Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1890 av den 18 september 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 430/2013 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit, förutom kroppar av klämringskopplingar med metriska ISO-gängor DIN 13 och gängade runda kopplingsdosor av aducerat järn utan lock, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 19 10 (Taric-nummer 7307 19 10 10) och ex 7307 19 90 (Taric-nummer 7307 19 90 10) med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Thailand (den ursprungliga undersökningen).

(2)

Tullen grundade sig på nivån för undanröjande av skada och uppgick till mellan 14,9 och 57,8 %. Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(3)

Den 12 juni 2013 ingav den kinesiska exporterande producenten Jinan Meide Castings Co., Ltd (Jinan Meide) en ansökan till Europeiska unionens tribunal om att förordning (EU) nr 430/2013 skulle ogiltigförklaras i den mån den berörde sökanden. Den 30 juni 2016 fastställde tribunalen i sin dom att Jinan Meides rätt till försvar hade åsidosatts och ogiltigförklarade den omtvistade förordningen i den mån förordningen föreskriver införande av en antidumpningstull på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn som tillverkats av Jinan Meide.

(4)

Till följd av den ovannämnda domen återupptog Europeiska kommissionen (kommissionen) genom ett tillkännagivande av den 28 oktober 2016 (3) antidumpningsundersökningen om gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn som tillverkats av Jinan Meide.

(5)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1146 av den 28 juni 2017 (4) återinfördes en slutgiltig antidumpningstull på 39,2 % på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina som tillverkats av Jinan Meide.

(6)

Den 25 november 2015 inledde kommissionen efter en begäran från Metpro Limited en partiell interimsöversyn rörande vissa typer av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Kina och Thailand för att avgöra om dessa omfattades av de tillämpliga antidumpningsåtgärderna. Kommissionen avslutade den partiella interimsöversynen den 18 juli 2016 genom genomförandebeslut (EU) 2016/1176 (5), efter det att sökanden dragit tillbaka sin begäran.

(7)

Den 23 maj 2017 inledde kommissionen efter en begäran från Hebei Yulong Casting Co. Ltd en partiell interimsöversyn rörande vissa typer av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Kina och Thailand för att avgöra om dessa omfattades av de tillämpliga antidumpningsåtgärderna. Kommissionen avslutade denna partiella interimsöversynen genom genomförandebeslut (EU) 2018/52 av den 11 januari 2018 (6), efter det att sökanden dragit tillbaka sin begäran.

(8)

Den 12 juli 2018 förklarade EU-domstolen (7) att rördelar tillverkade av gjutjärn med sfäroidiserad grafit (även kallat segjärn) inte motsvarar begreppet ”aducerat gjutjärn” såsom detta begrepp definieras för KN-undernummer 7307 19 10 . Domstolen konstaterade att rördelar av gjutjärn med sfäroidiserad grafit ska klassificeras enligt KN-undernummer 7307 19 90 (såsom andra varor av andra typer av järn).

(9)

Den 14 februari 2019 offentliggjorde kommissionen förordning (EU) 2019/262 (8) och ändrade hänvisningarna till Taric-numren för att anpassa dem till domstolens slutsatser. Eftersom antidumpningsåtgärder införs enligt produktdefinitionen, oavsett tullklassificering, påverkade denna ändring inte produktomfattningen för de gällande åtgärderna.

(10)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1259 (9) återinförde Europeiska kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Folkrepubliken Kina och Thailand efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(11)

Jinan Meide har väckt talan vid tribunalen mot genomförandeförordning (EU) 2017/1146. Den 20 september 2019 utfärdade tribunalen sin dom i mål T-650/17 (10) avseende genomförandeförordning (EU) 2017/1146.

(12)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1210 (11) återinförde kommissionen en slutgiltig antidumpningstull på 36,0 % på import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina som tillverkats av Jinan Meide.

(13)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2202 (12) beslutade kommissionen att undanta följande produkter från antidumpningsåtgärderna:

(14)

De gällande antidumpningstullarna varierar mellan 24,6 % och 57,8 % på import från Kina och mellan 14,9 % och 15,5 % på import från Thailand.

(15)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (13) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(16)

Begäran om översyn ingavs den 25 april 2024 av Ad Hoc Defence Committee of Malleable Cast Iron Pipe Fittings industry of the European Union (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(17)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 24 juli 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Kina och Thailand (de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (14) (tillkännagivandet om inledande).

(18)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(19)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökandena, andra kända unionsproducenter, de kända producenterna i Kina och Thailand, de kinesiska och thailändska myndigheterna och kända importörer, samt användare och handlare, om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(20)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(21)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(22)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av representativiteten i fråga om produktions- och försäljningsvolymen för den undersökta produkten under översynsperioden.

(23)

Unionsproducenterna i urvalet stod för omkring 70 % av den uppskattade totala unionsproduktionen och försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Urvalet säkerställde också en god geografisk spridning.

(24)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Kommissionen drog därför slutsatsen att urvalet var representativt för unionsindustrin.

(25)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(26)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till detta beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(27)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla producenter i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(28)

Inga producenter i Kina lämnade den begärda informationen eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen ansåg därför att inga producenter i Kina samarbetade i undersökningen.

(29)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Thailand att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Thailands delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra producenter som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(30)

Inga producenter i Thailand lämnade den begärda informationen eller samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen ansåg därför att inga producenter i Thailand samarbetade i undersökningen.

(31)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. Kommissionen mottog inga svar på detta frågeformulär. De kinesiska myndigheterna var således inte villiga att samarbeta.

(32)

Kommissionen begärde att de unionsproducenter som ingick i urvalet skulle fylla i frågeformulären, som gjordes tillgängliga på dess webbplats på dagen för inledandet.

(33)

Svar på frågeformulären mottogs från två unionsproducenter som ingick i urvalet: Berg Montana Fittings EAD och Georg Fischer Fittings GmbH.

(34)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(35)

Den 10 juli 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(36)

Kommissionen mottog synpunkter från sökanden, som godtog dess slutsatser. Det inkom inga andra synpunkter och ingen begäran om att bli hörd.

(37)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 19 10 (Taric-nummer 7307 19 10 10 och 7307 19 10 20) (den produkt som översynen gäller).

(38)

Följande produkter omfattas inte: Kroppar av klämringskopplingar med metriska ISO-gängor DIN 13. Gängade runda kopplingsdosor av aducerat järn utan lock. T-rörkopplingar av segjärn med gummitätning och med ett utloppshål. Räfflade ändstycken av segjärn för användning på räfflade stålrör med gängat utlopp. Räfflade reduceringsstycken av segjärn med gängad ända. Räfflade T-reduceringsstycken av segjärn med gängat utlopp. Blindkopplingar utan gängat utlopp som används för att stänga ett hål i ett rör.

(39)

De huvudsakliga råvarorna är metallskrot, koks/elektricitet/gas, sand (för formning) och zink (för galvanisering). Första steget i tillverkningsprocessen är att smälta metallskrot. Efter detta följer formningsprocessen och gjutning av olika former som sedan separeras till enskilda bitar. Produkterna måste genomgå en utförlig glödgningsprocess för att säkerställa att de är tillräckligt aducerade för att användas i tillämpningar där t.ex. stöthållfasthet och motståndskraft mot vibrationer krävs och så att de tål snabba temperaturförändringar. Därefter kan rördelarna galvaniseras. Sedan förses produkterna med gängor och annan maskinbearbetning görs.

(40)

Den produkt som översynen gäller används i många olika tillämpningar, till exempel för att koppla samman två eller fler rör, koppla ett rör till en apparat, ändra riktningen på en vätskas flöde eller för att försluta ett rör. Gängade gjutna rördelar används främst i gas-, vatten- och värmesystem i bostadshus och andra byggnader. De används också i rörsystem i oljeraffinaderier. Aducerade rördelar finns i många utformningar; de vanligaste är 90-graders krökar, T-stycken, kopplingar, korsningar och anslutningar. De tillverkas både i svart (icke-galvaniserad) och galvaniserad form.

(41)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Thailand.

(42)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(43)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(44)

Under översynsperioden fortsatte importen av aducerade rördelar från Kina att komma in på unionsmarknaden.

(45)

Enligt Eurostat och information från unionsindustrin motsvarade importen av aducerade rördelar från Kina omkring 19 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 47 % under den ursprungliga undersökningen och 21 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(46)

Som nämns i skälen 28 och 30 samarbetade ingen av de exporterande producenterna från Kina i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som drogs beträffande Kina. Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende.

(47)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades undersökningsresultaten beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning avseende Kina på tillgängliga uppgifter, dvs. uppgifterna i begäran om översyn och statistiska uppgifter i begäran om översyn, insamlad statistik och i tillämpliga fall andra offentliga källor.

(48)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns tillgänglig när undersökningen inleddes, vilken för Kinas del tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(49)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Kommissionen uppmanade dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(50)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(51)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan komma att behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Sökanden använde Brasilien som representativt land i sin begäran om översyn.

(52)

Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(53)

Den 10 februari 2025 offentliggjorde kommissionen en notering för att underrätta berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet.

(54)

I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används i produktionen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen dessutom att Thailand var ett lämpligt representativt land.

(55)

Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter från tre lönsamma thailändska företag.

(56)

Kommissionen mottog synpunkter på noteringen från sökanden, som angav att den godtog Thailand som lämpligt representativt land.

(57)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(58)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(59)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(60)

Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(61)

För det första innehöll bevisningen i begäran nedanstående uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.

(62)

Sökanden hävdade att den kinesiska marknaden för den produkt som översynen gäller betjänas av företag som ägs, kontrolleras, övervakas eller vägleds av de kinesiska myndigheterna. Sökanden noterade förekomsten av statligt ägande inom järn- och stålsektorn, särskilt genom de nära kopplingarna mellan företagen och kommunistpartiet. Ett sådant ägande är särskilt tydligt inom sektorn för aducerade rördelar, genom den vägledning som ges i målen för China Iron and Steel Association (CISA) (15).

(63)

Enligt artikel 3 i CISA:s stadgar ska organisationen ”betjäna företagen, sektorn och regeringen (…) och sträva efter att säkerställa en överbryggande roll mellan regeringen och de berörda företagen”. Enligt artikel 24 ska CISA dessutom ”utföra andra eventuella andra uppgifter som den anförtros av regeringen och den berörda förvaltningen”, medan artikel 26 föreskriver att CISA ”vederbörligen ska följa partiets linje, riktlinjer, politik och politiska styrning”.

(64)

Sökanden hävdade också att den kinesiska statens närvaro i producenter av aducerade rördelar gör att staten kan påverka priser och kostnader. Sökanden hävdade att så är fallet för både statsägda företag och privata företag. Faktum är att sökanden noterade den konstitutionella skyldigheten, enligt artikel 33 i Kinas konstitution, nämligen att ”partiorganisationer på primärnivå i icke-offentliga organ ska genomföra partiets principer och riktlinjer, vägleda och övervaka sina företags efterlevnad av statliga lagar och andra författningar”. I artikel 19 i Kinas bolagsrätt betonas skyldigheten för företag att ”tillhandahålla de nödvändiga villkoren för partiets verksamhet” och kravet på att inom företaget utse ”en organisation för det kinesiska kommunistpartiet som bedriver partiets verksamhet”.

(65)

I begäran om översyn noterades den stora statliga närvaron inom stålsektorn, både på nationell och på kommunal nivå. Sökanden nämnde den nyligen genomförda antidumpningsundersökningen av import av vulstplattjärn från Kina (16), där kommissionen citerade kommunen Hebei Tangshans handlingsplan för järn och stål för 2022, enligt vilken olika kommunala enheter ska ”söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt […] tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter”. Sökanden noterade att en sådan statlig närvaro i stålföretag även återspeglas i företag inom sektorn för aducerade rördelar.

(66)

Sökanden uppgav att de kinesiska myndigheterna bedriver offentlig politik eller vidtar offentliga åtgärder som gynnar leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna. Sökanden noterade att stålsektorn i Kina omfattas av många nationella och kommunala planer, särskilt när det gäller optimering och utveckling av stålindustrin och modernisering av leveranskedjan.

(67)

Sökanden underströk också avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt. Enligt sökanden framgår detta av de kinesiska myndigheternas inflytande i insolvensförfaranden. Med tanke på att domstolarna är underordnade de kinesiska myndigheterna gynnas många insolventa företag av omstruktureringsplaner som de facto härrör från statliga garantier till statsägda företag. Dessutom hänvisade sökanden till bristande insyn i reglerna om tillhandahållande och förvärv av mark.

(68)

När det gäller järn- och stålsektorn, och i synnerhet producenter av aducerade rördelar, framhöll sökanden slutsatsen från den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, där det fastställdes att ”det förekom diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätt inom järn- och stålsektorn, även med avseende på den produkt som översynen gäller”.

(69)

I begäran betonades att lönekostnaderna är snedvridna i Kina och särskilt i sektorn för aducerade rördelar. I detta avseende påpekade sökanden det som fastställdes i den första översynen vid giltighetstidens utgång (17): ”Sektorn för gjutna rördelar påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina)”. Enligt sökanden har situationen inte förändrats vad gäller snedvridningen av lönekostnaderna och sökanden bekräftar att det fortfarande förekommer en betydande snedvridning av lönekostnaderna, både direkt och indirekt, inom sektorn för gjutna rördelar.

(70)

För det andra konstaterade kommissionen i sina senaste undersökningar rörande järn- och stålsektorn i Kina (18) att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekom betydande statliga ingripanden i Kina, vilket ledde till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (19).

(71)

Framför allt drog kommissionen slutsatsen att sektorn för järn och stål inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (20), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (21).

(72)

Kommissionen fann vidare att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, dessutom har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. På det hela taget leder systemet med planekonomi i Kina till att resurser styrs till sektorer som utsetts till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga av regeringen, i stället för att fördelas i linje med marknadskrafterna (22).

(73)

Kommissionen drog slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (23).

(74)

Kommissionen fann snedvridningar av lönekostnaderna inom järn- och stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (24), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (25).

(75)

I den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (26) drog kommissionen slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som skulle kunna påverka denna slutsats.

(76)

För det fjärde visade ytterligare bevisning i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (rapporten) (27), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(77)

Varken de kinesiska myndigheterna eller producenterna har lämnat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(78)

Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där.

(79)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(80)

Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, dvs. i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(81)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(82)

Såsom anges i skäl 53 ovan utfärdade kommissionen en notering den 10 februari 2025 om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. Genom denna notering informerade kommissionen även berörda parter om sin avsikt att betrakta Thailand som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(83)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Argentina, Brasilien, Turkiet och Thailand som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den produkt som översynen gäller tillverkas.

(84)

I noteringen analyserade kommissionen tillgången till relevanta offentliga uppgifter i de fyra möjliga representativa länderna enligt följande:

(85)

För Argentina fanns det inga lättillgängliga finansiella uppgifter för den enda kända tillverkaren av aducerade rördelar och Argentina importerade inte stålskrot, som är den viktigaste råvaran.

(86)

För Turkiet var den enda kända producenten av aducerade rördelar inte lönsam 2023.

(87)

För både Thailand och Brasilien fann kommissionen uppgifter för tillverkare i båda länderna, nämligen tre företag i Thailand och ett i Brasilien. De thailändska företagen var dock tillverkare av aducerade rördelar, medan det brasilianska företaget var en stor grupp med konsoliderad finansiell information.

(88)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Thailand som lämpligt representativt land och att tre thailändska tillverkare, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(89)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Thailand var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(90)

Ovanstående analys visade att Thailand uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(91)

I noteringen angav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. I noteringen anges också de källor som kommissionen skulle använda för andra produktionsfaktorer, vilka anges nedan.

(92)

I brist på samarbete från de kinesiska producenternas sida förlitade sig kommissionen på sökanden för att ange de produktionsfaktorer som används i produktionen av aducerade rördelar.

(93)

Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran beslutades att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer

(94)

Sökanden uppgav att de råvaror som användes för produktion av aducerade rördelar hade ändrats jämfört med den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. I skälen 134–135 i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång konstaterade kommissionen att den största kinesiska producenten producerade aducerade rördelar i en kupolugn, som använder koks för att smälta råvarorna. Sökanden fann dock uppgifter om att de två största producenterna i Kina under översynsperioden använde elektriska ugnar för att producera den produkt som översynen gäller och använder olika råvaror i uppvärmningsprocessen.

(95)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en fabrik i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset till Thailand, såsom det rapporterats i GTA, plus importtullar. Priset för import till Thailand fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (31).

(96)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till Thailand, eftersom den drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(97)

Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(98)

När det gäller importtullar noterade kommissionen att Thailand importerade relevanta råvaror från många länder med olika tullsatser och betydande skillnader i kvantitet. Även om det i en översyn vid giltighetstidens utgång inte är nödvändigt att beräkna en exakt dumpningsmarginal, utan snarare att fastställa sannolikheten för fortsatt dumpning, använde kommissionen de importtullar som hämtats från GTA för varje ursprungsland.

(99)

Kommissionen använde de senaste offentligt tillgängliga uppgifterna från Bank of Thailand för de genomsnittliga lönerna i Thailand under översynsperioden (32). Dessa justerades så att de inkluderade sociala avgifter (33). Slutligen dividerades den totala årliga arbetskraftskostnaden med antalet timmar under året (dvs. åtta timmar per dag, multiplicerat med fem arbetsdagar i veckan och med antalet veckor under ett år).

(100)

Kommissionen använde de industriella elpriserna i motsvarande förbrukningsintervall i kWh som offentliggjorts av Thailands regionala elmyndighet (34). Denna energiavgift har varit oförändrad sedan 2018 och uppdateras månadsvis med hjälp av instrumentet Ft-tilläggsavgift. De elavgifter som faktureras för varje månad beräknas därför som

(101)

Vid beräkningen av referensvärdet lade kommissionen till den genomsnittliga energijusterade avgiften till den grundläggande elavgiften för översynsperioden.

(102)

För att fastställa referensvärdet för gas använde kommissionen gaspriserna för företag (industriella användare) i Thailand som offentliggjorts av avdelningen för energipolitik och energiplanering vid energiministeriet (36). Priserna skiljde sig åt beroende på förbrukningsvolym. Kommissionen använde motsvarande priser från tabell 7.2-4: Slutlig energiförbrukning per capita. Kommissionen använde de senaste uppgifterna, från 2023, som referensvärde.

(103)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(104)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för produktionsomkostnaderna, och eftersom producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför kvoten mellan produktionsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnaderna i enlighet med den modell som tagits fram.

(105)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen ett genomsnittligt normalvärde fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(106)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de kinesiska producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av aducerade rördelar.

(107)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnader enligt ovan, och därefter försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av årsredovisningen för tre thailändska tillverkare av aducerade rördelar för 2023 enligt vad som redovisats i de berörda företagens räkenskaper:

(108)

Kommissionen lade till följande till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(109)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(110)

Eftersom ingen av producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. Det cif-pris som rapporterades av Eurostat minskades genom en uppskattning av sjöfrakts- och försäkringskostnader samt inhemska transportkostnader, på grundval av de uppgifter som sökanden lämnade i begäran om översyn.

(111)

Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset fritt fabrik såsom fastställts ovan.

(112)

Eftersom de kinesiska producenterna inte var samarbetsvilliga gjordes inga justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(113)

Dumpningsmarginalerna för importen från Kina beräknades till 65 %.

(114)

Under översynsperioden fortsatte importen av aducerade rördelar från Thailand att komma in på unionsmarknaden.

(115)

Enligt Eurostat och information från unionsindustrin motsvarade importen av aducerade rördelar från Thailand omkring 4 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 5,2 % under den ursprungliga undersökningen och 5 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(116)

Som nämns i skälen 28 och 30 samarbetade ingen av producenterna från Thailand i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de thailändska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Thailand. Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende.

(117)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades undersökningsresultaten beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning avseende Thailand på tillgängliga uppgifter, dvs. uppgifterna i begäran om översyn och statistiska uppgifter i begäran om översyn, insamlad statistik och i tillämpliga fall andra offentliga källor.

(118)

Inga thailändska producenter av aducerade rördelar samarbetade i undersökningen och därför baserades normalvärdet på den inhemska thailändska prisinformationen i begäran om översyn och uppdaterades av sökanden för att omfatta översynsperioden.

(119)

Uppgifter från sökanden visade att denna inhemska försäljning skedde vid normal handel och den användes därför som källa till normalvärdet.

(120)

Eftersom ingen av producenterna från Thailand var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. Det cif-pris som rapporterades av Eurostat minskades genom en uppskattning av sjöfrakts- och försäkringskostnader samt inhemska transportkostnader, på grundval av de uppgifter som sökanden lämnade i begäran om översyn.

(121)

Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset fritt fabrik såsom fastställts ovan.

(122)

Eftersom de thailändska producenterna inte var samarbetsvilliga gjordes inga justeringar i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(123)

Dumpningsmarginalerna för importen från Thailand beräknades till 70 %.

(124)

Sedan det konstaterats att dumpning förekommit under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning från Kina om åtgärderna skulle upphävas.

(125)

Följande ytterligare faktorer analyserades:

(126)

Till följd av att producenter från Kina inte samarbetade baserades undersökningen på den information som kommissionen hade tillgång till, dvs. den information som lämnades i begäran om översyn och information från andra oberoende tillgängliga källor, såsom officiell importstatistik och uppgifter som erhållits i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(127)

Begäran innehöll inga uppgifter om exakt produktion och outnyttjad kapacitet för den produkt som översynen gäller i Kina (37). I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång konstaterades att den kinesiska marknaden är fragmenterad med många små producenter och ett antal stora producenter. I begäran lämnades dock information på grundval av offentligt tillgänglig information. Det angavs särskilt att Jinan Meide Casting Co. Ltd ökade sin produktionskapacitet 2022 och nu producerar mer än 150 000 ton per år. I begäran angavs vidare att Jianzhi Group, en av Kinas ledande tillverkare, ensamt har en årlig produktionskapacitet på över 400 000 ton aducerade rördelar (38).

(128)

I begäran hänvisades också till en argentinsk antidumpningsundersökning från 2022 om import av aducerade rördelar från Kina och Brasilien, som påstods fastställa att Kina har en årlig produktionskapacitet på 500 000 ton för aducerade rördelar.

(129)

Enligt begäran om översyn är den kinesiska inhemska förbrukningen betydligt lägre än den kinesiska produktionskapaciteten, vilket bekräftades i den antidumpningsundersökning som utfördes av Argentina.

(130)

Den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade att det fanns betydande överskottskapacitet i Kina. Det har sedan utgången av den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång inte funnits några tecken på någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan och inte heller på marknader i tredjeländer som kan absorbera detta överskott. Det fanns inte heller någon bevisning för att produktionskapaciteten i Kina har minskat.

(131)

Kommissionen drog därför på grundval av tillgängliga uppgifter slutsatsen att det finns outnyttjad kapacitet i Kina som skulle kunna användas för att försörja unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna upphörde att gälla.

(132)

För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller priserna.

(133)

Trots de gällande antidumpningstullarna exporterade Kina fortfarande till unionen under översynsperioden, med en marknadsandel på 19 %, vilket visar att unionen förblev en attraktiv marknad och en attraktiv exportdestination för Kina.

(134)

Med tanke på slutsatsen att det förekom dumpning från Kina och att importen till unionsmarknaden fortsätter ansåg kommissionen att unionsmarknaden fortsatte att vara attraktiv för de kinesiska producenterna och att den dumpade importen till unionen skulle öka om åtgärderna upphörde att gälla.

(135)

Såsom anges i skäl 166 konstaterade kommissionen att priserna på importen från Kina fortsatte att underskrida unionsindustrins priser, vilket tyder på att prisnivån i unionen var attraktiv för de kinesiska exporterande producenterna, även med antidumpningsåtgärderna i kraft.

(136)

Undersökningen visade att den kinesiska exporten fortsatte att komma in på unionens marknad till dumpade priser under översynsperioden. Kommissionen drog också slutsatsen att det är mycket sannolikt att de kinesiska producenterna skulle exportera betydande mängder av den berörda produkten till unionen till dumpade priser om åtgärderna upphörde att gälla. Kommissionen drog därför slutsatsen att det fanns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(137)

Sedan det konstaterats att dumpning förekommit under översynsperioden, undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(138)

Följande ytterligare faktorer analyserades:

(139)

Till följd av att producenter från Thailand inte samarbetade baserades undersökningen på den information som kommissionen hade tillgång till, dvs. den information som lämnades i begäran om översyn och information från andra oberoende tillgängliga källor, såsom officiell importstatistik och uppgifter som erhållits i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(140)

Begäran innehöll inga särskilda uppgifter om produktion och outnyttjad kapacitet för den produkt som översynen gäller i Thailand. Det noterades dock att de thailändska exportörerna fortfarande var starkt beroende av unionsmarknaden för sin export och att unionsmarknadens marknadsandel hade ökat under skadeundersökningsperioden till underskridande priser.

(141)

Den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade att det fanns betydande överskottskapacitet i Thailand. Det har sedan utgången av den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång inte funnits några tecken på någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan och inte heller på marknader i tredjeländer som kan absorbera detta överskott. Det fanns inte heller någon bevisning för att produktionskapaciteten i Thailand har minskat.

(142)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns outnyttjad kapacitet i Thailand som skulle kunna användas för att försörja unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna upphörde att gälla.

(143)

För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller priserna.

(144)

Trots de gällande antidumpningstullarna exporterade Thailand fortfarande till unionen under översynsperioden, med en marknadsandel på 4 %, vilket visar att unionen förblev en attraktiv marknad och en attraktiv exportdestination.

(145)

Med tanke på slutsatsen att det förekom dumpning från Thailand och att importen till unionsmarknaden fortsätter ansåg kommissionen att unionsmarknaden fortsatte att vara attraktiv för de thailändska producenterna och att den dumpade importen till unionen skulle öka om åtgärderna upphörde att gälla.

(146)

Såsom anges i skäl 166 konstaterade kommissionen att priserna på importen från Thailand fortsatte att underskrida unionsindustrins priser, vilket tyder på att prisnivån i unionen var attraktiv för de thailändska exporterande producenterna, även med antidumpningsåtgärderna i kraft.

(147)

Undersökningen visade att den thailändska exporten fortsatte att komma in på unionens marknad till dumpade priser under översynsperioden. Kommissionen drog också slutsatsen att det är mycket sannolikt att de thailändska producenterna skulle exportera betydande mängder av den berörda produkten till unionen till dumpade priser om åtgärderna upphörde att gälla. Kommissionen drog därför slutsatsen att det fanns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas.

(148)

Den likadana produkten tillverkades av fem producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. I begäran om översyn angavs att en av producenterna, Odlewnia Zawiercie S.A., endast bearbetade importerade ogängade rördelar genom att gänga dem och därför inte borde anses utgöra en del av unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(149)

Eftersom ogängade rördelar inte ingår i den produkt som översynen gäller och omfattas av ett annat Taric-nummer, ansåg kommissionen att gängningen av dessa produkter var ett produktionssteg som utgör tillverkningen av den produkt som översynen gäller och att Odlewnia Zawiercie SA därför var en del av unionsindustrin i den aktuella undersökningen.

(150)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de fem företagen utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(151)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 20 774 ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av uppgifter från sökanden och de unionsproducenter som ingick i urvalet. Två unionsproducenter ingick i urvalet, och konstaterades utgöra omkring 60 % av den kontrollerade totala produktionen och försäljningsvolymen i EU av den likadana produkten.

(152)

Det bör noteras att kommissionen kontaktade Odlewnia Zawiercie S.A. för att få uppgifter från företaget om de makroekonomiska indikatorer som anges i avsnitt 5.5.2 nedan, men att företaget beslutade att inte samarbeta i denna undersökning. Uppgifterna om detta företag grundades därför på uppskattningar som sökanden lämnat i det makroekonomiska frågeformuläret.

(153)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga till unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och importen av den berörda produkten, såsom rapporterats i Eurostat. Informationskällan var sökandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret och officiella uppgifter från Eurostat.

(154)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(155)

Förbrukningen i unionen av den berörda produkten minskade märkbart från 2021 till översynsperiodens slut. Under 2022 minskade förbrukningen i unionen med 8 % jämfört med föregående år. Under 2023, då unionens ekonomi uppvisade en långsammare tillväxt jämfört med 2022, minskade förbrukningen i unionen ytterligare med 14 procentenheter, medan det under översynsperioden inte skedde någon betydande förändring.

(156)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen och den sammanlagda förbrukningen i unionen.

(157)

Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(158)

När det gäller importen från Kina ökade denna import med 14 % 2022, trots att förbrukningen i unionen minskade med 8 % under samma period. Under samma år ökade Kinas marknadsandel till 22 %, vilket tyder på en betydande ytterligare penetration på unionsmarknaden. Under 2023, ett år då förbrukningen i unionen minskade med 14 procentenheter, minskade dock importen från Kina med 26 procentenheter. Dock förblev Kinas marknadsandel under 2023 relativt hög på 19 %. Under översynsperioden ökade importen från Kina något till 5 420 ton, en marginell ökning från 2023, medan marknadsandelen låg kvar på 19 %, vilket tyder på en stabilitet i Kinas relativa marknadsnärvaro.

(159)

När det gäller importen från Thailand skedde en betydande ökning under 2022 jämfört med föregående år med 25 %. Marknadsandelen för importen från Thailand ökade också från 3 % till 4 % under samma period. Under 2023 sjönk importen från Thailand, i likhet med importen från Kina, med 26 procentenheter och återgick till nästan samma nivåer som under 2021. Marknadsandelen förblev oförändrad på 4 %, vilket tyder på att Thailands närvaro på marknaden är stabil trots en minskad förbrukning under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden ökade importen från Thailand med 11 procentenheter jämfört med 2023, med en oförändrad marknadsandel på 4 %.

(160)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter som ingick i urvalet och från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(161)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(162)

Priserna på importen från Kina ökade med 29 % mellan 2021 och 2022, följt av en minskning med 17 procentenheter 2023 och en ökning med 5 procentenheter under översynsperioden. På det hela taget visar trenden på volatilitet med en pristopp 2022. Under skadeundersökningsperioden ökade importpriset från Kina med 17 %.

(163)

Importpriserna från Thailand uppvisade däremot en mer stabil utveckling med en blygsam ökning 2022, följt av minskningar 2023 och under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden sjönk priserna från Thailand med 1 %.

(164)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(165)

Prisjämförelsen gjordes på grundval av uppgifter från unionsindustrin i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter.

(166)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under översynsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade ett betydande prisunderskridande från både Kina (på 26 %) och Thailand (på 48 %) på unionsmarknaden.

(167)

Importen av aducerade rördelar från andra länder än Kina och Thailand kom främst från Indonesien och Brasilien.

(168)

Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av aducerade rördelar från övriga länder, utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(169)

När det gäller importen från Indonesien visade uppgifterna en totalt sett instabil men ökande trend. Den indonesiska importkvantiteten ökade kraftigt 2022 och ökade från 1 391 ton 2021 till 2 233 ton innan den minskade till 1 451 ton 2023. Trots dessa fluktuationer ökade Indonesiens marknadsandel stadigt och nådde 7,2 % under översynsperioden. Det genomsnittliga priset per ton för importen från Indonesien uppvisade betydande variationer, med en topp på 4 105 euro 2022 följt av en minskning till 2 837 euro 2023, innan det stabiliserades på 2 783 euro under översynsperioden.

(170)

När det gäller importen från Brasilien visade uppgifterna på en gradvis minskning av importkvantiteterna, som minskade från 525 ton 2021 till 405 ton 2023, med en liten återhämtning till 523 ton under översynsperioden. Trots volymminskningen ökade Brasiliens marknadsandel något, från 1,5 % 2021 till 1,9 % under översynsperioden. En märkbar trend för Brasilien är den betydande ökningen av det genomsnittliga priset per ton, som ökade till 5 720 euro 2023 för att sedan minska något till 5 119 euro under översynsperioden.

(171)

Importuppgifterna för andra länder, med undantag för Indonesien och Brasilien samt Kina och Thailand, visade en stadig ökning av både importkvantiteten och marknadsandelen under observationsperioden. Importkvantiteterna ökade konsekvent från 515 ton 2021 till 835 ton under översynsperioden, vilket resulterade i en ökning av marknadsandelen från 1,4 % till 3 %. Det genomsnittliga priset per ton minskade från 4 476 euro 2022 till 3 776 euro under översynsperioden.

(172)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(173)

Som nämns i skäl 22 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(174)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de verifierade uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från sökanden.

(175)

Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(176)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(177)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(178)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(179)

När det gäller unionsproducenternas produktionsvolym visade uppgifterna en konsekvent minskning från 2021 till översynsperiodens slut. Från 29 432 ton 2021 föll produktionen till 25 166 ton 2022, dvs. en minskning med 14 %. Denna nedåtgående trend fortsatte under 2023, då produktionen minskade ytterligare till 22 151 ton (dvs. en minskning med 9 procentenheter från 2022) och sedan till 20 774 ton under översynsperioden, vilket innebär en total minskning med 29 % från 2021 års nivåer.

(180)

Under denna period låg produktionskapaciteten kvar på 61 500 ton. Följaktligen har kapacitetsutnyttjandet också minskat under åren. Den började på 48 % 2021, sjönk till 41 % 2022, sjönk ytterligare till 36 % 2023 och nådde 34 % under översynsperioden. Nedgången i kapacitetsutnyttjandet återspeglade minskningen av produktionskvantiteterna i förhållande till den oförändrade produktionskapaciteten.

(181)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(182)

När det gäller unionsindustrins försäljningsvolym visade uppgifterna att det skett en konsekvent minskning från 2021 till översynsperiodens slut, med en total minskning på 30 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning är märkbart snabbare än den minskning av förbrukningen som minskade med 22 % under samma period. Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel från 72 % 2021 till 64 % under översynsperioden, dvs. en minskning med åtta procentenheter.

(183)

På grund av den minskade förbrukningen har unionsindustrin inte bara förlorat försäljningsvolymer i unionen utan också marknadsandelar, i motsats till importen från Kina och Thailand som vann marknadsandelar i unionen under skadeundersökningsperioden.

(184)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(185)

När det gäller sysselsättningen finns det en tydlig nedåtgående trend i antalet anställda från 2021 till översynsperiodens slut, med en total minskning på cirka 15 % från 2021. Från 1 226 anställda 2021 minskade arbetskraften till 1 039 anställda under översynsperioden.

(186)

Dessutom visade uppgifterna att produktiviteten, mätt i ton per anställd, minskade märkbart under skadeundersökningsperioden, och sjönk med 17 %. Från 24 ton per anställd 2021 minskade produktiviteten till 20 ton per anställd under översynsperioden.

(187)

Både den kinesiska och den thailändska dumpningsmarginalen låg betydligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från Kina och Thailand.

(188)

Kontinuerlig orättvis prissättning av kinesiska och thailändska exportörer gjorde det också omöjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den senaste dumpningen.

(189)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

(190)

Utvecklingen av de genomsnittliga försäljningspriserna per enhet i unionen från 2021 till översynsperiodens slut visade en tydlig uppåtgående trend. Priserna uppgick till [4 100–4 300] euro 2021 och steg sedan kraftigt 2022 till [5 100–5 300] euro: de fortsatte 2023 att öka till [5 600–5 800] euro, med ytterligare en liten ökning under översynsperioden. Totalt sett minskade det genomsnittliga försäljningspriset per enhet med 36 % under skadeundersökningsperioden.

(191)

I linje med trenden för unionens försäljningspriser ökade tillverkningskostnaden per enhet också betydligt under samma period. Kostnaderna ökade med 28 % under 2022, med ytterligare 6 procentenheter 2023, och ytterligare en marginell ökning noterades under översynsperioden. Totalt sett ökade produktionsvolymen med 35 % under skadeundersökningsperioden.

(192)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(193)

När det gäller arbetskraftskostnader visade uppgifterna på stadigt ökande genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd under perioden från 2021 till översynsperiodens slut. Kostnaderna uppgick till [36 000–37 000] euro 2021 och ökade sedan med 6 % under 2022, varefter de ökade betydligt, med 13 procentenheter, under 2023 och uppgick till [47 000–48 000] euro under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade arbetskraftskostnaderna i unionen med 31 %.

(194)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lager

(195)

När det gäller uppgifterna om utgående lager visade uppgifterna på en fluktuerande trend i utgående lagernivåer under perioden från 2021 till översynsperiodens slut. Under 2022 ökade det utgående lagret med 30 % jämfört med 2021. Under 2023 skedde dock en minskning med 11 procentenheter och en återhämtning med 4 procentenheter under översynsperioden.

(196)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(197)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(198)

Uppgifterna visar på utmanande tendenser i fråga om lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet från 2021 till översynsperiodens slut. Lönsamheten började kring noll 2021 men försämrades 2022 till [–4 % till –2 %] och låg kvar på samma nivå 2023, innan den förbättrades något under översynsperioden till en fortsatt förlustbringande nivå på [–3 % till –1 %]. De negativa indexen i samband med lönsamheten tyder på försämrade resultat jämfört med 2021.

(199)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet fluktuerade avsevärt under skadeundersökningsperioden: Det sjönk till ett negativt belopp 2022 på [–4 350 000 euro till –4 050 000 euro], vilket återspeglar betydande kassautflöden i förhållande till 2021. Under 2023 återhämtade sig emellertid nettokassaflödet avsevärt till [6 600 000–6 900 000 euro], innan det stabiliserades under översynsperioden till [5 000 000–5 300 000 euro].

(200)

Investeringsbeloppen förblev relativt stabila under åren, på [3 750 000–3 850 000] euro 2021, och uppvisade små fluktuationer för att slutligen öka till [4 100 000–4 200 000] euro under översynsperioden, vilket tyder på en måttlig ökning med 9 % av investeringsverksamheten under skadeundersökningsperioden. Dessa investeringar befanns huvudsakligen ha samband med efterlevnaden av arbets- och miljölagstiftningen.

(201)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den började positivt 2021 på [14–18 %], och låg kvar på en stadig nivå 2022, för att sedan sjunka dramatiskt 2023 till [–4 % till –2 %] varpå den stabiliserades under översynsperioden till [–3 % till 1 %], vilket återspeglar kraftigt minskad avkastning på investeringar trots konsekventa investeringsnivåer. Sammantaget pekade uppgifterna på finansiell instabilitet, med långa perioder av olönsamhet, fluktuerande kassaflöde, stabila investeringar och minskande avkastning på investeringar, vilket tyder på att unionsproducenterna stod inför betydande operativa utmaningar under hela skadeundersökningsperioden.

(202)

De flesta skadeindikatorer visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden.

(203)

Unionsindustrins produktion minskade under skadeundersökningsperioden. Denna minskning berodde på en minskning av försäljningen på unionsmarknaden. Totalt sett minskade produktionen med 29 %, medan försäljningen minskade med 30 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning återspeglades i en förlust av marknadsandelar, som minskade från 72 % 2021 till 64 % under översynsperioden, vilket motsvarar en total minskning med 8 procentenheter. Denna förlust av marknadsandelar gynnade importen från Kina och Thailand under skadeundersökningsperioden.

(204)

Unionsindustrin kunde inte kompensera för de förlorade försäljningsvolymerna på unionsmarknaden genom ökad export, eftersom exporten minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(205)

Unionsindustrins produktionskapacitet förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet minskade med 29 % under skadeundersökningsperioden i linje med en motsvarande produktionsminskning.

(206)

Sysselsättningen minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktion och sysselsättning, dvs. den minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden.

(207)

Den genomsnittliga produktionskostnaden ökade betydligt 2022 (med 28 % från 2021) och nådde sin topp under översynsperioden (med 35 % från 2021).

(208)

Unionsproducenternas genomsnittliga pris ökade med 36 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarade ökningen av produktionskostnaderna.

(209)

Unionsindustrins lönsamhet minskade under skadeundersökningsperioden, med en betydande minskning 2022 och 2023 och en liten förbättring under översynsperioden, med negativa index som tyder på en försämring jämfört med 2021.

(210)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden, trots antidumpningsåtgärderna.

(211)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från de berörda länderna vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: importen från andra länder än Kina och Thailand, unionsindustrins exportresultat, den minskade förbrukningen och de ökade kostnaderna.

(212)

Kommissionen undersökte om det fanns något orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit. Under skadeundersökningsperioden ökade importen av den dumpade likadana produkten från Kina och Thailand. Kinas marknadsandel var 19 % under översynsperioden jämfört med 18 % 2021, och Thailands marknadsandel var 4 % under översynsperioden jämfört med 3 % 2021. Denna ökning skedde trots de gällande antidumpningsåtgärderna och den kraftigt minskade förbrukningen i unionen med 22 %.

(213)

Den absoluta kvantiteten av importen från Kina minskade med 15 %, dvs. till en lägre nivå jämfört med den minskade förbrukningen i unionen. Den absoluta kvantiteten av den thailändska importen ökade med 10 %. Samtidigt minskade unionsproducenternas försäljning med 30 % trots de gällande antidumpningsåtgärderna.

(214)

Importpriserna från Kina ökade med 17 % under skadeundersökningsperioden, medan importpriserna från Thailand minskade med 1 % under samma period. Unionsindustrins försäljningspriser ökade däremot med 36 % under skadeundersökningsperioden.

(215)

Skadeanalysen visade att importen från Kina och Thailand till unionen ökade sin marknadsandel trots gällande antidumpningsåtgärder och minskad förbrukning i unionen. Detta sammanföll tidsmässigt med försämringen av unionsindustrins ekonomiska resultatindikatorer, t.ex. den minskade lönsamheten, vilket ledde till betydande förluster under skadeundersökningsperioden. Den ökade marknadsandelen för importen från Kina och Thailand skedde på bekostnad av unionsindustrin, som förlorade försäljningsvolym och marknadsandelar.

(216)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(217)

Unionsmarknaden krympte med 22 % under skadeundersökningsperioden, vilket berodde på långsammare ekonomisk tillväxt och höga energipriser. Unionsproducenternas marknadsandel minskade dock på ett oproportionellt sätt jämfört med kinesisk, thailändsk och annan import.

(218)

Unionsproducenterna drabbades dessutom av en betydande ökning av produktionskostnaderna med 35 %. Trots att de lyckades höja sina försäljningspriser proportionellt kunde de inte täcka sina kostnader under större delen av skadeundersökningsperioden.

(219)

Förutom att importen från Kina och Thailand ökade berodde detta främst på importen från andra tredjeländer, särskilt Indonesien, som ökade betydligt under skadeundersökningsperioden (från en marknadsandel på 3,9 % till 7,2 %) till prisunderskridande nivåer.

(220)

Dessutom minskade unionsproducenternas exportresultat med 20 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom exportförsäljningen endast svarade för 9 % av deras totala försäljning, hade den en negativ men begränsad inverkan på industrins skada till följd av minskad export.

(221)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den dumpade importen från Kina och Thailand bidrog till unionsindustrins väsentliga skada under översynsperioden; Andra faktorer, särskilt importen från Indonesien och unionsindustrins försämrade exportresultat, kan emellertid också ha påverkat den skadevållande situationen för unionsindustrin. Kommissionen beslutade därför att göra en närmare bedömning av huruvida det är sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina och Thailand återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(222)

I skäl 210 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina och Thailand skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(223)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer:

(224)

Som framgår av avsnitten 4.1.1 och 4.2.1 ovan grundade sig kommissionen på uppgifter från begäran och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och konstaterade att både Kina och Thailand hade en betydande produktionskapacitet som skulle kunna riktas mot unionsmarknaden i ännu större kvantiteter till dumpade priser om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(225)

Som framgår av avsnitten 4.1.2 och 4.2.2 drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden, på grund av den ihållande förekomsten av dumpad import från Kina och Thailand och deras ökade marknadsandel på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden, fortfarande är attraktiv för producenter från Kina och Thailand.

(226)

De genomsnittliga importpriserna till unionen från Kina och Thailand under översynsperioden var betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Såsom anges i skäl 166 underskred de kinesiska och thailändska priserna unionsindustrins priser med 26 % respektive 48 % under översynsperioden, med antidumpningstullarna betalda.

(227)

Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla skulle prisunderskridandet öka till 47 % för import från Kina och 55 % för import från Thailand.

(228)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina och Thailand till skadliga prisnivåer, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Som en följd skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(229)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(230)

Undersökningen visade att om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle detta sannolikt ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrin. Unionsindustrins situation skulle snabbt försämras i form av lägre försäljningsvolymer och lägre försäljningspriser, vilket i sin tur skulle leda till kraftigt försämrad lönsamhet. Fortsatta åtgärder skulle ge unionsindustrin möjlighet att fullständigt utnyttja sin potential på en unionsmarknad där det råder lika villkor.

(231)

Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla gällande antidumpningsåtgärder.

(232)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer och uppmanade dem att samarbeta i denna undersökning. Ingen av importörerna visade samarbetsvilja.

(233)

I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att med tanke på importörernas vinster och försörjningskällor skulle införandet av åtgärder inte få oproportionerliga negativa verkningar för importörerna, om några alls.

(234)

I denna undersökning, liksom var fallet i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, förfogar kommissionen inte över någon tillgänglig bevisning som tyder på motsatsen, och det kan således bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på importörernas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(235)

Kommissionen kontaktade alla kända användare i denna undersökning och uppmanade dem att samarbeta. Ingen av användarna visade samarbetsvilja.

(236)

I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade användare på något negativt sätt. Andelen för den produkt som översynen gäller av de sammanlagda kostnaderna för nya konstruktioner eller installationer är begränsad.

(237)

Mot denna bakgrund bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning.

(238)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl enligt artikel 21 i grundförordningen för att det inte skulle ligga i unionens intresse att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Kina och Thailand.

(239)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, fortsatt skada och unionens intresse bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på gängade gjutna rördelar av aducerat gjutjärn och gjutjärn med sfäroidiserad grafit med ursprung i Kina och Thailand bibehållas.

(240)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas och undantag från utvidgningar av åtgärderna efter undersökningar om kringgående.

(241)

Individuella antidumpningstullar eller undantag är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import”.

(242)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna och tullbefrielser på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta.

(243)

Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(244)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(245)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Thailand och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(246)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (39). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(247)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(248)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(249)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (40) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(250)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.