Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2386 av den 27 november 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EG) nr 452/2007 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ukraina (de ursprungliga åtgärderna).

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 1243/2010 (3) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor från G Since Hardware (Guangzhou) Co, en kinesisk exporterande producent av strykbrädor. De undersökningar som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan de ursprungliga undersökningarna.

(3)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 77/2010 (4) ändrade rådet de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina, efter en översyn avseende en ny exportör enligt artikel 11.4 i grundförordningen.

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 270/2010 (5) ändrade rådet åtgärderna efter en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.

(5)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 805/2010 (6) återinförde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor från Foshan Shunde Yongjian Housewares and Hardware Co. Ltd, Foshan Ltd, Foshan, en kinesisk exporterande producent av strykbrädor, för att rätta sig efter domstolens dom i mål C-141/08 P (7).

(6)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 987/2012 (8) återinförde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina, tillverkade av Zhejiang Harmonic Hardware Products Co. Ltd, för att rätta sig efter domstolens dom i mål T-274/07 (9).

(7)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 695/2013 (10) förlängde rådet åtgärderna med ytterligare fem år avseende import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina och upphävde åtgärderna på import av strykbrädor med ursprung i Ukraina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen och en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.

(8)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/1662 (11) återinförde rådet de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(9)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft uppgår till mellan 18,1 % och 39,6 % på import från de exporterande producenter som ingår i urvalet och till 42,3 % på import från alla övriga företag i Folkrepubliken Kina.

(10)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (12) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(11)

Begäran om översyn ingavs den 29 juni 2024 av fem unionsproducenter (Afer FUTE - Fábrica de Utilidades de Tubo S.A., Brabantia Latvia SIA, Colombo New Scal SpA, Rörets Polska Sp. z o.o och Sonecol Indústria Metalurgica de Utilidades Domésticas S.A.) (sökandena) för unionens strykbrädesindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen (begäran). Begäran grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och återkommande skada för unionsindustrin.

(12)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång, och inledde därför den 1 oktober 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång beträffande import till unionen av strykbrädor med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (13) (tillkännagivandet om inledande).

(13)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(14)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökandena, andra unionsproducenter, alla kända producenter i Kina, importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(15)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(16)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(17)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet baserat på representativiteten i fråga om produktions- och försäljningsvolym för den likadana produkten. Urvalet bestod av tre unionsproducenter, som stod för mer än 55 % av den beräknade totala volymen av unionens produktion och försäljning, och säkerställde en god geografisk spridning. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Ingen av de berörda parterna hade några synpunkter, och kommissionen bekräftade därför att de unionsproducenter som ingick i det preliminära urvalet slutligen hade valts ut för att ingå i det slutgiltiga urvalet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(18)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(19)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. På grund av den bristande samarbetsviljan beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(20)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända producenter i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen myndigheterna i exportlandet och producentorganisationer att identifiera och/eller kontakta andra eventuella producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(21)

Ingen exporterande producent i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet. På grund av den bristande samarbetsviljan beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(22)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(23)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(24)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter som ingick i urvalet, icke-närstående importörer och användare. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt på nätet (14) på dagen för inledandet av undersökningen.

(25)

Svar på frågeformulären mottogs endast från tre av de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(26)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter:

(27)

Den 19 september 2025 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(28)

Inga synpunkter som bestred kommissionens avgöranden inkom.

(29)

Den produkt som denna översyn vid giltighetstidens utgång gäller är densamma som i de ursprungliga undersökningarna och den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, närmare bestämt strykbrädor, fristående eller ej, med eller utan ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, inklusive ärmbrädor och väsentliga delar, dvs. ben, bräda och strykjärnsställ (den produkt som översynen gäller).

(30)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3924 90 00 , ex 4421 99 99 , ex 7323 93 00 , ex 7323 99 00 , ex 8516 79 70 och ex 8516 90 00 (Taric-nummer 3924 90 00 10, 4421 99 99 10, 7323 93 00 10, 7323 99 00 10, 8516 79 70 10 och 8516 90 00 51).

(31)

Såsom fastställdes i de ursprungliga undersökningarna samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(32)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(33)

Under översynsperioden fortsatte importen av strykbrädor från Kina. Enligt uppgifter som medlemsstaterna rapporterat till kommissionen i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (artikel 14.6-databasen) svarade importen av strykbrädor från Kina för omkring 6 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med 11 % under den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (15). I absoluta tal var importvolymen betydande under översynsperioden och följde en ökande trend under skadeundersökningsperioden.

(34)

Såsom nämns i skäl 21 samarbetade ingen av exportörerna/producenterna i Kina i undersökningen. Den 16 december 2024 underrättade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna om att den på grund av det bristande samarbetet skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda sina avgöranden om fortsatt eller återkommande dumpning och skada vad gäller exportörerna/producenterna i Kina på tillgängliga uppgifter. Kommissionen mottog inga synpunkter eller påståenden från de kinesiska myndigheterna rörande tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen.

(35)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades följaktligen avgörandena om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada på tillgängliga uppgifter, särskilt på de uppgifter som lämnats i begäran och statistiken från artikel 14.6-databasen. Dessutom använde sig kommissionen av andra källor till offentligt tillgänglig information, såsom Världsbanken, databaserna Global Trade Atlas (GTA) och Orbis Bureau van Dijk (Orbis) samt statistik från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Kommissionen grundade sig även på avgörandena i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång samt avgörandena från de antidumpningsundersökningar avseende samma produkt som inletts av de behöriga myndigheterna i Förenta staterna och Förenade kungariket.

(36)

Då det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig när undersökningen inleddes som visade på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(37)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och ingen inlaga angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inkom inom den angivna tidsfristen. Därefter underrättade kommissionen den 19 december 2024 de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter eller påståenden rörande tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen inkom.

(38)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(39)

Den 19 maj 2025 informerade kommissionen de berörda parterna genom en notering om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av strykbrädor (noteringen om produktionsfaktorer). På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden samt begäran fastställde kommissionen dessutom Turkiet som lämpligt representativt land. Kommissionen mottog inga synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer.

(40)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(41)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(42)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(43)

Kommissionen granskade bevisningen i ärendehandlingarna för att avgöra om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen förekom i Kina och därmed gjorde det olämpligt att använda inhemska priser och kostnader i det landet. Analysen omfattade följande bevisuppgifter om de olika kriterier som är relevanta för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar.

(44)

För det första innehöll bevisningen i begäran nedanstående uppgifter som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar.

(45)

Sökandena påpekade att den berörda marknaden i stor utsträckning försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll eller politisk styrning av de kinesiska myndigheterna. Sökandena noterade att ett sådant inflytande inte bara inbegriper marknaden för den produkt som översynen gäller, utan även marknaden för viktiga råvaror (närmare bestämt stål). Enligt sökandena uppnår de kinesiska myndigheterna detta genom två huvudsakliga kanaler, där den ena innebär att sektorns företagsstruktur omformas och den andra att enskilda statsägda företags ledning och personal kontrolleras (16).

(46)

Sökandena noterade kommissionens avgöranden i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång och uppgav att leverantörerna av huvudkomponenterna i den berörda produkten ägs av den kinesiska staten. I begäran noterade sökandena inte bara att producenter av strykbrädor, såsom Since Hardware (Guangzhou) Co., Ltd., upprätthåller nära kopplingar till det kinesiska kommunistpartiet (17), utan hänvisade även till kommunistpartiets inflytande på leverantörer av huvudkomponenterna i den produkt som översynen gäller, vilket fastställdes i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (18).

(47)

Sökandena betonade även att statens närvaro i företag gör det möjligt för staten att ingripa i fråga om priser och kostnader. De hänvisade till kommissionens avgöranden i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång och uppgav att ett sådant ingripande uppnås genom att kommunistpartiet har celler i både offentliga och privata företag (19). Priser och kostnader påverkas genom olika instrument, såsom den konstlade ökningen eller minskningen av råvaruförsörjningen eller genom en prissättningsmekanism (20).

(48)

Sökandena uppgav vidare att offentlig politik eller offentliga åtgärder diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna Sökandena noterade i detta avseende att ”den kinesiska politiken bevisligen är interventionistisk”. Framför allt nämnde sökandena politiska åtgärder såsom Made in China 2025, ”som fastställer målet att främja tillverkningsindustrin, […] och identifierar subventioner för låneräntor som en typ av finansiellt stöd till företag” och anger vidare att ”banker och andra långivare förväntas stödja denna politik genom att ge lån till företag som är verksamma inom sådana sektorer” (21).

(49)

Sökandena noterade att sektorn för den produkt som översynen gäller i hög grad påverkas av de politiska åtgärderna för stål, som är den huvudsakliga råvaran vid tillverkning av strykbrädor. I detta avseende noterade sökandena ”den övergripande statliga kontrollen, som hindrar de fria marknadskrafterna från att råda inom stålsektorn” (22).

(50)

Vidare pekade sökandena på en avsaknad av eller en diskriminerande eller otillräcklig tillämpning av konkurs-, bolags- eller egendomsrätten. Sökandena hänvisade till kommissionens avgöranden i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång och uppgav att ”sektorn för den berörda produkten är föremål för de fallande snedvridningar som följer av den diskriminerande tillämpningen eller den otillräckliga tillämpningen av konkurs- och egendomsrätten” (23).

(51)

Sökandena pekade dessutom på snedvridningen av lönekostnaderna inom sektorn för den produkt som översynen gäller och dess råvaror i Kina, med hänvisning till den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, där det fastställdes att ”lönekostnaderna var snedvridna inom sektorn för tillverkning av strykbrädor och inom sektorerna för dess huvudsakliga komponenter” (24).

(52)

Slutligen noterade sökandena att tillgången till finansiering snedvrids till förmån för producenter av den produkt som översynen gäller. Enligt sökandena ”kännetecknas det finansiella systemets funktion av statlig närvaro, i samband med både upplåning och utlåning, samt av avsaknaden av normala marknadsmekanismer såsom effektiva och transparenta konkursförfaranden och förfaranden för marknadsutträden” (25).

(53)

För det andra konstaterade kommissionen i nyligen genomförda undersökningar av sektorn för den produkt som översynen gäller eller stålsektorn – i och med att stål är den huvudsakliga råvaran vid tillverkning av strykbrädor – i Kina (26) att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekom betydande statliga ingripanden i Kina, vilket ledde till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (27). Framför allt drog kommissionen slutsatsen att stålsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (28), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (29). Kommissionen konstaterade vidare att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna, liksom i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror, dessutom har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. På det hela taget leder systemet med planekonomi i Kina till att resurser styrs till sektorer som utsetts till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga av regeringen, i stället för att fördelas i linje med marknadskrafterna (30). Kommissionen drog slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (31). Likaledes konstaterade kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (32), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagsaktörers tillgång till kapital i Kina (33).

(54)

För det tredje drog kommissionen i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång av den produkt som översynen gäller (34) slutsatsen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen känner inte till några större strukturförändringar i Kina i allmänhet och/eller i den relevanta sektorn i synnerhet som skulle kunna påverka denna slutsats.

(55)

För det fjärde visade ytterligare bevisning i rapporten, som utarbetats av kommissionen i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen, på förekomsten av betydande snedvridningar även under översynsperioden.

(56)

För det femte har varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(57)

Mot bakgrund av ovanstående visade den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, dvs. i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(58)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(59)

Såsom anges i skäl 39 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: noteringen om produktionsfaktorer av den 19 maj 2025. I denna notering beskrivs de faktiska omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. I noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(60)

I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Turkiet som ett land som enligt Världsbanken har en med Kina jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå, dvs. landet klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland på grundval av sin bruttonationalinkomst och det är känt att den produkt som översynen gäller produceras i landet.

(61)

Inga synpunkter inkom beträffande det land som identifierades i denna notering.

(62)

Kommissionen analyserade noga alla relevanta uppgifter i ärendet rörande produktionsfaktorerna i det möjliga representativa landet och noterade följande:

(63)

Mot bakgrund av ovanstående informerade kommissionen de berörda parterna i noteringen om produktionsfaktorer om att den avsåg använda Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(64)

De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land i det representativa landet.

(65)

Inga synpunkter inkom.

(66)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(67)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(68)

Inga synpunkter inkom från berörda parter i detta avseende.

(69)

I noteringen om produktionsfaktorer redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. Inga synpunkter inkom.

(70)

Kommissionen angav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvarorna. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda Turkstat för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (38). När det gäller energi visade den föregående undersökningen att den el och naturgas som används vid produktionen av strykbrädor saknar betydelse. Energikostnaden kommer därför även i denna undersökning att anses vara försumbar (39).

(71)

Med beaktande av uppgifterna i begäran beslutades att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för strykbrädor

(72)

En strykbräda består i regel av ett hårt, smalt och platt material som skyddas av ett värmesäkert överdrag och som ofta har vikbara ben, på vilken klädesplagg eller linne kan strykas. Enligt definitionen av den produkt som översynen gäller och som omfattas av denna undersökning kan detta också innefatta strykbrädor med ångfunktion, uppvärmning eller blåsfunktion, ärmbrädor och andra delar. Den huvudsakliga råvara som används i strykbrädor är metall, främst stål (plåt, rör, trådar). Andra råvaror som används vid produktionen av strykbrädor är färg/beläggning, plastdelar, skum och tyg.

(73)

Kostnadsstrukturen varierar beroende på vilken typ av strykbräda som produceras; exklusiva strykbrädor innehåller t.ex. andra typer av material än enklare strykbrädor. Kommissionen utgick från begäran om översyn för att specificera vilka produktionsfaktorer som används för att producera strykbrädor. Såsom nämns ovan inkom ingen av de berörda parterna med några synpunkter i detta avseende.

(74)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras från fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (41). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skälen 43–57 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte fanns någon bevisning för att samma snedvridningar inte påverkade produkter avsedda för export på samma sätt ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Importvolymen från övriga tredjeländer förblev representativ efter att importen från Kina till det representativa landet undantagits.

(75)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 87–89 och arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som snarare är inriktad på att fastställa om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller skulle kunna återkomma, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transporter. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed en högre dumpningsmarginal.

(76)

Turkiets statistikbyrå offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2022 för genomsnittliga arbetskraftskostnader inom stålsektorn i den statistiska näringsgrensindelningen (Nace), som omfattar arbetskraftskostnader inom ståltillverkningssektorn, dvs. Nace-kod C-259: Annan metallvarutillverkning (42).

(77)

Enligt begäran om översyn saknar den energi (elektricitet och naturgas) som används under produktionen av strykbrädor betydelse. Detta bekräftades av undersökningsresultaten i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, vilka inte har bestridits i den aktuella undersökningen. Eftersom det inte hade framkommit några uppgifter som motsäger dessa undersökningsresultat godtogs de, och energikostnaderna ansågs inom ramen för denna undersökning därför vara försumbara.

(78)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(79)

I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökandena fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna i enlighet med den modell som tagits fram. Eftersom det inte fanns några offentligt tillgängliga uppgifter för turkiska producenter av strykbrädor fastställdes försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinsten på grundval av uppgifterna i den sektorsstatistik som offentliggjorts av Turkiets centralbank, nämligen den senaste tillgängliga statistiken (2023) för produkter inom C-259: Annan metallvarutillverkning.

(80)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Då inga kinesiska producenter/exporterande producenter samarbetade gick det inte att fastställa vilka strykbrädemodeller som producerades i Kina. Kommissionen förlitade sig på de uppgifter som tillhandahölls av sökandena i begäran om översyn i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Sökandena hade identifierat sex strykbrädesmodeller, både enklare och mer exklusiva modeller. Normalvärdet fastställdes för dessa modeller enligt den metod som beskrivs i skälen 81–83.

(81)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade kommissionen sig på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av strykbrädor.

(82)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skäl 78. Kommissionen lade till följande till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(83)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(84)

Eftersom ingen kinesisk exporterande producent samarbetade och kommissionen därför inte hade några uppgifter om produktmixen för vare sig den inhemska försäljningen eller exporten till unionen fastställde kommissionen även ett landsomfattande normalvärde genom att ta fram ett genomsnitt av normalvärdena per produkttyp.

(85)

Eftersom de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset för all import utifrån tillgängliga uppgifter. Exportpriset baserades på uppgifter från artikel 14.6-databasen och justerades till nivån fritt ombord (fob) genom avdrag för hantering och sjöfrakt på grundval av den bevisning som lades fram i begäran om översyn (43). Eftersom importvolymerna rapporteras i kg i artikel 14.6-databasen omvandlade kommissionen siffrorna till delar (enheter) med hjälp av den konverteringsnyckel som fastställdes i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (44), som nämns i skäl 8.

(86)

Eftersom de exporterande producenterna från Kina inte samarbetade och siffrorna i artikel 14.6-databasen omfattar alla strykbrädor utan åtskillnad hade kommissionen inga detaljerade uppgifter om produktmixen. Därför använde kommissionen även exportpriserna per produkttyp från de erbjudanden och bud som lämnades i begäran (45), justerade till fob-nivå på samma grundval som uppgifterna i artikel 14.6-databasen. Eftersom begäran inte innehöll någon bevisning för de interna transportkostnaderna i Kina använde kommissionen fob-priset som ett mått på priset från fabrik. Med hänsyn till slutsatserna om dumpning i skälen 87–89 och till arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som snarare är inriktad på att fastställa om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller skulle kunna återkomma än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att dra av för inhemska transporter, eftersom det endast skulle resultera i ett lägre exportpris och följaktligen en högre dumpningsmarginal.

(87)

Kommissionen jämförde det landsomfattande genomsnittliga konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det exportpris från fabrik som fastställts enligt ovan. På denna grundval fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till mer än 10 %.

(88)

Kommissionen jämförde även exportpriserna utifrån begäran om översyn med de normalvärden som fastställts för motsvarande produkttyper under denna undersökning. På denna grundval fastställdes dumpningsmarginalerna, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till mellan 37 % och 104 %, beroende på produkttyp.

(89)

Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(90)

Sedan det konstaterats att dumpning förekommit under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(91)

Inga av de kinesiska exportörerna/producenterna lämnade någon information om den faktiska produktionskapaciteten i Kina. Det finns inte heller några offentligt tillgängliga uppgifter om strykbrädor specifikt, såsom statistik eller marknadsstudier, och avgörandena fick därför grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. de uppgifter som sökandena lämnat i begäran om översyn samt avgörandena från den föregående översynen vid giltighetstidens utgång.

(92)

Enligt uppgifterna i begäran har de kinesiska producenterna en överskottskapacitet (46). Den bevisning som sökandena lade fram i begäran baserades på den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och bekräftades av slutsatserna i rapporten från Förenta staternas internationella handelskommission (ITC, International Trade Commission) från augusti 2021 (tredje översynen av antidumpningstullen). De sistnämnda visar att de kinesiska producenterna har kapacitet att ytterligare öka exporten av den berörda produkten genom att flytta produktionen mellan de befintliga produktionslinjerna beroende på efterfrågan. De exportuppgifter som användes i ITC-rapporten visade redan att de kinesiska producenterna mellan 2015 och 2020 var de största globala exportörerna av produkter i den övergripande produktkategorin ”Andra möbler av metall”, inbegripet strykbrädor. De svarade för 46–56 % av den globala exporten av dessa produkter (47). Enligt sökandena och på grundval av den senaste rapporten härrör denna överkapacitet från de kinesiska myndigheternas snedvridande stöd och överkapaciteten för den huvudsakliga insatsvaran, dvs. stål.

(93)

Baserat på avgörandena i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, som inte har bestridits i den aktuella undersökningen, kan de kinesiska producenterna med lätthet installera ytterligare produktionskapacitet eftersom tillverkningsprocessen främst är arbetskraftsbaserad. Dessutom producerar de kinesiska producenterna av strykbrädor också andra metallprodukter i produktionslinjer som lätt skulle kunna användas för att producera strykbrädor. Detta gör det möjligt för de kinesiska producenterna att öka produktionen av strykbrädor genom att växla produktionen mellan de befintliga produktionslinjerna beroende på efterfrågan. En sådan kapacitetsökning kräver inte några stora investeringar eller särskilda färdigheter och det är därför lätt att växla mellan olika produkter. Under den aktuella undersökningen framkom ingen information som skulle motsäga dessa avgöranden.

(94)

På denna grundval konstaterades det i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång att det finns omfattande produktionskapacitet i Kina, som täcker åtminstone nästan 100 % av förbrukningen i EU, som utan problem skulle kunna ökas ännu mer (48). Under den aktuella undersökningen framkom ingen information som skulle motsäga dessa avgöranden.

(95)

Analysen av den kinesiska exporten visar att EU-marknaden, trots de gällande antidumpningsåtgärderna, förblir en av de viktigaste exportmarknaderna för kinesiska producenter av strykbrädor.

(96)

Detta bekräftas av att den kinesiska marknadsandelen fortfarande uppgick till 6 % under översynsperioden, trots de gällande antidumpningsåtgärderna. Detta visar tydligt att EU kvarstår som en attraktiv marknad för de kinesiska producenterna av strykbrädor och att importen från Kina sannolikt skulle öka om åtgärderna upphörde att gälla.

(97)

I augusti 2021, inom ramen för Förenta staternas tredje översyn vid giltighetstidens utgång (49), efter en första (50) och en andra (51) översyn vid giltighetstidens utgång, som härrörde från den ursprungliga antidumpningsundersökning som inleddes 2003 och varigenom antidumpningstullar infördes på strykbrädor från Kina på mellan 9,47 % och 157,68 %, tillkännagav Förenta staternas handelsdepartement att en antidumpningstull på strykbrädor från Kina skulle fortsätta tillämpas under ytterligare fem år.

(98)

Utöver dessa tullar omfattas sedan den 24 september 2018 strykbrädor som importeras till Förenta staterna från Kina av en ytterligare värdetull på 10 %, som den 10 maj 2019 höjdes ytterligare till 25 % (52).

(99)

Efter en undersökning av ändrade omständigheter rörande beslutet om antidumpningstull på import av strykbrädor från Kina, som ursprungligen inleddes 2022, beslutade Förenta staternas handelsdepartement den 19 april 2023 att inte upphäva beslutet om införande av sådana tullar (53).

(100)

När det gäller Förenade kungariket beslutade den brittiska myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument att EU:s antidumpningstullar på strykbrädor med ursprung i Kina skulle överföras till landet. Antidumpningstullarna på import av strykbrädor från Kina till EU, dvs. de som för närvarande är tillämpliga i EU, infördes genom en övergång även på import av strykbrädor från Kina till Förenade kungariket (54).

(101)

Dessa åtgärder i Förenta staterna och Förenade kungariket begränsar de kinesiska producenternas exportmarknader, vilket gör det sannolikt att de skulle öka sin export till unionen om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(102)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden enligt vad som fastställs i skälen 87–89 och om den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som förklaras i skälen 91–101, drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta är betydande om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla.

(103)

Den likadana produkten tillverkades av 11 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(104)

Unionens sammanlagda produktion under översynsperioden fastställdes till cirka 3,7 miljoner enheter. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden och som dubbelkontrollerats mot de kontrollerade uppgifterna för företagen i urvalet. Såsom anges i skäl 17 stod unionsproducenterna i urvalet för 55 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten i unionen.

(105)

Förbrukningen i EU fastställdes på grundval av importvolymen i artikel 14.6-databasen och unionsindustrins försäljningsvolym i EU, enligt sökandens uppgifter. Dessa försäljningsvolymer dubbelkontrollerades och uppdaterades där så var nödvändigt med kontrollerade uppgifter från unionsproducenterna i urvalet. Eftersom importvolymerna rapporteras i kg i artikel 14.6-databasen omvandlade kommissionen vid behov siffrorna till delar (enheter) med hjälp av den konverteringsnyckel som fastställdes i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (55), som nämns i skäl 8.

(106)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (antal)

(107)

Förbrukningen i EU minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Den största prisminskningen skedde mellan 2020 och 2022. Nedgången mellan 2021 och 2023 skedde under en period med stigande priser för att täcka den plötsliga ökningen av kostnaderna för insatsvaror, främst stål, efter krigsutbrottet i Ukraina (56). Förbrukningen ökade något igen under översynsperioden jämfört med helåret 2023.

(108)

Under skadeundersökningsperioden utvecklades importen till unionen från Kina och marknadsandelen på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (styck) och marknadsandel

(109)

Importen minskade med 45 % mellan 2020 och 2022, men ökade sedan igen, bland annat under översynsperioden. Totalt sett minskade importen med 35 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Kina förblev dock relativt stabil och minskade från 7 % 2020 till 5 % 2021, för att sedan öka igen till 6 % under översynsperioden. Även om de totala importvolymerna minskade, vilket också återspeglar det mönster i unionsförbrukningen som beskrivs i skäl 107, förblev marknadsandelen för den importen från Kina följdriktig under hela skadeundersökningsperioden.

(110)

Eftersom de exporterande producenterna inte samarbetade saknas uppgifter om vilka produkttyper som importeras från Kina. Kommissionen beaktade därför de olika Taric-nummer enligt vilka importen av den produkt som översynen gäller från Kina registrerades (se skäl 30). På grundval av detta bestod 80–95 % av de strykbrädor som importerades från Kina under skadeundersökningsperioden av stål (Taric-nummer 7323 93 00 10 och 7323 99 00 10) (57). Bland dessa ökade importvolymen med Taric-numret för rostfritt stål (7323 93 00 10) under skadeundersökningsperioden från 19 % av den totala importvolymen 2020 till 36 % under översynsperioden, jämfört med en minskning från 75 % till 59 % av de totala importvolymerna med Taric-numret för annat stål (7323 99 00 10).

(111)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade var man tvungen att fastställa det genomsnittliga importpriset från Kina på grundval av de tillgängliga uppgifterna i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. utifrån informationen i artikel 14.6-databasen och med hjälp av samma konverteringsnyckel som anges i skäl 105. Prisunderskridandet för importen jämfört med unionsindustrins priser fastställdes med beaktande av uppgifter från sökandena och de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(112)

Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Importpriser (euro/styck)

(113)

Importpriserna från Kina steg med 56 % under skadeundersökningsperioden. Importvolymerna ökade framför allt för produkttyper med rostfritt stål som omfattas av HS-nummer 7323 93 00 (Taric-nummer 7323 93 00 10), vilket medför högre priser jämfört med produkttyper som importeras enligt 7323 99 00 (Taric-nummer 7323 99 00 10). Importkvantiteterna för de senare minskade under skadeundersökningsperioden, vilket visas i skäl 110.

(114)

I syfte att fastställa prisunderskridandet under översynsperioden gjordes en jämförelse typ för typ mellan det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på EU:s marknad, justerat till nivån från fabrik (dvs. exklusive fraktkostnader i EU och med avräkning för rabatter och avdrag), och de motsvarande vägda genomsnittliga importpriserna enligt skäl 111, på cif-nivå, och då inklusive tullar och antidumpningstull.

(115)

Jämförelsen visade att importen från Kina, när den uttrycktes som en procentsats av omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under översynsperioden, understeg unionsindustrins priser med 4 %. Efter avdrag av den gällande antidumpningstullen uppgick prisunderskridandemarginalen till 26 %.

(116)

Importen av strykbrädor från andra tredjeländer än Kina kom främst från Turkiet, Ukraina och Indien.

(117)

Den (sammanlagda) importvolymen till unionen samt marknadsandelen och priserna för importen av strykbrädor från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(118)

Importvolymen för alla tredjeländer som inte omfattades av åtgärder sett som en helhet uppgick till omkring 1,8 miljoner enheter under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 35 %. Majoriteten av denna import kom från Turkiet och Ukraina. Under hela skadeundersökningsperioden minskade importvolymen från alla tredjeländer som inte omfattades av åtgärder, från 41 % 2020 till 32 % 2023, för att sedan återigen öka något till 35 % under översynsperioden.

(119)

Importen från Turkiet förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden och varierade mellan 0,9 och 1,1 miljoner enheter per år. Den totala importen uppgick till 1,1 miljoner under 2020 och 1,0 miljoner under översynsperioden.

(120)

Importen från Ukraina minskade däremot från 1,0 miljoner till 0,5 miljoner enheter 2023. Den största nedgången skedde mellan 2021 och 2022, då importen sjönk från 1,0 miljoner till mindre än 0,6 miljoner enheter, vilket berodde på krigsutbrottet i Ukraina. Under översynsperioden började importen från Ukraina öka igen.

(121)

Importen från Indien låg på en relativt stabil nivå omkring 0,2 miljoner enheter per år under skadeundersökningsperioden. Importvolymen från övriga tredjeländer var låg och minskade från 0,2 miljoner enheter till 0,1 miljoner enheter under skadeundersökningsperioden.

(122)

Vad beträffar marknadsandelar innebar den utveckling som beskrivs ovan att Turkiets marknadsandel ökade med 1 procentenhet, från 18 % 2020 till 19 % under översynsperioden, medan Ukrainas marknadsandel minskade från 17 % 2020 till 12 % under översynsperioden. Indiens marknadsandel förblev stabil omkring 3 % under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för övriga tredjeländer sjönk från 3 % 2020 till 2 % under översynsperioden.

(123)

Genomsnittspriset på importen från Turkiet minskade från 9 euro/enhet 2020 till 11,6 euro/enhet under översynsperioden. Under samma period ökade genomsnittspriset på importen från Ukraina något, från 11 till 14 euro/enhet, och genomsnittspriset på importen från Indien ökade från 8,99 till 19,36 euro/enhet.

(124)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(125)

Som nämns i skäl 17 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(126)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna från det frågeformulär som sökandena lämnat in samt uppgifterna i artikel 14.6-databasen. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret.

(127)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning och produktivitet.

(128)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittliga enhetspriser, enhetskostnader, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet.

(129)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(130)

Unionens sammanlagda produktion förblev stabil under skadeundersökningsperioden och ökade endast med 6 % under 2022, till 4,0 miljoner enheter, för att därefter minska 2023 och under översynsperioden, då den nådde liknande nivåer som 2020. Produktionstoppen 2022 följde samma utveckling som försäljningsvolymen, som presenteras i nästa avsnitt. Produktionskapaciteten förblev oförändrad under hela skadeundersökningsperioden.

(131)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel (enheter)

(132)

Unionsindustrins försäljningsvolym på EU-marknaden höll sig i stort sett stabil, med små variationer under skadeundersökningsperioden. Efter det att försäljningsvolymen hade stigit från 3,2 miljoner enheter 2021 till 3,4 miljoner 2022 sjönk den igen till 3,3 miljoner under 2023 och låg under översynsperioden på ungefär samma nivå som 2020, vilket innebar 3,2 miljoner enheter. Unionsindustrins marknadsandel följde samma trend som försäljningen, dvs. den ökade under 2022 och 2023, för att sedan minska igen under översynsperioden; totalt sett ökade den med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(133)

Trots att försäljningsvolymen låg kvar på ungefär samma nivå under skadeundersökningsperioden ökade EU-industrins marknadsandel med 9 procentenheter till 59 %. Detta förklaras av att förbrukningen i unionen totalt sett minskade något, vilket beskrivs i skäl 107.

(134)

Unionsindustrins produktion och försäljningsvolym förblev stabil, medan förbrukningen minskade något, vilket ledde till en ökning av unionsindustrins marknadsandel. Sysselsättningen i unionsindustrin låg kvar på ungefär samma nivå under skadeundersökningsperioden. På grundval av detta kan slutsatsen dras att unionsindustrin bibehöll, men förbättrade inte, sin ställning sett till produktion och försäljning på en något nedåtgående marknad under skadeundersökningsperioden.

(135)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(136)

Sysselsättningen varierade något men förblev på det hela taget stabil under skadeundersökningsperioden. Mer specifikt minskade sysselsättningen mellan 2020 och 2021 för att sedan öka till toppnivån 2022. Därefter minskade antalet anställda igen till samma nivå som 2020, vilket även återspeglade de lägre produktions- och försäljningsvolymerna under 2023 och översynsperioden jämfört med 2022.

(137)

Produktiviteten, mätt som produktion (enheter) per anställd och år, förblev relativt stabil med mindre variationer. Med början 2020 ökade den något 2022, för att sedan falla tillbaka till 2020 års nivå under översynsperioden.

(138)

Dumpningen fortsatte även under översynsperioden, på en väsentlig nivå. De kinesiska exporterande producenterna fortsatte också att underskrida unionsindustrins försäljningspriser under översynsperioden.

(139)

Samtidigt förblev importen från Kina, trots de gällande antidumpningsåtgärderna, väsentlig, med en marknadsandel på 5–7 % under översynsperioden. Den effekt på unionsindustrin som storleken på den faktiska dumpningsmarginalen från Kina hade kvarstod därför och kan inte anses vara försumbar.

(140)

Trots att det fortfarande förekom dumpad import från Kina visar analysen av skadeindikatorerna att de gällande åtgärderna hade en skyddande effekt och positiv inverkan på unionsindustrin.

(141)

De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen (euro/styck)

(142)

De genomsnittliga priserna ökade med 33 % mellan 2020 och översynsperioden. Denna uppgång följer på kraftigt ökade produktionskostnader, närmare bestämt för den viktigaste insatsvaran (stål), till följd av krigsutbrottet i Ukraina (58). Unionsindustrin lyckades höja priserna, även mot bakgrund av den allmänna inflationsökning i EU som orsakades av störningar i leveranskedjor till följd av krigsutbrottet i Ukraina. Denna trend med prisökningar till följd av de höjda kostnaderna för insatsvaror upphörde dock 2023. Under översynsperioden höjde unionsindustrin inte längre prisnivån trots den ökande importen, såsom anges i skälen 109 och 118. Priserna minskade till och med något jämfört med 2023.

(143)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(144)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade stadigt under skadeundersökningsperioden, med sammanlagt omkring 30 %. Denna ökning återspeglar den allmänna trenden i EU med stigande nominella löner för att hantera de högre levnadskostnaderna, däribland energikostnader, särskilt efter krigsutbrottet i Ukraina (59).

(145)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(146)

Lagernivån uttryckt i procent av produktionsvolymen förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden, och det utgående lagret ökade från 3 % 2022 till 4 % 2023.

(147)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(148)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i EU i procent av omsättningen för den försäljningen. Under skadeundersökningsperioden varierade unionsindustrins lönsamhet. Den ökade först mellan 2020 och 2021 från 3,69 % till 4,61 %, sjönk sedan 2022 till 3,27 % och steg sedan igen 2023 till 6,85 %. Under översynsperioden minskade lönsamheten något till 6,52 %. Totalt sett ökade lönsamheten från 3,69 % 2020 till 6,52 % under översynsperioden, vilket motsvarade en ökning med 2,83 procentenheter. Trots denna utveckling nådde vinstnivån inte upp till det vinstmål som ansågs lämpligt för denna sektor i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (dvs. 7,0 %) (60), utom 2023 då lönsamhetsnivåerna låg nära detta tröskelvärde. Detta beror främst på ökningen av produktionskostnaderna, såsom anges i skäl 142, som var mer uttalad mellan 2020 och 2022 än ökningen av försäljningspriserna under samma period. Under 2023 och översynsperioden vände denna trend och försäljningspriserna steg snabbare än kostnaderna, vilket också återspeglades i lönsamheten för dessa år, vilken ökade betydligt jämfört med 2022.

(149)

Nettokassaflödet från rörelseverksamheten följer samma utveckling som lönsamheten. Nettokassaflödet minskade mellan 2020 och 2022, särskilt mellan 2021 och 2022. Detta skedde under en period med stigande försäljningspriser, men också ökande produktionskostnader. Från 2023 och framåt förbättrades även nettokassaflödet, till en betydligt högre nivå än i början av skadeundersökningsperioden.

(150)

Sammantaget minskade de årliga investeringarna med ungefär hälften mellan 2020 och 2022. Efter denna kraftiga nedgång tog investeringarna fart igen under 2023 och översynsperioden, även om de låg kvar på relativt låga nivåer. Jämfört med 2020 motsvarade det fortfarande en minskning med 43 %. I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterade kommissionen att de stora årliga investeringarna föregicks av höga vinstnivåer (61). Detta bekräftas i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång. Den låga vinsten i början av skadeundersökningsperioden följdes av sänkta årliga investeringar, vilket ledde till att unionsindustrins investeringsverksamhet krympte väsentligt.

(151)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Mellan 2020 och 2022 ökade procentsatsen eftersom investeringarnas bokförda nettovärde minskade samtidigt som vinsten förblev stabil. Från och med 2023 var räntabiliteten som högst där de årliga investeringsbeloppen ökade. Detta visar att unionsindustrin kunde och var villig att öka investeringarna när lönsamheten var tillräckligt hög.

(152)

De huvudsakliga skadeindikatorerna, såsom marknadsandel, försäljningspriser och lönsamhet, samt andra ekonomiska indikatorer såsom investeringar, visade på en positiv trend. Ingen av skadeindikatorerna uppvisade någon betydande negativ trend. Lönsamheten förblev dock betydligt lägre än vinstmålet på 7 % fram till 2022 och nådde bara nästan detta tröskelvärde under 2023 och översynsperioden.

(153)

Unionsindustrins kapacitet att höja sina försäljningspriser var begränsad på grund av den otillbörliga konkurrensen från importen från Kina, som trots de gällande antidumpningsåtgärderna växte volymmässigt under översynsperioden till priser som underskred unionsindustrins priser. Unionsindustrin kunde därför inte höja sina priser tillräckligt mycket för att kompensera för de ökade produktionskostnaderna under skadeundersökningsperioden.

(154)

Mot bakgrund av ovanstående kan slutsatsen dras att unionsindustrins situation inte försämrades under skadeundersökningsperioden och att åtgärderna i viss utsträckning var effektiva, särskilt i en situation med ökande produktionskostnader, och fungerade som ett skyddsnät som förhindrade en betydande ökning av lågprisimporten från Kina, vilket gjorde det möjligt för unionsindustrin att uppnå viss vinst och att inte bli förlustbringande.

(155)

Unionsindustrin anses därför inte ha lidit någon väsentlig skada under översynsperioden. Med tanke på att produktionskostnaderna ökade under skadeundersökningsperioden, att investeringarna var begränsade och att lönsamheten, trots att den ökade, låg kvar under vinstmålet kan det dock anses att unionsindustrin fortfarande behöver tid för att konsolidera sin positiva utveckling och därför fortfarande befinner sig i en sårbar situation.

(156)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(157)

Med anledning av undersökningsresultaten och slutsatserna i skälen 152–156 undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Kommissionen granskade därför följande faktorer: produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, EU-marknadens attraktionskraft, de kinesiska exporterande producenternas prissättning och de sannolika prisnivåerna i EU om åtgärderna skulle upphävas samt effekterna av framtida import på unionsindustrins situation.

(158)

Såsom anges i skälen 91–94 och på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen har de kinesiska producenterna av strykbrädor en betydande outnyttjad kapacitet och kan lägga till ytterligare produktionskapacitet.

(159)

Såsom anges i skälen 95–101 förblev unionsmarknaden attraktiv för import från Kina, vilket framgår av det faktum att den fortfarande kom in på unionsmarknaden i betydande mängder och motsvarade en marknadsandel på 6 % under översynsperioden trots de gällande åtgärderna.

(160)

Även om de totala importvolymerna minskade under skadeundersökningsperioden, såsom nämns i skäl 108, ökade importkvantiteten av strykbrädor i rostfritt stål, till högre priser än för andra produkttyper, vilket påpekas i skälen 110–113. Denna trend med ökande import förväntas öka om åtgärderna upphävs. Rostfritt stål är ett område där producenterna i Kina åtnjuter en fördel jämfört med utländska konkurrenter på grund av ett ihållande statligt inflytande, vilket redan har påpekats i rapporten.

(161)

När det gäller de sannolika prisnivåerna för importen från Kina utan antidumpningsåtgärder ansågs den kinesiska importen redan underskrida unionsindustrins priser under översynsperioden. Prisunderskridandemarginalen, utan beaktande av antidumpningsåtgärderna, uppgick till 26 %, vilket ansågs vara en rimlig uppskattning av möjliga framtida prisnivåer för importen från Kina om åtgärderna skulle upphävas.

(162)

I och med det som nämns ovan skulle unionsindustrin, om åtgärderna upphörde att gälla, mötas av en stor ökning av importen från Kina, och denna import skulle i hög grad underskrida unionsindustrins priser. Om unionsindustrin, i ett försök att upprätthålla sin lönsamhet, skulle behålla sina nuvarande prisnivåer skulle den sannolikt förlora försäljningsvolymer och marknadsandelar i snabb takt, även om förbrukningen ökade. Förlorad försäljningsvolym skulle leda till ett lägre kapacitetsutnyttjande och ökade genomsnittliga produktionskostnader. Detta skulle i sin tur leda till en försämring i unionsindustrins finansiella situation till minskad lönsamhet, vilken redan underskred vinstmålet under skadeundersökningsperioden.

(163)

Om unionsindustrin i stället skulle försöka matcha importens lägre prisnivåer i ett försök att behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel skulle detta få en omedelbar negativ inverkan på dess lönsamhet, som för närvarande fortfarande ligger under vinstmålet. Det skulle också ha en negativ inverkan på investeringsnivån, som under alla omständigheter inte helt hade återhämtat sig under skadeundersökningsperioden, samt på unionsindustrins finansiella indikatorer. Denna situation skulle allvarligt påverka unionsindustrins förmåga till vidareutveckling. Detta skulle i förlängningen leda till en minskning av försäljningsvolymen och marknadsandelen samt ökad arbetslöshet på unionsmarknaden.

(164)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydlig ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

(165)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, detaljhandlarnas, konsumenternas och användarnas intressen.

(166)

Kommissionen påminner om att det i de föregående undersökningarna ansågs att ett antagande eller bibehållande av åtgärderna inte stred mot unionens intresse. Eftersom den aktuella undersökningen är en översyn, och därmed består av en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan har varit i kraft, är det möjligt att bedöma de gällande antidumpningsåtgärdernas eventuella negativa, oönskade effekter för de berörda parterna. På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(167)

Såsom anges i skälen 162–163 visade undersökningen att ett upphörande av åtgärderna sannolikt skulle få en betydande negativ inverkan på unionsindustrin. Å andra sidan skulle fortsatta åtgärder göra det möjligt för unionsindustrin att bibehålla eller till och med höja sina nuvarande prisnivåer och nå hållbara vinstmarginaler, för att på så sätt undvika perioder av ekonomisk försämring. Detta skulle göra det möjligt för unionsindustrin att fortsätta och öka sina investeringar och därmed bibehålla och utveckla sin ställning på EU-marknaden.

(168)

Det slås därför fast att det ligger i unionens intresse att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(169)

Ingen icke-närstående importör samarbetade i undersökningen. Inga andra potentiella berörda parter gav sig till känna under undersökningen. Liksom under den föregående undersökningen trädde inga parter som företräder slutanvändarnas intressen fram eller samarbetade under undersökningen (t.ex. konsumentsammanslutningar).

(170)

På grundval av undersökningsresultaten i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång fanns det inget som tydde på att bibehållandet av åtgärderna skulle ha en betydande negativ inverkan på importörerna eller användarna vilken skulle uppväga åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin. Under den aktuella översynen framkom ingen information som skulle motsäga dessa slutsatser.

(171)

Såsom anges i skäl 116 stod dessutom import från andra tredjeländer som inte omfattas av antidumpningstullar för ungefär en tredjedel av unionens marknadsandel, vilket bidrog till priskonkurrensen och utbudet på marknaden. Det konstateras därmed att det inte finns några bevis som antyder att de gällande åtgärderna påtagligt påverkade importörerna av den produkt som översynen gäller eller andra berörda parter.

(172)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse till att inte bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

(173)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, bör antidumpningsåtgärderna avseende import av strykbrädor från Kina bibehållas.

(174)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att en giltig faktura uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(175)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(176)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den/de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(177)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(178)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (62). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(179)

Statistik över strykbrädor uttrycks ofta i enheter. Det anges emellertid inte någon sådan extra mängdenhet för strykbrädor i den kombinerade nomenklatur som fastställs i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (63). Därför måste det föreskrivas att det för import av strykbrädor inte bara är vikten i kilogram eller ton utan även antalet enheter som måste anges i deklarationen för övergång till fri omsättning. Enheter bör anges för Taric-numren 3924 90 00 10, 4421 99 99 10, 7323 93 00 10, 7323 99 00 10, 8516 79 70 10 och 8516 90 00 51.

(180)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(181)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (64) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(182)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.