|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/2247 |
11.11.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/2247
av den 10 november 2025
om åtgärder för att förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av Candidatus Liberibacter africanus, Candidatus Liberibacter americanus och Candidatus Liberibacter asiaticus
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 d, e, f, g, h och i, och
av följande skäl:
|
(1) |
I del A i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2) fastställs en förteckning över EU-karantänskadegörare som inte har påvisats inom unionens territorium, och i del B i den bilagan fastställs en förteckning över EU-karantänskadegörare som har påvisats inom unionens territorium. |
|
(2) |
Candidatus Liberibacter africanus, Candidatus Liberibacter americanus och Candidatus Liberibacter asiaticus (de angivna skadegörarna) förtecknas i del A i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Dessa skadegörare har en betydande negativ inverkan på olika citrusarter i de länder där de förekommer. |
|
(3) |
De angivna skadegörarna kan spridas genom Diaphorina citri Kuwayama och Trioza erytreae Del Guercio (de angivna vektorerna) som förtecknas i del A respektive del B i bilaga II i genomförandeförordning (EU) 2019/2072. |
|
(4) |
De angivna skadegörarna förtecknas också som prioriterade skadegörare i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 (3), eftersom de är de tre arter av Candidatus Liberibacter som orsakar citrussjukdomen huanglongbing (citrus greening). |
|
(5) |
För att säkerställa att de angivna skadegörarna påvisas och utrotas så tidigt som möjligt inom unionens territorium bör medlemsstaterna genomföra årliga inventeringar med ett tillräckligt stort antal visuella undersökningar, provtagningar och tester, med hjälp av metoder i linje med den senaste vetenskapliga och tekniska informationen. |
|
(6) |
I enlighet med förordning (EU) 2016/2031 ska varje medlemsstat upprätta och regelbundet uppdatera en beredskapsplan för varje prioriterad skadegörare. Baserat på erfarenheterna från tidigare utbrott är det nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för genomförandet av artikel 25 i förordning (EU) 2016/2031 för att säkerställa en heltäckande beredskapsplan vid eventuella fynd av de angivna skadegörarna inom unionens territorium. |
|
(7) |
Vid ett utbrott av de angivna skadegörarna, och för att utrota dem och förhindra att de sprids inom unionens territorium, bör medlemsstaterna inrätta avgränsade områden bestående av en angripen zon och en buffertzon samt vidta utrotningsåtgärder i dessa områden. Storleken på dessa avgränsade områden bör fastställas på grundval av de angivna vektorernas spridningskapacitet, när deras förekomst har bekräftats officiellt. |
|
(8) |
När det gäller isolerade fynd av de angivna skadegörarna bör det dock inte krävas att ett avgränsat område inrättas, för i sådana fall kan växtskyddsrisken snabbt reduceras till en acceptabel nivå genom särskilda åtgärder. Av samma anledning bör det fastställas att detta undantag får tillämpas om det finns belägg för att de påvisade angivna skadegörarna inte har spridit sig ytterligare och att det inte finns någon känd förekomst av de angivna vektorerna inom ett område med en bredd på minst 3 km runt det isolerade fyndet, eller om det sker ett fynd på en produktionsanläggning med fysisk isolering mot de angivna vektorerna i områden där de angivna vektorerna inte kan etablera sig utomhus. |
|
(9) |
Vidare odlas vissa angivna växter i produktionsanläggningar med fysisk isolering mot de angivna vektorerna. Om ett utbrott av de angivna skadegörarna inträffar utanför en sådan produktionsanläggning är sannolikheten låg att utbrottet påverkar de angivna växter som odlas på den anläggningen. De behöriga myndigheterna bör därför undantas från skyldigheten att vidta utrotningsåtgärder för dessa angivna växter, även om de finns inom det avgränsade området. |
|
(10) |
För att säkerställa att utrotningsåtgärderna omedelbart tillämpas och för att förhindra ytterligare spridning av de angivna skadegörarna till resten av unionens territorium bör inventeringarna i de avgränsade områdena genomföras årligen vid den lämpligaste tidpunkten på året och vara tillräckligt omfattande. |
|
(11) |
Bestämmelserna i denna förordning avseende utförandet av statistiskt välgrundade och riskbaserade inventeringar utanför de avgränsade områdena bör tillämpas från och med den 1 januari 2029 för att ge de behöriga myndigheterna tillräckligt med tid för att planera, utforma, samla in nödvändiga statistiska uppgifter för och anslå tillräckliga resurser för dessa inventeringar. |
|
(12) |
Bestämmelserna i denna förordning avseende utformning och provtagningsschema för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar inom de avgränsade områdena bör tillämpas från och med den 1 januari 2028 för att ge de behöriga myndigheterna tillräckligt med tid för att planera och förbereda utformningen samt anslå tillräckliga resurser för sådana inventeringar. Övergångsperioden bör vara kortare än den för inventeringar utanför de avgränsade områdena, eftersom förekomsten av skadegörare i det avgränsade området gör det möjligt att snabbare samla in de statistiska uppgifter som krävs. |
|
(13) |
Särskilda krav bör fastställas vad gäller förflyttning av de angivna växterna och de angivna växternas frukter från ett avgränsat område och från angripna zoner till buffertzoner vid ett utbrott på unionens territorium, för att säkerställa att de behöriga myndigheterna omedelbart ska kunna hantera risken för spridning av de angivna skadegörarna. |
|
(14) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Innehåll
I denna förordning fastställs åtgärder för att förhindra etablering och spridning inom unionens territorium av Candidatus Liberibacter africanus, Candidatus Liberibacter americanus och Candidatus Liberibacter asiaticus, samt åtgärder för att utrota dem om de påträffas inom detta territorium.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
(1) |
angivna skadegörare: Candidatus Liberibacter africanus, Candidatus Liberibacter americanus eller Candidatus Liberibacter asiaticus. |
|
(2) |
angivna växter: växter av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf., Aegle Corrêa, Aeglopsis Swingle, Afraegle Engl., Atalantia Corrêa, Balsamocitrus Stapf, Burkillanthus Swingle, Calodendrum Thunb., Choisya Kunth, Clausena Burm. f., Limonia L., Microcitrus Swingle., Murraya J. Koenig ex L., Pamburus Swingle, Severinia Ten., Swinglea Merr., Triphasia Lour eller Vepris Comm., eller hybrider av dessa, utom frukter utan stjälkar och blad. |
|
(3) |
angivna vektorer: Diaphorina citri Kuwayama eller Trioza erytreae Del Guercio. |
|
(4) |
inventeringskort (pest survey card): publikationen Pest survey card on Huanglongbing and its vectors (4) (inte översatt till svenska) från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten). |
|
(5) |
allmänna riktlinjer för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar: livsmedelsmyndighetens publikation General guidelines for statistically sound and risk-based surveys of plant pests (inte översatt till svenska) (5). |
Artikel 3
Inventeringar på unionens territorium
1. De behöriga myndigheterna ska genomföra årliga riskbaserade inventeringar av de angivna växterna gällande förekomsten av de angivna skadegörarna och de angivna vektorerna i de områden inom unionens territorium där de angivna skadegörarna och de angivna vektorerna kan komma att etableras, med beaktande av den information som anges på inventeringskortet (pest survey card).
2. Inventeringens utformning och provtagningsschema ska överensstämma med de allmänna riktlinjerna för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar, för att med tillräcklig konfidensgrad påvisa en låg förekomst av de angivna skadegörarna i de områden där inventeringen har genomförts.
3. Inventeringarna ska genomföras
|
a) |
på grundval av växtskyddsrisken, |
|
b) |
i de riskområden, inbegripet åtminstone plantskolor, handelsträdgårdar och offentliga platser, produktionsanläggningar med eller utan fysisk isolering mot de angivna vektorerna och andra områden där de angivna skadegörarna kan förekomma, |
|
c) |
vid tidpunkter på året som är lämpliga vad gäller möjligheten att påvisa de angivna skadegörarna och de angivna vektorerna, med beaktande av de angivna skadegörarnas biologi, de angivna vektorernas förekomst och biologi samt de angivna växternas förekomst. |
4. Inventeringarna ska, beroende på vad som är lämpligt, omfatta
|
a) |
visuella undersökningar av de angivna växterna i syfte att påvisa de angivna skadegörarna, symtomen på de angivna skadegörarna eller tecknen på de angivna vektorerna, |
|
b) |
utplacering av gula klisterfällor och användning av olika metoder för bankning av grenar, eller användning av svepnät för att påvisa de angivna vektorerna, |
|
c) |
provtagning och molekylär testning av de angivna växterna, i enlighet med relevanta internationella standarder, |
|
d) |
provtagning av de angivna vektorerna, om sådana förekommer, och molekylär testning med avseende på förekomsten av de angivna skadegörarna i enlighet med relevanta internationella standarder. |
Artikel 4
Beredskapsplaner
1. Utöver artikel 25.2 i förordning (EU) 2016/2031 ska varje medlemsstat i sin beredskapsplan ange förfaranden för att identifiera ägarna till de privata egendomar där respektive åtgärd ska vidtas om de angivna skadegörarna och, i förekommande fall, de angivna vektorerna påvisas, samt för att delge beslutet om destruering och få tillträde till privata egendomar.
2. Medlemsstaterna ska uppdatera sina beredskapsplaner på lämpligt sätt senast den 31 december varje år.
Artikel 5
Inrättande av avgränsade områden
1. När förekomsten av de angivna skadegörarna är officiellt bekräftad på de angivna växterna ska den berörda medlemsstaten utan dröjsmål inrätta ett avgränsat område i syfte att utrota de angivna skadegörarna.
2. Det avgränsade området ska bestå av
|
a) |
en angripen zon med en radie på minst 50 meter runt de angivna växter som befunnits vara angripna av de angivna skadegörarna, och |
|
b) |
en buffertzon med en bredd på minst 3 km utanför gränsen till den angripna zonen. |
Om riskområdet är en handelsträdgård eller en plantskola ska det avgränsade området för den angripna zonen innefatta hela handelsträdgården eller plantskolan. Detta ska gälla utöver den radie på minst 50 meter runt de angivna växter som befunnits vara angripna av de angivna skadegörarna enligt första stycket a.
Artikel 6
Undantag från skyldigheten att inrätta avgränsade områden
1. Genom undantag från artikel 5.1 får de behöriga myndigheterna besluta att inte inrätta ett avgränsat område om samtliga följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
Det finns belägg för att förekomsten av de angivna skadegörarna är ett isolerat fynd som inte förväntas leda till etablering. |
|
b) |
Det finns belägg för att de angivna skadegörarna inte har spridits ytterligare. |
|
c) |
Det är känt att de angivna vektorerna inte förekommer i ett område med en bredd på minst 3 km runt fyndet, eller att fyndet har inträffat i en produktionsanläggning med fysisk isolering och det finns belägg för att de angivna vektorerna inte kan etablera sig utomhus. |
2. Om den behöriga myndigheten tillämpar undantaget i punkt 1 ska den
|
a) |
omedelbart avlägsna och destruera de angripna växterna, de angivna växter som uppvisar symtom och de intillväxande angivna växterna, |
|
b) |
omedelbart utföra mer omfattande visuella undersökningar avseende förekomsten av symtom på angivna skadegörare, samt molekylär testning av de angivna växterna, i enlighet med relevanta internationella standarder, |
|
c) |
vidta åtgärder inom ett område på minst 500 meter runt den angripna växten för att säkerställa att de angivna skadegörarna snabbt utrotas och för att förhindra att de sprids, |
|
d) |
under minst tre år genomföra regelbundna och omfattande inventeringar av ett minst 500 meter brett område runt den plats där de angivna skadegörarna påträffades, såvida inte området på minst 500 meter runt den plats där de angivna skadegörarna påträffades är helt tomt på angivna växter efter det att de angripna växterna, de angivna växterna som uppvisar symtom och de intillväxande angivna växterna avlägsnats enligt punkt a, |
|
e) |
så långt det är möjligt spåra angreppets ursprung och spridningsväg, |
|
f) |
öka allmänhetens medvetenhet om det hot som de angivna skadegörarna utgör, och |
|
g) |
vidta alla andra åtgärder som kan bidra till att utrota de angivna skadegörarna. |
3. Avgränsningen av det avgränsade området ska göras på grundval av vetenskapliga principer, de angivna skadegörarnas biologi, förekomsten av de angivna vektorerna, angreppsnivån, de angivna växternas utbredning i det berörda området, beläggen för de angivna skadegörarnas etablering och typen av riskområde.
4. Om förekomsten av de angivna skadegörarna bekräftas i buffertzonen ska utrotningsåtgärder vidtas i enlighet med artikel 9 och avgränsningen av den angripna zonen och buffertzonen ska ses över och ändras i enlighet med detta.
5. Om förekomsten av de angivna skadegörarna bekräftas hos de angivna vektorerna men inte på de angivna växterna ska de behöriga myndigheterna genomföra mer omfattande inventeringar avseende förekomsten av de angivna skadegörarna på de angivna växterna inom det avgränsade område som inrättats i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) 2016/2031.
6. De behöriga myndigheterna ska inom de avgränsade områdena öka allmänhetens medvetenhet om det hot som de angivna skadegörarna utgör och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra att de sprids ytterligare utanför dessa områden. De ska även säkerställa att yrkesmässiga aktörer och allmänheten är medvetna om avgränsningen av de avgränsade områdena.
Artikel 7
Inventeringar i avgränsade områden
1. I de avgränsade områdena ska de behöriga myndigheterna genomföra omfattande årliga inventeringar enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2016/2031, med beaktande av den information som anges på inventeringskortet (pest survey card).
2. Inventeringens utformning ska göras med beaktande av de allmänna riktlinjerna för statistiskt sunda och riskbaserade inventeringar. Inventeringens utformning och provtagningsschemat för påvisandeinventeringarna ska med minst 95 % tillförlitlighet kunna påvisa en förekomst av de angivna skadegörarna på 1 %.
3. Inventeringarna ska genomföras i enlighet med artikel 3.3 och 3.4 för att påvisa förekomsten av de angivna skadegörarna på de angivna växterna och, i förekommande fall, hos de angivna vektorerna.
Artikel 8
Hävande av avgränsning
Avgränsningen får hävas om de angivna skadegörarna, på grundval av de inventeringar som avses i artikel 7, inte har påvisats i det avgränsade området under minst tre på varandra följande år.
Artikel 9
Utrotningsåtgärder
1. I den angripna zon som avses i artikel 5.2 a ska de behöriga myndigheterna
|
a) |
tillämpa effektiva växtskyddsbehandlingar för att utrota de angivna vektorerna innan de angivna växterna avlägsnas, |
|
b) |
utan dröjsmål avlägsna och destruera alla angripna växter, de intillväxande angivna växterna samt övriga angivna växter som uppvisar symtom, |
|
c) |
provta och testa de angivna växter som inte har avlägsnats i enlighet med led b genom att tillämpa ett provtagningsschema som med minst 99 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av angripna växter på 1 %, |
|
d) |
utan dröjsmål avlägsna och destruera alla angivna växter i den angripna zonen, om testning i enlighet med led c leder till ytterligare fynd inom den angripna zonen. |
2. Om angivna växter odlas i en produktionsanläggning med fysisk isolering mot de angivna vektorerna ska de åtgärder som beskrivs i punkt 1 endast tillämpas när de angivna skadegörarna har påträffats i produktionsanläggningen.
3. I den buffertzon som avses i artikel 5.2 b ska de behöriga myndigheterna säkerställa tillämpningen av effektiva växtskyddsbehandlingar mot den angivna vektorn eller andra effektiva åtgärder, såsom biologisk bekämpning.
Artikel 10
Åtgärder för att förhindra spridning av de angivna skadegörarna vid ett utbrott av de angivna skadegörarna inom unionens territorium
1. De behöriga myndigheterna ska så långt det är möjligt spåra utbrottets ursprung och spridningsväg, inbegripet ursprunget till angivna växter som flyttats innan ett avgränsat område inrättats.
2. Angivna växter som har odlats i en produktionsanläggning i ett avgränsat område får inte flyttas ut från det avgränsade området eller från respektive angripna zoner till buffertzonerna, såvida inte samtliga följande villkor är uppfyllda:
|
a) |
De angivna växterna har under hela sin livstid odlats i en produktionsanläggning som har fysisk isolering mot de angivna vektorerna, som har registrerats av de behöriga myndigheterna och som har inspekterats med lämpliga intervall av dessa myndigheter. |
|
b) |
De angivna växterna transporteras genom eller inom det avgränsade området på ett sätt som förhindrar spridning av de angivna skadegörarna, t.ex. i slutna behållare, och som säkerställer att angrepp av de angivna skadegörarna eller de angivna vektorerna inte kan ske. |
|
c) |
Partiet med angivna växter har, så nära tidpunkten för förflyttningen som möjligt, genomgått molekylär testning med avseende på förekomst av de angivna skadegörarna, enligt ett provtagningsschema som med minst 95 % tillförlitlighet kan påvisa en förekomst av angripna växter på 1 %. |
3. Angivna växter som har sitt ursprung utanför ett avgränsat område får inte förflyttas från eller genom de angripna zonerna, såvida inte effektiva åtgärder har vidtagits för att förhindra att de angrips av de angivna skadegörarna och de angivna vektorerna.
4. Angivna växter i form av frukter som har odlats i en produktionsanläggning i ett avgränsat område får inte flyttas ut från det avgränsade området eller från respektive angripna zoner till buffertzonerna, såvida inte dessa frukter är fria från stjälkar och blad.
5. Angivna växter i form av frukter som har sitt ursprung utanför ett avgränsat område får inte förflyttas ut från eller genom de angripna zonerna, såvida inte dessa frukter är fria från stjälkar och blad.
Artikel 11
Rapportering
Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater lämna in resultaten av de inventeringar av de avgränsade områden som genomförts under föregående kalenderår i enlighet med artikel 7, med hjälp av någon av mallarna i bilagan.
Artikel 12
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 3.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2029.
Artikel 7.2 ska tillämpas från och med den 1 januari 2028.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 november 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/2031/oj.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2072/oj).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1702 av den 1 augusti 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 genom upprättande av en förteckning över prioriterade skadegörare (EUT L 260, 11.10.2019, s. 8. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/1702/oj).
(4) Efsa, 2019, Pest survey card on Huanglongbing and its vectors (doi:10.2903/sp.efsa.2019.EN-1574).
(5) Efsa, 2020, General guidelines for statistically sound and risk-based surveys of plant pests (doi:10.2903/sp.efsa.2020.EN-1919).
BILAGA
Mallar för rapportering av resultaten av de inventeringar som utförts i enlighet med artikel 7
DEL A
1. Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Namn |
Datum för inrättande |
Beskrivning |
Antal |
|
Nummer |
Datum |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
A |
B |
C |
D |
E |
F |
G |
H |
I |
i |
ii |
iii |
iv |
i |
ii |
iii |
iv |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B i denna bilaga inte fyllas i.
Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.
Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.
Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.
Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.
Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).
Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
|
1. |
Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog. |
|
2. |
Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät). |
|
3. |
Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri). |
Kolumn 7: Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarnas biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.
Kolumn 8: Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7.
Kolumn 9: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet).
Kolumn 10: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkte.
Kolumn 11: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.
Kolumn 12: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.
Kolumnerna 13 och 14: Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).
|
|
Kolumn 15: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (”Anmärkningar”). |
DEL B
1. Mall för rapportering av resultaten av statistiskt baserade årliga inventeringar
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Namn |
Datum för inrättande |
Beskrivning |
Antal |
Värdart |
Yta (ha eller annan relevant enhet) |
Inspektionsenheter |
Beskrivning |
Enheter |
Visuell undersökning |
Utplacering av fällor |
Testning |
Andra metoder |
Riskfaktor |
Risknivå |
Antal platser |
Relativ risk |
Andel av värdpopulationen |
Positiva |
Negativa |
Obestämda |
Nummer |
Datum |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i
Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:
|
— |
Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter. |
|
— |
Detektionsmetod och metodens känslighet. |
|
— |
Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen. |
Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.
Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.
Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.
Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.
Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).
Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:
|
1. |
Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog. |
|
2. |
Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät). |
|
3. |
Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri). |
Kolumn 7: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.
Kolumn 8: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de grundläggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna.
Kolumn 9: Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de grundläggande antagandena.
Kolumn 10: Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.
Kolumn 11: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.
Kolumn 12: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).
Kolumn 13: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen.
Kolumn B: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetoder”.
Kolumn 18: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser).
Kolumn 21: Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).
Kolumn 22: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 25 (”Anmärkningar”).
Kolumn 23: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.
Kolumn 24: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.
(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1715 av den 30 september 2019 om fastställande av bestämmelser för ett datoriserat informationshanteringssystem för offentlig kontroll och dess systemkomponenter (Imsoc-förordningen) (EUT L 261, 14.10.2019, s. 37, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1715/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2247/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)