Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2219 av den 3 november 2025 om införande av provisoriska antidumpningstullar på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien

(1)

Den 6 mars 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Förbundsrepubliken Brasilien (det berörda landet eller Brasilien) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 20 januari 2025 av Softwood Plywood Consortium (klaganden). Klagomålet ingavs på vägnar av unionsindustrin för kryssfaner (plywood) av barrträ i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/922 (3) (registreringsförordningen).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också klaganden, de kända unionsproducenterna, de kända exporterande producenterna och de brasilianska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt berörda intresseorganisationer om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Efter inledandet lämnade klaganden, den brasilianska sammanslutningen för mekaniskt bearbetat timmer (ABIMCI), Plywood Trade Interest Alliance (PTIA), som är en tillfällig grupp av icke-närstående importörer i EU, och de icke-närstående importörerna Bo Andrén AB, Keflico och Schüttler Holzmakler/Agentur e.K. inlagor om bevisningen i klagomålet som rör dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Som svar inkom tre unionsproducenter och klaganden med synpunkter. Synpunkterna diskuteras nedan.

(7)

ABIMCI lämnade in ytterligare inlagor för att motbevisa klagandens synpunkter, i enlighet med avsnitt 8 i tillkännagivandet om inledande. I avsnitt 8 föreskrivs att eventuella synpunkter på uppgifter som lämnats av berörda parter innan tidsfristen för införande av provisoriska åtgärder löper ut ska lämnas senast den 75:e dagen efter det att tillkännagivandet om inledande har offentliggjorts, om inget annat anges. ABIMCI:s motargument lämnades in den 14 juli 2025.

(8)

Eftersom dessa motargument lämnades in efter de tidsfrister som fastställts i tillkännagivandet om inledande kunde de inte beaktas i detta skede av undersökningen.

(9)

ABIMCI uttryckte oro över den konfidentiella behandlingen av uppgifter i klagomålet, och hävdade särskilt att det saknades meningsfulla icke-konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som användes för att beräkna det normalvärde som användes för påståenden om dumpning och den metod och de källor som användes i rapporten om normalvärde. ABIMCI hävdade att denna brist på öppenhet hindrade berörda parter från att få en rimlig förståelse för de konfidentiella uppgifterna, vilket var avgörande för att försvara deras rättigheter och lämna meningsfulla synpunkter på påståendena om dumpning och skada.

(10)

PTIA påstod att det hade skett en överdriven redigering av skadeuppgifterna i klagomålet. De hävdade att detta gjorde det svårt för de berörda parterna att förstå påståendena om väsentlig skada och att besvara dessa på ett meningsfullt sätt.

(11)

I enlighet med artikel 19 i grundförordningen är det möjligt att skydda konfidentiella uppgifter om deras utlämnande skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller leda till väsentlig skada för den person som lämnar uppgifterna, eller för en person från vilken den person som lämnar uppgifterna har erhållit uppgifterna.

(12)

Kommissionen noterade att vissa uppgifter (t.ex. den undersökning som beställts av klaganden i syfte att samla in uppgifter om de inhemska priserna på kryssfaner (plywood) av barrträ i Brasilien) var konfidentiella till sin natur och inte kunde användas för en icke-konfidentiell sammanfattning. Dessutom omfattades de olika rapporter som det hänvisas till i klagomålet av upphovsrätt.

(13)

Kommissionen ansåg att den version av klagomålet som berörda parter kunde begära att få ta del av innehöll tillräcklig väsentlig bevisning och icke-konfidentiella sammanfattningar av data som beviljats konfidentiell behandling för att berörda parter skulle kunna utöva sin rätt till försvar under hela förfarandets gång, och att den uppfyllde kraven i artikel 19.2 i grundförordningen. Kommissionen ansåg även att tillhandahållandet av intervalldata i kombination med index var tillräckligt för att berörda parter skulle kunna utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet, samtidigt som det uppfyllde kraven i artikel 19.2 i grundförordningen. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(14)

Bo Andrén AB hävdade att de värden som användes i klagomålet som Brasiliens inhemska marknadspriser var felaktiga, eftersom de produkter som såldes på den brasilianska marknaden i stort sett skulle ha olika produktegenskaper och dessa skillnader skulle göra en direkt prisjämförelse mellan inhemska brasilianska paneler och exportprodukter ogiltig. Bo Andrén AB hävdade också att de uppgifter från Internationella organisationen för tropiskt timmer (ITTO) som användes i klagomålet som referens för att beräkna normalvärdet inte skulle vara representativa, eftersom ITTO främst spårar produkter av tropiskt lövträ, inte kryssfaner (plywood) av barrträ. Detta skulle på konstgjord väg öka dumpningsmarginalerna. Bo Andrén AB begärde att kommissionen skulle ompröva uppgifterna och inkludera alternativa uppgiftskällor eller metoder som korrekt återspeglar den brasilianska marknaden för kryssfaner (plywood) av barrträ.

(15)

I detta avseende betonade kommissionen att en ansökan måste innehålla tillräcklig bevisning. Enligt fast rättspraxis skiljer sig i synnerhet mängden av och kvaliteten på den bevisning som behövs för att uppfylla kriterierna om tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning från den bevisning som behövs för att preliminärt eller slutgiltigt fastställa förekomsten av dumpning och skada (4). Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att ansökan innehöll tillräcklig bevisning om dumpning. Rapporten om inhemska priser i bilaga 8 till klagomålet innehöll en beskrivning av den metod som använts och uppgiftskällorna samt tillräckliga prisuppgifter för att kunna användas som bevisning.

(16)

ABIMCI ifrågasatte klagandens påståenden om dumpning och hävdade att de inte är rättsligt giltiga enligt artikel 5.2 i WTO:s antidumpningsavtal. ABIMCI uppgav att klagandens påståenden byggde på okontrollerade och ofullständiga uppgifter och att klaganden hade dragit slutsatser om prisstabiliteten med hjälp av kryssfaner (plywood) av parica (en icke-jämförbar produkt av lövträ), ett metodologiskt felaktigt tillvägagångssätt.

(17)

ABIMCI uppgav också att de inhemska priser som användes i klagomålet var uppblåsta jämfört med de faktiska priserna på kryssfaner (plywood) av furu (pinus elliottii) i Brasilien, vilka var betydligt lägre. Slutligen stödde Argentinas avslutade antidumpningsundersökning av import av vissa typer av fenollimmade kryssfaner (plywood) från Brasilien (5) ABIMCI:s ståndpunkt att dumpning inte förekom. ABIMCI drog slutsatsen att dessa brister gjorde påståendena ogrundade och rättsligt otillräckliga.

(18)

Kommissionen ansåg dock att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att visa på förekomst av dumpning, i enlighet med den relevanta rättsliga standard som beskrivs i skäl 15. Dumpningsberäkningarna i den öppna versionen av klagomålet gav en detaljerad förklaring av alla de olika faktorer som använts för att beräkna dumpningen, inklusive alla källor som använts för dessa beräkningar, vilket därmed gjorde det möjligt för berörda parter att göra en rättvisande bedömning av det viktigaste inslagen i påståendet om dumpning.

(19)

Undersökningen i Argentina avsåg en annan marknad än EU och var därför irrelevant för påståendena om att inleda den aktuella undersökningen.

(20)

Därför avvisades synpunkten på klagomålets påståenden om dumpning.

(21)

ABIMCI bestred påståendena om skada i klagomålet. De hävdade att det inte fanns någon objektiv granskning av påståendena om skada på grund av ökade brasilianska importvolymer till låga priser. De hävdade också att de rapporterade mikro- och makroekonomiska indikatorerna baserades på uppskattningar och spekulativa uppgifter.

(22)

ABIMCI betonade att en verklig objektiv granskning borde ha omfattat en opartisk bedömning som omfattade kontroll av motstridiga bevis och borde ha följt principerna om god tro och grundläggande rättvisa.

(23)

Dessutom hävdade ABIMCI att importvolymen från Brasilien hade minskat, och hävdade att den följde samma trend som förbrukningen i unionen. De hävdade också att de brasilianska importpriserna ökade under skadeundersökningsperioden.

(24)

PTIA ifrågasatte också påståendena om skada i klagomålet. De hävdade att ökningen av importen från Brasilien var överskattad och att den främst berodde på en återgång till normala förhållanden efter störningar på marknaden i samband med covid-19-pandemin. De noterade att den rapporterade volymökningen från 2021 till undersökningsperioden endast återspeglade en återgång till de historiska nivåer som rådde före pandemin.

(25)

Därtill hävdade PTIA att importen från Brasilien faktiskt minskade med 11 % från 2022 till undersökningsperioden, vilket ifrågasatte påståendena i klagomålet om att det fanns ett betydande inflöde under skadeundersökningsperioden. De hävdade vidare att eventuella observerade negativa tendenser felaktigt angavs som skada, men att de endast är effekterna av att marknaderna stabiliserats efter återhämtningen efter covid-19.

(26)

Slutligen ifrågasatte de uppgifternas tillräcklighet och tydlighet när det gäller importpriser och importvolymer, och angav att skadeanalysen var ofullständig på grund av att man förlitade sig på icke-representativa perioder och spekulativa uppgifter.

(27)

Kommissionen konstaterade att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för det fastställande av väsentlig skada som krävs för att inleda en undersökning. Både makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer analyserades i avsnitt 6 i klagomålet. Kommissionen erinrar om att ett fastställande av väsentlig skada som är nödvändigt för att inleda en undersökning kräver en granskning av de relevanta faktorer som beskrivs i grundförordningen.

(28)

Det krävs inte uttryckligen i artikel 5 i grundförordningen att alla de skadefaktorer som nämns i artikel 3.5 ska visa på en försämring för att väsentlig skada ska vara tillräckligt underbyggd för att en undersökning ska kunna inledas. Enligt ordalydelsen i artikel 5.2 i grundförordningen ska klagomålet innehålla uppgifter om förändringar i volymen av den påstått dumpade importen, denna imports inverkan på priserna på den likadana produkten på unionsmarknaden och importens inverkan på unionsindustrin, vilket visas av relevanta (inte nödvändigtvis alla) faktorer. Klagomålet innehöll dessa uppgifter, som pekade på förekomsten av skada.

(29)

Kommissionen ansåg därför att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning om skada och avvisade ABIMCI:s och PTIA:s påståenden.

(30)

ABIMCI och PTIA ifrågasatte också användningen av år 2021 som referenspunkt (basår), och hävdade att industrin under detta år och år 2022 återhämtade sig från covid-19 och att årtalet därför inte är representativt för skadeanalysen.

(31)

Kommissionen konstaterade att den valda skadeundersökningsperioden för att bedöma skadan är i linje med kommissionens etablerade praxis, som innebär en översyn av väsentlig skada under en period på tre kalenderår plus undersökningsperioden. Följaktligen avvisade kommissionen ABIMCI:s och PTIA:s påståenden.

(32)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(33)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största produktions- och försäljningsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande och som säkerställde en god geografisk spridning. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för över 55 % av den uppskattade sammanlagda produktions- och försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(34)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(35)

Fjorton icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två icke-närstående importörer på grundval av importvolymen från Brasilien till unionen av den undersökta produkten under undersökningsperioden. Urvalet svarade för omkring 10 % av den uppskattade totala importvolymen av den undersökta produkten från Brasilien till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda importörer. Inga synpunkter inkom.

(36)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Brasilien att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Förbundsrepubliken Brasiliens beskickning att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(37)

Femtionio exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, nämligen Nereu Rodrigues & Cia Ltda (Nereu) och Indústria de Compensados Sudati Ltda (Sudati).

(38)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(39)

En exporterande producent som inte ingick i det preliminära urvalet, Indústria de Compensados Guararapes Ltda. (Guararapes), begärde att få ingå i urvalet. Guararapes hävdade att representativiteten i det preliminära urvalet var begränsad, eftersom det endast omfattade 30 % av den brasilianska exporten av kryssfaner (plywood) av barrträ till unionen med endast två exportörer. Företaget hävdade också att det fanns brister i representativiteten, eftersom unionsindustrin stod för 50 % av unionens produktion.

(40)

Samtidigt identifierade exportören Sudati, som ingick i urvalet, närstående företag som också producerade och exporterade den berörda produkten, nämligen Guararapes och Conply Indústria de Compensados Ltda. Dessa exporterande företag ingick senare i det slutliga urvalet.

(41)

Det slutliga urvalet av exporterande producenter bestod därför av en grupp närstående företag (Sudati, Guararapes och Conply, tillsammans SCG-gruppen) och en icke-närstående exporterande producent (Nereu).

(42)

Som svar på Guararapes kommentar noterar kommissionen att unionsindustrins andel av unionens produktion är irrelevant för urvalet av exporterande producenter.

(43)

Guararapes lämnade in en begäran om enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen och hävdade att de familjeband som förbinder företaget med Sudati och Conply inte äventyrar dess rättsliga och operativa oberoende. Företaget är helt självständigt i rättsligt och operativt avseende i förhållande till de två brasilianska exportörerna och bör därför behandlas som en separat ekonomisk enhet i denna undersökning.

(44)

Kommissionen noterar att enligt artikel 127.1 h i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (6) ska exporterande producenter anses vara närstående enheter om de tillhör samma familj. Den begäran om enskild undersökning som Guararapes lämnade i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen avslogs därför.

(45)

Kommissionen skickade frågeformulär till de exporterande producenter i Brasilien som ingick i urvalet, de unionsproducenter som ingick i urvalet, importörer samt användare. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (7) på dagen för inledandet.

(46)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(47)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(48)

Den produkt som är föremål för undersökning är kryssfaner (plywood), bestående uteslutande av träfanerskikt (av annat trä än bambu) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med båda ytterskikten av barrträ, med eller utan överdrag eller ytbeläggning (kryssfaner (plywood) av barrträ), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4412 39 00 (den undersökta produkten).

(49)

Kryssfaner (plywood) av barrträ används i ett stort antal tillämpningar, t.ex. inom byggbranschen, möbler, väggpaneler, golvbeläggning (t.ex. i parkett) samt inom förpackningsindustrin och takindustrin.

(50)

Den berörda produkten är kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Brasilien, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4412 39 00 (den berörda produkten).

(51)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(52)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(53)

PTIA uttryckte farhågor om jämförbarheten och klassificeringen av de berörda produkterna. De hävdade att det finns en viktig skillnad mellan strukturellt och icke-strukturellt kryssfaner (plywood) av barrträ, vilket den nuvarande produktdefinitionen inte på ett tillfredsställande sätt beaktar. PTIA hävdade att dessa skillnader i betydande utsträckning påverkar prissättningen och marknadstillämpningen, vilket därmed påverkar analysen av dumpning och skada.

(54)

PTIA betonade att det skulle vara nödvändigt att inkludera en strukturell/icke-strukturell parameter i produktkontrollnumrets struktur för att säkerställa en rättvis jämförelse och ett korrekt fastställande av dumpningsmarginalerna. De hävdade att man vid undersökningen borde beakta dessa skillnader för att förhindra att produkter som inte är relevanta för den påstådda dumpningen eller skadan inkluderas på ett obefogat sätt.

(55)

PTIA ansåg därtill att kryssfaner (plywood) av gran och furu inte bör betraktas som likadana produkter, eftersom de härrör från olika träslag och har olika användningsområden och marknader. Denna skillnad är tillräckligt stor för att motivera en omprövning av omfattningen och eventuellt utesluta vissa produkter som inte konkurrerar direkt med EU-producerad kryssfaner (plywood) av barrträ.

(56)

ABIMCI betonade de betydande skillnaderna i jämförbarhet, utbytbarhet och substituerbarhet mellan olika typer av kryssfaner (plywood), såsom furu jämfört med gran och produktsorter med och utan överdrag. ABIMCI hävdade att dessa produkter betjänar olika marknadssegment och har unika tekniska och fysiska egenskaper, vilket leder till olika konsumentpreferenser. De betonade betydelsen av en segmenterad analys som tar hänsyn till faktorer som strukturellt kontra icke-strukturellt kryssfaner (plywood) av barrträ samt segment med högre respektive lägre priser. ABIMCI hävdade att en skadeanalys behövde genomföras per segment.

(57)

Klaganden pekade då på bevisningen i klagomålet, som visar att både gran och tall är en del av den bredare familjen av barrträdsarter. Jämfört med andra typer av trä, särskilt lövträ och andra hårda träslag, har både gran och furu en ljusare eller blekare färg, är lättare att skära och har en förenklad porös struktur och en hög hartshalt. Dessutom finns det inga relevanta skillnader mellan kryssfaner (plywood) av barrträ tillverkad av gran och kryssfaner av furu när det gäller produktionsprocessen, försäljningsprocessen och distributionskanalerna i unionen, som alla är identiska.

(58)

Kommissionen konstaterade att även inom ett och samma träslag finns det olika egenskaper eftersom det är ett naturligt material. Detta återspeglas i produktkontrollnumret. Kommissionen konstaterade dock att både tall- och granarter ofta används omväxlande. Det faktum att båda arterna härrör från den bredare familjen av barrträd, som är känd för sin ljusare färg och sin relativt lättanvända och förenklade porösa struktur, innebär liknande fysikaliska egenskaper, produktionsmetoder och marknadstillämpningar. Av betydelse är att hartshalten i både gran och furu är relativt hög, vilket påverkar deras hållbarhet och användbarhet i liknande produkttillämpningar.

(59)

Konsumenterna skiljer i första hand mellan kryssfaner (plywood) av barrträ respektive av lövträ.

(60)

I motsats till påståendet att unionsproducenterna främst inriktar sig på tillverkning av kryssfaner (plywood) av barrträ med överdrag, till skillnad från importen från Brasilien som främst är utan överdrag, visade kommissionens omfattande analys att de unionsproducenter som ingick i urvalet främst tillverkar kryssfaner (plywood) av barrträ utan överdrag.

(61)

Kommissionen noterade också att klagomålet innehöll särskilda exempel på en industriell användare i unionen som köper in kryssfaner (plywood) av både gran- och tallarter för samma slutanvändning, och unionsproducenter som köper in båda barrträdsarterna, och därefter ofta blandar dem och använder faner av furu och gran i sin produktion av kryssfaner (plywood) av barrträ.

(62)

Av alla ovannämnda skäl fastställde kommissionen att alla variationer av barrträ betraktas som likadana produkter, oavsett om de består av tall- eller granarter och oavsett om de är med eller utan överdrag, eller för strukturella eller icke-strukturella ändamål, och att de har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och konkurrerar på samma marknad. De omfattas gemensamt av samma produktdefinition inom ramen för den aktuella undersökningen, vilket säkerställer en sammanhängande och omfattande analys som är förenlig med etablerade regelverk och tidigare praxis från kommissionen. Kommissionen avvisade därför påståendet vad gäller behovet av en segmenterad analys.

(63)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på den inhemska marknaden för varje samarbetsvillig exporterande producent som ingick i urvalet var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(64)

Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljning av den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden. På grundval av detta konstaterades att den totala försäljningen av den likadana produkten på hemmamarknaden för var och en av de exporterande producenter som ingick i urvalet inte var representativ.

(65)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper på hemmamarknaden som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen av de exporterande producenter som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(66)

Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen för varje exporterande producent som ingick i urvalet på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen.

(67)

Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under undersökningsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen.

(68)

Av de fyra undersökta företagen hade ett företag ingen inhemsk försäljning alls. De övriga tre företagen hade antingen inga representativa produkttyper eller endast ett fåtal representativa produkttyper.

(69)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under undersökningsperioden, för att avgöra om den kunde använda försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(70)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(71)

Om båda kraven uppfylls utgörs normalvärdet av det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under undersökningsperioden.

(72)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp för enbart den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttyperna under undersökningsperioden, om

(73)

Analysen av de tre exportörerna med inhemsk försäljning visade att inga produkttyper uppfyllde kraven vad gäller försäljning vid normal handel.

(74)

Eftersom ingen försäljning eller endast otillräcklig försäljning av den likadana produktens produkttyp förekommit vid normal handel eller eftersom en produkttyp inte sålts i representativa volymer på hemmamarknaden, använde kommissionen ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(75)

Normalvärdet konstruerades genom att följande adderades till den genomsnittliga produktionskostnaden för den likadana produkten för de exporterande producenterna i urvalet under undersökningsperioden:

(76)

För de produkttyper som inte sålts i representativa kvantiteter på hemmamarknaden lade man till de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för de transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden för dessa produkttyper.

(77)

För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden lade man till de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(78)

För den exporterande producent som ingick i urvalet och som inte hade någon inhemsk försäljning baserades försäljnings- och administrationskostnaderna samt andra allmänna kostnader på det vägda genomsnittet av de belopp som fastställts för de tre andra exporterande producenter som ingick i urvalet och som omfattades av undersökningen avseende tillverkning och försäljning av den likadana produkten på den inhemska marknaden, i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen.

(79)

Exporten till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående handelsföretag med säte i Brasilien.

(80)

Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(81)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet.

(82)

I detta fall valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet från fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet från fabrik och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(83)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar eftersom normalvärdet konstruerades med hjälp av produktionskostnaden plus försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst.

(84)

För att återföra exportpriset till handelsledet från fabrik gjordes justeringar för tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(85)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

(86)

För den exporterande producenten Nereu, där försäljningen skedde genom ett närstående handelsföretag i Brasilien, konstaterade kommissionen att den närstående handlaren utförde liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Handlaren bedrev sin verksamhet parallellt med Nereus försäljningsavdelning och fick pålägg för sina funktioner. Handlaren handlade också med andra produkter än den berörda produkten.

(87)

Vad gäller försäljningen via den närstående brasilianska handlaren var det motiverat att göra en justering på grundval av relevanta försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst i enlighet med artikel 2.10 i) i grundförordningen. Det närstående företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en vinst på 1 %, vilka erhölls från en samarbetsvillig icke-närstående importör, drogs därför av.

(88)

För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(89)

På denna grundval, och efter de ändringar som beskrivs i skälen 224–227, fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(90)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Med tanke på att det genomsnittliga exportpriset för de andra samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet, enligt vad som uppgavs i svaren på stickprovsundersökningen, var lägre än exportpriset för den exporterande producent som ingick i urvalet med noll dumpningsmarginal, fastställdes dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet, utan hänsyn till marginalerna för de exporterande producenter som hade dumpningsmarginaler på noll och under miniminivån, samt marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(91)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 5,4 %.

(92)

För samtliga övriga exporterande producenter i Brasilien fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilka fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(93)

Graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde omkring 100 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som undersökts individuellt och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(94)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(95)

Den likadana produkten tillverkades av 13 unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(96)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 675 726 m3 under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom uppgifter från klaganden och de unionsproducenter som ingick i urvalet. Som anges i skäl 35 svarade de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 55 % av unionens totala produktion av den likadana produkten.

(97)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden samt importen från alla länder av den berörda produkten. Informationskällan var klagandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret och officiella uppgifter från Eurostat.

(98)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen

(99)

Förbrukningen i unionen ökade med 7 % år 2022, följt av en betydande minskning med 20 % år 2023. Under undersökningsperioden återhämtade sig förbrukningen visserligen från sin låga nivå 2023, men återgick inte till 2021 års nivåer.

(100)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av importvolymen och den sammanlagda förbrukningen i unionen.

(101)

Kommissionen kunde konstatera att det fanns snedvridna uppgifter i den rapporterade statistiken på nivån för tilläggsenheten (m3 i detta fall). För jämförelseändamål beslutade kommissionen därför att omvandla den rapporterade vikten (ton), vilket är en mer tillförlitlig och stabil uppsättning uppgifter, till m3. Omvandlingen baserades på skivornas densitet, beräknad som vikten dividerad med tilläggsenheten. För Brasilien omräknades den rapporterade vikten i ton till m3 med hjälp av den genomsnittliga densitet som rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet. För övriga länder användes den genomsnittliga densiteten enligt branschstandard.

(102)

Såsom beskrivs i skäl 91 konstaterades dumpning endast för en av de exporterande producenter som ingick i urvalet. Kommissionen skilde därför i sin analys mellan dumpad och icke-dumpad import från Brasilien. Den dumpade importens inverkan på unionsindustrins situation behandlas nedan, medan den icke-dumpade importens inverkan granskas som en del i analysen av orsakssambandet i skälen 159 och 161. Icke-dumpad import presenteras och analyseras i tabell 11 nedan.

(103)

Den icke-dumpade importen från Nereu uppgick till [5–10] % av den totala importen från Brasilien under undersökningsperioden. För att fastställa om undersökningsresultaten för detta företag kunde utvidgas till att omfatta all import som inte ingick i urvalet jämförde kommissionen Nereus priser med priser för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet. På grundval av de uppgifter som lämnats i stickprovsformulären och svaren på frågeformuläret var Nereus genomsnittliga exportpris [5–10] % högre än det genomsnittliga exportpriset för de brasilianska exportörer som inte ingick i urvalet och som lämnade in svar på stickprovsformuläret. Kommissionen ansåg därför att den inte kunde utvidga undersökningsresultaten om avsaknad av dumpning när det gäller Nereu till de exporterande producenter som inte ingick i urvalet.

(104)

Den dumpade importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Dumpad importvolym och marknadsandelar

(105)

Uppgifterna visar på en tydlig uppåtgående trend för både mängden dumpad import från Brasilien och den motsvarande marknadsandelen under perioden från och med 2021 till och med undersökningsperioden. Under 2021 var den dumpade importen från Brasilien [500 000–600 000] m3 med en marknadsandel på [30–35] %. År 2022 ökade den dumpade importvolymen till [650 000–800 000] m3, vilket var en imponerande ökning med 32 % jämfört med föregående år, vilket avspeglas i en högre marknadsandel på [35–40] %. Även om den dumpade importen från Brasilien minskade med 14 % år 2023, dvs. ett år då förbrukningen i unionen minskade betydligt, fortsatte den brasilianska marknadsandelen att öka avsevärt till [45–50] %. Under undersökningsperioden nådde den dumpade importen sin topp, med en ökning på 30 % från 2021, medan marknadsandelen minskade något med två procentenheter.

(106)

Kommissionen fastställde priserna för den dumpade importen på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter som ingick i urvalet och från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(107)

Det vägda genomsnittliga priset på den dumpade importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importpriser (euro/m3)

(108)

Uppgifterna om de dumpade importpriserna från Brasilien återspeglar en fluktuerande trend under perioden från och med 2021 till och med undersökningsperioden. Under 2022 skedde en betydande ökning, med stigande priser till 443 euro/m3, vilket innebär en ökning med 31 %. Detta följdes dock av en betydande minskning 2023, med priser som sjönk till 311 euro/m3, dvs. en minskning med 39 % jämfört med föregående år. Denna nedåtgående trend fortsatte och priserna sjönk ytterligare till 302 euro/m3 under undersökningsperioden, vilket tyder på en sammanlagd minskning på 11 % jämfört med 2021 års nivåer.

(109)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(110)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade på en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på 31,8 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(111)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(112)

Såsom anges i skäl 14 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(113)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de verifierade uppgifterna i svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från klaganden. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(114)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(115)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(116)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(117)

Unionsproducenternas produktionsvolym uppvisade en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden, med små variationer. Under 2021 var produktionsvolymen 888 286 m3. Under 2022 hade produktionen minskat med 4 % till 851 718 m3. Minskningen fortsatte fram till 2023, där produktionen minskade med ytterligare 28 % till 607 714 m3 jämfört med föregående år. Under undersökningsperioden återhämtade sig produktionen något och ökade till 675 726 m3. Under hela skadeundersökningsperioden skedde en övergripande minskning med 24 %.

(118)

Produktionskapaciteten förblev stabil med en total ökning på 1 % under skadeundersökningsperioden.

(119)

Kapacitetsutnyttjandet återspeglade utvecklingen av trenderna för produktionsvolymerna. Under 2022 minskade kapacitetsutnyttjandet marginellt med 4 % jämfört med 2021. Den mest betydande minskningen inträffade 2023 när utnyttjandet minskade med 28 % jämfört med föregående år. Under undersökningsperioden återhämtade sig utnyttjandet måttligt med 8 %. Totalt sett uppgick minskningen av kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden till 24 %.

(120)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(121)

Den sammanlagda försäljningsvolymen på unionsmarknaden minskade generellt från och med 2021 till och med undersökningsperioden, med vissa fluktuationer. Under 2021 uppgick försäljningsvolymen till 756 724 m3. År 2022 hade försäljningen minskat till 648 176 m3, och den nedåtgående trenden fortsatte under 2023, då försäljningen minskade ytterligare till 503 231 m3, vilket utgjorde en minskning med 19 % jämfört med föregående år. Under undersökningsperioden skedde dock en blygsam återhämtning och försäljningen ökande med 9 % till 572 942 m3.

(122)

Unionsproducenterna hade en marknadsandel på 44 % 2021. Denna andel minskade till 35 % 2022, vilket återspeglar en betydande minskning av deras närvaro på marknaden. Även om den totala marknaden krympte, på grund av utvecklingen av byggnadsverksamheten, sågs en liten återhämtning av marknadsandelen 2023, när den steg till 37 %. Under undersökningsperioden minskade dock återigen marknadsandelen något och sjönk till 36 %.

(123)

På grund av den minskade förbrukningen har unionsindustrin inte bara förlorat försäljningsvolymer i unionen utan också marknadsandelar, till skillnad från importen från Brasilien, där försäljningen och marknadsandelen i unionen ökade i absoluta tal. Under skadeundersökningsperioden uppvisade unionsindustrin därför ingen tillväxt.

(124)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(125)

Mellan 2021 och undersökningsperioden skedde en märkbar nedåtgående trend för sysselsättningen bland de unionsproducenter som ingick i urvalet. Antalet anställda minskade från 1 866 under 2021 till 1 582 under undersökningsperioden, vilket återspeglar en minskning med nästan 15 %. Denna trend visar tydligt att sektorn stod inför utmaningar som har krävt en minskning av arbetskraften.

(126)

Utöver den minskade sysselsättningen varierade produktiviteten, mätt i m3 per heltidsekvivalent, också under perioden från 2021 fram till undersökningsperioden. Under 2022 förblev produktiviteten relativt stabil och minskade endast med 1 %. År 2023 minskade dock produktiviteten ytterligare med 18 %. Det skedde en viss återhämtning under undersökningsperioden när produktiviteten steg med 9 %. Totalt sett minskade unionsindustrins produktivitet med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(127)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(128)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(129)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspriser i unionen

(130)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionsproducenterna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen uppvisade betydande fluktuationer under skadeundersökningsperioden. Under 2021 var det genomsnittliga försäljningspriset 449 euro/m3. Under 2022 ökade priserna avsevärt med 39 % till 622 euro/m3. Under 2023 minskade dock det genomsnittliga försäljningspriset med 11 % från föregående år till 575 euro/m3. Under undersökningsperioden fortsatte priserna att sjunka till 508 euro/m3.

(131)

Produktionskostnaden per enhet för de unionsproducenter som ingick i urvalet förändrades också under perioden, vilket återspeglade utvecklingen av försäljningspriserna. Under 2021 var den genomsnittliga enhetskostnaden 419 euro/m3. År 2022 hade enhetskostnaden ökat med 22 % till 511 euro/m3. Trots ökade kostnader kunde unionsindustrin i allmänhet kompensera för dessa kostnader genom att höja sina försäljningspriser. År 2023 steg enhetskostnaderna ytterligare till 571 euro/m3, vilket tyder på en ökning med 14 % jämfört med föregående år. Under undersökningsperioden minskade kostnaderna något till 556 euro/m3. Under 2023 och undersökningsperioden kunde unionsindustrin inte längre täcka de ökande kostnaderna genom att höja sina försäljningspriser, vilket är ett bevis på att prisökningar som annars skulle ha ägt rum har förhindrats. Den totala ökningen under skadeundersökningsperioden var 33 %.

(132)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(133)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd för de unionsproducenter som ingick i urvalet ökade konsekvent under skadeundersökningsperioden. Under 2021 var den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd 41 757 euro. År 2022 steg dessa kostnader till 44 521 euro, vilket motsvarar en ökning på 7 % jämfört med föregående år. Denna uppåtgående trend fortsatte under 2023, då kostnaderna steg till 45 724 euro. Under undersökningsperioden ökade arbetskraftskostnaderna ytterligare till 49 079 euro, vilket visar på en sammanlagd ökning på 18 % från 2021.

(134)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lager

(135)

Utvecklingen vad gäller de utgående lagernivåerna visar på en betydande ökning följt av en gradvis minskning under skadeundersökningsperioden. Under 2021 uppgick de utgående lagren till 45 684 m3. År 2022 hade lagernivån ökat dramatiskt till 84 878 m3, dvs. en ökning med 86 %. Under 2023 minskade lagren till 68 699 m3, vilket återspeglade en gradvis minskning från föregående år, men fortfarande betydligt över 2021 års nivåer. Under undersökningsperioden fortsatte lagren att minska till 62 180 m3, eftersom unionsindustrin kunde öka sin försäljning under undersökningsperioden, vilket tyder på en övergripande ökning på 36 % under skadeundersökningsperioden.

(136)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(137)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Lönsamheten för unionsproducenternas försäljning till icke-närstående kunder inom unionen uppvisade fluktuationer under skadeundersökningsperioden. Från att ha uppgått till 15 % av omsättningen 2021 ökade lönsamheten kraftigt till 25 % år 2022, vilket tyder på ett stabilt resultat under det året. Denna höga nivå bibehölls dock inte, eftersom lönsamheten sjönk dramatiskt till 9 % år 2023 och minskade ytterligare till endast 2 % under undersökningsperioden, vilket tyder på utmaningar när det gäller att upprätthålla vinstmarginaler.

(138)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet under skadeundersökningsperioden minskade efter en inledande ökning 2022. Under 2021 var kassaflödet 46 114 328 euro. Denna siffra förbättrades till 56 315 204 euro år 2022, vilket innebär en ökning med 22 %. Under 2023 minskade kassaflödet dramatiskt med 44 % till 35 911 903 euro. Denna nedåtgående utveckling fortsatte under undersökningsperioden och kassaflödet minskade till 19 351 190 euro. Den totala minskningen av kassaflödet under skadeundersökningsperioden uppgick till 58 %, vilket tyder på försämrad finansiell likviditet.

(139)

Investeringsnivåerna uppvisade betydande variationer under hela perioden. Under 2021 uppgick investeringarna till 5 432 018 euro. De minskade kraftigt 2022 till 3 301 570 euro, vilket innebär en minskning med 39 %. Omvänt ökade investeringarna avsevärt 2023 till 9 092 561 euro, dvs. med 106 % jämfört med föregående år. Under undersökningsperioden minskade dock investeringarna till 4 787 861 euro, vilket innebär en total minskning med 12 % under skadeundersökningsperioden och återspeglar en försiktigare investeringsstrategi.

(140)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Detta följde på en nedåtgående trend efter en första ökning. Den började med 54 % år 2021 och steg till 111 % år 2022, vilket tyder på exceptionell effektivitet när det gäller att generera avkastning under det året. Under 2023 minskade dock räntabiliteten avsevärt till 37 %. Under undersökningsperioden minskade avkastningen ytterligare till 13 %, med ett index på 24, vilket tyder på minskad avkastning på de investeringar som gjorts och återspeglar de utmaningar som unionsproducenterna stod inför under denna period.

(141)

Med tanke på den betydande minskningen i fråga om lönsamhet, nettokassaflöde och räntabilitet ledde detta till att kapitalanskaffningsförmågan för unionsproducenterna i urvalet påverkades kraftigt.

(142)

Alla skadeindikatorer utvecklades negativt under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins produktionsvolym liksom dess försäljningsvolym minskade med 24 %. Unionsindustrin förlorade också marknadsandelar, från 44 % år 2021 till 36 % under undersökningsperioden. Den dumpade importen från Brasilien till unionen ökade däremot under samma period med 30 % och marknadsandelen ökade från [30–35] % år 2021 till [45–50] % under undersökningsperioden. Detta uppnåddes trots att förbrukningen i unionen minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(143)

Unionsindustrins lönsamhet minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden, från omkring 15 % år 2021 till 2 % under undersökningsperioden, vilket visar på en ohållbar trend och förhindrande av prishöjningar. En liknande nedåtgående trend observerades för unionsindustrins produktivitet (minskade med 10 %), dess sysselsättning (minskade med 15 %), investeringar (minskade med 12 %), räntabilitet och kassaflöde, som alla minskade under skadeundersökningsperioden.

(144)

Unionsindustrin kunde inte kompensera för de förlorade försäljningsvolymerna på unionsmarknaden genom ökad export, eftersom exporten endast stod för omkring 15 % av industrins sammanlagda produktion och gradvis minskade, såsom anges i avsnitt 5.4 nedan.

(145)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(146)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Den icke-dumpade importen från Brasilien, importen från andra länder än Brasilien, unionsindustrins exportresultat, den minskade förbrukningen och de ökade kostnaderna.

(147)

PTIA och ABIMCI hävdade att analysen i klagomålet inte har kunnat fastställa ett tydligt orsakssamband mellan importen från Brasilien och den påstådda skadan.

(148)

ABIMCI hävdade särskilt att importen från Brasilien inte har ökat i absoluta volymer. De betonade att klagandens påstående om relativa ökningar grundar sig på ett felaktigt antagande om minskad förbrukning under undersökningsperioden, vilket gör påståendet otillförlitligt. Dessutom hävdade ABIMCI att eftersom de importerade produkterna av brasilianskt kryssfaner (plywood) av barrträ inte konkurrerar inom samma marknadssegment med unionens produkter av kryssfaner (plywood) av barrträ, kunde unionsproducenterna inte ha lidit någon skada på grund av importen från Brasilien. ABIMCI ansåg också att de minskade importvolymerna och priserna från Brasilien borde tolkas som att de helt enkelt återgick till nivåerna före pandemin. De hävdade att unionsindustrin aldrig påstod sig lida skada före 2022 och att priserna på importen från Brasilien efter pandemin var högre än nivåerna före pandemin. Slutligen angav ABIMCI flera andra potentiella orsaker till den skada som unionsindustrin lidit. Dessa inbegriper stigande kostnader på grund av ökning av ränta, frakt och valutakurser samt effekterna av det ryska kriget mot Ukraina, lagstadgade efterlevnadskostnader och konkurrens från andra timmerprodukter.

(149)

PTIA hävdade att importvolymen från andra tredjeländer ökade betydligt mer än importvolymen från Brasilien. De hävdar att denna import från tredjeländer bör beaktas i analysen av orsakssambandet, eftersom denna import också utövar ett tryck på marknadspriserna och påverkar unionsindustrins resultat. PTIA hävdade också att användningen av atypiska perioder såsom återhämtningen efter pandemin 2021 för fastställandet av skada på ett felaktigt sätt ökar förekomsten av skada.

(150)

Dessa argument diskuteras nedan.

(151)

Kommissionen undersökte om det fanns något orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit. Under skadeundersökningsperioden ökade importen av den dumpade produkten från Brasilien med 30 %, även om förbrukningen i unionen minskade med 7 %. Detta motbevisar ABIMCI:s påstående att importen från Brasilien inte ökade i absoluta volymer.

(152)

Prissänkningen på 11 % för importen från Brasilien, tillsammans med en ökning på 33 % av unionsindustrins produktionskostnader under samma period, innebar dessutom att marknadsandelen kunde öka med ytterligare 13 % vad gäller importen från Brasilien. Denna förändring skedde på bekostnad av unionsindustrin, vars försäljningsvolym minskade med hela 24 % och vars marknadsandel minskade med 8 procentenheter. Följaktligen sjönk unionsindustrins lönsamhet till ohållbara nivåer, med en vinst på endast 2 % under undersökningsperioden.

(153)

Det faktum att skillnaden mellan det genomsnittliga priset på den dumpade importerade produkten från Brasilien och det genomsnittliga priset på unionsindustrins likadana produkt (302 euro/m3 jämfört med 508 euro/m3) var så pass stor hindrade unionsindustrin från att höja sina priser för att återspegla den ökade produktionskostnaden och därmed från att upprätthålla sin lönsamhet.

(154)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att dumpad import av kryssfaner (plywood) av barrträ från Brasilien vållade unionsindustrin väsentlig skada i fråga om pris och volym.

(155)

Kommissionen undersökte huruvida andra skadefaktorer än den dumpade importen från Brasilien påverkade unionsindustrins situation.

(156)

Den icke-dumpade importvolymen från Brasilien utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Icke-dumpad import från Brasilien

(157)

Importvolymen och priserna för den icke-dumpade importen från Brasilien baserades på de kontrollerade svar på frågeformuläret som lämnats av den exporterande producent som ingick i urvalet och som inte konstaterats bedriva dumpning.

(158)

Den icke-dumpade importen från Brasilien ökade stadigt under skadeundersökningsperioden och uppgick till [45 000–55 000] m3 under undersökningsperioden. Marknadsandelen för icke-dumpad import från Brasilien ökade från [0–2] % år 2021 till [1–3] % under undersökningsperioden. Importnivåerna och marknadsandelen för den icke-dumpade importen förblev dock betydligt lägre än volymen av den dumpade importen från Brasilien under skadeundersökningsperioden. Kommissionen ansåg därför att de inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Brasilien och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(159)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(160)

Importen från andra tredjeländer kom främst från två länder, Chile och Kina. Dessa två länder hade tillsammans en marknadsandel på 12 % under undersökningsperioden, medan importen från alla övriga tredjeländer stod för 3 % under samma period.

(161)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade importen från Chile till unionen variationer i volym. Under 2022 ökade importen med 39 % jämfört med 2021 och den chilenska marknadsandelen ökade till 10 % från 8 % 2021. Under 2023 minskade dock importen med 47 % och marknadsandelen minskade till 9 %. Under undersökningsperioden ökade importen igen, medan marknadsandelen förblev oförändrad. Under skadeundersökningsperioden ökade den totala importen från Chile med 14 % och marknadsandelen med 1 %. Genomsnittspriset på importen ökade med 3 % från 493 euro/m3 2021 till 509 euro/m3 under undersökningsperioden.

(162)

Kinas import följde en liknande trend. Importvolymerna ökade med 56 % 2022 jämfört med föregående år. Under 2023 minskade volymen betydligt och understeg 2021 års nivåer, medan den ökade igen under undersökningsperioden och låg över 2021 års nivåer. Totalt sett ökade importvolymen från Kina med 15 % under skadeundersökningsperioden. Kinas marknadsandel var inledningsvis 3 % 2021, ökade till 4 % 2022 och stannade på 3 % under både 2023 och undersökningsperioden. Genomsnittspriset på importen från Kina minskade över tid från 443 euro/m3 2021 till 413 euro/m3 under undersökningsperioden.

(163)

Den totala importvolymen från alla andra tredjeländer, exklusive Brasilien, minskade betydligt, dvs. med 79 %, under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen minskade också i linje med denna trend från 13 % till 3 % under samma period. Det genomsnittliga priset steg med 17 % under skadeundersökningsperioden.

(164)

Även om importvolymerna från Chile och Kina och deras marknadsandelar ökade under skadeundersökningsperioden tyder det faktum att importen från andra tredjeländer minskade avsevärt på att den kumulativa importen från alla andra tredjeländer, förutom Brasilien, faktiskt minskade. Denna trend står i skarp kontrast till de brasilianska importvolymerna, som ökade med 32 % under samma period, och deras marknadsandel som ökade med 14 procentenheter. Under hela skadeundersökningsperioden var importpriserna från Chile och Kina betydligt högre än priserna på den dumpade importen från Brasilien, under undersökningsperioden var priserna från Chile 71 % högre och från Kina 39 % högre.

(165)

Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från andra tredjeländer inte var källan till den skada som beskrivs ovan.

(166)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(167)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade unionsindustrins export en betydande minskning på 36 %. Denna trend ligger i linje med den negativa utveckling som observerats på andra områden inom unionsindustrin. Unionsproducenternas genomsnittliga exportpris ökade med 20 % under samma period. Denna ökning av exportpriserna tyder på att exportvolymen minskade, medan exportens värde ökade, vilket potentiellt uppvägde en del av den minskade volymens inverkan.

(168)

Unionsindustrins exportförsäljning utgör dock en begränsad del av unionsindustrins totala försäljning, vilket innebär att även om den minskade exporten kan ha bidragit något till de utmaningar som industrin står inför, var det osannolikt att den skulle ha någon betydande inverkan på den bredare trend som påverkade industrin. Kommissionen drog därför slutsatsen att den totala inverkan av den minskade exporten på unionsindustrins skada inte kunde försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Brasilien och den skada som unionsindustrin lidit.

(169)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen i unionen med 7 %. Minskningen berodde på flera sammanlänkade faktorer: Unionens ekonomi uppvisade en långsammare tillväxt under 2023 jämfört med året innan (unionens BNP ökade med 0,4 % under 2023 jämfört med 3,5 % under 2022). Nedgången påverkade olika sektorer, däribland bygg- och tillverkningssektorerna, vilka är storkonsumenter av kryssfaner (plywood) av barrträ. Höga energipriser och osäkerhet på energimarknaden bidrog också till den minskade industriproduktionen och den minskade efterfrågan inom olika sektorer.

(170)

Kommissionen undersökte därför om denna minskning av förbrukningen kunde försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Såsom framgår av tabell 2 ovan ökade emellertid den brasilianska exportförsäljningen stadigt under skadeundersökningsperioden och totalt sett med 30 %, trots den minskade förbrukningen i unionen. Denna ökning ledde till att marknadsandelen ökade från [30–35] % till [45–50] %, dvs. 13 procentenheter. Samtidigt, och såsom anges i skäl 109, underskred de brasilianska importpriserna unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden med i genomsnitt 31,8 %. Såsom framgår av tabell 5 minskade unionsindustrins försäljning med 24 % och marknadsandelen minskade med 8 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Av denna anledning drog kommissionen slutsatsen att den minskade förbrukningen inte låg bakom den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(171)

ABIMCI noterade att den påstådda skada som unionsindustrin lidit beror på ”en aldrig tidigare skådad ökning av råvarupriserna” och inte bör tillskrivas importen från Brasilien.

(172)

Kommissionen bekräftade att råvarukostnaderna faktiskt ökade totalt sett under skadeundersökningsperioden.

(173)

Kommissionen konstaterade att unionsindustrin under normala marknadsförhållanden skulle ha kunnat höja sina försäljningspriser för att beakta de ökade råvarukostnaderna och överföra dessa kostnader till sina kunder. Även om unionsproducenterna höjde sina priser kunde de dock inte göra det tillräckligt för att täcka de ökade produktionskostnaderna på grund av det betydande inflödet av import från Brasilien till oskäligt låga priser.

(174)

Kommissionen avvisade därför påståendet och drog preliminärt slutsatsen att de ökade råvarukostnaderna inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Brasilien och den väsentliga skadan som unionsproducenterna lidit.

(175)

ABIMCI hävdade att de stigande energikostnaderna till följd av det ryska kriget mot Ukraina i hög grad bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. De hävdade att dessa höga energikostnader, snarare än konkurrensen från importen från Brasilien, i första hand var orsaken till den skada som unionsindustrin lidit.

(176)

Kommissionen konstaterade att de stigande energikostnaderna faktiskt påverkade unionsproducenternas stigande produktionskostnader. Denna inverkan var dock inte avgörande. Unionsproducenterna producerade delvis sin egen energi med hjälp av biomassa (flis, bark, sågspån och kasserat faner). Dessutom hade en del av unionsproducenterna säkrat sina externa elkostnader under undersökningsperioden. Till följd av detta utgjorde de ökade energikostnaderna endast en mindre kostnadsökning under skadeundersökningsperioden. Följaktligen var unionsindustrin relativt väl skyddad från energikrisen. Dessutom utgjorde energikostnaderna mindre än 11 % av produktionskostnaden. Slutligen skulle unionsindustrin under rättvisa konkurrensförhållanden ha kunnat föra över denna måttliga ökning av produktionskostnaden på sina kunder, vilket de inte kunde göra eftersom importen från Brasilien förhindrade prishöjningar.

(177)

Kommissionen avvisade därför påståendet och drog preliminärt slutsatsen att de ökade råvarukostnaderna inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Brasilien och den väsentliga skadan som unionsproducenterna lidit.

(178)

ABIMCI hävdade att unionsproducenterna påverkades negativt av ökade fraktkostnader, vilka bidrog till deras ekonomiska svårigheter. Kommissionen konstaterade dock att unionsindustrin får sina råvaror lokalt, och på grund av närheten till deras primära konsumentbas i unionen och Förenade kungariket är transportkostnaderna för deras färdiga produkter fortfarande låga. En eventuell ökning av fraktpriserna kan därför inte betraktas som en bidragande faktor till den skada som unionsindustrin lidit. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(179)

ABIMCI hävdade att valutakursfluktuationerna avsevärt har påverkat unionsproducenternas konkurrenskraft och lönsamhet. De hävdade att ogynnsamma förändringar i valutakurserna har ökat den relativa kostnaden för EU-producerade varor jämfört med import, vilket direkt påverkar unionsindustrins finansiella situation. ABIMCI pekade på fall där värdeminskningen av euron mot större valutor gjorde importerade varor, inklusive varor från Brasilien, mer överkomliga än inhemska alternativ.

(180)

Alla unionsproducenter som ingick i urvalet köpte in sitt timmer lokalt. Kommissionen har inte kunnat konstatera att valutakursförändringar skulle ha haft någon betydande inverkan på denna eller några andra större kostnadsfaktorer. Därför avvisade kommissionen detta argument.

(181)

ABIMCI hävdade att de certifieringar som krävs för att sälja kryssfaner (plywood) av barrträ är dyrare i EU än i Brasilien på grund av lägre efterfrågan och tungrodd byråkrati.

(182)

ABIMCI har inte styrkt detta påstående. Därför avvisade kommissionen detta argument.

(183)

ABIMCI hävdade att kundernas beslut att köpa brasilianskt kryssfaner (plywood) av barrträ dessutom skulle påverkas av en bättre eftermarknadsservice och snabbare leveranser jämfört med unionsproducenterna. Dessutom skulle unionsproducenterna under 2022 ha utnyttjat en växande efterfrågan och ökat sina priser exponentiellt.

(184)

ABIMCI styrkte inte påståendet om bättre eftermarknadsservice och snabbare leveranser. Det finns inte heller någon bevisning för att kunderna skulle föredra brasilianskt kryssfaner (plywood) av barrträ på grund av de höga priser som unionsproducenterna tog ut 2022. Argumentet avvisades därför.

(185)

Skadeanalysen visade att den dumpade importen från Brasilien ökade med 30 % under skadeundersökningsperioden, trots att förbrukningen i unionen minskade. Dessutom sjönk priset på den dumpade importen från Brasilien med 11 % medan produktionskostnaderna i unionen ökade med 33 %, vilket innebar att den dumpade importens marknadsandel kunde öka med ytterligare 13 % på bekostnad av unionsindustrin, vars försäljningsvolym minskade med 20 % och marknadsandelen med 7 %. Detta ledde till att unionsindustrins lönsamhet minskade kraftigt, ner till en ohållbar nivå på 2 % under undersökningen. Den betydande prisskillnaden mellan den dumpade importen från Brasilien och unionens produkter (302 euro/m3 jämfört med 508 euro/m3) hindrade unionsindustrin från att höja sina priser för att kompensera för ökade produktionskostnader och upprätthålla lönsamheten.

(186)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(187)

Unionsindustrins exportresultat kan visserligen ha bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit i viss utsträckning, men detta försvagade inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den konstaterade väsentliga skadan.

(188)

När det gäller verkningarna av importen från andra tredjeländer och den icke-dumpade importen från Brasilien drog kommissionen slutsatsen att denna import inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Brasilien och skadan för unionsindustrin.

(189)

När det gäller den minskade förbrukningen och de ökade produktionskostnaderna ställdes unionsindustrin inför utmaningar under skadeundersökningsperioden. Utan det pristryck som den dumpade importen utövade kunde industrin ha justerat sina priser för att täcka högre kostnader och reagera mer effektivt på förändrade marknadsvillkor. Såsom nämnts tidigare ska den dumpade importen inte hindra unionsproducenterna från att överföra kostnadsökningar till sina priser. Även om industrin stod inför utmaningar med ökande kostnader och minskad efterfrågan, fastställdes det följaktligen att dessa faktorer inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Brasilien och skadan för unionsindustrin.

(190)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, såsom unionsindustrins exportresultat, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består av en minskad marknadsandel, minskad produktion, minskat kapacitetsutnyttjande, minskad produktivitet, minskad lönsamhet, minskade utgående lager, minskat kassaflöde och minskad räntabilitet.

(191)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(192)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(193)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(194)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Det var inte möjligt att fastställa en vinstmarginal på grundval av något av åren omedelbart före ökningen av andelen dumpad import från Brasilien. Åren 2021 och 2022 konstaterades vara starkt påverkade av den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin och verkade inte vara lämpliga för att fastställa vinstmålet. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligare att använda 2017 års lönsamhetsnivå på 9 %.

(195)

Unionsindustrin lade fram bevisning för att nivån av investeringar, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter på grundval av investeringsplaner samt avvisade och uppskjutna projekt, vilket visade att dessa investeringar verkligen planerades. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden.

(196)

Denna skillnad, uttryck i procent av omsättningen, var 0,03 % och lades till den grundläggande vinsten på 9 % enligt skäl 191, vilket innebar ett vinstmål på 9,03 %.

(197)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. På grundval av den tillgängliga bevisningen fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på [0–5] euro/m3 för varje unionsproducent, jämfört med den faktiska kostnaden för att följa sådana konventioner under undersökningsperioden. Denna ytterligare kostnad lades till det icke-skadevållande priset.

(198)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på 565 euro/m3 för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa den ovannämnda vinstmålsmarginalen (se skäl 190) på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(199)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de exporterande producenter i Brasilien som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(200)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 92–95).

(201)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(202)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(203)

Klagomålet ingavs av Softwood Plywood Consortium, som är fyra unionsproducenter som svarar för mer än 60 % av unionens sammanlagda produktion av kryssfaner (plywood) av barrträ.

(204)

Införandet av åtgärder skulle förbättra marknadsvillkoren för unionsproducenter. Det skulle göra det möjligt för dem att stärka sin konkurrensställning, återta förlorade försäljningsvolymer och marknadsandelar, höja sitt kapacitetsutnyttjande och anpassa sina priser till lönsamma nivåer. Detta skulle följaktligen öka deras lönsamhet i den utsträckning som förväntas under villkoren för rättvis konkurrens.

(205)

I avsaknad av sådana åtgärder skulle unionsindustrin fortsätta att uppleva väsentlig skada på grund av det ihållande förhindrandet av prishöjningar som orsakats av inflödet av underprissatt import från Brasilien. Detta skulle leda till en accelererad minskning av marknadsandelar, försäljning och produktion, vilket ytterligare skulle minska kapacitetsutnyttjandet och göra unionsproducenternas verksamhet omöjlig att bedriva. Den rådande underskottssituationen skulle förvärras och allvarligt påverka framtida investeringar och sysselsättning inom unionen. Kommissionen fastställde därför att införandet av provisoriska åtgärder ligger i linje med unionsindustrins bästa.

(206)

Schüttler Holzmakler/Agentur e.K., en icke-närstående importör, hävdade att unionsproducenternas kapacitet inte skulle vara tillräcklig för att täcka efterfrågan.

(207)

Kommissionen upprepade att syftet med att införa antidumpningstullar på importen från Brasilien inte är att undanröja denna import utan att återställa rättvis konkurrens på unionsmarknaden. Kommissionen konstaterade dessutom att det inte fanns några bevis för att åtgärderna skulle leda till minskad konkurrens på unionsmarknaden, särskilt eftersom undersökningen bekräftade att det finns olika försörjningskällor för kryssfaner (plywood) av barrträ till unionen, inbegripet unionsproducenterna, brasilianska producenter och import från andra tredjeländer, såsom Chile och Kina.

(208)

Det är troligt att importörerna kommer att kunna föra över de ytterligare kostnaderna för tullarna på sina kunder. Återförsäljning av brasilianskt kryssfaner (plywood) av barrträ utgör endast en mindre del av importörernas verksamhet och bidrar endast till en liten andel av deras lönsamhet. Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av tullar på den fastställda nivån inte skulle ha någon betydande inverkan på importörernas lönsamhet. Även om tullarna inte verkar ligga i de icke-närstående importörernas intresse drog kommissionen slutsatsen att detta inte utgör ett tvingande skäl mot införandet av tullar med hänsyn till tullarnas begränsade inverkan på de icke-närstående importörerna.

(209)

PTIA hävdade att införandet av höga tullar på import från Brasilien skulle leda till ökade kostnader för användare och slutkonsumenter i EU. PTIA betonade att användare i EU, särskilt inom sektorer som är beroende av kryssfaner (plywood) av barrträ, skulle ha svårt att absorbera dessa kostnader eller överföra dem till kunderna, som skulle kunna övergå till billigare alternativ som bearbetas i tredjeländer. Detta skulle i slutändan försvaga mervärdet för varor som tillverkas inom unionen och allvarligt påverka användarnas och de ekonomiska sektorernas intressen eftersom de är beroende av denna import.

(210)

Dessutom framhöll PTIA att unionsindustrin inte till fullo skulle kunna tillgodose efterfrågan på kryssfaner (plywood) av barrträ, eftersom importen historiskt sett har spelat en avgörande roll för att säkerställa utbudet, särskilt i de lägre marknadssegmenten.

(211)

En användare, Euroline, en unionsproducent av möbler, gav sig till känna och noterade att eventuella antidumpningstullar som införs på import från Brasilien skulle leda till betydande prisökningar, vilket skulle skada konkurrenskraften för unionens företag. De noterade också att det inte finns några bra alternativ till produkter av barrträ, eftersom produkter av kryssfaner (plywood) av lövträ är dyrare och andra material som MDF/HDF och laminerade spånskivor saknar lämpliga fysiska egenskaper för deras produkter. De belyste också de negativa konsekvenserna för unionens leveranskedja och sysselsättning.

(212)

Kommissionen fann ingen bevisning för att unionsproducenterna inte skulle kunna tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden i det osannolika scenariot att importen från Brasilien av den berörda produkten skulle upphöra efter införandet av antidumpningstullar. Dessutom är de potentiella antidumpningstullarna relativt blygsamma och det är osannolikt att de kommer att leda till betydande prisökningar, störa leveranskedjorna eller innebära risker för sysselsättningen inom unionen. Kommissionen beaktade också tillgången till alternativa leverantörer i andra tredjeländer, utöver unionsindustrins betydande produktionskapacitet. Den bedömde att användarna skulle kunna fortsätta att köpa kryssfaner (plywood) av barrträ i lämplig kvalitet och kvantitet från flera leverantörer i unionen, i andra tredjeländer, däribland Chile och Kina, och även från en leverantör i Brasilien till icke-dumpade priser. Kommissionen drog därför slutsatsen att om antidumpningsåtgärder skulle införas skulle deras inverkan på användarna vara begränsad.

(213)

Mot denna bakgrund slog kommissionen fast att det inte fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Brasilien i detta skede av undersökningen.

(214)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(215)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av kryssfaner (plywood) av barrträ med ursprung i Brasilien, i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skademarginalen och dumpningsmarginalen (se skäl 199). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(216)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(217)

Den individuella företagsspecifika antidumpningstullsats som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. Den avspeglar alltså den situation som konstaterades föreligga för detta företag enligt undersökningen. Denna tullsats är endast tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(218)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.4 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.

(219)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.4 i denna förordning måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullagstiftningen.

(220)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den/de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(221)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(222)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(223)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(224)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(225)

Den brasilianska exporterande producenten Guararapes inkom med ett svar angående den information som skickats till företaget och konstaterade att det fanns ett skrivfel i beräkningarna, nämligen att kommissionen i företagets fob-försäljning hade inkluderat sjöfrakt och sjöförsäkring för försäljning till icke-närstående kunder i unionen.

(226)

Kommissionen medgav att skrivfelet borde korrigeras och tog bort det belopp som motsvarade sjöfrakten och sjöförsäkringen för Guararapes fob-försäljning till icke-närstående kunder i unionen från de belopp som dragits av från exportpriset. Kommissionen korrigerade följaktligen dumpningsmarginalerna för Guararapes, SCG-gruppen, de samarbetsvilliga exporterande producenterna som inte ingick i urvalet och de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna.

(227)

Inga andra synpunkter inkom beträffande den information som skickats.

(228)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(229)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.