|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/2251 |
11.11.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/2251
av den 10 november 2025
om åtgärderna avseende fullständighet i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris samt om upphävande av kommissionens beslut 94/168/EG, Euratom
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 av den 19 mars 2019 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris och om upphävande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 (BNI-förordningen) (1), särskilt artikel 5.3, och
av följande skäl:
|
(1) |
Åtgärderna avseende fullständighet är en av de frågor som förtecknas i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2147 (2). |
|
(2) |
Sedan kommissionens beslut 94/168/EG, Euratom (3) trädde i kraft har betydande förbättringar gjorts när det gäller harmoniseringen av och kvaliteten på de åtgärder avseende fullständighet som tillämpas av medlemsstaterna. Trots dessa förbättringar måste åtgärderna avseende fullständighet harmoniseras ytterligare för att uppgifterna om bruttonationalinkomsten (BNI) ska vara tillförlitliga, fullständiga och jämförbara, med beaktande av kontrollresultaten på detta område. BNI-kontroller har särskilt visat att det finns ett behov av att ytterligare harmonisera de åtgärder som rör i) jämförelsen mellan uppgifter om sysselsättning från demografiska källor och den sysselsättning som ligger till grund för mått av bruttonationalprodukt till marknadspris (BNP), ii) statistiska justeringar för inkomster in natura och drickspengar, iii) användningen av uppgifter från skattekontroller för att göra BNP-måtten mer fullständiga, och iv) statistiska justeringar för illegal ekonomisk verksamhet. |
|
(3) |
Demografiska källor (såsom arbetskraftsundersökningen och folkräkningar) är effektiva hjälpmedel för att validera den sysselsättning som ligger till grund för BNP-mått (väsentliga för beräkningen av BNP från produktions- och inkomstsidan) eller för att justera BNP för ej observerad produktion och ej observerad inkomst. Arbetskraftsundersökningen har genomförts på ett konsekvent sätt i alla medlemsstater på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 (4) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2240 (5). Källor till företagsstatistik, såsom statistik över företagsstrukturer och företagsregister för statistiska ändamål, som används för att beräkna BNP i alla medlemsstater uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 (6) (EBS-förordningen) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1197 (7). |
|
(4) |
Inkomster in natura och drickspengar är företeelser som förekommer i alla medlemsstater, och BNP-måtten kan kräva justeringar för att fånga upp dem. |
|
(5) |
Inkomstskatt för personer och företag och system för mervärdeskatt samt motsvarande system för skattekontroll finns i alla medlemsstater. Uppgifter från skattekontroller kan användas för att justera felrapportering av produktion och inkomst. |
|
(6) |
Sedan Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (8) (ENS 2010) trädde i kraft har alla medlemsstater gjort justeringar av BNP, där så är lämpligt, för att ta hänsyn till illegal ekonomisk verksamhet som ligger inom produktionsavgränsningen. |
|
(7) |
Det finns därför en statistisk och administrativ infrastruktur som möjliggör ytterligare harmonisering av dessa åtgärder avseende fullständighet i alla medlemsstater. |
|
(8) |
BNI-aggregaten och deras komponenter bör överensstämma med relevanta definitioner och redovisningsregler i ENS 2010. |
|
(9) |
För att ytterligare harmonisera åtgärderna avseende fullständighet bör de åtgärder som fastställs i beslut 94/168/EG, Euratom ersättas och beslut 94/168/EG, Euratom bör därför upphävas. |
|
(10) |
De åtgärder som fastställs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för det europeiska statistiksystemet. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL 1
Syfte och tillämpningsområde
Artikel 1
Syftet med denna förordning är att göra BNP, som är en huvudbeståndsdel av BNI i medlemsstaterna, mer fullständig när det gäller ekonomisk verksamhet som ligger inom produktionsavgränsningen för ENS 2010. Detta innefattar ekonomisk verksamhet som är laglig i sig men som inte bedrivs i enlighet med skatte- och socialförsäkringslagstiftningen, samt ekonomisk verksamhet som är illegal enligt nationell lagstiftning, förutsatt att alla enheter som är inblandade medverkar genom ömsesidig överenskommelse, i enlighet med punkt 1.79 i ENS 2010.
Artikel 2
Utöver de åtgärder som föreskrivs i kapitlen 4 till 7 i denna förordning får medlemsstaterna vidta ytterligare landsspecifika åtgärder för att hantera sina brister avseende fullständighet.
KAPITEL 2
Fullständighet
Artikel 3
1. BNI- och BNP-måtten är fullständiga när de omfattar följande:
|
a) |
Produktion, primära inkomster och utgifter som direkt kan observeras i statistiska undersökningar och administrativa register. |
|
b) |
Produktion, primära inkomster och utgifter som inte direkt kan observeras och som hänför sig till ett eller flera av följande företeelser:
|
2. Den avsaknad av ekonomiskt verksamma enheter i statistiska register som avses i punkt 1 b i innefattar icke-registrering i statistiska register av ekonomiskt verksamma enheter som finns registrerade hos skatte- eller socialförsäkringsmyndigheterna eller av ekonomiskt verksamma enheter som avsiktligt underlåtit att registrera sig för att undgå skatte- och socialförsäkringsskyldigheter eller därför att de är inblandade i illegal verksamhet.
3. Den skatteflykt och underlåtenhet att betala sociala avgifter som avses i punkt 1 b ii innebär att uppgifter som lämnas till skatte- eller socialförsäkringsmyndigheter är ofullständiga eller förfalskade.
4. Den dispens från skyldigheten att lämna uppgifter till skatte- och socialförsäkringsmyndigheter som avses i punkt 1 b iii avser en eller flera av följande:
|
a) |
Förekomst av minimigränser för obligatorisk registrering av vissa verksamheter eller transaktioner. |
|
b) |
Dispenser för vissa grupper av personer eller företag. |
|
c) |
Inlämning av begränsade självdeklarationer som inte strider mot skatte- eller socialförsäkringslagstiftningen. |
5. De statistiska brister i uppgifterna som påverkar fullständigheten och som avses i punkt 1 b iv avser en eller flera av följande brister:
|
a) |
Uppgifter som är ofullständiga, inte samlas in eller inte kan samlas in direkt. |
|
b) |
Uppgifter som hanteras, behandlas eller beräknas felaktigt av statistiker. |
6. Fullständighet innebär att BNP-måttet (och därmed BNI-måttet) är fullständigt.
7. Ofullständighet innebär att BNP-måttet (och därmed BNI-måttet) inte är fullständigt på grund av att det inte har gjorts lämpliga kompletterande justeringar.
KAPITEL 3
Beskrivningar av beräkningar och justeringar som säkerställer att BNP-måtten är fullständiga
Artikel 4
Medlemsstaterna ska tillhandahålla en förteckning över de källor och metoder som används för att ta fram BNI-aggregat och deras komponenter i enlighet med ENS 2010 (BNI-förteckning, enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1546) (9). Medlemsstaterna ska i sina respektive BNI-förteckningar inkludera en beskrivning av de identifierade bristerna i fullständigheten och av de metoder som tillämpats för att säkerställa att deras BNP-mått är fullständiga och ange värdet av de justeringar som gjorts. Denna beskrivning ska innehålla följande:
|
a) |
Identifiering av de typer av ofullständighet för vilka kompletterande justeringar krävs på grund av frånvaro, underlåtenhet eller dispenser, eller på grund av statistiska brister i uppgifterna. |
|
b) |
Identifiering av de enskilda delarna av ofullständighet inom varje typ av ofullständighet som avses i led a. |
|
c) |
En redogörelse för hur de identifierade typerna och delarna av ofullständighet förhåller sig till de metoder som tillämpats för att säkerställa fullständighet och en översikt av de justeringar som gjorts för de olika typerna och delarna av ofullständighet. |
|
d) |
En beskrivning av de metoder för fullständighet som tillämpats för att åtgärda de identifierade typerna och delarna av ofullständighet. |
Artikel 5
1. De typer av ofullständighet som avses i artikel 4 a ska vara de som förtecknas i bilaga I till denna förordning. Dessa typer är relevanta för situationer där källuppgifterna härrör från undersökningar eller administrativa register som innehåller uppgifter om producenter. Därför ska dessa typer först och främst tillämpas vid analyser av fullständighet från produktionssidan vid beräkningen av BNP. De kan också tillämpas på analyser från inkomst- och användningssidan av BNP, förutsatt att källuppgifterna också härrör från undersökningar eller administrativa register som innehåller uppgifter om producenter.
2. De enskilda delarna av ofullständighet inom varje typ av ofullständighet som avses i artikel 4 b kan (men är inte begränsade till att) omfatta de exempel som beskrivs i bilaga I till denna förordning.
3. Att koppla de identifierade typerna och delarna av ofullständighet till de metoder som tillämpats för att säkerställa fullständighet samt till översikten över de justeringar som gjorts för de olika typerna och delarna av ofullständighet som avses i artikel 4 c, ska göras med hjälp av de översiktstabeller vars nödvändiga innehåll anges i bilaga II till denna förordning. Detta ska först och främst göras för komponenterna från produktionssidan av BNP och, förutsatt att källuppgifterna härrör från undersökningar eller administrativa register som innehåller uppgifter om producenter, för de relevanta komponenterna på användnings- och inkomstsidan av BNP.
KAPITEL 4
Jämförelse mellan uppgifter om sysselsättning från demografiska källor och den sysselsättning som ligger till grund för BNP-mått
Artikel 6
Medlemsstaterna ska jämföra uppgifter om sysselsättning från demografiska källor (arbetskraftsutbud) med den sysselsättning som ligger till grund för BNP-mått (arbetskraftsefterfrågan). Resultaten av denna jämförelse ska användas för att göra explicita kompletterande justeringar för ej observerad produktion och ej observerad inkomst eller för att validera BNP-måtten. Jämförelsen ska göras minst vart femte år, med början i BNI-kontrollcykeln för perioden 2025–2029.
Artikel 7
1. De demografiska källorna för det arbetskraftsutbud som avses i artikel 6 ska vara arbetskraftsundersökningen eller folkräkningen (inklusive underliggande administrativa uppgifter).
2. De uppgifter om arbetskraftsefterfrågan som avses i artikel 6 ska härröra från de källor till företagsstatistik som används för att beräkna BNP, däribland statistik över företagsstrukturer, företagsregistret för statistiska ändamål, andra företagsrelaterade källor, administrativa uppgifter eller kombinationer av dessa.
3. När resultaten av den jämförelse som avses i artikel 6 används för att validera BNP-måtten ska de sysselsättningssiffror som ligger till grund för BNP-måtten vara de slutliga måtten av sysselsättningen i nationalräkenskaperna.
Artikel 8
Begreppet sysselsättning som ska tillämpas definieras i ENS 2010, punkterna 11.11–11.19 (motsvarande inhemsk sysselsättning). Eftersom de demografiska källorna använder ett annat begrepp (sysselsättning på nationell nivå) ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att anpassa det till definitionen i ENS 2010 för den jämförelse som avses i artikel 6. Dessa åtgärder ska omfatta åtminstone följande:
|
a) |
Inkludering av utomlands bosatta personer som arbetar för inhemska enheter, såsom utomlandsbosatta migrerande arbetstagare, utomlands bosatta gränsarbetare och säsongsarbetare. |
|
b) |
Exkludering av invånare som är anställda av utländska producenter, såsom gränsarbetare och säsongsarbetare som är invånare. |
|
c) |
Inkludering av invånare som arbetar och permanent bor på en institution. De kan bo i och arbeta på kommunala anläggningar (såsom fängelser eller inrättningar för långvarig vård och omsorg), kollektiva hushåll (såsom religiösa institutioner) och boenden för militära styrkor. |
|
d) |
Inkludering av personer som producerar för egen användning (t.ex. jordbruksverksamhet). |
Artikel 9
När medlemsstaterna gör den jämförelse som avses i artikel 6 ska de vidta åtgärder för att
|
a) |
fastställa omfattningen av de ekonomiska verksamheter som ska beaktas vid jämförelsen, med hjälp av den statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska unionen (Nace), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (10), och harmonisera Nace-koderna för uppgifter om sysselsättning i källorna avseende utbud och efterfrågan på arbetskraft, |
|
b) |
beräkna uppgifterna om sysselsättning som ”utförda arbetstimmar” (enligt definitionen i ENS 2010 punkt 11.27) eller ”årsverken” (enligt definitionen i ENS 2010, punkt 11.32), |
|
c) |
fastställa lämpliga kvoter för bruttoförädlingsvärde eller produktion per arbetskraftsenhet som ska tillämpas på den konstaterade skillnaden vad gäller arbetskraft (skillnaden mellan uppgifter om sysselsättning enligt demografiska källor justerade i enlighet med artikel 8 och den sysselsättning som ligger till grund för BNP-måtten), om det görs explicita kompletterande justeringar för ej observerad produktion (av bruttoförädlingsvärdet och dess komponenter) till följd av jämförelsen. |
Artikel 10
Medlemsstaterna ska i BNI-förteckningen tillhandahålla en beskrivning av den utförda jämförelse som avses i artikel 6. Denna ska inledas med BNI-förteckningen i enlighet med BNI-kontrollcykeln 2025–2029. Om jämförelsen leder till explicita kompletterande justeringar ska medlemsstaterna ange värdet av de gjorda justeringarna. Om ingen explicit kompletterande justering görs efter denna jämförelse ska medlemsstaterna lämna en motivering i BNI-förteckningen tillsammans med information om hur resultaten av jämförelsen har använts för att validera BNP-måtten.
KAPITEL 5
Statistiska justeringar för inkomster in natura och drickspengar
Artikel 11
Medlemsstaterna ska se över olika typer av inkomster in natura och olika typer av verksamheter där förekomsten av dricks är vanligast för att vid behov göra kompletterande justeringar av BNP. Medlemsstaterna ska också se över metoderna för dessa justeringar för att säkerställa deras tillförlitlighet. Dessa översyner ska göras minst vart femte år, med början i BNI-kontrollcykeln för perioden 2025–2029.
Artikel 12
Den översyn av olika typer av inkomster in natura som avses i artikel 11 ska omfatta följande:
|
a) |
Tjänster från fordon eller andra varaktiga varor vilka tillhandahålls de anställda för privat bruk. |
|
b) |
Måltider och drycker, inklusive sådana som konsumeras på resor i tjänsten. |
|
c) |
Prisreduktion i gratis eller subventionerade personalmatsalar eller i form av lunchkuponger. |
|
d) |
Transporter till och från arbetet. |
|
e) |
Varor och tjänster från arbetsgivarens egen produktion, till exempel livsmedel och drycker. |
|
f) |
Gratis boende/bostadsbidrag. |
|
g) |
Lån till anställda till reducerad ränta. |
|
h) |
Alla andra typer av inkomster in natura som bedöms vara kvantitativt betydande. |
Artikel 13
Den översyn av verksamheter där förekomsten av dricks är vanligast som avses i artikel 11 ska omfatta följande:
|
a) |
Taxibilar. |
|
b) |
Restauranger. |
|
c) |
Hotell. |
|
d) |
Frisörer. |
|
e) |
Alla andra verksamheter för vilka dricks bedöms vara kvantitativt betydande. |
Artikel 14
Medlemsstaterna ska jämföra sina mått av inkomster in natura med resultaten av EU:s arbetskostnadsundersökning som genomförs vart fjärde år, eftersom undersökningen även innehåller information om inkomster in natura. Denna jämförelse ska göras varje gång resultaten av EU:s arbetskostnadsundersökning blir tillgängliga.
Artikel 15
1. Medlemsstaterna ska i BNI-förteckningen inkludera en översiktlig beskrivning av de skatteregler som gäller för inkomster in natura och drickspengar. BNI-förteckningen ska också innehålla en förklaring av hur BNP-måttet tar vederbörlig hänsyn till dessa regler (t.ex. genom att överväga hur de påverkar källuppgifterna och följaktligen det potentiella behovet av justeringar). Denna ska inledas med BNI-förteckningen i enlighet med BNI-kontrollcykeln 2025–2029.
2. Om justeringar görs för specifika punkter ska uppgiftskällorna och beräkningsmetoden beskrivas och värdet på justeringen anges.
3. Medlemsstaterna ska också i BNI-förteckningen beskriva resultaten av de översyner som avses i artikel 11 och resultaten av den jämförelse som avses i artikel 14 samt vid behov tillhandahålla en motivering och en beskrivning av relaterade ändringar. Denna ska inledas med BNI-förteckningen i enlighet med BNI-kontrollcykeln 2025–2029.
KAPITEL 6
Undersökning av användningen av uppgifter från skattekontroller för att göra BNP-måtten mer fullständiga
Artikel 16
Medlemsstaterna ska analysera om det är möjligt att använda skattekontroller för att göra BNP-måtten mer fullständiga. Denna analys ska utföras minst vart femte år, med början i BNI-kontrollcykeln för perioden 2025–2029.
Artikel 17
1. Medlemsstaterna ska beskriva resultaten av den analys som avses i artikel 16 i BNI-förteckningen, med början i BNI-förteckningen för BNI-kontrollcykeln för perioden 2025–2029.
2. Denna beskrivning ska avgöra om uppgifterna från skattekontroller kan användas för att göra justeringar för felrapportering av produktion och inkomst (kvantitativt) eller för att fastställa mönstren för sådan felrapportering (kvalitativt).
3. Om kompletterande justeringar görs på grundval av skattekontroller (kvantitativ användning) ska beskrivningen förklara hur de uppgifterna som härrör från skattekontrollerna anpassas till detta syfte, och värdet av justeringarna ska anges.
4. Om skattekontroller används kvalitativt ska beskrivningen förklara hur de identifierade mönstren för felaktig rapportering tillämpas på kompletterande justeringar som härrör från andra metoder för fullständighet. Om skattekontroller inte används i arbetet avseende fullständighet ska de bakomliggande skälen förklaras i beskrivningen.
KAPITEL 7
Statistiska justeringar avseende illegal ekonomisk verksamhet
Artikel 18
Medlemsstaterna ska se över de typer av illegal ekonomisk verksamhet som faller inom produktionsavgränsningen i ENS 2010 i syfte att vid behov göra kompletterande justeringar av BNP och se över de metoder som används för dessa justeringar för att säkerställa deras tillförlitlighet. Dessa översyner ska göras minst vart femte år, med början i BNI-kontrollcykeln för perioden 2025–2029.
Artikel 19
Den översyn av typer av illegal verksamhet som avses i artikel 18 ska omfatta följande:
|
a) |
Prostitution (om den är olaglig enligt nationell lagstiftning). |
|
b) |
Framställning av och handel med narkotika (om det är olagligt enligt nationell lagstiftning). |
|
c) |
Smuggling av alkohol och tobaksvaror. |
|
d) |
Alla andra typer av illegal verksamhet som bedöms vara kvantitativt betydande. |
Artikel 20
Medlemsstaterna ska beskriva resultaten av den analys som avses i artikel 18 i BNI-förteckningen, med början i BNI-förteckningen för BNI-kontrollcykeln för perioden 2025–2029. BNI-förteckningen ska vid behov innehålla en motivering och en beskrivning av relaterade ändringar. Om justeringar görs för viss illegal ekonomisk verksamhet ska uppgiftskällorna och beräkningsmetoden beskrivas och värdet på justeringen anges.
Artikel 21
1. Beslut 94/168/EG, Euratom ska upphöra att gälla.
2. Hänvisningar till det upphävda beslutet ska anses som hänvisningar till den här förordningen.
Artikel 22
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 november 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 91, 29.3.2019, s. 19, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/516/oj.
(2) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2147 av den 8 oktober 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/516 genom fastställande av förteckningen över frågor som ska behandlas vid varje kontrollcykel (EUT L 428, 18.12.2020, s. 9, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2020/2147/oj).
(3) Kommissionens beslut 94/168/EG, Euratom av den 22 februari 1994 om åtgärder för genomförande av rådets direktiv 89/130/EEG, Euratom om harmonisering av beräkningen av bruttonationalinkomst till marknadspriser (EGT L 77, 19.3.1994, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/1994/168/oj).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 av den 10 oktober 2019 om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 808/2004, (EG) nr 452/2008 och (EG) nr 1338/2008 samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1177/2003 och rådets förordning (EG) nr 577/98 (EUT L 261 I, 14.10.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1700/oj).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2240 av den 16 december 2019 om specifikation av tekniska detaljer för datauppsättningen, fastställande av tekniska format för överföring av uppgifter samt specifikation av närmare form och innehåll för kvalitetsrapporterna avseende anordnande av en urvalsundersökning inom området arbetskraft i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1700 (EUT L 336, 30.12.2019, s. 59, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2240/oj).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 av den 27 november 2019 om europeisk företagsstatistik och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (EUT L 327, 17.12.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/2152/oj).
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1197 av den 30 juli 2020 om tekniska specifikationer och förfaringssätt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152 om europeisk företagsstatistik och om upphävande av tio rättsakter på området företagsstatistik (EUT L 271, 18.8.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1197/oj).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/549/oj).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1546 av den 23 oktober 2020 om fastställande av strukturen och de detaljerade arrangemangen för förteckningen över de källor och metoder som används för att ta fram BNI-aggregat och deras komponenter i enlighet med det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (EUT L 354, 26.10.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1546/oj).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2006/1893/oj).
BILAGA I
Typer av ofullständiga uppgifter som avses i artikel 5
Uppdelningen av alla produktionsverksamheter efter risken för ofullständighet ska baseras på en uppsättning standardtyper av ofullständighet. Typerna är betecknade som N1–N7. En beskrivning av varje typ av ofullständighet (N1–N7) och exempel på enskilda delar av ofullständighet inom dessa typer anges i tabellen nedan.
|
Beteckning |
Typ |
Beskrivning av typer av ofullständighet och deras delar |
||||||||||||||||
|
N1 |
Producenten borde ha registrerat sig (underjordisk producent) |
|
||||||||||||||||
|
N2 |
Producenten bedriver illegal ekonomisk verksamhet och underlåter att registrera sig |
|
||||||||||||||||
|
N3 |
Producenten är inte skyldig att registrera sig |
|
||||||||||||||||
|
N4 |
Registrerad juridisk person ingår inte i statistiken |
|
||||||||||||||||
|
N5 |
Registrerad företagare ingår inte i statistiken |
|
||||||||||||||||
|
N6 |
Felrapportering av uppgifter från producentens sida |
|
||||||||||||||||
|
N7 |
Det finns statistiska brister i uppgifterna |
|
Typerna N1–N7 är relevanta för situationer där källuppgifterna härrör från undersökningar eller administrativa register som innehåller uppgifter om producenter. Deras huvudsakliga tillämpning ligger därför i analysen av fullständigheten i samband med beräkningen av BNP från produktionssidan. Dessa typer kan också tillämpas på analysen från inkomst- och användningssidan, men detta görs lättare om dessa uppgifter härrör från undersökningar eller producenters administrativa samlingar.
För att säkerställa att de olika typerna av ofullständighet är tydligt avgränsade och åtskilda baseras logiken bakom deras utformning på en uppdelning av produktiva verksamheter enligt sannolikheten för att de inte observeras. Detta uppnås genom att man undersöker producenternas tydligt observerbara kännetecken, där varje kännetecken delas upp i en ömsesidigt uteslutande och fullständig uppsättning kategorier. Kännetecknen bör utformas på grundval av följande frågor:
|
a) |
Är producenten registrerad hos de administrativa myndigheterna? |
|
b) |
Ingår producenten i företagsregistret för statistiska ändamål? |
|
c) |
Vilken är den grundläggande uppgiftskällan: en producentundersökning, en administrativ samling eller en annan källa? |
|
d) |
Är producenten en juridisk person, en företagare eller en icke-marknadsbaserad hushållsproducent? |
|
e) |
Svarar producenten på undersökningar? |
|
f) |
Rapporterar producenten korrekt eller felaktigt? |
|
g) |
Samlas alla uppgifter som krävs för nationalräkenskaperna in? |
Tillsammans ligger dessa kännetecken till grund för beskrivningarna av typerna N1–N7 och tillhandahåller en omfattande uppdelning av potentiell ofullständighet. Härledningen av typerna N1–N7 och deras samband beskrivs nedan.
Det bör först övervägas om en producent omfattas av undersökning eller administrativ insamling. Producenter kanske inte omfattas av undersökning eller administrativ insamling eftersom de
|
a) |
avsiktligt underlåter att registrera sig på grund av att de är inblandade i underjordisk (N1) eller illegal (N2) verksamhet, |
|
b) |
inte behöver registrera sig (icke-marknadsbaserade hushållsproducenter) (N3), |
|
c) |
är juridiska personer men inte omfattas av undersökningar (N4), |
|
d) |
är registrerade företagare men inte omfattas av undersökningar (N5). |
Om producenten omfattas av undersökningar kan det hända att de erhållna uppgifterna inte är fullständiga eftersom
|
a) |
producenten avsiktligt felrapporterar (N6), |
|
b) |
de begärda uppgifterna inte samlas in eller behandlas korrekt (statistisk brist) (N7). |
BILAGA II
Mallar för de översiktstabeller som avses i artikel 5
Typer och delar av ofullständighet uppdelade enligt den metod för fullständighet som används – översikt över kompletterande justeringar för produktion (analoga mallar ska användas för insatsförbrukning och bruttoförädlingsvärde och, om källdata härrör från undersökningar eller administrativa register som innehåller uppgifter om producenter, de relevanta komponenterna i beräkningen av BNP från användnings- och inkomstsidan).
|
Typer och delar av ofullständighet |
Metoder för fullständighet |
Totalt |
|||||||||
|
Metod 1 |
Metod 2 |
Metod 3 |
Metod 4 |
Metod 5 |
Metod 6 |
Metod 7 |
Metod 8 |
||||
|
N1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
N2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
N3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
N4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
N5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
N6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
N7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
% |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 % |
||
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2251/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)