|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/2146 |
23.10.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/2146
av den 22 oktober 2025
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka, Tunisien, Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om deras deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Genom förordning (EEG) nr 2474/93 (2) (den ursprungliga undersökningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 30,6 % på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). |
|
(2) |
Efter en undersökning om kringgående utvidgades denna tull genom rådets förordning (EG) nr 71/97 (3) till att även omfatta import av vissa cykeldelar med ursprung i Kina. Ett system med tullbefrielse för vissa cykeldelar infördes genom kommissionens förordning (EG) nr 88/97 (4). Sedan 1993 har översyner vid giltighetstidens utgång offentliggjorts år 2000, 2011 och 2019 (5). |
|
(3) |
De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft är slutgiltiga antidumpningstullar som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1379 (6) av den 28 augusti 2019 på mellan 0 % och 48,5 % (de gällande åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna kallas den föregående översynen eller den senaste översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(4) |
De gällande åtgärderna utvidgades 2013 till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om deras deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte (7). |
|
(5) |
De gällande åtgärderna utvidgades ytterligare 2015 till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om deras deklarerade ursprung är Kambodja, Pakistan eller Filippinerna eller inte (8). |
1.2. Begäran om en översyn vid giltighetens utgång
|
(6) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (9) mottog Europeiska kommissionen en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(7) |
Begäran om översyn ingavs den 24 maj 2024 av European Bicycle Manufacturers Association (EBMA eller sökanden) för unionens cykelindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och till fortsatt och/eller sannolikt återkommande skada för unionsindustrin. |
1.3. Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(8) |
Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 29 augusti 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av cyklar med ursprung i Kina, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (10) (tillkännagivandet om inledande). |
1.4. Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(9) |
Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden). |
1.5. Berörda parter
|
(10) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, kända unionsproducenter, de andra kända producenterna och myndigheterna i Kina, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta. |
|
(11) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.6. Stickprovsförfarande
|
(12) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.6.1. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(13) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt slutliga urval på grundval av representativitet i fråga om produktions- och försäljningsvolymen. Kommissionen beaktade även att ett antal unionsproducenter helt eller delvis lade ut produktionsprocessen på företag genom förädlingsavtal (förädlare). Urvalet bestod av fyra unionsproducenter. Kommissionen begärde även att deras närstående och icke-närstående förädlare skulle samarbeta i fråga om att tillhandahålla uppgifter om de mikroekonomiska indikatorerna. De unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för 40 % av unionens uppskattade produktion. |
|
(14) |
I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet är representativt för unionsindustrin. |
1.6.2. Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(15) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. |
|
(16) |
Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och därför gjordes inget urval. |
1.6.3. Stickprovsförfarande avseende producenter i Kina
|
(17) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning att identifiera och/eller kontakta andra eventuella producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(18) |
Två producenter i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Den totala importen från dessa två exporterande producenter stod för mindre än 15 % av den totala cykelimporten från Kina till unionen under översynsperioden. Kommissionen ansåg att denna begränsade importvolym inte var representativ för den totala cykelimporten från Kina. |
|
(19) |
Kommissionen underrättade de kinesiska myndigheterna om att den på grund av den låga graden av samarbetsvilja kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen rörande avgörandena. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet. |
|
(20) |
I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades avgörandena om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt på uppgifterna i begäran om översyn. |
1.6.4. Svar på frågeformuläret
|
(21) |
Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt på internet (11) på dagen för inledandet av undersökningen. |
|
(22) |
Svar på frågeformuläret inkom från de unionsproducenter som ingick i urvalet och deras förädlingsföretag. |
1.6.5. Kontroll
|
(23) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt dumpning och sannolikheten för fortsatt och/eller återkommande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
1.6.6. Efterföljande förfarande
|
(24) |
Den 27 augusti 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter. |
|
(25) |
Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Produkt som översynen gäller
|
(26) |
Den produkt som översynen gäller är densamma som i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar, men ej enhjulingar), utan motor, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (Taric-nummer 8712 00 70 91, 8712 00 70 92 och 8712 00 70 99) (den produkt som översynen gäller). |
2.2. Berörd produkt
|
(27) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina. |
|
(28) |
Åtgärderna har utvidgats till att även omfatta import av den produkt som översynen gäller och som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien samt Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om dess deklarerade ursprung är dessa länder eller inte. |
2.3. Likadan produkt
|
(29) |
Såsom fastställdes i de tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(30) |
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. BEGÄRAN OM NAMNÄNDRING
|
(31) |
Den 10 juli 2024 informerade Oyama Technology (Jiangsu) Co. Ltd, med Taric-tilläggsnummer (12) B773, ett företag som omfattas av en individuell antidumpningstullsats på 0 %, kommissionen om att de lokala myndigheterna i Taicang hade beslutat att använda den mark som för närvarande upptas av företaget i Taicang och begärde en namnändring. |
|
(32) |
Till följd av detta var företaget tvunget att flytta till en annan stad (Nantong), vilket föranledde namnändringen till Oyama Technology (Nantong) Co., Ltd. |
|
(33) |
Detta är den andra begäran om namnändring från Oyama, som redan beviljades en namnändring 2022 från Oyama Bicycles (Taicang) Co., Ltd till Oyama Technology (Jiangsu) Co., Ltd, vilken fick verkan genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/57 (13). |
|
(34) |
Företaget lämnade in en kopia av tillkännagivandet om tillbakadragande av markanvändningsrättigheter (14). |
|
(35) |
Till följd av denna namnändring (15) bad företaget den 10 juli 2024 kommissionen bekräfta att namnändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den individuella antidumpningstullsats som tillämpats på företaget under dess tidigare namn. |
|
(36) |
Kommissionen undersökte uppgifterna i ärendehandlingarna och drog slutsatsen att namnändringen registrerats på korrekt sätt hos de behöriga myndigheterna (Nantong City Market Supervision & Administration Bureau) den 6 januari 2022 och att den inte ledde till nya förbindelser eller strukturella förändringar med avseende på andra företagsgrupper som inte undersökts av kommissionen. |
|
(37) |
Följaktligen påverkar namnändringen inte slutsatserna i genomförandeförordning (EU) 2019/1379, och särskilt inte den tillämpliga antidumpningstullsatsen. |
|
(38) |
Mot bakgrund av övervägandena i ovanstående skäl ansåg kommissionen det lämpligt att ändra genomförandeförordning (EU) 2019/1379 för att återspegla det ändrade namnet på det företag som tidigare tilldelats Taric-tilläggsnummer B773 och att namnändringen skulle få verkan den 10 juli 2024. |
4. DUMPNING
4.1. Inledande anmärkningar
|
(39) |
Under översynsperioden fortsatte importen av cyklar från Kina, om än till lägre nivåer än under den ursprungliga undersökningen. Enligt Eurostat motsvarade importen av cyklar från Kina omkring 6 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 30,2 % under den ursprungliga undersökningen och 4,1 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Under 30 år av tidigare åtgärder har den kinesiska marknadsandelen minskat stadigt och stabiliserades omkring 4–6 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(40) |
Såsom nämns i skäl 18 lämnade endast två producenter från Kina in svar på stickprovsförfarandet, och deras sammanlagda andel av den totala cykelimporten från Kina till unionen ansågs inte vara representativ. På grund av den otillräckliga samarbetsviljan meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på avgörandena beträffande Kina. Kommissionen tog inte emot några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet i detta avseende. |
|
(41) |
I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför avgörandena om sannolikheten för fortsatt dumpning på tillgängliga uppgifter. |
4.2. Dumpning
4.2.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina
|
(42) |
Med tanke på att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning för att det i fråga om Kina förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(43) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna för att få den information om de påstådda betydande snedvridningar som den ansåg vara nödvändig för sin undersökning. I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(44) |
Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(45) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(46) |
Den 16 maj 2025 underrättade kommissionen genom en notering berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet (noteringen). I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används i produktionen av cyklar. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen Serbien som ett lämpligt representativt land. |
|
(47) |
I noteringen beskrev kommissionen att den hade sökt i Orbis-databasen (16) och andra källor efter lättillgängliga finansiella uppgifter om företag som producerar cyklar i Turkiet, som sökanden hade angett som ett lämpligt representativt land. De tillgängliga uppgifterna kunde dock inte användas för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för något turkiskt företag. Turkiet beaktades därför inte som ett potentiellt representativt land. |
|
(48) |
Den produkt som översynen gäller produceras i flera andra högremedelinkomstländer, såsom Brasilien, Mexiko, Malaysia, Indien och Thailand. I likhet med vad som noterades i Turkiets fall kunde kommissionen inte för något av dessa länder hitta lättillgängliga finansiella uppgifter för företag som producerar cyklar. |
|
(49) |
Kommissionen hittade endast lättillgängliga finansiella uppgifter för tre företag som producerar cyklar i Serbien, ett annat högremedelinkomstland. |
|
(50) |
Serbien konstaterades därför vara det lämpligaste representativa landet i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen underrättade även de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst på grundval av lättillgängliga och aktuella finansiella uppgifter för tre serbiska cykelproducenter (närmare bestämt Venera Bike, Cassini Wheels d.o.o. och Velo Partner d.o.o. Kruševac). |
|
(51) |
Kommissionen mottog inga synpunkter på noteringen, med undantag för en kommentar om ett skrivfel i tulltaxenumren (KN-numren) för vissa produktionsfaktorer. |
4.2.2. Normalvärde
|
(52) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(53) |
I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(54) |
Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna, vilket fastställs i skäl 18, var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
4.2.2.1.
|
(55) |
Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar. |
|
(56) |
För det första innehöll bevisningen i begäran följande uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.
|
|
(57) |
Den kinesiska ekonomin, inklusive cykelsektorn, domineras i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Dessa politiska åtgärder diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller påverkar de fria marknadskrafterna på annat sätt. Det finns relevanta planer på alla förvaltningsnivåer. De kinesiska myndigheterna har främjat den kinesiska cykelindustrin, särskilt genom följande nationella, regionala och lokala instrument:
|
|
(58) |
I begäran hänvisades också till den kinesiska nationella konferensen för teknisk innovation och industriutveckling inom lätt industri som hölls i Peking den 26 september 2021, under vilken de 13:e och 14:e femårsplanerna för den lätta industrin diskuterades (26). |
|
(59) |
Kostnaderna för de huvudsakliga produktionsfaktorerna för cyklar snedvrids i Kina på grund av statligt politiskt ingripande. Det kan därför hävdas att de kinesiska myndigheterna utövar ett betydande inflytande över prissättningen och utvecklingen och att de kinesiska priserna inte drivs av marknadskrafterna. I begäran påstods att det förekommer systemiska snedvridningar inom sektorerna för stål och aluminium (som är grundläggande råvaror icykelindustrin) (27), däck (28) och kemikalier (29). I begäran hävdades dessutom att energipriserna är snedvridna på grund av de kinesiska myndigheternas betydande och systematiska ingripanden på den kinesiska energimarknaden (30). På samma sätt omfattas även mark- och lönekostnaderna av betydande snedvridningar på grund av de kinesiska myndigheternas ingripanden (31). |
|
(60) |
Tillgången till finansiering och kapital beviljas av institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende av staten. Det kinesiska finansiella systemet kännetecknas av den starka ställningen för statsägda banker, som är starkt förbundna med staten, inte bara genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer. Bankerna genomför den offentliga politiken och bedriver därmed sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följer statens industripolitik (inklusive regler som riktar finansiering till sektorer som de kinesiska myndigheterna har bestämt ska gynnas eller som är viktiga på andra sätt). Obligationer och kreditbetyg snedvrids ofta och lånekostnaderna hålls artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten (32). |
|
(61) |
Slutligen fungerar inte den kinesiska konkurslagstiftningen som den ska i Kina, vilket leder till snedvridningar, särskilt genom att insolventa företag hålls flytande. Det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av ett systematiskt underutnyttjande och uppnår inte huvudmålen, såsom att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter och intressen (33). |
|
(62) |
Mot bakgrund av ovanstående drogs i begäran slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning för att den kinesiska cykelindustrin är föremål för ingripanden av de kinesiska myndigheterna, vilka har lett till betydande snedvridningar inom sektorn. Normalvärdet och dumpningsmarginalen bör därför fastställas med hänvisning till artikel 2.6a i stället för artikel 2.1 i grundförordningen (34). |
|
(63) |
För det andra konstaterade kommissionen, i de senaste undersökningarna om aluminium- (35) och stålsektorerna (36) i Kina, som är de huvudsakliga råvarorna för produktionen av den produkt som översynen gäller, att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(64) |
I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (37). |
|
(65) |
Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den stålsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (38), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (39). Kommissionen konstaterade vidare att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (40). |
|
(66) |
Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (41). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom aluminium- och stålsektorerna i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (42), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (43). |
|
(67) |
För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som skulle kunna påverka denna slutsats. |
|
(68) |
För det fjärde pekade ytterligare bevisning i rapporten om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi (44), som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden. |
|
(69) |
För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning. |
|
(70) |
Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. |
|
(71) |
På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt. |
4.2.3. Representativt land
4.2.3.1.
|
(72) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(73) |
Såsom anges i skäl 46 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet (noteringen). I noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Serbien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
4.2.3.2.
|
(74) |
I noteringen identifierade kommissionen Serbien som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras båda av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den produkt som översynen gäller produceras. Såsom förklaras i skäl 51 inkom inga synpunkter. |
4.2.3.3.
|
(75) |
I noteringen angav kommissionen att finansiella uppgifter från producenter av den produkt som översynen gäller samt uppgifter om import av relevanta råvaror samt om energi och arbetskraft är lättillgängliga för Serbien. |
|
(76) |
Kommissionen sökte därför i Orbis Bureau van Dijk efter tillgängliga finansiella uppgifter om de producerande företagen i Serbien (47). Lättillgängliga och aktuella uppgifter hittades endast för tre producenter i Serbien – Venera Bike, Cassini Wheels d.o.o. och Velo Partner d.o.o. Kruševac – bland de länder som har en med Kina jämförbar utvecklingsnivå. De senaste årsredovisningarna för dessa företag omfattade räkenskapsåret 2023. Dessutom fanns det tillgängliga uppgifter om produktionsfaktorer, elektricitet och arbetskraftskostnader i Serbien. |
|
(77) |
Genom noteringen underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Serbien som lämpligt representativt land och uppgifterna från företagen Venera Bike, Cassini Wheels d.o.o. och Velo Partner d.o.o. Kruševac, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, i syfte att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet. |
|
(78) |
Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Serbien som representativt land och av Venera Bike, Cassini Wheels d.o.o. och Velo Partner d.o.o. Kruševac som producenter i det representativa landet. |
|
(79) |
Inga synpunkter inkom. |
4.2.3.4.
|
(80) |
Eftersom kommissionen hade fastställt att Serbien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen. |
4.2.3.5.
|
(81) |
Ovanstående analys visade att Serbien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
4.2.4. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(82) |
I noteringen räknade kommissionen upp de produktionsfaktorer såsom material, energi och arbetskraft som använts vid produktionen av den produkt som översynen gäller enligt de uppgifter som lämnats av sökanden och som återspeglar den tillverkningsprocess som används i unionen. Kommissionen uppgav även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) (48) och MacMap (49) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda Eurostat för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft, elektricitet och gas. |
|
(83) |
Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och förslag på lättillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. Kommissionen mottog synpunkter från EBMA om ett skrivfel i fråga om KN-numren för tre av produktionsfaktorerna. Kommissionen ändrade förteckningen i tabell 1 i enlighet därmed. |
|
(84) |
Förteckningen över produktionsfaktorer i noteringen baserades på de uppgifter som sökanden och de två exporterande producenter som gav sig till känna vid inledandet (se skäl 18) lämnade via det formulär som anges i avsnitt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande. På grund av den bristande samarbetsviljan och det faktum att inget företag besvarade frågeformuläret kunde kommissionen inte fastställa och kontrollera förbrukningen av flera material. Av detta skäl beslutade kommissionen att använda den förteckning över material som sökanden lämnat, där även förbrukningen för varje produktionsfaktor finns angiven. |
|
(85) |
Jämfört med den förteckning över material som presenteras i noteringen omfattar den reviderade förteckningen i tabell 1 ”nav”, men inte ”hjul”, ”hänglås” och ”förpackningskartonger”. |
|
(86) |
På grund av de många produktionsfaktorerna och vissa råvarors försumbara betydelse för den totala tillverkningskostnaden kategoriserades dessa artiklar under förbrukningsvaror. Dessa förbrukningsvaror omfattar även de ”övriga delar” som ingick i noteringen. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet. |
4.2.5. Icke snedvridna kostnader och referensvärden
4.2.5.1.
|
(87) |
Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande information som kommissionen analyserat beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för cyklar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4.2.5.2.
|
(88) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Med tanke på den aktuella översynens karaktär och den konstaterade dumpningsnivån lades inte transportkostnaderna till priset. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar, och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (52). |
|
(89) |
Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 55 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att importen från Kina till det representativa landet undantagits förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ. Efter att importen från Kina till det representativa landet undantagits förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ. |
|
(90) |
Ett antal produktionsfaktorer utgjorde en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna vid tillverkningen under översynsperioden, på grundval av uppgifterna i ansökan om översyn. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 86. |
|
(91) |
Normalt sett bör även de inhemska transportkostnaderna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 107 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed en högre dumpningsmarginal. |
4.2.5.3.
|
(92) |
Eurostat offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Serbien. Kommissionen använde de senaste tillgängliga uppgifterna för 2020 för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom sektorn för ”Industri, byggverksamhet och tjänster (utom offentlig förvaltning, försvar, obligatorisk socialförsäkring)” i Serbien, uttryckt i heltidsekvivalenter per timme (53). Kommissionen uppdaterade dessa uppgifter till slutet av översynsperioden, med hjälp av det kvartalsvisa arbetskostnadsindex (54) som offentliggörs av Eurostat. |
4.2.5.4.
|
(93) |
Priset på el för företag (industrianvändare) i Serbien offentliggörs av Eurostat (55). Kommissionen använde uppgifterna om konsumentpriser på el för icke-hushållskunder (inklusive industrianvändare) (56) i Serbien under översynsperioden. |
4.2.5.5.
|
(94) |
Priset på naturgas för företag (industrianvändare) i Serbien offentliggörs av Eurostat (57). Kommissionen använde uppgifterna om konsumentpriser på naturgas för icke-hushållskunder i Serbien (58) under översynsperioden. |
4.2.5.6.
|
(95) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(96) |
För att fastställa icke snedvridna värden för produktionsomkostnader, och på grund av de kinesiska exporterande producenternas otillräckliga samarbetsvilja, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaderna och arbetskraftskostnaderna för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnaderna. |
4.2.6. Beräkning av normalvärdet
|
(97) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(98) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av cyklar. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna kostnader per enhet som konstaterats i Serbien, såsom beskrivs i avsnitt 4.2.3. |
|
(99) |
När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, i enlighet med vad som beskrivs i skälen 95–96. Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av årsredovisningarna för Venera Bike, Velo Partner d.o.o. Kruševac och Cassini Wheels d.o.o. för 2023 såsom de redovisades i företagens reviderade räkenskaper (59) (se skäl 50). Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst beräknades som ett vägt genomsnitt för de tre företagen. |
|
(100) |
Kommissionen lade till följande till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:
|
|
(101) |
På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
4.2.7. Exportpris
|
(102) |
I det här fallet var samarbetsviljan hos de exporterande producenterna från Kina otillräcklig, och därför fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, korrigerade till nivån fritt fabrik. Cif-priset sänktes därför med ett belopp för sjöfrakt och landtransport i exportlandet (60). |
|
(103) |
Normalt sett bör försäkringen också dras av från exportpriset cif. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 107 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för sjöförsäkringskostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i minskade exportkostnader och därmed en högre dumpningsmarginal. |
4.2.8. Jämförelse
|
(104) |
Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det exportpris som beräknats fritt fabrik enligt vad som fastställs ovan. På grund av den otillräckliga samarbetsvilja som togs upp i skäl 41 gjordes inte jämförelsen per produkttyp. |
|
(105) |
För att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I detta fall valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Justeringar gjordes således för sjöfrakt och landtransport i det exporterande landet (61). |
4.2.9. Dumpningsmarginal
|
(106) |
Kommissionen jämförde normalvärdet med det genomsnittliga exportpriset för den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(107) |
På denna grundval fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 488 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. |
5. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING
|
(108) |
Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft. |
5.1. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(109) |
När det gäller produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina grundades undersökningsresultaten, på grund av den otillräckliga samarbetsviljan från de kinesiska producenternas sida, på den information som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(110) |
Sökanden lade fram bevisning för att Kinas ordinarie cykelproduktionskapacitet 2023 uppskattas till omkring 150 miljoner enheter (62), vilket är långt över den produktionskapacitet som uppskattades i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (117 miljoner enheter) (63). Sökanden uppskattade även att den inhemska försäljningen i Kina uppgår till 11 miljoner enheter per år och att den kinesiska exporten uppgår till omkring 38 miljoner enheter per år (64). Den outnyttjade kapaciteten överstiger därmed 100 miljoner enheter per år. |
|
(111) |
Produktionskapaciteten i Kina (150 miljoner enheter per år) är mer än 15 gånger större än förbrukningen i unionen (8,7 miljoner enheter under översynsperioden) och mer än 20 gånger så stor som unionsproduktionen under samma period (7 miljoner enheter under översynsperioden). På samma sätt är den outnyttjade kapaciteten (strax över 100 miljoner enheter per år) mer än 10 gånger större än förbrukningen i unionen under översynsperioden. |
|
(112) |
Såsom redan fastställts i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (65), och såsom bekräftades under undersökningen, består cykelproduktionen dessutom i huvudsak av monteringsverksamhet, som enkelt kan ökas genom att öka antalet anställda. I detta avseende skulle de kinesiska producenterna snabbt kunna bygga upp ny kapacitet genom att anställa ny personal, varpå produktionen av cyklar snabbt skulle öka. |
|
(113) |
Slutligen ansåg kommissionen att varken den kinesiska inhemska efterfrågan eller den globala efterfrågan kommer att kunna absorbera den betydande outnyttjade kapaciteten som finns tillgänglig i Kina. |
|
(114) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att kinesiska producenter har tillräcklig outnyttjad kapacitet för att försörja unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
5.2. Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(115) |
För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller priser. Unionens marknad är attraktiv, både sett till storlek och priser. |
|
(116) |
När det gäller storleken var unionens efterfrågan på cyklar, trots den minskade förbrukningen av cyklar på unionsmarknaden, fortsatt betydande och stod för omkring 6,5 % av världsmarknaden på omkring 139 miljoner enheter per år (66). |
|
(117) |
Dessutom har viktiga marknader som Förenade kungariket, Argentina och Mexiko infört åtgärder på import av cyklar från Kina (67). Unionsmarknaden skulle därför vara ännu mer attraktiv om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
|
(118) |
När det gäller priser var försäljningspriset för kinesiska cyklar till EU (89,06 euro per enhet, uttryckt i fob) högre än för övriga världen under översynsperioden (51,87 euro per enhet, uttryckt i fob) enligt exportuppgifter från GTA. |
|
(119) |
Unionsmarknaden är därför fortfarande attraktiv för kinesiska producenter sett till prisnivån. |
5.3. Slutsats
|
(120) |
På grundval av ovanstående, och med tanke på såväl den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina som unionsmarknadens attraktionskraft, drar vi slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphävas och att betydande kvantiteter dumpad export skulle komma in på unionsmarknaden. |
6. SKADA
6.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(121) |
Den likadana produkten tillverkades av mer än 400 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Såsom nämns i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång lade en del av dem helt eller delvis ut produktionsprocessen på tredjepartsföretag genom underentreprenörsavtal (förädlare). Producenterna och förädlarna utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(122) |
Unionens sammanlagda produktion under översynsperioden fastställdes till cirka 7 miljoner enheter. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, bl.a. begäran om översyn och svaret på det frågeformulär som skickades till unionsproducenternas intresseorganisation EBMA. |
|
(123) |
Såsom anges i skäl 13 ingick fyra unionsproducenter och deras förädlingsföretag i urvalet, och dessa står för över 40 % av den totala produktionen av den likadana produkten i unionen. |
6.2. Förbrukning i unionen
|
(124) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av uppgifter från EBMA. |
|
(125) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukningen i unionen (enheter)
|
||||||||||||||||||||||
|
(126) |
Förbrukningen i unionen sjönk med mer än 40 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade förbrukningen beror främst på att efterfrågan flyttade till elcyklar, men också på en lägre efterfrågan efter pandemins slut. |
6.3. Import från Kina
6.3.1. Kvantitet och marknadsandel för importen från Kina
|
(127) |
Kommissionen fastställde importkvantiteten på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen enligt tabell 2. |
|
(128) |
Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importkvantitet (enheter) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(129) |
Importkvantiteten från Kina sjönk, samtidigt som förbrukningen på unionsmarknaden också minskade. Den kinesiska marknadsandelen förblev dock stabil under skadeundersökningsperioden. Två av de kinesiska exporterande producenterna omfattas av en tull på 0 % och en tredje kinesisk exporterande producent har undantagits från den gällande antidumpningstullen. Exporten från dessa tre producenter stod för mindre än hälften av all import av den produkt som översynen gäller under skadeundersökningsperioden. I översynen svarade denna import för 46,5 % av importkvantiteten i enheter till unionen, dvs. 3,0 % av marknadsandelen. |
6.3.2. Priser på importen från Kina och prisunderskridande
|
(130) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat, eftersom samarbetsviljan från de kinesiska producenterna var otillräcklig i detta fall. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av en jämförelse av dessa Eurostat-priser med de försäljningspriser som togs ut av de unionsproducenter som ingick i urvalet. |
|
(131) |
Det genomsnittliga priset på importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (euro/enhet)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(132) |
Importuppgifterna från Eurostat medger inte någon detaljerad analys av vilka typer av cyklar som importeras från Kina, och produktmixen mellan vuxencyklar, barncyklar, mountainbikes osv. framgår inte av uppgifterna. Prisökningen kan återspegla förändringar i produktmixen och den globala inflationen. |
|
(133) |
Det kan dock konstateras att importpriset från de företag som omfattas av en tull på 0 % eller var undantagna från antidumpningstull var betydligt högre än importen från företag som omfattas av tull. Det bör dock noteras att produktmixen är okänd även för denna import. |
|
(134) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra de vägda genomsnittliga försäljningspriser som de unionsproducenter som ingick i urvalet tog ut från icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, med det genomsnittliga priset för importen från Kina enligt Eurostats uppgifter, fastställt till cif-nivån, inklusive antidumpningstullen. |
|
(135) |
Prisjämförelsen gjordes i samma handelsled. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under översynsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade på en genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 50 % för importen från Kina på unionsmarknaden, med antidumpningstullen betald. |
|
(136) |
Det bör noteras att importen från företag som omfattas av en tull på 0 % eller som är undantagna från antidumpningstull fortfarande avsevärt underskred unionsproducenternas pris med 36 %. Detta visar att all import från Kina underskred unionsindustrins priser under översynsperioden och att unionsindustrin behöver skyddas. |
6.4. Import från andra tredjeländer än Kina
|
(137) |
Importen från andra tredjeländer än Kina kom främst från Kambodja, Bangladesh och Taiwan. |
|
(138) |
Importkvantiteten till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt: Tabell 5 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(139) |
Importen från övriga länder minskade under skadeundersökningsperioden. Prisnivån varierade dock kraftigt mellan de olika länderna. Prisutvecklingen på årsbasis kommer sannolikt att vara kopplad till produktmixen för de importerade produkterna, eftersom priset uttrycks per enhet oavsett cykeltyp. Importen från Taiwan och Kambodja verkar ha övergått till att gälla cyklar i högre prisklasser, medan importpriset från Bangladesh och övriga tredjeländer förblev relativt lågt och mer i linje med de kinesiska priserna. |
|
(140) |
Importen från alla tredjeländer, utom Taiwan, är lägre än unionsindustrins priser. I samtliga fall är dock importpriserna från dessa länder fortfarande högre än importpriserna från Kina. |
6.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
6.5.1. Allmänna anmärkningar
|
(141) |
Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(142) |
Ett stickprovsförfarande tillämpades för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(143) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från unionsproducenternas intresseorganisation EBMA. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. |
|
(144) |
Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna makroekonomiska och mikroekonomiska uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(145) |
De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(146) |
De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
6.5.2. Makroekonomiska indikatorer
6.5.2.1.
|
(147) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(148) |
Unionens produktion uttryckt i enheter minskade drastiskt under perioden. Under översynsperioden var produktionen nästan 40 % lägre än 2021. Denna nedgång följde samma trend som förbrukningen, som sjönk på grund av en övergång till elcyklar och en minskad efterfrågan efter pandemins slut (se skäl 126). |
|
(149) |
Unionsindustrins produktionskapacitet förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden. Jämfört med basåret 2021 steg produktionskapaciteten något under 2022 och 2023, för att sedan sjunka under översynsperioden. |
|
(150) |
Unionsindustrins kapacitetsutnyttjande minskade med 30 procentenheter under perioden. Eftersom unionsindustrins kapacitet förblev stabil kan det minskade kapacitetsutnyttjandet förklaras av den nedåtgående trenden för produktionsvolymerna i unionen. |
6.5.2.2.
|
(151) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Försäljningsvolym (enheter) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(152) |
Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden sjönk med 35 % under skadeundersökningsperioden, men eftersom förbrukningen minskade ännu mer under samma period ökade unionsindustrins marknadsandel med 13 %, vilket resulterade i en marknadsandel på 70 % under översynsperioden. |
6.5.2.3.
|
(153) |
Med tanke på den minskade förbrukningen och produktionen i unionen konstaterade kommissionen att endast marknadsandelen ökade under skadeundersökningsperioden. |
6.5.2.4.
|
(154) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(155) |
Unionsindustrin kunde inte upprätthålla en stabil sysselsättningsnivå under skadeundersökningsperioden och uppvisade även en minskad produktivitet. Produktmixen kan dock göra stor skillnad för produktiviteten, eftersom man kan tillverka betydligt fler barncyklar på en dag än högkvalitativa mountainbikes. |
6.5.2.5.
|
(156) |
De dumpningsmarginaler som fastställdes för importen från Kina under översynsperioden var betydande. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var väsentlig på grund av den kinesiska importens volymer och priser. |
|
(157) |
Den kontinuerliga orättvisa prissättningen från de kinesiska exportörernas sida gjorde det därför även omöjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den senaste dumpningen. |
6.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
6.5.3.1.
|
(158) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/enhet)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(159) |
De unionsproducenter som ingick i urvalet har ett stort produktsortiment som byts ut från säsong till säsong, och det var därför svårt att jämföra priserna mellan olika år. Uppgifterna visade dock att försäljningspriserna per år förblev högre än produktionskostnaden per enhet samma år. Det bör noteras att den angivna produktionskostnaden per enhet är för alla unionsproducenter som ingick i urvalet, inklusive förädlarna, medan försäljningspriset per enhet endast har angetts för de unionsproducenter som ingick i urvalet och som har direkt icke-närstående försäljning. |
6.5.3.2.
|
(160) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||||
|
(161) |
Arbetskraftskostnaderna förblev stabila och minskade till och med något för de unionsproducenter som ingick i urvalet under skadeundersökningsperioden. |
6.5.3.3.
|
(162) |
Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lager
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(163) |
Lagren av färdiga cyklar från de unionsproducenter som ingick i urvalet ansågs inte vara en tillförlitlig indikator, eftersom vissa aktörer, vilkas produktion sker inom ramen för ett förädlingsavtal, inte har egna lager. Indikatorn avspeglar därför endast de företag som säljer i eget namn. Nivån på utgående lager i procent av produktionen har dock fördubblats under skadeundersökningsperioden, vilket visar på ökade lagernivåer. |
6.5.3.4.
|
(164) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(165) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka vinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. |
|
(166) |
Indikatorn avspeglade dock endast två av de fyra unionsproducenter som ingick i urvalet och som hade försäljning till icke-närstående parter. De producenter i urvalet vilkas produktion skedde inom ramen för ett förädlingsavtal hade ingen försäljning till icke-närstående parter, och den första icke-närstående försäljningen utgjordes av detaljhandelsförsäljningen av varje cykel till slutkunden. |
|
(167) |
Lönsamheten halverades under skadeundersökningsperioden, från 4 % till 2 %. Detta visade att unionsindustrin inte kunde göra en sund vinst under skadeundersökningsperioden, vilket förvärrades av den minskade förbrukningen och försäljningen under denna period. |
|
(168) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden, från en mycket låg nivå 2021. |
|
(169) |
Även om de producenter som ingick i urvalet inledningsvis kunde göra investeringar, bland annat i helt nya produktionsanläggningar för montering av alla typer av cyklar, minskade investeringarna drastiskt efter 2022. |
|
(170) |
Räntabiliteten visar vinsten för de unionsproducenter som ingick i urvalet som en andel av det bokförda nettovärdet av deras investeringar. Räntabiliteten förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden, men följde den negativa utvecklingen i fråga om lönsamhet och försäljningsvolymer. |
6.6. Slutsats om skada
|
(171) |
Trots att importen från Kina minskade med 44 % mot bakgrund av en sjunkande förbrukning på marknaden höll sig dess marknadsandel stabil under skadeundersökningsperioden och uppgick till hela 6,5 % under översynsperioden, samtidigt som importen från alla övriga tredjeländer minskade betydligt, vilket gjorde att dess marknadsandel sjönk med 7 procentenheter under skadeundersökningsperioden. |
|
(172) |
Importen från Kina underskred avsevärt unionsindustrins priser och orsakade därmed en prispress på unionsmarknaden. |
|
(173) |
Detta gjorde att de flesta skadeindikatorerna visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. |
|
(174) |
Unionsindustrins produktion minskade under skadeundersökningsperioden. Detta var en följd av den minskade försäljningen med 42 % på unionsmarknaden. Totalt sett sjönk produktionen med 38 % och försäljningen med 35 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(175) |
Eftersom förbrukningen minskade mer än unionsindustrins försäljning kunde unionsindustrin öka sin marknadsandel med 8 procentenheter under skadeundersökningsperioden, till 70 % under översynsperioden. |
|
(176) |
Indikatorerna visade dock även att vinsten förblev låg, mellan 2 % och 4 %, eftersom prisökningarna motsvarades av kostnadsökningar. Räntabiliteten sjönk också dramatiskt, liksom produktiviteten. Sysselsättningen följde samma negativa trend, med en förlust på 14 %. |
|
(177) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden. |
7. ORSAKSSAMBAND
|
(178) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållat unionsindustrin väsentlig skada. |
|
(179) |
I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från Kina inte tillskrevs den dumpade importen. Bland dessa faktorer ingår den lägre efterfrågan under skadeundersökningsperioden och importen från övriga länder. |
7.1. Verkningar av importen från Kina
|
(180) |
Kommissionen undersökte om det fanns något orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(181) |
Under skadeundersökningsperioden låg marknadsandelen för den dumpade produkten från Kina kvar på omkring 3 %, trots de gällande antidumpningsåtgärderna och en kraftig minskning av förbrukningen i unionen med 42 %. |
|
(182) |
Importpriserna på dumpade cyklar från Kina ökade med 48 % mellan 2021 och 2022 innan de sjönk till 2021 års nivå under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins priser ökade med 75 %. Prisökningen måste dock ställas mot kostnadsökningen på 76 % för unionsindustrin. Detta visade att importen från Kina kunde bli ännu mer konkurrenskraftig än tidigare. |
|
(183) |
De kinesiska dumpade priserna förblev extremt låga och underskred kraftigt unionsindustrins priser. Prisunderskridandet förekom för både den import från Kina för vilken en antidumpningstull erlades och den import som omfattades av en tull på 0 % eller som var undantagen från åtgärderna, vilket orsakade prispress på unionsmarknaden. |
7.2. Verkningar av andra faktorer
|
(184) |
Skadeanalysen visade att dumpad import och import som inte omfattas av tull eller av en tull på 0 % från Kina till unionen behöll sin marknadsandel, trots gällande antidumpningsåtgärder och minskad förbrukning i unionen, till prisnivåer som kraftigt understeg unionsindustrins priser. Detta sammanföll tidsmässigt med försämringen av unionsindustrins ekonomiska resultatindikatorer, t.ex. minskad lönsamhet och räntabilitet. |
|
(185) |
Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. |
7.2.1. Import från tredjeländer
|
(186) |
Importkvantiteten från alla övriga tredjeländer var betydande, men sjönk ändå markant, med 7 procentenheter under skadeundersökningsperioden (se skäl 138). |
|
(187) |
Denna import skedde delvis till priser som underskred unionsindustrins priser, särskilt priserna från Bangladesh som följde samma prisnivå som importen från Kina. |
|
(188) |
Även om denna import som minskade under skadeundersökningsperioden kan ha bidragit till unionsindustrins skadevållande situation försvagade den inte orsakssambandet mellan skadan och den kinesiska exporten. |
7.2.2. Unionsindustrins exportresultat
|
(189) |
Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(190) |
Unionsindustrins exportresultat förblev stabilt fram till 2023, men uppvisar en betydande minskning med 17 procentenheter från 2023 till översynsperioden. Liksom försäljningen på unionsmarknaden steg det genomsnittliga priset på exportförsäljningen i linje med de ökade produktionskostnaderna. |
|
(191) |
De kvantiteter som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på export är dock begränsade och står för omkring 2 % av deras försäljning på unionsmarknaden och kan därför inte ha haft någon betydande inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation. |
7.2.3. Unionens efterfrågan på cyklar
|
(192) |
Unionens efterfrågan på cyklar (se skäl 125) visade på en tydlig och stark nedåtgående trend. Denna nedåtgående trend orsakades å ena sidan av ett ökat intresse för elcyklar, och en lägre efterfrågan efter pandemins slut. Unionsmarknaden kvarstod dock en av de största marknaderna i världen. |
|
(193) |
Kommissionen ansåg att den minskade efterfrågan bidrog till skadan för unionsindustrin, trots att unionsindustrin lyckades vinna en del marknadsandelar på denna vikande marknad. Den lägre efterfrågan försvagade därför inte orsakssambandet mellan den kinesiska exporten till unionen och den skada som unionsindustrin lidit. |
7.3. Slutsats om orsakssamband
|
(194) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. Andra faktorer, särskilt den minskade förbrukningen och importen från övriga tredjeländer, kan dock också ha påverkat den skadevållande situationen för unionsindustrin. Kommissionen beslutade därför att göra en närmare bedömning av huruvida det är sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
8. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA
|
(195) |
I skäl 194 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, huruvida det är sannolikt att den skada som vållades av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla. Kommissionen undersökte de sannolika prisnivåerna för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin, unionsmarknadens attraktionskraft, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina samt kringgående. |
8.1. Prisnivån på importen utan antidumpningsåtgärder
|
(196) |
De genomsnittliga importpriserna till unionen från Kina under översynsperioden var betydligt lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Såsom anges i skäl 135 underskred de kinesiska priserna unionsindustrins priser med 50 % under översynsperioden, med betalda antidumpningstullar. |
|
(197) |
Om åtgärderna skulle upphöra skulle prisunderskridandet stiga till 65 %. |
|
(198) |
Priserna skulle sannolikt vara ännu lägre eftersom konkurrensen då skulle öka mellan den import från Kina som för närvarande omfattas av en antidumpningstull och den import för vilken ingen tull betalas i nuläget. |
|
(199) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att priserna på unionsmarknaden sannolikt skulle sjunka utan gällande antidumpningsåtgärder och därmed vålla unionsindustrin skada. |
8.2. Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(200) |
Såsom anges i skälen 115–119 fortsatte unionsmarknaden att vara attraktiv för kinesiska exportörer, vilket tyder på att exporten till unionen skulle öka utan tullar och därmed vålla unionsindustrin ytterligare skada. |
8.3. Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet
|
(201) |
Såsom anges i skälen 109–114 visade all tillgänglig bevisning i ärendet att Kina har kapacitet att försörja unionsmarknaden och outnyttjad kapacitet att använda för att öka sina leveranser till unionen, till dumpade priser som skulle vålla skada. |
8.4. Kringgående
|
(202) |
Sedan åtgärderna infördes 1993 har kommissionen genomfört undersökningar om kringgående av cykelsändningar till unionen och utvidgat åtgärderna till att omfatta
|
|
(203) |
Ett sådant återkommande kringgående från olika tredjeländer visade tydligt på de kinesiska företagens intresse av att försörja unionsmarknaden. |
8.5. Slutsats
|
(204) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skadan sannolikt skulle fortsätta. |
9. UNIONENS INTRESSE
|
(205) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas, detaljisternas, användarnas och konsumenternas intressen. |
|
(206) |
Åtgärderna har varit i kraft sedan 1993, och vid varje översyn vid giltighetstidens utgång har kommissionen konstaterat att en förlängning av åtgärderna inte har stridit mot unionens intresse. |
9.1. Unionsindustrins intresse
|
(207) |
EBMA står för mer än hälften av unionsindustrin. Undersökningen visade att unionsindustrins situation fortfarande är bräcklig. Om åtgärderna skulle upphävas skulle unionsindustrins situation snabbt försämras, vilket återigen skulle leda till förluster på kort sikt och till att hela industrin gradvis skulle försvinna på lång sikt. |
|
(208) |
En betydande del av unionsproduktionen läggs ut på förädlare, som har gjort stora investeringar i den produkt som översynen gäller under skadeundersökningsperioden. Med tanke på att förädlarna är starkt beroende av sina affärspartners verksamhetsnivå skulle även deras ekonomiska situation snabbt försämras om åtgärderna skulle upphävas. |
|
(209) |
På denna grundval drogs slutsatsen att fortsatta åtgärder mot import från Kina låg i unionsindustrins intresse, eftersom detta skulle ge industrin möjlighet att stabilisera sin ställning på marknaden och trygga sysselsättningen. |
9.2. Icke-närstående importörers intresse
|
(210) |
Kommissionen uppmanade alla icke-närstående importörer att delta i undersökningen och kontaktade alla kända importörer. I likhet med den senaste översynen gav sig ingen av dem till känna eller samarbetade på något sätt i undersökningen. |
|
(211) |
Syftet med antidumpningsåtgärderna är inte att förhindra import, utan att återupprätta en rättvis handel och säkerställa att importen inte sker till dumpade och skadevållande priser. |
|
(212) |
Undersökningen visade att en import som svarade för en marknadsandel på över 14 % under översynsperioden kom från länder som inte var föremål för antidumpningsåtgärder. |
|
(213) |
Statistik från Eurostat och uppgifter som lämnats till kommissionen i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen visar också att importen till unionen sker genom företag som är befriade från utvidgningen av åtgärderna, vilket ger importörerna tillgång till import från dessa länder enligt följande: Tabell 13 Import från företag som omfattas av tullbefrielse
|
|
(214) |
Kommissionen ansåg följaktligen att importörerna fortfarande kunde köpa in cyklar från ett stort antal länder. |
9.3. Användarnas intresse
|
(215) |
Kommissionen bad alla användare av den produkt som översynen gäller att lämna synpunkter. Inga användare eller konsumentorganisationer gav sig till känna eller samarbetade i undersökningen. |
|
(216) |
I denna undersökning finns det ingen bevisning som tyder på att de gällande åtgärderna påverkade användarna på något negativt sätt. |
|
(217) |
Mot denna bakgrund bekräftas att de gällande åtgärderna inte hade någon betydande negativ inverkan på användarnas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte skulle påverka dem i orimlig utsträckning. |
9.4. Slutsats om unionens intresse
|
(218) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av cyklar med ursprung i Kina. |
10. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(219) |
På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, fortsatt skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot cyklar från Kina bibehållas. |
|
(220) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna och befrielserna från utvidgning av åtgärderna efter undersökningar om kringgående. |
|
(221) |
Individuella antidumpningstullar eller befrielser är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.6 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. |
|
(222) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna och tullbefrielserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.6 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(223) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
|
(224) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”All övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(225) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (69). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget bör en förordning om namnändringen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(226) |
Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom. |
|
(227) |
En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. |
|
(228) |
Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter. |
|
(229) |
När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (70) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(230) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar, men ej enhjulingar), utan motor, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (Taric-nummer 8712 00 70 91, 8712 00 70 92 och 8712 00 70 99), med ursprung i Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Antidumpningstull |
Taric-tilläggsnummer |
|
Zhejiang Baoguilai Vehicle Co. Ltd |
19,2 % |
B772 |
|
Oyama Technology (Nantong) Co. Ltd |
0 % |
B773 |
|
Ideal (Dongguan) Bike Co., Ltd |
0 % |
B774 |
|
All övrig import av med ursprung i Folkrepubliken Kina, förutom Giant (China) Co. Ltd – Taric-tilläggsnummer C329 |
48,5 % |
B999 |
3. Den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina enligt punkt 2 utvidgas härmed till att även omfatta import av samma tvåhjuliga cyklar och andra cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om deras deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (Taric-nummer 8712 00 30 10 och 8712 00 70 91), med undantag för cyklar som producerats av de företag som förtecknas nedan:
|
Land |
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
|
Indonesien |
P.T. Insera Sena |
B765 |
|
|
PT Wijaya Indonesia Makmur Bicycle Industries (Wim Cycle) |
B766 |
|
|
P.T. Terang Dunia Internusa (United Bike) |
B767 |
|
Sri Lanka |
Asiabike Industrial Limited |
B768 |
|
|
BSH Ventures (Private) Limited |
B769 |
|
|
Samson Bikes (Pvt) Ltd |
B770 |
|
Tunisien |
Euro Cycles SA |
B771 |
|
|
Look Design System SA |
C206 |
4. Den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på import med ursprung i Folkrepubliken Kina enligt punkt 2 utvidgas härmed till att även omfatta import av samma tvåhjuliga cyklar och andra cyklar som avsänts från Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om deras deklarerade ursprung är Kambodja, Pakistan och Filippinerna eller inte, och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8712 00 30 och ex 8712 00 70 (Taric-nummer 8712 00 30 20 och 8712 00 70 92), med undantag för cyklar som producerats av de företag som förtecknas nedan:
|
Land |
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
|
Kambodja |
A and J (Cambodia) Co., Ltd |
C035 |
|
|
Smart Tech (Cambodia) Co., Ltd |
C036 |
|
|
Speedtech Industrial Co. Ltd |
C037 |
|
|
Bestway Industrial Co. Ltd |
C037 |
|
Filippinerna |
Procycle Industrial Inc. |
C038 |
5. Utvidgningen av den antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Kina till att även omfatta import av vissa cykeldelar med ursprung i Kina som infördes genom förordning (EG) nr 71/97 ska bibehållas.
Den slutgiltiga antidumpningstull som avses i artikel 2.1 i förordning (EG) nr 71/97 ska vara den antidumpningstull för ”alla övriga företag” som införs genom artikel 1.2 ovan.
6. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 och befrielser från de utvidgningar av åtgärderna efter undersökningar om kringgående som nämns i punkterna 3 och 4 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (kvantitet) (cyklar) som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Fram till dess att en sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
7. Artikel 1.2 får ändras för att lägga till nya exporterande producenter från Folkrepubliken Kina och göra dem till föremål för en lämplig vägd genomsnittlig antidumpningstullsats för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att företaget
|
a) |
inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 med ursprung i Folkrepubliken Kina under perioden mellan den 1 oktober 1990 och den 30 september 1991 (den ursprungliga undersökningsperioden), |
|
b) |
inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som har samarbetat eller skulle ha kunnat samarbeta i undersökningen som ledde till att tullen infördes, och |
|
c) |
antingen faktiskt har exporterat den produkt som översynen gäller eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter den ursprungliga undersökningsperiodens slut. |
8. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1379, i dess lydelse enligt artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2022/57, ska ändras på följande sätt:
|
”Oyama Technology (Jiangsu) Co., Ltd |
B773” |
ska ersättas med
|
”Oyama Technology (Nantong) Co., Ltd |
B773” |
2. Taric-tilläggsnumret B773, som tidigare tilldelats Oyama Technology (Jiangsu) Co., Ltd, ska från och med den 10 juli 2024 gälla för Oyama Technology (Nantong) Co., Ltd.
3. All slutgiltig tull på import av produkter som tillverkas av Oyama Technology (Nantong) Co., Ltd och som går utöver den antidumpningstullsats som fastställts i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2019/1379 vad gäller Oyama Technology (Jiangsu) Co., Ltd ska från och med den 10 juli 2024 återbetalas eller efterges i enlighet med tillämplig tullagstiftning.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 22 oktober 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Rådets förordning (EEG) nr 2474/93 av den 8 september 1993 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import till gemenskapen av cyklar som har sitt ursprung i Kina och slutgiltigt uttag av preliminär antidumpningstull (EGT L 228, 9.9.1993, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1993/2474/oj).
(3) Rådets förordning (EG) nr 71/97 av den 10 januari 1997 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införs genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 på cyklar som har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av vissa cykeldelar från Folkrepubliken Kina, samt om uttag av den utvidgade tullen på sådan import som registrerats enligt förordning (EG) nr 703/96 (EGT L 16, 18.1.1997, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/71/oj).
(4) Kommissionens förordning (EG) nr 88/97 av den 20 januari 1997 om bemyndigande av att import av vissa cykeldelar med ursprung i Folkrepubliken Kina befrias från utvidgning genom rådets förordning (EG) nr 71/97 av den antidumpningstull som införs genom rådets förordning (EEG) nr 2474/93 (EGT L 17, 21.1.1997, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1997/88/oj).
(5) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-history?caseId=1532.
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1379 av den 28 augusti 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka, Tunisien, Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om deras deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 225, 29.8.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1379/oj).
(7) EUT L 153, 5.6.2013, s. 1.
(8) EUT L 122, 19.5.2015, s. 4.
(9) EUT C, C/2023/1260, 1.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1260/oj.
(10) EUT C, C/2024/5292, 29.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/5292/oj.
(11) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2746.
(12) Europeiska unionens integrerade tulltaxa.
(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/57 av den 14 januari 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/1379 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka, Tunisien, Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om deras deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 10, 17.1.2022, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/57/oj).
(14) Taicang Natural Resources and Planning Bureau, Notice on the Withdrawal of Land Use Rights TZGS [2022] nr 152, 25 november 2022.
(15) Notice of Approval for Change of Registered Information of Foreign Invested Companies by the Nantong Market Supervision Bureau, Foreign Invested Company – Change Registration [2022] nr 01060001 av den 6 januari 2022.
(16) https://login.bvdinfo.com/R1/Orbis.
(17) Se sidorna 14–15 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(18) Se sidan 15 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(19) Se sidorna 15–16 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(20) Se sidorna 16–17 i begäran samt bilaga 28 till begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(21) Se sidorna 19–20 i begäran samt bilaga 31 till begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(22) Se sidan 20 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(23) Sidan 16 i begäran samt bilaga 21 till begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(24) Se sidorna 17–18 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(25) Se sidan 19 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(26) Se sidan 18 i begäran samt bilaga 29 till begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(27) Se sidan 20 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(28) Se sidan 21 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(29) Se sidan 21 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(30) Se sidorna 21–22 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(31) Se sidan 22 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(32) Se sidorna 23–24 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(33) Se sidan 24 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(34) Se sidan 24 i begäran (den icke-konfidentiella versionen).
(35) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT L, 2024/2661, 15.10.2024, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2661/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa aluminiumhjul med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, EUT L 18, 19.1.2023, s. 66, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/112/oj.
(36) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666 av den 6 juni 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko och Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1666/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444 av den 11 juli 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vulstplattjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Turkiet, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100 av den 11 januari 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av påfyllningsbara tunnor av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1444/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068 av den 26 oktober 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/2068/oj, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191 av den 16 februari 2022 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/191/oj.
(37) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skäl 70, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skäl 70. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 76; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 66; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 58; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 80; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 208.
(38) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skälen 45–52, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skäl 45. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 60; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 45; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 38; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 64; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 192.
(39) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skälen 53–55, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skälen 46–50. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skälen 66–68; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 58; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 40; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 66; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skälen 193–194.
(40) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skälen 56–63, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skälen 51–63. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skälen 61–65; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 59; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 43; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 68; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skälen 195–201.
(41) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skäl 64, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skäl 64. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 62; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 52; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 74; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 202.
(42) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skäl 65, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skäl 65. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 72; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 45; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 33; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 75; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 203.
(43) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024, skäl 66, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023, skäl 66. Se även kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666, skäl 73; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 64; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 54; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 76; kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 204.
(44) Commission Staff Working Document on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 10 april 2024, SWD(2024) 91 final.
(45) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(46) Om den produkt som översynen gäller inte produceras i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(47) https://login.bvdinfo.com/R0/Orbis.
(48) https://connect.ihsmarkit.com/.
(49) Market Access Map, Internationella handelscentrumet, www.macmap.org (MacMap).
(50) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm.
(51) Market Access Map, Internationella handelscentrumet, www.macmap.org (MacMap).
(52) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj).
(53) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/product/page/lc_ncostot_r2__custom_15374782.
(54) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/teilm140__custom_15596385/default/table?lang=en.
(55) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_205__custom_15374727/default/table.
(56) Förbrukning från 500 MWh till 1 999 MWh – intervall IC
https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/product/page/nrg_pc_205__custom_15374727.
(57) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/nrg_pc_203__custom_15374756/default/table.
(58) Förbrukning från 10 000 GJ till 99 999 GJ – intervall I3.
(59) Källa: Orbis – https://login.bvdinfo.com/R1/Orbis.
(60) Källa: Begäran om översyn. Bilaga 14.
(61) Källa: Begäran om översyn. Bilaga 14.
(62) Källa: begäran om översyn, avsnitt 5.2, bilaga 8.
(63) Skäl 44 i förordning (EU) 2019/1379.
(64) Källa: begäran om översyn, avsnitt 5.2, bilagorna 8 och 9.
(65) Skäl 189 i förordning (EU) 2019/1379.
(66) https://www.statista.com/study/147067/bicycles-market-data-and-analysis/.
(67) Förenade kungariket fortsatte med de ursprungliga EU-åtgärderna på 48,5 %. Argentina har haft åtgärder i kraft sedan 1995, och Mexiko införde åtgärder mot barncyklar från Kina år 2015. Se bilaga 11 till begäran om översyn, hämtad från WTO:s databas.
(*1) Observera att uppgifterna från 14.6-databasen som möjliggör en uppdelning mellan de kinesiska exporterande producenter som omfattas av tullar och de som inte omfattas inte exakt överensstämmer med uppgifterna från Eurostat.
(68) En fullständig ärendehistorik finns på webbplatsen för GD Handel – https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-history?caseId=1532.
(69) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(70) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2146/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)