag. Med tanke på denna struktur anses en andel på 16–17 % vara representativ för det bredare industrilandskapet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer gav sig dock till känna och lämnade inte heller de nödvändiga uppgifterna inom tidsfristen. Till följd av detta genomfördes inget stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer.

(15)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

Sjuttiotre exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet (6). Kommissionen mottog inga invändningar mot det föreslagna urvalet. Efter en administrativ uppdatering från en av de exporterande producenter som preliminärt inte ingick i urvalet fastställde kommissionen slutligen (7) att urvalet bestod av tre exporterande producenter som gemensamt exporterade mer än 50 % av volymen till unionen under undersökningsperioden.

(16)

En exporterande kinesisk producent begärde en enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. Prövningen en av denna begäran under det preliminära skedet av undersökningen skulle ha varit orimligt betungande på grund av ärendets komplexitet, produktionsprocesserna och företagsstrukturen hos de exporterande producenter som ingick i urvalet. Kommissionen kommer att besluta om huruvida individuell undersökning ska medges i undersökningens slutliga skede.

(17)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(18)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(19)

Kommissionen sände frågeformulär till unionsproducenterna, de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, de kända importörerna och användarna. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (8) samma dag som undersökningen inleddes.

(20)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(21)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(22)

Den undersökta produkten är stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d., som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3406 00 00 (den undersökta produkten).

(23)

Produktionsprocessen för att tillverka ljus består av uppvärmning av råvaror (främst paraffin) och formning av ljuset i formar eller behållare under en kylningsprocess. Den vanligaste råvaran för framställning av stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. är paraffin. Paraffin framställs av mineralråvaror, särskilt mineralolja, kol eller oljeskiffer, och i mindre utsträckning naturgas. Den berörda produkten kan också produceras med andra bränslevaxer, t.ex. animaliskt eller vegetabiliskt stearin.

(24)

Ljus avger både värme och ljus, men används numera främst som dekoration – till exempel i ljusstakar, som blockljus eller andra prydnadsföremål, och även utomhus.

(25)

Den produkt som är föremål för undersökningen finns i en mängd olika storlekar, former och vikter. Den kan vara vit eller färgad – helt eller endast på utsidan – doftsatt eller doftfri, samt dekorerad eller odekorerad. Ytan kan vara jämn eller ojämn. Den berörda produkten kan vara förpackad i glasburkar eller andra behållare av olika material, till exempel keramik, aluminium eller plast. Det finns också variationer när det gäller den veke som används i ljuset. De kan vara platta, fyrkantiga, ha en kärna (av till exempel bomull eller tenn), vara av trä eller specialanpassade för förbränningsegenskaperna hos specifika ljustillämpningar.

(26)

Den berörda produkten är stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3406 00 00 (den berörda produkten).

(27)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(28)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(29)

Kommissionen mottog en invändning avseende produktdefinition från Qingdao Kingking och CHCIA. Deras invändning avseende produktdefinitionen har behandlats i avsnitt 1.4 ovan.

(30)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(31)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. Tio exporterande producenter lämnade relevanta uppgifter.

(32)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(33)

Alla exporterande producenter ifrågasatte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Invändningarna har behandlats i följande avsnitt.

(34)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(35)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att mot bakgrund av tillgänglig bevisning enligt artikel 2.6a a i grundförordningen skulle Thailand kunna vara ett lämpligt representativt land för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(36)

Kommissionen utfärdade två noteringar till ärendehandlingarna för att informera berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet: den första noteringen om produktionsfaktorerna av den 25 april 2025 (den första noteringen) och den andra noteringen om produktionsfaktorerna av den 20 maj 2025 (den andra noteringen), som följdes av en kompletterande notering av den 22 maj 2025 med en rättelse av ett skrivfel i en växelkurs och tillhandahållande av detaljerade importuppgifter inklusive tillämpliga tullar och arbetskraftsuppgifter.

(37)

I dessa noteringar tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även möjliga representativa länder. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för Nopparat Candlelight Company Limited och T.T.T. Candle Co Ltd., två producenter av den berörda produkten i det representativa landet. I dessa noteringar behandlas även de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa faktorer och de relevanta källorna. Parternas synpunkter behandlas i följande avsnitt.

(38)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(39)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(40)

Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(41)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(42)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(43)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(44)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(45)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (10), med belägg för förekomsten av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakten. Rapporten lades till i undersökningens ärendeakt i det inledande skedet.

(46)

Klagomålet hänvisade till rapporten och innehöll även ytterligare relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(47)

Klagomålet visade närmare bestämt att inhemska priser och kostnader för stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. i Kina inte kan godtas eftersom de strider mot de fria marknadskrafterna och snarare är resultatet av ett komplext och allomfattande statligt ingripande.

(48)

Till stöd för detta påstående betonades i klagomålet det kinesiska kommunistpartiets (kommunistpartiet) roll i utformningen av den kinesiska ekonomin i linje med den socialistiska marknadsekonomins doktrin. I detta avseende påpekade klaganden att den kinesiska konstitutionen, liksom flera andra lagar, ger staten och kommunistpartiet en avgörande roll i ekonomin. Klaganden noterade vidare att begreppet ”dubbel cirkulation” som svar på de globala handelsspänningarna har stått i fokus för det kinesiska kommunistpartiets industripolitiska agenda. Denna strategi fokuserar främst på inhemsk cirkulation, minskat beroende av import och förstärkning av den internationella ekonomiska cykeln med ökad penetration av kinesiska industriaktörer på den globala marknaden.

(49)

Som ett argument till stöd för detta noterade klaganden också att kommunistpartiet genom sin interventionspolitik upprätthåller sträng kontroll inte bara av statsägda företag utan även av privatägda företag. Dessutom nämndes att kommunistpartiet har en formell roll inom intresseorganisationer, som är ett annat statligt instrument för att kontrollera den kinesiska industrin. I detta sammanhang påpekade klaganden att kinesisk bolagsrätt kräver att företag inrättar en partiorganisation för Kinas kommunistparti, som ska genomföra statlig verksamhet.

(50)

Kommunistpartiet har i sin tur infört interventionistiska åtgärder på nationell, provinsiell och kommunal nivå inom särskilda sektorer. Bland sådana interventionistiska åtgärder finns femårsplanerna (11), som är utformade för att uppnå målen för kommunistpartiets centralkommitté. Kommunistpartiet främjar därmed vissa kategorier av ekonomisk verksamhet och förbjuder andra. De främjade kategorierna har tillgång till de medel som krävs för att genomföra planerna, medan de missgynnade sektorerna har begränsad tillgång till resurser.

(51)

Bland de främjade sektorerna hänvisade klaganden till den kemiska och petrokemiska sektorn, eftersom paraffin och andra typer av vaxer är de viktigaste råvarorna för tillverkning av den berörda produkten. Inom både den petrokemiska och den kemiska sektorn syftar den kinesiska politiken till att upprätthålla ”absolut kontroll” och ”relativt stark kontroll” (12). Enligt klaganden är detta också i linje med den fjortonde femårsplanen och särskilda kapacitetsmål, produkturval och åtgärder för FoU-utgifter har fastställts för sektorn.

(52)

En annan sektor som enligt klaganden påverkas av betydande snedvridningar är aluminiumsektorn (vita värmeljus utan doft placeras ofta i aluminiumbehållare). Klaganden hävdade att aluminiumsektorn i stor utsträckning styrs och kontrolleras av de kinesiska myndigheterna och att sektorn gynnas av flera interventionsåtgärder, bland annat förmånliga el- och energipriser, exportrelaterade åtgärder för att förhindra export av bauxit och icke-automatiska exportlicenskrav för bauxit. Dessa åtgärder har lett till snedvridningar som påverkar hela värdekedjan.

(53)

Klaganden noterade vidare att kommissionen tidigare hade fastställt att aluminiumsektorn inte bara hade gynnats av en rad statliga subventioner utan också av återförsäljning av primäraluminium via en statlig myndighet, nämligen den nationella myndigheten för livsmedel och strategiska reserver (Nationella myndigheten för livsmedel och strategiska reserver).

(54)

I klagomålet påpekades dessutom att glas är en viktig insatsvara i ljusproduktionen. Det hävdades att glassektorn för närvarande lider av överkapacitet och att den är en främjad sektor och därför gynnas av politiken för differentierade elpriser (13).

(55)

Dessutom noterades i klagomålet betydande snedvridningar som påverkade bomullssektorn, en annan råvara som används vid tillverkningen av ljus. De kinesiska myndigheterna tillåter endast vissa statliga handelsföretag att handla med bomull, vilket gör det möjligt för regeringen att påverka det inhemska priset och exportpriset. I klagomålet hävdades att syftet är att upprätthålla ett stabilt pris på bomull, som betraktas som en strategisk jordbruksråvara (14).

(56)

Klaganden påpekade dessutom snedvridningar inom energisektorn och nämnde att leveranskedjan för ljustillverkning åtnjuter förmånliga elpriser, särskilt eftersom aluminium- och textilindustrin är berättigade till billigare el. Detta, tillsammans med tidigare satsningar på kolproduktion, har i slutändan lett till ett överutbud av el från denna energikälla.

(57)

Klagomålet hävdade också att den kinesiska staten spelar en relevant roll i fördelningen av kapital, där den på ett partiskt sätt lånar ut till statsägda företag och privata företag med nära statliga band. Denna situation förvärras av att en stor andel lån beviljas på förmånliga villkor. Till följd av dessa konstlat låga kostnader har Kina upplevt en kreditexpansion präglad av en överdriven användning av kapitalinvesteringar.

(58)

Slutligen nämnde klaganden de betydande snedvridningarna inom arbetssektorn och noterade att arbetstagare och arbetsgivare saknar föreningsfrihet och tillgång till kollektiva förhandlingar eftersom Kina inte har ratificerat de relevanta grundläggande ILO-konventionerna eller på annat sätt genomfört dessa rättigheter. Enligt klaganden snedvrids dessutom den kinesiska arbetsmarknaden av systemet för registrering av hushåll, vilket försätter en del av arbetskraften i en ofördelaktig situation och skapar osäkerhet om arbetskraftskostnaderna.

(59)

På grundval av detta drog klaganden slutsatsen att det i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen föreligger betydande snedvridningar vid tillverkningen av den berörda produkten.

(60)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina sett till att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor.

(61)

Analysen omfattade en undersökning av det omfattande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(62)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”.

(63)

Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (15). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(64)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (16).

(65)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och på personnivå) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(66)

Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den bekräftades ännu en gång i artikel 1 i konstitutionen.

(67)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (17). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(68)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där regeringarna utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna råder.

(69)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (18). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(70)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(71)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(72)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(73)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (19).

(74)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (20).

(75)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet, utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (21).

(76)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (22).

(77)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (23).

(78)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (24).

(79)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag som Ningbo Kwung’s Wisdom Art & Design Co. (25), Ningbo Kwung’s Home Interior & Gift Co. (26) och Qingdao Kingking (27). Kommissionen konstaterade dock också att de största producenterna (28) av paraffin, en viktig insatsvara för att producera ljus, är statsägda, t.ex. Petrochina (29), Sinopec Group (30) eller Sinochem Group (31), som alla kontrolleras av den statsägda kommissionen för tillsyn och förvaltning av tillgångar (32) (SASAC).

(80)

Dessutom är Kinas största aluminiumproducent, China Aluminum Corporation (Chinalco), ett statsägt företag med mer än 35 % offentligt ägande (33).

(81)

Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet dessutom har blivit normen även i privata företag (34) och att partiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi leder statens inflytande genom partiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas av regeringen på ett politiskt plan med hänsyn till hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(82)

Dessutom föreskriver lagen om främjande av den privata sektorn att ”privata ekonomiska organisationer och deras aktörer ska stödja Kinas kommunistiska partis ledarskap, ansluta sig till det socialistiska systemet med kinesiska särdrag och aktivt delta i uppbyggnaden av en socialistisk modern makt” (35).

(83)

En liknande nivå av kontroll och politisk övervakning kan iakttas hos de relevanta intresseorganisationerna, såsom China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF), som omfattar den petrokemiska och kemiska sektorn.

(84)

CPCIF följer Kinas kommunistiska partis övergripande ledning, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (36). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet [...] civilministeriet” (37), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (38).

(85)

Sinochem-koncernen och Sinopec-koncernen är medlemmar i CPCIF (39).

(86)

Den intresseorganisation som representerar ljusindustrin i Kina är China Household Chemicals Industry Association (40) (CHCIA), som även har etablerat en särskild avdelning för ljussektorn (41).

(87)

I artikel 2 i CHCIA:s stadgar anges att ”intresseorganisationens syfte är att vara en god assistent till statliga departement”. CHCIA ”följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap [...och] [d]en här intresseorganisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet är ministeriet för civila frågor, och den ledande partibyggande myndigheten är partikommittén för [SASAC] i statsrådet. Intresseorganisationen godtar den affärsvägledning samt den övervakning som utförs av registrerings- och förvaltningsmyndigheten, den ansvariga myndigheten för partibyggande och berörda industriförvaltningsavdelningar” (42).

(88)

Dessutom omfattar villkoren för att kunna företräda CHCIA bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper (43)”.

(89)

Qingdao Kingking innehar vice ordförandeskap i CHCIA:s styrelse (44).

(90)

Dessutom anger China Non-Ferrous Metals Fabrication Industry Association (CNFA) (45), som omfattar insatsvaror till aluminium, i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”[r]espekterar det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap, upprättar en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet, och godtar vägledning, övervakning och förvaltning när det gäller verksamheten av de organ som ansvarar för registrering och förvaltning, av organ som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för branschens förvaltning (46)”. Enligt artikel 6 omfattar intresseorganisationens verksamhet bland annat följande: ”[i] enlighet med den allmänna politiken och den allmänna uppgiften att inrätta ett socialistiskt marknadsekonomiskt system som föreskrivits av partiet och staten, och med hänsyn till industrins faktiska situation, aktivt lägga fram förslag och yttranden om industriutveckling, industripolitik, lagstiftning och reglering” (47).

(91)

China National Association for Glass Industry (48) (CNAGI) är också relevant i den mån den omfattar sektorn för glas för hushållsbruk, inklusive glasbehållare som används för att producera ljus. I artikel 2 i stadgarna anges att ”intresseorganisationen följer konstitutionen, lagar, förordningar och nationell politik, tillämpar de grundläggande socialistiska värderingarna och främjar patriotism (49)”. Enligt artikel 3 följer intresseorganisationen dessutom ”det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap, har inrättat en partiorganisation inom ramen för partiet och godtar affärsvägledning samt tillsyn från ministeriet för civilministeriet och departementen för industriförvaltning (50)”.

(92)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn är föremål för politisk övervakning och vägledning.

(93)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (51), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut.

(94)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (52)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare föreföll detta krav inte alltid ha följts eller kontrollerats strikt.

(95)

Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (53), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (54).

(96)

År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (55). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(97)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (56) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(98)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”, I avsnitt III.6 anges följande: ”[V]i måste ytterligare trappa upp partibyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna betonar därför och syftar till att stärka partiets roll i företag och andra enheter inom den privata sektorn (57).

(99)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för ljus. För att ge ett exempel är chefen för Ningbo Kwung’s Home Interior & Gift Co. medlem av kommunistpartiet (58).

(100)

Qingdao Kingking ”ger partiorganisationen fullt utrymme att utöva sin centrala politiska roll bland personalen samt sitt politiska ledarskap i företagets utveckling” (59).

(101)

Dessutom beskriver Sinopecs webbplats partikommitténs roll inom koncernen enligt följande: ”Stärka partiets ledarskap i processen för att förbättra bolagsstyrningen, […] optimera förteckningen över viktiga frågor som diskuteras och beslutas av företagets partikommitté […] och integrera dem i huvudkontorets beslutsfattande och informationssystem”. Företaget avser dessutom att ”på ett heltäckande sätt främja en effektiv samordning och konsolidering av förteckningen över viktiga frågor som diskuteras och beslutas av partikommittén i direkt anslutna företag med förteckningen över de tre stora och en viktig-beslutsfrågorna. Vidare ska en arbetsmekanism uppifrån och ned inrättas för samordning och samarbete mellan flera avdelningar, och ett kontinuerligt arbete ska bedrivas för gemensam granskning och samtidig förbättring av viktiga beslutssystem, i syfte att säkerställa en standardiserad och effektiv utövning av partikommitténs befogenheter inom bolagsstyrningen” (60).

(102)

Dessutom är aluminiumproducenter också föremål för partiinblandning, eftersom Chinalcos ordförande och Chinalcos direktör samt generaldirektör partisekreterare respektive biträdande partisekreterare i Chinalcos partiorganisation. År 2024 inledde också alla enheter i Chinalco Group partidisciplinstudien och utbildningen: ”Startmötet för partidisciplinstudien och utbildningsinsatsen inom Chinalco Group betonade att partiorganisationer på alla nivåer bör stärka kopplingen mellan lärande och praktisk tillämpning. Partidisciplinstudien och utbildningen ska integreras med genomförandet av det årliga genomförandesystemet för Chinalco Groups strategiska planering, särskilt med fokus på årets viktiga projekt. Syftet är att tillhandahålla ett starkt politiskt stöd för att aktivt bidra till att skriva ett nytt kapitel i Chinalcos moderniseringsprocess” (61).

(103)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (62). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för ljus och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(104)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(105)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (63).

(106)

De kinesiska myndigheterna avser i allmänhet att ”stödja privata ekonomiska organisationer så att de kan delta i större nationella strategier och större projekt. Stödja privata ekonomiska organisationer så att de kan investera och starta företag i strategiska framväxande industrier, framtida industrier och andra områden samt uppmuntra teknisk omvandling och omvandling och uppgradering av traditionella industrier” (64).

De kinesiska myndigheterna har vidare antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera.

(107)

Till att börja med riktar sig den fjortonde femårsplanen för råvaror (65) till sektorn för den berörda produkten genom att uppge att de kinesiska myndigheterna kommer att ”optimera fördelningen av ny produktionskapacitet, […] främja justering och effektivisering av den rumsliga strukturen för råvaruindustrin [samt] genomföra planerings- och lokaliseringsplanen för den petrokemiska industrin”. Mer specifikt avser de kinesiska myndigheterna att ”skapa ett antal kluster inom den petrokemiska industrin” samt ”stärka och expandera ledande företag, [...] samordna och lösa större frågor rörande gränsöverskridande fusioner och omstruktureringar av företag, stödja företag i att påskynda fusioner och omstruktureringar över regions- och ägargränser, öka industrins koncentrationsgrad samt bedriva internationell verksamhet. I den petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnmetaller, byggnadsmaterial och andra industrier [har den kinesiska regeringen också för avsikt att] odla en grupp industrikedjeledande företag med ekologisk dominans och kärnkonkurrens” (66).

(108)

I 2022 års vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av den kemiska och petrokemiska industrin i den fjortonde femårsplanen (67) ges dessutom mandat att ”påskynda omvandling och uppgradering för att förbättra industrins konkurrenskraft”.

(109)

I 2023 års arbetsplan från ministeriet för industri och informationsteknik för stabil tillväxt inom den petrokemiska och kemiska industrin (68) anges dessutom att ett av planens huvudmål är att ”stödja de nationella demonstrationsbaserna för den nya industrialiseringsmodellen inom den petrokemiska och kemiska industrin för att förbättra kvaliteten på utvecklingen och främja Ningbos gröna petrokemiska kluster och andra nationella kluster för avancerad tillverkning inom den petrokemiska och kemiska industrin att utvecklas till kluster i världsklass”.

(110)

Ningbo Kwung’s Wisdom Art & Design Co. och Ningbo Kwung’s Home Interior & Gift Co. finns i Ningbo.

(111)

Även på lokal nivå omfattar 2024 års arbetsplan för provinsen Liaoning, rörande förbättrad koppling mellan industrirobotar och andra viktiga industriers leveranskedjor (69), uttryckligen paraffinsektorn. Planen syftar till att ”lösa ett antal kvalitetsrelaterade flaskhalsar som begränsar den industriella utvecklingen, att utveckla ett antal högkvalitativa ledande företag och standardiserade innovationsföretag samt att avsevärt höja nivån på kvalitetsstyrning, varumärkesvärde, marknadsandel och kärnkonkurrenskraft inom de viktiga industrierna”.

(112)

”Fushuns kommunala partikommitté och kommunledning fäster stor vikt vid utvecklingen av paraffinindustrin och kommer att utnyttja paraffinindustrins resursfördelar, tekniska styrkor och klusterfördelar fullt ut. Målet är att stärka motståndskraften i paraffinvärdekedjan och påskynda etableringen av ett nytt utvecklingsmönster för denna industri. […] PetroChina stöder Fushun Petrochemical i att växa och bli starkare, öka paraffinproduktionen samt utveckla Fushun till världens största produktionsbas för paraffin. [...] Vad gäller förbättringen av kopplingen mellan paraffinindustrin och hela leveranskedjan kommer Fushuns kommunledning, i egenskap av ledande aktör för industrikedjan, att utnyttja regeringens roll i den makroekonomiska styrningen fullt ut […] i syfte att uppnå en högkvalitativ utveckling av paraffinindustrin, främja lokal ekonomisk tillväxt och stärka de bärande pelarna i det industriella systemet” (70).

(113)

Utredningen konstaterade vidare att de kinesiska myndigheterna även vidtar åtgärder för att utveckla ljusmarknaden, exempelvis i Hebei där ”Dongwang kommun aktivt har utvecklat ljusindustrin. […] För närvarande står de producerade ljusen och tillhörande produkter för 70 % av den nationella marknadsandelen, med över 40 stora produktionsföretag, en årlig produktion värderad till 1,2 miljarder renminbi yuan och en årlig export på 100 miljoner renminbi yuan. (71)” För att nå dessa mål strävade Dongwang kommun efter att ”greppa utvecklingen och uppgraderingen av industrin, främja industriell integration, etablera en ljusindustrisammanslutning, sammanföra industriella fördelar samt främja en vetenskaplig och ordnad utveckling av ljusindustrin” (72).

(114)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(115)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(116)

Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(117)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (73).

(118)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (74). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (75). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (76).

(119)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att dessa företag även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för stearinljus. I den aktuella undersökningen framkom inget som motsade dessa slutsatser.

(120)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

(121)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (77).

(122)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (78). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(123)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (79). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(124)

Ingen bevisning har lämnats in för att ljussektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(125)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(126)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (80), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av Kinas kommunistiska parti (81)), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(127)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att de ska bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (82). Dessutom tillkommer ytterligare regler genom vilka finansiering leds till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (83).

(128)

Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(129)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (84). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (85) .

(130)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (86).

(131)

Dessutom tillkommer ytterligare regler genom vilka finansiering leds till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (87). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(132)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(133)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning vid utgången av 2018 (88). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (89). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(134)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(135)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(136)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(137)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I av rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i rapporten.

(138)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i skälen 104–136. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom ljusproducenter omfattas av dessa regler på samma sätt som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(139)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten.

(140)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(141)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(142)

Den 8 maj 2025 lämnade Qingdao Kingking in en rad synpunkter som svar på den första noteringen, bland annat när det gäller tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(143)

Företaget noterade att påståendena att det föreligger en ”betydande snedvridning” av priserna för en viss industri i Kina inte borde vara en förutbestämd slutsats, och påpekade också att produktionskostnaden för en viss industri i Kina enligt EU:s regler kan erkännas så länge det kan bevisas att det inte förekommer någon snedvridning. Företaget noterade vidare att prissnedvridningen för de fyra grundläggande industrierna i Kina inte hade något att göra med den specifika ljusindustrin och att man i kommissionens undersökningar 2009 respektive 2015 hade dragit slutsatsen att priserna i Kina inte var snedvridna.

(144)

Qingdao Kingking upprepade dessa påståenden i sina synpunkter på den andra noteringen, som lämnades in den 3 juni 2025.

(145)

Dessa argument har inte kunnat godtas. För det första är företagets hänvisning till den ursprungliga undersökningen och 2015 års översyn vid giltighetstidens utgång irrelevant, eftersom dessa undersökningar föregick införandet av artikel 2.6a i grundförordningen. För det andra får kommissionen använda inhemska kostnader enligt artikel 2.6a a i grundförordningen för att konstruera normalvärdet, men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. Förutom att hävda att det inte förekom några snedvridningar med hänvisning till 2009 och 2015 års undersökningar kunde företaget inte lägga fram någon bevisning för att ljusindustrin för närvarande inte skulle påverkas av dessa snedvridningar. Såsom anges närmare i skälen 79 och 88 om Qingdao Kingkings partitillhörighet och i skälen 62–141 är sektorn för den berörda produkten, inbegripet sektorerna för dess huvudsakliga insatsvaror, föremål för ett stort antal betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(146)

Analysen i detta avsnitt, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den berörda produkten i synnerhet, visar att priser och kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(147)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(148)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(149)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(150)

Som förklaras i skäl 36 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Thailand som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(151)

I den första noteringen informerade kommissionen berörda parter om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet och tillhandahöll en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi. Kommissionen fastställde också möjliga representativa länder.

(152)

Enligt importstatistiken över råvaror konstaterades import av de produktionsfaktorer som var nödvändiga för att producera stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. i följande länder som uppfyllde kriterierna i 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen: Argentina, Brasilien, Colombia, Indonesien, Nordmakedonien, Mexiko, Malaysia, Peru, Filippinerna, Serbien, Thailand, Turkiet och Sydafrika. Även det faktum att ljus produceras i alla dessa länder beaktas.

(153)

Inga synpunkter inkom beträffande de länder som anges i noteringen vad gäller nivån eller den ekonomiska utvecklingen.

(154)

Kommissionen kunde inte hitta lättillgängliga finansiella uppgifter från ljusproducenter i något av de länder som nämns i föregående avsnitt, utom Malaysia och Thailand. Dessutom var de finansiella uppgifterna från ljusproducenter i Malaysia inte tillräckligt detaljerade för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(155)

Endast i Thailand hittade kommissionen fem företag som producerar ljus och för vilka finansiella uppgifter fanns tillgängliga som omfattade en fjärdedel av undersökningsperioden.

(156)

Även om tillgången till finansiella uppgifter från ljusproducenter i Thailand tydde på att Thailand borde vara ett representativt land (vilket också anges i tillkännagivandet om inledande) omfattade importen till Thailand betydande kvantiteter av tre viktiga produktionsfaktorer (paraffin, glasbehållare och förpackningspapper) med ursprung i Kina som hade köpts till snedvridna priser.

(157)

Kommissionen letade efter ett alternativt land där importen av dessa produktionsfaktorer från Kina var betydligt lägre. Turkiet framstod tydligt som det lämpligaste alternativet, där importen av alla produktionsfaktorer som står för mer än 2 % av de totala produktionskostnaderna till minst 63 % kom från andra länder än Kina. När det gäller paraffin, den viktigaste råvaran, kom endast 15 % av importen till Turkiet från Kina.

(158)

Kommissionen genomförde därför en omfattande sökning med hjälp av lättillgängliga källor till relevanta finansiella uppgifter i Turkiet. Även om flera turkiska ljusproducenter hittades fann man inga lättillgängliga finansiella uppgifter för att fastställa deras vinstmarginaler och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader. Kommissionen uppmanade alla berörda parter att inkomma med sådana uppgifter, om sådana fanns tillgängliga, och ingen av dem hittade något annat företag i något annat land än de thailändska företag som kommissionen hittat.

(159)

Som svar på den första noteringen invände varken någon exporterande producent eller unionsindustrin mot att Thailand skulle användas som representativt land. Ingen part lämnade några finansiella uppgifter från något annat möjligt representativt land.

(160)

När det gäller verkningarna av de kinesiska snedvridna priserna på vissa produktionsfaktorer i Thailand hade parterna motsägelsefulla argument mot och för att använda importuppgifter från Thailand. Exporterande producenter som var för att använda Thailand som källa för alla produktionsfaktorer påpekade att de totala importvolymerna av dessa produktionsfaktorer var större till Thailand än till Turkiet och att det skulle strida mot kommissionens tidigare praxis att välja en alternativ källa för produktionsfaktorer som inte kunde hämtas från det representativa landet. Samtidigt uttryckte unionsindustrin oro över att om en betydande del av importen av vissa produktionsfaktorer har sitt ursprung i Kina kan den rådande prisnivån för dessa produktionsfaktorer anses vara snedvriden.

(161)

I den andra noteringen föreslog kommissionen att icke snedvridna priser från Turkiet skulle inhämtas för alla produktionsfaktorer där importen från Kina utgjorde mer än 50 % av den totala importvolymen (dvs. paraffin, glasbehållare och förpackningar/etiketter). Till skillnad från Thailand överskred importen till Turkiet konsekvent tröskelvärdet på 50 % från andra länder än Kina, vilket ger ett rimligare referensvärde.

(162)

Unionsindustrin föreslog att man skulle söka efter finansiella uppgifter med hjälp av den industrikategori (Nace) i Turkiet inom vilken ljusproduktionen faller. Kommissionen ansåg att eftersom det finns tillgängliga uppgifter från ljusproducenter är det lämpligare att använda dem än den mindre exakta Nace-klassificeringen.

(163)

Qingdao Kingking motsatte sig kriteriet att använda högre medelinkomstländer för att inhämta referensvärdena. Eftersom detta krav härrör från artikel 2.6a i grundförordningen avvisades denna invändning.

(164)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Thailand var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(165)

Mot bakgrund av ovanstående analys uppfyllde Thailand kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att betraktas som ett lämpligt representativt land, eftersom det är det enda land som har tillgängliga finansiella uppgifter som behövs för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. För tre produktionsfaktorer som påverkas av snedvriden import från Kina kommer uppgifter att hämtas från Turkiet, som totalt sett har den lägsta importen från Kina och en mycket detaljerad importstatistik som finns tillgänglig.

(166)

Som svar på synpunkterna på att inhämta priser för vissa produktionsfaktorer från Turkiet ansåg kommissionen att detta, även om ett representativt land väljs, inte hindrade den från att, inom ramen för vissa väldefinierade kriterier, betrakta priserna därifrån som potentiellt snedvridna och inhämta priser från andra länder inom samma allmänna kategori av länder enligt artikel 2.6a. En detaljerad analys av de berörda faktorerna görs i nästa avsnitt.

(167)

Qingdao Kingking hävdade att den turkiska ekonomin är snedvriden och instabil och att Turkiet därför inte borde användas som representativt land. Kommissionen noterade att oavsett den turkiska ekonomins allmänna tillstånd skulle den endast ha en begränsad inverkan på importpriserna för de produktionsfaktorer som är relevanta för detta fall. En detaljerad bedömning av den turkiska ekonomin var därför inte nödvändig och detta påstående avvisades därför.

(168)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(169)

I den andra noteringen angav kommissionen därefter att den för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen skulle använda GTA (för importpriser) och MacMap (för tullar) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror.

(170)

Den exporterande producenten Qingdao Kingking frågade om orsaken till skillnaderna mellan uppgifterna i noteringarna 1 och 2 och pekade på behovet av att använda två olika databaser (GTA och MacMap) och begärde den exakta tullsatsen för varje produktionsfaktor som användes i beräkningsprocessen. Skillnaden mellan de två noteringarna är att i den första noteringen används den internationella nivån HS-6 (det harmoniserade systemet för klassificering av varor) för att jämföra tillgängligheten och priserna på alla råvaror mellan flera potentiella representativa länder. Den andra noteringen avser statistiken i det utvalda representativa landet på dess nationella tullnivå (utöver HS-6-siffrorna), eftersom tullmyndigheterna endast tar ut tullar på denna grund. Tullar måste läggas till importuppgifterna, till konventionella tullsatser eller förmånstullsatser när så är fallet, från alla partnerländer för att beräkna det mest exakta fulla importpriset. Därför måste båda databaserna, som är lättillgängliga (se källorna i fotnoterna 88 och 89), användas i beräkningarna av referensvärdet.

(171)

Qingdao Kingking hävdade också att det var olämpligt att fastställa det icke snedvridna priset för en viss produktionsfaktor baserat på ett genomsnittligt pris enligt ett visst HS-nummer i ett visst land. Kommissionen noterade att ett enda HS-nummer ofta omfattade olika varianter, kvaliteter och slutanvändningar, där varje kategori var kopplad till olika prisnivåer. Att förlita sig på ett odifferentierat genomsnittspris för alla sådana variationer var därför inte förenligt med de grundläggande principerna för fastställande av normalvärdet. Kommissionen avvisade detta påstående eftersom den förlitade sig på nationella tullnummer från det lämpligaste representativa landet, såsom förklaras i skälet ovan om den andra noteringen. Detta gjorde det möjligt för kommissionen att filtrera uppgifterna på den mest detaljerade klassificerings- och produktbeskrivningsnivån för att identifiera den närmaste matchningen med den råvara som används av producenterna.

(172)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

(173)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de tillverkningskostnader som uppgetts av de exporterande producenterna och som inte inkluderats i de enskilda produktionsfaktorerna ovan, bland annat avskrivningar och underhållskostnader.

(174)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull och transportkostnader.

(175)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (95).

(176)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(177)

Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(178)

När de exporterande producenterna hävdade att de hade importerat produktionsfaktorer till icke snedvridna priser kontrollerade kommissionen de motsvarande fakturorna och inspekterade de lager där de importerade råvarorna hölls. I de fall där kommissionen kunde fastställa att insatsvarorna till fullo hade importerats till icke snedvridna priser – till exempel när de köptes direkt från råvaruproducenter utanför Kina – godtogs dessa priser och ersattes inte av referensvärden. Detta gällde material som inte fanns tillgängliga på den kinesiska marknaden och därför måste importeras.

(179)

Kommissionen noterade att de exporterande producenterna använde olika måttenheter beroende på material. För att säkerställa en så korrekt jämförelse som möjligt valde kommissionen referensvärden i lämplig enhet. För de flesta material, inklusive paraffin, angavs referensvärdena i kilogram, medan referensvärdena för behållare av glas, metall och keramik angavs i antal (styck). Måttenheterna valdes ut för att motsvara de måttenheter som användes av företagen i deras tillverkningskostnader.

(180)

Vissa exporterande producenter använde förädlingsföretag för en del av tillverkningen av ljusen. Förädlingsföretagen levererade arbetskraften och i vissa fall vissa råvaror. För denna tjänst tog förädlingsföretaget ut en avgift för förädling eller bearbetning.

(181)

För att omvandla värdet av förädlingsavgiften till värdet av den underliggande kostnaden för arbetskraft och/eller råvaror identifierades varje typ av ljus som förädling hade använts för och kopplades till förädlingsupplägget.

(182)

I fall där förädlingsavgiften endast motsvarade arbetskraft, omvandlades avgiften till ett motsvarande värde för arbetskraft efter att en rimlig andel för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för förädlingsföretaget dragits av. Det omvandlade värdet konverterades därefter tillbaka till arbetstimmar, med hjälp av den exporterande producentens egen arbetskostnad per timme.

(183)

I fall där förädlingsavgiften motsvarade både arbets- och råvarukostnader, omvandlades avgiften till ett motsvarande värde för arbetskraft och råvaror efter att en rimlig andel för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för förädlingsföretaget dragits av.

(184)

Om den exporterande producenten tillverkade samma typ av ljus som förädlingsföretaget användes fördelningen mellan arbetskraftskostnader och de olika råvarukostnaderna för den produkttypen.

(185)

Om den exporterande producenten inte tillverkade samma typ av ljus som förädlingsföretaget användes den totala fördelningen mellan arbetskraftskostnader och de olika råvarukostnaderna för hela den exporterande producenten.

(186)

I båda fallen omvandlades de omvandlade värdena för råvaror och arbetskraft därefter till arbetstimmar och råvaruförbrukning, med användning av den exporterande producentens egna arbetskraftskostnader per arbetad timme och pris per kg eller enhet.

(187)

Såsom förklaras i avsnitt 3.2.6.3 kunde referensvärdet för paraffin inte hämtas från det representativa landet Thailand.

(188)

Mer än 58 % av vaximporten till Thailand kom från Kina. Kommissionen ansåg därför att det snedvridna kinesiska priset utövade ett pristryck nedåt på priserna från andra länder, eftersom importpriset från de andra länderna var mycket likt importpriserna från Kina. Detta pris kunde därför inte användas och importstatistik från Turkiet, där importen från Kina endast utgjorde mindre än 15 %, ansågs lämpligare. Kommissionen fann inga tecken på att importen från Kina utövade ett pristryck nedåt i Turkiet.

(189)

De kinesiska exporterande producenterna ifrågasatte detta tillvägagångssätt och hävdade i sina inlagor att den totala volymen av icke-kinesisk vaximport faktiskt var lägre i Turkiet än i Thailand. Såsom förklaras i skälet ovan fann kommissionen dock att prisnivån i Thailand var snedvriden, vilket inte var fallet med importpriserna från Turkiet. Dessa påståenden avvisades därför.

(190)

Qingdao Kingking hävdade också att syntetiskt paraffin borde undantas från referensvärdet för vax utan att motivera detta. Detta påstående avvisades därför.

(191)

Qingdao Kingking hävdade vidare att importen till Turkiet från Sydafrika och Polen borde uteslutas från den turkiska statistiken på grund av den stora importen från Kina till dessa länder. Qingdao Kingking förklarade eller kvantifierade inte sambandet mellan importen till landet och dess exportpriser till Turkiet, varför detta påstående avvisades.

(192)

Såsom förklaras i avsnitt 3.2.6.3 kunde referensvärdet för glasbehållare inte hämtas från det representativa landet Thailand.

(193)

Mindre än 15 % av Thailands totala import av glasbehållare kom från andra länder än Kina. I Turkiet kom däremot mer än 73 % av denna import från icke-kinesiska källor. Den betydande skillnaden mellan de turkiska importpriserna från Kina och från andra länder visade att de senare inte påverkades av de kinesiska priserna.

(194)

Dessutom tillhandahöll den turkiska statistiken mer detaljerade uppgifter uttryckta i antal, som kunde anpassas till de enheter som de exporterande producenterna använde.

(195)

Såsom förklaras i avsnitt 3.2.6.3 kunde referensvärdet för pappersförpackningar inte hämtas från det representativa landet Thailand.

(196)

Omkring 27 % av den totala thailändska importen av pappersförpackningar kom från andra länder än Kina, till skillnad från importen till Turkiet, där mer än 88 % kom från andra länder än Kina. Den betydande skillnaden mellan de turkiska importpriserna från Kina och från andra länder visade att de senare inte påverkades av de kinesiska priserna.

(197)

Dessutom möjliggjorde den turkiska statistiken en uppdelning av papperet i förpackningar av wellpapp och förpackningar av andra typer av papper, vilket stämmer väl överens med de rapporterade produktionsfaktorerna från de exporterande producenterna.

(198)

Qingdao Kingking hävdade att import av syntetiskt vax till Thailand från Tyskland, Japan och Singapore borde undantas från beräkningen av referensvärdet, eftersom syntetiskt vax kan användas för militär och vetenskaplig forskning.

(199)

Kommissionen anser att detta påstående är ogrundat, eftersom Qingdao Kingking inte styrkte sitt påstående ytterligare.

(200)

Qingdao Kingking krävde i sina synpunkter att kommissionen bortsåg från importen från vissa länder på grund av de priser som den ansåg vara onormalt höga, eftersom de påstods vara högkvalitativa keramiska produkter för andra ändamål än ljus.

(201)

I avsaknad av ytterligare uppgifter eller bevisning ansåg kommissionen att detta påstående var ogrundat och avvisade detta påstående.

(202)

När det gäller importtullar för import av produktionsfaktorerna har dessa inkluderats i det använda referenspriset.

(203)

Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(204)

De exporterande producenterna rapporterade tusentals olika insatsvaror för produktionen. Kontrollen bekräftade att många av dessa insatsvaror – särskilt inom segmentet för dekorativa ljus – var av så obetydligt individuellt värde att de varken enkelt kunde grupperas i specifika kategorier eller klassificeras under ett HS-nummer, vilket gjorde det i det närmaste omöjligt att fastställa ett rimligt referenspris för dem. Alla produktionsfaktorer som utgjorde mindre än 1,5 % av den totala produktionskostnaden grupperades därför under kategorin förbrukningsvaror. Parterna informerades om detta i den andra noteringen.

(205)

Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena.

(206)

Qingdao Kingking hävdade att vissa råvaror bör behålla sina egna priser för produktionsfaktorer, eller inkludera det ursprungliga HS-numret från den första noteringen. Kommissionen avvisade detta påstående i det preliminära skedet, eftersom det rörde produktionsfaktorer vars andel av produktionskostnaderna var obetydlig.

(207)

När det gäller arbetskraftskostnader (96) offentliggör Thailands centralbank detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Thailand. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken som omfattade undersökningsperioden för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom den privata tillverkningssektorn.

(208)

Elpriset för företag (industriella användare) i Thailand offentliggörs av den thailändska Metropolitan Electricity Authority (97). Kommissionen använde uppgifter om industriella elpriser beräknade som ett vägt genomsnitt mellan hög- och låglastperioder, uttryckt i THB/kWh, för undersökningsperioden. Närmare uppgifter om detta bifogades den andra noteringen.

(209)

Qingdao Kingking föreslog att elkostnaden skulle justeras, eftersom den var högre än vad kommissionen använde i antidumpningsundersökningen om import av fästdon från Kina (AD676).

(210)

Kommissionen granskade elberäkningen och identifierade ett fel i tillämpningen av justeringsmekanismen för bränsletariffen. Kommissionen korrigerade därför felet och reviderade elpriset i enlighet med detta.

(211)

Qingdao Kingking hävdade även att eftersom företaget använder viss kompletterande solcellsenergi i sin produktion, borde kommissionen tillhandahålla ett pris för solcellsenergi i Thailand. Kommissionen ansåg dock att detta påstående var irrelevant för fastställandet av elreferensvärdet. Detta beror på att elreferensvärdet är avsett att återspegla det genomsnittliga icke snedvridna pris på el som finns tillgänglig för industriella användare i det representativa landet snarare än företagsspecifika eller egenproducerade elkällor. Fotovoltaisk el, särskilt när den är egenproducerad, ingår inte i det offentliga eller kommersiella elnätet och utgör därför inte ett tillförlitligt eller allmänt tillämpligt referensvärde. Påståendet avvisades därför.

(212)

Ningbo Kwung’s Home ifrågasatte metoden för att fastställa elreferensvärdet. De hävdade att förbrukningsintervallen i Zhejiangprovinsen skiljer sig från dem i Thailand, där tidsdifferentierade eltariffer särskiljer toppbelastningstider mellan kl. 09.00 och 22.00, och ansåg därför att metoden borde justeras.

(213)

Kommissionen fastställde att den metod som använts var den lämpligaste tillgängliga metoden, eftersom den mest exakt återspeglar den elprissättning som skulle uppstå om produktionen ägde rum i det representativa landet. Dessutom sker elförbrukningen för ljusproduktion vanligtvis under fabrikens drifttimmar, vilket sammanfaller med tariffen för toppbelastning. Påståendet avvisades därför.

(214)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(215)

I den första noteringen påpekade en exporterande producent att en av de fem ljusproducenterna i Thailand, för vilken kommissionen hade kunnat hämta in finansiella uppgifter, var ett dotterföretag till en av de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som inte ingick i urvalet. Företagets finansiella resultat kan ha påverkats av dess placering i en särskild ekonomisk utvecklingszon mellan Kina och Thailand, samt av dess tillgång till råvaror från moderföretaget, som är etablerat i Kina.

(216)

Kommissionen godtog detta påstående och bortsåg därför från den thailändska producentens uppgifter för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(217)

I den andra noteringen informerade kommissionen också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter. För detta ändamål uppvisade två av de återstående fyra ljusproducenterna med tillgängliga uppgifter i Thailand en vinstmarginal på mindre än 1 %. Detta påpekades också av unionsindustrin i dess inlaga. Kommissionen föreslog därför att dessa två ljusproducenter skulle uteslutas och att beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst skulle baseras på ett enkelt genomsnitt av de två återstående.

(218)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2023 för två ljusproducenter i Thailand, såsom de hämtats från Orbis. Kommissionen har tagit ett vägt genomsnitt av de två ljusproducenterna.

(219)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(220)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(221)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningssatserna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet.

(222)

Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att få fram de icke snedvridna produktionskostnaderna.

(223)

På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från de två ljusproducenter i Thailand som avses i skäl 218.

(224)

Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 14 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 7 %.

(225)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(226)

Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(227)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet.

(228)

I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(229)

Såsom förklaras i skäl 225 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med det belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som ansågs skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(230)

Kommissionen fann inga skäl för att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna som ingick i urvalet begärde sådana justeringar.

(231)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(232)

De producenter som ingick i urvalet sålde den berörda produkten antingen direkt eller genom närstående handlare för export till EU. I det senare fallet, dvs. när försäljningen skedde via en närstående handlare i antingen Kina eller Hongkong, fastställde kommissionen att handlaren i fråga utförde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. I samtliga fall var handlarna verksamma parallellt med den exporterande producentens försäljningsavdelning och fick pålägg för sina funktioner. Handlarna handlade också med andra produkter än den berörda produkten och den berörda produkten köptes in från tredje parter och tillverkades inte av den exporterande producenten. Slutligen exporterade båda de exporterande producenterna också den berörda produkten direkt till unionen, och även den berörda produkten och andra produkter till tredjeländer, och hade därför sina egna exportavdelningar.

(233)

Priserna för de relevanta transaktionerna har justerats för att ta hänsyn till provisioner i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen.

(234)

När det gäller dessa handelstransaktioner hämtade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader från varje närstående handlare.

(235)

Vinstmarginalen fastställdes individuellt för varje enskild handlare. I avsaknad av samarbete från en icke-närstående handlare hämtades den från vinsten som den exporterande producenten erhöll när den köpte ljus från icke-närstående leverantörer i Kina och därefter sålde dessa ljus vidare till oberoende kunder i unionen. Beräkningen gjordes på produktkontrollnummernivå eller under denna nivå för att erhålla matchande inköps- och återförsäljningspriser.

(236)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(237)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

Tabell 2

(238)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån.

(239)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 55,5 %.

(240)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(241)

För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Med graden av samarbetsvilja avses de samarbetsvilliga exporterande producenternas (de som ingick i urvalet och de som inte gjorde det) exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av importstatistik från Eurostat.

(242)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring 80 % av den totala importen under undersökningsperioden. Dessutom anses industrin vara fragmenterad. På grundval av detta anser kommissionen att det är lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(243)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(244)

Den likadana produkten tillverkades av fler än 80 producenter i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(245)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 484 048 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom uppgifterna i klagandens svar på frågeformuläret avseende alla unionsproducenter och svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för mer än 16 % av den sammanlagda unionstillverkningen av den likadana produkten.

(246)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande: a) Uppgifter från klaganden om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen, dubbelkontrollerade mot de försäljningsvolymer som rapporterats av unionsproducenterna i urvalet. b) Import av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer till unionen, enligt uppgifter från Eurostat.

(247)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukning i unionen (ton)

(248)

Förbrukningen i unionen ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden. En detaljerad analys visar att förbrukningen i unionen ökade med 2 % från 2021 till 2022, följt av en betydande minskning 2023. Mellan 2023 och undersökningsperioden ökade förbrukningen med två procentenheter men var fortfarande 15 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(249)

Under covid-19-pandemin och de följande åren, 2021 och 2022, ökade förbrukningen av ljus i unionen. Denna ökning tillskrevs förändringar i konsumentbeteendet, särskilt till följd av längre perioder av instängning i hemmet, vilket ledde till ett ökat intresse för heminredning. Efter 2022 konstaterades en minskad förbrukning, såsom beskrivs ovan.

(250)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen.

(251)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (ton) och marknadsandel

(252)

Importen från det berörda landet steg under skadeundersökningsperioden från 97 764 ton till cirka 136 548 ton, en ökning med 40 %. Efter en betydande ökning under 2022, då importen nådde en topp på 137 953 ton, en ökning med 41 % jämfört med 2021, minskade volymerna under 2023 till 116 036 ton innan de delvis återhämtade sig under undersökningsperioden. Den totala ökningen under undersökningsperioden var 40 %.

(253)

Marknadsandelen för denna import ökade under skadeundersökningsperioden från 13 % till 22 %, en ökning med 67 %.

(254)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna som utgjorde 52 % av Kinas import till unionen under undersökningsperioden.

(255)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Importpriser (i euro/ton)

(256)

De genomsnittliga importpriserna från Kina minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Priserna ökade med omkring 19 % och nådde 3 081 euro/ton under 2022. Detta följdes av en minskning under 2023, med priser som sjönk till 2 601 euro/ton, för att sedan minska till 2 516 euro/ton under undersökningsperioden.

(257)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspriset per produkttyp som de unionsproducenter som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden justerat till nivån från fabrik och motsvarande vägda genomsnittliga importpriser per produkttyp från den samarbetsvilliga kinesiska producenten till den första oberoende kunden på unionsmarknaden fastställda till cif-nivån, vid behov med lämpliga justeringar för tullar och kostnader som uppstår efter import.

(258)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 16,7 % och 43,2 % för en betydande del av importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(259)

Förutom prisunderskridande förhindrades väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. På grund av det betydande pristrycket från den dumpade importen med låga priser från de kinesiska exporterande producenterna kunde unionsindustrin inte höja försäljningspriserna under hela undersökningsperioden i takt med utvecklingen av produktionskostnaderna och för att uppnå en rimlig vinstnivå, vilket framgår av tabell 9 nedan. Den betydande prispressen bekräftas ytterligare av det målprisunderskridande som konstaterats på grundval av de uppgifter som lämnats av de exporterande producenterna i urvalet.

(260)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(261)

Såsom anges i avsnitt 1.5.1 tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(262)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagandens svar på frågeformuläret avseende alla unionsproducenter, vid behov dubbelkontrollerade mot svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Eftersom urvalet av unionsproducenter bestod av två unionsproducenter och för att säkerställa konfidentialitet anges de mikroekonomiska indikatorerna i intervall. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(263)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(264)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(265)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(266)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade unionsindustrins produktionsvolym en konsekvent och betydande minskning på sammanlagt 29 %. Mellan 2021 och 2022 minskade produktionen med 8 %. Denna nedåtgående trend ökade under 2023 och produktionen minskade med 23 % jämfört med 2021. Minskningen fortsatte under undersökningsperioden, då produktionen hade minskat med 29 % jämfört med produktionsvolymen 2021.

(267)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionskapacitet totalt med 13 %. Kapaciteten förblev stabil mellan 2021 och 2022, men minskade kraftigt från 2022 till 2023 och under undersökningsperioden. Med tanke på den minskade produktionsvolymen under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet från 55 % under 2021 till 45 % under undersökningsperioden.

(268)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(269)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade unionsindustrins totala försäljningsvolym en konsekvent och betydande minskning på 24 %.

(270)

Mot bakgrund av den minskade försäljningsvolymen minskade unionsindustrins marknadsandel med 7 % under skadeundersökningsperioden, under en konstant nedåtgående trend som minskade unionsindustrins närvaro på marknaden från 80 % av marknadsandelen 2021 till 73 % under undersökningsperioden.

(271)

I samband med en krympande marknad och sjunkande förbrukning inom unionen visar uppgifterna att unionsindustrin drabbades av betydande förluster vad gäller produktion, försäljningsvolym och marknadsandelar — minskningar som översteg den totala marknadsnedgången på 16 %. Unionsindustrins resultat försämrades kraftigare än marknaden vilket belyste industrins särskilt sårbara ställning under skadeundersökningsperioden.

(272)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(273)

Sysselsättningen inom unionsindustrin minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden och det totala antalet anställda minskade från 10 831 under 2021 till 9 597 under undersökningsperioden.

(274)

Trots en minskning av sysselsättningen minskade produktiviteten hos unionsindustrins arbetskraft, mätt i producerade ton per anställd och år, med 20 % under skadeundersökningsperioden, på grund av en betydande produktionsminskning. Trots att unionsindustrin vidtog åtgärder för att anpassa sin arbetskraft, gick produktionsnedgången snabbare än dessa anpassningar, vilket ledde till en minskning av den totala produktiviteten.

(275)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(276)

Den berörda produkten har tidigare varit föremål för en antidumpningsundersökning. Efter en inledande undersökning infördes 2009 slutgiltiga antidumpningstullar på den berörda produkten (98). Dessa åtgärder upphävdes efter en översyn vid giltighetstidens utgång 2015 (99). Eftersom dessa åtgärder inte längre var i kraft under skadeundersökningsperioden var den tidigare bevisningen om dumpning och de därmed sammanhängande tullarna inte längre relevanta för skadebedömningen inom ramen för den aktuella undersökningen.

(277)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(278)

Försäljningspriserna på unionsmarknaden till icke-närstående parter fluktuerade under skadeundersökningsperioden, men visade i slutändan en total ökning på 24 %. Under 2022 steg priserna kraftigt med 30 %, främst på grund av de stigande kostnaderna för insatsvaror. Denna höga prisnivå kvarstod under hela 2023. Även om det genomsnittliga priset sjönk under undersökningsperioden förblev det 24 % högre än 2021.

(279)

Under samma period ökade tillverkningskostnaden per enhet för de unionsproducenter som ingick i urvalet med 42 %. Mellan 2021 och 2022 skedde en betydande ökning på 23 %. Denna trend fortsatte 2023, med en ytterligare ökning på 25 %, innan den minskade under undersökningsperioden. Totalt sett ökade produktionskostnaden med 42 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning berodde främst på råvaruprisernas utveckling och företagens oförmåga att dra full nytta av stordriftsfördelar på grund av minskad försäljning och produktion.

(280)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(281)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Arbetskostnaderna förblev relativt stabila mellan 2021 och 2022, men ökade kraftigt under 2023 och under undersökningsperioden, främst på grund av inflation.

(282)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lager

(283)

Lagernivåerna i absoluta tal för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade konsekvent och avsevärt med 197 % under skadeundersökningsperioden. Efter justering för produktionsnivåer ökade det utgående lagret i procent av produktionen med 123 % under skadeundersökningsperioden.

(284)

Den ökning som observerats från 2023 till undersökningsperioden bör tolkas med försiktighet, eftersom ljussektorn är mycket säsongsbetonad och en stor del av försäljningen sker under årets sista månader. Eftersom undersökningsperioden avslutades i oktober kan lagerökningen överskattas jämfört med tidigare perioder. Även med hänsyn till potentiella säsongssnedvridningar förblev dock ökningen av lagernivåerna betydande.

(285)

Denna totala lagerökning visar på en betydande obalans mellan produktion och försäljning. Tendensen tyder på att ackumuleringen av osålda lager trots ansträngningarna att anpassa produktionen till efterfrågan återspeglar allvarliga problem när det gäller marknadstillträde.

(286)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(287)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten för de producenter som ingick i urvalet minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden från 9–11 % under 2021 till cirka 3–4 % under undersökningsperioden. En detaljerad analys visade på en tillfällig ökning av lönsamheten till 16–18 % 2022, följt av en kraftig minskning till 4–5 % 2023, som fortsatte att försämras under undersökningsperioden.

(288)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassflödet minskade med 53 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade från 2021 till 2022 på grund av förbättrad lönsamhet, men minskade sedan kraftigt under 2023 och under undersökningsperioden, vilket återspeglar försämringen av det finansiella resultatet.

(289)

Investeringarna per år minskade med 44 % under skadeundersökningsperioden. De ökade särskilt mellan 2021 och 2022 med 41 % för att senare minska under den följande perioden fram till undersökningsperioden. De ökade investeringarna syftade främst till att omfördela befintlig kapacitet och ersätta nödvändiga produktionstillgångar. Investeringarna fortsatte trots hård konkurrens, förlorade marknadsandelar och en svår finansiell situation.

(290)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden, från 150 %–160 % 2021 till 2–8 % under undersökningsperioden. Den negativa utvecklingen visar att även om investeringarna har fortsatt för att upprätthålla konkurrenskraften, har avkastningen på dessa investeringar sjunkit avsevärt under skadeundersökningsperioden.

(291)

I en situation med en betydande minskning av förbrukningen i unionen (-16 %) ökade importen från Kina ännu mer under skadeundersökningsperioden (40 %) till priser som väsentligt underskred unionsindustrins priser. Detta gjorde det möjligt för de kinesiska exporterande producenterna att uppnå en marknadsandel på 22 % under undersökningsperioden (en ökning från 13 % under 2021).

(292)

Under dessa omständigheter förvärrades unionsindustrins ekonomiska situation, vilket framgår av alla viktiga makroindikatorer som visade en negativ trend: tillverkning (-29 %), försäljning i EU (-24 %) och en betydande minskning av unionens marknadsandel (från 80 % till 73 %) under skadeundersökningsperioden.

(293)

Som en reaktion på trycket från låga priser på importen från Kina försökte unionsindustrin sänka kostnaderna och anpassa sysselsättningen (-11 %). Till följd av trycket från dumpad import från Kina i form av ökade volymer och låga priser sjönk dock unionsförsäljningen, produktiviteten och räntabiliteten snabbt under skadeundersökningsperioden, i en takt som översteg den konstaterade minskningen av förbrukningen.

(294)

Unionsindustrins produktionskostnad ökade betydligt under skadeundersökningsperioden (42 %), främst på grund av en kraftig ökning av råvarupriserna.

(295)

Unionsindustrins kostnader ökade mer än försäljningspriserna, vilket ledde till att lönsamheten kollapsade under skadeundersökningsperioden, från 9 % till 11 % 2021 till ett skadescenario (+3 % till +4 %) under undersökningsperioden. Importen från Kina underskred genomgående unionspriserna och utövade ett starkt nedåtriktat tryck på marknadspriserna vilket ledde till förhindrade prishöjningar.

(296)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(297)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och förbrukningen i unionen.

(298)

Unionsindustrins försämrade ekonomiska situation sammanföll med en betydande och ökande marknadspenetration av den ökade importen från Kina, vars priser konsekvent underskred unionsindustrins priser och under alla omständigheter ledde till pristryck. I detta avseende dämpade utvecklingen av importvolymer och importpriser, såsom framgår av tabellerna 4 och 5, unionsindustrins prisnivåer, vilket visade att det fanns ett orsakssamband mellan de båda.

(299)

Importen från Kina ökade med 40 % under skadeundersökningsperioden, från 97 764 ton under 2021, vilket motsvarar en marknadsandel på 13 %, till 136 548 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 22 %. Denna ökade import skedde till priser som var lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, och under alla omständigheter genomfördes importen till prisnivåer som ledde till pristryck, mot bakgrund av att unionsindustrin inte kunde höja sina priser i linje med ökningen av tillverkningskostnaderna. På samma sätt hade minskningen av marknadsandelar och försäljningsvolym, som i sin tur ledde till en minskning av produktionen, en negativ inverkan på industrins produktionskostnader per enhet på grund av minskade stordriftsfördelar.

(300)

Detta hade en kraftigt negativ inverkan på unionsindustrin. I en situation med ökande kostnader och pristryck från den dumpade importen från Kina hindrades unionsindustrin från att fastställa priser och produktionsvolymer på hållbara nivåer, vilket ledde till en mycket kraftig minskning av lönsamheten från 9 % till 11 % 2021 till 3 % till 4 % under undersökningsperioden, med påföljd att det blev en försämring av dess finansiella indikatorer.

(301)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att dumpad import från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada i fråga om pris och volym.

(302)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Import från tredjeländer

(303)

Jämfört med Kina bibehöll andra länder en begränsad närvaro på unionsmarknaden. Även om importvolymerna fluktuerade under skadeundersökningsperioden förblev den sammanlagda marknadsandelen för importen från alla tredjeländer utom Kina stabil med cirka 4 %. På samma sätt låg importpriserna från dessa tredjeländer under hela undersökningsperioden konsekvent högre än priserna från både kinesiska exportörer och unionsproducenter.

(304)

Detta tyder på att alla tredjeländer, utom Kina, endast hade en marginell närvaro på unionsmarknaden till märkbart högre priser än de kinesiska producenterna och unionsproducenterna. De bidrog därför inte till försämringen av unionsindustrins situation.

(305)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att verkningarna av importen från andra länder inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(306)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(307)

Exportvolymerna från de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade med 49 % under skadeundersökningsperioden, och föll med mer än 6 000 ton, från 12 000–14 000 ton 2021 till 6 000–7 000 ton under undersökningsperioden. De genomsnittliga exportpriserna ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden.

(308)

Undersökningen visade (100)att unionsproducenternas minskade exportresultat kan förklaras av det tryck som de kinesiska producenterna utövade på marknader i tredjeländer vilket i sin tur har orsakat en minskning av unionsproducenternas export. Förlusten av exportvolym i absoluta tal är betydligt lägre än förlusten av försäljning i unionen. Det genomsnittliga exportpriset för försäljning till tredjeländer var dessutom 4 % högre än för försäljning i EU 2023 och undersökningsperioden.

(309)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att exportresultatets verkningar inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(310)

Förbrukningen i unionen minskade med 16 % under skadeundersökningsperioden, medan försäljningen i unionen minskade med 24 %. Under 2022 ökade framför allt förbrukningen med 2 % jämfört med 2021, men unionsindustrins försäljning minskade med 4 % under samma period. Detta tyder på en avsaknad av korrelation mellan förbrukningstrender och industrins försäljningsresultat.

(311)

På samma sätt minskade unionsindustrin sina produktionsvolymer med 29 %, vilket ledde till ett kapacitetsutnyttjande på 45 %, vilket är högre än förväntat av den 16-procentiga minskningen av förbrukningen.

(312)

På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att den minskade förbrukningen i unionen inte försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(313)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden fastställde kommissionen preliminärt att det fanns ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Till följd av den betydliga ökningen av den dumpade importen från Kina var unionsindustrin förhindrad att fastställa hållbara priser och produktionsvolymer på hållbara nivåer vilket ledde till en kraftig försämring av dess ekonomiska situation.

(314)

Unionsindustrins ekonomiska nedgång sammanföll med en kraftig ökning av dumpad lågprisimport från Kina. Denna import underskred genomgående unionspriserna och utövade ett starkt nedåtriktat tryck på marknadspriserna. Till följd av detta kunde unionsindustrin inte höja priserna i linje med de stigande produktionskostnaderna. Detta ledde till minskad försäljning, minskad produktion och en betydande minskning av lönsamheten. Tidpunkten för och omfattningen av denna utveckling visar på ett tydligt orsakssamband mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(315)

Kommissionen undersökte alternativa faktorer som kunde ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Dessa omfattade import från andra tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och utvecklingen av förbrukningen i unionen. Inget av dessa konstaterades dock försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(316)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(317)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(318)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal.

(319)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(320)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(321)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Den grundläggande vinsten fastställdes på grundval av unionsindustrins historiska lönsamhet från 2019 till 2020, före skadeundersökningsperioden och eventuella störningar orsakade av covid-19-pandemin. Vinstmarginalen fastställdes till 12 %.

(322)

Unionsindustrin visade att EU:s investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade företagets interna räkenskaper avseende investeringsplaner, förvaltningsbeslut och årsredovisningar och konstaterade att påståendena var berättigade. För att spegla detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, forskning och utveckling och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen och verifierade av kommissionen med de faktiska utgifterna för investeringar, forskning och utveckling och innovation under skadeundersökningsperioden. En sådan skillnad, uttryckt i procent av omsättningen fastställdes till mellan 0,33 % och 0,36 % för vart och ett av företagen i urvalet.

(323)

Denna procentsats lades till den grundläggande vinst på 12 % som nämns i skäl 308, vilket ledde till ett vinstmål på 12,33–12,36 %.

(324)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den tillgängliga bevisningen fastställde kommissionen en merkostnad på mellan 62 782 och 900 299 euro per ton för vart och ett av företagen i urvalet. Från detta drog kommissionen av den faktiska kostnaden för efterlevnaden av de relevanta konventionerna under undersökningsperioden, som varierade från 21 922 euro till 865 022 euro per ton för vart och ett av företagen i urvalet. Detta resulterade i en nettoskillnad på 0,66–2,05 euro per ton för vart och ett av företagen i urvalet. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande priset.

(325)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(326)

Kommissionen fastställde därefter målprisunderskridandemarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(327)

Målprisunderskridandemarginalen för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import.

(328)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(329)

Klaganden har tillhandahållit tillräcklig bevisning i klagomålet för att det föreligger råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen i Kina med avseende på den berörda produkten. Enligt bevisningen i klagomålet är paraffin, som står för mer än 20 % av produktionskostnaden för den berörda produkten, föremål för exportrestriktioner som innebär att man inte får någon återbetalning av mervärdesskatten vid export i Kina.

(330)

I likhet med vad som meddelades i tillkännagivandet om inledande, innehöll kommissionens undersökning en granskning av de påstådda snedvridningarna och andra eventuella snedvridningar i Kina som omfattas av artikel 7.2a i grundförordningen.

(331)

Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av den berörda produkten av var och en av de exporterande producenterna i urvalet. De huvudsakliga råvarorna ansågs vara de råvaror som sannolikt står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten.

(332)

Kommissionen fastställde att alla exporterande producenter i urvalet använde paraffin, som i samtliga fall stod för mer än 17 % av deras produktionskostnader.

(333)

Kommissionen undersökte därefter huruvida någon av de huvudsakliga råvaror som används i produktionen av den berörda produkten är snedvriden genom någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen, dvs. följande: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på hemmamarknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål.

(334)

Kommissionen fastställde att det inte förekom någon återbetalning av mervärdesskatt vid export av paraffin, vilket skapade ett incitament att inte exportera paraffin, vilket i sin tur snedvrider prissättningsmekanismerna på den inhemska marknaden.

(335)

Därefter jämförde kommissionen det pris på paraffin som betalades av de exporterande producenterna som ingick i urvalet med priserna på den representativa internationella marknaden. I detta avseende konstaterades det att enhetspriset på paraffin i Kina, enligt uppgifter från de exporterande producenterna i urvalet, var mellan 25 % och 60 % lägre än enhetspriset i Turkiet (101), som ansågs vara ett lämpligt representativt land. Denna skillnad bekräftades också vid jämförelsen av det pris som betalats av de exporterande producenterna i urvalet med uppgifterna i klagomålet till stöd för påståendet om råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. Med tanke på omfattningen av denna skillnad ansågs de inhemska priserna vara betydligt lägre än priserna på representativa internationella marknader.

(336)

Slutligen undersökte kommissionen om paraffin stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Vid denna beräkning användes ett icke snedvridet pris på råvaran som fastställts i tabell 1. Kommissionen fastställde att paraffin stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den undersökta produkten.

(337)

Kommissionen drog därför slutsatsen att paraffin är föremål för en snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(338)

I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor.

(339)

Klagomålet visar att Kina har en betydande outnyttjad kapacitet i produktionen av ljus, som verkar vara strukturell till sin natur. Denna överkapacitet styrs till stor del av Kinas ställning som världens största producent av ljus, och man står för uppskattningsvis 50 % av den globala produktionen. I industrirapporterna (102) uppskattas dock Kinas årliga produktion till minst 16 miljoner ton, och kapaciteten fortsätter att öka.

(340)

I motsats till den omfattande produktionskapaciteten uppskattas Kinas inhemska ljusmarknad vara relativt liten. Till följd av detta är den kinesiska ljusindustrin strukturellt exportinriktad och starkt beroende av utländska marknader för att absorbera överskottsproduktionen. Unionsmarknaden är mycket attraktiv på grund av sin storlek och ständigt höga efterfrågan på ljus. Detta återspeglas i att majoriteten av de ledande kinesiska ljusproducenterna exporterar mellan 70 och 90 % av sin produktion, och enbart Kina står för 24 % av den globala ljusexporten (103).

(341)

Mot bakgrund av dessa faktorer anser kommissionen att Kinas betydande outnyttjade kapacitet i kombination med dess begränsade inhemska efterfrågan och exportinriktade produktionsmodell utgör en betydande risk för unionsindustrin.

(342)

I Kina påverkas tillgången till råvaror som används vid ljusproduktion, särskilt paraffin, i hög grad av den inhemska prispolitiken och exportrelaterade snedvridningar. De kinesiska ljusproducenterna gynnas av tillgång till paraffin till priser som ligger under nivåerna på den internationella marknaden, vilket ger dem en betydande kostnadsfördel (104).

(343)

Unionsproducenterna köper däremot paraffin på den öppna marknaden, där priserna är föremål för global utbuds- och efterfrågedynamik, energikostnader och geopolitiska faktorer. Till skillnad från sina kinesiska motsvarigheter gynnas unionsproducenterna inte av inhemska subventioner, förmånlig prissättning eller exportrestriktioner som skulle kunna skydda dem från prisvolatilitet. Detta leder till högre och mer oförutsägbara kostnader som direkt påverkar deras konkurrenskraft.

(344)

Dessutom förvärrar de exportrelaterade snedvridningarna i Kina situationen ytterligare. Dessa snedvridande råvaruåtgärder gör det möjligt för kinesiska producenter att få tillgång till rikliga och billigare råvaror, samtidigt som tillgången begränsas och priserna ökar för icke-kinesiska producenter. Detta minskar på konstlad väg produktionskostnaderna för kinesiska ljusproducenter och skapar ojämlika villkor. Den resulterande kostnadsasymmetrin undergräver den ekonomiska hållbarheten hos unionens ljusindustri.

(345)

Införandet av antidumpningstullar på kinesisk ljusimport till unionen förväntas ha en begränsad inverkan på leveranskedjan. Unionsindustrin har tillräcklig produktionskapacitet för att tillgodose den inhemska efterfrågan, vilket säkerställer ett stabilt utbud även om importen från Kina minskar. Dessutom kan andra tredjeländer fortfarande exportera till unionen till rättvisa, icke snedvridna priser.

(346)

Unionsindustrins förmåga att tillgodose efterfrågan baseras på dess befintliga produktionskapacitet, som för närvarande underutnyttjas på grund av den dumpade importens verkningar. Unionsproducenterna arbetar för närvarande på 45 % av sin produktionskapacitet och har möjlighet att öka sin produktion för att täcka eventuella försörjningsbrister. Detta säkerställer att införandet av tullar inte kommer att leda till brist eller störningar för konsumenterna.

(347)

Även om antidumpningstullar kan leda till en måttlig ökning av ljuspriserna förväntas denna effekt, enligt klaganden, absorberas av stora återförsäljare, som fungerar som primära prissättare på konsumentmarknaden.

(348)

Återförsäljarnas bristande samarbete tyder på att de inte förutser några betydande störningar till följd av införandet av tullar.

(349)

Mot bakgrund av dessa faktorer är det motiverat och proportionellt att tillämpa antidumpningstullar på full nivå utan att tillämpa regeln om lägsta tull. Detta kommer att bidra till att återställa rättvis konkurrens, stödja livskraften hos unionens ljusindustri och säkerställa en stabil och resilient leveranskedja, samtidigt som inverkan på detaljhandlare och konsumenter i senare led minimeras.

(350)

Efter att ha beaktat all relevant information i denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(351)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(352)

Kommissionen har undersökt om den säkert kunde dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, detaljhandlarnas, användarnas och konsumenternas intressen.

(353)

Unionsindustrin består av fler än 80 företag som är geografiskt spridda över hela Europa och sysselsätter cirka 9 597 direkt anställda. En stor del av dessa unionsproducenter uttryckte sitt stöd för klagomålet och ingen motsatte sig inledandet av undersökningen.

(354)

Nuvarande lönsamhetsnivåer är ohållbara. Införandet av åtgärder förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att återvinna delar av den förlorade marknadsandelen och fastställa priser på nivåer som gör det möjligt att uppnå en hållbar lönsamhetsnivå.

(355)

Om inga åtgärder vidtas kommer detta sannolikt att få en betydande negativ inverkan på unionsindustrin i form av fortsatta förhindrade prishöjningar och en ytterligare minskning av försäljningen vilket innebär förluster, nedläggningar av produktionsanläggningar, uppsägningar och slutligen nedstängning av hela företag.

(356)

Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(357)

Inga icke-närstående importörer eller användare deltog i stickprovsförfarandet eller besvarade frågeformuläret. Inga uppgifter om importörer eller användare lämnades och inga särskilda farhågor framfördes som skulle kunna tyda på betydande negativa verkningar av ett eventuellt införande av åtgärder.

(358)

I avsaknad av samarbete bedömdes åtgärdernas sannolika inverkan på användarna på grundval av rimliga antaganden. Ljus utgör i allmänhet en liten kostnadspost inom det dekorativa segmentet av handlare och återförsäljare, som vanligtvis hanterar ett brett produktsortiment. För konsumenterna betraktas ljus också som en mindre kostnad för förbrukningsvaror. En eventuell prisökning till följd av införandet av antidumpningstullar kommer därför sannolikt inte att ha någon betydande inverkan på företagens driftskostnader. Den relativt låga kostnaden per enhet för ljus, jämfört med handlarnas och detaljhandlarnas totala produktportfölj, tyder på att en sådan ökning skulle ha en försumbar inverkan på deras ekonomiska verksamhet. För konsumenterna förväntas inte heller kostnadsökningen påverka köpbeteendet i någon större utsträckning.

(359)

Mot bakgrund av ovanstående förväntas införandet av åtgärder inte skada användare, handlare eller konsumenter. Därför dras slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder inte strider mot importörernas, detaljhandlarnas, användarnas eller konsumenternas intresse.

(360)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder mot import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet.

(361)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(362)

Preliminära antidumpningsåtgärder bör införas på import av stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d. med ursprung i Folkrepubliken Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i avsnitt 6.4 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(363)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(364)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(365)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på all annan import med ursprung i det berörda landet.

(366)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(367)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna kan en procentsats införas beroende på omständigheterna i varje enskilt fall, även om detta inte är tillrådligt, eftersom en sådan volymökning i sig kan anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(368)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(369)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(370)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(371)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(372)

Synpunkter inkom från Qingdao Kingking och Ningbo Kwungs Wisdom Art & Design Co. Synpunkterna gällde främst andra frågor än beräkningarnas riktighet, såsom källor till referensvärden, vinstmarginaler, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader samt skademarginaler, och kommer därför att beaktas i det slutgiltiga skedet av undersökningen.

(373)

Ningbo Kwung’s Wisdom Art & Design Co. inkom dessutom med två synpunkter om beräkningarnas riktighet. De identifierade ett fel i de förpackningskostnader som rapporterats i exportförsäljningsförteckningen och en felaktig omvandlingsfaktor som tillämpats på kartongpriset. Båda felen korrigerades och dumpningsmarginalen för företaget justerades i enlighet med detta.

(374)

Företag 5 rapporterade ett fel i sina beräkningar avseende investeringar, FoU och innovation. Kommissionen kontrollerade beräkningen och bekräftade att detta fel inte påverkar nivån på företagets skademarginal.

(375)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(376)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.