|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/2287 |
13.11.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/2287
av den 12 november 2025
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av adipinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
|
(1) |
Den 14 mars 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av adipinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
|
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 28 januari 2025 av Lanxess Deutschland GmbH och Radici Chimica SpA (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för adipinsyra i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.2 Registrering
|
(3) |
Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1041 (3) (förordningen om registrering). |
1.3 Berörda parter
|
(4) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också särskilt klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta. |
|
(5) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
|
(6) |
Ett hörande hölls med Allnex Italy s.r.l (Allnex), en användare av adipinsyra. |
1.4 Synpunkter på inledandet
|
(7) |
Purinova sp. z o.o (Purinova), en användare av adipinsyra, hävdade att de inte kunde kontrollera legitimiteten hos det vinstmål på över 6 % som användes i klagomålet, eftersom det omfattades av en sekretessklausul. Purinova påpekade också att en vinstmarginal som bygger på uppgifter från endast en av klagandena inte kan anses vara representativ för hela unionsindustrin. I likhet med en annan användare, COIM SpA Chimica Organica (Coim), hävdade Purinova också att unionsindustrin inte kan tillgodose hela unionens efterfrågan på adipinsyra. Purinova uppgav vidare att unionsproducenterna, oavsett deras tillgängliga produktionskapacitet, huvudsakligen producerar för sina egna behov och därför tillämpar en affärspolicy som gör det nästan omöjligt för användare att köpa adipinsyra från dem. Dessutom ifrågasatte Purinova den skada som unionsindustrin ska ha lidit med tanke på de goda ekonomiska resultat som Lanxesskoncernen redovisade för 2024. Slutligen ifrågasatte Purinova orsakssambandet mellan uppkomsten av skada och den ökade importen från Kina. Purinova menade att skadan snarare berodde på en minskad efterfrågan på adipinsyra, vilket återspeglar den allmänna nedåtgående trenden i polyesterpolyolsegmentet, som är ett av adipinsyrans stora användningsområden. I detta avseende uttryckte Purinova, Coim och Allnex i sina inlagor och andra användare (Elachem SpA (Elachem), Reagens SpA (Reagens), Stepan Polska Sp. Z.o.o. (Stepan) och Valtris Enterprises Limited (Valtris)) i sina svar på frågeformuläret allvarlig oro över framtiden för industrin i senare led om antidumpningstullar införs på adipinsyra. Samtliga hävdade att en ytterligare prisökning på deras råvara skulle göra dem extremt sårbara i förhållande till deras konkurrenter i tredjeland, särskilt Kina och Turkiet. |
|
(8) |
När det gäller den icke-konfidentiella versionen av klagomålet, och i synnerhet den begränsade informationen om det använda vinstmålet, lades på kommissionens begäran den 12 maj 2025 ytterligare uppgifter in i de offentliga ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av. Informationen om det vinstmål som användes i undersökningen för att beräkna de preliminära skademarginalerna finns i skäl 239. |
|
(9) |
Unionsindustrins förmåga att tillgodose både efterfrågan i unionen och den företagsinterna användningen analyseras i skäl 177. När det gäller tillgången på adipinsyra finns det, i motsats till användarnas påstående, fortfarande alternativa källor som Förenta staterna och Brasilien. Än viktigare är att införandet av antidumpningstullar inte avser att stänga unionsmarknaden för kinesiska exporterande producenter, utan att återställa lika villkor för alla berörda producenter. Påståendet om unionsproducenternas affärspolicy var ogrundat. Det bekräftades inte heller av undersökningsresultaten och avvisades därför, såsom förklaras i skäl 268. |
|
(10) |
Påståendet om de ekonomiska resultaten för ett av de företag som ingick i urvalet avvisades eftersom adipinsyra endast utgör en del av Lanxesskoncernens verksamhet, vilket innebär att inga slutsatser kan dras av siffrorna för företaget som helhet. Dessutom görs skadebedömningen för unionsindustrin och inte för enskilda företag. De ekonomiska resultat som rapporterats för 2024 för en av unionsproducenterna motsade därför inte den skada som unionsindustrin för adipinsyra lidit. Skadebedömningen beskrivs utförligt i avsnitten 4.6 och 4.7. |
|
(11) |
Påståendena om orsakssambandet och i synnerhet den minskade efterfrågan tas upp i skälen 224–230. Slutligen bedöms påståendena om unionens intresse, särskilt situationen när det gäller marknadsutvecklingen för produkter i senare led, i avsnitt 7. |
1.5 Stickprovsförfarande
|
(12) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(13) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet baserat på representativiteten i fråga om produktions- och försäljningsvolym för den likadana produkten på den öppna unionsmarknaden. Urvalet bestod av två unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för över 60 % av den uppskattade sammanlagda produktions- och försäljningsvolymen för den likadana produkten på den öppna unionsmarknaden. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin. |
Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
|
(14) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(15) |
En icke-närstående importör lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer var nödvändigt. |
Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter
|
(16) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(17) |
Fem exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i de berörda länderna. Inga synpunkter inkom. |
1.6 Frågeformulärssvar och kontrollbesök
|
(18) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
|
(19) |
I sitt klagomål tillhandahöll klagandena dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna. |
|
(20) |
Kommissionen skickade frågeformulär till de två unionsproducenter och de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet samt till importören och de kända användarna. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (4) på dagen för inledandet. |
|
(21) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
1.7 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(22) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden). |
2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Undersökt produkt
|
(23) |
Den produkt som är föremål för denna undersökning är adipinsyra, även kallad hexandisyra, som omfattas av CAS-nummer 124-04-9 i registret för Chemical Abstracts Service och för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2917 12 00 (den undersökta produkten). |
|
(24) |
Adipinsyra har många olika användningsområden, bl.a. produktion av nylon 66, lim, fogmassa, mjukgörare och polyuretaner, särskilt polyesterpolyoler. |
2.2 Berörd produkt
|
(25) |
Den berörda produkten är adipinsyra med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2917 12 00 (Taric-nummer 2917 12 00 10) (den berörda produkten). |
2.3 Likadan produkt
|
(26) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(27) |
Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
2.4 Invändningar avseende produktdefinitionen
|
(28) |
Inga synpunkter inkom på produktdefinitionen. |
3. DUMPNING
3.1 Kina
3.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(29) |
Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som visar att det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(30) |
För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera adipinsyra. Tre exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna. |
|
(31) |
För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet hade offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(32) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. |
|
(33) |
Den 13 maj 2025 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av adipinsyra. Baserat på de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom möjliga representativa länder, nämligen Brasilien och Mexiko. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klagandena och båda de exporterande producenter som ingick i urvalet. |
|
(34) |
Synpunkter framfördes beträffande valet av representativt land, det referensvärde som skulle användas för insatsvaran bensen, nomenklaturklassificeringen för vissa insatsvaror och beteckningen av cyklohexan som en biprodukt. Dessa synpunkter behandlas i de relevanta avsnitten nedan (avsnitten 3.3.4.1, 3.3.5 och 3.3.5.1). |
|
(35) |
Den 11 juli 2025 tog kommissionen upp de synpunkter som mottagits från berörda parter på den första noteringen genom en andra notering till ärendehandlingarna (den andra noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Den informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för Rhodia Brasil, SA (Rhodia), en producent i det representativa landet, om uppgifter för år 2024 skulle bli tillgängliga, alternativt på grundval av uppgifter för Dexxos Participacoes SA (Dexxos), en kemikalieproducent i det representativa landet. |
|
(36) |
Synpunkter på den andra noteringen inkom från Huafon och Zhonghao. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.3.3. |
3.3 Normalvärde
|
(37) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(38) |
I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att om ”det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(39) |
Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.3.1 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(40) |
I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn i Kina (5) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(41) |
I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (6). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (7) utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (8). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller försörjningen av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (9). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (10). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (11), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (12). |
|
(42) |
På samma sätt som i föregående undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina utifrån förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (inte översatt till svenska) (13) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare denna bevisning med egna undersökningar av de olika relevanta kriterierna för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, som den även konstaterat i sina tidigare undersökningar i detta avseende. |
|
(43) |
I klagomålet hävdades att det föreligger betydande snedvridningar inom Kinas adipinsyrasektor. Det hänvisade till rapporten och särskilt till att Kinas ekonomiska system är en ”socialistisk marknadsekonomi”, samt till det kinesiska kommunistpartiets aktiva roll både i den offentliga och den privata sektorn i Kina. |
|
(44) |
Mer specifikt påpekades följande i klagomålet:
|
|
(45) |
Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestäms av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. |
|
(46) |
Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina utifrån förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. |
|
(47) |
I detta avseende bedömde kommissionen först huruvida adipinsyrasektorn i Kina till betydande del försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Sektorn för den berörda produkten försörjs av både privata företag, såsom Chongqing Huafeng Chemical Co. (23), Shandong Haili Chemical (24) och Hengli Petrochemical (25), ett dotterbolag till Hengli Group, och av statsägda företag som Kailuan Energy Chemical Co. Ltd (26). Det gick inte att fastställa det exakta förhållandet mellan privata och statsägda producenter på marknaden för adipinsyra. Kommissionen konstaterade dock att flera producenter kontrolleras direkt av staten. Ett exempel är Shandong Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd (27), den näst största kinesiska inhemska producenten av adipinsyra (28), vars aktier till 32,08 % ägs av staten (29). Shenma Industrial Co. Ltd (30), ett statsägt företag som ytterst kontrolleras av Henan-provinsens kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (31), är Kinas tredje största producent av adipinsyra (32). Tangshan Zhonghao Chemical Co., Ltd (33), ett helägt dotterbolag till Kailuan Energy Chemical Co., som är ett statsägt företag som ytterst kontrolleras av Hebei-provinsens kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (34), återfinns också bland adipinsyraproducenterna. |
|
(48) |
Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen, inte bara i statsägda företag, utan även i privata företag (35), och Kinas kommunistiska parti hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning, med tanke på i vilken utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina. |
|
(49) |
Undersökningen visade att den nationella branschorganisation som omfattar den kemiska sektorn är China Petroleum and Chemical Industry Federation (CPCIF). CPCIF följer kommunistpartiets övergripande ledning, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet (36). Dessutom är ”civilministeriet organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet” (37) och villkoren för att få företräda CPCIF är bland annat att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (38). |
|
(50) |
Hengli Group är medlem i CPCIF (39) och en av dess verkställande direktörer (40). |
|
(51) |
Mer specifikt visade undersökningen att den nationella branschorganisation som företräder producenterna av adipinsyra är China Chemical Fibers Association (CCFA). CCFA följer kommunistpartiets övergripande ledning, bedriver partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet (41). Dessutom är ”civilministeriet organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet” (42) och villkoren för att få företräda CCFA är bland annat att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (43). |
|
(52) |
Chongqing Huafeng Chemical Co. och Shenma Industrial Co. Ltd är medlemmar i CCFA (44). |
|
(53) |
Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk styrning och politiskt överinseende. De senaste kinesiska policydokumenten för den kemiska och petrokemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling samt de långfristiga målen för 2035, enligt vilka de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalieindustrin” (45). |
|
(54) |
I det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna under den 14:e femårsplanen (46) (det vägledande yttrandet) anges också att de kinesiska myndigheterna kommer att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier, energiskt utveckla nya kemiska material och finkemikalier, […] och främja Kinas omställning från ett betydande land inom petrokemi och kemi till en stark petrokemisk och kemisk maktfaktor. […] Senast 2025 […] [k]ommer produktionskoncentrationen av kemiska bulkprodukter att förbättras ytterligare och kapacitetsutnyttjandet uppgå till mer än 80 %; försörjningstryggheten för nya kemiska material kommer att uppgå till mer än 75 %” (47). De kinesiska myndigheterna ska också ”påskynda utvecklingen av avancerade polyolefiner, elektroniska kemikalier, industriella specialgaser, högpresterande gummi- och plastmaterial, högpresterande fibrer”, och när det gäller adipinsyraindustrierna i senare led avser de att ”utöka variationen av och specifikationerna för material som […] polyuretaner och polyamider” (48). Dessutom ska de kinesiska myndigheterna ”[f]rämja industriell strukturanpassning: stärka specifika åtgärder och vetenskapligt reglera industrins omfattning” (49). |
|
(55) |
I det vägledande yttrandet om högkvalitativ utveckling av konstfiberindustrin (50) anges särskilt att de kinesiska myndigheterna ska ”[f]rämja utvecklingen av en innovationsplattform för högpresterande fibrer och kompositmaterial […] i syfte att skapa en heltäckande industrikedja som omfattar grundläggande kemiska råvaror, högpresterande fibrer/högpresterande polymerer, kompositmaterial sant formning och bearbetning av produkter, produkttestning, produktutvärdering och produkttillämpning” (51). |
|
(56) |
Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom adipinsyrasektorn finns på provinsnivå, t.ex. i Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (52) som syftar till att ”[p]å ett heltäckande sätt främja uppgraderingen av industribasen och moderniseringen av industrikedjan, påskynda tillbakadragandet av omodern och ineffektiv produktionskapacitet samt främja utvecklingen av kemiska produkter för att uppnå en funktionalisering, förfining och differentiering. Vägleda företag att fusionera och omorganisera, optimera resursfördelningen och strukturen inom industrikedjan samt förbättra produktionseffektiviteten och lönsamheten” (53). |
|
(57) |
Shandongs 14:e femårsplan tar även särskilt upp industrisektorerna för adipinsyra i tidigare och senare led och kräver att man ”framhåller kemiparkernas och de tongivande företagens ledande roll och påskyndar utvecklingen av hela industrikedjan, från grundläggande kemiska råvaror till nya, avancerade kemiska material, […] [och] fokuserar på att utveckla avancerade polyolefiner, polyuretaner och polyamider samt högteknologiska produkter av nya material med högt mervärde” (54). |
|
(58) |
Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom adipinsyrasektorn på provinsnivå finns i Henans 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier samt framtidsindustrier (55), som syftar till att ”påskynda utvecklingen inom industrin för nya nylonmaterial [och] utifrån en heltäckande bedömning av resurs- och miljökapaciteten rationellt öka produktionen av råvaror i tidigare led, bl.a. adipinsyra, kaprolaktam och nylon 66-polymer” (56). |
|
(59) |
På samma sätt syftar Chongqings 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin till att ”[d]ra nytta av den lokala produktionskapaciteten för MDI (difenylmetandiisocyanat) och AA (adipinsyra) för att stärka planeringen och utvecklingen av projekt för exempelvis epoxiföreningar och polyeterpolyoler”. Den syftar också till att ytterligare expandera polyuretanindustrin samt industrin för nylon 66 i senare led (57). |
|
(60) |
När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fann kommissionen att partiorganisationens roll i Huafeng Chemicals är att ”[o]mvandla partiets politiska fördelar till utvecklingsfördelar för Huafeng; […] [i]nta […] en politisk ledarroll gällande företagets utveckling och […] [d]elta i produktionen och verksamheten” (58). |
|
(61) |
Den biträdande verkställande direktören för Chongqing Huafeng Chemical Co. är också partikommitténs sekreterare och partirepresentant för kommunen Chongqing (59). |
|
(62) |
Partikommittén för Shandong Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd ”har nått en djup förståelse för att partiets syfte, ståndpunkt och grundläggande uppgift i statsägda företag är att säkerställa partibyggande, vägleda utvecklingen och förbättra verksamheten […]. På grundval av denna förståelse har företagets partikommitté, som vägleds av partiets innovativa teorier, lyft partibyggnadsarbetet från ”service och support” till ”integrering och främjande” och därefter gradvis uppgraderat det till ”ledarskap och samordning” (60). |
|
(63) |
Ordföranden för Shandong Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd fungerar också som partikommitténs sekreterare (61). |
|
(64) |
Ordföranden för Shenma Industrial Co. Ltd fungerar också som partikommitténs sekreterare (62). |
|
(65) |
Det gick inte att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan alla kinesiska adipinsyraproducenter och kommunistpartiet. Med tanke på att den undersökta produkten är en delsektor av den kemiska sektorn ansåg kommissionen dock att den information som fastställts i de senaste undersökningarna avseende den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 41, också är relevant för den undersökta produkten. |
|
(66) |
Adipinsyrasektorn är dessutom föremål för en politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen identifierade flera dokument som visade att adipinsyrasektorn gynnas av statligt överinseende och inflytande i den kemiska sektorn, eftersom adipinsyra utgör en delsektor av den kemiska sektorn. Kommissionen identifierade också dokument som särskilt gällde adipinsyrasektorn. |
|
(67) |
De kinesiska myndigheterna anser genomgående att den kemiska industrin är en nyckelindustri (63). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen har de kinesiska myndigheterna valt ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (64). På samma sätt föreskriver den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att de kinesiska myndigheterna kommer att ”optimera organisationsstrukturen: göra ledande företag större och starkare, […] hjälpa företag för att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk dominans och grundläggande konkurrenskraft inom den kemiska och petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, industrin för byggnadsmaterial och andra industrier” (65). |
|
(68) |
Distriktet Fuling, som ligger i kommunen Chongqing, ”påskyndar sin omvandling från ett stort industridistrikt till ett nav för avancerad tillverkning […] och lockar till sig flera ledande företag och relaterade företag i tidigare och senare led inom tio viktiga industrikedjor” (66). Distriktet Fuling har inrättat ett ”materialfokuserat industrikluster värt 90 miljarder renminbi yuan”, inbegripet ett projekt som utvecklats av Chongqing Huafeng Chemical Co. med en årlig produktion på 400 000 ton adipinsyra. I juli 2022 undertecknade Chongqing Huafeng Chemical dessutom ett strategiskt samarbetsavtal med distriktet Fuling (67). |
|
(69) |
Vidare strävar Shandongprovinsen efter att ”[a]ktivt främja projekt för att bygga, komplettera, utvidga och stärka leveranskedjor, […] som åtgärdar både ’brytpunkter’ och ’blockeringar’ i leveranskedjan. Byggandet har inletts i flera större projekt, bland annat […] Hualu Hengshengs nylon 6-projekt, vilket i betydande mån kommer att driva på en avancerad utveckling av leveranskedjan” (68). |
|
(70) |
Shandong Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd har också tecknat ett samarbetsavtal med Shandong-filialen av statsägda Bank of China om ”nyckelprojekt för investeringar i och finansiering av industrin” (69). |
|
(71) |
Tangshan Zhonghao Chemical Co., Ltd beskriver sitt program för produktion av 150 000 ton adipinsyra per år som ett av de ”industriprojekt som främjas av staten, angivet som ett ’väsentligt stödprojekt’ […] i provinsen Hebei” (70). |
|
(72) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå aktörer att efterleva de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktion av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
|
(73) |
Den föreliggande undersökningen har inte visat att den diskriminerande tillämpningen av konkurs- och egendomsrätten eller den otillräckliga kontrollen av dess efterlevnad enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom den kemiska sektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten. |
|
(74) |
Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, som nämns i skäl 41. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (71). |
|
(75) |
Dessutom har det i den aktuella undersökningen inte lagts fram någon bevisning för att adipinsyrasektorn inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken [å ena sidan och] […] industripolitiken [å den andra för att] ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och [för att] främja förbindelserna mellan företag och banker” (72), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt inflytande. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(76) |
Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De omfattas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
|
(77) |
Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
|
(78) |
För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, mark, energi och arbetskraft, inte bestäms av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. |
3.3.2 De berörda parternas argument
|
(79) |
De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på och ingen bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klagandena, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. |
|
(80) |
I detta skede mottog kommissionen inga synpunkter på de betydande snedvridningar som anses påverka adipinsyraindustrin från någon av de kinesiska exporterande producenterna. |
3.3.3 Slutsats
|
(81) |
Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt. |
3.3.4 Representativt land
3.3.4.1
|
(82) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(83) |
Såsom anges i skälen 33–35 utfärdade kommissionen den 13 maj 2025 respektive den 11 juli 2025 två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
En ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas
|
(84) |
I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien och Mexiko som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som var jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och där det var känt att den undersökta produkten produceras. |
|
(85) |
Synpunkter inkom från en av de exporterande producenter som ingick i urvalet, Huafon, som hävdade att Brasilien inte kunde betraktas som ett representativt land eftersom 1) de lättillgängliga årsredovisningarna för de två identifierade producenterna i Brasilien inte överensstämde med undersökningsperioden, 2) Brasilien inte hade någon betydande import av insatsvaran bensen och 3) landet sedan 2015 tillämpade antidumpningsåtgärder på adipinsyraprodukter som importeras från Kina och andra länder, vilket påverkade de brasilianska adipinsyraproducenternas ekonomiska resultat. |
|
(86) |
När det gäller den första punkten noterade kommissionen att det stämde att de årsredovisningar för de två identifierade producenterna i Brasilien som fanns lättillgängliga när synpunkterna på den första noteringen behandlades inte överensstämde med undersökningsperioden. Huafon tillhandahöll dock inga alternativa lättillgängliga finansiella uppgifter som skulle omfatta undersökningsperioden. Huafon lade inte heller fram någon bevisning för att de uppgifter som användes skulle resultera i ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som inte var ”skäligt” i den mening som avses i artikel 2.6a a. Huafon ansåg också enligt sina synpunkter att Mexiko var ett möjligt lämpligt representativt land, trots att de tillgängliga finansiella uppgifterna för den identifierade mexikanska producenten var ännu äldre (år 2021) än uppgifterna för de två identifierade brasilianska producenterna (2022 respektive 2023). Såsom förklaras i skäl 93 blev finansiella uppgifter för den brasilianska producenten Rhodia i vilket fall tillgängliga för undersökningsperioden. Detta påstående avvisades därför. |
|
(87) |
När det gäller avsaknaden av import av bensen i Brasilien övervägde kommissionen i den första noteringen att använda ett alternativt referensvärde och uppmanade parterna att föreslå möjliga källor i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, enligt vilken kommissionen bland annat får använda motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land eller icke snedvridna internationella priser, kostnader eller referensvärden. I sina synpunkter påpekade Huafon att det fanns en alternativ datauppsättning i GTA-databasen, ”Mexiko (BOL)”, som i motsats till kommissionens slutsatser i den första noteringen visade på en betydande import av bensen till Mexiko. BOL-datauppsättningen, som utgörs av aggregerade uppgifter från PIERS-konossement för Mexiko, lades till i GTA-databasen 2021 för att inkludera handelsstatistik som normalt inte skulle finnas med i GTA-databasen på grund av sekretess (74). Denna datauppsättning visade att det i själva verket förekom en betydande import av bensen till Mexiko under undersökningsperioden. |
|
(88) |
När det gäller de brasilianska antidumpningsåtgärderna på import av adipinsyra från Frankrike, Förenta staterna, Italien, Kina och Tyskland bedömde kommissionen att åtgärderna var avsedda att skapa lika villkor. Åtgärderna förhindrar att brasilianska adipinsyraproducenter måste konkurrera med dumpad import från vissa tredjeländer. Snarare än att påverka de brasilianska producenternas ekonomiska resultat och undergräva uppgifternas lämplighet för fastställandet av ett representativt referensvärde, vilket Huafon påstod, innebar detta att de brasilianska producenternas ekonomiska resultat låg i linje med de resultat som skulle ha uppnåtts under normala marknadsförhållanden, dvs. utan påverkan av de negativa verkningarna av importerade dumpade produkter. Påståendet avvisades därför. |
|
(89) |
Mot bakgrund av ovanstående tre anledningar (bristen på finansiella uppgifter, problemen med bensen och befintliga antidumpningsåtgärder i Brasilien) ansåg Huafon att Malaysia skulle vara ett lämpligare representativt land. Huafon hävdade att Malaysia, till skillnad från Brasilien, uppfyllde alla kriterier i artikel 2.6a a i grundförordningen, utom punkten om produktion av den undersökta produkten. I detta avseende hänvisade Huafon till fotnot 4 i den första noteringen, där det angavs att produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten kunde övervägas. |
|
(90) |
I fotnoten angavs dock att produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten kunde övervägas om den undersökta produkten inte produceras i något land med en jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå (vår understrykning). Eftersom adipinsyra produceras i Brasilien och Mexiko uppfylldes inte detta villkor. Malaysia kunde därför inte betraktas som ett potentiellt representativt land så länge det fanns ett annat land där produktionen av den undersökta produkten uppfyllde alla de kriterier som anges i skäl 82. Kommissionen ansåg därför att Brasilien uppfyllde de fyra kriterierna för ett representativt land. |
Förekomsten av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet
|
(91) |
I den första noteringen uppgav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten produceras, dvs. Brasilien och Mexiko, behövde tillgången till uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt avseende lättillgängliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten. |
|
(92) |
När det gäller Mexiko avsåg de offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna för det enda företag som producerade den undersökta produkten år 2021. När det gäller Brasilien gällde de lättillgängliga finansiella uppgifterna för de två identifierade företag som producerade den undersökta produkten åren 2022 respektive 2023. Vid tidpunkten för den andra noteringen överlappade de finansiella uppgifterna för Mexiko och Brasilien därför inte undersökningsperioden. |
|
(93) |
Efter tidsfristen för att lämna synpunkter på den andra noteringen blev dock 2024 års finansiella uppgifter för den brasilianska adipinsyraproducenten Rhodia (75) tillgängliga. Argumenten i föregående skäl hade därför blivit irrelevanta och behövde inte övervägas ytterligare. Kommissionen använde Rhodias finansiella uppgifter för undersökningsperioden. |
3.3.4.2
|
(94) |
Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna användas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
3.3.5 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(95) |
I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter på och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. |
|
(96) |
Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. När det gäller råvaran bensen meddelade kommissionen att den hade för avsikt att använda GTA-datauppsättningen Mexiko (BOL) (76), som föreslagits av Huafon. |
|
(97) |
I den andra noteringen uppgav kommissionen att en mer detaljerad nomenklaturklassificering av biprodukten dibassyra skulle fastställas efter kontrollen. I sina synpunkter på den andra noteringen kommenterade båda de exporterande producenter som ingick i urvalet (Huafon och Zhonghao) de korrekta nomenklaturnummer som borde användas för dibassyra och dikarboxylsyra. Efter kontrollbesöken, deras synpunkter och den bevisning som lagts fram på plats, bl.a. om dessa produkters kemiska sammansättning, beslutade kommissionen att använda de nomenklaturnummer som en av parterna rapporterat till tullmyndigheterna och som bäst motsvarar den syrablandning som kontrollerats på plats, dvs. nomenklaturnummer 3824 99 00 . |
|
(98) |
I den andra noteringen uppgav kommissionen också att den skulle använda den statistik som publicerats av Insitituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader (77), den statistik över elpriser inom industrin som publicerats av Brasiliens ministerium för gruvdrift och energi (78), det pris på naturgas för industriella användare i Brasilien som publicerats av Brasiliens ministerium för gruvdrift och energi (79) och de vattentaxor som tas ut av Companhia de Saneamento Básico do Estado de São Paulo (SABESP) (80) samt att den skulle använda den metod som föreslagits av Förenta staternas energiministerium (81) för att beräkna priset på ånga i Brasilien. |
|
(99) |
I sina synpunkter på den andra noteringen menade Huafon att kommissionen borde använda uppgifter från Internationella arbetsorganisationen (ILO) i stället för uppgifterna från IBGE för att beräkna referensvärdet för arbetskraftskostnader. Anledningen var att IBGE-uppgifterna härrörde från 2022 och måste indexeras för att vara lämpliga för undersökningsperioden. I ett senare skede av undersökningen offentliggjorde IBGE emellertid arbetskraftsuppgifter för år 2023. Kommissionen beslutade därför att använda IBGE-uppgifterna för 2023, indexerade för 2024. Kommissionen ansåg att IBGE:s egna uppgifter var mer korrekta än ILO:s, eftersom IBGE är den officiella källan till arbetskraftsstatistik i Brasilien. ILO använder också IBGE-uppgifter i sin databas, men anpassar dem för att möjliggöra internationella jämförelser och hänvisar till IBGE för specifik statistik och detaljerade uppgifter. Begäran avvisades därför. |
|
(100) |
När det gäller referensvärdet för arbetskraftskostnader begärde Huafon också att kommissionen borde 1) använda producentprisindexet för indexeringen, i stället för konsumentprisindexet, 2) använda rätt kemisk sektor och 3) korrigera ett skrivfel angående den lämpliga växelkursen. Kommissionen instämde i denna begäran och räknade om referensvärdet i enlighet därmed. |
|
(101) |
Huafon menade också att det brasilianska referensvärdet för vattenkostnader var olämpligt. Enligt Huafon var 2024 ett år med extrem torka i Brasilien, vilket påverkade vattenpriserna på så sätt att de var extremt höga och därmed inte representativa. Som ett alternativ föreslog Huafon att Mexiko skulle användas som representativt land för referensvärdet för vattenkostnader. Kommissionen höll inte med. Även om det mycket riktigt rådde torka under 2024 lades ingen bevisning fram för hur denna torka påverkade vattenpriset. Den region där Rhodia (den representativa brasilianska producenten av adipinsyra) är belägen ligger inte i den Amazonasregion som avses i det dokument om torkan som lämnats av Huafon (82). Historiska uppgifter om vattentaxor i den regionen, i den mån de är offentligt tillgängliga (83), tydde inte heller på att priserna ökade drastiskt under 2024. Kommissionen avvisade därför detta påstående och fortsatte att betrakta det brasilianska referensvärdet som lämpligt. |
|
(102) |
I den andra noteringen informerade kommissionen också berörda parter om att den, på grund av det stora antal produktionsfaktorer som rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet och vissa råvarors försumbara betydelse för den totala produktionskostnaden, skulle slå ihop ett antal råvaror under rubriken ”förbrukningsvaror” (som tillsammans stod för betydligt mindre än 10 % av produktionskostnaden). Kommissionen informerade även berörda parter om att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den fastställde normalvärdet på grundval av motsvarande icke snedvridna referensvärden i det lämpliga representativa landet. |
3.3.5.1
|
(103) |
Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Produktionsfaktorer för adipinsyra
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(104) |
Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen produktionsomkostnaderna för de exporterande producenterna i urvalet, justerade till en icke snedvriden nivå. Metoden förklaras i skälen 118–120. |
Råvaror
|
(105) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade till en producents fabrik i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA-databasen, till vilket importtullar och transportkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (86). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 81 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte likaledes påverkar produkter avsedda för export, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. |
|
(106) |
I sina synpunkter på den första noteringen hävdade klagandena att cyklohexan inte bör betraktas som en biprodukt, eftersom den är en avsiktligt framställd mellanprodukt som erhålls genom hydrogenering av bensen. En biprodukt skulle däremot vara en oavsiktlig och oundviklig sekundär produkt som genereras som en följd av den primära produktionsprocessen. Utifrån synpunkterna på den första noteringen från de exporterande producenter som ingick i urvalet, och såsom bekräftades vid kontrollerna på plats, stod det emellertid klart att den produktionsväg för cyklohexen som användes av de exporterande producenter som ingick i urvalet faktiskt gav upphov till (rå) cyklohexan som en biprodukt av den partiella hydrogeneringen av bensen. Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att (rå) cyklohexan bör betraktas som en biprodukt och avvisade klagandens påstående. |
|
(107) |
I den andra noteringen uppgav kommissionen att den hade för avsikt att beakta den observerade prisskillnaden mellan rå och ren cyklohexan genom att använda förhållandet mellan företagens egna kostnader för dessa insatsvaror och tillämpa det på referensvärdet för ren cyklohexan. Zhonghao gav sitt samtycke till detta tillvägagångssätt i sina synpunkter på den andra noteringen, och Huafon gav sitt samtycke under kontrollen på plats. |
|
(108) |
När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar del av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 102. |
|
(109) |
För att fastställa tillämpliga importtullar per varukod och ursprungsland konsulterade kommissionen Market Access Map (87). Importtullarna lades till det cif-värde som registrerats i den brasilianska importstatistiken enligt GTA-databasen. |
|
(110) |
Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvarukostnader och de rapporterade transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvaror vid leverans till företagets fabrik. |
Arbetskraft
|
(111) |
IBGE offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien (88). Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2023 för genomsnittliga arbetskraftskostnader i sektor 20.2, Fabricação de produtos químicos orgânicos. Statistiken från IBGE tillhandahåller uppgifter om de totala årliga lönerna och tillhörande avgifter samt om antalet anställda i den kemiska sektorn för 2023. Endast uppgifter om personal med anknytning till produktion beaktades. Värdena indexerades för undersökningsperioden med hjälp av det nationella producentprisindexet (89). |
Elektricitet
|
(112) |
Elpriset för företag (industriella användare) i Brasilien offentliggörs av landets ministerium för gruvdrift och energi (90). Kommissionen använde de uppgifter om elpriser för industrin i motsvarande förbrukningsintervall som offentliggjordes varje månad under 2024. |
|
(113) |
De taxor som offentliggörs i de månatliga bulletinerna inbegriper Imposto sobre Circulação de Mercadorias e Serviços (ICMS), en skatt som tas ut på delstatsnivå för varutransporter och tillhandahållande av transport- och kommunikationstjänster mellan delstater och kommuner. Denna skatt kan återkrävas av industriella användare och drogs följaktligen av från det fastställda referensvärdet. |
|
(114) |
Eftersom den ICMS som togs ut låg på mellan 17 % och 18 %, beroende på delstat, tillämpade kommissionen ett genomsnittligt avdrag på 17,5 % vid omräkningen av referensvärdet. |
Naturgas
|
(115) |
Priset på naturgas för industriella användare i Brasilien offentliggörs av landets ministerium för gruvdrift och energi (91). De taxor som offentliggjordes i de månatliga bulletinerna för 2024 inbegrep den ICMS-skatt som beskrivs för el ovan, och kommissionen behandlade denna skatt på samma sätt som för el. |
Vatten
|
(116) |
Priset på vatten för industriella användare i Brasilien offentliggörs av Companhia de Saneamento Básico do Estado de São Paulo, som ansvarar för vattenförsörjning samt uppsamling och rening av avloppsvatten i São Paulo. Priset på vatten tillhandahålls också särskilt för de kommuner som omfattas av förkortningen OJ, som inbegriper den ort där den brasilianska adipinsyraproducenten Rhodia är belägen. Informationen gör det möjligt att fastställa de taxor för vatten och uppsamling av avloppsvatten som gällde för industriella användare 2024 (92). |
Ånga
|
(117) |
Kommissionen beräknade priset på ånga i Brasilien med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energiministerium (93), på grundval av kostnaden för den naturgas som krävs för att producera ånga (94). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. För detta ändamål använde kommissionen naturgas som insatsvara för värme och beräknade kostnaden för naturgas enligt skäl 115. |
Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst
|
(118) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. |
|
(119) |
De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. |
|
(120) |
För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter för 2024 för Rhodia som återfinns på internet (95). |
|
(121) |
Kommissionen ansåg att de satser som fastställts på detta sätt skulle leda till belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen som är skäliga för handelsledet fritt fabrik. |
Beräkning
|
(122) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(123) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen multiplicerade den kontrollerade faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de exporterande producenter som ingick i urvalet med de icke snedvridna enhetskostnader för dessa produktionsfaktorer som observerats i det representativa landet (se avsnitt 3.4). |
|
(124) |
För det andra fastställdes den del av den icke snedvridna tillverkningskostnaden som avspeglade det icke snedvridna värdet av förbrukningsvaror genom att det icke snedvridna värdet av råvaror, som fastställts på det sätt som beskrivs i skälen 105–110, multiplicerades med den procentandel förbrukningsvaror som fastställts på det sätt som beskrivs i skäl 108. |
|
(125) |
För det tredje fastställde kommissionen det icke snedvridna värdet av produktionsomkostnader genom att multiplicera det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnader med den procentandel produktionsomkostnader som fastställts på det sätt som beskrivs i skälen 118–119. |
|
(126) |
Genom att lägga det icke snedvridna värdet av produktionsomkostnader till det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnader fastställde kommissionen den icke snedvridna produktionskostnaden. |
|
(127) |
Slutligen fastställde kommissionen de icke snedvridna beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst genom att multiplicera det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden med de satser för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som fastställts enligt skäl 120. De icke snedvridna belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som kommissionen ansåg vara skäliga för handelsledet fritt fabrik adderades till den icke snedvridna produktionskostnaden. |
|
(128) |
Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor, motsvarade 14,6 % av de icke snedvridna produktionskostnaderna. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor motsvarade 8,0 % av de icke snedvridna produktionskostnaderna. |
|
(129) |
På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.4 Exportpris
|
(130) |
Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag som fungerade som importörer. |
|
(131) |
För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
|
(132) |
För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten till unionen via ett närstående företag som fungerade som importör fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till en oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den närstående importören samt en skälig vinst. Vinsten grundades på uppgifter för den enda samarbetsvilliga icke-närstående importören LCM Industriale S.r.l. |
3.5 Jämförelse
|
(133) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella ärendet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån från fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. |
3.5.1 Justeringar av normalvärdet
|
(134) |
Såsom förklaras i skäl 127 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik utifrån produktionskostnaderna tillsammans med de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ansågs vara skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. |
|
(135) |
I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade Huafon att försäljningskostnader som inlandstransport, sjöfrakt, försäkring och hanterings- och lastningskostnader bör dras av från den representativa producentens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för att säkerställa en rättvis jämförelse. Huafon hänvisade till tribunalens dom i mål T-762/20 Sinopec (96), som är föremål för överklagande, och som behandlade denna fråga om justering av exportpriset enligt artikel 2.10 i grundförordningen när normalvärdet hade konstruerats enligt artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(136) |
Kommissionen noterade att tribunalen i sin dom i CCCME-målet (97), som följde Sinopec-domen, först erinrade om att av rättspraxis följer att om en part med stöd av artikel 2.10 i grundförordningen begär justeringar för att normalvärdet och exportpriset ska kunna jämföras i syfte att bestämma dumpningsmarginalen måste parten visa att begäran är berättigad. Bevisbördan för de specifika justeringar som räknas upp i artikel 2.10 a–k i grundförordningen åligger den part som önskar göra gällande justeringarna. Av detta följer att det enligt denna rättspraxis ankom på de berörda parterna att i det fallet, liksom i denna undersökning, visa att det är nödvändigt att göra de begärda justeringarna med stöd av bevis som görs gällande under undersökningen. |
|
(137) |
Tribunalen slog fast att (98) det förvisso kan vara nödvändigt, enligt artikel 2.10 i grundförordningen, att göra justeringar för att ta hänsyn till skillnader mellan exportpriset och normalvärdet, vilka påverkar jämförbarheten mellan dessa, men att sådana avdrag emellertid inte kan göras från ett värde som är konstruerat och således inte reellt. Detta värde påverkas i princip inte av faktorer som kan inverka menligt på dess jämförbarhet, eftersom det har fastställts på ett konstlat sätt, exklusive dessa faktorer (99). Liksom i CCCME-målet inbegrep konstruktionen i denna undersökning av normalvärdet per produkttyp i handelsledet fritt fabrik ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och det fanns inga tillgängliga uppgifter som visade att Rhodias försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inkluderade några distributionskostnader. Således, och med hänsyn tagen till kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av artikel 2.10 i grundförordningen, följde kommissionens metod den senaste rättspraxisen i fråga om icke-underbyggda påståenden om att de belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som använts för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a a i grundförordningen, som kommissionen anser vara skäliga för handelsledet fritt fabrik, omfattar transportkostnader. Såsom förklaras i skäl 133 valde kommissionen att jämföra exportpriset och normalvärdet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras i skälen 122–129 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik utifrån produktionskostnaderna tillsammans med de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ansågs vara skäliga för det handelsledet. |
|
(138) |
Huafon lade inte heller fram någon bevisning för att de försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som kommissionen använde inte redan hade rapporterats på nivån fritt fabrik eller att de skulle leda till ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som inte skulle vara ”skäligt” för detta handelsled, i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. Detta påstående avvisades därför. |
3.5.2 Justeringar av exportpriset
|
(139) |
För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader. |
|
(140) |
Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet: kreditkostnader, bankavgifter och provisioner. |
3.6 Dumpningsmarginaler
|
(141) |
För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(142) |
När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån, samt marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen. |
|
(143) |
På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 32,0 %. |
|
(144) |
För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja fastställs utifrån de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, som fastställdes på grundval av uppgifter som rapporterats till Eurostat. |
|
(145) |
Graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde omkring 90 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen. |
|
(146) |
På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:
|
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(147) |
Den likadana produkten producerades av fem företag (ett av dem var en koncern bestående av två separata juridiska produktionsenheter) i unionen under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör ”unionsindustrin” i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(148) |
Unionens sammanlagda produktion uppgick till 444 153 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, närmare bestämt svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet och svaren på det makroekonomiska frågeformuläret från de andra unionsproducenter som utgjorde unionsindustrin. Såsom anges i skäl 13 svarade de två unionsproducenter som ingick i urvalet för över 60 % av unionens sammanlagda produktion och försäljning av den likadana produkten avsedd för den öppna marknaden. |
4.2 Fastställande av den relevanta marknaden i unionen
|
(149) |
För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin. |
|
(150) |
Adipinsyra används som intermediärt material för framställning av olika produkter i senare led med ett mervärde, t.ex. polyesterpolyoler, polyuretaner, nylon 66 och lim, fogmassa, mjukgörare, smörjmedel osv. Kommissionen konstaterade att en betydande del av produktionen för de unionsproducenter som ingick i urvalet var avsedd för företagsintern användning. |
|
(151) |
Det är relevant att göra åtskillnad mellan den företagsinterna och den öppna marknaden vid skadeanalysen eftersom produkter som är avsedda för företagsintern användning inte är utsatta för direkt konkurrens från import, då de säljs inom samma företag eller grupp av företag på grundval av internpriser som sätts enligt interna prissättningsstrategier och således inte är direkt kopplade till priserna på den öppna marknaden. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten. |
|
(152) |
För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin har kommissionen samlat in uppgifter om hela adipinsyraverksamheten och bedömt om produktionen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. |
|
(153) |
Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om den öppna marknaden. Dessa indikatorer är försäljningsvolymer och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolymer och exportpriser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde. I de fall där det var möjligt och motiverat jämförde kommissionen undersökningsresultaten med uppgifterna för den företagsinterna marknaden för att få en fullständig bild av unionsindustrins situation. |
|
(154) |
Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning. Dessa är produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om produktionen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden. |
4.3 Förbrukning i unionen
|
(155) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av a) de försäljningsuppgifter som uppgetts i svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet och svaren på det makroekonomiska frågeformuläret från resten av unionsindustrin och b) importen av den undersökta produkten till unionen från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat. |
|
(156) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 1 Förbrukning i unionen (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(157) |
Den totala förbrukningen i unionen minskade med 33 % mellan 2021 och 2023 och ökade sedan något under undersökningsperioden. Totalt sett minskade förbrukningen i unionen med 28 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(158) |
Förbrukningen på den företagsinterna och den öppna marknaden utvecklades på samma sätt från år till år under skadeundersökningsperioden. Båda minskade under hela skadeundersökningsperioden, med 28 % respektive 27 %. |
|
(159) |
Denna minskade förbrukning av adipinsyra hör samman med den nedåtgående trenden i vissa segment i senare led, särskilt för polyesterpolyoler och polyuretanprodukter. |
4.4 Import från det berörda landet
4.4.1 Volym och marknadsandel för importen från Kina
|
(160) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen på unionens öppna marknad. |
|
(161) |
Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(162) |
Importen från Kina minskade med 14 % mellan 2021 och 2022, främst på grund av ökade transportkostnader, men fortsatte sedan att öka stadigt, vilket resulterade i en total ökning på 33 % under skadeundersökningsperioden. År 2024 uppgick den till 103 075 ton. Denna volymökning är desto mer betydande med tanke på den minskade förbrukningen under samma period. Följaktligen ökade marknadsandelen för importen från Kina från 19,4 % 2021 till 35,6 % 2024, vilket motsvarar en ökning med 84 %. |
4.5 Priser på importen från det berörda landet: prisunderskridande och förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum
|
(163) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens prisunderskridande fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet. |
|
(164) |
Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importpriser (euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(165) |
De genomsnittliga priserna på importen från Kina ökade 2022, i linje med de ökade råvaru- och sjöfraktpriserna, men sjönk sedan avsevärt till under 2021 års nivå under resten av skadeundersökningsperioden. Totalt sett minskade priserna från 1 514 euro/ton 2021 till 1 251 euro/ton under undersökningsperioden, en minskning med 17 %, vilket tydliggör den aggressiva prisstrategi som förts av de kinesiska exporterande producenterna. Vid en jämförelse mellan priserna på importen från Kina och unionsindustrins priser (se tabellerna 3 och 7) är det uppenbart att importpriserna från det berörda landet genomgående var lägre än unionsproducenternas priser, ofta med stor marginal. |
|
(166) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
|
(167) |
Prisjämförelsen gjordes för transaktioner i samma handelsled, efter nödvändiga justeringar och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 12 % och 14 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. |
|
(168) |
Förutom prisunderskridandet förhindrades i väsentlig mån prisökningar som annars skulle ha ägt rum i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. På grund av det betydande pristrycket från den dumpade lågprisimporten från de kinesiska exporterande producenterna kunde unionsindustrin från och med 2023 inte höja sina försäljningspriser i takt med utvecklingen av produktionskostnaderna och för att uppnå en skälig vinstnivå, vilket framgår av tabell 8. Det väsentliga förhindrandet av prishöjningar bekräftas också av det målprisunderskridande som konstaterats på grundval av de uppgifter som lämnats av de exporterande producenterna i urvalet. |
|
(169) |
Undersökningen visade att unionsindustrins priser hölls nere av lågprisimporten med ursprung i Kina. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionskostnader, främst på grund av ökande energi- och råvarukostnader (se skäl 191). Samtidigt fortsatte importen från Kina att öka avsevärt i relativa tal under 2022 och därefter både i relativa och absoluta tal, med sjunkande priser efter 2022, vilket gjorde det omöjligt för unionsindustrin att sälja produkten till ett pris som täckte dess produktionskostnader, med undantag för 2021 då unionsindustrin uppnådde en blygsam lönsamhet. Detta förhindrande av prishöjningar bekräftade att den dumpade importen från Kina ledde till minskad lönsamhet för unionsindustrin. Såsom anges i skäl 191 tvingades unionsindustrin 2023, då dess produktionskostnader låg kvar på en hög nivå (38 % över 2021 års prisnivå), att tvärt sänka sina försäljningspriser på den öppna marknaden på grund av det ökande pristrycket från importen från Kina. Såsom framgår av tabellerna 3 och 8 kom importen från Kina från och med 2022 in på unionsmarknaden till genomsnittspriser som var betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnader. Adipinsyra är en råvaruprodukt, vilket innebär att kunderna byter leverantör relativt enkelt och snabbt utifrån de priser som de olika leverantörerna erbjuder. Detta innebar att unionsindustrin inte hade något annat alternativ än att sänka sina priser för att säkra vissa försäljningsvolymer. |
4.6 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.6.1 Allmänna anmärkningar
|
(170) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(171) |
Såsom anges i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. |
|
(172) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som lämnats av de unionsproducenter som ingick i urvalet och unionsindustrins svar på det makroekonomiska frågeformuläret. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de två unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. För att känsliga uppgifter rörande de två unionsproducenter som ingick i urvalet inte ska röjas anges de mikroekonomiska indikatorerna i intervall. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(173) |
De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(174) |
De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.6.2 Makroekonomiska indikatorer
4.6.2.1
|
(175) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 4 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(176) |
Produktionsvolymen för den likadana produkten visade en tydligt nedåtgående trend som nära följde utvecklingen av förbrukningen i unionen, såsom framgår av tabell 1. År 2022 minskade produktionen i unionen med 23 % i linje med minskningen på unionsmarknaden. År 2023 minskade produktionsvolymen ytterligare till en rekordlåg produktion på drygt 400 000 ton, vilket motsvarar en minskning med ytterligare 19 procentenheter. Under undersökningsperioden återhämtade sig produktionsvolymerna något i nära överensstämmelse med utvecklingen av förbrukningen i unionen. Totalt sett minskade produktionsvolymen för den likadana produkten med 36 % under skadeundersökningsperioden, vilket var betydligt mer än minskningen av förbrukningen i unionen. Såsom redan angetts i skäl 158 följde förbrukningen på både den företagsinterna och den öppna marknaden samma utveckling. |
|
(177) |
Produktionskapaciteten var stabil för alla producenter utom en, som minskade sin produktionskapacitet för adipinsyra med omkring 100 000 ton 2022. Från 2022 fram till undersökningsperiodens slut var produktionskapaciteten i princip oförändrad: drygt 740 000 ton per år. Detta innebär också att unionsindustrin, i motsats till vad vissa av de berörda parterna hävdat enligt skäl 7, kan täcka hela unionens efterfrågan. Detta påstående avvisades därför. |
|
(178) |
Kapacitetsutnyttjandet minskade också avsevärt, i linje med de siffror som rapporterats för produktion och kapacitet. Kapacitetsutnyttjandet var 82 % under 2021. Med den ytterligare produktionsminskningen 2023 sjönk kapacitetsutnyttjandet till 55 %. Under undersökningsperioden resulterade den begränsade produktionsökningen i ett kapacitetsutnyttjande på 60 %, en nivå som dock inte är lönsam. Det anses allmänt på marknaden att ett kapacitetsutnyttjande under 80 % inte medger en hållbar produktion i den kemiska industrin och leder till ohållbart höga enhetskostnader och påföljande förluster. |
4.6.2.2
|
(179) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Försäljning och marknadsandel på den öppna marknaden
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(180) |
Unionsindustrins försäljningsvolym på den öppna marknaden minskade med hela 25 % 2022, följt av en ytterligare minskning med 20 procentenheter 2023. Under undersökningsperioden låg försäljningen på den öppna marknaden kvar på samma nivå som 2023. Under skadeundersökningsperioden minskade således försäljningen på den öppna marknaden med sammanlagt hela 45 %, vilket är betydligt mer än den 27-procentiga minskningen av förbrukningen på den öppna unionsmarknaden (tabell 1). Orsaken till att försäljningsvolymerna minskade mer än förbrukningen var den samtidiga ökningen av importen från Kina. Som framgår av tabell 2 lyckades importvolymerna från Kina öka med 23 % på en krympande marknad 2023 (jämfört med 2021 års nivåer) och därefter med ytterligare 10 procentenheter under undersökningsperioden. |
|
(181) |
I linje med den utveckling som beskrivs ovan minskade unionsindustrins marknadsandel på den öppna unionsmarknaden drastiskt under skadeundersökningsperioden, och sjönk kontinuerligt från 77,2 % 2021 till 58,3 % under undersökningsperioden, vilket motsvarar en nedgång på nästan 19 procentenheter. Som framgår av tabell 2 ökade samtidigt marknadsandelen för importen från Kina från 19,4 % 2021 till 35,6 % under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på 84 % på bekostnad av unionsindustrin. |
|
(182) |
Unionsindustrins volym på den företagsinterna marknaden och den företagsinterna marknadens andel av produktionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Volym på den företagsinterna marknaden och den företagsinterna marknadens andel av produktionen
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(183) |
Volymen på unionens företagsinterna marknad (vilken utgörs av adipinsyra som behålls av unionsindustrin för användning i senare led) minskade med 28 % under skadeundersökningsperioden, i linje med minskningen av den övergripande (totala) adipinsyraförbrukningen i unionen (tabell 1). Denna minskning var dock mindre än den 45-procentiga minskningen av försäljningsvolymen på den öppna marknaden under samma period (tabell 5). Eftersom produktionsvolymerna måste minska till följd av den minskade totala förbrukningen ökade den företagsinterna marknadens andel av den totala produktionen i unionen med 13 % och nådde 60 % under undersökningsperioden. |
4.6.2.3
|
(184) |
Alla relevanta indikatorer för unionsindustrin, t.ex. produktion, försäljningsvolym och marknadsandel, uppvisar en tydligt nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden, vilket visar att unionsindustrin inte kunde växa, varken i absoluta tal eller i förhållande till förbrukningen i unionen. Förbrukningen minskade samtidigt som den dumpade importen från Kina ökade avsevärt, både i volym och, desto mer, i marknadsandel. |
4.6.2.4
|
(185) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(186) |
Antalet anställda (heltidsekvivalenter) var relativt oförändrat under skadeundersökningsperioden. Det minskade något under 2023 och undersökningsperioden, totalt med 5 %. |
|
(187) |
Mot bakgrund av den drastiska produktionsminskningen under skadeundersökningsperioden minskade arbetskraftens produktivitet inom unionsindustrin, mätt i antal producerade ton per år och heltidsekvivalent, med hela 40 % mellan 2021 och 2023. Som en följd av den måttliga produktionsökningen på 6 procentenheter under undersökningsperioden ökade även produktiviteten något, men låg under undersökningsperioden fortfarande 33 % under 2021 års nivå. |
4.6.2.5
|
(188) |
Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet. |
|
(189) |
Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning. |
4.6.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.6.3.1
|
(190) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut på den öppna och den företagsinterna unionsmarknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(191) |
Försäljningspriserna på den öppna marknaden ökade markant 2022 på grund av de höjda råvaru- och energipriserna, som pressade upp produktionskostnaderna i ungefär samma omfattning, dvs. med 54 %. Även om produktionskostnaderna per enhet var fortsatt höga (38 % över 2021 års prisnivå), främst på grund av den minskade produktionsvolymen, tvingades unionsindustrin emellertid sänka sina försäljningspriser på den öppna marknaden 2023 på grund av det ökande pristrycket från importen från Kina. Såsom framgår av tabell 3 kom importen från Kina från och med 2022 in på unionsmarknaden till genomsnittspriser som var betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnader. Adipinsyra är en råvaruprodukt, vilket innebär att kunderna byter leverantör relativt enkelt och snabbt utifrån de priser som de olika leverantörerna erbjuder. Detta innebar att unionsindustrin inte hade något annat alternativ än att sänka sina priser för att säkra vissa försäljningsvolymer. |
|
(192) |
Under undersökningsperioden minskade produktionskostnaden per enhet med 20 procentenheter jämfört med 2023 på grund av den ökade produktionsvolymen och de lyckade anpassningar som unionsindustrin gjorde för att optimera sin energiförbrukning. Den låg dock fortfarande en bra bit över 2021 års nivåer (+ 18 %) på grund av den generellt låga produktionsnivån. Importen från Kina fortsatte dock att pressa ner priserna och importvolymerna ökade och skedde till dumpade priser, såsom framgår av tabellerna 3 och 4 och förklaras i skälen 162 och 165. Unionsindustrin tvingades därför sänka sina priser ytterligare på den öppna marknaden, trots sitt svåra läge, och kunde fortfarande inte täcka sina produktionskostnader. |
|
(193) |
Försäljningen på den företagsinterna marknaden skedde till internpriser och konkurrerade inte direkt med importen från Kina (eller andra länder). Genomsnittspriserna på den företagsinterna marknaden följde samma utveckling som produktionskostnaderna, i linje med de generella kraven för internprissättning. De genomsnittliga företagsinterna priserna var också högre än försäljningspriserna på den öppna marknaden under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2021 då de låg på samma nivå. |
4.6.3.2
|
(194) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||||
|
(195) |
Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna måttligt från år till år. Ökningen var lägre än den genomsnittliga inflationstakten i Tyskland (100), det land där båda producenter i urvalet är belägna, vilket visar att unionsindustrin försökte pressa ned sina kostnader så mycket som möjligt. |
4.6.3.3
|
(196) |
Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lager
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(197) |
Adipinsyra kan inte lagras någon längre tid utan att börja klumpa sig. Eftersom lagringsmöjligheten är begränsad höll unionsindustrin lagren på en relativt låg nivå under hela skadeundersökningsperioden. På grund av den plötsligt minskade förbrukningen 2022 ökade dock lagernivåerna kraftigt det året, med 144 %. För att förhindra att lagernivåerna ökade ännu mer var unionsindustrin tvungen att minska sin produktion 2022 och ännu mer 2023 för att lagren skulle hamna på en godtagbar nivå. |
4.6.3.4
|
(198) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(199) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Under 2021 kunde unionsindustrin fortfarande göra blygsamma vinster trots att de kinesiska produkterna redan fanns på marknaden. Dessa produkter hade dock ungefär samma prisnivå som unionsindustrins produkter. Under 2022 minskade unionsindustrins lönsamhet, främst på grund av kostnadsökningarna. Unionsindustrin lyckades dock fortfarande uppnå en lönsamhet kring nollresultatet eftersom unionsmarknaden delvis skyddades mot effekterna av importen från Kina, som minskade i volym och ökade i pris på grund av de kraftigt höjda sjöfraktkostnaderna under energikrisen 2022. Situationen förändrades dock drastiskt under de efterföljande åren. Importen från Kina kom in på unionsmarknaden till mycket låga, dumpade priser och i allt större volymer. Unionsindustrin tvingades minska sin produktion och sänka sina försäljningspriser ytterligare på grund av det aggressiva pristrycket från importen från Kina. Därmed försämrades unionsindustrins lönsamhet drastiskt. Unionsindustrins lönsamhet sjönk till rekordlåga nivåer 2023, och även om den återhämtade sig något under undersökningsperioden gick unionsindustrin fortfarande med betydande förlust. |
|
(200) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades på liknande sätt och minskade kontinuerligt och drastiskt under skadeundersökningsperioden. Från en relativt hälsosam start 2021 blev nettokassaflödet negativt 2023 och har inte återhämtat sig sedan dess. |
|
(201) |
Med tanke på den utveckling som beskrivs ovan kunde unionsindustrin inte göra viktiga investeringar för att finansiera väsentliga förbättringar eller uppgraderingar. I stället minimerades investeringarna till vad som krävdes för att säkerställa nödvändiga reparationer och underhållsåtgärder. Till följd av detta hölls investeringarna på en låg men relativt stabil nivå, med en liten minskning på 9 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(202) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I linje med den utveckling som beskrivs ovan försämrades både räntabiliteten och vinsterna. Från en relativt stabil start 2021 vände räntabiliteten kraftigt nedåt 2022 och förblev negativ under undersökningsperioden. |
|
(203) |
Förmågan hos de unionsproducenter som ingick i urvalet att anskaffa kapital påverkades allvarligt av deras försämrade ekonomiska och finansiella resultat från och med andra halvan av skadeundersökningsperioden och av de osäkra marknadsutsikterna. |
4.7 Slutsats om skada
|
(204) |
Såsom framgår av tabell 2 ökade importvolymen från Kina med 33 % mellan 2021 och undersökningsperioden, medan förbrukningen på den öppna unionsmarknaden minskade med 27 %. Importen från Kina ökade sin marknadsandel med 84 % (från 19,4 % 2021 till 35,6 % under undersökningsperioden), på bekostnad av unionsindustrin. Såsom framgår av tabell 3 minskade priserna på importen från Kina med 17 % under skadeundersökningsperioden, trots att råvaru- och energipriserna generellt utvecklades i motsatt riktning. Från och med 2023 förde de kinesiska exporterande producenterna en extremt aggressiv prisstrategi som kraftigt underskred unionsindustrins priser. |
|
(205) |
Alla skadeindikatorer för unionsindustrin uppvisade en nedåtgående eller stagnerande trend under skadeundersökningsperioden. Såsom framgår av tabell 4 minskade produktionsvolymen avsevärt, med 36 %, vilket översteg minskningen av förbrukningen på unionsmarknaden och drev upp produktionskostnaderna per enhet. Kapacitetsutnyttjandet under 2023 och undersökningsperioden låg på eller under 60 %, vilket är en ohållbart låg nivå för denna typ av industri. Försäljningsvolymerna på den öppna marknaden minskade med 45 % (tabell 5), vilket är avsevärt mer än den 27-procentiga förbrukningsnedgång som observerades på den öppna marknaden under samma period (tabell 1). Detta innebar att unionsindustrins andel av den öppna marknaden minskade från 77 % 2021 till 58 % under undersökningsperioden (tabell 5). Till följd av det kontinuerliga och till och med ökande pristrycket från importen från Kina kunde unionsindustrin inte höja sina priser för att täcka sina kostnader och gick med stora förluster från och med 2023 (tabell 11). |
|
(206) |
Sammanfattningsvis försämrades både de makroekonomiska och de mikroekonomiska indikatorerna för unionsindustrin, samtidigt som importen från Kina utövade ett betydande tryck på unionsindustrin i fråga om både volym och priser. |
|
(207) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Följaktligen avvisades, som det beskrivs i skäl 10, de berörda parternas invändning att ingen skada förekommit. |
5. ORSAKSSAMBAND
|
(208) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är minskad efterfrågan, import från andra länder, unionsindustrins exportresultat, företagsintern användning och ökade råvaru- och energikostnader. |
5.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(209) |
Unionsindustrins försämrade ekonomiska situation sammanföll med en betydande och ökande marknadspenetration av den ökade importen från Kina, vars priser konsekvent underskred unionsindustrins priser och under alla omständigheter ledde till att prishöjningar förhindrades. I detta avseende dämpade utvecklingen av importvolymer och importpriser unionsindustrins prisnivåer, vilket visade att det fanns ett orsakssamband mellan de båda. |
|
(210) |
Såsom beskrivs i skäl 162 och visas i tabell 2 ökade importen från Kina avsevärt under skadeundersökningsperioden, sett till både volym och marknadsandel (med 33 % respektive 84 %). Under samma period minskade unionsindustrins försäljningsvolym på den öppna marknaden med 45 % och dess marknadsandel med 19 procentenheter (se skälen 180 och 181). |
|
(211) |
Såsom framgår av avsnitt 4.5 underskred dessutom importen från Kina genomgående unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, särskilt från 2023 och framåt, vilket ledde till en snabb försämring av unionsindustrins ekonomiska situation. Efter den lilla inbromsningen 2022 på grund av högre sjöfraktpriser återhämtade sig försäljningsvolymerna för importen från Kina under 2023 och pressade ner priserna på unionsmarknaden, vilket sammanföll med en kraftig försämring av unionsindustrins lönsamhet. Från 2023 fram till undersökningsperiodens slut kunde unionsindustrin inte hålla sina priser på lönsamma nivåer på grund av den kraftigt ökade importen från Kina till dumpade priser och gick med stora förluster (tabell 11). |
|
(212) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att den betydande ökningen av marknadsandelen för dumpad import från Kina till priser som underskred unionspriserna vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
|
(213) |
Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(214) |
Importen av adipinsyra från resten av världen låg kvar på blygsamma nivåer under hela skadeundersökningsperioden, under 18 000 ton per år, och hade som mest en marknadsandel på unionsmarknaden på 6 %. Importen med ursprung i Förenta staterna var den absolut största. |
|
(215) |
Det framgår också tydligt av importstatistiken i tabell 12 att dessa blygsamma volymer kom in på unionsmarknaden till priser som inte bara var högre än deras kinesiska konkurrenters priser, utan även högre än unionsindustrins priser. |
|
(216) |
Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att denna import från tredjeland, med tanke på dess låga volym och höga prisnivå, inte kunde vara orsaken till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
|
(217) |
Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportresultat för unionsproducenterna
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(218) |
Under skadeundersökningsperioden motsvarade exportvolymerna mindre än 10 % av unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden. Faktum är att exporten, under 2023 och undersökningsperioden, då skadan var som störst, endast motsvarade omkring 2 % av försäljningen på den öppna marknaden. Samtidigt var genomsnittspriserna på denna export genomgående högre än priserna på den öppna unionsmarknaden. Från och med 2023 var de dock lägre än produktionskostnaderna. Trots att exportförsäljningen inte alltid var lönsam mildrade den med andra ord unionsproducenternas situation, snarare än att förvärra den, eftersom exportpriserna fortfarande var högre än priserna på unionsmarknaden. |
|
(219) |
Mot bakgrund av ovanstående överväganden, särskilt den låga exportförsäljningen, drog kommissionen därför den preliminära slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats. |
5.2.3 Ökade råvaru- och energikostnader
|
(220) |
Två användare, Purinova och Allnex, uppgav att klagandenas svårigheter berodde på de stigande produktionskostnaderna och den minskade lönsamheten i senare marknadsled, inte på det ökade inflödet av adipinsyra från Kina. |
|
(221) |
De ökade råvaru- och energipriserna bidrog till unionsindustrins ökade produktionskostnader, särskilt under energikrisen 2022. När energi- och råvarupriserna (bensen och ammoniak) var som högst 2022 minskade emellertid importen från Kina med 14 %, samtidigt som försäljningspriserna för denna import ökade med 22 % (tabellerna 2 och 3). Unionsindustrin kunde därför höja sina försäljningspriser för att absorbera sina stigande produktionskostnader per enhet, såsom ekonomiska aktörer gör under normala marknadsförhållanden. Från och med 2023 ökade dock importen från Kina igen till kraftigt pressade priser, samtidigt som energipriserna hade börjat sjunka. Det innebar att unionsindustrin tvingades sänka sina försäljningspriser till nivåer som understeg produktionskostnaderna för att säkra vissa försäljningsvolymer och hålla sig kvar på marknaden. Under denna tidsperiod försämrades också dess situation markant och skadan blev uppenbar. |
|
(222) |
Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att det inte var ökningen av råvaru- och energipriserna som vållade unionsindustrin skada. |
5.2.4 Förbrukning
|
(223) |
Purinova hävdade att de minskade intäkterna och vinsterna under de senaste få åren beror på en betydligt lägre efterfrågan på adipinsyra. |
5.2.4.1
|
(224) |
Såsom anges i skäl 157 krympte den öppna unionsmarknaden med 27 % under skadeundersökningsperioden. Trots denna minskning ökade importen från Kina med 33 % under samma period, vilket innebar att dess marknadsandel ökade från 19,4 % 2021 till 35,6 % under undersökningsperioden. Detta skedde på bekostnad av unionsindustrin, som under samma period förlorade 45 % av sin försäljningsvolym på den öppna marknaden, vilket innebar att dess marknadsandel minskade från 77,2 % till 58,3 %. I absoluta tal skulle en minskning av unionsindustrins försäljningsvolymer på den öppna marknaden som stod i proportion till förbrukningsnedgången på samma marknad ha varit omkring 110 000 ton (tabell 1). I stället uppgick den till 140 000 ton på grund av inverkan från importen från Kina. |
|
(225) |
Även om förbrukningen minskade avsevärt redan 2022 var unionsindustrin fortfarande lönsam. Den lilla ytterligare minskning som observerades under perioden mellan 2022 och undersökningsperioden kan i sig inte förklara den betydande försämringen av unionsindustrins situation. |
|
(226) |
Den minskade efterfrågan på marknaden mildrade därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.4.2
|
(227) |
Såsom framgår av tabell 6 och slutsatsen i skäl 183 minskade den företagsinterna marknaden på samma sätt som den öppna marknaden, eftersom den påverkades av samma marknadskrafter för produkter i senare led. Det är därför viktigt att notera att även om den företagsinterna användningen minskade i volym, vilket hade en negativ inverkan på produktionsvolymerna och produktionskostnaden per enhet, var denna minskning inte större än minskningen på den öppna marknaden. |
|
(228) |
Såsom framgår av tabell 8 och förklaras i skäl 193 baserades försäljningspriserna för företagsintern användning dessutom på internprissättning. De följde därmed produktionskostnadernas utveckling och hölls konsekvent över prisnivån på den öppna marknaden. |
|
(229) |
Även om den minskade företagsinterna användningen kan ha haft en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation drog kommissionen därför den preliminära slutsatsen att utvecklingen av den företagsinterna användningen inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan. |
|
(230) |
På grundval av ovanstående avvisade kommissionen påståendet att skadan enbart berodde på den minskade förbrukningen, oavsett om den var företagsintern eller skedde på den öppna marknaden. |
5.3 Slutsats om orsakssamband
|
(231) |
Ett tydligt orsakssamband fastställdes mellan den dumpade importen från det berörda landet, å ena sidan, och den skada som unionsindustrin lidit, å den andra. Det fanns ett tidsmässigt samband mellan ökningen av den dumpade importens volym och marknadsandel och unionsindustrins försämrade resultat, som var särskilt tydligt från 2023 och framåt. På en krympande marknad skapade de ökade volymerna av dumpad import till priser som underskred unionsindustrins priser ett kraftigt pristryck och undergrävde unionsindustrins möjligheter att ta ut priser som skulle täcka dess produktionskostnader. Från och med denna tidpunkt var unionsindustrin inte längre lönsam och den fortsatte att gå med förlust fram till skadeundersökningsperiodens slut. |
|
(232) |
Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som kunde påverka unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar, t.ex. import från andra länder, unionsindustrins exportresultat, kostnadsökningar samt minskad efterfrågan och minskad företagsintern användning. Dessa faktorers inverkan på unionsindustrins negativa utveckling i fråga om produktion, försäljningsvolym på den öppna marknaden, försäljningspriser och lönsamhet var endast begränsad eller obefintlig. |
|
(233) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består av en minskad marknadsandel, minskad produktion, minskat kapacitetsutnyttjande, minskad produktivitet, minskad lönsamhet, minskat kassaflöde, minskade investeringar och minskad räntabilitet. Såsom förklaras i skälen 205 och 206 har importen från det berörda landet dessutom hindrat unionsindustrin från att höja sina priser. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
|
(234) |
I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. |
|
(235) |
För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit i avsaknad av snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. |
|
(236) |
Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal. |
6.1 Målprisunderskridandemarginal
|
(237) |
Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom försäljning till ett målpris i den mening som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen. |
|
(238) |
I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det land som är föremål för undersökning, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %. |
|
(239) |
Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Under skadeundersökningsperioden gick unionsindustrin med stora förluster, utom 2021 och 2022 då den lyckades uppnå en mycket blygsam vinstmarginal respektive nollresultat. Vidare kunde exakta eller lämpliga lönsamhetsnivåer inte fastställas för åren före skadeundersökningsperioden. I klagomålet hade unionsindustrin föreslagit att man som vinstmål skulle använda den genomsnittliga vinstmarginalen för en av unionsproducenterna på grundval av ett försäljningskontrakt med en av dess kunder. Eftersom detta resultat baserades på endast en av unionsproducenterna och begränsades till ett kontrakt med en kund ansåg kommissionen att det inte var representativt för den vinst som unionsindustrin skulle kunna uppnå utan dumpad import. Kommissionen fastställde därför vinstmålet för fastställande av ett icke-skadevållande pris till 6 %, i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen. |
|
(240) |
Unionsindustrin lade fram bevisning för att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter under kontrollen på plats genom att granska företagets interna bokföring avseende investeringsplaner och ledningsbeslut. Unionsindustrins påståenden konstaterades vara berättigade. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. Denna skillnad, uttryckt i procent av omsättningen, var mindre än 1 % för en av unionsproducenterna i urvalet och mellan 1 % och 2 % för den andra. |
|
(241) |
Procentsatsen lades till den grundläggande vinst på 6 % som anges i skäl 239, vilket resulterade i ett vinstmål på 6 %–8 %. |
|
(242) |
På denna grund beräknades det icke-skadevållande priset till [1 750–1 950 euro/ton] efter tillämpning av den ovannämnda vinstmarginalen på 6 %–8 % på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden. |
|
(243) |
Eftersom inga underbyggda påståenden gjordes i enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen angående nuvarande eller framtida kostnader som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa eller de förtecknade ILO-konventionerna, lades inga ytterligare kostnader till det på detta sätt fastställda icke-skadevållande priset. |
|
(244) |
Kommissionen fastställde därefter målprisunderskridandemarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
|
(245) |
Målprisunderskridandemarginalen för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import.
|
6.2 Granskning av vilken marginal som behövs för att undanröja skadan för unionsindustrin
|
(246) |
Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klagandena fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan. |
|
(247) |
Eftersom de marginaler som var tillräckliga för att undanröja skada var högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt. Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. |
6.3 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
|
(248) |
Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.
|
7. UNIONENS INTRESSE
|
(249) |
Kommissionen undersökte om den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning hade konstaterats, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
7.1 Unionsindustrins intresse
|
(250) |
Under skadeundersökningsperioden fanns det fyra kända producenter av adipinsyra i unionen (en av dem hade två separata produktionsanläggningar). Klagandena, två producenter, stod för mer än 60 % av försäljningen på den öppna unionsmarknaden. Samtliga unionsproducenter samarbetade i undersökningen. De två unionsproducenter som inte var klagande motsatte sig inte undersökningen. |
|
(251) |
Undersökningen visade att unionsindustrin led väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin försäljningsvolymer och marknadsandelar till den dumpade importen från Kina. Denna import underskred avsevärt unionsindustrins priser och hindrade i väsentlig mån prisökningar, vilket i sin tur undergrävde unionsindustrins lönsamhet från och med 2023 och under undersökningsperioden, såsom beskrivs i avsnitt 5. |
|
(252) |
Införandet av åtgärder skulle sannolikt leda till en normalisering av prisnivåerna på unionsmarknaden. Det skulle göra det möjligt för unionsindustrin att återta försäljningsvolymer och marknadsandelar och därmed återhämta sina produktionsvolymer och uppnå ett sunt kapacitetsutnyttjande och därigenom minska sina kostnader per enhet. Unionsindustrin skulle också kunna sälja till priser som täcker dess kostnader och därmed återhämta sig från den skadevållande dumpningen. |
|
(253) |
Med tanke på de kinesiska exporterande producenternas mycket aggressiva prissättning och den enorma outnyttjade kapaciteten i Kina skulle den dumpade importen med all sannolikhet öka ytterligare på unionsmarknaden om inga åtgärder införs. Med tanke på omfattningen av den skada som redan lidits skulle detta inte bara försvåra unionsindustrins återhämtning, utan också göra dess situation fullständigt ohållbar. Utan åtgärder skulle unionsindustrins överlevnad därför inte kunna garanteras och den skulle med all sannolikhet tvingas upphöra med sin verksamhet inom en nära framtid. |
|
(254) |
Därför dras slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att införa åtgärder på import av adipinsyra med ursprung i Kina. |
7.2 Icke-närstående importörers och handlares intresse
|
(255) |
En icke-närstående importör, LCM, visade samarbetsvilja och besvarade frågeformuläret. Inga synpunkter eller inlagor inkom från någon annan importör eller handlare. |
|
(256) |
LCM är en väletablerad handlare i industriella kemiska produkter med en stabil kundbas, främst i Italien. Under undersökningsperioden stod försäljningen av adipinsyra för mellan 30 % och 40 % av företagets totala omsättning. Under samma period utgjorde den adipinsyravolym som LCM importerade från Kina mellan 7 % och 9 % av den totala importen från Kina. Med tanke på graden av samarbetsvilja även från användarnas sida anses graden av samarbetsvilja från importörernas sida därför vara medelhög. |
|
(257) |
LCM motsatte sig införandet av åtgärder, främst av rädsla för att det kommer att skada företagets kunder, dvs. användare av adipinsyra som i huvudsak producerar bestrykningsharts och polyesterpolyoler. LCM uttryckte oro över att den prisökning på adipinsyra som tullarna medför kommer att försätta företagets kunder i en ogynnsam sits i förhållande till integrerade kinesiska producenter som tillhandahåller samma produkter men som införskaffar adipinsyra till lägre priser från kinesiska producenter. LCM ifrågasatte också att kinesiska exportörer sålde till dumpade priser. Utifrån sin egen kunskap ansåg LCM att de priser som användarna betalade för adipinsyra med ursprung i Kina och EU var desamma om man tog hänsyn till tullar (6,5 %) och tullklareringskostnader, transportkostnader, hanterings- och ompaketeringskostnader eller merkostnader på grund av det ”knådande” eller ”krossande” som fordras för adipinsyra som klumpat sig under flera månaders transport samt handlarnas marginal. Efter alla dessa justeringar ansåg LCM att priserna på den berörda produkten och den likadana produkten inte skilde sig nämnvärt åt. En av användarna, Allnex, gjorde en liknande invändning. |
|
(258) |
När det gäller frågan om dumpning visade undersökningen, såsom förklaras i avsnitt 3.6, att all import från Kina såldes till dumpade priser. När det gäller prisjämförelsen (se skäl 166) gjordes den på grundval av priset på importen från Kina i land, dvs. inklusive alla nödvändiga justeringar och kostnader efter import. De prisunderskridandemarginaler som således konstaterades var betydande, vilket innebär att priserna på importen från Kina var betydligt lägre än priserna på den likadana produkt som erbjöds av unionsindustrin. Kommissionen drog också den preliminära slutsatsen att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades (se skäl 199). |
|
(259) |
När det gäller tullarnas inverkan på priserna och importörens potentiella förlust av kunder syftar åtgärderna inte till att helt stänga ute import från Kina från marknaden, utan till att återställa normala marknadsförhållanden och lika villkor för alla berörda parter. Med tanke på den betydande outnyttjade kapaciteten väntas importen från Kina fortsätta och importören bör kunna överföra kostnadsökningarna till de flesta av sina kunder. Dessutom är alternativa källor både i och utanför unionen fortfarande en möjlighet. |
|
(260) |
Slutligen, när det gäller tullarnas inverkan på marknaden i senare led, har ett antal användare också gett uttryck för denna oro i sina svar på frågeformuläret och/eller i sina inlagor. Denna fråga behandlas utförligt i avsnitt 7.3. |
|
(261) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen den preliminära slutsatsen att verkningarna för importörerna skulle bli begränsade och att eventuella negativa konsekvenser för importörerna i unionen till följd av åtgärderna i vilket fall inte kan väga tyngre än åtgärdernas positiva konsekvenser för unionsindustrin. |
7.3 Användares, konsumenters eller leverantörers intresse
|
(262) |
Ett flertal användare av den undersökta produkten gav sig till känna under undersökningen. Tolv av dem besvarade frågeformuläret. De tolv användarnas sammanlagda importvolym utgjorde omkring 28 % av importvolymen från det berörda landet under undersökningsperioden och ungefär 32 % av förbrukningen på den öppna unionsmarknaden. Vissa av svaren på frågeformuläret var dock mycket bristfälliga på så sätt att det saknades viktig information och/eller en icke-konfidentiell version som berörda parter kunde begära att få ta del av. De kunde därför inte beaktas vid den närmare bedömningen av åtgärdernas verkningar. |
|
(263) |
Sammanlagt sju svar på frågeformuläret (från Allnex, BorsodChem, Coim, Elachem, Envalior, Kurita och Purinova) var tillräckligt detaljerade och fullständiga för att en närmare bedömning av åtgärdernas verkningar skulle kunna göras. Dessa användare stod för omkring 91 % av de samarbetsvilliga användarnas importvolym av den berörda produkten och producerar en mängd olika intermediära kemikalier. Kommissionen betraktade därför denna grupp som representativ för de samarbetsvilliga användarnas situation. Tre av dessa användare (Allnex, Coim och Purinova) lämnade en skriftlig inlaga. |
|
(264) |
Den största oro som användarna gav uttryck för gällande införandet av åtgärder var den inverkan som prisökningen på adipinsyra sannolikt skulle få på deras utsatta situation på marknaden för produkter i senare led. Användarna av adipinsyra producerar främst olika intermediära kemikalier, särskilt polyesterpolyoler eller andra färdiga kemikalier såsom polyuretanharts och polyuretanskum, nylon 66, lim, fogmassa, mjukgörare och smörjmedel, som sedan används inom många olika sektorer, bland annat textil- och möbelindustrin, bygg- och anläggningssektorn, fordonsindustrin och skoindustrin. |
|
(265) |
Flera användare hävdade, i sina svar på frågeformuläret (Elachem, Reagens, Stepan och Valtris) eller i särskilda inlagor (Allnex, Coim och Purinova), att tullar på adipinsyra skulle undergräva deras konkurrenskraft som producenter av produkter i senare led gentemot deras konkurrenter i tredjeland, särskilt konkurrenter i Kina och Turkiet som kommer att kunna införskaffa den undersökta produkten utan liknande prisökningar. Vissa användare uppgav också att de i själva verket är konkurrenter till unionsindustrin i senare marknadsled och att unionsindustrin därför skulle kunna få orättvisa fördelar genom införandet av tullar. I detta avseende tillade Purinova också att priset på en annan råvara, nämligen alkylfosfatestrar, som används av polyesterpolyolproducenter och som produceras av samma unionsindustri, redan har ökat efter en nyligen genomförd antidumpningsundersökning (101). Allnex tog också upp en tidigare undersökning om epoxiharts (102) och hävdade att priserna på epoxiharts ökade kraftigt efter införandet av tullar, trots de minskade råvarukostnaderna, vilket försatte användarna i en svår situation. Slutligen hävdade Elachem och Purinova att förfarandet, om åtgärder ändå införs, måste utvidgas till att även omfatta import av produkter i senare led som innehåller mer än 15 % av den berörda produkten för att unionens intressen, särskilt hos producenterna av produkter i senare led, skulle skyddas på ett tillfredsställande sätt. |
|
(266) |
Denna begäran avvisades eftersom det inte är möjligt att utvidga undersökningen och de tullar som införs till följd av den medan undersökningen pågår. Den undersökta produkten specificerades tydligt i tillkännagivandet om inledande och alla berörda parter, dvs. unionsindustrin, exporterande producenter, icke-närstående importörer och användare, definierades i enlighet därmed. Alla slutsatser gällande dumpning, skada och orsakssamband avser därför endast den undersökta produkten. På samma sätt gäller att utvecklingstendenser för andra produkter (t.ex. epoxiharts eller alkylfosfatestrar och deras råvaror) som varit föremål för andra antidumpningsundersökningar inte kan analyseras under detta förfarande. |
|
(267) |
När det gäller situationen på marknaden i senare led drogs i analysen av användarnas frågeformulärssvar slutsatsen att användarna i genomsnitt är lönsamma och skulle förbli det även med den högsta tullnivån. Kommissionen drog därför slutsatsen att de flesta användare borde kunna absorbera prisökningarna. |
|
(268) |
Slutligen, när det gäller påståendet att tullarna skulle ge unionsindustrin otillbörliga konkurrensfördelar gentemot användarna av produkter i senare led, erinras för det första om att tullarna endast kommer att neutralisera de orättvisa och ohållbara villkor som skapats genom de kinesiska exporterande producenternas dumpning. Såsom konstateras i skäl 178 är dessutom ett av de största problemen för unionsindustrin det låga kapacitetsutnyttjande som den tvingats verka under sedan 2023 på grund av att försäljningsvolymer och marknadsandelar förlorats till dumpad import från Kina. Efter att prisnivån på unionsmarknaden normaliserats förväntas unionsindustrin kunna återvinna en del av de förlorade försäljnings- och produktionsvolymerna och därmed sänka sina produktionskostnader per enhet. Tillsammans med de alternativa försörjningskällorna, inbegripet källor av kinesiskt ursprung, kommer användarna att ha ett stabilt utbud till priser som är ekonomiskt lönsamma för alla. Det alternativa scenariot utan tullar och med unionsindustrins försvinnande är mycket skadligare för användarna än den förväntade prisökningen på den undersökta produkten. |
|
(269) |
Sammanfattningsvis fann kommissionen att åtgärderna är nödvändiga för att unionsindustrin ska kunna återhämta försäljningsvolymer och återfå lönsamhet. De importerande användarna skulle få en kostnadsökning när de köper in adipinsyra från Kina och till följd av detta en viss lönsamhetsminskning, som skulle variera beroende på deras produktsortiment. I stort skulle de dock förbli lönsamma. Återställandet av sund konkurrens och lika villkor skulle säkerställa att användarna har flera tillgängliga källor både i och utanför unionen. Om inga åtgärder införs skulle de däremot bli helt beroende av import från Kina, och därmed skulle alla användare och flera industrier i senare led försättas i en sårbar situation. |
7.4 Slutsats om unionens intresse
|
(270) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som visade att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av adipinsyra med ursprung i Kina. |
8. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(271) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(272) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av adipinsyra med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 248 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen. |
|
(273) |
På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(274) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(275) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. |
|
(276) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(277) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull. |
9. REGISTRERING
|
(278) |
Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen. |
|
(279) |
Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av importen upphöra. |
|
(280) |
Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet. |
10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
|
(281) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem. |
|
(282) |
Synpunkter inkom från Zhonghao och Huafon, som båda noterade ett skrivfel vid beräkningen av normalvärdet. Kommissionen noterade dessutom ett fel vid beräkningen av referensvärdet för ånga. Kommissionen räknade om dumpningsmarginalerna i enlighet med detta. |
|
(283) |
En annan synpunkt från Zhonghao rörde metoden för beräkning av referensvärdet för vatten och kommer således, om det är lämpligt, att behandlas i undersökningens slutliga skede. |
11. SLUTBESTÄMMELSE
|
(284) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
|
(285) |
Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En provisorisk antidumpningstull införs härmed på import av adipinsyra, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2917 12 00 (Taric-nummer 2917 12 00 10), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Provisorisk antidumpningstull |
Taric-tilläggsnummer |
|
Chongqing Huafon Chemical Co., Ltd |
28,6 % |
89ZW |
|
Tangshan Zhonghao Chemical Co., Ltd |
46,8 % |
89ZX |
|
Övriga samarbetsvilliga företag som förtecknas i bilagan |
32,0 % |
Se bilagan |
|
All annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina |
46,8 % |
8999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym) adipinsyra som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina tillämpas.
4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.
5. Om inget annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3
1. Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2025/1041.
2. Uppgifter som samlats in avseende produkter som förts in i EU för förbrukning högst 90 dagar före dagen för denna förordnings ikraftträdande ska bevaras till dess att eventuella slutgiltiga åtgärder har trätt i kraft eller till dess att detta förfarande har avslutats.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 november 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av adipinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C, C/2025/1608, 14.3.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2025/1608/oj).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1041 av den 27 maj 2025 om att göra import av adipinsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina till föremål för registrering (EUT L, 2025/1041, 28.5.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/1041/oj/swe).
(4) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2782.
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1959 av den 17 juli 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av erytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1959, 19.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1959/oj); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2180 av den 16 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/607 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L, 2023/2180, 17.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2180/oj); kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/752 av den 12 april 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av natriumglukonat med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 100, 13.4.2023, s. 16, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/752/oj/swe); och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/441 av den 11 mars 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 85, 12.3.2021, s. 154, ELI: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg_impl/2021/441).
(6) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 161–162, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 89–90, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 70.
(7) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 103–113, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 46–50, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 49.
(8) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 114–122, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 51–55, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skälen 50–54. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag som föreskrivs i Kinas lagstiftning kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, men particeller från Kinas kommunistiska parti i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller kontrollerats strikt. Åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet emellertid stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut som fattas av statsägda företag som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. År 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag. Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.
(9) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 123–133, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 65–65, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skälen 55–63.
(10) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 134–138, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 66–69, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 64.
(11) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 139–142, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 71–72, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 65.
(12) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 143–152, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 72–81, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 66.
(13) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations (inte översatt till svenska), 10.4.2024, SWD(2024) 91 final, som finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2024)91&lang=sv, inklusive den tidigare versionen av dokumentet: Arbetsdokument från kommissionens avdelningar: Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations, 20.12.2017, SWD(2017) 483 final/2, som finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2017)483&lang=sv.
(14) Se https://www.huafeng.com/syly/hgsy/zqhfhg61/index.shtml (hämtat den 12 augusti 2025).
(15) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 12–13.
(16) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 14–16.
(17) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 16–18.
(18) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 19–21.
(19) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 21–24.
(20) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 24–25.
(21) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 25–27.
(22) Klagomålet (den icke-konfidentiella versionen), s. 27–30.
(23) Se https://www.huafeng.com/syly/hgsy/zqhfhg61/index.shtml (hämtat den 12 augusti 2025).
(24) Se https://www.hailichemical.com/ (hämtat den 13 augusti 2025).
(25) Se https://global.hengli.com/article/835 (hämtat den 13 augusti 2025).
(26) Se www.kailuan.com.cn (hämtat den 13 augusti 2025).
(27) Se https://www.hl-hengsheng.com/HOME/index.html (hämtat den 13 augusti 2025).
(28) Se https://stock.finance.sina.com.cn/stock/go.php/vReport_Show/kind/search/rptid/803032274731/index.phtml (hämtat den 13 augusti 2025).
(29) Se Shandong Hualu Hengsheng Co. Ltd, årsredovisning 2024, s. 60, på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2025/2025-3/2025-03-29/10821388.PDF (hämtad den 13 augusti 2025).
(30) Se https://www.shenma.com/ (hämtat den 13 augusti 2025).
(31) Se Shenma Industrial Co. Ltd, årsredovisning 2024, s. 132, på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2025/2025-3/2025-03-26/10806904.PDF (hämtad den 13 augusti 2025).
(32) Se https://stock.finance.sina.com.cn/stock/go.php/vReport_Show/kind/search/rptid/803032274731/index.phtml (hämtat den 13 augusti 2025).
(33) Se https://www.tszhcc.com/index.php (hämtat den 13 augusti 2025).
(34) Se Kailuan Energy Chemical Co. Ltd, årsredovisning 2023, s. 63–66, på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2024/2024-3/2024-03-30/9920751.PDF (hämtad den 13 augusti 2025).
(35) Se artikel 33 i kommunistpartiets stadgar och artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se även rapporten, kapitel 3, s. 47–50.
(36) Se artikel 3 i CPCIF:s stadgar, som finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtade den 13 augusti 2025).
(37) Ibid.
(38) Se artikel 36 i CPCIF:s stadgar, som finns på http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtade den 13 augusti 2025).
(39) Se http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661fd28501661fd4ed380000?e=1 (hämtade den 13 augusti 2025).
(40) Ibid.
(41) Se artikel 3 i CCFA:s stadgar, som finns på https://www.ccfa.com.cn/3/202109/2260.html (hämtade den 13 augusti 2025).
(42) Ibid.
(43) Se artikel 36 i CCFA:s stadgar, som finns på https://www.ccfa.com.cn/3/202109/2260.html (hämtade den 13 augusti 2025).
(44) Se https://www.ccfa.com.cn/11/202404/4264.html (hämtat den 13 augusti 2025).
(45) Se avsnitt III.8.3 i den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling samt de långfristiga målen för 2035, som finns på https://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm (hämtat den 14 augusti 2025).
(46) Se https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-04/08/content_5683972.htm#msdynttrid=WRmyf07ph0z74SHmXoOLKjRWl09BdZ4lGdYp9fiI9xU (hämtat den 14 augusti 2025).
(47) Ibid, avsnitt I.3.
(48) Ibid, avsnitt II.3.
(49) Ibid, avsnitt III.4.
(50) Se https://policy.mofcom.gov.cn/claw/clawContent.shtml?id=93802 (hämtat den 14 augusti 2025).
(51) Ibid, tabell 2.4.
(52) Se https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml (hämtad den 14 augusti 2025).
(53) Ibid, avsnitt II.2.4.
(54) Ibid, avsnitt III.1.2.
(55) Se https://fgw.henan.gov.cn/2023/04-12/2723836.html (hämtad den 15 augusti 2025).
(56) Ibid, avsnitt II.3.
(57) Se https://www.cq.gov.cn/zwgk/zfxxgkml/szfwj/qtgw/202108/t20210803_9538603.html (hämtad den 14 augusti 2025).
(58) Se https://www.huafeng.com/gyhf/hfdj/djry/ (hämtat den 14 augusti 2025).
(59) Se Huafeng Chemicals årsredovisning 2024, s. 43, på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2025/2025-3/2025-03-29/10826837.PDF (hämtad den 14 augusti 2025).
(60) Se https://www.hl-hengsheng.com/ESJSZQH/2025-03-26/4597.html (hämtat den 14 augusti 2025).
(61) Se https://www.hl-hengsheng.com/ESJSZQH/2025-04-17/5578.html (hämtat den 14 augusti 2025).
(62) Se Shenma Industrial Co. Ltd, årsredovisning 2024, s. 58, på http://static.cninfo.com.cn/finalpage/2025-03-21/1222865317.pdf (hämtad den 14 augusti 2025).
(63) Rapporten, del III, kapitel 16.
(64) Ibid, avsnitt 16.3.
(65) Se avsnitt IV.1.3, som finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/content_5665166.htm (hämtad den 14 augusti 2025).
(66) Se https://cq.gov.cn/ywdt/zwhd/qxdt/202209/t20220920_11125978.html (hämtat den 14 augusti 2025).
(67) Ibid.
(68) Se Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin, som finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml, avsnitt I.1.3 (hämtad den 14 augusti 2025).
(69) Se http://vip.stock.finance.sina.com.cn/corp/view/vCB_AllBulletinDetail.php?stockid=600426&id=10821393 (hämtat den 14 augusti 2025).
(70) Se https://www.tszhcc.com/index.php (hämtat den 14 augusti 2025).
(71) Genomförandeförordning (EU) 2024/1959, skälen 153–157, genomförandeförordning (EU) 2023/2180, skälen 82–84, och genomförandeförordning (EU) 2023/752, skäl 67.
(72) Se avsnitt VIII.16, som finns på https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-04/08/content_5683972.htm#msdynttrid=WRmyf07ph0z74SHmXoOLKjRWl09BdZ4lGdYp9fiI9xU (hämtat den 18 april 2025).
(73) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(74) Mer information om den BOL-datauppsättning som används av GTA-databasen finns på https://connect.spglobal.com/document/show/phoenix/4083269?connectPath=Search&searchSessionId=b9caf866-5975-45eb-a3f2-713a9562f140.
(75) https://datamercantil.com.br/wp-content/uploads/2025/08/05-08-2025-Data-Mercantil-certificado.pdf.
(76) Se fotnot 74.
(77) https://www.ibge.gov.br/estatisticas/economicas/industria/9042-pesquisa-industrial-anual.html?=&t=downloads.
(78) Ministério de Minas e Energia (engelska).
(79) Ministério de Minas e Energia (engelska).
(80) https://www.sabesp.com.br/servicos/para-voce.
(81) Benchmark the Fuel Cost of Steam Generation, Energy Tips: STEAM, Steam Tip Sheet #15 (Fact Sheet), Advanced Manufacturing Office (AMO), Energy Efficiency & Renewable Energy (EERE). Metoden avser kostnaden för mättad ånga vid typiska värden för drifttryck och matarvattentemperatur. Vid tillämpningen av metoden användes ett genomsnitt av dessa typiska värden.
(82) https://reliefweb.int/report/brazil/acaps-thematic-report-brazil-impact-drought-brazilian-amazon-and-2025-outlook-28-january-2025.
(83) Se exempelvis taxeuppgifter för 2022 och 2023 i bilagan till https://www.arsesp.sp.gov.br/LegislacaoArquivos/ldl15142024.pdf.
(84) Common Nomenclature of Mercosur.
(85) https://connect.ihsmarkit.com/gta/home/.
(86) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(87) Market Access Map från Internationella handelscentrumet. Finns på https://www.macmap.org/en/query/customs-duties.
(88) https://www.ibge.gov.br/estatisticas/economicas/industria/9042-pesquisa-industrial-anual.html?=&t=downloads.
(89) IMF International Financial Statistics Database, https://legacydata.imf.org/regular.aspx?key=63087884.
(90) Ministério de Minas e Energia (engelska).
(91) Ministério de Minas e Energia (engelska).
(92) https://www.sabesp.com.br/servicos/para-voce.
(93) Benchmark the Fuel Cost of Steam Generation, Energy Tips: STEAM, Steam Tip Sheet #15 (Fact Sheet), Advanced Manufacturing Office (AMO), Energy Efficiency & Renewable Energy (EERE). Metoden avser kostnaden för mättad ånga vid typiska värden för drifttryck och matarvattentemperatur. Vid tillämpningen av metoden användes ett genomsnitt av dessa typiska värden.
(94) Ministério de Minas e Energia (engelska).
(95) https://datamercantil.com.br/wp-content/uploads/2025/08/05-08-2025-Data-Mercantil-certificado.pdf.
(96) Mål C-319/24 P, kommissionen/Sinopec Chongqing SVW Chemical m.fl., pågående (dom i tribunalen T-762/20, ECLI:EU:T:2024:113).
(97) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663.
(98) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663, punkterna 188 och 189.
(99) Se även dom av den 18 mars 2009, Shanghai Excell M&E Enterprise Co. Ltd och Shanghai Adeptech Precision Co. Ltd/Europeiska unionens råd, T-299/05, ECLI:EU:T:2009:72, punkt 266.
(100) DESTATIS – Statistisches Bundesamt: https://www.destatis.de/EN/Press/2025/01/PE25_020_611.html?templateQueryString=average+annual+inflation+rate+2021+to+2024+in+germany+.
(101) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2415 av den 12 september 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/2415, 13.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2415/oj).
(102) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/393 av den 26 februari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av epoxihartser med ursprung i Folkrepubliken Kina, Taiwan och Thailand (EUT L, 2025/393, 27.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/393/oj).
BILAGA
SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE PRODUCENTER SOM INTE INGICK I URVALET
|
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
China Pingmei Shenma Energy Chemical Group International Trading Co., Ltd |
89ZY |
|
Hengli Petrochemical (Dalian) Chemical Co., Ltd |
8Z00 |
|
Shandong Hualu-Hengsheng Chemical Co., Ltd |
8Z01 |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/2287/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)