Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2337 av den 24 november 2025 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2023/1452 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). Tullen grundade sig på nivån för undanröjande av skada och uppgick till mellan 7,3 % och 13,8 %.

(2)

Till följd av en antisubventionsundersökning och partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärderna ändrade kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014 (3), den ursprungliga antidumpningstullen till mellan 0 % och 19,9 % samt införde en ytterligare utjämningstull på mellan 4,9 % och 10,3 %. De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierade mellan 4,9 % och 30,2 %.

(3)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/724 (4) bibehöll kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna, de åtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014.

(4)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 (5) beslutade kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna, att bibehålla de åtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014.

(5)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1452 (6) beslutade kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna, att bibehålla de åtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014.

(6)

De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierar därför mellan 4,9 % och 30,2 %.

(7)

Det finns också gällande åtgärder beträffande import av glasfiberfilament med ursprung i Egypten, som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 (7) till följd av en antisubventionsundersökning. Tullen på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten, uppgår på grundval av subventionsnivån, till 13,1 %.

(8)

Den 30 augusti 2024 inledde kommissionen en partiell interimsöversyn, som är begränsad till skada, av de antisubventionsåtgärder som tillämpas på import av glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (8).

(9)

Den 17 februari 2025 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import av glasfiberfilament med ursprung i Bahrain, Egypten och Thailand. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (9).

(10)

Den 30 augusti 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en interimsöversyn av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina på grundval av artikel 11.3 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande) (10).

(11)

Kommissionen inledde denna interimsöversyn till följd av en begäran som ingavs den 3 juni 2024 av Glass Fibre Europe (sökanden). Begäran om interimsöversyn ingavs av sökanden såsom företrädare för unionens glasfiberfilamentindustri i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om interimsöversyn innehöll bevisning för förändringar av bestående karaktär i strukturen hos den kinesiska industrin och unionens glasfiberfilamentindustri samt dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av undersökningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter i Kina samt de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare samt intresseorganisationer som såvitt känt är berörda av inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(13)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(14)

Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av glasfiberfilament med ursprung i Kina. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter. Synpunkter från Glass Fibre Europe, Proxim, Jiangsu Changhai Composite Materials Holding Co., Ltd. och Jushi Group Co., Ltd. som inkom efter utlämnandet av uppgifter behandlas i relevanta avsnitt nedan.

(15)

De parter som begärde att bli hörda gavs även möjlighet till detta. Höranden genomfördes med Glass Fibre Europe, Jiangsu Changhai Composite Materials Holding Co., Ltd. och Jushi Group Co., Ltd.

(16)

Efter det utlämnande av uppgifter som avses i skäl 14 gjorde kommissionen ett ytterligare slutligt utlämnande av uppgifter till alla berörda parter. Detta ytterligare utlämnande av uppgifter innehöll aktualiserade resultat och överväganden. Parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på detta ytterligare utlämnande av uppgifter och de synpunkter som mottogs behandlas i det relevanta avsnittet nedan.

(17)

Inga invändningar avseende inledandet inkom.

(18)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(19)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största produktions- och försäljningsvolym under perioden mellan den 1 juli 2023 och den 30 juni 2024 som rapporterats av unionsproducenterna i samband med analysen av representativitet före inledandet. De tre unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för över 60 % av den uppskattade sammanlagda produktionsvolymen och över 69 % av den uppskattade sammanlagda försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

(20)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(21)

Ingen icke-närstående importör besvarade stickprovsfrågeformuläret. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(22)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(23)

Fyra exporterande producenter/grupper i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två exporterande producenter/grupper på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i Kina. Det ursprungliga urvalet bestod av Jushi Group och Jiangsu Changhai Composite Materials Holding Co., Ltd (Jiangsu Changhai). Taishan Fiberglass Group, en grupp av exporterande producenter som inte ingick i urvalet ursprungligen, lämnade synpunkter på sitt förhållande till ett av de företag som ursprungligen ingick i urvalet, Jushi Group, genom China National Building Materials Group (CNBM eller CNBM Group).

(24)

Den 20 september 2024 underrättade kommissionen alla berörda parter om att det preliminära urvalet hade ändrats och att Taishan Fiberglass Group och Jushi Group skulle behandlas som närstående företag i den mening som avses i artikel 127 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (11) och betraktas som en del av samma koncern, dvs. CNBM Group. Det slutliga urvalet bestod således av CNBM Group och Jiangsu Changhai, som svarar för 98 % av exportvolymen från Kina till unionen. Inga synpunkter inkom på det slutliga urvalet.

(25)

Inga företag gav sig till känna för att begära enskild undersökning.

(26)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(27)

Kommissionen offentliggjorde frågeformulären online (12) för de exporterande producenterna, användarna, de icke-närstående importörerna och unionsproducenterna.

(28)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet av unionsproducenter, två användare och de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet samt deras närstående handlare i unionen.

(29)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för fastställandet av dumpning, därav vållad skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(30)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024 (översynsperioden). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med översynsperiodens slut (skadeundersökningsperioden).

(31)

Den produkt som är föremål för översyn är huggna glasfibrer i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887), och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00 , ex 7019 12 00 , 7019 14 00 och 7019 15 00 (Taric-nummer 7019 12 00 22, 7019 12 00 25, 7019 12 00 26 och 7019 12 00 39). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(32)

Den produkt som översynen gäller är den råvara som oftast används för att förstärka termoplastiska och värmehärdande hartser i industrin för tillverkning av kompositmaterial. De kompositmaterial som blir resultatet (plast förstärkt av glasfiberfilament) används i många olika industrier, som bilindustrin, elektriska och elektroniska tillämpningar, rotorblad till vindkraftverk, byggnation och byggprodukter, tankar/rör, konsumtionsvaror samt luftfarts- och vapenindustrin.

(33)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(34)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(35)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(36)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade Glass Fibre Europe synpunkter på produktdefinitionen för åtgärderna.

(37)

Synpunkterna inkom efter utgången av den tidsfrist som fastställts för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Interimsöversynen begränsades dessutom till en undersökning av dumpning och skada.

(38)

Eftersom synpunkterna inkom efter utgången av den föreskrivna tidsfristen tog kommissionen inte hänsyn till dem och avslog begäran.

(39)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen om de förändrade omständigheter som rör dumpning och skada rimligen kunde anses vara av bestående karaktär.

(40)

I begäran hävdade sökandena att de bestående förändringarna rörande dumpningen berodde på en väsentlig förändring av den kinesiska glasfiberfilamentindustrins struktur, den ökade produktionsvolymen, produktionskapaciteten och den outnyttjade produktionskapaciteten för den produkt som översynen gäller i Kina samt den massiva överkapacitet och det nedåttryck på exportpriserna som detta ledde till.

(41)

Kommissionen noterade att uppgifterna om överskottskapaciteten för glasfiberfilament i Kina, i varje översyn vid giltighetstidens utgång sedan genomförandeförordning (EU) 2017/724, har bekräftat att överkapaciteten har ökat väsentligt, från 150 000 ton 2015 (13) till 1,1 miljoner ton 2021 (14).

(42)

Mot bakgrund av uppgifterna till stöd för argumentet om en varaktig ökning av produktionskapaciteten för glasfiberfilamentindustrin i Kina undersöktes och kontrollerades de samarbetsvilliga exporterande producenternas kapacitetsutveckling. Alla samarbetsvilliga exporterande producenter i urvalet rapporterade en ökning av produktionskapaciteten, från 1,5 miljoner ton 2016 till 4,1 miljoner ton under översynsperioden. Mellan 2020 och 2021, när covid-19-pandemin och nedstängningarna nådde sin kulmen, kunde de kinesiska producenterna av glasfiberfilament öka sin produktion med mer än 1 miljon ton på bara ett år.

(43)

Det erinras om att de kinesiska myndigheterna inte samarbetade i denna översyn. Kommissionen grundade sig därför på informationen i begäran om översyn för att fastställa den kinesiska inhemska efterfrågan på glasfiberfilament. Enligt denna information uppgick den inhemska efterfrågan på glasfiberfilament i Kina till omkring 3,1 miljoner ton mellan 2023 och 2024, vilket motsvarar en överkapacitet på minst 1 miljon ton om man enbart jämför med de kontrollerade uppgifter som lämnats av de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet. Med beaktande av andra kinesiska exporterande producenter, såsom Chongqing Polycomp International Corp., (15) Shandong Fiberglass Group Corp. Ltd. (16) och Chongqing Sanlei Fiberglass Co. Ltd. (17), samt deras tillkännagivna kapacitetsökningar, skulle den kinesiska överkapaciteten kunna överstiga två miljoner ton.

(44)

Dessutom rapporterade alla exporterande producenter i urvalet att de nyligen hade investerat i nya ugnar och produktionslinjer, och CNBM Group öppnade två nya tillverkningsanläggningar i Taiyuan (18) och Huai’an (19) och ökade sin tillverkningskapacitet med över 800 000 ton per år.

(45)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att de bestående förändringarna när det gäller skada avser betydande förändringar i unionsindustrins struktur på grund av det ökande aggressiva trycket från importen från Kina i fråga om kvantiteter och priser till följd av den kinesiska överkapaciteten för glasfiberfilament.

(46)

Undersökningen bekräftade att den ihållande överkapaciteten i Kina, i kombination med den aggressiva prissättningen, avsevärt har hindrat tillväxten inom unionsindustrin för glasfiberfilament. Unionsproducenterna har endast lyckats öka kapaciteten i begränsad utsträckning genom att optimera befintliga anläggningar. Efter införandet av ytterligare handelsåtgärder 2014 utsattes unionsmarknaden för fortsatt tryck från den kinesiska exporten, vilket ledde till att flera producenter lämnade marknaden. År 2009, under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod, fanns det elva producenter av glasfiberfilament i unionen. År 2021, i början av skadeundersökningsperioden, hade detta antal minskat till tio, eftersom P-D Glasseiden upphörde med sin produktion i Tyskland 2019. I juli 2023 lade Krosglass ned sin produktion av glasfiberfilament för att fokusera på verksamheter i senare led. Dessutom gick NEG NL i konkurs (20), främst på grund av stigande energikostnader och minskad efterfrågan från fordonssektorn, som var den viktigaste slutmarknaden för företagets produkter med optiskt fiberglas. I och med denna ytterligare nedläggning fanns bara åtta producenter kvar. Samtidigt upphörde Electric Glass Fiber UK med sin produktion av glasfiberfilament (21) 2025. Eftersom Förenade kungariket gick ur Europeiska unionen den 1 januari 2021 hade detta ingen betydelse för antalet unionsproducenter, även om en följd var att det tillgängliga regionala utbudet minskade, som ett led i de bestående förändringar som påverkar unionsmarknaden.

(47)

När det gäller produktionskapacitetens utveckling, med beaktande av att kapaciteten på unionsmarknaden endast bedömdes för de producenter som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen och inte kan användas som referenspunkt i detta avseende, uppskattades unionens produktionskapacitet till 725 960 ton år 2015 i 2017 års översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna (22). I den aktuella undersökningen minskade däremot kapaciteten från 711 692 ton år 2021 till 651 196 ton under översynsperioden (–9 %), dvs. omkring 10 % under 2015 års nivå som konstaterades under den ursprungliga undersökningen. Även om man i indikatorerna efter brexit inte tar hänsyn till den brittiska producenten kan man fortfarande se en nedåtgående trend för produktionskapaciteten.

(48)

Vid en jämförelse av de uppgifter som finns tillgängliga från den ursprungliga undersökningen framgår att unionsindustrins försäljning minskade från 737 818 ton 2006 till 520 064 ton under undersökningsperioden, med en minskning av marknadsandelen från 75,1 % till 69,5 % under samma period. I den aktuella undersökningen minskade däremot unionsindustrins försäljning till 337 898 ton under översynsperioden och marknadsandelen till 40 %. Detta visar att försäljningen i unionen numera ligger långt under nivån i mitten av 2000-talet och, framför allt, att marknadsandelen har minskat med ungefär 30 procentenheter, vilket vittnar om en bestående försämring av unionsindustrins ställning.

(49)

Situationen på unionsmarknaden har också påverkats av att kinesiskt ägda företag som producerar glasfiberfilament har etablerat sig i tredjeländer som Egypten och Bahrain (23). Efter att företagen i Egypten inrättades införde kommissionen utjämningstullar på import av glasfiberfilament från Egypten (24) i syfte att återställa lika villkor med tanke på att den subventionerade importen vållat unionsindustrin skada. Dessutom har produktionen av glasfiberfilament ökat ytterligare i Egypten (25) och Bahrain (26). Trots de vidtagna åtgärderna mot importen av glasfiberfilament från Kina fortsatte unionsindustrin att utsättas för press på grund av återkommande inflöden av glasfiberfilament som varit föremål för orättvis handel från ett växande antal tredjeländer, däribland kinesiskt kontrollerade anläggningar i Bahrain och Egypten, vars marknadsandel på unionsmarknaden ökade avsevärt. Den 17 februari 2025 inledde kommissionen ett antidumpningsförfarande beträffande import av glasfiberfilament med ursprung i Bahrain, Egypten och Thailand (27).

(50)

Kommissionen slog också fast att strukturförändringar har ägt rum på unionens energimarknader. Trots att energikostnaderna hade sjunkit från sin topp 2022 i slutet av översynsperioden låg de kvar över de nivåer som rådde i början av skadeundersökningsperioden. Kommissionen ansåg att det är osannolikt att gaspriserna kommer att återgå till eller stabiliseras stadigt på de nivåer som observerades fram till mitten av 2021. Sedan det året har de flesta av de medlemsstater som tidigare var beroende av rörledningsimport av naturgas från Ryssland gradvis minskat detta beroende. Efter Rysslands oberättigade militära angrepp mot Ukraina förstärkte och påskyndade unionen och medlemsstaterna sina åtgärder för att diversifiera energiförsörjningen och undanröja beroendet av rysk gas. I detta sammanhang har minst 17 nya LNG-terminaler planerats eller håller på att byggas (28). Med tanke hur stora investeringar som krävs för LNG-infrastruktur och unionens tydliga åtagande att komma bort från beroendet av rysk rörledningsgas (29) drog kommissionen slutsatsen att det är högst osannolikt att unionen kommer att återgå till att köpa rysk gas i de volymer och till de priser som rådde före 2021. Man kan därför förvänta sig att gaspriserna kommer att förbli varaktigt högre än de gaspriser som observerades fram till första halvåret 2021.

(51)

Kommissionen noterade att unionsindustrin verkar i en situation med allt strängare skyldigheter på miljö- och energiområdet. I sitt ståndpunktsdokument från 2023 varnade sökanden för att unionens producenter av glasfiberfilament står inför stigande driftskostnader i samband med efterlevnaden av miljö- och energiregelverket (30). I detta avseende visade en nyligen genomförd livscykelanalys som omfattade omkring 95 % av unionens produktion av glasfibermaterial att tillverkningen av 1 kg material medför ett genomsnittligt miljöavtryck på 2,2 kg koldioxidutsläpp och 39 MJ primärenergianvändning (31). Mellan 2015 och 2021 minskade energianvändningen i industrin med 8 % och utsläppen av växthusgaser med 3 %. Dessa siffror visar att vissa framsteg har gjorts, men det kommer att krävas betydande ytterligare investeringar för att minska energianvändningen ytterligare. Vidare noterade kommissionen att unionslagstiftningen på miljöskyddsområdet, inbegripet direktivet om industriutsläpp (Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU (32), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1785 (33)) samt andra åtgärder för klimatet och den cirkulära ekonomin som ingår i den europeiska gröna given, förväntas medföra ytterligare efterlevnadskostnader för unionsproducenterna. Sammantaget bekräftar dessa uppgifter att miljökostnaderna för unionsindustrin förväntas stiga under de kommande åren. Detta skulle innebära en bestående förändring av unionsindustrins kostnadsstruktur.

(52)

Kommissionen erinrar om att den berörda produkten huvudsakligen används som förstärkningsmaterial vid produktion av kompositmaterial. Mer än 95 % av efterfrågan på glasfiber i unionen hänför sig till sådana förstärkningstillämpningar. Under de senaste åren har dock unionens marknad för kompositmaterial krympt. Produktionsvolymen för glasfiberförstärkt plast i Europa minskade med 9 % under 2022 och med ytterligare 8 % under 2023 (34), vilket fick den totala produktionen att sjunka till 2,4 miljoner ton under 2024, vilket är den lägsta nivån sedan 2012. Samtidigt ökade den globala kompositproduktionen med omkring 6 % under 2023, vilket belyser minskningen av unionens marknadsandel. Denna minskning har direkta konsekvenser för efterfrågan på de grundläggande former av glasfiber som den aktuella översynen täcker. Därför drog kommissionen slutsatsen att den minskade efterfrågan på kompositmaterial i unionen, i kombination med den ökade globala produktionen och den ökade importen från tredjeländer, utgjorde en bestående förändring av omständigheterna på marknaden.

(53)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det sedan den ursprungliga undersökningen har skett förändringar av omständigheterna av bestående karaktär, både när det gäller strukturen hos den kinesiska industrin och marknaden för glasfiberfilament samt hos unionsindustrin och unionsmarknaden, vilket anses vara en relevant förändring av omständigheterna i den mening som avses i artikel 11.3 i grundförordningen.

(54)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(55)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera glasfiberfilament. Två företag/grupper som ingick i urvalet lämnade de relevanta uppgifterna.

(56)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(57)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(58)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden.

(59)

Den 23 januari 2025 underrättade kommissionen, genom en första notering (den första noteringen), berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid produktionen av glasfiberfilament. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, närmare bestämt Brasilien, Mexiko, Thailand och Turkiet.

(60)

Den 10 juli 2025 behandlade kommissionen de synpunkter på den första noteringen som mottagits från berörda parter och underrättade de berörda parterna, genom en andra notering (den andra noteringen), om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş., som är producent i det representativa landet.

(61)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från Jushi Group, som ingår i CNBM Group, Glass Fibre Europe, Jiangsu Changhai och en användare, Proxim. Dessa synpunkter har behandlats under respektive rubrik i avsnitt 4.2.2.

(62)

Efter att inom tidsfristerna ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet, utom för pyrofyllit. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 4.2.2.

(63)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(64)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(65)

Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida, var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(66)

I de senaste undersökningarna rörande glasfibersektorn i Kina (35) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(67)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (36). Kommissionen drog framför allt slutsatsen att glasfibersektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (37), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (38). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och när det gäller tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (39). Kommissionen drog också slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar bland annat när insolventa företag hålls flytande samt i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (40). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (41) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (42).

(68)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende glasfibersektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (43) (rapporten) som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina som den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(69)

Sökanden hävdade att det föreligger betydande snedvridningar inom Kinas sektor för glasfiberförstärkningar. Sökanden hänvisade till rapporten och särskilt till att det kinesiska ekonomiska systemet är en ”socialistisk marknadsekonomi” samt till det kinesiska kommunistpartiets aktiva roll både inom offentlig och privat sektor i Kina.

(70)

Mer specifikt påpekade sökanden följande:

(71)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt begäran inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(72)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, och om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet på den kinesiska ekonomin i allmänhet men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten.

(73)

Inom glasfibersektorn kvarstår en betydande del av ägande och kontroll från de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Undersökningen bekräftade att när det gäller de tre största producenterna inom glasfiberfilamentsektorn, nämligen Jushi (50), Taishan Glassfiber (51) och CPIC (52), äger staten dem antingen helt eller innehar en kontrollerande andel. Dessa tre producenter motsvarar omkring 70 % av den kinesiska produktionskapaciteten för glasfiber (53).

(74)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen, inte bara i statsägda företag, utan även i privata företag (54), och Kinas kommunistiska parti hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under statens kontroll och politiska styrning med tanke på i vilken utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(75)

Undersökningen visade att den nationella branschorganisation som omfattar glasfibersektorn är China Fiber Glass Industry Association (CFGIA) (55). CFGIA ”följer [kommunistpartiets] övergripande ledning, […] bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet” (56). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet […] inrikesministeriet” (57) och villkoren för att få företräda CFGIA är bland annat att ”följa Kinas kommunistiska partis ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (58).

(76)

Jushi, Taishan Glassfiber och CPIC är medlemmar i CFGIA (59).

(77)

Både offentliga och privatägda företag inom glasfibersektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. De senaste kinesiska policydokumenten om glasfibersektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta exemplifieras av den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (60), där sektorn, särskilt för specialglasfiber, anges bland de material för vilka teknisk innovation kommer att stödjas av politik inom ramen för planen. Glasfiber förtecknas också bland de främjade sektorerna i 2024 års upplaga av den vägledande katalogen för strukturanpassning av industrin (61) samt i 2024 års vägledande katalog för viktiga nya material som är berättigade till system för första användning/demonstration (62).

(78)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda sektorns utveckling kan ses på provinsnivå, t.ex. i Shandong som, särskilt när det gäller glasfiber- och kompositmaterialindustrin, planerar att ”aktivt främja ledande och konstitutiva företag med starkt varumärkes- och marknadsinflytande, stark integrationskapacitet och driveffekt på industrikedjor och industrikluster, och stödja branschövergripande, tvärregionala och korsvisa fusioner och omorganisering av företag” och att ”utveckla högpresterande glasfiber och produkter av glasfiber [och att] främja utvecklingen av ultrafina, höghållfasta, högmoduliga, alkaliresistenta, lågdielektriska, lågexpanderande, kiseldioxidrika, nedbrytbara, specialformade glasfibrer med tvärsnitt och andra högpresterande glasfibrer och glasfiberprodukter. Med fokus på behoven av elektronisk information, rymdfarkoster, ny energi, storskaliga gårdar för djuruppfödning, jordbruksväxthus och andra områden, forskning och utveckling och främjande av glasfiberförstärkta termoplastiska och värmehärdande kompositprodukter samt glasfiberkompositgaller för infrastrukturprojekt” (63).

(79)

På samma sätt släppte Chongqings kommun, där CPIC är etablerat, sin 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier (64), där man planerar att ”utvidga tillämpningsområdet för industrin för högpresterande fiber och kompositmaterial” samt ”påskynda utformningen av projekt som […] produktionslinjen för högpresterande glasfiber med en årlig produktion på 150 000 ton och produktionsbasen för ultrafina glasfibrer och kompositmaterial för att öka produktionskapaciteten för högpresterande glasfiber och kompositmaterial”.

(80)

Tonvikten på glasfiber kan dessutom ses i planeringsdokument i andra provinser, såsom Guangxi (65), Hubei (66) och Zhejiang (67).

(81)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag, i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, konstaterade kommissionen att många producenter av glasfiberfilament uttryckligen betonar partibyggande verksamhet på sina webbplatser eller har partimedlemmar i företagsledningen och understryker sitt medlemskap i kommunistpartiet.

(82)

Jushi Groups ordförande är till exempel samtidigt vice sekreterare för partikommittén (68). Jushi nämner dessutom på sin webbplats att ”under den korrekta ledningen av partikommittén för China National Building Materials Group […] genomför Jushis partikommitté beslutsamt besluten från partiets centralkommitté […] och respekterar alltid den ledande roll som företagets partikommitté har när det gäller att fastställa riktningen, hantera den övergripande situationen och säkerställa genomförandet” (69).

(83)

Vidare föreskrivs uttryckligen i artikel 195 i Jushis bolagsordning en direkt partitillsyn över viktiga bolagsfrågor, enligt vilken ”företagets partikommitté ska diskutera och besluta om företagets viktigaste frågor i enlighet med bestämmelserna”, där partikommitténs huvudsakliga ansvar innebär att ”undersöka och diskutera viktiga företagsledningsfrågor, och stödja bolagsstämman, styrelsen, tillsynsstyrelsen samt ledningen i utövandet av deras befogenheter enligt lagen” samt att ”stärka ledningen och kontrollen över företagets urval och anställning av personal, och bemöda sig om att bygga upp företagets ledningsgrupp, team av fast anställda och talangteam” (70).

(84)

När det gäller Taishan Fiberglass innehar ordföranden även befattningen som partikommitténs sekreterare (71). Företagets generaldirektör är dessutom även vice sekreterare för partikommittén (72) och hävdar att ”det är nödvändigt att ytterligare ge partibyggandet en ledande roll, förena det arbete som utförs av partimedlemmar, tjänstemän och arbetstagare på alla nivåer och främja företagets reformering och utveckling samt produktion och drift på en ny nivå (73)”.

(85)

När det gäller CPIC innehar styrelsens ordförande samtidigt befattningen som partikommitténs sekreterare (74).

(86)

Inom glasfiberfilamentsektorn finns dessutom politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Medan industripolitiken vanligtvis rör flera sektorer omfattas glasfiberfilamentsektorn av många planer, riktlinjer, direktiv och andra politiska dokument som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå (se även skälen 77–80 ovan). Denna politik strider ibland mot marknadskrafterna.

(87)

Guangxis treåriga handlingsplan för strategiska och framväxande industrier fastställer exempelvis administrativt framtida produktionsvolymer och tillväxttakt: ”Senast 2023 kommer produktionsvärdet för den nya materialindustrin att uppgå till 133 miljarder renminbi yuan, och mervärdet kommer att uppgå till 44 miljarder renminbi yuan” (75).

(88)

På samma sätt fastställs i Chongqings handlingsplan för högkvalitativ utveckling av industrikluster för fiber och kompositmaterial (2023–2027) även kvantitativa mål: ”Senast 2027 kommer den totala omfattningen av stadens fiber- och kompositmaterialindustri att överstiga 50 miljarder renminbi yuan, produktionen och försäljningen av glasfiber och kompositmaterial kommer att svara för mer än 20 % av den nationella totalen, 1–2 företag och varumärken för fiber och kompositmaterial i världsklass kommer att skapas, ett antal högkvalitativa företag kommer att startas, moderniseringsnivån i industrikedjan och leveranskedjan kommer att förbättras avsevärt, innovationsförmågan samt kvaliteten och effektiviteten kommer att förbättras avsevärt, upprättandet av en viktig nationell industribas för glasfiber och kompositmaterial kommer att påskyndas och ett industrikluster för fiber och kompositmaterial med internationellt inflytande kommer att skapas.” (76) För att åstadkomma detta strävar Chongqings kommun efter att ”påskynda upprättandet av en viktig nationell industribas för glasfiber och kompositmaterial och skapa ett industrikluster för fiber och kompositmaterial med internationellt inflytande” (77).

(89)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inbegripet produktionen av glasfiberfilament, Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(90)

Den föreliggande undersökningen har inte visat att den diskriminerande tillämpningen av eller det felaktiga genomförandet av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom den kemiska sektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten.

(91)

Den undersökta produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket nämns i skäl 67. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (78).

(92)

Dessutom har det i den nu aktuella undersökningen inte lagts fram någon bevisning för att glasfiberfilamentsektorn inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitiken [å ena sidan och] […] industripolitiken [å den andra för att] ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och [för att] främja förbindelserna mellan företag och banker” (79), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt inflytande. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(93)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som de som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(94)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av det betydande statliga inflytandet på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som produceras i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer utsätts för betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(95)

Sammantaget visade den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, mark, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där.

(96)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(97)

Såsom anges i skälen 59 och 60 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för fastställandet av normalvärdet: den första noteringen om produktionsfaktorer av den 23 januari 2025 och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 10 juli 2025.

(98)

I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor.

(99)

I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(100)

I den första noteringen identifierade kommissionen Brasilien, Mexiko, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, där det var känt att den undersökta produkten tillverkas.

(101)

Efter den första noteringen hävdade Jushi Group och Jiangsu Changhai att Turkiet skulle vara ett olämpligt tredjeland för att konstruera normalvärdet på grund av landets höga inflationstakt, deprecieringen av valutan och ett instabilt regelverk.

(102)

Kommissionen avvisade påståendena på grundval av att de parter som lämnat in skrivelsen inte visat hur deprecieringen av den turkiska liran och den höga inflationen faktiskt skulle ha påverkat priserna på de insatsvaror som köptes i Turkiet, och hur det normalvärde som beräknas i CNY i sådana fall faktiskt påverkades.

(103)

I sina synpunkter på den första noteringen hävdade Jiangsu Changhai att Malaysia – ett land som inte anges i den första noteringen – borde betraktas som ett representativt land, eftersom finansiella uppgifter fanns tillgängliga för glasproducenten Xinyi Energy Smart (M) Sdn Bhd (81). Valet av Malaysia framhölls även av Jushi Group, i och med att det fanns en annan producent av den berörda produkten i landet i form av företaget Nippon Electric Glass (Malaysia) Sdn Bhd.

(104)

Kommissionen avvisade Malaysia som ett möjligt representativt land. Xinyi Energy Smart (M) Sdn Bhd. är ett dotterbolag till en stor kinesisk glastillverkare (Xinyi Glass Holdings Ltd). Den bevisning som lades fram av Jushi Group avsåg endast uppgifter om den japanska koncernens konsoliderade räkenskaper. Under alla omständigheter varierade importen till Malaysia från Kina för de viktigaste råvarorna mellan 40 % och 79 %.

(105)

Efter den andra noteringen hävdade Proxim att Turkiet inte var ett lämpligt representativt land på grund av Şişecam Elyaf Sanayii A.Ş.:s produktionsstruktur för glasfiberfilament samt produktionsstorleken. Företaget hävdade också att importen till Turkiet från Ryssland och Belarus påverkade marknadsvillkoren för produktionsfaktorerna, tillsammans med landets höga inflation, föråldrade arbetskraftsstatistik och icke-transparenta uppgifter om förbrukningen av allmännyttiga tjänster inom industrin. Mot bakgrund av detta tillade företaget att Thailand eller Malaysia skulle vara lämpligare som alternativa representativa länder.

(106)

Kommissionen betonade att Proxims synpunkter var allmänna och ogrundade. Samma synpunkter på import från Ryssland och Belarus (skäl 116), inflation (skäl 102), arbetsmarknadsstatistik (skäl 111) och Thailand och Malaysia som möjliga representativa länder (skälen 104, 116 och 119) hade under alla omständigheter redan behandlats av kommissionen i dess svar på synpunkterna från övriga parter. När det gäller påståendet om icke-transparenta uppgifter om allmännyttiga tjänster inom industrin tillgängliggjorde kommissionen för alla parter de källor och den metod som använts för att beräkna de allmännyttiga tjänsterna. Dessa påståenden avvisades därför.

(107)

För de berörda länderna och som nämns i skäl 100 kontrollerade kommissionen dessutom de lättillgängliga uppgifterna, inklusive uppgifter om import av produktionsfaktorer samt finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten i dessa potentiella representativa länder.

(108)

I den första noteringen hävdade Glass Fibre Europe att kommissionen borde ha inkluderat reservdelar i förteckningen över produktionsfaktorer. Kommissionen avvisade detta påstående eftersom det var allmänt och ogrundat. Samma påstående upprepades som svar på den andra noteringen, utan att några nya uppgifter hade lagts till, och avvisades därför.

(109)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade GFE att reservdelar borde ha inkluderats i produktionsfaktorerna, eftersom de ingår i de direkta produktionskostnaderna och uppgår till 1–5 % av produktionskostnaderna. Kommissionen betonade att reservdelar räknades med i produktionsomkostnaderna vid konstruktionen av normalvärdet. Påståendet avvisades därför.

(110)

Efter den första noteringen hävdade Jushi Group att Turkiet skulle vara ett olämpligt tredjeland på grund av föråldrade uppgifter om arbetskraftskostnader och argumenterade för att en justering av dessa uppgifter med hjälp av konsumentprisindex skulle vara olämplig eftersom turkiska löner inte har stigit i linje med inflationstakten.

(111)

Företaget hävdade felaktigt att kommissionen hade använt konsumentindexpris, vilket inte var fallet eftersom den använde index för arbetskraftsinsats, som är mer exakta. Dessutom framkom inga betydande förändringar av timtaxan efter justeringen. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(112)

I sina synpunkter på den första noteringen tillade Jushi Group att uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. inte borde anses vara lämpliga källor på konsoliderad nivå, eftersom den faktiska producenten av glasfiberprodukter är dess dotterbolag, Şişecam Elyaf Sanayii A.Ş. Enligt Jiangsu Changhai skulle de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som företaget räknat om på grundval av uppgifterna för 2023 och 2024 visa att Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. inte var lönsamt under översynsperioden.

(113)

Kommissionen avvisade Jushi Groups påstående på grund av att segmentet för industriellt glas inom Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. inbegrep Şişecam Elyaf och omfattade liknande industriprodukter med jämförbara kostnadsstrukturer.

(114)

Beträffande Jiangsu Changhais påstående framhöll kommissionen att den metod som användes för att beräkna lönsamheten för Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. hade betydande begränsningar när det gäller konsekventa redovisningsprinciper mellan 2023 och 2024 samt det faktum att den föreslagna metoden inte omfattade finansiella justeringar vid årsslutet, såsom avskrivningar, avsättningar och skatt som eventuellt inte tas med i halvårsrapporterna. Kommissionen avvisade därför Jiangsu Changhais påstående att Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. inte var lönsamt under översynsperioden.

(115)

Både i synpunkterna på den första och andra noteringen hävdade Jushi Group att Thailand skulle vara ett lämpligare representativt land. Företaget påstod att det finns produktion av den undersökta produkten och uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för två producenter (82) samt att det varken finns någon import av produktionsfaktorerna från Ryssland och Belarus eller exportrestriktioner för produktionsfaktorerna från Thailand. Dessutom skulle Thailand inte behöva göra några justeringar för inflationen på grundval av konsumentprisindex.

(116)

Kommissionen betonade att den thailändska importstatistiken för glasfiber i hög grad bygger på insatsvaror som importeras från Kina, särskilt för huvudsakliga råvaror såsom kaolin, epoxiharts, pyrofyllit och vit krysantemumsten, från 30 % upp till 71 %, vilket utsätter dem för kostnadssnedvridningar. Kommissionen avvisade därför detta påstående. Kommissionen ansåg att påståendet att uppgifterna från de båda thailändska producenterna var lämpligare än de granskade konsoliderade uppgifterna från Şişecam var ogrundat. Beträffande påståendet om import från Ryssland och Belarus fastställde kommissionen inte att de hade snedvridit priserna på insatsvaror vare sig i Thailand eller i Turkiet. Påståendet om exportrestriktioner var allmänt och ogrundat. Kommissionen avvisade därför påståendena.

(117)

Dessutom återspeglade uppgifterna om el och naturgas i Turkiet faktiska siffror för översynsperioden och krävde inte några justeringar. Kommissionen fann därför att påståendet att de thailändska uppgifterna om allmännyttiga tjänster är mer exakta än de uppgifter som erhållits för Turkiet var obefogade.

(118)

I den andra noteringen ifrågasatte Jushi Group att Thailands exponering för import från Kina inte kunde vara ett kriterium vid valet av ett representativt tredjeland och antydde att insatsvarorna med en hög procentandel av importen från Kina kunde ersättas med importuppgifter från Turkiet eller andra övre medelinkomstländer.

(119)

Jushi Group tillade att alla thailändska företag, även privata företag, måste lämna in sina granskade årsredovisningar till de thailändska myndigheterna, vilket gör att de är tillgängliga på nätet (83). Jushi Group hävdade att detta, tillsammans med det faktum att båda företagen täcker hela den berörda produkten och samma allmänna kategori av produkter (biaxialväv, rovingväv, lintermassa och syntetfibermattor) gjorde Thailand till ett lämpligare representativt land än Turkiet.

(120)

Kommissionen upprepade att Thailand för det första visade ett större beroende av import från Kina. I Turkiet utgjorde de fyra främsta produktionsfaktorerna från Kina, som svarade för mer än 40 % av de totala importvolymerna, endast omkring 1 % av den totala produktionskostnaden. Å andra sidan köpte Thailand betydligt mer råvaror från Kina, som också stod för mer än 40 % av den totala importvolymen och utgjorde mer än 20 % av den totala produktionskostnaden. Alla råvaror som var föremål för handel i stora mängder från Kina och som importerades till Thailand, med undantag för lättbränt magnesiumpulver och silankopplande agenter, importerades i mindre mängder eller importerades inte alls till Turkiet.

(121)

För det andra var Kina, vid en jämförelse av marknadsuppgifter, den största producenten och exportören av glasfiber i världen. Turkiet (84) utgjorde en större exportmarknad för glasfiber jämfört med Thailand (85), med en högre exportnivå av den berörda produkten. Dessutom hade de två thailändska producenter som identifierades av Jushi Group en betydligt mindre rapporterad årlig produktionskapacitet för glasfiber än det turkiska företaget. Den årliga produktionskapaciteten för Wanda New Material (Thailand) Co., Ltd. och Thai United Glass Fibre Co., Ltd. uppgick till 20 000 ton (86) respektive 2 500 ton (87) glasfiber. Şişecam, å sin sida, rapporterade 2022 en installerad kapacitet på 70 000 ton glasfiber (88). Med tanke på att Turkiet är mindre beroende av Kina och har en större exportmarknad avvisade kommissionen påståendet att Thailand skulle vara ett mer representativt land.

(122)

Efter den andra noteringen hävdade Jushi Group att Şişecam Elyaf Sanayii A.Ş. – glasfiberproducenten inom koncernen Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. – var olönsam 2024 och att kommissionen borde använda uppgifterna för det segment som Şişecam Elyaf Sanayii A.Ş. tillhör, dvs. industrisegmentet, för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Jiangsu Changhai begärde att kommissionen skulle använda den uppdaterade årsredovisningen för 2024, som innehöll justeringar för inflationen för både 2024 och 2023. Jiangsu Changhai hävdade att de allmänna administrativa kostnaderna och marknadsföringskostnaderna i koncernredovisningen för Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. omfattade transport- och provisionskostnader samt förpackningskostnader och att kommissionen därför borde utesluta sådana kostnader från beräkningen av normalvärdet.

(123)

Kommissionen godtog Jushi Groups påstående och reviderade beräkningarna av försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten på grundval av industrisegmentet i stället för på koncernnivån. Kommissionen framhöll att Jiangsu Changhais påstående gällde justeringar på koncernnivå och att ingen uppdelning av de allmänna administrativa kostnaderna och marknadsföringskostnaderna fanns tillgänglig för segmentet för industriellt glas.

(124)

I synpunkterna på den första noteringen betonade Jiangsu Changhai att HS-undernumret för pyrofyllit var för brett och omfattade flera andra produkter under undernumret 2530 90 som inte hade något samband med produktionen av glasfiberfilament. Med tanke på de betydande prisskillnader som grundar sig på pyrofyllitens aluminiumhalt, vilket HS-undernumret inte återspeglade, föreslog Jiangsu Changhai ett alternativt referensvärde baserat på en marknadsrapport (89) som skilde mellan olika typer av pyrofyllitkvaliteter och aluminiumhalter.

(125)

Sökanden hävdade att de priser på pyrofyllit med låg aluminiumhalt som erbjöds av det indonesiska företaget PT. Gunung Bale och Kaolin (Malaysia) Sdn., på grundval av uppgifterna i rapporten, skulle vara det lämpligaste alternativa referensvärdet för att fastställa priset på pyrofyllit i Kina.

(126)

Kommissionen gick med på att revidera referensvärdet för pyrofyllit och använde PT. Gunung Bales priser som referensvärde, med tanke på att Indonesien är mindre beroende av import av pyrofyllit från Kina än Malaysia (mindre än 5 % respektive omkring 80 %).

(127)

Efter den andra noteringen hävdade Jushi Group att kommissionen borde ha använt det genomsnittliga pris till vilket en av deras leverantörer köpte lågkvalitativ pyrofyllit från PT. Gunung Bale. Alternativt borde kommissionen enligt Jushi Group inte lägga till den genomsnittliga transportkostnaden till referensvärdet på 0,60 CNY/kg, eftersom den faktura som lämnades in som bevisning visade att transporten redan ingick i kostnaden.

(128)

Kommissionen framhöll att en overifierad faktura, tillsammans med ett intyg om godkännande där namnet på leverantören av insatsvaror var felstavat, inte utgjorde uppgifter som kunde göra det möjligt för kommissionen att komma fram till en rimligt tillförlitlig slutsats, och att verifierbara uppgifter som kunde ha möjliggjort en sådan slutsats inte lämnades. Kommissionen beslutade därför att bortse från Jushi Groups uppgifter och avvisade påståendet.

(129)

Samma påstående upprepades efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, med motiveringen att den inlämnade fakturan omfattade större delen av den volym som köpts från PT.GUNUNG BALE under undersökningsperioden och att de uppgifter som fakturan avsåg (dvs. inköpsvolymerna av pyrofyllit) hade kontrollerats av kommissionen.

(130)

Kommissionen betonade att den bedömning som gjordes i skäl 128 fortfarande var oförändrad och att även om inköpsvolymerna hade kontrollerats inom ramen för förbrukningsuppgifterna för pyrollit, kunde den inlämnade fakturan inte kontrolleras av kommissionen. Påståendet avvisades därför.

(131)

I synpunkterna på den andra noteringen hävdade Jiangsu Changhai att priserna från Turkiet på dolomit och kalciumoxid inte var representativa på grund av de låga importvolymerna och att priserna i Turkiet på dessa två råvaror inte återspeglade den typ som användes vid produktionen av glasfiberfilament. Till stöd för sitt påstående lämnade Jiangsu Changhai in två rapporter från Multimarket Insight (90) med information om olika kvaliteter och användningsområden för dolomit och kalciumoxid.

(132)

Kommissionen avvisade Jiangsu Changhais föreslagna referensvärden för dolomit och kalciumoxid eftersom det inte lämnades tillräcklig verifierbar bevisning för att fastställa om de föreslagna referensvärdena var sunda och rimliga och därför kunde betraktas som ett lämpligt alternativt referensvärde. I de rapporter som den exporterande producenten lämnade in fanns inte heller tillräckliga uppgifter om de källor som använts för att fastställa de olika prisintervallen för olika typer av dolomit och kalciumoxid. Beträffande dolomit och kalciumoxid lämnade företaget i sina synpunkter på den andra noteringen in testrapporter som kommissionen inte kunde verifiera, och de marknadsrapporterna som Jiangsu Changhai lämnade in innehöll ingen källa till hur värdena för olika kvaliteter av dolomit och kalciumoxid hade beräknats.

(133)

Däremot godtog kommissionen referensvärdena från Multimarket Insights för pyrofyllit (skälen 124–126), eftersom referenspriserna är lättillgängliga som en del av de icke-konfidentiella ärendehandlingarna, och under kontrollbesöket hos de exporterande producenterna gick det att verifiera vilken typ av pyrofyllit som användes vid produktionen av glasfiberfilament och dess mineralhalt, och det kunde fastställas att referensvärdet från Turkiet inte återspeglade dessa särdrag. Dessutom mottog kommissionen även synpunkter från klaganden om att de priser på pyrofyllit som angavs i rapporten var rimliga och återspeglade verkligheten för de olika kvaliteter av pyrofyllit som användes vid produktionen av glasfiberfilament.

(134)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Jiangsu Changhai sitt påstående om att de turkiska refererensvärdena för import av dolomit och kalciumoxid var olämpliga på grund av de låga volymer av dessa råvaror som importeras till Turkiet, särskilt i förhållande till företagets förbrukning av var och en av dessa två råvaror. Jiangsu Changhai uppmanade kommissionen att se över unionsindustrins uppgifter avseende dessa två råvaror och jämföra unionsindustrins kostnader med det turkiska referensvärdet. Alternativt bör kommissionen behandla dessa två råvaror som förbrukningsvaror.

(135)

Kommissionen fann att Jiangsu Changhais argument var ogrundat och obefogat. För det första har Jiangsu Changhai inte fastställt att det finns ett samband mellan importkvantiteter och prissättning i den meningen att importvolymen i sig skulle göra priserna olämpliga för fastställanet av ett icke snedvridet pris. För det andra bortser man från den ekonomiska verkligheten när det gäller hur priserna fastställs genom att anta att lägre importkvantiteter nödvändigtvis leder till atypisk prissättning. Exporterande producenter fastställer sina priser på grundval av en mängd faktorer, snarare än att förlita sig på de totala importvolymerna från ett enskilt land. Även om importkvantiteterna är låga innebär detta därför inte i sig att priserna är snedvridna eller icke representativa eller att de inte är marknadspriser. Jiangsu Changhais kommentar ger dessutom en felaktig bild av kommissionens tidigare praxis, som i vilket fall som helst inte är bindande, eftersom varje enskilt fall bedöms för sig. Jiangsu Changhais hänvisning till en tidigare undersökning (91) är ofullständig och selektiv, eftersom den inte nämner att kommissionen i den undersökningen förkastade användningen av vissa referensvärden på grundval av andra överväganden än enbart kvantitet, såsom att tullnomenklaturen inte kunde användas för att identifiera import som återspeglade priserna på de insatsvaror som faktiskt användes av de exporterande producenterna. Jiangsu Changhai gjorde inte något sådant påstående i denna översyn och hävdade inte heller att de turkiska referensvärdena för import av dolomit och kalciumoxid inte skulle vara representativa av något annat skäl. Dessa påståenden avvisades därför.

(136)

I synpunkterna på den första noteringen hävdade Jiangsu Changhai att alla råvaror, utom pyrofyllit, borde ha kategoriserats som förbrukningsvaror med tanke på deras ringa inverkan på tillverkningskostnaden.

(137)

Kommissionen avvisade påståendet, eftersom de återstående råvarorna tillsammans stod för [20–30] % av tillverkningskostnaden, och referensvärden för dessa råvaror fanns tillgängliga.

(138)

Efter den andra noteringen hävdade Jiangsu Changhai att kalciumoxid, dolomit och förpackningsmaterial borde behandlas som förbrukningsvaror på grund av deras ringa inverkan på produktionskostnaden, med argumentet att kommissionen i tidigare undersökningar (92) klassificerat material, inklusive förpackningsmaterial, under förbrukningsvaror när deras sammanlagda kostnad stod för omkring 4–7 % av tillverkningskostnaden.

(139)

Kommissionen framhöll att kalciumoxid och dolomit tillsammans redan utgör mer än 4 % av tillverkningskostnaden och att enbart förpackningsmaterialet utgör nästan 7 % av produktionskostnaden. I de tidigare undersökningarna utgjorde de produktionsfaktorer som grupperades under förbrukningsvaror en försumbar del av den totala produktionskostnaden, och det gick inte att hitta korrekta referensvärden för dessa, till skillnad från i denna undersökning. Med tanke på inverkan av de produktionsfaktorer som Jiangsu Changhai lyfte fram och det faktum att referensvärden för dessa produktionsfaktorer kunde användas för att fastställa normalvärdet avvisade kommissionen påståendena.

(140)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Jiangsu Changhai att vissa råvaror borde ha sorterats under förbrukningsvaror och föreslog att kommissionen, för de råvaror som anskaffas internationellt eller via närstående leverantörer och som ingår i förbrukningsvarorna, även skulle inkludera de råvaror som anskaffas på hemmamarknaden. Företaget hävdade också att alla förpackningsmaterial bör grupperas under förbrukningsvaror.

(141)

Kommissionen upprepade sin ståndpunkt att förpackningsmaterialen ensamma utgör nästan 7 % av produktionskostnaden, utöver de material som redan har inkluderats i förbrukningsvaror. Med tanke på att det fanns rimliga referensvärden för dessa produktionsfaktorer avvisades påståendet.

(142)

Jiangsu Changhai tillade att eftersom förpackningskostnader ingår i beräkningen av normalvärdet borde kommissionen, för att säkerställa en rättvis jämförelse i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, inte ha dragit av justeringarna för förpackningar från exportpriset.

(143)

Kommissionen godtog detta påstående och reviderade beräkningarna av marginalen för Jiangsu Changhai.

(144)

Efter utlämnandet av uppgifter lyfte Jushi Group fram vissa skrivfel i beräkningen av kostnaderna för frakt och hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader i exportlandets lokaler för beräkningen av den sammanlagda dumpningsmarginalen.

(145)

Kommissionen godtog påståendet och reviderade beräkningen av dumpningsmarginalen för Jushi Groups i enlighet med detta.

(146)

Efter den andra noteringen inkom Jushi Group med flera synpunkter på specifika produktionsfaktorer och alternativa referensvärden som kunde användas. För det första hävdade företaget att kommissionen borde ha hämtat importuppgifterna för kalkstenspulver på sexsiffrig nivå från FN:s databas Comtrade, i stället för på fyrsiffrig nivå, och begärde att kommissionen skulle använda det av företaget beräknade enhetspriset på 2,01 CNY/kg i stället för 2,5 CNY/kg.

(147)

Kommissionen framhöll att företagets utdrag ur FN:s Comtrade-databas innehöll uppgifter för augusti 2024, en period som inte omfattas av översynsperioden, och uteslöt alla uppgifter för augusti 2023. Det utdrag på sexsiffrig nivå som omfattade översynsperioden bekräftade att det korrekta referensvärdet är 2,5 CNY/kg.

(148)

För det andra hävdade företaget att vissa specifika koder från Global Trade Atlas (GTA) för kaolin borde användas för olika enheter för att återspegla de olika företagens specifika produktionsprocesser, som omfattade olika typer av kaolin, antingen i pulverform eller som sten.

(149)

Kommissionen godtog detta påstående och reviderade beräkningarna för Jushi Group i enlighet med detta.

(150)

För det tredje hävdade Jushi Group att kommissionen borde ha använt GTA-koden 251990300019-Annan dödbränd (sintrad) magnesia, eftersom det var den enda relevanta koden för dess produktionsprocess.

(151)

Kommissionen framhöll att Jushi Groups begäran var allmän och ogrundad, eftersom den inte tillhandahöll någon specifik information om vilka andra typer av bränd magnesia som ingick i GTA-koden och varför denna kod var mer relevant för dess produktionsprocess jämfört med andra koder. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(152)

För det fjärde hävdade Jushi Group, angående wollastonitpulver, att de importuppgifter som bygger på HS-undernummer 2530 90 var för breda och föreslog att pyrofyllitpulver skulle användas som referensvärde samt öka det genom att återspegla den kostnadsskillnad som Jushi ådrar sig för wollastonitpulver jämfört med pyrofyllit. Jushi Group tillade att samma metod kunde tillämpas på andra produktionsfaktorer som grupperats under HS-nummer 2530 90 .

(153)

Kommissionen framhöll att denna metod saknade faktagrund för varför kommissionen skulle använda pyrofyllit som referensvärde för wollastonit och andra råvaror, och varför detta skulle vara den mest korrekta metoden. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(154)

Slutligen begärde Jushi Group att kommissionen inte skulle inkludera avfallsfiber i förbrukningsvaror, eftersom denna produktionsfaktor rapporterades i dess tabeller över tillverkningskostnader med ett tillgängligt referensvärde och eftersom företaget även lämnade information om deras återförsäljningsvärde.

(155)

Påståendet avvisades eftersom avfallsfiber hade en försumbar inverkan på produktionskostnaden. I jämförelse med företagets genomsnittliga värde för biprodukter kunde dessutom de GTA-koder som Jushi Group föreslog som referensvärde inte på ett rimligt sätt återspegla den typ av fibrer som genererades av Jushi Groups produktionsprocess.

(156)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade Jushi Group synpunkter om ljusbränt magnesium, wollastonit, avfallsfiber och kalkstenspulver.

(157)

Angående skälen 150 och 151 upprepade Jushi Group, efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, dessa påståenden och lade fram ytterligare bevisning för att HS-nummer 2519 90 30 var det som användes i deras produktionsprocess. Kommissionen använde det vägda genomsnittliga priset för referensvärdena för GTA-koderna på åttasiffrig nivå med slutsiffran 30.

(158)

När det gäller wollastonit (skälen 152 och 153) upprepade Jushi Group att importpriset inte var tillräckligt korrekt för att återspegla prisskillnaderna mellan wollastonitpulver och pyrofyllitpulver och inte heller för att återspegla prisskillnaderna mellan spodumenpulver och lepidolitpulver. Jushi Group föreslog att referensvärdena för de tre pulvren skulle beräknas på grundval av gruppens prisskillnader mellan wollastonit, spodumen och lepidolit i förhållande till referensvärdet för pyrofyllit. Som ett alternativ kunde kommissionen, enligt Jushi Group, använda GTA-kod 2530 90 40 för spodumen och lepidolit och GTA-kod 2530 90 50 för wollastonit, baserat på importen till Turkiet av wollastonit från Förenta staterna (93).

(159)

Kommissionen betonade att den inte kunde godta en beräkning som baseras på företagets egna kostnadsuppgifter, eftersom det i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen fastställs i skäl 95 att det inte är lämpligt att använda inhemska kostnader i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar. Kommissionen godtog påståendet och extrapolerade priserna för spodumen, lepidolit och wollastonit på åttasiffrig nivå från GTA.

(160)

När det gäller avfallsfiber hävdade Jushi Group att avfall och skrot av fiber föreföll importeras till Turkiet enligt HS-nummer 7019 62 10  (94) (i stället för enligt HS-nummer 7019 90 ) och att kommissionen borde använda de genomsnittliga importpriserna från Turkiet för att fastställa ett referensvärde för avfallsfiber. Alternativt bör kommissionen använda EU:s import- eller exportpris. Om kommissionen inte tillämpar ett referensvärde för avfallsfiber bör råvaror med en ännu lägre produktionskostnad också sorteras under förbrukningsvaror.

(161)

Inledningsvis betonade kommissionen att Jushi Group i tabellerna avseende förbrukning hade angett, för två av sina enheter, HS-numret för avfallsfiber var 7019 90 och att det för en enhet över huvud taget inte hade angett något HS-nummer, vilket visar på svårigheten med att fastställa ett lämpligt nummer för denna specifika produktionsfaktor. För det andra undersökte kommissionen nummer 7019 62 10 och noterade att Turkiet endast importerade antingen enligt HS-nummer 7019 62 (Andra mekaniskt bundna slipade glasrutor) (95) eller HS-nummer 7019 62 90 (Andra mekaniskt bundna slipade glasrutor) och att ingen information fanns tillgänglig avseende HS-nummer 7019 62 10 . För det tredje är det så att även om man tittar på uppgifter från de andra möjliga representativa länder som identifierades i den första och den andra noteringen utgjorde importvolymerna från Kina 90 % eller mer av den totala importen av denna produktionsfaktor för de flesta länder. På det hela taget var det inte möjligt att fastställa vad som skulle omfattas av dessa nummer, varken för HS-nummer 7019 90 (skäl 155) eller för HS-nummer 7019 62 och för HS-nummer 7019 62 10 var det inte möjligt att fastställa ett referensvärde. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(162)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Jushi Group att importpriserna från Turkiet för kalkstenspulver och kalciumoxid/kalcinerat kalkstenspulver föreföll orimligt höga med tanke på de låga importvolymerna och hävdade att kommissionen borde se över referensvärdena genom att a) ta Turkiets exportpris och justera det med lämpliga importtullar, eller b) använda det genomsnittliga internationella importpriserna enligt GTA, eller c) använda importpriset till Brasilien eller d) använda EU:s importpriser (eller exportpriser).

(163)

När det gäller kalciumoxid och kalkstenspulver har kommissionen redan behandlat en liknande kommentar om sambandet mellan importkvantiteter och priser i skäl 135.

(164)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade GFE att det är olämpligt att använda ett vägt genomsnittspris för en blandning av kaolin och mald kaolin, eftersom en sådan blandning inte finns i de faktiska satsberedningarna. Samtidigt kan kaolin inte användas direkt i produktionen av glasfiberfilament eftersom den måste genomgå mellanliggande steg såsom krossning och malning. GFE hävdade att kommissionen endast borde använda varukoden för kaolin (250700200012) som råvara vid konstruktionen av normalvärdet. Kommissionen förklarade att den hade använt motsvarande kostnad för antingen kaolinmalm eller kaolinpulver, beroende på företagens specifika produktionsprocesser. Kostnaderna för bearbetning av kaolin till kaolinpulver redovisades i energi- och arbetskraftskostnaderna genom en överföring. Påståendet avvisades därför.

(165)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(166)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(167)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen.

(168)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. För pyrofyllit (se skäl 126) använde kommissionen det indonesiska företaget Pt. Gunung Bales priser (96). Dessutom använde kommissionen Turkstat och Eurostat för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (97), energi (98) och naturgas (99). För vatten använde kommissionen uppgifter som offentliggjorts av investerings- och finanskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli (100).

(169)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara betydelsen av några av dessa råvaror för de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(170)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för glasfiberfilament

(171)

Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp förlitade sig kommissionen på uppgifter från de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(172)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade till en producents fabrik i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet som det rapporterats i GTA. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (106). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(173)

När det gäller pyrofyllit hävdade Jiangsu Changhai, såsom förklaras i skäl 124, att HS-numret för pyrofyllit var för brett och inte återspeglade skillnaden baserad på aluminiumhalten. Företaget lämnade därför in en marknadsrapport med uppgifter om pyrollit, baserat på ansökan, region, och även med uppgifter om priser för specifika företag och specifika typer av pyrofyllit. Sökanden hävdade att priserna på pyrofyllit med låg aluminiumhalt – dvs. den typ som används i produktionsprocessen för glasfiberfilament – från det indonesiska företaget PT. Gunung Bale and Kaolin (Malaysia) Sdn skulle vara det lämpligaste alternativa referensvärdet. Kommissionen godtog detta påstående och använde priserna från pyrofyllitleverantören PT. Gunung Bale på grund av Indonesiens lägre beroende av import av pyrofyllit från Kina.

(174)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade GFE att även om kostnaderna för rodium och platina återspeglas i avskrivningen är dessa kostnader ofullständiga, eftersom ädelmetallerna kan innehas som tillgångar eller leasas, och föreslog alternativa beräkningsmetoder baserade på huruvida de bussningar som innehöll platina och rodium ägdes eller leasades. Kommissionen betonade att förbrukningen av platina/rodium och läckageplattan beaktades vid konstruktionen av normalvärdet, under produktionsomkostnader.

(175)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter tillade GFE att på grundval av slutsatserna i skäl 42, dvs. att den kinesiska industrin ökade sin kapacitet från 1,5 miljoner ton 2016 till 4,1 miljoner ton under översynsperioden, borde kommissionen ha konstruerat normalvärdet med beaktande av kostnaderna för nyetablering av fabrikerna för produktion av glasfiberfilament och de därav följande årliga avskrivningskostnaderna. Kommissionen klargjorde att dessa kostnader redan räknats med i avskrivningskostnaderna. Påståendet avvisades som ogrundat.

(176)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna. Detta gällde komprimerad luft, syre och ånga.

(177)

Kommissionen fastställde de samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(178)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Jushi Group att kommissionen endast borde ha lagt till de faktiska rapporterade transportkostnaderna till de icke snedvridna råvarukostnaderna, utan att tillämpa en kvot, som i ärendet med glasfibervävnader (107).

(179)

Kommissionen betonade att den metod som användes återspeglar den exporterande producentens kostnadsstruktur, eftersom kvoten mellan transportkostnader och råvarukostnader bibehålls och därefter tillämpas på det icke snedvridna referensvärdet. Kommissionen betonade att den inte kunde godta en beräkning som baseras på företagets egna kostnadsuppgifter, eftersom det i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen fastställs i skäl 95 att det inte är lämpligt att använda inhemska kostnader i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar. Det exempel som Jushi Group hänvisar till innebar inte nödvändigtvis att det som användes var den faktiska kostnaden, eftersom de ”inhemska transportkostnaderna för alla råvaror beräknades på grundval av de kontrollerade uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna”. Jushi Group misslyckades under alla omständigheter med att visa varför kommissionens tillvägagångssätt skulle vara orimligt. Detta påstående ansågs därför vara obefogat.

(180)

TurkStat, Structure of Earnings Statistics, 2023 (108) offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2023 för näringsverksamheten inom ramen för Nace rev. 2. Det månadsvärde som rapporterades för slutet av 2023 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det index för arbetskraftskostnader som offentliggjorts av TurkStat, Labour cost indices, 2009-2024 [2021=100] (109).

(181)

Priset på el för företag (industrianvändare) i Turkiet offentliggörs av Eurostat: Electricity prices for non-household consumers - bi-annual data (from 2007 onwards) (nrg_pc_205) (110) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifter om de industriella elpriserna i motsvarande förbrukningssintervall i kWh för hela översynsperioden.

(182)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Jiangsu Changhai att kommissionen borde ha använt ett elförbrukningsintervall som återspeglar företagets elanvändning. På samma sätt hävdade företaget beträffande naturgas att kommissionen, på grundval av användningen, borde tillämpa det specifika förbrukningsintervallet baserat på användning snarare än genomsnittet av alla förbrukningsintervall.

(183)

Kommissionen godtog dessa påståenden och gjorde justeringar av referensvärdena för el och naturgas så att de återspeglar de faktiska förbrukningsprofilerna för de kinesiska exporterande producenterna i urvalet.

(184)

Priset på naturgas för industrianvändare i Turkiet offentliggörs av Eurostat – Gas prices for non-household consumers - bi-annual data (111). Kommissionen använde uppgifter om de industriella gaspriserna i motsvarande förbrukningsintervall i kWh för hela undersökningsperioden.

(185)

Kostnaden för vatten för industriellt bruk offentliggörs av investerings- och finanskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli (112). Kommissionen använde ett genomsnittligt pris för industrin i Istanbulregionen för de organiserade industrizonerna (OIZ): Eskişehir OIZ, Balıkesir OIZ, Ankara Başkent OIZ och İzmir Aliağa OIZ.

(186)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(187)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(188)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter för 2023 för Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş som extraherats från företagets årsredovisningar (113).

(189)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(190)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de exporterande producenter som ingick i urvalet. Dessa förbrukningsnivåer verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningssatserna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet.

(191)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skäl 186–188. Dessa fastställdes utifrån årsredovisningarna för Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş såsom förklaras i skäl 188.

(192)

Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader, såsom förklaras i skäl 186–187, till den icke snedvridna produktionskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(193)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 22,7 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 8,8 %.

(194)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(195)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade GFE att det inte var motiverat att använda uppgifter om Şişecams verksamhet med industriellt glas för att fastställa rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, eftersom a) kommissionen borde ha uteslutit andra rörelseintäkter och finansiella intäkter från Şişecams glasverksamhet, b) kostnaderna för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader återspeglade inte den ekonomiska verkligheten för producenterna av glasfiberfilament och c) den fastställda vinsten på 8,8 % var otillräcklig för kapitalintensiva industrier som glasfiberfilamentindustrin och därmed orimlig och GFE hävdade att kommissionen borde använda försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för hela gruppen.

(196)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Jiangsu Changhai att segmentet för industriellt glas inom Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. i själva verket var olönsamt 2023, eftersom vinsten före räntor, skatt, av- och nedskrivningar endast är resultatet av intäkter och vinster från investeringsverksamhet, förvärv av materiella och immateriella tillgångar och nyttjanderätt och inte kommer från den huvudsakliga verksamheten. Jiangsu Changhai begärde att få använda de inflationsjusterade uppgifter för 2023 som finns i årsrapporterna för 2024 från Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş. och göra avdrag för transport-, provisions- och förpackningskostnader. Alternativt, om kommissionen fortfarande använder de segmentspecifika uppgifterna, bör en proportionell andel av de konsoliderade försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna fördelas till industrisegmentet.

(197)

När det gäller fastställandet av rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader godtog kommissionen Jiangsu Changhais begäran om att utesluta transportkostnader, förpackningskostnader och provisionskostnader för hela gruppen och fördela dem med omsättningen som fördelningsnyckel. Kommissionen reviderade sin beräkning av vinsten för industrisegmentet och bekräftade att den omräknade vinsten, före skatt för industrisegmentet, var negativ 2023.

(198)

I Șișecamkoncernens koncernredovisning redovisas resultatet för Șișecam Elyaf och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för segmentet industriellt glas. För Şişecam Elyafs vidkommande, dvs. företaget som producerar glasfiber, innehåller de offentligt tillgängliga årsredosvisningarna för 2023 uppgifter om nettoförsäljning och vinst, men ingen information om kostnad för sålda varor och inte heller om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Kostnaden för sålda varor fanns tillgänglig för segmentet industriellt glas inom Șișecamkoncernen. För att beräkna Şişecam Elyafs vinst fördelade kommissionen kostnaden för sålda varor för det industrisegment som Şişecam Elyaf tillhör och använde omsättningen som fördelningsnyckel.

(199)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det vore lämpligt att fastställa det rimliga beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på grundval av de omräknade försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna för industrisegmentet med hjälp av de inflationsjusterade uppgifter för 2023 som ingår i den turkiska gruppens senaste årsredovisning. Kommissionen fördelade Şişecamkoncernens finansiella nettokostnader på segmentet med omsättning som fördelningsnyckel och erhöll försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor på 11,24 %.

(200)

För att beräkna vinsten uttryckt i procent av kostnaden för sålda varor dividerade kommissionen Șișecam Elyafs vinst med kostnaden för sålda varor i industrisegmentet som fördelats till Șișecam Elyaf med hjälp av omsättningen som fördelningsnyckel, såsom förklaras i skäl 198. Denna uppgick till 21,58 %.

(201)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade GFE att kommissionen inte borde ha godtagit Jiangsu Changhais påstående om transportkostnader, förpackningskostnader och provisioner och att kommissionen inte under några omständigheter borde ha tillämpat justeringen på alla exporterande producenter. På samma sätt borde påståenden avseende exportörer inte tillämpas på andra exportörer i urvalet än den exportör som framför påståendet.

(202)

Kommissionen påpekade att slutsatserna om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för det representativa företaget avser de ”rimliga belopp” som ska användas för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen och som gäller för alla exporterande producenter i urvalet. Kommissionen kan inte tillämpa andra försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på enbart det företag som begär justering av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Kommissionen avvisade därför dessa påståenden.

(203)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade GFE också att det inte fanns någon bevisning för att samtliga transportkostnader endast gäller utgående transaktioner och att kommissionens justering, om man antar att kostnaderna avsåg både inkommande och utgående transaktionser, var alltför stor, eftersom vissa av de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet rapporterade mycket lägre transportkostnader i sina årsrapporter och kommissionen därför borde ha justerat dessa kostnader i enlighet med detta. Slutligen hävdade GFE att industrisegmentet i Şişecams årsredovisning består av produkter från flera olika branscher och påstod att transport- och förpackningskostnaderna för bilindustrin måste vara högre än för glasfiberfilamentindustrin.

(204)

Kommissionen avvisade dessa påståenden eftersom normalvärdet måste fastställas på nivån fritt fabrik, vilket innebär att dessa kostnader måste dras av för att fastställa rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinst i det representativa landet. Det faktum att transport- och förpackningskostnaderna för bilindustrin eventuellt är högre än för glasfiberfilamentindustrin har ingen betydelse i detta fall, eftersom transport- och förpackningskostnaderna fastställdes för hela gruppen och tillämpades proportionellt på industrisegmentets omsättning, och ingen uppdelning fanns tillgänglig för transportkostnader som var specifika för segmentet för industriellt glas.

(205)

Efter det ytterligare slutliga utlämnandet bestred Jiangsu Changhai beräkningen av Şişecam Elyafs vinst och hävdade att den tillämpade nivån för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte återspeglar den kostnadsstruktur som genererade den redovisade vinsten, och föreslog att Şişecam Elyafs vinst skulle beräknas på nytt genom att man skulle ta hänsyn till kvoten mellan försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och kostnaden för sålda varor eller genom att man skulle fastställa en sammanlagd uppgift för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, baserad på Şişecam Elyafs omsättning minus de omräknade kostnaderna för sålda varor.

(206)

Kommissionen betonade att den metod som användes för att beräkna vinsten fokuserade på Şişecam Elyaf som fristående företag, vilket tydligare visar vinsten för glasfiberfilamentproducenter i Turkiet. Fördelningen av kostnaden för sålda varor på glasfiberfilamentproducentens vinst följde dessutom exakta samma logik och fördelning som Jiangsu Changhai hade föreslagit för beräkningen av provisioner, förpackningskostnader och transportkostnader och som överfördes från hela gruppen till industrisegmentet. Samma metod har redan tidigare tillämpats genom att samma grupp, industrisegment och producent av glasfiberfilament under samma år (dvs. 2023) använts för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för en av GFR:s produkter i senare led (114). Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(207)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag.

(208)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(209)

För indirekt försäljning fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I etablerad rättspraxis klargörs det att justeringar enligt artikel 2.9 i grundförordningen omfattar kostnader som åsamkats en enhet som är belägen utanför Europeiska unionen, förutsatt att en sådan enhet förefaller vara importören eller exportören närstående och att kostnaderna i fråga normalt skulle bäras av en importör (115). I detta sammanhang jämställs dessa kostnader enligt rättspraxis med kostnader för dotterbolagens försäljningsverksamhet, eftersom de minskar det belopp som den exporterande producenten erhåller, i den mån de normalt bärs av importören (116). Såsom domstolen konstaterade är detta tillvägagångssätt i linje med målet i artikel 2.9 i grundförordningen. Enligt domstolen skulle detta mål inte uppnås om en exporterande producent helt enkelt kunde strukturera sin försäljning på ett sådant sätt att en mellanhand som är knuten till producenten, innan den berörda produkten importeras till Europeiska unionen, skulle ta på sig ansvaret för de kostnader som normalt bärs av en importör, i syfte att höja det exportpris som importören faktiskt betalar (117).

(210)

Kommissionen noterade att den handlare som är närstående de exporterande producenterna i Hongkong ådrog sig kostnader som normalt sett bärs av en importör, inbegripet kostnader för fakturering av icke-närstående kunder i unionen. En justering enligt artikel 2.9 i grundförordningen för dessa kostnader (försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader) och en nominell vinst var därför berättigad.

(211)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerade som importörer fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla omkostnader som hade tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst.

(212)

Eftersom inga icke-närstående importörer samarbetade i detta ärende användes en rimlig vinst, som fastställdes till 5 % i den ursprungliga undersökningen avseende glasfibermaterial (118), för en glasfiberprodukt i senare led i syfte att fastställa ett tillförlitligt exportpris vid unionens gräns.

(213)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån från fabrik, och ii) justera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(214)

Såsom förklaras i skäl 194 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(215)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, lastning och därmed sammanhängande kostnader.

(216)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: Kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

(217)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(218)

Med hänsyn till den höga graden av samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida, fastställs tullsatsen för alla övriga företag till nivån för den högsta tullsatsen som ska införas för företag i urvalet eller som är samarbetsvilliga. Tullsatsen för ”alla övriga företag” kommer att tillämpas på de företag som inte var samarbetsvilliga i undersökningen.

(219)

Chongqing Polycomp International Corporation var den enda exporterande producent som gav sig till känna under stickprovsförfarandet och som inte ingick i urvalet. Den slutgiltiga tullsatsen fastställs till den vägda genomsnittliga tullsats som gäller för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet.

(220)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(221)

Den likadana produkten tillverkades av tio producenter i unionen i början av skadeundersökningsperioden, varav två avslutade sin produktion under översynsperioden, såsom anges i skäl 46. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(222)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes till 504 019 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av tillgängliga uppgifter rörande unionsindustrin som lämnats av Glass Fibre Europe (GFE). Såsom framgår i skäl 19 valdes tre unionsproducenters produktionsanläggningar ut till urvalet, vilka står för över 60 % av den totala unionsproduktionen av den likadana produkten.

(223)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) unionsindustrins totala försäljningsvolym på den fria unionsmarknaden enligt uppgifter från GFE, och ii) importen från tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat (Comext).

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(224)

Den totala förbrukningen av glasfiberfilament i unionen minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Den ökning som observerades under 2022 berodde främst på den ekonomiska återhämtningen efter upphävandet av covid-19-åtgärderna, eftersom användarna återupptog beställningarna för att fylla på lagren och återupptog produktionen. Under 2023 minskade dock efterfrågan på glasfiberfilament i unionen, medan den under översynsperioden återhämtade sig med 2 %. Den minskade förbrukningen och den efterföljande svaga återhämtningen tillskrevs alltför stora beställningar under tidigare år och en mer försiktig privat konsumtion på grund av det ekonomiska klimatet under översynsperioden.

(225)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(226)

Även när åtgärderna var i kraft ökade importvolymen från Kina med 51 % under skadeundersökningsperioden. Med tanke på förbrukningens utveckling ökade marknadsandelen för importen från Kina från 6 % under 2021 till 10 % under översynsperioden.

(227)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(228)

Det genomsnittliga priset för import av den produkt som översynen gäller till unionen ökade ursprungligen med 22 % under 2022 på grund av exceptionellt höga fraktkostnader som följde på upphävandet av covid-19-åtgärderna. Därefter kunde en betydande minskning av de genomsnittliga importpriserna observeras. Under översynsperioden var det genomsnittliga importpriset till unionen 28 % lägre än 2021.

(229)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(230)

För den exporterande producenten Taishan Fiberglass Inc., som ingick i urvalet, undantogs försäljning inom ramen för ett särskilt leveransavtal med unionsproducenten European Owens Corning Fiberglas SPRL från beräkningarna av prisunderskridandet eftersom produkten i fråga – en alkalibeständig glasfiber som används för förstärkning av cement – inte producerades i unionen. Produkten produceras i stället uteslutande i Kina och Japan enligt ett långvarigt leveransavtal mellan dessa två företag, där produktionen är beroende av European Owens Corning Fiberglas SPRL:s proprietära teknik och insatsvaror (t.ex. bussningar).

(231)

Jämförelsen visade att importen av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina under översynsperioden såldes i unionen till priser som underskred unionsindustrins priser, uttryckt i procent av de senare, med 16,64–30,68 %, även när tillämpliga antidumpnings- och utjämningstullar räknades in.

(232)

Förutom prisunderskridande förhindrades väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum i den mening som avses i artikel 3.3 i grundförordningen. På grund av den betydande prispress som orsakades av den dumpade lågprisimporten från kinesiska exporterande producenter kunde unionsindustrin inte höja sina priser under översynsperioden i linje med utvecklingen av produktionskostnaderna i ett försök att uppnå en skälig vinst, såsom anges i tabell 9 nedan. Det betydande förhindrandet av prishöjningar bekräftades av uppgifterna i tabell 4 samt av det målprisunderskridande som konstaterats på grundval av de uppgifter som lämnats av de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(233)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(234)

Som nämns i skäl 19 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(235)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från GFE. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret.

(236)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(237)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(238)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(239)

Produktionsvolymen ökade något under 2022 jämfört med 2021 efter att man lyfte på covid-19-restriktionerna, vilket underlättade en stabilare produktion. Under 2022 ökade dessutom flera unionsproducenter som ingick i urvalet produktionsvolymen för att ackumulera lager av färdiga produkter innan de skulle påbörja planerade ugnsrenoveringar. Under 2023 och översynsperioden minskade dock produktionsvolymen avsevärt eftersom unionsproducenterna sålde av ackumulerade lager samtidigt som unionsindustrin stod inför minskad efterfrågan och ökad import av glasfiberfilament från Kina till låga priser.

(240)

Produktionskapaciteten minskade stadigt under skadeundersökningsperioden och minskade med 9 %. Såsom förklaras i skäl 46 berodde den minskade produktionskapaciteten från 2021 till slutet av översynsperioden på att vissa unionsproducenter upphörde med sin tillverkning, då Krosglass S.A. stoppade produktionen av glasfiberfilament i Polen och Electric Glass Fiber NL, B.V. inledde ett konkursförfarande. Efter brexit uteslöts dessutom NEG UK från unionsindustrin, vilket också bidrog till den uppenbara kapacitetsminskningen jämfört med den tidigare översynen.

(241)

Kapacitetsutnyttjandet minskade med tio procentenheter under skadeundersökningsperioden, eftersom produktionsvolymen minskade mer än produktionskapaciteten.

(242)

Unionsindustrins försäljningsvolym på den öppna marknaden och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden (ton)

(243)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade unionsproducenternas försäljningsvolym på unionens öppna marknad (exklusive företagsintern försäljning) och unionsproducenternas marknadsandel betydande nedåtgående trender till följd av minskad efterfrågan i kombination med ökad import från Kina till låga priser. Samtidigt som förbrukningen på den öppna marknaden minskade med 6 % minskade unionsindustrins försäljningsvolym ännu mer så att unionsindustrins marknadsandel minskade från 45 % år 2021 till 40 % under översynsperioden.

(244)

Den företagsinterna volymen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Företagsintern volym på unionsmarknaden (ton)

(245)

Unionsindustrins företagsinterna volym (bestående av företagsinterna överföringar och företagsinterna försäljningar på unionsmarknaden) på unionsmarknaden minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningen på både den öppna marknaden och den företagsinterna marknaden följde en liknande trend från 2021 till slutet av översynsperioden, men nedgången i försäljningen på den företagsinterna marknaden var sju procentenheter mindre än på den öppna marknaden.

(246)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(247)

Under skadeundersökningsperioden skedde såväl en inledande ökning som en efterföljande nedgång i antalet anställda i unionsindustrin. Den ursprungliga ökningen 2022 jämfört med 2021 motsvarade den ökade produktionen och försäljningen till följd av att man lyfte på covid-19-restriktionerna. Därefter var unionsindustrin tvungen att minska sysselsättningen för att anpassa sig till de utmanande marknadsförhållandena och upprätthålla den operativa effektiviteten, och vissa unionsproducenter upphörde helt med produktionen av glasfiberfilament, vilket förklaras i skäl 46.

(248)

Produktiviteten minskade mellan 2021 och 2023 från 190 ton/anställd till 166 ton/anställd innan den ökade under översynsperioden till 187 ton/anställd efter att sysselsättningen minskat betydligt. Effektivitetsvinsterna följde också på att flera unionsproducenter av glasfiberfilament investerade i ugnarna.

(249)

Dumpningsmarginalerna låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(250)

Unionens förbrukning minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen följde ett U-mönster. Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade ännu mer med 16 %. Unionsindustrin upplevde därmed en viss förlust av marknadsandelar i motsats till importen från det berörda landet vars marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden.

(251)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

(252)

De genomsnittliga försäljningspriserna ökade under 2022 jämfört med 2021 eftersom unionsproducenterna som ingick i urvalet kunde överföra de ökade kostnaderna till följd av inflationen på kunderna på grund av ökad efterfrågan. Under 2023 och under översynsperioden minskade de genomsnittliga försäljningspriserna till följd av en globalt lägre efterfrågan på marknaden och ökat pristryck från importen från Kina.

(253)

Produktionskostnaderna per enhet ökade med 26 % mellan 2021 och 2023 på grund av ökade arbetskraftskostnader och ökade råvaror. Dessutom har energikostnaderna varit instabila, vilket i hög grad har påverkat industrier som är starkt beroende av energi. Produktionskostnaden per enhet minskade under översynsperioden, men låg kvar långt över 2021 års nivå tack vare minskade energipriser, förbättrad energieffektivitet och framgångsrika strategier för hantering av kostnader.

(254)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(255)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd följde en konsekvent uppåtgående trend med en total ökning på 11 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen berodde främst på trycket på arbetsmarknaden i och med att företagen höjde lönerna för att behålla och locka till sig anställda på en arbetsmarknad som var stram efter covid-19 och som påverkats av hög inflation.

(256)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(257)

Lagerökningen under 2022 berodde till en början på en strategisk uppbyggnad av lagren inför planerade ugnsrenoveringar. Detta låg i linje med en tidigare period under covid-19 då det förekom en kraftig ökning av efterfrågan och problem i leveranskedjan, vilket fick unionsproducenterna att göra alltför stora beställningar av råvaror för att uppfylla produktionskraven. Efter att ugnsrenoveringarna hade slutförts minskade lagerhållningen eftersom unionsproducenterna som ingår i urvalet lyckades sälja av befintliga lager under 2023 och översynsperioden. Lagerökningarna under 2022 berodde på den ökade lageruppbyggnaden inför nedstängningen under de planerade ugnsrenoveringarna. När renoveringarna väl var klara minskade lagerhållningen eftersom unionsproducenterna som ingick i urvalet lyckades sälja dessa lager under 2023 och översynsperioden, vilket sammanfaller med en minskning av produktionsvolymen.

(258)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(259)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Unionsindustrin drabbades av förluster under 2021, men lönsamheten ökade 2022, eftersom de unionsproducenter som ingick i urvalet kunde överföra ökningen av produktionskostnaderna per enhet på kunderna tack vare gynnsamma marknadsvillkor kopplade till hög efterfrågan och höga fraktkostnader. Under 2023 och översynsperioden sjönk dock lönsamheten på grund av ökade kostnader som inte kunde kompenseras med ökade försäljningspriser på grund av ökade importvolymer till dumpade priser från Kina som underskred unionsindustrins priser.

(260)

Investeringarna ökade under skadeundersökningsperioden. Dessa investeringar gällde främst ugnsrenoveringar hos de unionsproducenter som ingick i urvalet i syfte att säkerställa utrustningens livslängd. Dessa investeringar, som planerades långt framåt, ägde rum mot bakgrund av de ogynnsamma marknadsförhållanden som rådde 2023 och under översynsperioden.

(261)

Kassaflödet från 2021 till översynsperioden uppvisade betydande fluktuationer till följd av instabila marknadsförhållanden och vissa anläggningars särskilda operativa begränsningar till följd av senareläggningen av ugnsrenoveringarna. Under skadeundersökningsperioden var 2022 det enda år då alla unionsproducenter som ingick i urvalet gjorde betydande vinster, vilka delvis uttömdes genom lageruppbyggnad inför planerade ugnsrenoveringar, vilket ledde till ett positivt kassaflöde. Under 2023 och under översynsperioden förblev kassaflödena positiva, trots allvarliga förluster. Denna till synes motsägelsefulla situation, som var särskilt uppenbar under översynsperioden, kunde till stor del tillskrivas de betydande positiva kassaflödeseffekterna till följd av minskning av de lagernivåer som hade ackumulerats under 2022.

(262)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten uppvisade samma utveckling som lönsamheten. Den ökade först 2022 innan den försämrades 2023 och ytterligare under översynsperioden, vilket gjorde det svårare för unionsindustrin att anskaffa kapital och växa.

(263)

Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrin lönsam först 2022, varefter den åter gick med förlust. Under 2023 och under översynsperioden sammanföll unionsindustrins förlustsituation med en ökning av importen från Kina till priser som låg under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser och produktionskostnader.

(264)

Unionsindustrin kunde höja sin prisnivå under 2022 för att nå lönsamhet. Under 2023 och översynsperioden ökade dock skillnaden mellan unionsindustrins försäljningspriser och importpriserna från Kina. Unionspriserna ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden, medan priserna på import från Kina minskade med 28 % under samma period. Följaktligen följde priserna på import från Kina av den produkt som översynen gäller en motsatt trend jämfört med unionsindustrins. Även om unionsindustrin tvingades sälja med förlust förlorade den marknadsandelar till importen från Kina mellan 2021 och översynsperioden.

(265)

Nästan alla skadeindikatorer utvecklades totalt sett negativt under skadeundersökningsperioden. Produktionen, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, lönsamheten och räntabiliteten försämrades samtliga, i linje med de minskade försäljningsvolymerna och marknadsandelarna. Under 2022 kunde unionen återhämta sig i viss utsträckning i takt med att efterfrågan på glasfiberfilament ökade till följd av att covid-19-åtgärderna upphävdes. Under 2023 och översynsperioden försämrades dock unionsindustrins situation ytterligare på grund av den ökade importvolymen till sjunkande priser, vilket illustreras av dess ökade förluster.

(266)

Såsom anges ovan var andra ekonomiska indikatorer, såsom räntabiliteten, negativa under skadeundersökningsperioden, med undantag för år 2022. Detta påverkade unionsindustrins förmåga att självfinansiera sin verksamhet och att anskaffa kapital, vilket därmed hindrade dess tillväxt och till och med hotade dess existens på medellång till lång sikt.

(267)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(268)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersöktes huruvida den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(269)

I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. De faktorer som kommissionen beaktade var import från andra tredjeländer än Kina, unionsindustrins exportresultat, ökade råvarukostnader och energikostnader för unionsindustrin samt minskad efterfrågan.

(270)

Kommissionen undersökte utvecklingen av importvolymen från det berörda landet och dess inverkan på unionsindustrin enligt kravet i artikel 3.6 i grundförordningen.

(271)

Undersökningen visade att trots de gällande antidumpnings- och utjämningsåtgärderna och den minskade förbrukningen ökade volymen dumpad import som underskred unionsindustrins priser från Kina både i absoluta och relativa tal under skadeundersökningsperioden. Med 2021 som referensår ökade importvolymen med 51 %, medan marknadsandelen för importen med ursprung i Kina ökade från 6 % 2021 till 10 % under översynsperioden.

(272)

Samtidigt minskades unionsindustrins marknadsandel med fem procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(273)

De genomsnittliga enhetspriserna på den dumpade importen ökade med 28 % mellan 2021 och översynsperioden, men priserna var betydligt lägre än unionsindustrins priser under samma period.

(274)

Unionsindustrin var lönsam 2022 och blev därefter förlustbringande, vilket sammanföll med den betydande minskningen av importpriserna från Kina. Även efter att ha sänkt sitt försäljningspris 2023 och under översynsperioden lyckades unionsindustrin inte behålla sin marknadsandel. Denna prissänkning gjordes på bekostnad av lönsamheten, vilket i sin tur ledde till förluster.

(275)

På grundval av ovanstående drogs slutsatsen att prisnivån på den dumpade importen från Kina hade en betydande negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation, och därför spelade en avgörande roll för den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(276)

Försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation sammanföll med en ökad förekomst av dumpad import från Kina. Mot bakgrund av den krympande marknaden hade den ökade marknadsandelen för importen från Kina i kombination med de låga genomsnittliga försäljningspriserna en negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation. Även om unionsindustrin kunde återhämta sig under 2022 kunde den inte höja sina försäljningspriser tillräckligt för att helt täcka de ökade produktionskostnaderna på grund av den ökade förekomsten av dumpad import av glasfiberfilament från Kina. Kommissionen drog därför slutsatsen att ökningen av importen från Kina till dumpade priser sammanföll med den betydande försämringen av unionsindustrins situation 2023, som fortsatte under översynsperioden.

(277)

Mot bakgrund av ovanstående fastställde kommissionen att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade orsakats av den dumpade importen från Kina i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(278)

Import av glasfiberfilament från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Egypten, Malaysia och Förenade kungariket.

(279)

Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av glasfiberfilament från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 13

Import från tredjeländer

(280)

Trenden för importen från Malaysia till unionen från 2021 till översynsperioden visade på en betydande minskning av både volymen och marknadsandelar, tillsammans med fluktuationer i prissättningen. Importvolymerna minskade kraftigt från 136 086 ton 2021 till 76 909 ton 2023, innan en mindre återhämtning skedde till 84 827 ton under översynsperioden. På motsvarande sätt minskade marknadsandelen för importen från Malaysia från 15 % till 9 % innan den förbättrades något till 10 %. Även om det genomsnittliga priset per ton inledningsvis steg med 32 % under 2022 skedde en betydande minskning under 2023 och översynsperioden.

(281)

Importvolymerna och marknadsandelen för importen av glasfiberfilament med ursprung i Egypten förblev stabila i ett läge med betydande prissvängningar, särskilt jämfört med unionens genomsnittliga priser. Importvolymerna från Egypten uppvisade en liten ökning på cirka 5 % mellan 2021 och 2022, en minskning med omkring 10 % 2023 och en återgång till de ursprungliga nivåerna under översynsperioden, med en konstant marknadsandel på 12 % som ökade något till 13 % under översynsperioden. Importpriserna från Egypten förblev lägre än både unionsindustrins genomsnittliga priser och de kinesiska importpriserna.

(282)

Importen av glasfiberfilament från Förenade kungariket till unionen mellan 2021 och översynsperioden uppvisade en volymökning och en relativt stadig marknadsandel. Importvolymerna från Förenade kungariket ökade från 2021 till 2022, för att sedan minska med omkring 12 % under 2023 och med ytterligare 5 % under översynsperioden. Marknadsandelen ökade från 4 % till 6 % under 2022 och 2023 och minskade något till 5 % under översynsperioden. Det genomsnittliga priset per ton från Förenade kungariket låg på liknande eller högre nivåer än unionsindustrins genomsnittliga pris och över priset på importen från Kina. Importpriserna från Förenade kungariket steg först med 31 % mellan 2021 och 2022 och fortsatte att öka till 1 397 euro 2023, för att sedan minska något till 1 273 euro under översynsperioden.

(283)

Importen av glasfiberfilament från tredjeländer, exklusive de som tidigare specificerats, till unionen under skadeundersökningsperioden ökade i volym och marknadsandelar som gick från 18 % till 20 %. De genomsnittliga priserna från dessa länder var dock högre än priserna på importen från Kina.

(284)

Analysen av importuppgifterna för glasfiberfilament med ursprung i andra tredjeländer ger en blandad bild. Importen från Malaysia minskade avsevärt i absoluta och relativa tal under skadeundersökningsperioden, medan den låg under unionsindustrins priser. Importen med ursprung i Egypten förblev stabil, samtidigt som den också låg under unionsindustrins genomsnittliga priser. Importen från Förenade kungariket, även om den ökade, kom in i unionen till högre priser under 2023 och översynsperioden. Importvolymerna från övriga tredjeländer som inte nämns ovan ökade i absoluta och relativa tal under skadeundersökningsperioden. Sammantaget fanns det ingen betydande import från tredjeländer som både ökade sin marknadsandel samtidigt som deras priser låg under unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden och/eller under översynsperioden i synnerhet.

(285)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen från övriga tredjeländer inte minskade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina.

(286)

Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Unionstillverkarnas exportresultat

(287)

Sedan 2021 har unionsindustrins export ökat gradvis, även om den förblev liten jämfört med den totala försäljningen. Denna export bestod till stor del av produkter med högre tekniska specifikationer, vilket skyddade dem från direkt priskonkurrens. Följaktligen skulle unionen kunna uppnå högre priser på dessa produkter av glasfiberfilament på internationella marknader jämfört med unionsmarknaden. Detta återspeglade ett strategiskt fokus på nischmarknader utomlands.

(288)

Den ökade exportförsäljningen minskade därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den skada som unionsindustrin lidit. Tvärtom gjorde exportförsäljningen det möjligt för unionsindustrin att förbättra sin allmänna ekonomiska situation tack vare den ökade försäljningsvolymen och de uppnådda prisnivåerna, som var högre än på unionsmarknaden.

(289)

De genomsnittliga energikostnaderna för unionsindustrin utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 15

Energi- och råvarupriser i unionen

(290)

Trenden för energipriserna i unionen under skadeundersökningsperioden uppvisade en betydande ökning och en eventuell stabilisering. Den kraftiga ökningen under 2022, jämfört med 2021, förvärrades av konsekvenserna av de geopolitiska spänningar som påverkade energiförsörjningen, främst på grund av Rysslands omotiverade och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina. De kraftigt höjda energipriserna påverkade i hög grad produktionskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Fram till 2023 minskade energipriserna.

(291)

Undersökningen visade att kostnaden för de viktigaste råvarorna ökade avsevärt under 2022, vilket bidrog till en betydande ökning av försäljningspriset per enhet, eftersom unionsindustrin kunde föra över dessa kostnader på kunderna. Eftersom råvarukostnaderna fortsatte att öka under 2023 sjönk tvärtom försäljningspriset per enhet eftersom unionsindustrin inte kunde överföra dessa ytterligare kostnader på kunderna. Under översynsperioden minskade råvarukostnaderna jämfört med de kostnader som observerades under åren 2023 och 2022, men unionsmarknadspriserna sjönk ännu mer eftersom unionsindustrin inte kunde bibehålla eller höja sina priser på grund av pristrycket från dumpad import från Kina.

(292)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att utvecklingen av energipriserna och råvarukostnaderna inte minskade orsakssambandet mellan den dumpade importen och unionsindustrins försämrade ekonomiska situation.

(293)

Såsom anges i skäl 245 visade försäljningen på både den öppna och den företagsinterna marknaden en liknande trend under skadeundersökningsperioden, med en långsammare nedgång, närmare bestämt sju procentenheter mindre. Den företagsinterna försäljningen kunde därför inte ses som en faktor som undergrävde orsakssambandet mellan den dumpade importen och dess inverkan på unionsindustrin.

(294)

Även om efterfrågan minskade något, såsom förklaras i skäl 171, ökade importen från Kina sin marknadsandel från 6 % 2021 till 10 % under översynsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel minskade. Dessutom drogs slutsatser i undersökningen om prisunderskridande och förhindrande av prishöjningar till följd av importen från Kina.

(295)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den minskade efterfrågan inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och försämringen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(296)

Unionsindustrins ekonomiska situation försämrades totalt sett under 2023 och översynsperioden. Dessa negativa omständigheter sammanföll tidsmässigt med en ökad marknadsandel för importen av glasfiberfilament från Kina, som skedde till dumpade priser som underskred unionsindustrins priser och kostnader, trots förekomsten av antidumpnings- och utjämningstullar.

(297)

Andra faktorer som kan ha vållat unionsindustrin skada har också analyserats. Man konstaterade då att importen från övriga tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, de ökade energipriserna, utvecklingen på den företagsinterna marknaden och den minskade efterfrågan inte försvagar det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin vållats.

(298)

I undersökningen slogs det fast att unionsindustrin har lidit väsentlig skada som vållats av den dumpade importen från Kina under översynsperioden. Såsom förklaras i skäl 52 upphörde två unionsproducenter under översynsperioden helt med sin produktion av glasfiberfilament på grund av ogynnsamma marknadsförhållanden.

(299)

Ändringen av åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att bibehålla och/eller återfå sin marknadsandel, öka produktionen och kapacitetsutnyttjandet, höja priserna för att täcka produktionskostnaderna och uppnå en lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. På denna grund skulle unionsindustrin behöva återgå till en hållbar situation som skulle göra det möjligt för den att investera i framtiden.

(300)

Om åtgärderna bibehölls på samma nivå skulle det sannolikt leda till en ytterligare förlust av marknadsandelar och försämrad lönsamhet, som blev negativ 2023 och under översynsperioden. Detta skulle eventuellt leda till att fler produktionsanläggningar stängdes ner och till fler uppsägningar, vilket skulle äventyra unionsindustrins hållbarhet.

(301)

Kommissionen drog därför slutsatsen att ändringen av antidumpningsåtgärder på import av glasfiberfilament med ursprung i Kina ligger i unionsindustrins intresse.

(302)

Inga icke-närstående importörer gav sig till känna och samarbetade i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret.

(303)

Under undersökningen gav sig endast två användare, Amiblu Holding GmbH och F.S. Fehrer Automotive GmbH, tillkänna och lämnade ytterst bristfälliga svar på frågeformuläret. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna de uppgifter som ännu inte lämnats. De tillmötesgick dock inte denna begäran inom den föreskrivna tidsfristen.

(304)

Vid inledandet framförde en annan användare, PROXIM, invändningar mot en eventuell ändring av åtgärderna. PROXIM hävdade att många användare inte kände till undersökningen, vilket hindrade dem från att lämna in frågeformuläret inom den fastställda tidsfristen.

(305)

Kommissionen vidtog dock alla nödvändiga åtgärder för att se till att alla kända användare och icke-närstående importörer som nämns i begäran underrättades i vederbörlig ordning. Dessutom offentliggjordes ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning, där alla berörda parter underrättades om undersökningen. Frågeformulär som var avsedda för användare och importörer offentliggjordes också på ärendets webbplats (119).

(306)

I sin inlaga hävdade användarna Tolnatext Fonalfeldolgozo es Müszakiszovet-gyàrto Bt. (Tolnatext) och Dr. Günther Kast GmbH & Co., som är en del av KAST Group, att genomförandet av ytterligare handelsåtgärder skulle påverka en effektiv leveranskedja negativt. Enligt Tolnatext har unionsproducenterna, trots att de skyddas av de gällande åtgärderna, inte ökat sin kapacitet att förse unionsmarknaden med glasfiberfilament för att på ett adekvat sätt tillgodose användarnas efterfrågan. De noterade dessutom att vissa roving, exempelvis low-tex-roving, inte produceras inom unionen, och att de tekniska specifikationerna för vissa som användarna kräver inte uppfylls av unionsproducenterna, vilket gör användarna ytterst beroende av tillgången till specificerade produkter från alternativa källor. Slutligen påverkades användarna i unionen negativt av minskningen av Kinas exportskatterabatt och genom ett fåtal unionsproducenters alltmer koncentrerade oligopol. PROXIM lämnade liknande synpunkter i sin inlaga om den andra noteringen om produktionsfaktorer.

(307)

Undersökningen slog fast att dessa påståenden var ogrundade. Såsom framhålls i skäl 260 har unionsindustrin gjort betydande investeringar trots svåra marknadsförhållanden. Ytterligare kapacitetsutbyggnad kräver dock långsiktiga kapitalåtaganden, som är beroende av att lika villkor upprätthålls där konkurrenskraftiga producenter kan förutse en rimlig räntabilitet. Unionsindustrin drabbades också av illojal import från andra länder såsom Egypten (120) och svåra marknadsförhållanden, inbegripet effekterna av covid-19-pandemin.

(308)

glasfiberfilament är i hög grad en standardiserad produkt. Trots olika skillnader i utseende och potentiella skillnader i slutliga tillämpningar har alla olika typer av glasfiberfilament samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och används huvudsakligen för samma ändamål. Användare av glasfiberfilament kan därför byta försörjningskälla eftersom alternativa försörjningskällor finns tillgängliga utanför Kina, däribland Malaysia, Egypten, Förenade kungariket och andra källor. Unionsindustrin har dessutom kapacitet, förmåga och teknik för produktion av många efterfrågade typer, till exempel low-tex-roving. Unionsindustrin har investerat i innovation och har konsekvent samarbetat med industrier i senare led i FoU-insatser för att skräddarsy produkter på ett effektivt sätt. Tyvärr kunde sådana investeringar, såsom anges i skäl 327, inte alltid göras på grund av den hårda konkurrensen på grund av dumpad import från Kina.

(309)

Även med minskningen av Kinas exportskatterabatt i november 2024 fortsatte stora importvolymer att komma in på unionsmarknaden. Detta tydde på att enbart rabatten inte i någon större utsträckning påverkade marknadsdynamiken. Farhågorna rörande marknadskoncentrationen analyserades. I detta avseende noterade kommissionen att regleringsorganen i allmänhet noggrant granskar sammanslagningar och förvärv för att förhindra konkurrensbegränsande beteende. Sådana frågor omfattas dock inte av den aktuella handelsundersökningen. På grundval av detta avvisades dessa påståenden.

(310)

Användaren Optiplan GmbH lämnade synpunkter efter den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande, enligt vilken alla berörda parter måste lämna synpunkter, uppgifter och bevisning till stöd för dessa inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet har offentliggjorts. I sin inlaga hävdade Optiplan att en ökning av de kombinerade antidumpnings- och utjämningstullarna skulle påverka företagets verksamhet eftersom den skulle störa leveranskedjan på grund av den begränsade tillgången och behovet av att kvalificera nya leverantörer. Optiplan hävdade också att högre åtgärder också skulle öka företagets kostnader.

(311)

Även om Optiplan inte lade fram någon bevisning till stöd för sitt påstående om bristande utbud hänvisar kommissionen till skäl 307 där denna fråga redan har tagits upp. I avsaknad av svar på frågeformuläret från Optiplan kunde påståendet om kostnader inte bedömas. Dessa synpunkter avvisades därför.

(312)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Proxim att kommissionen inte tagit vederbörlig hänsyn till den situation som unionens användare av glasfiberförstärkningar befinner sig i och dessas argument. Företaget hävdade att användarna befinner sig i en betydligt svårare konkurrenssituation än unionsproducenterna, särskilt de som är vertikalt integrerade. Proxim hävdade vidare att kommissionen inte gett tillräckligt stöd till användarna för att underlätta deras faktiska deltagande i undersökningen, vilket ledde till att deras farhågor inte återspeglades på ett korrekt sätt i slutsatserna.

(313)

Kommissionen erinrade om att alla kända användare och icke-närstående importörer som identifierades i begäran vederbörligen informerats om inledandet av översynen. Ett tillkännagivande om inledande offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning, frågeformulär för användare och importörer gjordes tillgängliga online och alla parter uppmanades att lämna synpunkter och begära att bli hörda. Flera användare, däribland Proxim, lämnade synpunkter, och parter som begärde att bli hörda beviljades höranden. Kommissionen drog därför slutsatsen att användarna gavs alla möjligheter att delta och att deras synpunkter beaktades i enlighet med förfarandekraven.

(314)

Proxim hävdade också att de kinesiska myndigheterna, enligt offentligt tillgängliga uppgifter, i slutet av 2024 sänkte nivån för exportskatterabatter för vissa kategorier av icke-metalliska mineralprodukter, inklusive potentiellt relevanta tullpositioner för glasfiberfilament, från 13 % till 9 %. Företaget ansåg att denna utveckling på ett effektivt sätt sänkte subventionsnivån från Kinas sida och att detta borde ha beaktats vid fastställandet av nivån för utjämningsåtgärderna.

(315)

När det gäller sänkningen av Kinas exportskatterabatt i slutet av 2024 noterade kommissionen att stora volymer dumpad import från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden även efter sänkningen av rabatten. Såsom anges i undersökningen ändrade rabatterna inte nämnvärt marknadsdynamiken, som fortfarande kännetecknas av betydande prisunderskridande och av att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras av importen från Kina. Dessutom gjordes sänkningen av nivån för exportskatterabatter efter översynsperioden och kunde därför inte beaktas vid fastställandet av subventionsnivån i detta förfarande.

(316)

Proxim hävdade vidare att den nuvarande nivån på åtgärderna riskerar att skada industrier i senare led i unionen genom att deras kostnader ökar jämfört med konkurrenter utanför unionen. Proxim pekade särskilt på risken för minskad konkurrenskraft för unionens användare och en eventuell omlokalisering av verksamhet i senare led utanför unionen. Proxim begärde därför att kommissionen skulle säkerställa bättre balans mellan skyddet av unionsproducenterna och unionsanvändarnas intressen, för att undvika för de senare åsamkas oproportionerlig skada.

(317)

När det gäller påståendet att åtgärderna skulle öka användarnas kostnader och minska deras konkurrenskraft jämfört med aktörer utanför unionen konstaterade kommissionen att de eventuella kostnadseffekterna förväntas bli begränsade med tanke på glasfiberförstärkningarnas måttliga andel av de totala produktionskostnaderna och tillgången till alternativa försörjningskällor. Kommissionen drog slutsatsen att åtgärderna inte väsentligt skulle påverka unionsanvändarnas konkurrenskraft eller leda till omlokalisering av verksamhet i senare led. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(318)

På grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgång till och i avsaknad av meningsfulla svar från användare och importörer fanns det ingen bevisning som motsäger slutsatsen att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på icke-närstående importörer och användare förväntas vara begränsad och inte kommer att uppväga åtgärdernas positiva inverkan på unionsproducenterna.

(319)

Företag som levererar epoxiharts till unionsindustrin, Olin Epoxy & Chemicals International (US), Westlake Epoxy BV (NL) och Spolek pro chemickou a hutní výrobu, akciová společnost (CZ), uttryckte sitt stöd för genomförandet av åtgärderna. De betonade vikten av att alla viktiga komponenter och material inom denna värdekedja finns i unionen för att säkerställa resiliens inom strategiska sektorer. De hävdade vidare att bibehållandet av en sådan förekomst kommer att stärka leveranskedjan och öka unionens innovationsförmåga och effektivt tillgodose efterfrågan på marknaden.

(320)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl för att det inte låg i unionens intresse att ändra åtgärderna beträffande import av glasfiberfilament med ursprung i Kina.

(321)

Såsom konstateras i skäl 267 led unionsindustrin väsentlig skada under översynsperioden. Följaktligen är åtgärdernas nuvarande nivå inte längre tillräcklig för att motverka den dumpning som vållar skada.

(322)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse är det uppenbart att de befintliga åtgärderna inte leder till avsedda resultat när det gäller att undanröja skadan. Nivån på de gällande åtgärderna bör därför ändras för att förhindra att unionsindustrin vållas skada genom dumpning.

(323)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(324)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom försäljning till ett målpris i den mening som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(325)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(326)

När det gäller lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Kina undersökte kommissionen den vinst som uppnåtts av de unionsproducenter som ingår i urvalet under en period på tio år. Det noterades att import från Kina förekom på unionsmarknaden under alla 10 år och att det därför inte var möjligt att fastställa en vinstmarginal på grundval av något av dessa år före ökningen av importen från Kina. År 2022 befanns också vara starkt påverkat av den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin och verkade inte vara lämpligt för att fastställa vinstmålet. Det ansågs därför att år 2016 var lämpligt eftersom det var det senaste året då unionsindustrin bedrev verksamhet under normala marknadsförhållanden efter införandet av antidumpnings- och utjämningsåtgärder år 2014. År 2016 uppnådde unionsindustrin en vinst på 12,28 %, medan importen från Kina stod för 8 % av förbrukningen i unionen (121).

(327)

Unionsindustrin visade att EU:s investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter under kontrollbesöken på plats genom att kontrollera företagets interna räkenskaper avseende investeringsplaner, förvaltningsbeslut och årsredovisningar. Unionsindustrins påståenden ansågs vara underbyggda. För att spegla detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, forskning och utveckling och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen och verifierade av kommissionen med de faktiska utgifterna för investeringar, forskning och utveckling och innovation under skadeundersökningsperioden. På grundval av kontrollerade uppgifter om investeringar som inte kunde genomföras under skadeundersökningsperioden ökades vinstmarginalerna med mellan 0,26 % och 1,99 % beroende på vilka producenter som ingick i urvalet.

(328)

Det vinstmål som fastställdes i denna undersökning och i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen varierade således mellan 12,54 % och 14,27 % beroende på den situation som konstaterats för vart och ett av företagen som ingick i urvalet.

(329)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att lägga till respektive vinstmarginal på produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingår i urvalet under översynsperioden.

(330)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i under den period då åtgärden tillämpas. På grundval av de inlämnade uppgifterna, som styrktes av företagens rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen att det inte fanns några ytterligare kostnader för att efterleva sådana avtal under översynsperioden.

(331)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, exklusive antidumpnings- och utjämningstullar, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. Såsom förklaras i skäl 230 undantogs försäljning enligt det särskilda leveransavtalet med unionsproducenten European Owens Corning Fiberglas SPRL från beräkningarna av skademarginalen när det gäller den exporterande producenten Taishan Fiberglass Inc som ingick i urvalet.

(332)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 218 och 219).

(333)

Efter utlämnandet av uppgifter pekade Glass Fibre Europe på vissa skrivfel i beräkningen av skademarginalen. Efter att ha granskat dessa synpunkter identifierade och korrigerade kommissionen felen i beräkningarna, vilket ledde till en justering av den skademarginal som lämnades ut till de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna.

(334)

I enlighet med artikel 24.1 och artikel 15.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (122) och för att undvika dubbelräkning införde kommissionen först den slutgiltiga utjämningstullen. Utjämningstullarna förblev oförändrade, med undantag för Jiangsus utjämningstull, eftersom tullen för detta företag (4,9 %) fastställdes till nivån för skademarginalen i den ursprungliga undersökningen. Detta följdes av den återstående slutgiltiga antidumpningstullen, som motsvarade den relevanta dumpningsmarginalen minus beloppet för utjämningstullen, och som när det gäller Jiangsu minskades med subventionsmarginalen (5,8 %). Eftersom undersökningen visade att dumpningsmarginalerna var lägre än skademarginalerna bör antidumpningstullar införas på samma nivå som dumpningsmarginalerna. Eftersom dumpningsmarginalen minskades med hela subventionsbeloppet förekom inget problem med dubbelräkning.

(335)

På grundval av ovanstående fastställs nivån på tullarna till följande:

(336)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningarna. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa tullsatser och bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(337)

Ett företag får begära att dessa individuella tullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (123). Begäran måste innehålla all relevant information som visar att ändringen inte inverkar på företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget bör en förordning om namnändringen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(338)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga vid uppvisandet av en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull och utjämningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(339)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(340)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(341)

För att säkerställa att tullarna tillämpas korrekt bör tullarna för all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden.

(342)

Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under översynsperioden bör kunna be kommissionen om att omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden, ii) företaget är inte närstående någon exporterande producent som gjorde detta, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(343)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.