Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2314 av den 17 november 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av fosforsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 19 mars 2025 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av fosforsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 3 februari 2025 av ICL Europe Coöperatief U.A. (klaganden eller ICL). Klagomålet, som avser fosforsyra, ingavs för unionsindustrins räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1334 (3) (registreringsförordningen).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen informerade därtill uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

Såsom nämns i tillkännagivandet om inledande gjorde kommissionen frågeformulär tillgängliga för de enda två kända unionsproducenterna, dvs. klaganden och Italmatch Chemicals SpA. Ett stickprovsförfarande avseende unionsproducenter ansågs inte nödvändigt.

(8)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna eller ett samtyckte till att ingå i urvalet. Kommissionen gjorde därför inget urval av importörer.

(10)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande är nödvändigt, och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(11)

Följande fem företag i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet:

(12)

I sina svar på stickprovsformuläret informerade Linyi Chunming och Zibo Tiandan kommissionen om att de utöver sin egen produkt exporterade fosforsyra till unionen som producerats av andra icke-närstående producenter. Företagen hävdade att de i sin bokföring inte kunde särskilja egna och inköpta produkter.

(13)

På grundval av detta ansåg kommissionen att företagen, i sina svar på stickprovsformuläret, inte inom tidsfristen hade lämnat nödvändiga uppgifter om exportförsäljningen till unionen av fosforsyra som producerats av företagen. Den 14 april 2025 underrättade kommissionen företagen om sin avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och därmed grunda slutsatserna om normalvärde, exportpris och dumpningsmarginal på tillgängliga uppgifter. Företagen gavs möjlighet att framföra sina synpunkter.

(14)

Som svar på artikel 18-skrivelserna lämnade Linyi Chunming och Zibo Tiandan förtydliganden som visade att företagen, i motsats till sina tidigare påståenden, kunde spåra ursprunget (produktion eller inköp) till den fosforsyra som såldes till unionen. Dessa förtydliganden styrktes i detta skede i tillräcklig utsträckning av bevisning. När det gäller Linyi Chunming ledde detta till att företagets exportförsäljning till unionen av fosforsyra som producerats av företaget minskade med ungefär en tredjedel.

(15)

Kommissionen beslutade följaktligen att inte tillämpa bestämmelserna i artikel 18.1 i grundförordningen och tog med de två företagen i sina överväganden när den gjorde det preliminära urvalet av exporterande producenter.

(16)

Dessutom ändrade Hebei Jia’ao utan godtagbara skäl sitt svar på stickprovsformuläret genom att minska försäljningsvolymen till unionen till en tredjedel av den ursprungligen rapporterade volymen. Kommissionen begärde att företaget skulle lämna ytterligare uppgifter som visade att det reviderade svaret på stickprovsformuläret var korrekt. Företaget lämnade dock inte in den begärda bevisningen.

(17)

Kommissionen drog därför slutsatsen att företaget inte inom tidsfristen hade lämnat nödvändiga uppgifter om exportförsäljningen till unionen av fosforsyra som producerats av företaget i sitt svar på stickprovsformuläret. Den 14 april 2025 underrättade kommissionen företaget om sin avsikt att tillämpa artikel 18.1 i grundförordningen och därmed grunda slutsatserna om normalvärde, exportpris och dumpningsmarginal på tillgängliga uppgifter samt skälen till detta.

(18)

Hebei Jia’ao gavs möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens avsikter och det bakomliggande resonemang som beskrivs i skälen 16 och 17. Företaget inkom dock inte med några synpunkter. Kommissionen ansåg därför att företaget inte samarbetade i undersökningen.

(19)

Genom en verbalnot av den 14 april 2025 underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om sin avsikt att tillämpa de tillgängliga uppgifterna i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen på undersökningsresultaten rörande Linyi Chunming, Zibo Tiandan och Hebei Jia’ao och gav de kinesiska myndigheterna möjlighet att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna.

(20)

Efter de förtydliganden som begärdes och delvis mottogs från de samarbetsvilliga kinesiska företagen (se avsnitt 1.4.3.1) valde kommissionen preliminärt ut följande två företag i urvalet av exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolymen till unionen under undersökningsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande:

(21)

Dessa företag stod för 15 % av den uppskattade exportvolymen av fosforsyra till unionen från Kina under undersökningsperioden och 70 % av exporten till unionen från de företag som besvarade frågorna inom ramen för stickprovsförfarandet.

(22)

Genom en verbalnot av den 30 april underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om det preliminära urvalet av exporterande producenter och uppmanade dem att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna.

(23)

Kommissionen uppmanade också de berörda parterna att lämna synpunkter på urvalet av exporterande producenter. Synpunkter mottogs från klaganden.

(24)

Klaganden hävdade att de två företag som ingick i urvalet inte var representativa för den kinesiska industri som producerar fosforsyra, eftersom båda företagen producerade fosforsyra av en biprodukt av dimetylfosfit (DMHP). Klaganden hävdade att eftersom båda företagen producerade fosforsyra av en biprodukt skulle deras produktionskostnad inte återspegla den faktiska kostnaden för den huvudsakliga insatsvaran – biprodukten av dimetylfosfit. Inköpspriset skulle snarare spegla de teoretiska besparingar som leverantören gjort genom att inte behöva bortskaffa biprodukten som avfall.

(25)

Till följd av klagandens synpunkter på det preliminära urvalet av exporterande producenter begärde kommissionen att alla samarbetsvilliga kinesiska företag skulle förklara sin produktionsprocess i detalj och för varje produktionssteg tillhandahålla en detaljerad beskrivning av respektive bearbetningsprocess, den utrustning/de maskiner som används, de insatsvaror som används samt de produkter och biprodukter som erhålls.

(26)

På grundval av företagens svar konstaterade kommissionen att endast ett av de fyra företagen producerade fosforsyra genom den produktionsprocess som beskrivs i skäl 47, dvs. hydrolys av fosfortriklorid (PCl3). Tre företag använde en eller flera av följande bearbetningsprocesser:

(27)

I kommissionens inledande bedömning kunde ingen av de tre metoder som beskrivs ovan betraktas som produktion av fosforsyra. I samtliga tre fall köptes fosforsyra in i utspädd form, ibland tillsammans med föroreningar. Den renades och koncentrerades sedan.

(28)

Den 12 juni 2025 offentliggjorde kommissionen en notering till ärendehandlingarna om de produktionsprocesser som användes av de samarbetsvilliga kinesiska företagen och begärde in synpunkter från parterna om huruvida de bearbetningsprocesser som beskrivs i skäl 26 kunde betraktas som produktion av fosforsyra och huruvida de insatsvaror som användes i dessa processer kunde anses vara den undersökta produkten.

(29)

Endast klaganden lämnade sina synpunkter. Klaganden hävdade att de insatsvaror som användes i alla tre bearbetningsprocesser utgjorde den undersökta produkten, eftersom den definierades som ”fosforsyra, även kallad fosfonsyra, i fast eller flytande (vattenlöslig) form […]”. Klaganden hävdade vidare att ingen av de tre processerna utgjorde produktion av fosforsyra. Klaganden förklarade att fosforsyramolekylen i alla tre processerna redan hade framställts genom hydrolys av fosfortriklorid i ett tidigare produktionsled. De processer som utfördes av de samarbetsvilliga kinesiska företagen utgjorde enbart rening och/eller torkning av flytande fosforsyra. Endast i den process som inbegrep en biprodukt av dimetylfosfit framställdes en försumbar volym ny fosforsyra av resterna av dimetylfosfit i lösningen. Klaganden hävdade därför att samtliga kinesiska producenter som utför de bearbetningsprocesser som beskrivs i skäl 26 inte bör betraktas som exporterande producenter.

(30)

Kommissionen analyserade uppgifterna från de samarbetsvilliga kinesiska företagen och de synpunkter som lämnats av klaganden. Den kemiska reaktion som skapade fosforsyramolekylen ägde de facto rum i tidigare led i värdekedjan. Den undersökta produkten producerades som en biprodukt av företag i tidigare led, och de här företagen försåg de samarbetsvilliga kinesiska producenterna med en lösning som huvudsakligen innehöll fosforsyra, lite vatten och föroreningar. De samarbetsvilliga kinesiska företagen utförde mindre bearbetningsåtgärder som var begränsade till framför allt rening och omvandling av en flytande produkt till fasta kristaller.

(31)

Kommissionen beslutade därför att följande tre samarbetsvilliga kinesiska företag inte skulle betraktas som exporterande producenter av den undersökta produkten, eftersom de endast utförde begränsade bearbetningsåtgärder:

(32)

Den enda återstående exporterande producenten, JQWT, stod för mindre än 4 % av den uppskattade volymen fosforsyra som exporterades från Kina till unionen. Den var således inte tillräckligt representativ för att ligga till grund för landsomfattande slutsatser. Även om företaget uppgav att det skulle begära en individuell undersökning underlät det att besvara frågeformuläret inom tidsfristen, dvs. de individuella uppgifterna från den enda exporterande producenten var inte tillgängliga.

(33)

Den 10 juli 2025 underrättade kommissionen följaktligen de berörda parterna om resultaten av sin analys som beskrivs i skälen 30–32 och att den ansåg att graden av bristande samarbetsvilja i denna undersökning sannolikt skulle väsentligt påverka resultatet av undersökningen i den mening som avses i artikel 17.4 i grundförordningen, och att den därför avsåg att tillämpa de relevanta bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa ett undersökningsresultat avseende dumpning på landsomfattande nivå (slutgiltigt beslut avseende stickprovsförfarande).

(34)

De kinesiska myndigheterna informerades också om det slutgiltiga beslutet avseende stickprovsförfarande genom en verbalnot av den 10 juli 2025. De lämnade inte några synpunkter.

(35)

Som svar på kommissionens slutgiltiga beslut avseende stickprovsförfarande begärde de tre berörda företagen ett hörande. Vid hörandet hävdade de att eftersom de ägde produktionslinjer och bearbetade flytande fosforsyra som råvara till fast fosforsyra borde de betraktas som producenter och därför som exporterande producenter i denna undersökning. De två företag som ursprungligen ingick i urvalet begärde att en individuell dumpningsmarginal skulle fastställas för dem.

(36)

De tre företagen bekräftade under hörandet att de använde flytande fosforsyra som sin huvudsakliga insatsvara i sina bearbetningsprocesser. Dessutom lade de inte fram några väsentliga argument mot kommissionens slutsats, dvs. att den undersökta produkten producerades av deras leverantörer i ett tidigare led. Kommissionen bekräftade därför sina slutsatser om graden av bristande samarbetsvilja och den efterföljande tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen för att fastställa undersökningsresultat om dumpning på landsomfattande nivå.

(37)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(38)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.

(39)

De kinesiska myndigheterna besvarade inte något av frågeformulären. Kommissionen informerade därför de kinesiska myndigheterna genom en verbalnot av den 10 juli 2025 om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen avseende förekomsten av betydande snedvridningar och av råvarurelaterade snedvridningar i Kina. De kinesiska myndigheterna gavs möjlighet att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna.

(40)

Kommissionen sände frågeformulär till de två kinesiska företag som ursprungligen ingick i urvalet.

(41)

Alla frågeformulär, inklusive ett frågeformulär för icke-närstående importörer och ett frågeformulär för användare, gjordes tillgängliga online (4) på dagen för inledandet.

(42)

Ett svar från klaganden på frågeformuläret mottogs inom de angivna tidsfristerna. Den andra unionsproducenten, Italmatch Chemicals SpA, besvarade inledningsvis inte frågeformuläret. Företaget förklarade för kommissionen att detta berodde på att det inte sålde den undersökta produkten på den öppna marknaden. På begäran av kommissionen lämnade företaget dock i ett senare skede ett svar på frågeformuläret som gjorde det möjligt för kommissionen att basera skadeanalysen på hela unionsindustrin för fosforsyra (5).

(43)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av skada och unionens intresse. Såsom förklaras i avsnitt 1.4.3.2 grundades fastställandet av dumpning på tillgängliga uppgifter.

(44)

Ett kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen gjordes hos klaganden, ICL Europe Coöperatief U.A. (Amsterdam, Nederländerna). Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans av svaret på frågeformuläret från den andra unionsproducenten, Italmatch Chemicals SpA (Genua, Italien).

(45)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2024 till och med den 31 december 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(46)

Den produkt som är föremål för undersökning är fosforsyra, även kallad fosfonsyra, i fast eller flytande (vattenlöslig) form, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2811 19 80 (Taric-nummer 2811 19 80 60), som vanligtvis klassificeras enligt CAS-numren 13598-36-2 och 10294-56-1, med ursprung i Folkrepubliken Kina. De tull- och statistiknummer (CUS-nummer) som vanligtvis motsvarar denna produkt är 0021895-1 och 0043878-8, med ursprung i Folkrepubliken Kina (den undersökta produkten).

(47)

Den undersökta produkten kan produceras med hjälp av två olika metoder. Den överlägset mest använda metoden är hydrolys av fosfortriklorid. Fosforsyra kan också produceras genom hydrolys av fosfortrioxid (P4O6). Det finns två huvudsakliga skäl till att hydrolys av fosfortriklorid ofta används. För det första fungerar fosfortriklorid som insatsvara i en rad produkter i senare led och är därmed mer lättillgängligt än fosfortrioxid. För det andra är fosfortrioxid mer komplicerat att producera, mer reaktivt och därmed mindre stabilt.

(48)

Fosforsyra används i en mängd olika tillämpningar. Det är råvaran vid produktion av fosfonater och andra specialkemikalier, som har många olika användningsområden inom olika branscher (vattenrening, tvätt- och rengöringsmedel, jordbruk, olja och gas, byggverksamhet och byggnadsmaterial, textil- och läderindustrin, pappers- och massaindustrin, läkemedel och kroppsvård, livsmedels- och dryckesindustrin).

(49)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.

(50)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(51)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(52)

Linyi Chunming inkom med två inlagor. Den första inlagan syftade till att lägga till ett nytt kriterium för produktkontrollnummer för att identifiera de råvaror som används i produktionen. I den andra inlagan begärde företaget att dess fosforsyra som produceras av en annan råvara skulle undantas i förhållande till unionsproducenten. Linyi Chunming motiverade sin begäran med att fosforsyra som producerats genom företagets specifika produktionsprocess, med en annan råvara, ger en fosforsyra med en något lägre renhetsgrad, medför andra produktionskostnader, har liten miljöpåverkan och skulle kunna användas för andra tillämpningar än den fosforsyra som produceras av unionsproducenterna. Av dessa skäl bör företagets produkt undantas från undersökningen.

(53)

Som svar på Linyi Chunmings första påstående om produktkontrollnumrens struktur bestred ICL företagets inlaga och förklarade att den ansåg att inlagan inte var tillräckligt tydlig, särskilt förklaringen av produktionsprocessen. Dessutom konstaterades det att den råvara som användes redan innehöll en viss procentandel fosforsyra, som bearbetades ytterligare genom torkning och rening för att nå de slutliga kristallformerna. På dessa grunder begärde ICL att kommissionen skulle avslå begäran om ändring av produktkontrollnumrens struktur.

(54)

Efter att ha utvärderat Linyi Chunmings påståenden och ICL:s inlaga drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns något motivering för att ändra produktkontrollnumrens struktur eller exkludera fosforsyra som produceras genom alternativa processer. I en notering till ärendehandlingarna (6) som offentliggjordes den 12 juni 2025 klargjorde kommissionen att andra produktionsmetoder för fosforsyra främst använder råvaror som redan innehåller fosforsyra. Även om dessa insatsvaror genomgår en omvandlingsprocess bör de redan anses vara den undersökta produkten. Båda dessa påståenden tillbakavisades därför.

(55)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(56)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera produkten. Såsom förklaras i avsnitt 1.4.3.2 skulle den bristande samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande producenterna sannolikt väsentligt påverka resultatet av undersökningen. Kommissionen tillämpade därför de relevanta bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa undersökningsresultaten om dumpning på landsomfattande nivå.

(57)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen också alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna och inga inlagor angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(58)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Brasilien som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(59)

Den 2 september 2025 underrättade kommissionen genom en notering (noteringen om källor) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen om källor tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi som använts, samt den biprodukt som genererats vid produktionen av fosforsyra. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen att Brasilien, Indonesien, Malaysia och Serbien var möjliga representativa länder. Med tanke på tillgången till nödvändig information i de fyra potentiellt representativa länderna valde kommissionen Brasilien som lämpligt representativt land. Kommissionen underrättade också berörda parter om att den skulle fastställa produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för två brasilianska producenter av produkter i samma allmänna kategori, nämligen Nortox SA och Vittia SA.

(60)

Kommissionen mottog synpunkter på noteringen om källor från klaganden. De gällde fastställandet av ett icke snedvridet värde för biprodukten. Synpunkterna behandlas i avsnitt 3.2.5.2.

(61)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(62)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att normalvärdet ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(63)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(64)

I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn i Kina (7) kunde kommissionen konstatera att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(65)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekom betydande statliga ingripanden i Kina, vilket ledde till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (8). Kommissionen drog i synnerhet slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (9) utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (10). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (11). Kommissionen drog också slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar på ett korrekt sätt i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar i synnerhet när insolventa företag hålls flytande samt i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (12). Likaledes konstaterade kommissionen att det förekom snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (13) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (14).

(66)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (15) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även har kunnat konstatera i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(67)

Klaganden hävdade att det föreligger betydande snedvridningar inom Kinas sektor för fosforsyra. Klaganden hänvisade till rapporten och särskilt till att det kinesiska ekonomiska systemet är en socialistisk marknadsekonomi samt till Kinas kommunistiska partis aktiva roll både inom offentlig och privat sektor i Kina.

(68)

Mer specifikt påpekade klaganden följande:

(69)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i klagomålet att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(70)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina sett till att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten.

(71)

I detta avseende bedömde kommissionen först huruvida fosforsyrasektorn i Kina försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Sektorn för den berörda produkten försörjs av såväl privata företag, såsom Taizhou Yongchang Chemical Co. Ltd (24), som statsägda företag som Yuntianhua Group (25). Det gick inte att fastställa det exakta förhållandet mellan privata och statsägda producenter på marknaden för fosforsyra. Kommissionen konstaterade dock att flera producenter kontrolleras direkt av staten. Exempel på detta är Yunnan Yuntianhua Co. Ltd, som kontrolleras av Yuntianhua Group (26), där 64,8 % av aktierna innehas av Yunnans provinsregerings kommission för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar. Dessutom kontrolleras Hubei Xingfa Chemicals Group Ltd (27) av Yichang Xingfa Group (28), ett statsägt företag som är helägt av den statliga kommissionen för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar i Xingshan County (29). Hubei Yihua Chemical Industry Co. Ltd (30) kontrolleras också av Hubei Yihua Group Ltd, ett statsägt företag som är helägt av Yichangs kommunlednings kommission för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar (31), och SD Lomon (32) kontrolleras ytterst av Sichuans provinsregerings kommission för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar (33).

(72)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen, inte bara i statsägda företag, utan även i privata företag (34), och det kinesiska kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning med tanke på i vilken utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(73)

Undersökningen visade att den nationella branschorganisationen för den kemiska sektorn är China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). CPCIF följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet (35). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet […] inrikesministeriet” (36), och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (37).

(74)

Yichang Xingfa Group är medlem av CPCIF och en av dess vice ordförande (38). Yuntianhua Group är dessutom medlem i CPCIF och en av dess verkställande direktörer (39). Även Yihua Chemical Industry Co. Ltd är medlem i CPCIF (40).

(75)

Närmare bestämt visade undersökningen att den nationella branschorganisation som företräder producenterna av fosforsyra är China Phosphorus Coumpound Fertilizer Industry Association (CPFIA) (41). CPFIA följer kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet (42). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet […] inrikesministeriet” (43), och villkoren för att kunna företräda CPFIA är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (44).

(76)

Hubei Xingfa Chemicals Group Ltd, Yuntianhua Group och Hubei Yihua Group Ltd är medlemmar och verkställande direktörer i CPFIA (45).

(77)

Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk styrning och överinseende. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för den kemiska och petrokemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av den 14:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och de långfristiga målen för 2035, enligt vilka de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalieindustrin” (46).

(78)

I det vägledande yttrandet om främjande av högkvalitativ utveckling av de petrokemiska och kemiska industrierna under den 14:e femårsplanen (47) (det vägledande yttrandet) anges också att de kinesiska myndigheterna kommer att ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier, energiskt utveckla nya kemiska material och finkemikalier, […] och främja Kinas omställning från ett stort petrokemiskt och kemiskt land till en stark petrokemisk och kemisk maktfaktor. […] Senast 2025 […] [k]ommer produktionskoncentrationen av kemiska bulkprodukter att förbättras ytterligare och kapacitetsutnyttjandet kommer att uppgå till mer än 80 %. Försörjningstryggheten för nya kemiska material kommer att uppgå till mer än 75 %” (48). Dessutom ska de kinesiska myndigheterna ”[f]rämja industriell strukturanpassning: stärka specifika åtgärder och vetenskapligt reglera industrins omfattning [och] strikt kontrollera nya kapacitetsökningar […] inom industrin för gul fosfor” (49) . Gul fosfor är en insatsvara för produktion av fosforsyra.

(79)

Detta krav på att kontrollera sektorn för insatsvaror till gul fosfor bekräftas också i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (50) samt i den 14:e femårsplanen för industrins gröna utveckling (51).

(80)

I 2024 års vägledande katalog för industriell strukturanpassning (52) förtecknas dessutom ”produktionstekniken för gul fosfor genom helt innesluten högtrycksvattenkylning av slagg” som en ”främjad industri”.

(81)

Dessutom syftar genomförandeplanen för att främja ett effektivt och högvärdigt utnyttjande av fosforresurser till att ”genomföra de viktigaste uppgifterna i relevanta nationella planer, förverkliga ett effektivt och högvärdigt utnyttjande av fosforresurser och stärka hela industrikedjans konkurrensfördelar” och föreskriver att de kinesiska myndigheterna ”på grundval av nationella strategiska behov ska främja en djupgående integrering av produktion, lärande, forskning och tillämpning, fokusera på att åtgärda viktig teknik och utrustning som begränsar en högkvalitativ utveckling av den kemiska fosforindustrin, kraftfullt främja ny kvalitetsproduktivitet och bygga upp en oberoende och kontrollerbar leveranskedja för industrin” (53).

(82)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom fosforsyrasektorn finns på provinsnivå, t.ex. i Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (54) som syftar till att ”[o]mgående främja uppgraderingen av industribasen och moderniseringen av industrikedjan, påskynda tillbakadragandet av omodern och ineffektiv produktionskapacitet samt främja utvecklingen av kemiska produkter för att uppnå en funktionalisering, förfining och differentiering. Vägleda företag att slå sig ihop och omorganisera sig, optimera resursfördelningen och strukturen inom industrikedjan samt förbättra produktionseffektiviteten och lönsamheten.” (55)

(83)

Mer specifikt finns ett krav i Hubeis 14:e femårsplan för ekonomisk och social utveckling och utsikterna fram till 2035 om att ”omvandla och uppgradera traditionella industrier såsom den kemiska fosforindustrin” (56).

(84)

I Hubeis 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin finns även ett krav på att ”förändra och uppgradera traditionella kemiska industrier, t.ex. vad gäller […] fosforhaltiga kemikalier [och] att fokusera på att utveckla avancerade kemikalier” (57).

(85)

I Hubeis 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av industrin för nya material bekräftas också att de kinesiska myndigheterna avser att utveckla ”Yichangs industriella bas för nya material [för att] optimera, uppgradera och modernisera fosforindustrikedjan, med fokus på att utveckla sektorn för nya material inom industrin för fosforhaltiga finkemikalier” (58).

(86)

Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda utvecklingen inom fosforsyrasektorn på provinsnivå finns i Guizhous 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrikluster, där det anges att de kinesiska myndigheterna kommer att ”påskynda utvecklingen av industrin för fosfathaltiga finkemikalier, främja utvecklingen av den kemiska fosfatindustrin och raffineringen, på ett vetenskapligt och rationellt sätt utveckla och utnyttja fosforitresurser, […] kraftfullt utveckla […] produkter från efterbehandling av gul fosfor och kommer att fokusera på att utveckla specialiserade fosforhaltiga kemikalier såsom ren gul fosfor, etsningsvätska och flamskyddsmedel, och sträva efter att utvidga industrikedjan för djupbearbetning av gul fosfor” (59).

(87)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen konstaterade kommissionen att partiuppbyggnadsverksamheten vid Yuntianhua Group syftade till att ”uppvisa det nytänkande, de nya åtgärder och de nya resultat som härrör från partiuppbyggnaden på gräsrotsnivå som integreras i produktions- och affärsverksamheterna [... för att] på ett effektivt sätt omvandla de ledande fördelarna med partiuppbyggnad till en stark drivkraft för att främja koncernens högkvalitativa utveckling” (60).

(88)

Dessutom fungerar ordföranden för Yunnan Yuntianhua Co. Ltd som sekreterare för partikommittén, medan företagets verkställande direktör och vice ordförande också fungerar som biträdande sekreterare för partikommittén (61).

(89)

Ordföranden för Hubei Xingfa Group Ltd är också ordförande för moderbolaget Yichang Xingfa Group och vice sekreterare för dess partikommitté. En av direktörerna för Hubei Xingfa Group Ltd fungerar också som verkställande direktör för moderbolaget Yichang Xingfa Group och som dess biträdande sekreterare i partikommittén (62).

(90)

Ordföranden för Hubei Yihua Chemical Industry Co. Ltd fungerar också som sekreterare för partikommittén och företagets verkställande direktör fungerar som vice sekreterare för partikommittén (63).

(91)

Det var omöjligt att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan alla kinesiska fosforsyraproducenter och det kinesiska kommunistpartiet. Med tanke på att den undersökta produkten är en delsektor av den kemiska sektorn ansåg kommissionen dock att den information som fastställts i de senaste undersökningarna om den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 65, också är relevant för den undersökta produkten.

(92)

Fosforsyrasektorn är dessutom föremål för en politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen identifierade flera dokument som visade att fosforsyraindustrin gynnas av statligt överinseende och inflytande i den kemiska sektorn, eftersom fosforsyra utgör en delsektor av den kemiska sektorn. Kommissionen fann också dokument som särskilt gällde fosforsektorn.

(93)

De kinesiska myndigheterna anser genomgående att den kemiska industrin är en nyckelindustri (64). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen valde de kinesiska myndigheterna ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (65). På samma sätt föreskriver den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att de kinesiska myndigheterna kommer att ”optimera organisationsstrukturen: göra ledande företag större och starkare, […] [h]jälpa företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk dominans och grundläggande konkurrenskraft inom ramen för den kemiska och petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, industrin för byggnadsmaterial och andra industrier” (66).

(94)

Närmare bestämt anges i den förklarande noteringen till genomförandeplanen för att främja effektivt och högvärdigt utnyttjande av fosforresurser att ”det är angeläget att fokusera på olika stadier och regioner i industrikedjan och genomföra särskilda strategier för att optimera produktstrukturen, företagsstrukturen och den regionala utformningen” (67). I den förklarande noteringen anges också att de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”utveckla fördelaktiga industrikluster, uppmuntra provinserna Yunnan, Guizhou, Hubei och Sichuan att bygga upp kluster för avancerad produktion [och att] bygga upp en rad högkvalitativa företag för att förbättra utvinningen av fosfat, öka koncentrationen av primär fosforproduktion, främja en samordnad utveckling av industrier i tidigare och senare led, […] utveckla ledande fosforföretag med kontroll över resurser och dominans över industrikedjan, påskynda utvecklingen av specialiserade och innovativa ’små jättar’ och enskilda ’mästare’ inom produktion, stärka de karakteristiska industriklustren av små och medelstora fosforföretag och främja förändring och uppgradering av industrikedjan” (68).

(95)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktion av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(96)

Den föreliggande undersökningen har inte visat att den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom den kemiska sektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten.

(97)

Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket nämns i skäl 65. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (69).

(98)

I den aktuella undersökningen har ingen bevisning lagts fram för att sektorn för fosforsyra inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken [å ena sidan och] […] industripolitiken [å den andra för att] ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och [för att] främja förbindelserna mellan företag och banker” (70), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt inflytande. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(99)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(100)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som produceras i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer utsätts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(101)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, mark, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri.

(102)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(103)

I detta skede mottog kommissionen inga synpunkter på de betydande snedvridningar som påverkar fosforsyraindustrin från någon av de kinesiska exporterande producenterna.

(104)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(105)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(106)

Såsom förklaras i skälen 59 och 60 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet den 2 september 2025. I noteringen om källor beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta namnet på landet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(107)

I noteringen om källor identifierade kommissionen Brasilien, Indonesien, Malaysia och Serbien som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst och det är känt att den undersökta produkten eller produkten i samma allmänna kategori produceras där.

(108)

I noteringen om källor förklarade kommissionen att den undersökta produkten, på grundval av exportstatistiken, enbart verkade produceras i Brasilien. Indonesien, Malaysia och Serbien verkade producera andra fosforbaserade syror.

(109)

Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(110)

I noteringen om källor analyserade kommissionen tillgången till och kvaliteten på uppgifter som skulle kunna användas för att fastställa icke snedvridna råvarukostnader samt finansiella uppgifter för producenter av den undersökta produkten eller produkten i samma allmänna kategori.

(111)

Kommissionen fastställde de viktigaste råvarorna. Eftersom de faktiska producenterna av fosforsyra i Kina inte samarbetade använde kommissionen uppgifterna i klagomålet som tillgängliga uppgifter.

(112)

Enligt klagomålet var den viktigaste råvara som användes för att framställa fosforsyra gul fosfor, som stod för [55–60] % av den totala produktionskostnaden. En annan viktig insatsvara var klor, som stod för [8–11] %. Värdet för saltsyra som genereras som biprodukt utgjorde [17–20] % av råvarukostnaden.

(113)

Av de fyra länder som identifierades som potentiella representativa länder importerade endast Brasilien gul fosfor, klor och saltsyra i representativa kvantiteter. Försumbara mängder gul fosfor (mindre än 0,5 %) som importerades till Brasilien hade sitt ursprung i Kina.

(114)

Å andra sidan, och utöver den begränsade tillgången på import av gul fosfor, hade betydande mängder av vissa råvaror som importerades till Indonesien (nästan 32 % av gul fosfor, 52 % av kaustiksoda och mer än 30 % av saltsyra) och Serbien (nästan 100 % av gul fosfor) sitt ursprung i Kina.

(115)

Kommissionen bedömde dessutom förekomsten av marknadssnedvridningar genom export- och/eller importrestriktioner för den undersökta produkten samt för de viktigaste råvarorna (72).

(116)

Varken de huvudsakliga råvarorna eller den undersökta produkten omfattades av några kända handelsrestriktioner som skulle göra de inhemska priserna på de viktigaste insatsvarorna i Brasilien, och därmed importpriserna som en proxyvariabel, till en olämplig källa till icke snedvridna kostnader.

(117)

I Indonesien omfattades alla huvudsakliga råvaror och den undersökta produkten av export- och importlicens. Licenssystemet lättades 2021 för företag med gott anseende (73).

(118)

Malaysia hade sedan 2016 krävt importlicenser för vissa nikotinbaserade produkter, kemikalier och ersättningsmedel för rökning, inbegripet fosfor (74).

(119)

Import och export av de huvudsakliga råvarorna och den undersökta produkten var inte föremål för några kända handelsrestriktioner i Serbien.

(120)

Importen av de huvudsakliga råvarorna och den undersökta produkten med ursprung i de fyra potentiella representativa länderna omfattades inte av några antidumpnings-, utjämnings- eller skyddsåtgärder som införts av tredjeländer.

(121)

I motsats till de ursprungliga indikationerna på att fosforsyra producerades i Brasilien kunde varken kommissionen eller klaganden identifiera några producenter av den undersökta produkten med lättillgänglig finansiell information.

(122)

Klaganden hävdade att företag som är verksamma inom den agrokemiska industrin där fosforsyra användes som prekursor vid produktionen av jordbrukskemikalier bör betraktas som producenter av en produkt i samma allmänna kategori. Både den undersökta produkten och jordbrukskemikalier riktar sig till liknande kunder.

(123)

På grundval av detta fastställde kommissionen koden 20.20 – Tillverkning av bekämpningsmedel, desinfektionsmedel och andra lantbrukskemiska produkter i Nace rev. 2 (75) som relevant kod för näringsgrensindelningen. Med tanke på att fosforsyra är en oorganisk kemikalie ansåg kommissionen att även kod 20.13 – Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier i Nace rev. 2 var relevant.

(124)

När det gäller Brasilien hittade kommissionen lättillgängliga årsredovisningar för Nortox SA och Vittia SA Dessutom fanns finansiella uppgifter för ytterligare tre brasilianska producenter av produkter i samma allmänna kategori lättillgängliga i Orbis-databasen (76). När det gäller de finansiella uppgifter som finns tillgängliga i Orbis-databasen konstaterade kommissionen att företagen rapporterade orimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och/eller vinst. Kommissionen drog därför slutsatsen att endast den finansiella informationen om Nortox SA och Vittia SA bör användas som källa till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst.

(125)

I Orbis-databasen hittade kommissionen även lättillgängliga finansiella uppgifter för en indonesisk, elva malaysiska och en serbisk producent av produkter i samma allmänna kategori.

(126)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden, särskilt förekomsten av lättillgängliga referensvärden för de viktigaste råvaror som används vid produktionen av fosforsyra, informerade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Brasilien som ett lämpligt representativt land och den finansiella informationen från Nortox SA och Vittia SA, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för att ta fram icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(127)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Brasilien som representativt land och av Nortox SA och Vittia SA som producenter av produkter i samma allmänna kategori i det representativa landet.

(128)

Inga synpunkter inkom beträffande förekomsten av lättillgängliga uppgifter i de fyra potentiella representativa länderna.

(129)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(130)

Kommissionen fastställde att det förekom produktion av en produkt i samma allmänna kategori i fyra länder med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, nämligen Brasilien, Indonesien, Malaysia och Serbien. Uppgifter om importpriserna för de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av fosforsyra fanns dock endast tillgängliga för Brasilien. Denna import konstaterades uppgå till representativa kvantiteter och priserna var inte snedvridna till följd av betydande import från Kina eller förekomsten av handelsrestriktioner. Finansiell information för undersökningsperioden som innehåller alla nödvändiga uppgifter, t.ex. kostnader för sålda varor, rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst, uppgifter om olika intäktskategorier och detaljerade uppgifter om försäljningskostnader, fanns lättillgänglig för två brasilianska producenter av produkter i samma allmänna kategori.

(131)

I motsats till detta saknades i många avseenden tillgänglig information för Indonesien, Malaysia och Serbien. Framför allt förekom ingen eller mycket liten import av de huvudsakliga råvarorna. Dessutom omfattades importen av alla eller vissa av dessa råvaror av export- och importrestriktioner i Indonesien och Malaysia. Den mycket lilla mängden gul fosfor som importerades till Serbien hade dessutom nästan uteslutande sitt ursprung i Kina. Slutligen fanns finansiella uppgifter för företag som producerar produkter i samma allmänna kategori i Indonesien, Malaysia och Serbien tillgängliga för undersökningsperioden. Vissa av företagen hade dock inte ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(132)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(133)

I noteringen om källor förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som användes vid produktionen av den undersökta produkten och uppgav att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA (77) för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Kommissionen uppgav också att den skulle använda brasiliansk samt internationell statistik för att fastställa icke-snedvridna kostnader för arbetskraft och energi.

(134)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som anges i noteringen. Enligt vad som nämns i skäl 60 lämnade endast klaganden sina synpunkter på biprodukternas icke snedvridna värde.

(135)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och de tillgängliga uppgifterna i undersökningens ärendehandlingar beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den undersökta produkten

(136)

Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen årsredovisningen från Vittia SA, som innehöll de nödvändiga uppgifterna. Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.2.5.7.

(137)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (78). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att importen från Kina till det representativa landet hade uteslutits förblev importvolymen från övriga tredjeländer ändå representativ.

(138)

När det gäller importtullar lade kommissionen till importtullar till det vägda genomsnittliga importpriset för varje råvara baserat på dess varukod och respektive ursprungsland. För att fastställa den tillämpliga importtullen förlitade sig kommissionen på de uppgifter som inhämtats genom Market Access Map (79).

(139)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade, använde kommissionen offentligt tillgänglig information för att uppskatta de kostnader som ett företag i Brasilien normalt ådrar sig för transport av insatsvaror mellan en leverantör och företagets lokaler. Efter att oriktigheter hade avslöjats i vissa länders poängsättning (80) i Doing Business-rapporten offentliggjorde Världsbanken en ny rapport 2024 där förbättrade metoder användes. Rapporten Business Ready (B-Ready) (81) omfattade dock varken Brasilien 2024 eller någon undersökning av inhemska transportkostnader för export eller import. Kommissionen förlitade sig därför på den senaste Doing Business-rapporten (82) (83) och tillämpade en inflationsjustering (84).

(140)

När det gäller biprodukten saltsyra använde kommissionen den metod som beskrivs i skälen 137 och 138, förutom att transportkostnaden inte lades till i importpriset. Kommissionen ansåg att biproduktens icke snedvridna värde avspeglades tillräckligt väl i biproduktens landningspris, eftersom den producerades av en nominell brasiliansk producent av fosforsyra, dvs. den behövde inte levereras till dess lokaler från en leverantör.

(141)

I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade klaganden att saltsyra handlades i olika renhetsgrader, vilket påverkade priset. Enligt klaganden är saltsyra som erhålls som biprodukt vid produktionen av fosforsyra av låg industriell kvalitet med en koncentration på cirka 30 %. Klaganden hävdade att Brasiliens tulltaxenomenklatur inte gjorde det möjligt att skilja mellan de olika renhetsgraderna av saltsyra. Klaganden hävdade dessutom att importen till Brasilien också innefattade saltsyra av hög renhetsgrad på grundval av de höga importpriserna per enhet. Klaganden föreslog att kommissionen endast skulle beakta den import av saltsyra där enhetspriset inte översteg 0,30 US-dollar/kg eftersom denna prisnivå, enligt klagandens vetskap, motsvarade priset på saltsyra av industriell kvalitet.

(142)

Kommissionen ansåg att klaganden inte hade lagt fram någon bevisning till stöd för sina påståenden om den vanliga koncentrationen för biprodukten saltsyra som erhålls vid produktionen av fosforsyra, renheten hos saltsyra som importeras till Brasilien eller det typiska priset på saltsyra av industriell kvalitet. Det stod inte heller klart om det påstådda typiska priset på saltsyra av industriell kvalitet också var vanligt förekommande på den brasilianska marknaden, då Brasilien hade valts ut som lämpligt representativt land. Slutligen ansåg kommissionen att de ovanligt höga priserna på viss import kunde ha orsakats av de låga importkvantiteterna snarare än av betydande skillnader i saltsyrans renhetsgrad. Med tanke på de små kvantiteterna av denna högprisimport hade de endast en försumbar inverkan på det vägda genomsnittliga importpriset. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet.

(143)

För ett antal produktionsfaktorer utgjorde klagandens faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 157.

(144)

Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) (85) offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken, nämligen information om antalet anställda, totala årliga lönekostnader och sociala avgifter, ersättningar och förmåner, som omfattade undersökningsperioden för att fastställa den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom industrisektorn 20.12 – Produktion av mellanprodukter för gödselmedel (86).

(145)

Dessutom använde kommissionen de uppgifter om genomsnittlig veckoarbetstid per anställd i Brasilien 2024 som offentliggjorts av Ilostat (87).

(146)

Elpriset för företag (industriella användare) i Brasilien offentliggörs av Brasiliens ministerium för gruvdrift och energi (88) (Ministério de Minas e Energia).

(147)

De avgifter som offentliggjordes i den månatliga bulletinen omfattade Imposto sobre Circulação de Mercadorias e Serviços (ICMS), en skatt som tas ut av de brasilianska delstaterna på varutransporter och tillhandahållande av transport- och kommunikationstjänster mellan delstater och kommuner. Denna skatt kan begäras tillbaka av de industriella användarna och drogs därför av från det fastställda referensvärdet. Eftersom ICMS togs ut med en skattesats som varierade mellan 17 % och 18 % beroende på delstat under undersökningsperioden, omräknade kommissionen referensvärdena för elektricitet genom att dra av ett genomsnittligt ICMS på 17,5 %.

(148)

Kommissionen härledde den icke snedvridna kostnaden för ånga från den icke snedvridna kostnaden för naturgas på grundval av det pris som industrianvändarna betalade under undersökningsperioden och som offentliggjordes i de månatliga bulletinerna från Brasiliens ministerium för gruvdrift och energi (89).

(149)

Priset på naturgas, inklusive skatter (90). Det fanns i detta skede dock inga bevis för att dessa skatter liknade en omsättningsskatt/mervärdesskatt, som företaget normalt kunde begära tillbaka och därmed inte blev en del av företagets kostnader.

(150)

Kommissionen beräknade priset på ånga i Brasilien med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (91). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. Kommissionen grundade sin beräkning på naturgas som den värmetillförsel som också föreslogs i klagomålet. Med hjälp av informationen i klagomålet fastställde kommissionen den icke snedvridna kostnaden för lågtrycksånga, som motsvarade 150 psig i beräkningsmetoden.

(151)

Kommissionen lade dessutom till driftskostnader på uppskattningsvis 10 % av den totala produktionskostnaden för ånga och försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst för en brasiliansk producent och distributör av naturgas, företaget Petrobras.

(152)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(153)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för produktionsomkostnaderna, eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen förlitade sig på de uppgifter om produktionsomkostnaderna som fanns i årsredovisningen för Vittia SA (92), en av de brasilianska producenterna av produkter i samma allmänna kategori.

(154)

För att fastställa ett icke snedvridet värde på försäljnings- och administrationskostnaderna samt andra allmänna kostnader och vinst använde kommissionen de finansiella uppgifterna från två brasilianska producenter av produkter i samma allmänna kategori, Nortox SA (93) och Vittia SA. De finansiella uppgifterna var lättillgängliga, reviderade, konsoliderade, omfattade undersökningsperioden och uppvisade en rimlig nivå av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst.

(155)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(156)

För det första fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, förlitade kommissionen sig på uppgifter som lämnats av klaganden i klagomålet avseende användningen av varje produktionsfaktor (material, energi och arbetskraft) för produktionen av fosforsyra. Förbrukningen per enhet för varje produktionsfaktor multiplicerades med den icke snedvridna kostnaden på grundval av uppgifter från det representativa landet, enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.5. På grundval av detta fastställde kommissionen icke snedvridna totala direkta kostnader.

(157)

Enligt vad som förklaras i avsnitt 3.2.5.3 behandlade kommissionen kostnaden för vissa försumbara material och energikällor som förbrukningsvaror. Kommissionen uttryckte klagandens kostnader för förbrukningsvaror som en procentandel av klagandens totala direkta kostnader, dvs. kostnader för material, energi och arbetskraft. Denna procentandel på [4–4,5 %] tillämpades sedan utöver den icke snedvridna totala direkta kostnaden.

(158)

Summan av icke snedvridna kostnader för råvaror, energi, arbetskraft och förbrukningsvaror utgör den icke snedvridna tillverkningskostnaden.

(159)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinsten, så som anges i avsnitt 3.2.5.7.

(160)

Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av årsredovisningarna för Vittia SA. De stod för 6,6 % av kostnaderna för sålda varor. I denna beräkning anses kostnaden för sålda varor motsvara produktionskostnaden, dvs. tillverkningskostnaden plus produktionsomkostnader. Den icke snedvridna tillverkningskostnaden ökade därför på ett sådant sätt att produktionsomkostnaderna stod för 6,6 % av den icke snedvridna produktionskostnaden.

(161)

Genom att lägga de icke snedvridna produktionsomkostnaderna till den icke snedvridna tillverkningskostnaden fastställde kommissionen den icke snedvridna produktionskostnaden.

(162)

Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst fastställdes på grundval av årsredovisningen för Nortox S.A. och Vittia S.A. enligt förklaringen i avsnitt 3.2.5.7. Försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader respektive vinst stod för 31,1 % respektive 19,2 % av kostnaderna för sålda varor. De respektive procentandelarna av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader och vinst tillämpades utöver de icke snedvridna produktionskostnaderna för att komma fram till det icke snedvridna normalvärdet före en justering för biprodukter.

(163)

Slutligen drog kommissionen av det icke snedvridna värdet av biprodukten saltsyra som fastställts enligt förklaringen i skäl 140 från det icke snedvridna normalvärde som nämns i skäl 162 för att ta hänsyn till den del av kostnaderna och vinsten som bör tilldelas den biprodukt som erhålls vid produktionen av fosforsyra.

(164)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Det konstruerade normalvärdet var 28 850,04 CNY/ton.

(165)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig, fastställdes exportpriset på grundval av importstatistik enligt vad som anges i skäl 182. Importpriset cif vid unionens gräns som registrerades i Surveillance 3-databasen (94) var 13 558,63 CNY/ton.

(166)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med det exportpris som fastställts på landsomfattande nivå i handelsledet fritt fabrik. Så som förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att återföra dem till handelsledet fritt fabrik.

(167)

Såsom förklaras i skäl 164 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(168)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för sjöfrakt och försäkring enligt artikel 2.10 e i grundförordningen.

(169)

Exportpriset fritt fabrik uppgick till 12 195,27 CNY/ton.

(170)

Enligt vad som anges i skäl 33 konstaterade kommissionen att graden av bristande samarbete i denna undersökning i betydande grad skulle kunna komma att påverka resultatet av undersökningen i den mening som avses i artikel 17.4 i grundförordningen, och att den därför avsåg att fastställa undersökningsresultaten om dumpning på landsomfattande nivå.

(171)

Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(172)

Den likadana produkten tillverkades av två unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(173)

Eftersom unionsindustrin består av endast två unionsproducenter ges siffrorna för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl.

(174)

Den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden låg på mellan [8 400 och 9 200] ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av svaren på frågeformuläret från de två unionsproducenterna.

(175)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(176)

Fosforsyra används som en mellanprodukt för produktion av fosfonater och andra specialkemikalier, som har många olika användningsområden inom olika branscher (vattenrening, tvätt- och rengöringsmedel, jordbruk, olja och gas, byggverksamhet och byggnadsmaterial, textil- och läderindustrin, pappers- och massaindustrin, läkemedel och kroppsvård, livsmedels- och dryckesindustrin).

(177)

Kommissionen konstaterade att en av de två unionsproducenternas totala fosforsyraproduktion var avsedd för företagsintern användning. Produkten överfördes ofta helt enkelt (utan faktura) och/eller levererades till internpriser inom samma koncern i tredjeländer, dvs. utanför unionen. Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten.

(178)

Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för den makroekonomiska analysen från både ICL och Italmatch. Eftersom Italmatch inte hade någon försäljning på den öppna marknaden baserades den mikroekonomiska analysen (försäljningspris, produktionskostnad, kassaflöde och räntabilitet) endast på uppgifter från ICL.

(179)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) importstatistik från Surveillance 3 (se avsnitt 4.4.1) och ii) unionsindustrins kontrollerade försäljningsvolymer.

(180)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(181)

Förbrukningen i unionen nådde sin topp 2021 på grund av den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin. Därefter minskade förbrukningen successivt under 2022 och 2023, och återhämtade sig sedan kraftigt under undersökningsperioden (dock fortfarande 21 % under 2021 års nivå). Den mest betydande minskningen skedde mellan 2022 och 2023, med en minskning på mellan 3 000 och 3 300 ton (en minskning med 32 procentenheter).

(182)

Enligt Eurostat klassificeras importen av fosforsyra enligt ett brett Taric-nummer (2811 19 80 90), som omfattar många andra produkter. Klaganden hade därför använt en marknadsundersökning i klagomålet. Dessa uppgifter skyddades dock av upphovsrätt och var inte allmänt tillgängliga. De baserades dessutom på rapporterade exportkvantiteter från Kina snarare än importkvantiteter till EU och det saknades en beskrivning av de berörda varorna.

(183)

Kommissionen konstaterade att användning av statistiska uppgifter från importdatabasen Surveillance 3 skulle möjliggöra en mer exakt beräkning av importen av den berörda produkten. Dessa uppgifter ger i allmänhet en tydlig beskrivning av de beskrivna varorna, vilket gör det möjligt för kommissionen att identifiera och isolera enbart importtransaktioner som avser fosforsyra. Även om särskilda produktuppgifter inte fanns tillgängliga för alla transaktioner, särskilt under perioderna före undersökningsperioden, kunde kommissionen använda vissa rimliga uppskattningar för att komplettera bilden.

(184)

Kommissionen lämnade fullständiga uppgifter om den metod som tillämpats för att fastställa importen av fosforsyra i en notering till ärendehandlingarna (95).

(185)

Importens marknadsandel fastställdes genom att importvolymerna jämfördes med förbrukningen på den öppna unionsmarknaden, så som fastställs i avsnitt 4.2.

(186)

På grundval av den metod som beskrivs ovan, och som anges i noteringen till ärendehandlingarna, utvecklades importen till unionen från det berörda landet på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(187)

Tabell 3 visar att importen från Kina minskade med 14 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden. När det gäller marknadsandelen ökade importen från Kina från [52–58] % till [57–63] % under skadeundersökningsperioden, eller med omkring fem procentenheter.

(188)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Surveillance 3, så som förklaras i avsnitt 4.4.1. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av det resulterande genomsnittliga importpriset från Kina, justerat till EU-landad nivå, och det genomsnittliga försäljningspriset för alla typer av kristallprodukter som såldes av klaganden.

(189)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(190)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet minskade med 18 % över lag under skadeundersökningsperioden.

(191)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(192)

Prisjämförelsen gjordes i samma handelsled, efter justering av priserna där så var nödvändigt och efter avräkning av provisionsavgifter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för unionsproducenten under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 23 % och 27 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Prisunderskridande konstaterades för all importerad fosforsyra med ursprung i Kina.

(193)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(194)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makro- och mikroekonomiska skadeindikatorerna på grundval av uppgifterna i svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna. De makroekonomiska uppgifterna avsåg till fullo båda unionsproducenterna, men eftersom Italmatch inte hade någon försäljning på den öppna marknaden behövde kommissionen för vissa mikroekonomiska uppgifter förlita sig på enbart klagandens svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(195)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(196)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(197)

Kommissionens analys av de statistiska uppgifterna visade att fosforsyra under undersökningsperioden endast importerades i fast form/kristallform från Kina, medan unionsindustrin sålde den undersökta produkten i både fast och flytande form. För att säkerställa jämförbarheten omvandlade kommissionen, vid behov, volymerna för de olika indikatorerna till fast form.

(198)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(199)

Utvecklingen för produktionsvolymen visade en minskning från 9 600–10 700 ton 2021 till 5 300–5 900 ton 2023 (–45 %), följt av en ökning till 8 000–8 900 ton 2024. Produktionskapaciteten förblev stabil på 11 900–13 200 ton under skadeundersökningsperioden, medan utvecklingen för utnyttjandet av produktionskapaciteten minskade från 75–83 % 2021 till 42–46 % 2023 och sedan ökade till 63–69 % 2024.

(200)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(201)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden minskade från 4 500–5 100 ton 2021 till 2 500–2 800 ton 2023 (–45 %) och ökade sedan till 3 100–3 600 ton 2024. Totalt sett minskade unionsindustrins försäljning på dess hemmamarknad med 31 %, vilket är större än den minskade förbrukningen (–21 %).

(202)

Följaktligen minskade unionsindustrins marknadsandel från 41–45 % 2021 till 35–39 % under undersökningsperioden.

(203)

Unionsindustrin uppvisade en negativ tillväxt under skadeundersökningsperioden, särskilt 2022 och 2023 jämfört med 2021. Unionsindustrin uppvisade en strimma av motståndskraft under undersökningsperioden, när den på prissänkningarnas bekostnad lyckades öka försäljningsvolymerna jämfört med tidigare år.

(204)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(205)

Sysselsättningen i unionen förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Trots lägre produktionsvolymer under skadeundersökningsperioden behöll unionsindustrin den högt utbildade och kvalificerade personalen i förhoppning om att marknadsläget skulle normaliseras och att högre produktionsvolymer skulle kunna återupptas.

(206)

Av föregående skäl och skäl 204 framgår att produktiviteten minskade betydligt under skadeundersökningsperioden till följd av de minskade produktionsvolymerna.

(207)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(208)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(209)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet som klaganden tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(210)

Klagandens genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden fördubblades exceptionellt mellan 2021 och 2022 och minskade sedan betydligt de följande två åren, jämfört med 2022 års prisnivå. De högre genomsnittliga försäljningspriserna avspeglade delvis de ökade produktionskostnaderna och en särskild marknadssituation 2022 och 2023, där Kina upplevde två problematiska år på grund av störningar i den inhemska råvaruförsörjningskedjan och stigande kostnader för sjöfrakt till unionen.

(211)

Produktionskostnaden per enhet ökade med 67 % mellan 2021 och 2022 och minskade sedan med 32 procentenheter 2023. Under undersökningsperioden var produktionskostnaden per enhet 30 % högre jämfört med 2021.

(212)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(213)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 4 % mellan 2021 och 2022. Den löneökning som inträffade 2022 berodde på upplupna bonusar till viss personal i samband med finansiella resultat under året. År 2023 och under undersökningsperioden minskade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 5 % jämfört med 2021 på grund av minskade bonusar och av att erfarna anställda med höga arbetskraftskostnader ersattes med ny arbetskraft.

(214)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(215)

Nivån på utgående lager följde den nedåtgående produktionstrenden under de två första åren. Därefter ökade den 2023 genom att återgå till samma nivå som 2021 för att slutligen minska under undersökningsperioden.

(216)

I procent av produktionsvolymerna minskade lagren från 3–4 % 2021 till 1–3 % 2022. Under 2023 behövde man fylla på de uttömda lagren. Under undersökningsperioden återgick de utgående lagren uttryck i procent av produktionen till samma nivå som 2021.

(217)

Under skadeundersökningsperioden var de utgående lagernivåerna försumbara. Även om detta kan tyda på en effektiv lagerhållning har bristen på meningsfulla lager i själva verket äventyrat unionsindustrins driftsmässiga flexibilitet. En adekvat lagerhållning är avgörande för att effektivt kunna hantera variationer i efterfrågan.

(218)

Klagandens lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(219)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. Unionsindustrin gick med förlust 2021, 2022 ökade lönsamheten till [29–33] %, 2023 minskade den till [13–16] % och under undersökningsperioden uppnådde klaganden en liten vinst på [1–2] %.

(220)

Lönsamheten under tvåårsperioden 2022–2023 påverkades av de ekonomiska omständigheter som orsakades av den minskade efterfrågan och en tillfällig minskning av importen från Kina, som orsakades av de stigande kostnaderna för sjöfrakt för att leverera produkten till unionen. Trots den energikris som uppstod efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022 och störningarna i leveranskedjan för råvaror i Europa (som också påverkade den kinesiska produktionen – se avsnitt 5.2.1) lyckades unionsindustrin under 2022 och 2023 föra över de ökade kostnaderna på användarna i unionen. Det observerade påslaget på produktionskostnaderna var exceptionellt högt [1 200–1 400] euro/ton 2022 och [300–500] euro/ton 2023.

(221)

Unionsindustrins lönsamhet under undersökningsperioden låg kvar något över nollresultatpunkten, vilket var en följd av inverkan av den kraftiga dumpade importen. Unionsindustrin förlorade kontrollen över prissättningen av produkten, vilket orsakades av att det tillhandahölls fosforsyra från det berörda landet till mycket låga priser, vilket ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under undersökningsperioden.

(222)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet följde trenden för lönsamheten och utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde det möjligt för unionsindustrin att investera i nödvändigt underhåll och utbyte av maskiner, men framför allt 2022.

(223)

Under skadeundersökningsperioden började unionsindustrins årliga investeringar i den undersökta produkten att öka framför allt under 2022, efter det att lönsamhetsnivåerna ökade. Investeringarna uppgick till omkring 300 000–500 000 euro under den andra delen av skadeundersökningsperioden, med investeringar i underhåll och ersättning av maskiner vid produktionsanläggningen.

(224)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den var negativ 2021, förbättrades avsevärt mellan 2020 och 2022 i linje med den ökade lönsamheten och minskade slutligen till [9–11] % under undersökningsperioden.

(225)

Unionsindustrin förlorade betydande försäljningsvolymer och marknadsandelar på [4–7] procentenheter på en krympande unionsmarknad. När det gäller prissättning gick unionsindustrin med förlust 2021 och var endast lönsam i viss mån under undersökningsperioden, men var lönsam 2022 och 2023. De vinster som uppnåddes dessa två år berodde dock på exceptionella omständigheter och under undersökningsperioden låg unionsindustrins lönsamhet endast något över nollresultatet.

(226)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(227)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: verkningarna av den dumpade importen, verkningarna av de kraftiga prisökningarna på gul fosfor, verkningarna av importen från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, de ökade produktionskostnaderna och en minskad förbrukning i unionen.

(228)

Under skadeundersökningsperioden förlorade unionsindustrin betydande försäljningsvolymer på unionsmarknaden eftersom dess försäljningsvolym i unionen minskade med 31 %. När förbrukningen minskade med 21 % minskade unionsindustrins marknadsandel från [41–45 %] till [35–39 %]. När förbrukningen minskade med 21 % minskade unionsindustrins marknadsandel från [40,5–45 %] till [35,4–39,3 %].

Unionsindustrins minskade marknadsandel kunde till fullo tillskrivas en parallell ökning av importen från det berörda landet eftersom det inte fanns några andra betydande importkällor. Kina ökade sin marknadsandel från [52–58 %] till [57–63 %]. Samtidigt underskred priserna för importen från Kina unionsindustrins priser med mer än 25 % under undersökningsperioden. Detta ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum på unionsmarknaden i hög grad förhindrades.

(229)

På grund av de försäljningsvolymer som man gick miste om upplevde unionsindustrin också en betydande minskning av produktionsvolymerna. För att förbli konkurrenskraftig tvingades unionsindustrin sänka sina försäljningspriser (med 35 % 2023 och 15 % 2024), vilket påverkade lönsamheten negativt. Under undersökningsperioden låg lönsamheten endast något över nollresultatet.

(230)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att dumpad import av fosforsyra från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(231)

Gul fosfor är den huvudsakliga råvaran och står för mer än 50 % av produktionskostnaden för fosforsyra. För denna råvara skedde en extraordinär prisökning under skadeundersökningsperioden. Kommissionen bedömde därför den möjliga skadevållande effekten av prisökningen för gul fosfor på unionsindustrins ekonomiska situation.

Tabell 12

Prisutvecklingen för gul fosfor (US-dollar/kg)

(232)

Kommissionen konstaterade att priset på gul fosfor globalt ökade onormalt mycket på marknaden i början av skadeundersökningsperioden. Denna prisökning drabbade hela världen och påverkade därför även kinesiska producenter.

(233)

Unionsindustrin kunde föra över kostnadsökningen på sina kunder 2022, när den importen från Kina uppgick till nivåer som var jämförbara med 2021, och även 2023, när importen från Kina minskade med 38 % (se tabell 3). Eftersom priset på gul fosfor minskade avsevärt under undersökningsperioden, medan unionsindustrins ekonomiska situation försämrades under samma period, försvagade prisfluktuationerna för gul fosfor inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan för unionsindustrin.

(234)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Import från tredjeländer

(235)

Importen från tredjeländer stod för [0,5–1,5 %] av förbrukningen under undersökningsperioden och för mindre än 1 % under de övriga tre åren under skadeundersökningsperioden (och uppgick till [106–119] ton under undersökningsperioden). Med en sådan låg importnivå från tredjeländer drog kommissionen slutsatsen att importen från tredjeländer inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(236)

Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Unionsindustrins exportresultat

(237)

I genomsnitt stod exportvolymerna för 3 % av unionsindustrins totala försäljning av fosforsyra under skadeundersökningsperioden. Dessutom var den minskade exportförsäljningen betydligt mer uttalad än den minskade unionsförsäljningen, även i relativa termer. Dessutom konstaterades att priserna på unionsindustrins export genomgående var högre än priserna på unionsmarknaden. Kommissionen har därför preliminärt dragit slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte bidrog till den skada som unionsindustrin lidit.

(238)

Undersökningen visade att det fanns ett samband mellan ökningen av den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Den betydande ökningen av importvolymerna, till lägre priser, innebar ett kraftigt pristryck på unionsmarknaden och ledde till en kraftig minskning av unionsindustrins produktions- och försäljningsvolymer och dess marknadsandel på hemmamarknaden.

(239)

De genomsnittliga importpriserna från Kina låg under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser från och med 2023. Samtidigt ökade marknadsandelen för importen från Kina, som redan uppgick till [52–58 %] i början av skadeundersökningsperioden, med ytterligare 8 %. Den minskade försäljningsvolymen och följaktligen produktionsvolymen ledde till en ökning av de fasta kostnaderna, vilket ledde till en betydande ökning av unionsindustrins kostnader per enhet. Unionsindustrin anpassade sina priser till den ökade produktionskostnaden men detta ledde till en prisnivå som inte var konkurrenskraftig i förhållande till den dumpade importen från Kina som fortsatte att öka avsevärt i absoluta och relativa termer till priser som låg under unionsindustrins kostnader och försäljningspriser. Denna situation ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum på unionsmarknaden i hög grad förhindrades, vilket i sin tur ledde till en minskning i försäljning, marknadsandel och lönsamhet.

(240)

Kommissionen fastställde således ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(241)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa faktorers inverkan på unionsindustrins negativa utveckling var dock inte betydande.

(242)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(243)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen som beräknades på landsomfattande nivå (se avsnitt 3.5) skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 244–250).

(244)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(245)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(246)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som täckte samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden på grundval av den lönsamhet som uppnåddes innan importen från det land som är föremål för undersökningen ökade, dvs. 2017–2019. Vinstmarginalen fastställdes till 9,96 %.

(247)

Med denna grundval blir det icke-skadevållande priset [2 400–2 800] euro/ton, beräknat genom tillämpning av den ovannämnda vinstmarginalen 10 % på produktionskostnaden under undersökningsperioden för klaganden.

(248)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Det rapporterades dock inga sådana framtida kostnader av unionsindustrin.

(249)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [2 400–2 800] euro/ton för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa den vinstmålmarginal som anges i skäl 246 på klagandens produktionskostnad under undersökningsperioden.

(250)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för det berörda landet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som klaganden sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(251)

Så som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(252)

Enligt klagandens bevisning omfattas gul fosfor, som utgör [55–60 %] av produktionskostnaden för den berörda produkten, av en exportskatt på 20 % i Kina.

(253)

I likhet med vad som meddelades i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen därför, i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen, den påstådda snedvridningen och andra eventuella snedvridningar som omfattas av artikel 7.2a i grundförordningen i Kina samt effekten av sådana snedvridningar på produktionen av fosforsyra i Kina. Eftersom de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade baserade kommissionen sina undersökningsresultat på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt offentligt tillgängliga uppgifter om relevanta regleringsdokument om införande av begränsningar för råvarurelaterade snedvridningar som omfattas av artikel 7.2a i grundförordningen och uppgifterna i klagomålet.

(254)

Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som användes vid produktionen av den berörda produkten. De huvudsakliga råvarorna anses vara de råvaror som sannolikt står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Kommissionen fastställde att endast gul fosfor uppfyllde detta villkor.

(255)

Kommissionen undersökte därefter om det kinesiska priset på gul fosfor var snedvridet av någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på den inhemska marknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål.

(256)

Klaganden hänvisade till tillkännagivandet från statsrådets kommission för tulltaxor om justering av exporttullar för vissa produkter (2009) nr 6 (96), där det angavs att ”en exporttull på 20 % kommer att fortsätta att tas ut på gul fosfor”. Kommissionen bekräftade att åtgärden fortfarande var i kraft under undersökningsperioden (97).

(257)

Kommissionen fastställde att det inhemska kinesiska priset på gul fosfor var snedvridet av en åtgärd som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen, nämligen en exportskatt.

(258)

Därefter jämförde kommissionen det kinesiska priset på gul fosfor med priserna på de representativa internationella marknaderna. Klagomålet hänvisade till det offentligt tillgängliga prisindex som offentliggjorts av leverantören av marknadsinformation Business AnalytIQ. Denna källa tillhandahöll priser på gul fosfor i Kina, Förenta staterna, Europa och Sydostasien för undersökningsperioden på månadsbasis. Kommissionen använde även det icke snedvridna värdet för gul fosfor som fastställdes i det representativa landet, dvs. Brasilien. Kommissionen konstaterade att priserna på dessa internationella marknader var 22 % (Europa) till 67 % (Brasilien) högre än i Kina.

(259)

Slutligen undersökte kommissionen om gul fosfor, som påverkades av den exportskatt som beskrivs i skäl 256, stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Eftersom de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade, förlitade sig kommissionen på klagandens produktionskostnader. Vid denna beräkning användes ett icke snedvridet pris på råvaran som fastställts på de internationella marknader som nämns i skäl 258. Kommissionen fastställde att gul fosfor stod för mer än 50 % av klagandens faktiska produktionskostnader.

(260)

Kommissionen drog därför slutsatsen att gul fosfor var föremål för snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(261)

I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor.

(262)

Kommissionen konstaterade att kinesiska producenter av fosforsyra har exceptionellt stor outnyttjad produktionskapacitet, vilket ger upphov till en allvarlig risk för fortsatt export till unionsmarknaden även efter ett eventuellt införande av åtgärder. Enligt bevisningen i klagomålet konstaterades den totala installerade kapaciteten i Kina vara mer än 40 gånger större än förbrukningen i unionen. Cirka 23 % av denna kapacitet förblev outnyttjad under undersökningsperioden och kunde därför lätt omdirigeras till export till unionen.

(263)

Kommissionen analyserade marknadsvillkoren för den huvudsakliga råvara som används vid produktionen av fosforsyra. Gul fosfor, som är den viktigaste insatsvaran vid produktionen av fosforsyra, omfattas i Kina av en exportskatt på 20 %. Denna åtgärd begränsar det internationella utbudet och håller de kinesiska inhemska priserna artificiellt låga, vilket ger kinesiska producenter en kostnadsfördel. Gul fosfor utgör [55–60 %] av produktionskostnaden för fosforsyra. Denna betydande kostnadsklyfta snedvrider konkurrensen och ger unionsproducenterna en strukturell nackdel.

(264)

Kommissionen analyserade den potentiella effekten av införandet av åtgärder på unionens leveranskedjor, inbegripet effekterna på marknaden i senare led och tillgången till den berörda produkten i unionen. Denna bedömning baserades på uppgifter från samarbetsvilliga berörda parter. Endast en användare lämnade ett fullständigt svar på frågeformuläret, och kommissionen förlitade sig därför främst på de uppgifter som lämnats av denna användare. Analysen visade att införandet av åtgärder inte skulle ha någon väsentlig negativ inverkan på den användarens lönsamhet, som skulle ligga kvar på en hållbar nivå och göra det möjligt för denne att fortsätta sin verksamhet utan betydande störningar. Dessutom fastställde kommissionen att unionsindustrin har tillräcklig med outnyttjad kapacitet för att öka produktionen och därmed tillgodose en större andel av unionens efterfrågan.

(265)

Efter att ha beaktat all relevant information i denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(266)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen till följande nivåer:

(267)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2a i grundförordningen undersökte den även huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(268)

Den unionsproducent som ingav klagomålet, som stod för hela unionsproduktionen på den öppna marknaden, samarbetade fullt ut i undersökningen och uttryckte sitt intresse för införandet av åtgärder. Den andra unionsproducenten, Italmatch, samarbetade också fullt ut genom att lämna särskilda svar på frågeformuläret.

(269)

Införandet av tullar förväntas återställa rättvisa handelsvillkor på unionsmarknaden och göra det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den väsentliga skada som lidits under undersökningsperioden. I synnerhet skulle åtgärderna göra det möjligt för unionsproducenterna att återta förlorade försäljningsvolymer och marknadsandelar, förbättra lönsamheten och säkerställa en hållbar drift av produktionsanläggningar. Införandet av åtgärder kommer därför sannolikt att ha en positiv inverkan på unionsindustrins lönsamhet och långsiktiga konkurrenskraft.

(270)

Om inga åtgärder införs skulle de kinesiska exporterande producenterna fortsätta att exportera den berörda produkten till unionen till dumpade priser och på detta sätt ytterligare sänka priserna på unionsmarknaden och urholka unionsindustrins lönsamhet. Detta skulle undergräva unionsindustrins förmåga att investera, förnya och upprätthålla produktionen och i slutändan hota dess bärkraft.

(271)

Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att införa åtgärder på import med ursprung i Kina.

(272)

Kommissionen mottog inga svar på frågeformuläret från unionsimportörer eller unionshandlare. En importör, S. Goldmann GmbH & Co. KG (Tyskland), inkom med en skriftlig inlaga och motsatte sig åtgärderna.

(273)

Goldmann hävdade att åtgärderna skulle ge klaganden en monopolställning som sannolikt skulle öka deras egna kostnader och även äventyra leveranskedjan i unionen, eftersom ICL inte kan tillgodose hela efterfrågan. När det gäller säkerheten i leveranskedjan drog kommissionen slutsatsen att klaganden och de kinesiska producenterna är de enda källorna till fosforsyra. Kina skulle utgöra den enda källan till fosforsyra om unionsindustrin försvann. När det gäller unionsindustrins monopolställning drog kommissionen slutsatsen att åtgärder skulle återställa rättvisa handelsvillkor för alla parter. Industrin i senare led skulle fortfarande kunna anskaffa material från Kina, men till rättvisa icke-dumpade priser.

(274)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte hade lagts fram tillräcklig bevisning för att införandet av antidumpningstullar på import av fosforsyra med ursprung i Kina skulle få varaktiga negativa verkningar för importörernas eller handlarnas lönsamhet.

(275)

En användare, Giovanni Bozzetto Spa, gav sig till känna under undersökningen och lämnade ett svar på frågeformuläret och en skriftlig inlaga där företaget motsatte sig åtgärderna. Fosforsyra är en av de råvaror som Bozzetto använder vid produktionen av tvätt- och vattenreningsberedningar.

(276)

På grundval av uppgifterna i företagets svar på frågeformuläret och den totala importen från Kina i tabell 3 fastställde kommissionen att Bozzetto stod för 15–25 % av all import av den berörda produkten från Kina till unionen.

(277)

Bozzetto hävdade att åtgärderna skulle ge klaganden en monopolställning som sannolikt skulle öka deras egna kostnader och även äventyra leveranskedjan i unionen, eftersom klaganden inte kan tillgodose hela efterfrågan.

(278)

När det gäller effekterna på säkerheten i leveranskedjan noterade kommissionen att antidumpningsåtgärder inte är avsedda att blockera import, utan snarare att återställa rättvisa handelsvillkor för alla parter. Industrin i senare led skulle fortfarande kunna köpa in råvaror från Kina, och unionsindustrin skulle såldes inte få någon monopolställning. Omvänt skulle Kina, om unionsindustrin försvann, utgöra den enda källan till fosforsyra.

(279)

Bozzetto uttryckte sin oro över de vertikalt integrerade kinesiska producenternas förmåga att undvika åtgärderna genom att bearbeta fosforsyra ytterligare till fosfonater och exportera produkten i senare led till unionen, vilket skulle snedvrida konkurrensen på unionens marknad för fosfonater. Kemikalieproducenter i tredjeländer för produkter i senare led skulle få en konkurrensfördel jämfört med unionsproducenterna, eftersom de skulle fortsätta att köpa kinesisk fosforsyra utan antidumpningstullar och därmed sälja slutprodukten till ett lägre pris i unionen. Tredjelandsimportörer av fosforsyra skulle också kunna bedriva riktad monteringsverksamhet för produkten med ursprung i Kina och kringgå åtgärderna genom att exportera produkten till unionsmarknaden.

(280)

När det gäller det potentiella kringgåendet och ökningen av importen till produktmarknaderna i senare led har kommissionen verktyg för att hantera dessa problem om de skulle uppstå.

(281)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av fosforsyra från Kina i detta skede av undersökningen.

(282)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(283)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av fosforsyra med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 266 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(284)

På grundval av ovanstående bör den provisoriska antidumpningstullsatsen, uttryckt som priset cif vid unionens gräns, före tull, fastställas till 122,8 %.

(285)

Denna tullsats är endast tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet.

(286)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(287)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(288)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

(289)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på webbplatsen för GD Handel och ekonomisk säkerhet. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(290)

Tre samarbetsvilliga kinesiska företag lämnade synpunkter inom tidsfristen. Synpunkterna gällde dock inte beräkningarnas riktighet. Dessa synpunkter kommer därför att behandlas på vederbörligt sätt i undersökningens slutliga skede.

(291)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(292)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.