Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1981 av den 7 oktober 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EU) nr 1072/2012 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en provisorisk antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina).

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 412/2013 (3) införde rådet antidumpningstullar på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(3)

Genom genomförandeförordning (EU) 2017/1932 (4) ändrade kommissionen den produktdefinition som hade definierats i de ursprungliga åtgärderna, vilket ledde till att import av keramiska kryddkvarnar och deras keramiska malverk, keramiska kaffekvarnar, keramiska knivvässare, keramiska skalare, keramiska köksverktyg som ska användas för skärning, malning, rivning, skivning, skrapning och skalning samt keramiska pizzastenar gjorda av kordierit av det slag som används för gräddning av pizza eller bröd uteslöts efter en partiell interimsöversyn av produktdefinitionen.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/1198 (5) återinförde kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(5)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/2131 (6) ändrade kommissionen de gällande åtgärderna till följd av en undersökning om kringgående, genom vilken den övriga tullsatsen på 36,1 % utvidgades till att omfatta import som deklarerats av 33 företag som tidigare omfattades av nedsatta tullsatser och deras Taric-tilläggsnummer upphävdes.

(6)

De individuella antidumpningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 13,1 % och 18,3 %. Alla samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet i den undersökning som ledde till de ursprungliga åtgärderna (den ursprungliga undersökningen) erhöll en tullsats på 17,9 % och alla övriga företag omfattas av den övriga tullsatsen på 36,1 % (de ursprungliga åtgärderna).

(7)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (7) tog kommissionen emot en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(8)

Begäran om översyn ingavs den 14 april 2024 av Cerame-Unie/European Federation of Ceramic Table and Ornamentalware (FEPF) och ett enskilt tjeckiskt företag (sökandena) som företrädare för unionsindustrin för bords- och köksartiklar av keramiskt material i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta och att skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

(9)

Kommissionen slog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång, och inledde därför den 12 juli 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång beträffande import till unionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (8) (tillkännagivandet om inledande).

(10)

Den 19 december 2024 inledde kommissionen en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen av importen av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina. Den partiella interimsöversynen begärdes av Cerame-Unie/European Federation of Ceramic Table and Ornamentalware (FEPF) och är begränsad i omfattning till en undersökning av dumpning.

(11)

China Chamber of Commerce for Exports and Imports of Light Industrial Products and Art Crafts (CCCLA) lämnade synpunkter när översynen vid giltighetstidens utgång inleddes. CCCLA påpekade att de ursprungliga åtgärderna hade varit i kraft länge eftersom de infördes redan 2012. CCCLA ansåg att unionsindustrin redan hade gynnats av marknadsskydd i nästan tolv år, och om den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång skulle leda till en förlängning av åtgärderna med ytterligare fem år skulle den leda till att unionsmarknaden i nästan 18 år kontinuerligt hade skyddats mot import av kinesiska bords- och köksartiklar av keramiskt material. CCCLA hänvisade till artikel 11.3 i WTO:s antidumpningsavtal, i vilken anges att antidumpningsåtgärder bör upphöra att gälla efter fem år såvida det inte finns bevis för att de bör fortsätta. CCCLA hävdade att en förlängning av åtgärderna mot import av bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina endast skulle tjäna ett protektionistiskt syfte och vara omotiverat, olagligt och skadligt för unionsmarknaden som helhet.

(12)

CCCLA hävdade vidare att unionsindustrin befinner sig i en sund situation, vilket bekräftas av förordningen om införande av provisoriska åtgärder, förordningen om förlängning av åtgärderna och den aktuella begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång, vilka visar att unionsindustrin, med undantag för 2010 efter den stora ekonomiska krisen i EU, har uppvisat lönsamhetsnivåer på mellan 2 och 5 % sedan 2008. Det finns därför ingen skada som ska motverkas.

(13)

Detta påstående måste avvisas. Kommissionen erinrar om att artikel 11.3 i WTO:s antidumpningsavtal och artikel 11.2 i grundförordningen medger ett undantag från regeln om att åtgärderna ska upphöra efter fem år, om det i en översyn konstateras att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer.

(14)

När det gäller unionsindustrins situation noterade kommissionen att syftet med antidumpningsåtgärder är att undanröja de handelssnedvridande verkningarna av skadevållande dumpning och att återställa en effektiv konkurrens genom att ha en positiv inverkan på unionsindustrins situation. Även om unionsindustrin inte hade lidit väsentlig skada under den period som beaktades i begäran krävs det en bedömning av huruvida den skada som orsakas av importen från Kina kan återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. I punkt 4.2 i tillkännagivandet om inledande anges dessutom att sökandena hävdade att det var sannolikt att skadan från Kina skulle fortsätta eller återkomma. Sökandena har lagt fram tillräcklig bevisning för att den nuvarande importen till unionen av den produkt som översynen gäller från det berörda landet sannolikt skulle öka betydligt om åtgärderna skulle upphöra att gälla, och leda till ytterligare skada för unionsindustrin. Därför avvisades påståendet.

(15)

Vid inledandet begärde CCCLA att kommissionen skulle avvisa sökandenas påstående om de påstådda betydande snedvridningarna och godta de inhemska priser och kostnader som rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna. Till stöd för detta påstående hävdade CCCLA vidare följande:

(16)

Slutligen hänvisade CCCLA till WTO:s rättspraxis (11) (12), där det fastställs att de undersökande myndigheterna måste använda de produktkostnader som faktiskt uppkommit för producenterna eller exportörerna vid beräkningen av konstruerade normalvärden. CCCLA hävdade också att WTO:s rättspraxis stöder dess påstående att artikel 2.6a i grundförordningen tycks vara oförenlig med artikel 2.2 och artikel 2.2.1.1 i WTO:s antidumpningsavtal.

(17)

Kommissionen erinrade om att dess rapport utgör bevisning som ingår i undersökningens ärendehandlingar som kommissionen kan utgå från för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar, i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen. Rapporten offentliggjordes den 21 december 2017 och uppdaterades den 10 april 2024, efter att alla (dvs. inte bara parterna i en viss antidumpningsundersökning) hade getts tillfälle att motbevisa, yttra sig om eller komplettera bevisningen i rapporten. Hittills har kommissionen inte mottagit några synpunkter på rapporten som ifrågasätter dess objektivitet. CCCLA hade inte heller anfört några särskilda argument för att motbevisa bevisningen eller de rättsliga slutsatserna i rapporten. Det har följaktligen inte bevisats att rapporten inte är objektiv och påståendet att rapporten inte kunde användas i denna undersökning avvisades.

(18)

Påståendet att femårsplaner endast är vägledande dokument har redan motbevisats i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder som nämns ovan.

(19)

I rapporten tas detta argument upp och man anser att ”det faktum att femårsplanerna (eller de övergripande strategierna) inte har en exakt definierad status inom den kinesiska rättsordningen inte […] ifrågasätter deras bindande karaktär vilken framgår av andra rättsakter, till exempel grundlagen för lokala folkkongresser och lokala folkmyndigheter i Kina. Denna lag ålägger otvetydigt dessa myndigheter att genomföra femårsplanerna […]. Mot denna bakgrund är det uppenbart att genomförandet och hänvisningen till planer på högre nivåer ska beaktas i planerna på alla nivåer, ofta i inledningen eller de sista kapitlen i respektive femårsplan och andra planeringsdokument. Detta kan inte avfärdas som rena ambitioner eftersom genomförandet av planerna föreskrivs i lag, även i konstitutionen. Dessutom övervakas och utvärderas regelbundet genomförandet och uppnåendet av de mål som anges i olika planer […]” (13).

(20)

När det gäller led c och de ytterligare påståendena rörande konstruktionen av normalvärdet och dess överensstämmelse med WTO:s rättspraxis noterade kommissionen att den i det aktuella fallet hade tillämpat de relevanta reglerna i artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen ansåg att bestämmelsen i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenlig med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och dess rättspraxis. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för att konstruera ett normalvärde. Under dessa omständigheter ska enligt artikel 2.6a i grundförordningen kostnaderna för produktion och försäljning konstrueras på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat sådana som gäller i ett lämpligt representativt land som har en med exportlandet jämförbar utvecklingsnivå. Såsom uttryckligen klargjordes av överprövningsorganet i ärendet DS473 (14) är det enligt WTO-rätten tillåtet att använda uppgifter från ett tredjeland, som har justerats på vederbörligt sätt, om en sådan justering är nödvändig och väl underbyggd. Kommissionen påminde i detta sammanhang om att när det väl fastställs att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, konstrueras normalvärdet med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande producent enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Enligt samma bestämmelse i grundförordningen är det även möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. I detta sammanhang hade de exporterande producenterna möjlighet att lägga fram bevisning för att deras individuella kostnader inte var snedvridna. Det lades dock inte fram någon faktisk bevisning för att enskilda exporterande producenters produktionsfaktorer inte var snedvridna.

(21)

När det gäller den konstruktion av normalvärdet som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång hävdade CCCLA att sökandena genom att offentliggöra kostnadsstruktur och priser i intervall kränkte CCCLA:s rätt till försvar och inte följde WTO:s praxis. CCCLA hävdade att den nivå på försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som konstaterats av sökandena dessutom visade att det konstruerade normalvärde som fastställts i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång inte kan jämföras med de kinesiska producenternas/exportörernas försäljningspris.

(22)

CCCLA noterade därtill att sökandena visserligen i tidigare undersökningar hade delat upp den berörda produkten i olika produkttyper för sin beräkning av det konstruerade normalvärdet, men att de i detta förfarande använde ett förenklat tillvägagångssätt och aggregerade värden, vilket ledde till ett konstruerat normalvärde som inte var representativt. Till stöd för detta påstående hävdade CCCLA vidare följande:

(23)

CCCLA ansåg därför att sökandenas tillvägagångssätt var oacceptabelt och hävdar att de uppgifter som användes i avsnittet om bedömning av dumpningsmarginalen i begäran om översyn inte borde ha godtagits av kommissionen.

(24)

När det gäller CCCLA:s rätt till försvar ansåg kommissionen att den version som berörda parter kan begära att få ta del av som finns i klagomålet innehöll all väsentlig bevisning och icke konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som beviljats konfidentiell behandling, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet. Dessa sammanfattningar var därför tillräckligt detaljerade för att det ska vara möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om det väsentliga innehållet i de konfidentiella uppgifterna i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen.

(25)

Det erinras vidare om att artikel 19.2 i grundförordningen och artikel 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal medger skydd för konfidentiella uppgifter under omständigheter där ett utlämnande skulle medföra en stor konkurrensfördel för en konkurrent eller mycket negativa följder för den som lämnar informationen, eller för den som informationen erhållits från. De uppgifter som har beviljats konfidentiell behandling faller inom dessa kategorier. Det ansågs därför vara lämpligt och tillräckligt att ange de relevanta siffrorna i intervall för att säkerställa berörda parters rätt till försvar. Denna begäran avvisades således.

(26)

När det gäller nivån på försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som användes för att konstruera normalvärdet i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lämnade CCCLA ingen förklaring till varför detta skulle leda till en icke-representativ jämförelse mellan det konstruerade normalvärdet och exportpriset för den berörda produkten från Kina. Påståendet avvisades därför.

(27)

Slutligen, när det gäller påståendena om att användningen av en enda produkttyp för att konstruera normalvärdet för den berörda produkten i klagomålet var oacceptabel och inte borde ha godtagits av kommissionen erinras det om att kommissionen enligt artikel 5.3 i grundförordningen i möjligaste mån ska pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som framläggs i klagomålet för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds. I detta sammanhang påminde kommissionen CCCLA om att klagande inte omfattas av samma beviskrav som kommissionen under en undersökning. Dessutom kan man inte kräva att sökandena använder uppgifter som de inte har tillgång till. I detta fall analyserade kommissionen begäran om översyn vid giltighetstidens utgång grundligt och bekräftade att det fanns tillräcklig bevisning för sannolikhet för dumpning och skada för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång. Detta påstående avvisades därför.

(28)

Undersökningen av fortsatt dumpning omfattade perioden mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2023 (översynsperioden eller ÖP i tabeller). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(29)

CCCLA kritiserade valet av både skadeundersökningsperioden och översynsperioden, eftersom detta inte uppfyllde den rättsliga standard som föreskrivs i artikel 6.1 i grundförordningen och kraftigt snedvrider de potentiella resultaten genom att leda dem mot bekräftande avgöranden om återkommande dumpning och skada på grund av två huvudsakliga faktorer.

(30)

För det första är det oacceptabelt att fastställa översynsperioden till en period som sträcker sig mellan det första och det fjärde kvartalet 2023 med tanke på att begäran om översyn ingavs den 27 maj 2024 och förfarandet inleddes den 12 juli. Att använda 2020 som referensvärde för att analysera importtrender och unionsindustrins nuvarande situation skulle dessutom ge en snedvriden bild på grund av de omfattande konsekvenserna av de administrativa åtgärder som antogs för att hantera pandemin 2020, och skulle förhindra en objektiv granskning av detta ärende som baseras på faktisk bevisning. CCCLA drog slutsatsen att sökandena borde ha uppmanats att lämna in begäran på nytt, baserat på en icke snedvriden skadeundersökningsperiod, dvs. från och med den 1 januari 2019, exklusive år 2020, med ett slutdatum så nära inledningsdatumet som möjligt.

(31)

När undersökningsperioden fastställs följer kommissionens allmänna tillvägagångssätt till artikel 6.1 andra stycket i grundförordningen (som är tillämpligt på översyner enligt artikel 11.5 första stycket i grundförordningen), där det anges att ”en undersökningsperiod [ska] väljas som i fråga om dumpning normalt ska omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds”. Till skillnad från ett normalt fall var man i den aktuella översynen tvungen att ta hänsyn till exceptionella omständigheter med tanke på unionsindustrins sammansättning, eftersom den är mycket fragmenterad, med en mycket stor andel små och medelstora företag. För att säkerställa att en så pass diversifierad och fragmenterad sektor gynnas av detta handelspolitiska skyddsinstrument använde kommissionen det sista hela kalenderåret före det år då undersökningen inleddes. Det är vanligt att små och medelstora företag har ett räkenskapsår som motsvarar kalenderåret. Genom att låta översynsperioden sammanfalla med kalenderåret, och följaktligen med räkenskapsåret enligt artikel 6.9 sista meningen i grundförordningen, försökte kommissionen minska bördan för små och medelstora företag vid uppgiftslämning i samband med undersökningen. CCCLA:s påstående avvisades därför.

(32)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen berörda parter att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade i synnerhet följande parter om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång: sökandena, kända producenter i unionen och deras relevanta sammanslutningar, kända exporterande producenter i Kina, kända icke-närstående importörer i unionen och myndigheterna i Kina.

(33)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(34)

Kommissionen tog tillsammans med begäran om översyn vid giltighetstidens utgång av den 14 april 2024 emot en begäran om anonymitet från sex unionsproducenter som ställde sig bakom begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång. Alla som begärde anonymitet motiverade varför de inte ville att deras identitet skulle avslöjas. Företagen hävdade att de var oroliga för repressalier från sina kunder i Kina och indirekt från kinesiska konkurrenter genom de kunder och distributörer som de har gemensamt i Europeiska unionen och i andra delar av världen. För att undvika risken för repressalier från privata kinesiska aktörer, som potentiellt skulle kunna påverka deras affärsverksamhet mycket negativt, bad företagen att kommissionen skulle hålla deras identitet hemlig.

(35)

Kommissionen bedömde dessa begäranden och den bevisning som hade lagts fram. Kommissionen drog slutsatsen att den påstådda risken för repressalier stämde och beviljade på grundval av detta de berörda företagen konfidentiell behandling (15).

(36)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(37)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionens gjorde urvalet baserat på producenternas produktionsvolymer av den likadana produkten, storlek, geografiskt läge i unionen och produktsegment. Urvalet bestod av tre unionsproducenter i tre medlemsstater, bland annat Portugal och Rumänien (16), och omfattade alla viktiga produkttyper. Av dessa tre producenter var en i kategorin små och medelstora företag (SMF) (17). Det preliminära urvalet stod för [19–24] % av den beräknade totala produktionsvolymen och för [41–52] % av den beräknade totala försäljningen av den likadana produkten i unionen under 2023.

(38)

Efter det att det preliminära urvalet hade fastställts informerade det utvalda SME-företaget kommissionen om att dess organisatoriska och ekonomiska situation gjorde det objektivt omöjligt för detta företag att delta i undersökningen som en unionsproducent i urvalet. Efter att ha granskat de argument som hade framförts i de synpunkter som mottagits av Cerame-Unie/FEPF ändrade kommissionen sitt preliminära urval till att omfatta ett annat SMF-företag för att urvalet skulle förbli representativt (18). Det slutliga urvalet omfattade följaktligen tre unionsproducenter i tre medlemsstater, bland annat Portugal och Rumänien, varav ett var ett litet eller medelstort företag, och omfattade alla viktiga produkttyper (19). Urvalet stod för [16–21] % av den beräknade totala produktionen i EU och [35–46] % av den uppskattade totala försäljningsvolymen i EU av den likadana produkten på unionsmarknaden 2023.

(39)

CCCLA lämnade synpunkter på urvalet av unionsindustrin och uttryckte farhågor om detta potentiella egna urval inom unionsindustrin, vilket styrks av det SMF-företagets vägran att samarbeta genom att hänvisa till sin organisatoriska och ekonomiska situation snarare än urvalets innehåll (dvs. produktionsvolymer, produktmix, företagets storlek, geografisk omfattning). Detta steg skulle kunna upprepas i syfte att låta kommissionen inkludera företag som presterar under genomsnittet för hela unionsindustrin i urvalet, vilket skulle snedvrida fastställandet av skada. I detta sammanhang hänvisade CCCLA till överprövningsorganets rapport i ärendet EG – Slutgiltiga antidumpningsåtgärder beträffande vissa fästdon av järn eller stål från Kina (artikel 21.5), där det anges att den undersökande myndigheten inte ska definiera den inhemska industrin på ett sätt som innebär att den endast eller huvudsakligen skulle inkludera producenter som anser sig ha skadats av den påstått dumpade importen (20).

(40)

Enligt artikel 17.1 i grundförordningen måste kommissionen göra ett statistiskt representativt stickprov på grundval de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs och, om någon av av de utvalda enheterna brister i samarbetet och detta i betydande grad kan komma att påverka resultatet av undersökningen, får, i enlighet med artikel 17.4 i grundförordningen, ett nytt stickprov tas. Det reviderade urvalet var mycket likt det ursprungliga urvalet i fråga om produktion och försäljning. Enligt artikel 17.2 i grundförordningen åligger det kommissionen att göra det slutliga urvalet av parter enligt urvalsbestämmelserna, inte de berörda parterna. Påståendet avvisades därför.

(41)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(42)

Kommissionen tog inte emot något svar med de uppgifter som begärdes i bilagan till tillkännagivandet om inledande från någon icke-närstående importör inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet. Därför gjordes inget urval av icke-närstående importörer.

(43)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(44)

101 kinesiska exporterande producenter/grupper av exporterande producenter lämnade in de upplysningar som begärdes och gick med på att ingå i urvalet. Dessa samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenter stod tillsammans för omkring 21 % av den totala importen från Kina under översynsperioden och omkring 8 % av den totala produktions- och produktionskapaciteten i Kina. Efter att ha analyserat de uppgifter som lämnats av de kinesiska exporterande producenterna beslutade kommissionen att begränsa sin undersökning till ett rimligt antal exporterande producenter genom att göra ett stickprov i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Den 8 augusti 2024 gjorde kommissionen ett urval av tre grupper av exporterande producenter på grundval av den största försäljningsvolymen till unionen under översynsperioden. De tre grupper som ingick i urvalet stod för omkring 21 % av de totala importvolymerna från Kina och omkring 8 % av den totala produktionen i Kina under översynsperioden (21).

(45)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna svarade inte på frågeformuläret.

(46)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre grupperna av kinesiska exporterande producenter i urvalet och till de kinesiska myndigheterna och till de tre unionsproducenterna i urvalet samt till Cerame-Unie/FEPF.

(47)

Endast en av de kinesiska exporterande producenterna lämnade in ett fullständigt svar på frågeformuläret. De tre unionsproducenter som ingick i urvalet och Cerame-Unie/FEPF lämnade också in fullständiga svar på frågeformuläret.

(48)

Den enda exporterande producent som lämnade in ett fullständigt svar på frågeformuläret stod för omkring [1–2] % av den totala importvolymen av bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina till Europeiska unionen under översynsperioden. Kommissionens avdelningar ansåg att en sådan låg importvolym inte kunde ge dem tillräckligt med information för att göra en bedömning av exportpriset och förekomsten av dumpning under översynsperioden och inte kunde anses vara representativ för den totala importen från Kina. Med tanke på den otillräckliga graden av samarbetsvilja informerade kommissionen de berörda parterna om att den kunde komma att basera sina slutsatser på tillgängliga uppgifter enligt vad som anges i artikel 18 i grundförordningen (22).

(49)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 genomfördes i följande unionsproducenters/sammanslutningars lokaler:

(50)

I likhet med de begäranden som de unionsproducenter som ställde sig bakom klagomålet gjorde i samband med att undersökningen inleddes (se skäl 35 ovan) begärde båda SMF-företagen, varav det ena valdes ut till det preliminära urvalet och det andra valdes ut till det slutliga urvalet, att deras identiteter skulle hållas hemliga av rädsla för repressalier från kunder eller konkurrenter som berörs av denna undersökning i enlighet med artikel 19.1 i grundförordningen. Efter en individuell granskning av deras motiveringar konstaterade kommissionen att alla begäranden om konfidentiell behandling var motiverade och gick med på att namnen på dessa företag inte skulle lämnas ut (23). Kommissionen ansåg dessutom att det inte var lämpligt att lämna ut namnen på den/de medlemsstater där dessa SMF-företag är etablerade, eftersom detta också kunde leda till att de berörda företagens identitet avslöjades.

(51)

CCCLA hävdade att man genom att inte lämna ut namnen på de unionsproducenter som antingen ställde sig bakom begäran om undersökning eller samarbetade genom att samtycka till att ingå i urvalet utgjorde en allvarlig överträdelse av övriga berörda parters rätt till försvar. För det första hävdade CCCLA att om namnet på vissa unionsproducenter i urvalet/det preliminära urvalet inte lämnas ut så hindras berörda parter från att lämna meningsfulla synpunkter på urvalets representativitet. För det andra innehåller kommissionens slutsatser om skada alltid en analys av vissa ”mikroekonomiska indikatorer”, som endast har koppling till de unionsproducenter som ingick i urvalet. Om någon av dessa producenter förblir anonym under hela förfarandet skulle berörda parter inte kunna kontrollera eller kommentera huruvida kommissionens slutsatser om skada är giltiga. För det tredje skulle berörda parter, när det gäller ett korrekt fastställande av skademarginalen, också hindras från att kontrollera om denna producent producerar märkesvaror eller generiska produkter, om kommissionen undanhåller identiteten hos den unionsproducent som ingick i urvalet.

(52)

Enligt domstolens rättspraxis måste skyddet av rätten till försvar vid behov förenas med skyldigheten att respektera konfidentiella uppgifter, vilket fastställs särskilt i artikel 19 i grundförordningen, men denna skyldighet får inte innebära att rätten till försvar urholkas till den grad att den förlorar sitt väsentliga innehåll (24). Denna avvägning gör det möjligt att ta emot icke-konfidentiella sammanfattningar av sådana uppgifter (till exempel i form av intervall och/eller indexerade uppgifter). Det måste dock alltid säkerställas att uppgifterna, även i sammanfattad form, inte leder till att affärshemligheter röjs.

(53)

Efter den avvägning som anges i den rättspraxis som nämns ovan har kommissionen sett till att alla relevanta frågor kunde kontrolleras och behandlas i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Ärendehandlingarna innehåller anmärkningar om urvalsprocessen och dess representativitet, offentliga skrivelser från unionsproducenterna med intervall och/eller indexerade uppgifter samt annan relevant korrespondens med dessa företag och deras företrädare, till exempel om de procentandelar av märkesprodukter som företagen i urvalet producerar. Inga andra uppgifter än uppgifterna i den offentliga version som lämnades ut till de berörda parterna användes i samband med valet av vilka företag som skulle ingå i urvalet eller i kommissionens slutsatser om skada. Att lämna ut namnen på dessa företag skulle därför inte ha gett de berörda parterna någon ytterligare information som skulle ha varit relevant för att kontrollera om kommissionens undersökningsresultat var korrekta. Kommissionen ansåg således att uppgifterna i de handlingar som lämnades ut till de berörda parterna var tillräckliga för att tillgodose deras rätt till försvar. Om namnen på unionsproducenterna skulle ha lämnats ut hade detta sannolikt orsakat dem irreparabel och oproportionerlig ekonomisk skada. Påståendet avvisades därför.

(54)

Den berörda produkten är densamma som den som definieras i genomförandeförordning (EU) 2017/1932 efter en översyn av produktdefinitionen som inleddes den 12 april 2017 (25), det vill säga bords- och köksartiklar av keramiskt material, med undantag av keramiska kryddkvarnar och deras keramiska malverk, keramiska kaffekvarnar, keramiska knivvässare, keramiska vässare, keramiska köksverktyg som ska användas för skärning, malning, rivning, skivning, skrapning och skalning samt keramiska pizzastenar gjorda av kordierit av det slag som används för gräddning av pizza eller bröd (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 6911 10 00 , ex 6912 00 21 , ex 6912 00 23 , ex 6912 00 25 och ex 6912 00 29 (Taric-nummer 6911 10 00 90, 6912 00 21 11, 6912 00 21 91, 6912 00 23 10, 6912 00 25 10 och 6912 00 29 10), med ursprung i Folkrepubliken Kina (den berörda produkten eller bords- och köksartiklar av keramiskt material).

(55)

Bords- och köksartiklar av keramiskt material kan vara tillverkade av porslin (inklusive benporslin), vanligt lergods, stengods, fajans eller fint lergods eller andra material. Den keramiska slutprodukten beror på typen och sammansättningen av de viktigaste råvarorna som används, som lera, kaolin, fältspat och kvarts.

(56)

Bords- och köksartiklar av keramiskt material saluförs i en stor mängd olika former som har utvecklats med tiden. De används på en mängd olika platser, såsom hushåll, hotell, restauranger och vårdinrättningar, och är främst avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

(57)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-numren 6911 10 00 , ex 6912 00 21 , ex 6912 00 23 , ex 6912 00 25 och ex 6912 00 29 (Taricnummer 6911 10 00 90, 6912 00 21 11, 6912 00 21 91, 6912 00 23 10, 6912 00 25 10 och 6912 00 29 10).

(58)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(59)

De anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(60)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som tyder på att det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(61)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla kända producenter i Kina att lämna de uppgifter som begärs i bilaga III till tillkännagivandet när det gäller de insatsvaror som används för att producera den produkt som översynen gäller.

(62)

För att få de uppgifter som kommissionen ansåg nödvändiga för sin undersökning om påstådda betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen sände kommissionen också ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna.

(63)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att detta tillkännagivande hade offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och bevis på lämpligheten i fråga om att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(64)

I tillkännagivandet om inledande förklarar kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(65)

Den 6 juni 2025 offentliggjorde kommissionen en notering till ärendehandlingarna (26) (noteringen av den 6 juni) i syfte att inhämta berörda parters synpunkter på de relevanta källor som kommissionen kunde använda sig av för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a e andra meningen i grundförordningen. På grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, som i förekommande fall har uppdaterats, tillsammans med andra källor till tillgängliga uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, till exempel material, energi och arbetskraft som de exporterande producenterna använde vid produktionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även tre möjliga representativa länder: Brasilien, Thailand och Turkiet, och den drog slutsatsen att Turkiet i det skedet var det lämpligaste representativa landet enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(66)

Kommissionen gav alla berörda parter tillfälle att yttra sig. Kommissionen tog emot synpunkter från sökandena.

(67)

Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 5.1.2 i denna förordning.

(68)

Den 1 augusti 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den ämnade bibehålla antidumpningstullarna (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(69)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och tog dem i beaktande där så var lämpligt. De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta.

(70)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(71)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(72)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(73)

Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Folkrepubliken Kina (Kina) och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(74)

För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.

(75)

I begäran betonade sökandena – som ett viktigt inslag i den ”socialistiska marknadsekonomin” – den aktiva vägledningen från det kinesiska kommunistpartiet inom både den offentliga och den privata sektorn. Sökandena underströk dessutom förekomsten av övergripande systemiska snedvridningar i Kina och analyserade statliga ingripanden på olika ekonomiska nivåer, särskilt inom den keramiska sektorn och på marknaden för bords- och köksartiklar av keramiskt material.

(76)

I begäran konstaterades vidare att den kinesiska keramiska sektorn för den produkt som översynen gäller betjänas av företag som ägs, kontrolleras, övervakas eller vägleds av de kinesiska myndigheterna. I detta avseende framhöll sökandena de kinesiska myndigheternas inblandning i ekonomin genom nära förbindelser med både offentliga och privata enheter och uppgav att de kinesiska myndigheternas politiska mål uppnås med hjälp av flera olika åtgärder, bland annat de nationella ekonomiska planerna.

(77)

I begäran nämndes särskilt den trettonde femåriga utvecklingsplanen för 2016–2020 – utvecklingsplanen för den lätta industrin – och tillhörande vägledande yttranden, som syftar till att stärka och förbättra finanspolitiken och politiken för finansiellt stöd till sektorn och att uppmuntra lokala myndigheter att eftersträva de mål som har fastställts för sektorn även på provinsnivå och kommunal nivå (27). Sökande noterade att den keramiska industrin, med tanke på dess betydelse inom de kinesiska lätta industrierna, står under ständig politisk tillsyn och vägledning från de kinesiska myndigheterna för att säkerställa att dessa planer följs. Arbetsplanen för en stabil tillväxt inom den lätta industrin (2023–2024), som även omfattar den keramiska sektorn, är ett annat policydokument som de kinesiska myndigheterna har infört för att vägleda verksamheten inom sektorn, genom antagandet av ”mer kraftfulla åtgärder […] för att öka utvecklingstakten, optimera den ekonomiska strukturen och främja en fortsatt återhämtning av ekonomin” (28).

(78)

I begäran konstaterades också att den statliga närvaron i företagen gör det möjligt för staten att påverka priserna och kostnaderna för den produkt som översynen gäller. Sökandena upprepade kommissionens slutsatser i den första översynen vid giltighetstidens utgång, särskilt vad gäller Kinas kontinuerliga inblandning genom inrättandet av kommunistparticeller vid både statsägda och privata företag. Sökandena hänvisade till kommunistpartiets närvaro i företag som Great Wall-koncernen och Guandong Sitong, med kommunistpartimedlemmar på ledande positioner. I begäran framhölls dessutom att keramiska råvaror hade inkluderats i provinsplanerna, t.ex. i Jiangxis övergripande plan för mineralresurser (2016–2020) och i Guangdongs övergripande provinsiella plan för mineralresurser (2021–2025).

(79)

Sökandena underströk dessutom att det finns offentlig politik eller offentliga åtgärder som gynnar inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna. De framhöll resultaten av tidigare antidumpningsundersökningar, i vilka kommissionen fastställt att resurser anslås till sektorer som betecknas som strategiska eller på annat sätt ekonomiskt viktiga, inbegripet den keramiska sektorn, och erinrade om att de kinesiska myndigheterna har infört en ”strategi för utveckling av industrikluster” för att tillhandahålla strategisk infrastruktur och specialiserade anläggningar. Sökandena drog därför slutsatsen att de kinesiska myndigheterna anslår resurser till den kinesiska keramiska sektorn samtidigt som den kräver att företagen följer den statliga politiken och påverkar de fria marknadskrafterna inom denna sektor.

(80)

I begäran undersöktes även avsaknaden av, den diskriminerande tillämpningen av eller ett felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätten inom den keramiska sektorn och på marknaden för den produkt som översynen gäller. Sökandena noterade de kinesiska myndigheternas viktiga roll i insolvensförfaranden, även det faktum att Kinas folkdomstol lyder under de kinesiska myndigheterna. Domstolen måste ge ett förhandsgodkännande för att avgöra om ansökningar från börsnoterade företag ska godtas eller avslås. När det gäller egendomslagarna i Kina uppgav sökandena att all mark ägs av staten och att tilldelningen av denna helt och hållet sköts av de kinesiska myndigheterna. De upprepade också resultaten av den första översynen vid giltighetstidens utgång, där kommissionen fastställde att dessa regelbundet inte respekteras, trots att det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningen på ett öppet sätt.

(81)

Slutligen betonades det i begäran att lönekostnaderna är snedvridna i Kina, särskilt inom den keramiska sektorn och på marknaden för den produkt som översynen gäller. Sådana snedvridningar fastställdes redan i den första översynen vid giltighetstidens utgång och sökandena fann ingen bevisning för att sektorn för bords- och köksartiklar av keramiskt material är skyddad mot snedvridningarna av lönekostnaderna.

(82)

För det andra har kommissionen, i en nyligen genomförd undersökning rörande den keramiska sektorn i Kina (29) konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I denna undersökning konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (30). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den keramiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (31), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (32). Kommissionen konstaterade vidare att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (33). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (34). Kommissionen konstaterade likaså snedvridningar av lönekostnaderna i den keramiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (35), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (36).

(83)

För det tredje drog kommissionen i den första översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (37) slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen är inte medveten om några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som kan påverka denna slutsats.

(84)

För det fjärde pekade ytterligare bevisning i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (rapporten) (38), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen och som det påminns om ovan, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(85)

För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(86)

Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(87)

I samband med utlämnandet av uppgifter uppmanade CCCLA kommissionen att godta de inhemska priser och kostnader som hade rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna och att ändra sitt beslut om betydande snedvridningar. Till stöd för detta påstående hävdade CCCLA vidare följande:

(88)

Kommissionen hänvisar berörda parter till bedömningen i skäl 17–19. Mot denna bakgrund, och eftersom CCCLA inte lade fram någon ny bevisning, avfärdades påståendet.

(89)

Efter att ha fastställt förekomsten av betydande snedvridningar som påverkar priserna och/eller kostnaderna inom den kinesiska sektorn för bords- och köksartiklar av keramiskt material, konstruerade kommissionen enligt artikel 2.6a b i grundförordningen normalvärdet på grundval av kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(90)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(91)

Såsom förklaras i skäl 65 utfärdade kommissionen en notering om de källor som hade använts för att fastställa normalvärdet, dvs. noteringen av den 6 juni. I noteringen beskrivs de faktiska omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. I denna notering informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(92)

Både CCCLA och sökandena lämnade synpunkter.

(93)

Brasilien, Thailand och Turkiet klassificeras alla som länder med en ekonomisk utveckling som liknar den i Kina, dvs. att Världsbanken klassificerar dem som övre medelinkomstländer.

(94)

Inga synpunkter inkom beträffande det urval av länder som uppgavs i denna notering.

(95)

Praktiskt taget alla länder i världen producerar någon mängd av den produkt som översynen gäller. Efter en analys av tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter från Global Trade Atlas (GTA-databasen) (42) och Orbis Bureau van Dijk (Orbis) (43), identifierade kommissionen Brasilien, Thailand och Turkiet som möjliga representativa länder för denna undersökning.

(96)

Kommissionen analyserade noggrant alla relevanta uppgifter som fanns tillgängliga i ärendehandlingarna för samtliga produktionsfaktorer i de tre möjliga representativa länderna och noterade följande:

(97)

Den producent som identifierades i Turkiet har offentliggjort sina nyligen granskade räkenskaper, medan så inte är fallet för de företag som identifierades i Brasilien och Thailand. Tillgång till räkenskaperna är visserligen inte en nödvändig förutsättning för denna typ av analys, men är ändå en fördel eftersom kommissionen kan använda dem för att förvissa sig om att de lämpligaste uppgifterna används och att effekterna av eventuella extraordinära händelser undantas.

(98)

Turkiet har detaljerad och offentligt tillgänglig information om arbetskraftskostnader samt uppgifter om arbetstider i den relevanta sektorn (den icke-metalliska mineralsektorn, inklusive produktion av keramik, glas, cement och kalk). Turkiets uppgifter omfattar socialförsäkringsförmåner och andra arbetskraftskostnader som ska betalas av företagen. Arbetskraftskostnaderna är en viktig faktor i det aktuella ärendet, eftersom de utgör i genomsnitt 45–55 % av de totala produktionskostnaderna.

(99)

I samband med inledandet hävdade CCCLA att valet av Turkiet som lämpligt representativt land i detta fall skulle leda till artificiellt uppblåsta dumpningsmarginaler. CCCLA noterar att energipriserna ökade påtagligt i Turkiet under 2023, i en utsträckning som de inte gjorde i Kina, vilket skulle bevisa att energikostnaderna, som var en av de främsta kostnadsdrivande faktorerna, påverkades av stora ekonomiska chocker. Detta påstående upprepades i samband med ett senare hörande.

(100)

Kommissionen vill påpeka att även om det är sant att energi är en viktig insatsvara vid tillverkningen av bordsartiklar av keramiskt material är det utan tvekan, inte den främsta kostnadsdrivande faktorn, som är arbetskraften. Dessutom tillhandahöll CCCLA stödjande uppgifter om elpriser för att underbygga sitt påstående, men elektricitet utgör en mindre del av den energimix som används vid tillverkningen av den undersökta produkten och som, på grund av det otillräckliga samarbetet från de kinesiska exporterande producenterna, måste baseras på tillgängliga uppgifter. Energikostnaderna beror i själva verket på naturgaspriserna, som ökade betydligt 2022, men minskade redan i början av översynsperioden (44).

(101)

När det gäller argumentet att energipriserna bör betraktas som snedvridna på grund av att Kina inte upplevde av liknande ökningar, och att Turkiet därför inte uppfyller lämplighetsvillkoret för att kunna väljas ut som representativt land, noterar kommissionen att prisutvecklingen i Kina inte är relevant för bedömningen av snedvridningar i potentiella representativa länder med tanke på den konstaterade förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Synpunkten avvisades därför.

(102)

På grundval av de kombinerade effekterna av alla dessa faktorer ansåg kommissionen att Turkiet var det lämpligaste representativa landet för denna undersökning. I noteringen av den 6 juni underrättade kommissionen de berörda parterna om sin avsikt att använda Turkiet som representativt land och uppmanade dem att komma med synpunkter.

(103)

Sökandena välkomnade valet av representativt land och noterade att bland de tre möjliga representativa länderna importerade Turkiet de största kvantiteterna av de huvudsakliga råvaror som behövdes för att tillverka den berörda produkten, samtidigt som landet hade en minimal andel import från Kina. Sökandena tillade att Turkiet, bland samtliga tre möjliga representativa länder, hade den mest kompletta uppsättningen uppgifter om arbetskraft samt lättillgängliga reviderade årsredovisningar.

(104)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(105)

Mot bakgrund av analysen ovan och de uppgifter som finns tillgängliga i ärendehandlingarna använde kommissionen uppgifter för Turkiet och det turkiska företaget Kütahya Porselen Sanayii A.S. för att fastställa motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(106)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, till exempel råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder i samband med produktionen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(107)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda den information som tillhandahållits av Turkiets statistikinstitut (Turkstat) (45) om arbetskraft och den information som offentliggjorts av Turkiets tillsynsmyndighet för energimarknaden (46) för att fastställa icke snedvridna arbetskrafts- och energikostnader. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle använda de finansiella uppgifterna för det turkiska företaget Kutahya Porselen Sanayii A.S för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst som fanns tillgängliga i dess reviderade räkenskaper som offentliggjorts på deras egen webbplats.

(108)

Med beaktande av alla uppgifter på grundval av den tidigare undersökningen vid giltighetstidens utgång beslutades att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 2

Produktionsfaktorer för bords- och köksartiklar av keramiskt material

(109)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade till en producents fabrik i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporteras i GTA-databasen. För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade till en producents fabrik i det representativa landet skulle kommissionen vanligen ha lagt till det representativa landets importtull till importpriset samt en uppskattning av transportkostnaderna. Med tanke på att dumpningsmarginalerna redan var så höga att de bekräftade förekomsten av dumpning under översynsperioden, vilket förklaras i skäl 145 nedan, är en ökning av dumpningsmarginalen till följd av denna justering inte relevant för resultatet av denna översyn.

(110)

Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (52). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.4 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att importen från Kina till det representativa landet hade uteslutits förblev importvolymen från övriga tredjeländer ändå representativ.

(111)

Turkiets statistikbyrå offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde de löner som rapporterats inom tillverkningssektorn för år 2022 för näringsgren C.23 (Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter) (53) enligt klassificeringen Nace rev. 2 (54), vilket är den mest aktuella statistik som finns tillgänglig. Värdena har justerats för inflation med hjälp av det prisindex för producenter som offentliggjorts av Turkiets statistikbyrå (55). Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent (56) uppgick till 59,96 CNY/timme (57).

(112)

Kommissionen har för avsikt att använda den statistik över elpriser som offentliggjorts av Turkiets tillsynsmyndighet för energimarknaden (Emra) (58) i dess regelbundna pressmeddelanden som omfattar pristabeller som är baserade på elräkningar och som offentliggörs kvartalsvis eller halvårsvis (59). Kommissionen använde uppgifterna om de industriella elpriserna i Kuruș/kWh för industrisektorn för år 2023, som omfattade översynsperioden, dvs. 0,93 CNY/kWh.

(113)

Kommissionen använde gaspriset för industriella användare i Turkiet enligt Tillsynsmyndigheten för energimarknaden (60) i dess rapport om naturgasmarknadssektorn 2023 (61). Kommissionen avser att använda uppgifter om de industriella gaspriserna i motsvarande konsumtionsintervall i TRY/Sm3 för hela översynsperioden. Den tillämpliga enhetskostnaden beräknas uppgå till 3,40 CNY/sm3 (62).

(114)

I synpunkterna på noteringen av den 6 juni noterade sökandena att länken till källan för gaspriserna inte fungerade. Kommissionen har uppdaterat länken, som nu är tillgänglig.

(115)

Kommissionen har för avsikt att använda de gällande priserna för vatten för industriellt bruk som offentliggjorts av investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli på grundval av källor från Istanbuls vatten- och avloppsförvaltning, Eskișehirs vatten- och avloppsförvaltning och Antalyas vatten- och avloppsförvaltning (63). Kommissionen avser att använda uppgifterna från Eskișehir-regionen eftersom det turkiska företag som används för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst ligger i denna region. Den tillämpliga enhetskostnaden beräknas uppgå till 1,63 CNY/m3 (64).

(116)

I artikel 2.6a a andra stycket i grundförordningen fastställs följande: ”Det konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(117)

Nivån på tillverkningsomkostnaderna justerades till de referensvärden som beräknats ovan på grundval av de uppgifter som användes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(118)

För att konstruera ett icke snedvridet värde för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst använde kommissionen de finansiella uppgifterna från det turkiska företaget Kütahya Porselen Sanayii A.S. Kommissionen använde närmare bestämt de siffror för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som rapporterades i företagets reviderade räkenskaper för 2023. Baserat på tillgängliga uppgifter från företaget avsåg den största delen av affärsverksamheten den berörda produkten. Företaget justerade sina räkenskaper i enlighet med de standarder som fastställts av International Accounting Standard Board (IASB), enligt vilka turkiska företag måste tillämpa inflationsjusteringar på sina räkenskaper. Denna procentandel av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst justerades till nivån fritt fabrik genom att förpacknings- och transportkostnader drogs av från de totala försäljnings- och administrationskostnaderna samt de andra allmänna kostnaderna och från omsättningen.

(119)

På grundval av det som nämns ovan konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(120)

Kommissionen fastställde det konstruerade normalvärdet genom följande två steg. Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. I detta syfte, och på grund av den otillräckliga samarbetsnivån, multiplicerade kommissionen de användningsfaktorer som observerades i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång för material, arbetskraft, el och vatten med de icke snedvridna kostnader per enhet som observerades i det representativa landet Turkiet.

(121)

Därefter tillämpade kommissionen ovannämnda omkostnadsmarginal och Kütahya Porselen Sanayii A.S. försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst på de tillverkningskostnader som fastställs ovan.

(122)

Till följd av detta lades följande faktorer till den icke snedvridna tillverkningskostnaden:

(123)

På grund av avsaknaden av tillräcklig samarbetsvilja beräknade kommissionen exportpriset på grundval av importstatistik från Eurostat, justerad till nivån fritt fabrik, för att motsvara det pris som faktiskt betalas eller ska betalas för den berörda produkten när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. Priset cif minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna som beräknats i översynen vid giltighetstidens utgång.

(124)

I samband med inledandet hävdade CCCLA att de priser som rapporteras i den officiella handelsstatistiken, på grund av komplexiteten och det stora utbud av produkttyper som omfattas av definitionen av den berörda produkten, och som blandas i den officiella handelsstatistiken, inte utgör ett adekvat antagande om dumpningsmarginalens storlek.

(125)

Kommissionen påminde CCCLA om att den otillräckliga samarbetsviljan hos de exporterande producenterna av den undersökta produkten i Kina gjorde det omöjligt att särskilja mellan produktkontrollnummer för att konstruera normalvärdet. Kommissionen hade därför inget annat val än att beräkna dumpningsmarginalen som en jämförelse av genomsnitten, i vilket fall noggrannhetsnivån hos den officiella handelsstatistik som användes var helt rimlig. Detta påstående avvisades därför.

(126)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CCCLA att de priser som rapporteras i handelsstatistikverktygen (t.ex. Eurostat) inte differentierar efter produktkontrollnummer och att de rapporterade priserna därför inte utgör ett lämpligt antagande om vad dumpningsmarginalen skulle kunna vara.

(127)

Cerame-Unie påpekade att kommissionen endast förlitade sig på denna metod på grund av de kinesiska exporterande producenternas otillräckliga samarbete. Kommissionen kontaktade ett 101 kinesiska exporterande producenter/grupper av exporterande producenter, men endast en lämnade ett fullständigt svar på frågeformuläret.

(128)

Denna enda exporterande producent stod för omkring [1–2 %] av den totala importvolymen av den berörda produkten till unionen under översynsperioden.

(129)

Såsom kommissionen med rätta har fastställt kunde en sådan låg importnivå inte anses vara representativ för den totala importen från Kina.

(130)

Cerame-Unie påpekade att artikel 18.6 i grundförordningen är otvetydig: Vid bristande samarbete ”kan resultatet av undersökningen utfalla mindre gynnsamt för parten”. Kommissionens beräkning av dumpningsmarginalen som en jämförelse av genomsnitten är därför helt rimlig och ligger inom unionsrättens gränser, med mot bakgrund av omständigheterna i ärendet.

(131)

I samband med denna analys belyser Cerame-Unie kommissionens slutsatser att dumpningsmarginalen under översynsperioden konstaterades överstiga 100 %. Kommissionen noterade vidare att denna dumpningsmarginal var kraftigt undervärderad, eftersom normalvärdet inte justerades för transport och tullar på importpriset för råvaror (se skäl 106) och exportpriset inte justerades för återbetalning av mervärdesskatt (se skäl 125).

(132)

Mot denna bakgrund betonade Cerame-Unie att uppgifterna om fortsatt dumpning under översynsperioden stöder behovet av att fortsätta att förlänga antidumpningsåtgärderna.

(133)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade CCCLA sitt påstående att de priser som rapporteras i handelsstatistikverktygen (t.ex. Eurostat) inte differentierar efter produktkontrollnummer och att de rapporterade priserna därför inte utgör ett lämpligt antagande om vad dumpningsmarginalen skulle kunna vara. Eftersom inga nya uppgifter eller bevis lades fram till stöd för påståendet hänvisar kommissionen alla parter till sin tidigare bedömning av frågan, vilket också anges i skäl 125.

(134)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(135)

Så som förklaras i skälen 119–122 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet.

(136)

Frågan om huruvida normalvärdet för återbetalning av mervärdesskatt vid export skulle justeras bedömdes inte, eftersom de dumpningsmarginaler som redan hade fastställts under översynsperioden är tillräckligt höga (mer än 100 %) för att bekräfta att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta. En ökning av dumpningsmarginalen till följd av justeringen för mervärdesskatt är därför inte relevant för resultatet av denna översyn, eftersom den inte skulle strida mot denna slutsats.

(137)

Såsom förklaras i skäl 123 gjordes följande justeringar för att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik: de (sjö)frakts- och försäkringskostnader och inhemska transportkostnader som beräknats i översynen vid giltighetstidens utgång.

(138)

På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till över 100 %. Det bör noteras att den dumpningsmarginal som erhölls var betydligt undervärderad, eftersom normalvärdet inte justerats för transport och tullar på importpriset på råvaror (se skäl 109) och exportpriset inte justerats för återbetalning av mervärdesskatt (se skäl 136).

(139)

Det konstaterades därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(140)

Efter utlämnandet av uppgifter uttryckte CCCLA förvåning över den konstaterade dumpningsnivån och hävdade att den var resultatet av uppblåsta referensvärdespriser och överdrivna kovter för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilket gjorde Kütahya Porselen till ett olämpligt val. I detta syfte jämförde CCCLA råvarupriserna i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och i den aktuella undersökningen, och noterade en allmän ökning. CCCLA hänvisade till att arbetskraftskostnaden var en av de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna vid produktionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material och föreslog att det faktum att arbetskraftskostnaderna hade ökat mellan den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och den aktuella undersökningen inte återspeglar hur arbetskraftskostnaden faktiskt har ökat i Kina.

(141)

Kommissionen noterade att importpriserna till Turkiet, såsom anges i bilaga II till noteringen om produktionsfaktorer av den 6 juni, låg i linje med importpriserna till Brasilien och Thailand. Kommissionen påpekade dessutom att inte alla produktionsfaktorer har samma vikt i den undersökta produktens kostnadsstruktur. I detta avseende är användningen av gipsmaterial för formar, som enligt CCCLA nu kostar 37 gånger så mycket, minimal och har praktiskt taget ingen inverkan på beräkningen. Dessutom är den huvudsakliga råvara som används vid produktionen av den undersökta produkten kaolin, för vilken det referenspris som används återigen stämmer överens med Brasiliens och Thailands pris.

(142)

När det gäller nivån på de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som användes för att konstruera normalvärdet noterade kommissionen att de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst som redovisades i Kütahya Porselens reviderade räkenskaper ligger i linje med nivåerna för den bredare sektorn (Nace C-234), vilket har rapporterats av de turkiska myndigheterna.

(143)

När det slutligen gäller påståendet att ökningarna av arbetskraftskostnaderna inte är representativa för situationen i Kina noterade kommissionen att arbetskraftskostnaderna i Turkiet, enligt tillgängliga källor, ökade till följd av de turkiska myndigheternas senaste ökning av minimilönen, i syfte att återställa de turkiska medborgarnas köpkraft. Detta innebär att de turkiska myndigheterna syftade till att återställa arbetskraftskostnaderna till en nivå som står i proportion till den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet, som är en nivå som liknar den i Kina. Mot denna bakgrund finns det ingen anledning att se det som att ökningen av arbetskraftskostnaderna var överdriven. Hur arbetskraftskostnaderna har utvecklats i Kina, som konstaterades påverkas av de betydande snedvridningar som fastställs i denna undersökning, är dessutom irrelevant.

(144)

I den första noteringen om produktionsfaktorer uppmanade kommissionen dessutom alla parter att föreslå andra lämpliga representativa länder, men CCCLA kom inte med några förslag. På grundval av det som nämns ovan avvisade kommissionen CCCLA:s påståenden.

(145)

Eftersom det konstaterats att dumpning förekom under översynsperioden undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Därför analyserade kommissionen följande ytterligare faktorer: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, de kinesiska exporterande producenternas prissättning på andra marknader och unionsmarknadens attraktionskraft.

(146)

Kina är världens största exportör av bords- och köksartiklar av keramiskt material och har tusentals aktiva producenter (65). I bilagorna till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lade sökandena fram källor som visade på att Kina hade en daglig produktionskapacitet på 87,03 miljarder enheter brukskeramik under översynsperioden, med en outnyttjad kapacitet på 18,7 % (66). Produktionskapaciteten för brukskeramik har ökat stadigt sedan den senaste översynen, samtidigt som kapacitetsutnyttjandet har hållits stabilt på omkring 81 %. Detta har gjort det möjligt för den outnyttjade kapaciteten att öka från 12,9 miljarder enheter 2019 till över 16 miljarder enheter under översynsperioden. En produktionskapacitet av en sådan omfattning innebär att Kina ensamt flera gånger om skulle kunna täcka unionens sammanlagda förbrukning, som uppskattades till ungefär 491 264 ton under översynsperioden (se skäl 161 nedan). Problemet med överkapacitet erkändes i räkenskaperna från några av de stora kinesiska producenterna (67) och i flera olika marknadsuppgifter (68) (69).

(147)

Sedan det att åtgärderna infördes har exporten av bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina kommit in i unionen i stora mängder, och stod fortfarande för nästan 60 % av unionens förbrukning under översynsperioden, vilket förklaras närmare i avsnitt 4.3.1 nedan. Detta tyder även på att kinesiska exporterande producenter av bords- och köksartiklar av keramiskt material har starka affärsförbindelser med sina kunder i unionen.

(148)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att Kina hörde till de största producenterna av bords- och köksartiklar av keramiskt material i världen och hade en betydande outnyttjad kapacitet som, vilket underlättades av de befintliga starka affärsförbindelserna, enkelt kunde exporteras till unionen i ännu större volymer om åtgärderna upphävdes.

(149)

Enligt GTA-databasen exporterade Kina (70)2 094 958 ton, vilket motsvarar 53 393 909 510 RMB eller ett genomsnittligt cif-värde på 25,48 RMB/kg.

(150)

Kommissionen jämförde de genomsnittliga exportpriserna på cif-nivå för de viktigaste exportmarknaderna för bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina, som de rapporteras i GTA-databasen, med exportpriset till unionen i samma handelsled. Det konstaterades att priserna på exporten från Kina till deras viktigaste exportmarknader (Förenta staterna, Ryssland) är likartade eller lägre än priserna till EU, vilket gör unionsmarknaden mer attraktiv för kinesiska exportörer av den berörda produkten.

(151)

Unionen är en av världens största marknader för bords- och köksartiklar av keramiskt material. Såsom redan nämns i skäl 147 fortsatte exporten från Kina av den berörda produkten att komma in i unionen i betydande mängder även efter införandet av antidumpningsåtgärderna 2012. Under översynsperioden stod exporten från Kina av bords- och köksartiklar av keramiskt material till unionen för nästan 60 % av unionens förbrukning (se skäl 181). Detta visar tydligt att unionen fortsatte att vara en attraktiv och viktig marknad för kinesiska bords- och köksartiklar av keramiskt material.

(152)

Dessutom påstås det i sökandenas marknadsuppgifter, liksom i företagsrapporter, att den inhemska tillväxten på marknaden för brukskeramik håller på att sakta in. Eftersom produktionskapaciteten och den dagliga produktionen fortsätter att öka kommer företagen att utsättas för ett större press på att öka sina exportvolymer, och unionsmarknadens attraktionskraft kommer att öka.

(153)

Slutligen har handelspolitiska skyddsåtgärder som rör import från Kina av bords- och köksartiklar av keramiskt material införts i andra tredjeländer, vilket visar på samma prisbeteende som har observerats i unionen (71). Dessa handelspolitiska åtgärder kommer att göra det svårare för kinesiska exporterande producenter att exportera till dessa marknader, vilket ytterligare ökar unionsmarknadens attraktionskraft och innebär att denna export kan omdirigeras till unionens marknad.

(154)

En annan faktor som visar på unionsmarknadens attraktionskraft är de kinesiska exporterande producenternas prissättningsstrategi. De kinesiska exporterande producenternas exportpriser för den berörda produkten är betydligt lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden. Faktum är att importen från Kina har de lägsta priserna på unionens marknad. De få tredjeländer som exporterar till lägre priser står endast för en bråkdel av den totala importen till unionen, och deras tillväxtpotential är inte jämförbar med storleken på produktionsanläggningarna i Kina. Det kan därför rimligen förväntas att importen från Kina kommer att komma in på unionens marknad till lägre priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla, även är man tar hänsyn till beloppet för de nu gällande antidumpningstullarna.

(155)

Under skadeundersökningsperioden ökade faktisk det genomsnittliga priset på importen från Kina med 17 %. Trots denna ökning ligger det fortfarande 18 % under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Utan antidumpningstullarna skulle skillnaden uppgå till 38 % (se skäl 169).

(156)

Importen från Kina av den berörda produkten fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden. Kommissionen fann även att Kina var världens största producent och exportör av bords- och köksartiklar av keramiskt material och hade en betydande outnyttjad kapacitet.

(157)

Kommissionen konstaterade även att detta prisbeteende från de kinesiska exporterande producenternas sida på tredjeländers marknader visar att det är sannolikt att dumpningen till unionen skulle fortsätta eller återuppstå om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(158)

Kommissionen fastställde slutligen att unionsmarknaden även efter införandet av åtgärder fortsatte att vara en attraktiv marknad för kinesiska exporterande producenter av bords- och köksartiklar av keramiskt material.

(159)

Med hänsyn till det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten var stor för att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till ökad import till unionen av bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina till dumpade priser.

(160)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten i unionen av över 140 kända producenter. Produktionen är koncentrerad till Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Portugal och Rumänien. Unionens sammanlagda produktion fastställdes till 226 147 ton under översynsperioden på grundval av de kontrollerade svar på frågeformuläret som lämnades in av de unionsproducenter som ingick i urvalet och av Cerame-Unie/FEPF. De unionsproducenter som står för unionens totala produktion utgör unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(161)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av Eurostats importstatistik och försäljningsvolymer för unionsindustrin i unionen, enligt uppgifter från Cerame-Unie/FEPF och uppgifter från de unionsproducenter som ingick i urvalet, som kontrollerades i vederbörlig ordning.

(162)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 3

(163)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 23 % på grund av uppsvinget för bords- och köksartiklar av keramiskt material bland de europeiska konsumenterna till följd av covidpandemin. Den ökade stadigt mellan 2020 och 2022, då den nådde en toppnivå på 555 832 ton, men minskade till 491 264 ton under översynsperioden.

(164)

Enligt uppgifter från Eurostat och makrouppgifter från Cerame-Unie/FEPF utvecklades importvolymen, marknadsandelen och de genomsnittliga priserna på importen av den berörda produkten på följande sätt:

Tabell 4

(165)

Medan antidumpningsåtgärderna var i kraft ökade den totala importvolymen från Kina med 26 % under skadeundersökningsperioden. Den följde stadigt den ökande förbrukningen i unionen fram till 2022 och minskade till 285 513 ton under översynsperioden. Mot bakgrund av en växande marknad ökade importen från Kinas andel av den totala förbrukningen i unionen (se tabell 3) på bekostnad av unionsindustrin, och uppgick till 58,1 % under översynsperioden.

(166)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades priset på importen från Kina till unionen på följande sätt:

Tabell 5

(167)

Under skadeundersökningsperioden ökade priserna på importen från Kina med 17 %, från 1 871 euro/ton till 2 188 euro/ton. Detta är det genomsnittliga importpriset per ton för all import av den berörda produkten och därför kan tendensen påverkas av ytterligare import.

(168)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra följande:

(169)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under översynsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Enligt den ovannämnda metoden visade jämförelsen att importen av den berörda produkten underskred unionsindustrins priser med 18 % under översynsperioden. Utan antidumpningstullar skulle prisunderskridandet ha uppgått till 38 %.

(170)

I sina synpunkter på kommissionens anonyma behandling av vissa unionsproducenter som ingick i urvalet och som inte ingick i urvalet (se skäl 51) hävdade CCCLA också att de kinesiska producenterna endast säljer generiska produkter medan unionsproducenterna säljer exklusiva märkesprodukter. Att jämföra potentiella märkesvaror som produceras i EU med generiska produkter som produceras i Kina skulle därför oundvikligen leda till en uppblåst beräkning av prisunderskridandet.

(171)

Undersökningen visade dock att praktiskt taget inga märkesprodukter såldes av de unionsproducenter som ingick i urvalet, vilka stod för en betydande del av unionens försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden. Om detta påverkade beräkningen av prisunderskridandet alls så skulle det vara i mycket begränsad utsträckning. Denna begäran avvisades således.

(172)

Den sammanlagda importvolymen till unionen samt marknadsandelen för och priserna på importen av bords- och köksartiklar av keramiskt material från andra tredjeländer än Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 6

(173)

Under översynsperioden importerades 69 802 ton bords- och köksartiklar av keramiskt material från andra tredjeländer än Kina. De största exportörerna av den berörda produkten till unionen var Turkiet och Thailand, vilka stod för 4,4 % respektive 2,6 % under översynsperioden. Den totala importvolymen från tredjeländer utgjorde dock endast 14,2 % av unionsmarknaden, vilket var en liten ökning från 13,6 % i början av skadeundersökningsperioden. Man kan därför dra slutsatsen att Kina var den överlägset största exportören till EU av den produkt som översynen gäller under skadeundersökningsperioden och stod för mer än fyra gånger den totala importvolymen från alla övriga tredjeländer sammantaget under översynsperioden.

(174)

De genomsnittliga importpriserna från övriga tredjeländer var konsekvent mycket högre än det genomsnittliga priset på importen från Kina under skadeundersökningsperioden.

(175)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer och förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(176)

De makroekonomiska indikatorerna (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginaler och återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning) bedömdes för unionsindustrin som helhet. Bedömningen baserades på de kontrollerade uppgifter som lämnats av Cerame-Unie/FEPF, de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet och importstatistik.

(177)

Analysen av de mikroekonomiska indikatorerna (lager, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, löner och produktionskostnader) gjordes på företagsnivå för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Bedömningen grundades på deras uppgifter som kontrollerats vid kontrollbesök på plats.

(178)

Unionsindustrin är mycket fragmenterad och kan generellt delas in i två segment: SMF-företag samt stora företag. För vissa mikroekonomiska indikatorer (försäljningspris, kassaflöde, investeringar, genomsnittlig lön per anställd, lager, lönsamhet och produktionskostnad) har resultaten för de företag som ingår i urvalet i det aktuella segmentet viktats enligt det segmentets andel. Precis som i den ursprungliga undersökningen och den senaste översynen vid giltighetstidens utgång användes för detta ändamål den specifika vikten i fråga om produktionsvolymer för varje segment av den sammanlagda sektorn för bords- och köksartiklar av keramiskt material (42 % små och medelstora företag, 58 % stora företag). Detta garanterade att situationen för småföretag speglades korrekt för att undvika en obalans i den övergripande skadeanalysen på grund av resultaten för stora företag.

(179)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande enligt följande:

Tabell 7

(180)

Produktionsvolymen ökade (med 13 %) i linje med den ökande förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden. När det gäller förbrukningen nådde den en toppnivå 2022 och minskade under översynsperioden. På grund av effektivitetsvinster som berodde på investeringar i produktionsutrustning (se skäl 193) ökade produktionskapaciteten med 7 %. Trots en växande marknad minskade dock kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden, från 73 % till 68 %, på grund av de stora importvolymerna från Kina.

(181)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades unionsindustrins försäljning i unionen på följande sätt:

Tabell 8

(182)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden låg i linje med hur förbrukningen utvecklades och ökade under 2021 och 2022, då den nådde en toppnivå på 150 875 ton. När det gäller förbrukningen så minskade försäljningsvolymerna igen under översynsperioden. Sammantaget ökade de med enbart 15 % under skadeundersökningsperioden. Samtidigt minskade dock unionsindustrins marknadsandel från 29,7 % till 27,7 %, eftersom unionsindustrin inte kunde dra nytta av den växande unionsmarknaden och förlorade försäljningsvolym på grund av den dumpade importen från Kina.

(183)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades sysselsättningsnivån och produktionen inom unionsindustrin på följande sätt:

Tabell 9

(184)

Sysselsättningen ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden, i linje med unionsindustrins ökande produktion. Under skadeundersökningsperioden förblev produktiviteten hos unionsproducenternas personalstyrka stabil, mätt som produktion (ton) per anställd per år.

(185)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktion med 13 %, medan försäljningsvolymen i unionen ökade med 15 % till följd av den ökande förbrukningen i unionen. Trots att förbrukningen i unionen ökade med 23 % kunde unionsindustrin inte gynnas av den på grund av den dumpade importen från Kina och därför inte fullt ut dra nytta av den ökning av produktionskapaciteten vid sina produktionsanläggningar som hade uppnåtts på grund investeringsrelaterade effektivitetsvinster.

(186)

Dumpningen fortsatte i en betydande grad under översynsperioden, vilket förklaras i avsnitt 3 ovan. Det bör påpekas att de kinesiska producenterna underskred unionsindustrins försäljningspriser i betydande utsträckning.

(187)

Under skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin inte dra full nytta av den ökade förbrukningen i unionen, eftersom unionsindustrins produktion och försäljning inte ökade i samma utsträckning. Trots den ökade produktionen och försäljningen minskade unionsproducenternas marknadsandelar till och med under skadeundersökningsperioden. Importvolymen från Kina växte däremot i en högre takt än förbrukningen i unionen, vilket gjorde det möjligt att öka marknadsandelarna under samma period. Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin faktiskt inte har kunnat skaffa sig fler marknadsdelar på grund av importen från Kina på en växande unionsmarknad.

(188)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades de genomsnittliga försäljningspriserna per enhet till icke-närstående kunder i unionen och den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet för de unionsproducenter som ingick i urvalet på följande sätt:

Tabell 10

(189)

Under skadeundersökningsperioden låg unionsindustrins priser totalt sett på samma nivå under 2020 och 2021. De ökade från och med 2022 till följd av de ökande produktionskostnaderna, vilket förklaras av högre energikostnader och inflation. Ändå underskred unionsindustrins priser totalt sett produktionskostnaden under hela skadeundersökningsperioden på grund av den konstanta prispress som utövades av importen från Kina.

(190)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades lagernivåerna för de unionsproducenter som ingick i urvalet på följande sätt:

Tabell 11

(191)

Unionsindustrins utgående lager ökade i absoluta termer med 85 % under skadeundersökningsperioden. Den kraftigt uppåtgående trenden, särskilt mellan 2022 och översynsperioden, ger anledning till oro eftersom industrin normalt verkar på orderbasis, vilket konstaterades i den ursprungliga undersökningen och bekräftades för de unionsproducenter som ingick i urvalet i den aktuella översynen.

(192)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden gick unionsindustrin stadigt med förlust, som minskade gradvis från –7,9 % till –6,2 %. Detta är ännu lägre än den låga lönsamhetsnivå som uppnåddes under den ursprungliga undersökningen (3,5 %) och därmed betydligt lägre än det vinstmål som ansågs godtagbart i den ursprungliga undersökningen (dvs. 6,0 %).

(193)

Under skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins kassaflöde till nästan noll. Investeringsnivån ökade däremot med 489 %. Det bör dock noteras att denna investering huvudsakligen finansierades med stöd i form av offentliga medel som beviljades för att mildra effekterna av covid-krisen 2020 och 2021 och den kraftiga ökningen av energikostnaderna 2022. Dessa engångsbidrag, som var avsedda för att modernisera produktionsutrustningen, gjorde det möjligt för företagen att kraftfullt uppgradera sin produktionsutrustning, vilket framgår av den ökade produktionen.

(194)

Under skadeundersökningsperioden var räntabiliteten, som definieras som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde, konstant negativ.

(195)

Under samma period ökade de genomsnittliga lönenivåerna med 25 %, dvs. i en högre takt än den totala ökningen av produktionskostnaden per enhet.

(196)

Skadeanalysen visar att unionsindustrins situation försämrades under skadeundersökningsperioden, trots ansträngningar för att hålla jämna steg med den stigande förbrukningen. Även om produktionskapaciteten och produktionsvolymerna ökade i linje med försäljningsvolymerna kunde marknadsandelarna inte behållas. Mot bakgrund av de ökande produktionskostnaderna, särskilt energikostnaderna, kunde unionsindustrin inte höja sina försäljningspriser tillräckligt. Detta berodde till stor del på den lågt prissatta den kinesiska importen, som trots de gällande åtgärderna påtagligt underskred unionsindustrins priser. Mot denna bakgrund drog kommissionen därför slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(197)

Det är därför uppenbart att unionsindustrin inte kunde återhämta sig från tidigare skada under skadeundersökningsperioden. De fortsatt betydande importvolymerna från Kina till priser som underskred unionsindustrins priser, vilka redan tidigare underskred produktionskostnaden, har återigen försatt unionsindustrin i en skadevållande situation.

(198)

Efter utlämnandet av uppgifter påpekade Cerame-Unie att Förenta staternas administration den 2 april 2025 tillkännagav en allmän tullhöjning för de flesta handelspartner. För kinesiska varor uppgick de amerikanska tullarna inledningsvis till 67 %. Även om denna procentsats har sänkts genom förhandlingar omfattas Kina för närvarande av en sammanlagd tullsats på 55 % (gäller ännu inte). Eftersom kommissionen konstaterade att Förenta staterna är en av Kinas viktigaste exportmarknader för den berörda produkten skulle Kina, om Förenta staternas tullsats börjar att tillämpas i praktiken, exportera till unionen i ännu större utsträckning, vilket skulle leda till ytterligare skada för unionens producenter av bordsartiklar av keramiskt material. Cerame-Unie hävdade därför att Förenta staternas så kallade ömsesidiga tullar skulle kunna göra unionsmarknaden ännu mer attraktiv för kinesiska exportörer av bords- och köksartiklar av keramiskt material, särskilt med tanke på den kinesiska bords- och köksindustrins betydande outnyttjade kapacitet.

(199)

Kommissionen undersökte detta påstående och höll med om att införandet av sådana tullar faktiskt skulle kunna göra unionsmarknaden mer attraktiv.

(200)

Efter utlämnandet av uppgifter ifrågasatte CCCLA kommissionens slutsatser om skada och hävdade att orsakssambandet mellan importen från Kina och den skada som har observerats under översynsperioden inte stöds av faktisk bevisning.

(201)

CCCLA ansåg att kommissionens slutsatser om skada nästan helt och hållet utgick från lönsamhetsindikatorn, medan flera viktiga makroekonomiska indikatorer – bland annat förbrukning, produktion, försäljningsvolym, sysselsättning och investeringar – förbättrades under skadeundersökningsperioden.

(202)

Dessutom hävdade CCCLA att även vissa mikroekonomiska indikatorer, som produktionskostnad per enhet, investeringar och arbetskraftskostnader, är de främsta orsakerna till att lönsamheten minskade, och inte importen från Kina.

(203)

Detta påstående måste avvisas. Det stämmer att till följd av den ökade förbrukningen, produktionen och försäljningsvolymen i unionen ökade unionsindustrin till följd av effekten av covid och, för att dra nytta av det förnyade intresset bland de europeiska konsumenterna, investerade unionsindustrin i ökad kapacitet. Såsom förklaras i skäl 182 kunde unionsindustrin trots dessa ansträngningar inte dra nytta av den växande unionsmarknaden och förlorade marknadsandelar till förmån för importen från Kina, vilket framgår av de ökade lagren och det minskade kapacitetsutnyttjandet.

(204)

När det gäller de mikroekonomiska indikatorerna håller kommissionen med om att unionsindustrins ökade produktionskostnader per enhet inte kan tillskrivas verkningarna av importen från Kina. Såsom CCCLA själv medger i sin skrivelse underskred emellertid unionsindustrins genomsnittliga pris dess kostnader under hela skadeundersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 189 gjorde den ständiga prispressen från den dumpade importen från Kina att unionsindustrin inte kunde höja priserna till en hållbar nivå för att täcka de ökade kostnaderna, till exempel kostnaderna för arbetskraft och energi, och för att de investeringar som gjorts skulle löna sig. Detta påstående avvisas därför.

(205)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs inverkan av den dumpade importen. Dessa faktorer är import från övriga tredjeländer och unionsindustrins exportresultat.

(206)

Importvolymen av bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på 58,1 % i unionen under översynsperioden. Samtidigt förlorade unionsindustrins försäljning, trots att den ökade, marknadsandelar till importen från Kina. Det genomsnittliga importpriset från Kina förblev konstant och låg betydligt lägre än unionsindustrins priser och kostnader under hela skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga importpriserna underskred unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris med 18 %. Utan antidumpningstullarna skulle skillnaden motsvara 38 % (se skäl 169).

(207)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att importen från Kina var betydande och utövade ett nedåtriktat tryck på unionsindustrins priser och försäljningsvolymer, vilket låg bakom den skada som unionsindustrin led.

(208)

Kommissionen ansåg dessutom att det fanns ett tydligt tidsmässigt samband mellan den ökade importen från Kina och den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(209)

Importvolymen från övriga tredjeländer ökade bara något under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av skäl 173 ovan. Denna import kom främst från Turkiet (4,4 % av marknadsandelen under översynsperioden), Thailand (2,6 %), Förenade kungariket (1,4 %), Bangladesh (1,3 %) och Förenade Arabemiraten (1,3 %).

(210)

När det gäller Turkiet och Förenade Arabemiraten importerades produkterna till priser som låg betydligt lägre än unionsproducenternas priser under hela skadeundersökningsperioden, även om de var betydligt högre än de kinesiska priserna. Under översynsperioden var priserna på importen från Bangladesh lägre än unionsproducenternas försäljningspriser, men de låg ständigt högre än priserna på importen från Kina under skadeundersökningsperioden. Importen från andra länder var tvärtemot mycket högre prissatt än unionsproducenternas priser.

(211)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de observerade priserna för Turkiet, Förenade Arabemiraten och Bangladesh, som låg under unionsindustrins genomsnittspriser, kunde ha bidragit till skadan. Med tanke på de låga importvolymerna skulle dessa effekter dock ha varit begränsade.

(212)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CCCLA att kommissionen inte hade analyserat verkningarna av importen från andra tredjeländer på rätt sätt, eftersom även leverantörer med små volymer kan påverka marknadspriserna, särskilt inom nischsegment eller på geografiska delmarknader. CCCLA lade dock inte fram någon bevisning till stöd för sitt påstående, som därför avvisades.

(213)

Unionsproducenternas export utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

(214)

Exportförsäljningen stod för omkring 40 % av unionsproducenternas totala försäljning. Även om unionsproducenternas exportförsäljning ökade betydligt under 2021, med 29 %, var tillväxtsiffrorna lägre jämfört med dem på unionsmarknaden under 2022 och översynsperioden (se tabell 8 2022: 27 %, respektive översynsperioden: 15 %). Sammantaget ökade exportförsäljningen med 8 % under skadeundersökningsperioden, jämfört med 15 % på unionsmarknaden. Det otillräckliga kapacitetsutnyttjandet (se tabell 7) och de stigande lagernivåerna (se tabell 10) tyder dessutom inte på någon omläggning till exportförsäljning under denna period. Slutsatsen drogs därför att exportresultatet inte bidrog till den skada som lidits.

(215)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CCCLA att unionsindustrins ökade exportresultat motsäger kommissionens slutsats om en försvagad industri vars svårigheter främst beror på konkurrens från importen från Kina. Kommissionen håller inte med om denna bedömning. Såsom förklaras i föregående skäl ökade exportförsäljningen under skadeundersökningsperioden i mycket mindre utsträckning än försäljningen på unionsmarknaden, dvs. med 8 % jämfört med 15 %. Unionsindustrins exportresultat försvagade därför inte orsakssambandet.

(216)

Den ökning av energikostnaderna som berodde på kriget i Ukraina påverkade produktionskostnaderna. Under översynsperioden vände emellertid denna trend. På grund av pris- och volympressen från den dumpade importen från Kina kunde unionsindustrin trots detta inte behålla sin marknadsandel eller höja försäljningspriserna över produktionskostnaderna under översynsperioden.

(217)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(218)

De andra identifierade faktorerna, till exempel importen från övriga tredjeländer, unionsproducenternas exportförsäljningsresultat och de ökade energikostnaderna, oavsett om de betraktas var för sig eller sammantaget, försvagade inte heller orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan.

(219)

Såsom fastställs i avsnitt 3 skedde den kinesiska importen till dumpade priser under översynsperioden och kommissionen konstaterade att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen därför huruvida det var sannolikt att skadan skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(220)

För att fastställa sannolikheten för fortsatt skada analyserades flera olika aspekter, nämligen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, inbegripet antidumpningsåtgärder eller utjämningsåtgärder på bords- och köksartiklar av keramiskt material i andra tredjeländer, de kinesiska exporterande producenternas prisbeteende på andra tredjeländers marknader samt effekten på unionsindustrins situation.

(221)

Kina är den överlägset största globala exportören i världen av bords- och köksartiklar av keramiskt material. Landet svarar för omkring 65 % av världens sammanlagda export (72). EU är Kinas näst viktigaste exportmarknad baserat på totalt exporterat värde under översynsperioden (73).

(222)

Såsom förklaras i skälen 146–148 har producenterna i Kina en betydande produktionskapacitet som i hög grad överskred unionens totala förbrukning under översynsperioden.

(223)

Såsom anges i skälen 151–153 ovan har den ökade förbrukningen på unionsmarknaden samt införandet av åtgärder på bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina på tredjeländers marknader bidragit till unionsmarknadens attraktionskraft.

(224)

Det faktum att den kinesiska importens marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden och att importen är betydande, även med de gällande åtgärderna, bekräftar att de kinesiska exporterande producenterna anser att unionsmarknaden är attraktiv och kommer att fortsätta att sälja på unionsmarknaden.

(225)

De kinesiska producenternas prissättningsstrategi, som sammanfattas i skäl 154, som visar på lägre priser på de viktigaste marknaderna för importen från Kina, gör att man rimligen kan förvänta sig att importen från Kina kommer att komma in på unionsmarknaden till lägre priser om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(226)

Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Kina, avmattningen på den kinesiska inre marknaden, unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska exporterande producenternas prissättningsbeteende, vilket sammanfattas i skälen 154–155 ovan, är det sannolikt att betydande volymer av billiga bords- och köksartiklar av keramiskt material skulle finnas tillgängliga för försäljning/läggas om till unionen redan på kort sikt om åtgärderna skulle tillåtas upphöra, vilket framgår av det prisunderskridande som har konstaterats utan hänsyn tagen till antidumpningstullarna, dvs. 38 %, (se skäl 169), vilket är det som pekar mest på de kinesiska exportörernas prisbeteende utan åtgärderna.

(227)

Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat, nämligen den massiva outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, prisnivåerna på importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras sannolika inverkan på unionsindustrin, drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser och att skadan sannolikt skulle fortsätta.

(228)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det skulle strida mot unionens intresse som helhet att bibehålla de åtgärderna. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, dvs. å ena sidan unionsindustrins intresse och å andra sidan importörernas och övriga parters intresse.

(229)

Kommissionen erinrar om att i den ursprungliga undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot unionens intresse. Eftersom den aktuella undersökningen är en översyn, och därmed består av en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft, går det att bedöma de gällande antidumpningsåtgärdernas eventuella negativa, oönskade effekter för de berörda parterna.

(230)

På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada, fanns några tvingande orsaker att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(231)

Undersökningen visade också att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt påverka unionsindustrin mycket negativt. Unionsindustrins situation skulle försämras ytterligare sett till försäljningsvolymer och priser, vilket i sin tur skulle leda till en kraftigt försämrad lönsamhet. Om åtgärderna skulle fortsätta att gälla skulle unionsindustrin å andra sidan kunna återhämta sig från den tidigare skada som vållats av den dumpade importen och utnyttja sina möjligheter på en unionsmarknad som inte påverkas av illojala handelsmetoder.

(232)

CCCLA uppgav, och upprepade efter utlämnandet av uppgifter, att importen från Kina har vissa komplementära effekter på unionsproduktionen, vilket leder till en blandning av intressen inom unionsindustrin. En förlängning av åtgärderna verkar därför inte ligga i EU-producenternas intresse, då deras ekonomiska indikatorer (import, produktion, inhemsk försäljning och exportförsäljning) visar p åett de befinner sig i en sund situation. Enligt CCCLA tillverkar vissa EU-producenter inte alla typer av bords- och köksartiklar av keramiskt material, vilket innebär att dessa produkter måste importeras från tredjeländer, bland annat Kina. Antidumpningstullarna har inneburit ökade priser på de produkter som köps in från producenter i Kina, vilket har haft en kontinuerligt negativ inverkan på dessa EU-producenter.

(233)

Skadeanalysen i avsnitt 4 ovan (skälen 160–197) har dock visat att unionsindustrin, trots åtgärderna, faktiskt fortsatte att lida skada av de skadevållande verkningarna av den dumpade importen från Kina. Unionsindustrin såg sin marknadsandel minska under skadeundersökningsperioden, och kunde inte heller höja sina försäljningspriser till lönsamma nivåer. CCCLA:s påstående ovan om motsatsen saknade dessutom underbyggd bevisning som kunde analyseras ytterligare, vilket ledde till att kommissionen avvisade detta påstående.

(234)

På grundval av det ovanstående drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(235)

I undersökningens inledningsskede kontaktades 51 kända icke-närstående importörer, som uppmanades att samarbeta. Ingen gav sig till känna i stickprovsskedet. Endast en importör i ett senare skede lämnade spontant vissa begränsade upplysningar om importen, utan att invända mot en eventuell förlängning av de nuvarande åtgärderna.

(236)

På grundval av detta och i linje med resultaten från den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, som avslöjade att importörer av den berörda produkten hade sunda vinstmarginaler (74), drogs slutsatsen att ett bibehållande av de gällande åtgärderna inte skulle ha någon betydande negativ inverkan på verksamheten för icke-närstående importörer av den berörda produkten.

(237)

Precis som vid den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång gav sig ingen part som företräder slutanvändares intressen, såsom konsumentorganisationer, sig till känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen. Med tanke på den fortsatta avsaknaden av samarbetsvilja från användare i denna översyn vid giltighetstidens utgång, ansåg kommissionen att dess slutsatser i den ursprungliga undersökningen fortfarande är giltiga och att fortsatta åtgärder inte skulle påverka konsumenter som hushåll negativt, eller åtminstone inte i någon större utsträckning.

(238)

CCCLA hävdade att, och upprepade detta efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, eftersom bords- och köksartiklar av keramiskt material är en slutprodukt skulle antidumpningstullarna drabba unionens konsumenter direkt, då det inte finns någon industriell mellanhand som kan absorbera dessa kostnader.

(239)

Cerame-Unie/FEPF bemötte ovanstående påstående med att påtala att trots de gällande antidumpningsåtgärderna har importen av bords- och köksartiklar av keramiskt material från Kina fortsatt att komma in i unionen i stora mängder och till mycket låga priser.

(240)

Kommissionen ansåg att det är mycket osannolikt att ett upphävande av åtgärderna skulle leda till att priserna sänks med hela tullbeloppet. Även i det osannolika scenariot att konsumentpriserna skulle sänkas med hela beloppet för de gällande antidumpningstullarna, skulle den årliga kostnaden för konsumenterna minska med mindre än 1 euro (75). Eftersom åtgärderna inte kan anses ha haft en betydande inverkan på konsumenterna avvisade kommissionen dessa påståenden.

(241)

Vid avvägningen av de olika konkurrerande intressena i unionen ägnade kommissionen särskild uppmärksamhet åt behovet av att undanröja den snedvridning av handeln som följer av skadevållande dumpning och säkerställa effektiv och rättvis konkurrens. Fortsatta åtgärder skulle å ena sidan skydda en viktig unionsindustri, inklusive många små och medelstora företag, mot sannolikt fortsatt dumpning. Bedömningen av importörernas och användarnas situation och användarna baserat på den information som fanns tillgänglig på grund av det bristande samarbetet visar å andra sidan att fortsatta åtgärder med säkerhet inte skulle påverka dem negativt i någon oproportionerlig utsträckning.

(242)

På grundval av det som nämns ovan drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna i fråga om import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Kina.

(243)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Kina bör bibehållas.

(244)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.4 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(245)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.4 i denna förordning måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullagstiftningen.

(246)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(247)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller, som har producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(248)

Ett företag får begära att individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (76). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som visar att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(249)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter.

(250)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(251)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (77) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(252)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.