Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2061 av den 10 oktober 2025 om ekonomiskt krisstöd till de jordbrukssektorer som drabbats av allvarliga klimathändelser i Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013

(1)

Under våren 2025 drabbades Bulgarien av allvarliga klimathändelser av aldrig tidigare skådad omfattning. I början av februari ledde det varma vädret till en för tidig vegetationsutveckling och tidig blomning av fruktarter. Detta följdes av kallt väder i mars och april, med perioder med kalla temperaturer och temperaturer under fryspunkten, vilket orsakade skador i produktionen, främst inom frukt- och nötsektorerna, framför allt av mandlar, äpplen, aprikoser, körsbär och surkörsbär, persikor, päron, plommon och valnötter.

(2)

Under våren och sommaren 2025 drabbades Lettland av allvarliga klimathändelser, med både vårfrost och långa perioder av nederbörd. I och med att april var en varmare månad med högre temperaturer än vanligt, var frosten särskilt förödande, eftersom den ledde till betydande skador på blommande fruktträd och bär. Därefter förorsakade de långa perioderna av regn, med mer nederbörd än vanligt i juni och juli, för våta marker. På grund av dessa allvarliga klimathändelser påverkades frukt- och grönsakssektorn och viss utsädesproduktion, framför allt äpplen, bär, vinbär, körsbär och surkörsbär, ärter, pumpor, frön av oljelin, luddvicker för utsädesproduktion och senapsfrön.

(3)

Litauen drabbades av allvarliga klimathändelser under våren 2025. Temperaturerna var högre än vanligt i mars och under första hälften av april, vilket ledde till att grödorna utvecklades tidigt. Under andra hälften av april och i maj var temperaturerna däremot lägre än vanligt, med perioder av frost, vilket hade en stor inverkan på grödorna. Detta orsakade allvarliga skador inom fruktsektorn, framför allt på äpplen, vinbär, bär, körsbär, päron och plommon.

(4)

Under april och maj 2025 drabbades Ungern av allvarlig frost, vilket påverkade nästan hela landet. Under denna period orsakade de låga temperaturerna betydande skador inom fruktsektorn, framför allt på äpplen, aprikoser, körsbär och surkörsbär, persikor, päron och kvittenfrukter.

(5)

I Polen förekom långa perioder av frost under april och maj 2025, vilket påverkade flera regioner. Dessutom orsakade rikliga hagelskurar ytterligare skador på de grödor som redan påverkats av frosten, vilket inverkade negativt på frukt- och grönsakssektorn, framför allt avseende bär, vinbär, surkörsbär och gurkor.

(6)

Under våren 2025, närmare bestämt i april och maj, drabbades Rumänien av allvarliga väderhändelser, vilket påverkade flera sektorer. De på varandra följande perioderna av sen vårfrost, med temperaturer under fryspunkten, orsakade allvarliga skador på odlingarna i form av frostskador på blommor, knoppar och skott. Detta ledde till ett stort skördebortfall och stora produktionsförluster inom fruktsektorn, framför allt avseende aprikoser och körsbärsplommon, körsbär och surkörsbär samt persikor och nektariner.

(7)

Även om det finns tecken på att liknande allvarliga klimathändelser inträffar i hela unionen i ett övergripande sammanhang med tilltagande klimatrelaterade risker för jordbruket, så har dessa händelser i Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien varit extraordinära och drabbat stora områden och en stor andel av produktionen.

(8)

De stora skador som dessa allvarliga klimathändelser har orsakat jordbruksproducenterna och den därav följande inkomstförlusten för de drabbade jordbrukarna i Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien äventyrar jordbruksföretagens lönsamhet.

(9)

En undantagsåtgärd bör därför antas för att bidra till hanteringen av de specifika problem som uppstått till följd av de allvarliga klimathändelserna i Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien.

(10)

De omfattande skador och ekonomiska förluster för jordbruksproducenterna som orsakats av allvarliga klimathändelser utgör ett specifikt problem i den mening som avses i artikel 221 i förordning (EU) nr 1308/2013 och kan inte hanteras genom åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 219 eller 220 i samma förordning. Situationen är inte direkt kopplad till en identifierad unik marknadsstörning eller en direkt risk för en sådan. Den är inte heller kopplad till åtgärder för att bekämpa spridning av djursjukdomar eller till minskat konsumentförtroende på grund av risker för folkhälsa, djurhälsa eller växtskydd.

(11)

De belopp som ska göras tillgängliga för Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien bör fastställas med särskild hänsyn till dessa medlemsstaters respektive andel inom unionens jordbrukssektor, baserat på nettotaken för direktstöd i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (2) samt konsekvenserna av de allvarliga klimathändelserna i dessa medlemsstater.

(12)

Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien bör fördela stödet via de mest ändamålsenliga kanalerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier med hänsyn till omfattningen av de svårigheter och faktiska ekonomiska skador som drabbar de berörda jordbrukarna. De bör säkerställa att jordbrukarna är de slutliga stödmottagarna och undvika snedvridning av marknaden eller konkurrensen.

(13)

Eftersom de belopp som tilldelas Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien endast kommer att kompensera för en del av de ekonomiska svårigheter som jordbrukarna drabbats av bör dessa medlemsstater få bevilja kompletterande nationellt stöd till de berörda jordbrukarna på de villkor som fastställs i denna förordning.

(14)

Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien bör ha flexibilitet att fördela stödet enligt vad som krävs för att hantera de berörda jordbrukarnas svårigheter och bör därför få kumulera det med annat stöd som finansieras genom Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, utan att överkompensera jordbrukarna.

(15)

För att undvika överkompensation bör Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien ta i beaktande det stöd som beviljas inom ramen för andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument eller privata system för att hantera de ekonomiska förlusterna.

(16)

Eftersom unionsstödet fastställs i euro är det, för att säkra en enhetlig och samtidig tillämpning, nödvändigt att fastställa ett datum för omräkningen av det belopp som tilldelas medlemsstater som inte har infört euron som nationell valuta, vilket är fallet för Ungern, Polen och Rumänien. Eftersom det inte fastställs någon tidsfrist för inlämning av stödansökningarna i den här förordningen är det lämpligt att betrakta dagen för ikraftträdandet av den här förordningen som den avgörande faktorn för växelkursen för de belopp som anges i den här förordningen vid tillämpningen av artikel 30.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 (3).

(17)

Bulgarien kommer att införa euron den 1 januari 2026. Vid tillämpningen av artikel 30.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 är det därmed lämpligt att betrakta dagen för Bulgariens införande av euron som den avgörande faktorn för växelkursen, som fastställs i rådets förordning (EU) 2025/1409 (4).

(18)

För att säkerställa att denna undantagsåtgärd är ändamålsenlig bör stödmottagarna snabbt få ekonomiskt krisstöd. Dessutom bör en snabb övervakning av budgeten samt en uppdaterad uppföljning och effektiv användning av jordbruksreserven säkerställas för att maximera dess tillgänglighet och förbättra kapaciteten att skyndsamt reagera på nya kriser. Det är därför lämpligt att fastställa en tidsfrist inom vilken medlemsstaterna ska betala ut detta stöd till stödmottagarna. Utbetalningar som görs efter denna tidsfrist bör inte berättiga till unionsfinansiering.

(19)

Unionen bör därför endast finansiera de utgifter som Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien ådragit sig i enlighet med denna undantagsåtgärd om utbetalningarna gjorts inom en viss tidsfrist. Stödet för denna undantagsåtgärd bör därför betalas ut senast den 30 april 2026.

(20)

Eftersom utbetalningar som görs efter den 30 april 2026 under inga omständigheter kan anses vara stödberättigande, bör artikel 5.2 i delegerad förordning (EU) 2022/127, som föreskriver en proportionell minskning av de månadsbetalningar som görs efter tidsfristen, inte tillämpas.

(21)

Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien bör överlämna detaljerad information om genomförandet av denna förordning till kommissionen så att unionen kan övervaka effektiviteten av den åtgärd som införs genom denna förordning.

(22)

För att säkerställa att jordbrukarna får stödet så snart som möjligt bör Bulgarien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien genomföra denna förordning utan dröjsmål. Denna förordning bör därför träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(23)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.