Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1739 av den 14 augusti 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av akrylnitril-butadien-styren-hartser med ursprung i Republiken Korea och Taiwan

(1)

Den 19 december 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av akrylnitril-butadien-styren-hartser (ABS) med ursprung i Republiken Korea (Sydkorea) och Taiwan (de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 november 2024 av INEOS Styrolution Switzerland SA, Versalis SpA och Trinseo Europe GmbH (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för akrylnitril-butadien-styren-hartser i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/412 (förordningen om registrering) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen särskilt klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de taiwanesiska och koreanska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Följande parter inkom med synpunkter på inledandet till kommissionen: Republiken Koreas regering (Sydkoreas regering) och LG Chem.

(7)

I sina synpunkter på inledandet av undersökningen (4) gjorde LG Chem gällande att den konfidentialitetsnivå som beviljats klagandena i klagomålet inte var förenlig med artikel 6.5.1 i WTO:s antidumpningsavtal (antidumpningsavtalet) samt tillämplig rättspraxis. Företaget angav att den fullständiga maskeringen av unionsindustrins försäljningspriser på unionens öppen marknad åsidosatte företagets rätt till försvar, eftersom det inte var möjligt att jämföra dessa priser med de koreanska priserna och därmed bemöta påståendena om skada på ett adekvat sätt.

(8)

Efter LG Chems synpunkter begärde kommissionen att unionsindustrin skulle komplettera informationen som saknades i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. Unionsindustrin tillhandahöll den begärda informationen.

(9)

LG Chem motsatte sig de påståenden om dumpning som framförts i klagomålet och gjorde gällande att uppgifterna om olönsam försäljning av akrylnitril-butadien-styren-hartser (ABS) på den koreanska hemmamarknaden baserades på felaktig finansiell information och inte återspeglade företagets positiva rörelseresultat och nettovinst. LG Chem hävdade också att klagomålets beräkning av kostnader och vinstmarginaler var bristfällig, eftersom den förlitade sig på uppgifter från icke-närstående företag och produkter och beaktade inte skillnader i kostnadsstruktur och pris mellan ABS-produkter av standard- och premiumkvalitet. LG Chem påstod att klagomålets uppgifter om råvarupriser var otillförlitliga, eftersom de inte återspeglade den faktiska kvaliteten och kostnaden för råvaror som används av koreanska ABS-producenter. De exporterande producenterna lämnade inte in bevisning som skulle kunna ifrågasätta riktigheten i informationen från klaganden. Kommissionen fann inga skäl att ifrågasätta att den föreliggande bevisningen inte var tillräcklig för att inleda en undersökning. Dessa påståenden avvisades därför.

(10)

LG Chem hävdade att klagomålet inte innehöll bevisning för att unionsindustrin vållats väsentlig skada, av följande skäl:

(11)

Kommissionen erinrar om att det för ett prima facie-avgörande om väsentlig skada bland annat krävs en undersökning av relevanta faktorer i enlighet med vad som anges i artikel 5.2 d i grundförordningen. Det krävs inte uttryckligen i artikel 5 i grundförordningen att alla de skadefaktorer som nämns i artikel 3.5 ska visa på en försämring för att väsentlig skada ska kunna fastställas. I artikel 5.2 i grundförordningen anges det uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5.

(12)

Alla faktorer behöver därför inte visa på en försämring för att väsentlig skada ska kunna fastställas. Vidare innebär det faktum att det finns andra faktorer som kan påverka unionsindustrins situation inte nödvändigtvis att den dumpade importens inverkan på denna industri inte är väsentlig.

(13)

Kommissionen ansåg att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att väsentlig skada förelåg, eftersom det visade att i en situation med minskande förbrukning inom unionen ökade importen från de berörda länderna både i absoluta och relativa termer, medan unionsindustrins produktions- och försäljningsvolymer samt lönsamhet tvärtom minskade under skadeundersökningsperioden.

(14)

Vidare hävdade Sydkoreas regering och LG Chem att ökningen av ABS-importen från Sydkorea berodde på produktkvaliteten, inte på dumpning. I detta avseende framförde Sydkoreas regering att importen av ABS från Sydkorea också ökade till följd av bristen på unionsmarknaden som orsakades av force majeure-händelserna under 2021. Dessutom hävdade båda parter att den påstådda skadan orsakades av stigande energipriser i unionen.

(15)

Kommissionen ansåg att parterna inte hade lagt fram någon bevisning till stöd för påståendena om att ökningen av ABS-importen från Sydkorea berodde på produktkvalitet och kortsiktiga force majeure-händelser under 2021. Kommissionen konstaterade dessutom att klagomålet behandlade frågan om stigande energikostnader på ett tillfredsställande sätt i det inledande skedet av klagomålet.

(16)

Följaktligen avvisades påståendena om skade- och orsakssambandsanalysen i klagomålet, såsom anges i skälen 10 och 14.

(17)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(18)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av försäljning och produktmix. Urvalet bestod av två unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för [38–48] % av försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(20)

Sex icke-närstående importörer kontaktade kommissionen angående stickprov. Endast fyra av dem lämnade dock den begärda informationen. De gick också med på att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(21)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Sydkorea att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Sydkoreas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(22)

Tre exporterande producenter i Sydkorea lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Dessa exporterande producenter stod för över 90 % av den koreanska importen mätt i ton under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två företag på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Dessa företag svarade, mätt i ton, för [75–85] % av den totala exportvolymen till unionen från Sydkorea under undersökningsperioden. Inga berörda parter inkom med synpunkter på urvalet.

(23)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Taiwan att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Taipeis representation i EU att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(24)

Tre taiwanesiska exporterande producenter i Taiwan lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Dessa parter utgjorde 100 % av den taiwanesiska importen under undersökningsperioden. Kommissionen ansåg att två av de tre exporterande producenterna var närstående och tillhörde samma grupp. Kommissionen beslutade att undersöka denna grupp (Chimei Corporation/Grand Pacific Petrochemical Corporation-gruppen) och den ytterligare exporterande producenten, vilka står för 100 % av importen från Taiwan.

(25)

De taiwanesiska exporterande producenterna Chimei Corporation och Grand Pacific Petrochemical Corporation bestred beslutet i den del det ansåg att båda parter var närstående. Chimei Corporation och Grand Pacific Petrochemical Corporation hävdade att de var oberoende parter avseende den undersökta produkten som producerades i Taiwan, med hänvisning till framför allt avsaknaden av ömsesidigt aktieinnehav eller gemensamma styrelseledamöter, chefer eller anställda.

(26)

Kommissionen höll inte med om att parterna kunde anses vara icke-närstående i denna undersökning. Såsom Chimei Corporation och Grand Pacific Petrochemical Corporation själva har medgett, har dessa företag ett gemensamt samriskföretag i Kina och är därmed att betrakta som närstående parter i enlighet med artikel 127.1 g i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (5). Det faktum att deras samriskföretag är etablerat i Kina eller att det samriskföretaget inte sålde den undersökta produkten till unionen är irrelevant för tillämpningen av artikel 127.1 g. Kommissionen bekräftade därmed sitt ursprungliga beslut.

(27)

Trots det ovanstående undantog kommissionen, på begäran av Grand Pacific Petrochemical Corporation, nämnda företag från skyldigheten att lämna ett frågeformulärssvar, och med beaktande av den obalans som förelåg mellan Chimei Corporation och Grand Pacific Petrochemical Corporation vad gäller volymer av den produkt som omfattas av undersökningen och som exporterades till EU under undersökningsperioden informerade kommissionen parten om att den dumpningsmarginal som beräknats för Chimei Corporation även skulle tillämpas på Grand Pacific Petrochemical Corporation. Grand Pacific Petrochemical Corporation godtog detta förslag.

(28)

En exporterande producent i Sydkorea begärde enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. I detta skede av undersökningen har kommissionen inte fattat något beslut om begärandena om enskild undersökning. Kommissionen kommer att besluta om huruvida en enskild undersökning ska medges i undersökningens slutliga skede.

(29)

Kommissionen skickade frågeformulär till de exporterande producenter som ingick i urvalet, till de unionsproducenter som ingick i urvalet och till de samarbetande icke-närstående importörerna. Samma frågeformulär, inklusive frågeformulär för användare, gjordes tillgängliga på internet (6) på dagen för inledandet. Kommissionen sände också ett frågeformulär till klagandena där unionsindustrins makroindikatorer efterfrågades.

(30)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(31)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2023 till och med den 30 september 2024 (undersökningsperioden eller UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(32)

I tillkännagivandet om inledande definieras den undersökta produkten som akrylnitril-butadien-styren-hartser, en termoplastisk sampolymer som består av akrylnitril, butadien och styren i olika proportioner, oavsett färg eller andra fysikaliska eller mekaniska egenskaper, och oavsett om de bearbetats ytterligare eller behandlats för att ge särskilda ytterligare fysikaliska egenskaper, med CAS-nummer 9003-56-9.

(33)

ABS kan produceras genom två polymerisationsprocesser: emulsionsprocessen och massproduktionsprocessen. Processerna skiljer sig åt i vilka råvaror och teknik som används. Slutprodukten har vanligtvis formen av pellets och om inte pigment tillsätts, har den en benvit/gulaktig färg.

(34)

Emulsionsprocessen använder styren, akrylnitril och butadien som råmaterial. Butadien polymeriseras först i vatten. Detta bildar ett gummilatex, dvs. gummipartiklar löses upp i vatten. I det andra steget polymeriseras styren och akrylnitril i gummilatexlösningen. Produkten som erhålls i detta skede anses inte vara en färdig produkt på grund av dess höga butadienhalt, vilket gör den olämplig för industriellt bruk. I sin fasta form beskrivs det som torrt pulver, gummipulver eller ympat gummikoncentrat. Parallellt med produktionen av torrt pulver polymeriseras styren och akrylnitril för att producera en sampolymer av styren och akrylnitril. För att framställa ABS (slutprodukten) blandas torrt pulver och en sampolymer av styren och akrylnitril. I detta sistnämnda blandningssteg kan pigment, tillsatser eller andra (sam-)polymererer tillsättas till blandningen för att anpassa dess egenskaper. Den framställda blandningen torkas och pelleteras i det avslutande steget.

(35)

Massproduktionsprocessen är nyare och möjliggör kontinuerlig massproduktion av ABS. Den använder styren, akrylnitril och polybutadiengummi som råmaterial. Polybutadiengummi mals först i en kvarn och löses sedan upp i styren. Det blandas vidare med kemikalier och akrylnitril. Masspolymerisationsreaktionen utförs med hjälp av ett lösningsmedel. I slutet av reaktionskedjan avlägsnas de monomerer som inte polymeriserades, och lågkokande föreningar, från polymeren. Pigment, tillsatser eller andra (sam-)polymerer kan blandas in innan ABS skickas för pelletering.

(36)

ABS har en mängd olika användningsområden, t.ex. inom fordonsindustrin (stötfångare, dekorativa element osv.), hushållsapparater (tvättmaskiner, diskmaskiner osv.), elektronik (tangentbord, möss, fjärrkontroller, telefonfodral osv.), möbler, byggbranschen (byggrör), medicintekniska produkter eller leksaker (LEGO-klossar osv.).

(37)

Beroende på användningsområdet och processen som används för att tillverka produkter i senare led kan användarna föredra ABS som produceras genom emulsions- eller massproduktionsprocesser. ABS som produceras via emulsionsprocessen ger produkter i senare led en glansigare yta. ABS som produceras genom en massproduktionsprocess innehåller större gummipartiklar och leder därmed till en matt yta. Produkter i senare led produceras vanligtvis antingen via extrudering eller via formsprutning. I extruderingsprocessen beror ytans glans på processen som används för att producera ABS, dvs. blank yta för emulsions-ABS och matt yta för massproducerat ABS. Vid formsprutning beror ytan på formen, dvs. massproducerat ABS kan också leda till en blank yta.

(38)

Under undersökningens gång observerade kommissionen varierande metoder hos producenterna, både i unionen och i de berörda länderna, beträffande användningen av CAS-nummer (7). Där ABS producerades som en blandning av torrt pulver och sampolymer av styren och akrylnitril, presenterade vissa producenter det under ett CAS-nummer, nämligen 9003-56-9, medan andra använde två CAS-nummer, nämligen 9003-56-9 för torrt pulver och 9003-54-7 för sampolymer av styren och akrylnitril. För att undvika eventuella missförstånd till följd av sådana olika metoder beslutade kommissionen att ta bort hänvisningen till ett CAS-nummer från definitionen av den undersökta produkten.

(39)

Den undersökta produkten definieras följaktligen som akrylnitril-butadien-styren-hartser, en termoplastisk sampolymer som består av akrylnitril, butadien och styren i olika proportioner, oavsett färg eller andra fysikaliska eller mekaniska egenskaper, och oavsett om de bearbetats ytterligare eller behandlats för att ge särskilda ytterligare fysikaliska egenskaper (den undersökta produkten eller ABS).

(40)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Republiken Korea och Taiwan, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3903 30 00 (den berörda produkten).

(41)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(42)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(43)

Flera exporterande producenter begärde ett klargörande om huruvida följande produkter omfattas av denna undersökning:

(44)

I detta avseende vill kommissionen förtydliga att sampolymerer eller föreningar som endast består av akrylnitril, butadien och styren omfattas av denna undersökning, förutsatt att styren dominerar i en sådan sampolymer eller blandning. Sådana sampolymerer eller föreningar ska i den aktuella undersökningen benämnas som ABS.

(45)

Såsom förklaras i skäl 34, är torrt pulver en insatsvara. Även om den redan innehåller alla tre sammonomererna, dominerar butadien och uppfyller därför inte villkoret för styreninnehåll som anges i skäl 44. Torrt pulver omfattas således inte av denna undersökning.

(46)

Dessutom omfattas ABS-föreningar (såsom fastställs i skäl 44) med andra (sam-)polymerer och/eller tillsatser, såsom men inte begränsat till pigment, antistatiska medel, UV-stabilisatorer, flamskyddsmedel och glasfibrer, av denna förordning så länge ABS dominerar i blandningen.

(47)

Flamskyddsmedel-ABS och glasfiberförstärkt ABS omfattas därför av denna undersökning, eftersom dessa produkttyper produceras som föreningar där ABS-innehållet är dominerande. Å andra sidan omfattas inte transparent ABS av den aktuella undersökningen. Transparent ABS produceras som en förening av ABS och metylmetakrylat, benämnd som MABS. ABS är inte dominerande i den föreningen och omfattas därför inte av produktdefinitionen för denna undersökning.

(48)

Slutligen omfattas sampolymerer bestående av akrylnitril, butadien, styren och andra sammonomerer av denna undersökning, så länge akrylnitril, butadien och styren är dominerande i sampolymeren.

(49)

I sitt svar på frågeformuläret begärde Chimei att flamskyddsmedel-ABS skulle undantas från denna undersökning, eftersom det inte ska ha producerats i unionen.

(50)

I motsats till företagets påståenden produceras flamskyddsmedel-ABS av unionsproducenterna. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(51)

Chimei och LEGO hävdade att ABS med massbalanserat innehåll borde undantas. Parterna hävdar att massbalanserat ABS är betydligt dyrare på grund av den gröna premie som kunden betalar. Som ett alternativ föreslog LEGO att antidumpningstullarna inte enbart bör tas ut på det massbalanserade innehållet, eller åtminstone att massbalanserat ABS bör erkännas i syfte att möjliggöra en rättvis jämförelse.

(52)

Massbalanserat ABS är ABS som produceras från cirkulära (mekaniskt eller kemiskt återvunna) insatsvaror eller från bioråvara, t.ex. använd matolja. Den är verkligen dyrare än ABS som produceras från icke-cirkulära eller fossilbaserade insatsvaror. Den gröna premien kan uppgå till 100 % av priset för icke-cirkulärt eller fossilbaserat ABS. Massbalanserat ABS har dock samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper samt samma grundläggande användningsområden som ABS som produceras från icke-cirkulära eller fossilbaserade insatsvaror och konkurrerar därför med standard-ABS. Varken Chimei eller LEGO har lagt fram någon bevisning för motsatsen. Kommissionen avvisade därför begäran om undantag.

(53)

Införandet av antidumpningstullar på ABS-innehåll av icke-cirkulärt eller fossilt ursprung kan inte genomföras i praktiken. Den gröna premien förhandlas mellan ABS-producenten och dess kund och ingår direkt i priset. Det kan inte identifieras på fakturan eller andra dokument som medföljer importtransaktionen och därför kan värdet av den gröna premien inte fastställas för tullvärdeberäkning. Följaktligen avvisade kommissionen LEGO:s begäran om att antidumpningstullarna endast skulle tas ut på ABS-innehåll av icke-cirkulärt eller fossilt ursprung.

(54)

Kommissionen tog dock vederbörligen hänsyn till det faktum att vissa produkttyper innehåller massbalanserat ABS för att göra en rättvis jämförelse vid fastställandet av dumpnings- och skademarginalerna.

(55)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje samarbetsvillig exporterande producent som ingick i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades att den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande producenter som ingår i urvalet var representativ.

(56)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande producenter som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(57)

Kommissionen undersökte sedan för varje exporterande producent i urvalet huruvida försäljningen på dess hemmamarknad av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att högst en tredjedel av produkttyperna inte var representativa för de exporterande producenterna som ingick i urvalet.

(58)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(59)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(60)

I detta fall utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(61)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om

(62)

Analysen av den inhemska försäljningen visade att 64 % av den totala försäljningen på hemmamarknaden var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet för merparten av transaktionerna som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden och för en del som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen.

(63)

I vissa fall där otillräcklig försäljning av den likadana produktens produkttyp förekommit vid normal handel eller om en produkttyp inte sålts i representativa volymer på hemmamarknaden, använde kommissionen ett konstruerat normalvärde. I andra fall där ingen försäljning av den likadana produktens produkttyp förekom i den normala handeln, sökte kommissionen alternativa källor för priser i den normala handeln. Eftersom det inte förekom någon inhemsk försäljning från andra producenter i urvalet eller eftersom det inhemska försäljningspriset för den andra producenten i urvalet för den produkttypen inte kunde redovisas på ett meningsfullt sätt utan att bryta mot den producentens sekretess, och inga andra priskällor för de särskilda produkttyperna fanns tillgängliga, konstruerade kommissionen normalvärdet för de relevanta produkttyperna i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(64)

Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den likadana produkten för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet under undersökningsperioden:

(65)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden lade man till de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa produkttyper. För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden lade man till de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(66)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag som fungerar som importör.

(67)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(68)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerade som importörer fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som uppstått mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och en vinst (på [9–12] %) som erhölls från de två samarbetsvilliga icke-närstående importörer som tillhandahöll begärd information.

(69)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån från fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(70)

För försäljning av produkttyper för vilka normalvärdet konstruerades, såsom förklaras i skäl 64, fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna jämte beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs vara skäliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(71)

För försäljning av produkttyper där försäljning förekom vid normal handel gjordes justeringar för transport- och förpackningskostnader för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. Vidare gjordes justeringar för kreditkostnader. Kommissionen fann inga skäl att göra några ytterligare justeringar av normalvärdet.

(72)

LG Chem begärde en justering avseende produktionsprocessen och skillnader i produktegenskaper. Dessutom begärde LG Chem en justering för tekniskt stöd. Kommissionen avvisade LG Chems begärda justeringar. Vad gäller justeringen för skillnader i produktionsprocessen har företaget inte lagt fram bevisning för att skillnaden i produktionsprocessen hade någon inverkan på priserna eller deras jämförbarhet. Efter ändringen av produktkontrollnumret återspeglas eventuella skillnader med en betydande inverkan på priset i det ändrade produktkontrollnumret; justeringar för skillnader i fysiska egenskaper har därför blivit irrelevanta eftersom de skillnader som påverkar priser och deras jämförbarhet återspeglades i produktkontrollnumret. Slutligen har justeringarna för tekniska stödtjänster avvisats, eftersom företaget inte lämnade någon bevisning för att sådana tjänster är avtalade och ingår i försäljningspriset.

(73)

Lotte begärde justering för tullrestitution, men företaget kunde inte fördela specifika kvantiteter av de importerade råvarorna till den undersökta produkten, varför denna begäran avvisades.

(74)

För att återföra exportpriset till handelsledet från fabrik gjordes justeringar för följande: frakt-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader samt andra allmänna kostnader.

(75)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, bankavgifter.

(76)

En exporterande producent begärde en justering för försäljning som gjordes via en närstående importör och som levererades direkt från Sydkorea till den oberoende kunden i unionen, eftersom försäljningsavdelningen i Sydkorea utför alla försäljningsfunktioner. På dessa grunder hävdade företaget att den närstående importören inte bär dessa kostnader, och att priset borde justeras i enlighet därmed. Påståendet stöddes inte av bevisning och avvisades därför.

(77)

En liten del av en exporterande producentens export såldes till en närstående användare i unionen för att producera andra varor där den berörda produkten utgör en liten del av produktionskostnaden. För dessa kvantiteter skulle det vara omöjligt att fastställa ett tillförlitligt exportpris baserat på försäljningen av slutprodukten till den första oberoende köparen. Dessa kvantiteter beaktades därför i beräkningarna med hjälp av det exportpris som fastställts för direktförsäljning av likadana produkttyper.

(78)

En exporterande producent exporterar den undersökta produkten till sitt närstående företag i unionen, som bearbetar den vidare för att sälja den till oberoende kunder. För dessa försäljningar gjordes ett ytterligare avdrag från priset till den första icke-närstående kunden. Kommissionen har dragit av kostnaderna för bearbetningen/blandningen av importerat ABS som ägde rum i företagets anläggningar i unionen. Detta justerade pris användes som jämförelse med liknande produkter som den ABS-insatsvara som importerades från Sydkorea av det närstående företaget.

(79)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(80)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(81)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet.

(82)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 4,3 %.

(83)

För samtliga övriga exporterande producenter i Sydkorea fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av Eurostats importdata.

(84)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring [75–85] % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(85)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(86)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje samarbetsvillig exporterande producent var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På denna grund konstaterades att var och en av de exporterande producenternas sammanlagda försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(87)

Därefter identifierade kommissionen de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(88)

Kommissionen undersökte sedan för varje samarbetsvillig exporterande producent huruvida försäljningen på dess hemmamarknad av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastställde att försäljningen på hemmamarknaden av fåtalet produkttyper inte var representativ för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(89)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(90)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(91)

I detta fall utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(92)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om

(93)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att över 99 % av den totala försäljningen på hemmamarknaden var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än produktionskostnaden. Följaktligen beräknades normalvärdet som ett vägt genomsnitt av priserna vid all försäljning på hemmamarknaden under undersökningsperioden (i allmänhet) eller som ett vägt genomsnitt av enbart den lönsamma försäljningen (i ett fåtal fall).

(94)

Den metod som förklaras i skälet ovan tillämpades även på den inhemska försäljning som gjordes av den samarbetsvilliga exporterande producent som hade få försäljningar via en närstående bearbetningsenhet.

(95)

Om otillräcklig försäljning av den likadana produktens produkttyp förekommit vid normal handel eller om en produkttyp inte sålts i representativa volymer på hemmamarknaden, använde kommissionen ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. Om ingen inhemsk försäljning av den likadana produktens produkttyp förekom, sökte kommissionen alternativa källor för priser i den normala handeln. Slutligen konstruerades normalvärdet, eftersom det inhemska försäljningspriset för den produkttypen inte kunde offentliggöras på ett meningsfullt sätt för den andra producenten som ingick i urvalet utan att bryta mot den producentens konfidentialitet. Kommissionen kände inte till några andra potentiella källor för priserna på de relevanta produkttyperna vid normal handel.

(96)

Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den likadana produkten för de samarbetsvilliga exporterande producenterna under undersökningsperioden:

(97)

För produkttyper som bearbetats och sålts på hemmamarknaden av en part som är närstående till en av de samarbetsvilliga exporterande producenterna, beaktade testet per produkttyp vid normal handel produktionskostnad, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för den närstående enheten.

(98)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden lade man till de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa produkttyper. För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden lade man till de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(99)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(100)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån från fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(101)

För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik, när de exporterande producenterna som ingick i urvalet begärde och motiverade detta, gjordes justeringar för transport- och/eller förpackningskostnader.

(102)

När normalvärdet fastställdes baserat på produktionskostnaderna tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt rimlig vinst för det handelsledet, behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(103)

En av de samarbetsvilliga exporterande producenterna som hade få inhemska försäljningar via en närstående part begärde en justering för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för den närstående parten och dess transaktioner. Mot bakgrund av den tillgängliga informationen kunde den taiwanesiska underentreprenören/handlaren inte anses fylla liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis i den mening som avses i artikel 2.10 i i grundförordningen. Ansökan avvisades därför.

(104)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik, när de exporterande producenterna som ingick i urvalet begärde och motiverade detta, gjordes justeringar för transport-, försäkrings-, förpacknings-, hanterings- och lastningskostnader.

(105)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(106)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(107)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(108)

Eftersom samarbetsviljan var 100 % var det inte nödvändigt att beräkna en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal som normalt sett skulle tillämpas för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet.

(109)

För samtliga övriga exporterande producenter i Taiwan fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja.

(110)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de exporterande producenterna i urvalet omfattade hela den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det företag som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(111)

Den likadana produkten tillverkades av fyra unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessutom trädde fem producenter av återvunnet ABS fram under undersökningen via sin organisation Plastics Recyclers Europe. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(112)

Informationen som lämnades av producenterna av återvunnet ABS var begränsad till produktionsvolymerna under 2022, 2023 och under undersökningsperioden. Med tanke på deras obetydliga andel av den totala produktionen av ABS i unionen (cirka 1,5 %) ansåg kommissionen att bristen på fullständig information från återvinningsföretagen inte påverkade slutsatserna om skada.

(113)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 500 000 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, t.ex. kontrollerade produktionsvolymer för unionsproducenter som ingick i urvalet, kontrollerade produktionsvolymer för unionsproducenter som inte ingick i urvalet och produktionsvolymer för återvinningsföretag. Såsom anges i skäl 18 svarade unionsproducenterna i urvalet för [38–48] % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

(114)

Utöver ABS-producenter och återvinningsföretag analyserade klagomålet även blandningsföretagens roll, vilka köpte produkter från producenter inom unionen och i de berörda länderna och antingen blandade dem med tillsatser för att förbättra vissa egenskaper hos ABS eller omvandlade dem till produkter som inte omfattas av denna undersökning.

(115)

Kommissionen kontaktade alla kända blandningsföretag före inledandet. Ingen av de kända blandningsföretagen svarade dock på kommissionens förfrågningar. I ett senare skede av undersökningen registrerade sig ett blandningsföretag, Romira GmbH, som en berörd part i undersökningen. Företaget påstod sig vara en ABS-producent och gav några inledande förklaringar. Företaget lämnade emellertid inga ytterligare framställningar, och det tillhandahöll inte heller några uppgifter som skulle göra det möjligt för kommissionen att dra slutsatser om Romiras verksamhets karaktär i samband med denna undersökning.

(116)

Kommissionen konstaterade att det sista viktiga steget i produktionen av ABS, ur kemisk och teknisk synvinkel, är slutförandet av polymerisationsprocessen. Dessutom tenderar mervärdet genom blandningssteget att vara ganska begränsat och motsvarar 7–10 % av produktionskostnaden. Kommissionen drog därför i detta skede slutsatsen att blandningsföretag inte utgör en del av unionsindustrin.

(117)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande:

(118)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(119)

Unionens förbrukning ökade tillfälligt under 2021 för att fortsätta minska under resten av skadeundersökningsperioden. Vid slutet av undersökningsperioden var den 16 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(120)

Kommissionen undersökte om importen av produkten med ursprung i de berörda länderna borde slås samman vid bedömningen i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(121)

Den dumpningsmarginal som fastställts för importen från Sydkorea och Taiwan låg över den tröskel för försumbar skada som fastställs i artikel 9.3 i grundförordningen. Importvolymen från respektive berört land var inte försumbar i den mening som avses i artikel 5.7 i grundförordningen. Marknadsandelarna under undersökningsperioden var 25,2 % respektive 5,9 %.

(122)

Konkurrensvillkoren mellan den dumpade importen från Sydkorea och Taiwan och mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den likadana produkten var likartade. Mer bestämt konkurrerade de importerade produkterna med varandra och med ABS som producerades i unionen, eftersom de säljs genom samma försäljningskanaler och till liknande kundkategorier.

(123)

Därmed var alla kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen uppfyllda, och importen från Sydkorea och Taiwan slogs samman vid bedömningen för fastställandet av skada.

(124)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter som registrerats i Eurostats databas Comext. Importens marknadsandel fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen i unionen, såsom fastställs i avsnitt 4.2.

(125)

Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(126)

Den sammantagna importen från länderna uppvisade en kontinuerlig kraftig tillväxt från 124 000 ton till nästan 190 000 ton under skadeundersökningsperioden. Även om den nådde en topp på 200 000 ton år 2022, var den fortfarande 53 % högre i slutet av skadeundersökningsperioden jämfört med dess början.

(127)

Marknadsandelen för importen från de berörda länderna ökade stadigt från 19 % till 31 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med tolv procentenheter eller 63 % av marknadsandelen mellan 2020 och undersökningsperioden.

(128)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av de kontrollerade uppgifterna från de exporterande producenter som ingick i urvalet i de berörda länderna och från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(129)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(130)

Importpriserna från de berörda länderna ökade i genomsnitt med 28 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde främst på prisökningen på koreansk import (+31 %), medan importpriserna från Taiwan endast ökade med 14 %. Den exceptionellt kraftiga prisökningen under 2021 och 2022 orsakades av händelser i den globala ekonomin. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin 2021 innebar en återhämtning av de globala handelsflödena och därmed en växande efterfrågan på sjöfart, vilket ledde till en ökning av kostnaderna för sjöfrakt. Denna situation fortsatte in till början av 2022 (8). I slutet av 2021 och under hela 2022 sammanföll effekterna av ökade fraktkostnader med den globala energikrisen, som orsakades av den växande efterfrågan på bränsle till följd av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin, men främst på grund av konsekvenserna av Rysslands militära angrepp mot Ukraina som började med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 (9).

(131)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(132)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden.

(133)

Jämförelsen ovan visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på unionsmarknaden på mellan 30,4 % och 30,9 % för Sydkorea respektive 20,9 % och 29,9 % för Taiwan.

(134)

Dessutom, oberoende av undersökningsresultaten om betydande prisunderskridande, konstaterade kommissionen att unionsindustrin på grund av det pristryck som orsakades av volymerna och priserna på importen från Sydkorea och Taiwan inte kunde höja sina priser till en nivå som skulle generera rimliga vinster. Från och med 2022 och under resten av skadeundersökningsperioden låg det genomsnittliga importpriset från de berörda länderna under produktionskostnaden för unionsproducenterna som ingick i urvalet (se tabell 7).

(135)

Det pristryck som konstaterades på makronivå bekräftades därefter på företagsnivå. Nivån för undanröjande av skada fastställdes per produkttyp och man tog därmed hänsyn till eventuella skillnader mellan den produktmix som importerades och unionsindustrins inhemska försäljning. Under undersökningsperioden underskred importen från de exporterande producenterna i urvalet försäljningspriserna på hemmamarknaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet med 62,9–66,6 % för Sydkorea respektive 51,7–67,8 % för Taiwan (se avsnitt 6.1 för närmare uppgifter).

(136)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(137)

Såsom anges i skäl 18 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(138)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionens utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter i svaren på de makroekonomiska frågeformulär som lämnats in av de fyra unionsproducenterna av ABS, å ena sidan, och av Plastics Recyclers Europe på uppdrag av unionsproducenterna av återvunnet ABS, å andra sidan. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som i de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(139)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(140)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(141)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(142)

Unionsindustrins produktionsvolym ökade med 14 % under 2021. Den minskade sedan mellan 2021 och 2023, innan den återhämtade sig något under undersökningsperioden. Vid slutet av skadeundersökningsperioden hade produktionsvolymerna sjunkit under 2020 års nivå med 16 %.

(143)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade något under 2021 och 2022 efter att investeringsprojekt som inleddes långt före skadeundersökningsperioden slutförts. Totalt sett ökade produktionskapaciteten med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(144)

Med tanke på de utökade kapaciteterna och den minskande produktionen minskade även kapacitetsutnyttjandet från 65 % under 2020 till 50 % under undersökningsperioden, med en tillfällig ökning till 71 % under 2021.

(145)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(146)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 16 % under 2021. Därefter minskade den dock kontinuerligt och vid slutet av skadeundersökningsperioden hade unionsindustrin förlorat 19 % av sin försäljningsvolym från 2020.

(147)

Försäljningsvolymen minskade mer än förbrukningen (19 % jämfört med 6 %) och följaktligen minskade unionsindustrins marknadsandel från 72 % under 2020 till mindre än 63 % under undersökningsperioden.

(148)

År 2021 präglades av en global ekonomisk återhämtning efter pandemin. Detta återspeglades även på unionsmarknaden, där förbrukningen av ABS tillfälligt ökade, vilket gjorde det möjligt för unionsindustrin att växa i både produktion och försäljning. Men därefter förändrades situationen i motsatt riktning.

(149)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen kraftigt. Unionsindustrin förlorade dock mer än dubbla försäljningsvolymen jämfört med den minskade förbrukningen. Detta ledde till en marknadsandelsförlust med nästan tio procentenheter.

(150)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(151)

Sysselsättningen inom ABS-industrin i unionen förblev ganska stabil under skadeundersökningsperioden med endast en liten ökning på 2 % under 2021 och 4 % under 2022. Denna sysselsättningstillväxt kan tillskrivas utbyggnaden av ytterligare produktionskapacitet under 2021 och 2022.

(152)

Den tillfälliga ökningen av produktionsvolymerna under 2021 återspeglades i produktiviteten, som ökade med 12 % under samma period. Produktionsvolymerna började dock minska efter 2021, vilket ledde till minskande produktivitet från 2022 till slutet av skadeundersökningsperioden då den sjönk till 18 % under 2020 års nivå.

(153)

Mot bakgrund av den vikande marknaden började unionsindustrin minska sysselsättningen från och med 2023. Under undersökningsperioden var sysselsättningen något högre (+1 %) än 2020.

(154)

Alla dumpningsmarginaler låg över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin, med tanke på volymen av och priserna på importen från de berörda länderna.

(155)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(156)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(157)

Mellan 2020 och 2022 ökade unionsindustrins försäljningspriser med 92 %. Därefter sjönk försäljningspriserna. Under undersökningsperioden var dock det genomsnittliga försäljningspriset per enhet fortfarande nästan 50 % högre än i början av skadeundersökningsperioden.

(158)

Produktionskostnaden följde en liknande trend. Den ökade med 90 % mellan 2020 och 2022 och minskade därefter, men mindre än det genomsnittliga försäljningspriset per enhet. Under undersökningsperioden var produktionskostnaden 60 % högre än 2020.

(159)

År 2021 ökade unionsindustrins försäljningspris för ABS mycket mer än kostnaden. Skillnaden mellan försäljningspris och produktionskostnad uppgick till nästan 550 euro/ton under den perioden. Därefter ökade produktionskostnaden exponentiellt och under undersökningsperioden översteg det genomsnittliga försäljningspriset den genomsnittliga kostnaden med endast cirka 50 euro/ton.

(160)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(161)

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd ökade tillfälligt under 2021 och 2022, med 11 % respektive 10 %. Den förblev dock stabil under resten av skadeundersökningsperioden, med en liten minskning under undersökningsperioden.

(162)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(163)

Den utgående lagervolymen följde produktionsutvecklingen. Den ökade under 2021 men minskade under resten av skadeundersökningsperioden.

(164)

Unionsindustrin reagerade på den minskade försäljningsvolymen genom att minska sin produktionsvolym. Andelen utgående lager av produktionsvolymen förblev därför ganska stabil (7,5–9 %) under hela skadeundersökningsperioden.

(165)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(166)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten ökade under 2021, då de ekonomiska omständigheterna för sektorn i unionen var exceptionellt gynnsamma. Med tanke på den höga efterfrågan och att importpriserna påverkades av de höga sjöfraktpriserna under 2021 (se skäl 131) kunde unionsindustrin höja sina egna försäljningspriser på unionsmarknaden och generera en vinst på [21,4–23,7] %. Även om de ökande kostnaderna för sjöfrakt fortsatte under första halvåret 2022, sammanföll det med en ökning av energikostnaderna, inklusive kostnaden för olja och gas (se skäl 131), vilka är de grundläggande råvarorna för produktion av de monomerer som ABS består av. Trots att försäljningspriset låg kvar på en relativt hög nivå var lönsamheten mindre än hälften jämfört med 2021. Därefter fortsatte lönsamheten att minska avsevärt och nådde [3,2–3,5] % under 2023 och [2,0–2,2] % under undersökningsperioden.

(167)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet följde trenden för lönsamheten. Nettokassaflödet ökade tillfälligt under 2021. Under resten av skadeundersökningsperioden minskade det och under undersökningsperioden nådde nettokassaflödet endast 14 % av 2020 års nivå.

(168)

Unionsindustrins investeringar varierade mellan 4,4 miljoner euro och 5,9 miljoner euro under 2020, 2023 och undersökningsperioden. De ökade avsevärt under 2022 (mer än [6,6–7,3] miljoner euro) och i synnerhet under 2022 ([11–12,2] miljoner euro).

(169)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den betydande minskningen av lönsamheten återspeglades även i den minskande räntabiliteten. Den ökade tillfälligt under 2021 till nivån 92 %. Under undersökningsperioden nådde den dock endast nivån 4 %.

(170)

Det framgår av ovanstående att förmågan hos unionsproducenterna som ingick i urvalet att anskaffa kapital påverkades negativt av minskningarna i lönsamhet och nettokassaflöde.

(171)

Unionsmarknaden upplevde en stark återhämtning efter covid-19 under 2021, men den har krympt kraftigt från och med 2022. Under skadeundersökningsperioden förlorade dock unionsindustrin försäljning i en takt som var markant högre än minskningen av unionsförbrukningen. Detta ledde till en betydande minskning av unionsindustrins marknadsandel från 72,4 % till 62,8 %. Unionsindustrins produktionsvolymer (–16 %) minskade i linje med dess försäljningsvolymer (–19 %).

(172)

Förutom volymskada fastställde kommissionen även prisskada. Medan unionsindustrin kunde uppnå goda vinster under de tre första åren under skadeundersökningsperioden, var detta inte längre fallet under 2023 och under undersökningsperioden, då dess lönsamhet hade sjunkit till mycket låga nivåer. Trenden för de andra ekonomiska indikatorerna (kassaflöde, investeringar, räntabilitet) var på liknande sätt negativ från och med 2022 eller 2023.

(173)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(174)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, förbrukning, produktionskostnader, unionsindustrins produktionskapacitet, utbudsunderskott på unionsmarknaden samt användarnas preferenser, produktkvalitet och eftermarknadsservice.

(175)

De sammantagna importvolymerna från de berörda länderna ökade med 53 % (se tabell 2), medan förbrukningen inom unionen minskade med 6 % (se tabell 1). Detta ledde till att de berörda ländernas marknadsandel ökade med tolv procentenheter, från 19 % till 31 %. Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel med nästan tio procentenheter, från 72 % till 63 %.

(176)

De genomsnittliga priserna på importen från Sydkorea och Taiwan låg under unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden prisunderskred de unionsindustrins priser med mellan 20,9 % och 30,9 %. Dessa importpriser ledde till ett pristryck på unionsmarknaden, vilket ledde till att unionsindustrin inte kunde göra sunda vinster. Under undersökningsperioden låg unionsindustrins försäljningspriser endast marginellt över produktionskostnaden.

(177)

Lotte hävdade att importen av ABS från Sydkorea bara ökade på grund av att 2020, ett år som påverkades av covid-19-pandemin, användes som basår för utvärderingen av trender. Företaget hävdade att importen från Sydkorea under skadeundersökningsperioden bara återhämtade sig till nivån före pandemin.

(178)

På samma sätt hävdade LEGO att ökningen av importen från Taiwan endast sticker ut eftersom den bedömda perioden börjar 2020, ett år som påverkades av den pandemirelaterade ekonomiska nedgången. Parten hävdade att 2021 borde ha använts som startpunkt för skadeundersökningsperioden.

(179)

År 2020 präglades faktiskt av en allmän minskning av den ekonomiska aktiviteten på grund av covid-19-pandemin, vilket inte bara drabbade unionsindustrin utan även importen. Å andra sidan kan år 2021 inte heller anses vara representativt för den normala ekonomiska aktiviteten på unionsmarknaden för ABS på grund av den betydande ekonomiska återhämtningen efter pandemin. I detta sammanhang visar utvecklingen av importens marknadsandel från de berörda länderna tydligt att den växte oproportionerligt i förhållande till unionsmarknadens storlek, även om man bortser från den absoluta ökningen av importen. Dessutom visar flera skadeindikatorer (produktions- och försäljningsvolymer, marknadsandel, lönsamhet, kassaflöde, räntabilitet) en negativ utveckling under undersökningsperioden, även i jämförelse med pandemiåret 2020. Detta bekräftar endast den skadliga effekten av den ökade dumpade importen från Sydkorea och Taiwan. Påståendet att 2020 är olämpligt att använda som basår för analysperioden avvisades därför.

(180)

LG Chem hävdade att skadan på unionsindustrin inte orsakades av importen från Sydkorea, baserat på följande skäl:

(181)

Det måste noteras att kommissionens slutsatser avseende den skada som unionsindustrin lidit bygger på en analys av trender som kunde observeras under hela skadeundersökningsperioden. Enskilda förändringar av ekonomiska indikatorer mellan enskilda år ger inte en tillräckligt representativ bild av hur importen från de berörda länderna påverkar unionsindustrins ekonomiska situation. Kommissionen bestrider inte att priserna på import från de berörda länderna ökade under skadeundersökningsperioden. Deras nivåer låg dock alltid och alltmer under de prisnivåer som unionsindustrin uppnådde på unionsmarknaden. Dessa låga priser, i kombination med de höga importvolymerna från Sydkorea och Taiwan, pressade ner priserna på unionsmarknaden och gjorde det inte längre möjligt för unionsindustrin att uppnå goda vinster under 2023 och under undersökningsperioden. När det gäller produktionsvolymerna under undersökningsperioden konstaterade kommissionen att produktionsvolymerna minskade något, i motsats till uppgifterna för undersökningsperioden i klagomålet. LG Chems påstående avvisades därför.

(182)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(183)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Import från tredjeländer

(184)

Importen från Förenta staterna och Saudiarabien förblev relativt stabil under större delen av skadeundersökningsperioden, med en marknadsandel som varierade mellan 1,0 % och 1,9 % för Förenta staterna och mellan 0,6 % och 1,0 % för Saudiarabien, men utan någon betydande förändring mellan periodens början och slut. Importen från Kina ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, med en marknadsandel som ökade från 0,1 till 1,2 %. Importpriserna från Kina minskade med 15 % under hela skadeundersökningsperioden och nådde 1 893 euro per ton under undersökningsperioden.

(185)

Den totala importen från tredjeländer (inklusive de som nämns ovan individuellt) minskade dock med nästan 20 000 ton, vilket ledde till en minskning av deras marknadsandel med 2,5 procentenheter från 8,6 % under 2020 till 6,1 % under undersökningsperioden.

(186)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att även om importen från andra tredjeländer inte vållade unionsindustrin skada, givet dess volymer och priser, kan den kinesiska importen ha bidragit till skadan i viss mån. Den försvagade dock inte sambandet mellan den skada som unionsindustri lidit och den dumpade importen från de berörda länderna.

(187)

Unionsproducenternas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(188)

Unionsindustris exportvolymer varierade under skadeundersökningsperioden, men låg på liknande nivåer under undersökningsperioden som under det första året av skadeundersökningsperioden. Exportvolymerna var som lägst år 2023, då de låg 25 % under exportvolymerna för 2020 och undersökningsperioden.

(189)

I relativa termer ökade dock unionsindustrins exportförsäljning. Medan exportvolymerna utgjorde högst en fjärdedel av unionens försäljningsvolymer för 2020, uppgick de till nära en tredjedel av unionens försäljningsvolym under undersökningsperioden.

(190)

Dessutom låg de genomsnittliga exportförsäljningspriserna mycket nära, och under de flesta år något över unionens försäljningspriser under skadeundersökningsperioden.

(191)

På grundval av det drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna.

(192)

Förbrukningen på unionsmarknaden minskade under skadeundersökningsperioden, med undantag för 2021, året för den ekonomiska återhämtningen efter covid-19. Medan förbrukningen minskade med 40 000 ton under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden med dubbelt så mycket. Samtidigt ökade importen från de berörda länderna med 65 000 ton, trots en krympande marknad.

(193)

Minskningen av förbrukningen kan således ha bidragit till skadan, men endast i begränsad utsträckning, eftersom försäljningsvolymerna som förlorades till de berörda länderna är högre än minskningen av förbrukningen, och priserna på denna ytterligare import pressade de priser som unionsindustrin kunde uppnå.

(194)

Sydkoreas regering, LG Chem och Lotte hävdade att den skada som unionsindustrin lidit borde tillskrivas ökade produktionskostnader, särskilt de höga energikostnaderna på unionsmarknaden. Lotte hävdade dessutom att ökningen av produktionskostnaderna också orsakades av de ovanligt höga sjöfraktkostnader som unionsindustrin var tvungen att täcka vid import av råvaror.

(195)

Produktionskostnaderna för unionsindustrin ökade faktiskt under skadeundersökningsperioden och nådde sin högsta nivå år 2022, vilket överensstämmer med den globala energikris som orsakades av den ekonomiska återhämtningen efter pandemin samt konsekvenserna av Rysslands militära angrepp mot Ukraina (10). Den globala ökningen av energikostnaderna och kostnaderna för olja och naturgas, vilka är de grundläggande råvaror som används för att producera akrylnitril-, butadien- och styrenmonomererna, påverkade dock inte enbart unionsproducenterna utan även producenter i de berörda länderna.

(196)

Förändringarna i energimixen efter de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland kan faktiskt ha bidragit till ökade energikostnader för unionsproducenterna och därmed till den skada som unionsindustrin lidit. Emellertid skulle unionsproducenterna, under rättvisa konkurrensförhållanden, ha kunnat föra vidare de ökade kostnaderna till sina försäljningspriser. Detta förhindrades dock av prispressen från den dumpade importen från de berörda länderna.

(197)

Kostnaden för sjöfrakt från Asien var ovanligt hög endast under 2021 och 2022 (11). Det påverkade dock inte bara priserna på importerade råvaror utan även priserna på ABS-import från de berörda länderna. Dessutom, i motsats till vad parten (Lotte) hävdade, anskaffade de unionsproducenter som ingick i urvalet en majoritet av de viktigaste råvarorna i Europa, dvs. de påverkades inte av kostnaden för sjöfrakt från Asien.

(198)

Med tanke på att a) energikrisen 2022 påverkade energikostnaderna globalt, b) de ökade kostnaderna för sjöfrakt under 2021 och 2022 endast marginellt kan ha påverkat kostnaden för råvaror som användes av de unionsproducenter som ingick i urvalet och c) unionsindustrin, i avsaknad av illojal konkurrens, skulle kunna täcka sina produktionskostnader och uppnå rimlig lönsamhet, drog kommissionen slutsatsen att effekten av de ökade produktionskostnaderna inte var av sådan art att den skulle försvaga orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna.

(199)

LG Chem hävdade att den skada som unionsindustrin lidit orsakades av dess ineffektivitet. Parten noterade särskilt att unionsproducenterna ökade sin produktionskapacitet trots minskningen av unionsförbrukningen.

(200)

Kapacitetsökningen på 9 % under 2021 och 2022 var ett resultat av projekt som påbörjades långt innan unionsförbrukningen började minska. Dessa projekt genomfördes inte av de företag som ingick i urvalet, dvs. de relevanta mikroindikatorerna (produktionskostnad, lönsamhet, räntabilitet) påverkades inte av den ökade produktionskapaciteten. Den enda skadeindikatorn som påverkades var kapacitetsutnyttjandet, som sjönk från 65 % under 2020 till 50 % under undersökningsperioden (med en tillfällig ökning till 71 % under 2021). Kapacitetsutnyttjandet skulle ha minskat även med en oförändrad produktionskapacitet (2020 års nivå). I stället för att nå endast 50 % under undersökningsperioden skulle den ha minskat till 54 % (med en tillfällig ökning till 75 % under 2021).

(201)

Konstaterandet av skada, såsom det presenteras i avsnitt 4, påverkades därför inte av ökningen i produktionskapacitet. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den ökade produktionskapaciteten inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(202)

Sydkoreas regering, LG Chem och Lotte hävdade att ökningen av importen från Sydkorea inte orsakade unionsindustrin skada. Den inträffade snarare som en reaktion på utbudsunderskotten på unionsmarknaden. I detta avseende framhöll parterna att två unionsproducenter åberopade force majeure under 2021.

(203)

Kommissionen bekräftade att två unionsproducenter åberopade force majeure-händelser under 2021. I februari 2021 hade Ineos (enheten i Tyskland som ingick i urvalet) brist på akrylnitril (12). I september 2021 drabbades Versalis av ett ugnshaveri (13). Som en konsekvens minskade företagen sin produktion under den tid force majeure varade, vilket i båda fallen sträckte sig över en period på 2–5 månader.

(204)

Dessa händelser kunde ha haft en negativ inverkan på produktions- och försäljningsvolymerna, och eventuellt även på lönsamheten för de unionsproducenter som påverkades av störningarna. De inträffade dock endast på två anläggningar och inte samtidigt, och gav därmed en möjlighet för de unionsproducenter som inte påverkades av störningarna att öka sin produktion och försäljning. Eftersom de relevanta perioderna (2021, eventuellt början av 2022) visar en exceptionellt positiv ekonomisk situation för unionsindustrin, var det osannolikt att force majeure-händelserna påverkade unionsindustrins resultat negativt som helhet. Slutligen, med tanke på deras kortsiktiga karaktär, kunde force majeure-händelserna inte förklara den långsiktiga trenden med ökande import från de berörda länderna.

(205)

Kommissionen drog därför slutsatsen att force majeure-händelserna inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den skada som unionsindustrin lidit.

(206)

Sydkoreas regering, LG Chem och Lotte gjorde gällande att den skada som unionens industri lidit berodde på dess oförmåga att tillgodose användarnas preferenser och behov av särskilda ABS-kvaliteter, såsom emulsions-ABS och flamskyddsmedel-ABS, samt bristande produktkvalitet och otillräcklig eftermarknadsservice, särskilt i fråga om emulsions-ABS där produktkvalitet och eftermarknadsservice utgör de avgörande faktorerna snarare än priset.

(207)

Kommissionen konstaterade att emulsions-ABS såväl som flamskyddsmedel-ABS produceras av unionsindustrin, men flamskyddsmedelskvaliteterna i mindre kvantiteter.

(208)

De parter som hävdade att unionsindustrin hade otillräcklig produktkvalitet och tillhandahöll otillräcklig eftermarknadsservice lade inte fram någon bevisning till stöd för sina påståenden. Tvärtom konstaterade kommissionen att unionsindustrin fortfarande var den huvudsakliga leverantören av ABS till användare av emulsions-ABS med höga kvalitetskrav. Produktkvaliteten och unionsindustrins eftermarknadsservice kunde således inte ha varit en orsak till förlusten av marknadsandelar.

(209)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att de faktorer som nämns i skäl 206 inte på något sätt kunde ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit.

(210)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Kommissionen konstaterade att importen från tredjeländer (andra än Kina), unionsindustrins exportresultat, förbrukning, unionsindustrins produktionskapacitet, utbudsunderskott på unionsmarknaden och användarnas preferenser, produktkvalitet och eftermarknadsservice inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Å andra sidan konstaterade kommissionen att effekterna av importen från Kina och unionsindustrins ökade produktionskostnader, var för sig eller tillsammans, endast kan ha haft en begränsad inverkan på den negativa utvecklingen för unionsindustris ekonomiska situation.

(211)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från de berörda länderna vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan är uppenbar, särskilt när det gäller produktions- och försäljningsvolymer, marknadsandel, lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet.

(212)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(213)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(214)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från de berörda länderna, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(215)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. De två unionsproducenter som ingick i urvalet lämnade en beräkning av lönsamheten för den undersökta produkten under de tio åren före inledandet av denna undersökning. Kommissionen kontrollerade uppgifterna och fastställde den grundläggande vinsten som en vägd genomsnittlig vinst som uppnåtts av de unionsproducenter som ingick i urvalet före ökningen av importen från de länder som undersöktes, nämligen under perioden 2017–2019. Denna vinstmarginal fastställdes till [12,0–12,8] %.

(216)

En unionsproducent som ingick i urvalet visade att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade denna information och drog slutsatsen att den interna dokumentationen och kommunikationen som tillhandahållits visade att företaget inte genomförde vissa investeringar på grund av situationen på unionsmarknaden. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter som lämnats av unionsproducenten i urvalet och som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden [0,1–0,5] %.

(217)

Den procentandelen lades till den grundläggande vinst som nämns i skäl 216, vilket ledde till ett vinstmål på [12,1–13,3] % för de produkttyper som producerades av den unionsproducent som ingick i urvalet.

(218)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Endast en unionsproducent som ingick i urvalet lämnade bevisning på att ha ådragit sig efterlevnadskostnader, såsom interna uppgifter och en revisionsrapport om efterlevnadskostnader. Mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen, som stöddes av företagens rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen en extra kostnad på [12–15] euro/ton, vilket återspeglades i det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 220 för de produkttyper som producerades av den unionsproducent som ingick i urvalet.

(219)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på 2 502 euro/ton i genomsnitt för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa ovannämnda vinstmålsmarginal (se skäl 218) på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(220)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i de berörda länderna som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(221)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 82–84 för Sydkorea och 109–110 för Taiwan).

(222)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(223)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, användarnas och konsumenternas intressen.

(224)

Undersökningen har visat att unionsindustrin led väsentlig skada på grund av den ökande volymen dumpad import från Sydkorea och Taiwan. Skadan tog sig särskilt uttryck i en kraftig minskning av produktions- och försäljningsvolymerna och en kontinuerlig urholkning av vinstmarginalen, på grund av det pristryck som orsakades av denna import. Om antidumpningsåtgärderna inte införs skulle unionsindustrin gå med förlust, vilket ytterligare skulle äventyra dess livskraft. I själva verket kommer införandet av åtgärderna att bidra till att återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden, vilket i sin tur möjliggör en återhämtning för unionsindustrin.

(225)

Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(226)

Inledningsvis samarbetade fyra av de 20 kända icke-närstående importörerna i undersökningen genom att lämna in ett svar på frågeformuläret. Det var dock endast två av dem som samarbetade i tillräcklig utsträckning. De två andra underlät att tillhandahålla viss begärd information och/eller styrkande dokumentation, eller besvarade inte begäran om rättelser och kompletterande frågor, och/eller inkom med svar avsevärt efter de fastställda tidsfristerna. Deras uppgifter beaktades därför endast i den utsträckning som de kunde anses vara tillförlitliga.

(227)

Tre ytterligare importörer registrerade sig som berörda parter och lämnade in synpunkter som främst rörde deras kunders intressen, dvs. användare av den produkt som är föremål för undersökningen. Dessa synpunkter behandlades i avsnitt 7.3 nedan.

(228)

Slutligen bildade flera importörer en ad hoc-koalition för en öppen och konkurrenskraftig EU-marknad för ABS, som även på deras vägnar inkom med synpunkter rörande unionsintresset. Dessa synpunkter behandlades i lämpliga avsnitt i denna förordning.

(229)

De fyra (delvis) samarbetsvilliga icke-närstående importörerna stod för 28 % av importen av ABS med ursprung i de berörda länderna. Några av dem importerade inte bara ABS från de berörda länderna utan ingick också i unionsindustrins försäljningskanaler.

(230)

De icke-närstående importörerna rapporterade en hög lönsamhet för sin handel med ABS (över 10 %). Handeln med ABS utgjorde en begränsad del av deras totala verksamhet, då mindre än 10 % av omsättningen härrörde från försäljning av ABS, oavsett ursprung.

(231)

Givet åtgärdernas nivå är det inte troligt att importen från de aktuella länderna upphör helt. Slutligen finns det andra källor till ABS tillgängliga på unionsmarknaden, nämligen import från tredjeländer som Förenta staterna, Kina och Saudiarabien.

(232)

Med hänsyn till ovanstående drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte kommer att ha oproportionerligt negativ inverkan på icke-närstående importörer och handlare.

(233)

ABS används i en mängd olika användningsområden (se skäl 36). Endast två användare samarbetade dock i undersökningen: LEGO, en leksaksproducent i Danmark, och Valeo Vision, en leverantör av bildelar i Frankrike. LEGO är en av de största enskilda användarna av ABS på unionsmarknaden och stod för [5–10] % av unionsförbrukningen under undersökningsperioden.

(234)

Båda företagen anskaffade betydande mängder ABS från unionsindustrin, kompletterat med import från de berörda länderna. Dessutom var ABS andel av den totala kostnaden för produkter med ABS under 4 %. Slutligen uppnådde båda användarna goda vinster, till exempel översteg LEGO:s globala vinster 25 % på lång sikt (14).

(235)

Med hänsyn till ovanstående resultat och nivån på de föreslagna åtgärderna drog kommissionen slutsatsen att införandet av antidumpningsåtgärder inte kommer att ha en oproportionerligt negativ inverkan på användarna.

(236)

Sydkoreas regering, LG Chem, Lotte, koalitionen för en öppen och konkurrenskraftig EU-marknad för ABS och fem importörer (15) och två användare (16) lämnade in synpunkter angående användarnas intresse i unionen. De hävdade att införandet av åtgärder skulle öka användarnas produktionskostnader, begränsa tillgången till ABS på unionsmarknaden i allmänhet, samt minska användarnas tillgång till specifika ABS-kvaliteter (t.ex. emulsions-ABS, flamskyddsmedels-ABS) och till förhandsgodkänt ABS som uppfyller användarnas specifika krav, och slutligen hindra användarna från att dra nytta av högkvalitativ teknisk support och eftermarknadsservice.

(237)

När det gäller användarnas produktionskostnader konstaterade kommissionen att det med tanke på resultaten för de två samarbetsvilliga användarna samt åtgärdernas nivå är högst osannolikt att åtgärderna skulle ha en oproportionerligt negativ inverkan på användarna. Unionsproducenternas installerade kapacitet överstiger för närvarande efterfrågan i unionen. Om efterfrågan skulle öka i framtiden är import från tredjeländer också tillgänglig, om än i begränsad omfattning. Därtill erbjuder unionsproducenterna ett omfattande utbud av ABS-kvaliteter, inklusive emulsions-ABS och flamskyddsmedel-ABS, och det finns inget i ärendet som tyder på att produktkvalitet, teknisk support eller eftermarknadsservice från unionsindustrin skulle brista på något sätt. Slutligen är syftet med åtgärderna inte att förhindra import av ABS från de berörda länderna, utan att återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden. I detta avseende, och med tanke på åtgärdernas nivå, är det osannolikt att antidumpningstullarna kommer att blockera användarnas tillgång till ABS med ursprung i de berörda länderna. Kommissionen avvisade följaktligen påståendena.

(238)

Med hänsyn till ABS begränsade andel av den totala kostnaden för slutprodukter inom leksaks- och bilindustrin kommer effekten på försäljningspriset för konsumentprodukter (leksaker, bilar) att vara försumbar.

(239)

Sydkoreas regering hänvisade till investeringarna från de koreanska ABS-producenterna i unionen och hävdade att åtgärderna skulle äventyra över 80 miljoner euro i investeringar i fabriker och FoU (med ytterligare investeringar som övervägs), mer än 300 arbetstillfällen som skapats i unionen och mer än 80 miljoner euro i vinster som återinvesterats i de lokala anläggningarna.

(240)

Kommissionen ansåg i stället att införandet av åtgärderna skulle kunna fungera som ett incitament för de exporterande producenterna med anläggningar i unionen att utöka sin närvaro på unionsmarknaden genom lokala dotterbolag.

(241)

Sydkoreas regering, LG Chem, Lotte, koalitionen för en öppen och konkurrenskraftig EU-marknad för ABS samt tre importörer (17) påpekade att de koreanska exporterande producenterna har investerat avsevärt i produktionen av hållbara produkter, det vill säga massbalanserat ABS. Att begränsa tillgången till dessa produkter skulle kunna motivera användarna att övergå till alternativ med högre koldioxidavtryck, såsom polyamid eller polykarbonat, vilket i slutändan skulle hindra unionen från att uppnå målen i den europeiska gröna given och från omställningen till en cirkulär ekonomi.

(242)

Kommissionen instämde i vikten av omställningen till en cirkulär ekonomi och de gröna målen. Till att börja med, utan ytterligare detaljer om bidraget från massbalanserat ABS och särskilt massbalanserat ABS från de berörda länderna, till minskningen av koldioxidutsläppen (inklusive i jämförelse med alternativa produkter), kunde kommissionen inte bedöma åtgärdernas inverkan på unionens gröna mål. Dessutom har unionsindustrin också investerat i hållbara lösningar och erbjuder för närvarande ett utbud av massbalanserat ABS, oavsett om det härrör från mekaniskt eller kemiskt återvunna insatsvaror eller från biobaserad råvara. Slutligen, som nämnts ovan, är huvudsyftet med åtgärderna inte att helt och hållet förhindra import från de berörda länderna, utan att återställa lika villkor på unionsmarknaden.

(243)

Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte kommer att ha en oproportionerligt negativ inverkan på de investeringar som görs av de exporterande unionsproducenterna och unionens gröna mål som parterna tagit upp och beskrivs i skälen 240 och 242.

(244)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några starka skäl till att det inte låg i unionens intresse att införa åtgärder mot import av ABS med ursprung i Sydkorea och Taiwan i detta skede av undersökningen.

(245)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(246)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av ABS med ursprung i de berörda länderna, i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 222 ovan). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(247)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(248)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(249)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.

(250)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Faktum är att även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(251)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(252)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(253)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(254)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

(255)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(256)

Chimei, LG Chem och Lotte lämnade synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand med avseende på den metod som använts för att beräkna dumpningsmarginalen. Eftersom dessa synpunkter inte direkt rör riktigheten av beräkningen kommer de att hanteras, såsom lämpligt, i undersökningens slutliga skede.

(257)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(258)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.