|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/261 |
11.2.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/261
av den 10 februari 2025
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
|
(1) |
Den 20 december 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
|
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 7 november 2023 av European Biodiesel Board (klaganden eller EBB). Klagomålet ingavs för unionens biodieselindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
|
(3) |
Import av biodiesel omfattas för närvarande av antidumpningsåtgärder när den har sitt ursprung i Förenta staterna (3) och utjämningsåtgärder när den har sitt ursprung i Argentina (4), Indonesien (5) eller Förenta staterna (6). |
1.2 Provisoriska åtgärder
|
(4) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll kommissionen den 19 juli 2024 parterna en sammanfattning av de föreslagna tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin. Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. Alla exporterande producenter i urvalet lämnade synpunkter på riktigheten av beräkningen av dumpningsmarginalen. Dessa synpunkter gällde emellertid den metod som kommissionen använde snarare än skrivfel. Kommissionen underrättade därför parterna om att deras synpunkter skulle behandlas i undersökningens slutliga skede. En exporterande producent pekade på ett fel i formeln för kostnader efter import. Kommissionen klargjorde att det inte fanns något fel i formeln utan i en förklarande rubrik. |
|
(5) |
Den 16 augusti 2024 införde kommissionen, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2163 (7) av den 14 augusti 2024 (förordningen om provisorisk tull), en provisorisk antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina. |
1.3 Efterföljande förfarande
|
(6) |
Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (det preliminära utlämnandet av uppgifter), lämnade klaganden, unionsproducenten Neste, den europeiska leverantören av biobränslelagring Chane, den europeiska insamlaren av spillmatolja Quatra NV, den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (den kinesiska handelskammaren) (8) och de tre kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(7) |
De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Klaganden, unionsproducenten Neste, den kinesiska exporterande producenten EcoCeres som ingick i urvalet, den kinesiska handelskammaren, en närstående importör (Excellence New Energy B.V.) och den europeiska leverantören av biobränslelagring Chane hördes (9). |
|
(8) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter underrättade två samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet kommissionen om mindre fel i deras namn enligt förteckningen i bilaga 1. Kommissionen undersökte påståendena och korrigerade företagens namn i enlighet med detta. |
|
(9) |
Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. För att komma fram till de slutgiltiga avgörandena beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt. |
|
(10) |
Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. |
|
(11) |
Ingen berörd part begärde att bli hörd av vare sig kommissionens avdelningar eller förhörsombudet. |
|
(12) |
Analysen av vissa synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter ledde till ändringar i dumpningsberäkningarna och dumpningsmarginalerna. Den 16 december 2024 underrättade kommissionen alla berörda parter om ändringarna genom ett ytterligare utlämnande av uppgifter som begränsades till de ändringar som gjorts. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter. |
1.4 Stickprovsförfarande
|
(13) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande stickprovsförfarandet bekräftades skälen 7–24 i förordningen om provisorisk tull. |
1.5 Enskild undersökning
|
(14) |
I skäl 25 i förordningen om provisorisk tull angavs att kommissionen skulle besluta huruvida en enskild undersökning skulle beviljas på begäran av en exporterande producent i undersökningens slutliga skede. |
|
(15) |
Med tanke på undersökningens komplexitet, strukturen hos den exporterande producent som begärde den enskilda undersökningen samt de lagstadgade tidsfrister som var tillämpliga på undersökningen drog kommissionen slutsatsen att en enskild undersökning skulle vara orimligt betungande och göra det omöjligt att avsluta undersökningen i tid, och beslutade att avslå partens begäran om enskild undersökning. |
1.6 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(16) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande undersökningsperioden och skadeundersökningsperioden bekräftades skäl 29 i förordningen om provisorisk tull. |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Hållbart flygbränsle (10)
|
(17) |
I det preliminära skedet godtog kommissionen att hållbart flygbränsle undantogs från den aktuella undersökningen, såsom anges i skäl 41 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(18) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter noterade Quatra NV och EBB att undantagandet av hållbart flygbränsle från undersökningen skulle strida mot vissa av EU:s hållbarhetsmål. EBB tillade att detta undantagande skulle öka den kommande kapaciteten i Kina rörande hållbart flygbränsle (som uppgick till mer än 200 % av unionens efterfrågan under 2025) och avskräcka från investeringar i produktion av hållbart flygbränsle i unionen. Enligt EBB kunde kinesiska producenter lätt omvandla sin produktionskapacitet för hydrerad vegetabilisk olja (HVO) till produktion av hållbart flygbränsle, eftersom produktionsprocesserna var likartade. Dessutom hävdade EBB att undantagandet av hållbart flygbränsle skulle kunna få aktörerna att uppfylla målen för minskade koldioxidutsläpp inom vägsektorn med hjälp av kinesiskt hållbart flygbränsle, som räknas två gånger för att uppnå EU:s mål, snarare än via unionstillverkad HVO/FAME (11), något som skulle vålla unionsindustrin ytterligare skada. I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade EBB sina synpunkter på ökningen av kapaciteten för hållbara flygbränslen i Kina, den kinesiska industrins övergång från HVO till hållbara flygbränslen och mindre investeringar i tillverkningen av hållbara flygbränslen i unionen. |
|
(19) |
Neste ifrågasatte undantagandet av hållbart flygbränsle från åtgärdernas tillämpningsområde eftersom hållbart flygbränsle är utbytbart och konkurrerar med HVO. Företaget hävdade att både HVO och hållbart flygbränsle är kolvätebaserade biodieselbränslen utan syrehalt och att HVO-anläggningar lätt kan ställas om för att tillverka HEFA-SPK (12). Både HVO och hållbart flygbränsle är på hög nivå typer av biodiesel och har därför samma grundläggande syfte: att användas inom transportsektorn av slutanvändare av förnybara vägtransportbränslen som fristående bränsle, eller att användas blandade med fossil diesel, enligt standarderna EN 590 och EN 15940 som tillåter att hållbart flygbränsle (tillverkat av HEFA (13)) används i blandningar. Enligt Neste kan hållbart flygbränsle tillverkat av HEFA (HEFA-SAF) ur ett teoretiskt och tekniskt perspektiv blandas i vägtransportbränslet och utan tekniska oförenligheter ersätta HVO vid användning av B7- eller B30-bränslen osv. Kommissionen noterade vidare att det enligt WTO-lagstiftningen inte är nödvändigt att produkter är helt utbytbara för att vara ”likadana produkter”. |
|
(20) |
Enligt Neste skulle HVO och HEFA-SAF konkurrera i det avseendet att EU:s direktiv om förnybar energi (14) föreskriver en möjlighet för medlemsstaterna att välja att använda HEFA-SAF/blandat hållbart flygbränsle för att uppfylla blandningskraven för vägtransporter. |
|
(21) |
Ovanstående, i kombination med undantagandet av hållbart flygbränslen från åtgärderna och möjligheten för kinesiska producenter att utnyttja 100 % av sin produktionskapacitet för tillverkning av HEFA-SAF, skulle enligt uppgift leda till att en strid ström av kinesiskt hållbart flygbränsle ersätter HVO när det gäller blandningskraven för vägtransportbränslen inom opt-in-kategorin och en därpå följande minskning av produktionen av FAME, HVO och HEFA-SAF/blandat hållbart flygbränsle i unionen. Neste framhöll Kinas planer på massiva investeringar på området och det faktum att kinesiska HVO-producenter som tillverkar HEFA-SAF enkelt skulle kunna maximera sin produktion av hållbart flygbränsle och till och med flytta sin produktion till det senare, eftersom båda produkterna skulle tillverkas vid samma anläggning. |
|
(22) |
I skäl 40 i förordningen om provisorisk tull erkände kommissionen de begränsade variationerna i produktionsprocessen och de grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna hos hållbart flygbränsle (tillverkat av HEFA) jämfört med HVO. Mot bakgrund av Nestes och EBB:s argument kan hållbart flygbränsle emellertid inte anses vara realistiskt utbytbart med billig biodiesel som används inom vägtransportsektorn eller i konkurrens med HVO/FAME. Det bör noteras att Neste själv erkände att ”de kommersiella distributionskanalerna” för närvarande är ”olika, på grund av de olika slutanvändarna”, att HEFA-SAF/blandat hållbart flygbränsle ”för närvarande tillverkas […] för flygbränsleanvändning och HVO för användning på väg”, och att användningen av HEFA-SAF som vägtransportbränsle för närvarande inte aktivt eftersträvas av kommersiella skäl. Kommissionen bekräftade därför sin slutsats att hållbart flygbränsle för närvarande har en annan användning och inte kan anses vara utbytbart eller konkurrera med HVO/FAME, och att det därför kan undantas från den aktuella undersökningen. |
|
(23) |
I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter höll Neste inte med om kommissionens slutsats ovan. Neste uppgav också att citaten från dess uttalanden i skäl 22 förde samman element som inte återspeglade partens övergripande budskap. När det gäller det påstådda sammanförandet upprepade kommissionen sin åsikt att parten själv medgav att användningen av HEFA-SAF som vägtransportbränsle för närvarande inte aktivt eftersträvas av kommersiella skäl, när Nestle skrev att ”även om användningen av HEFA-SAF som vägtransportbränsle för närvarande inte aktivt eftersträvas av kommersiella skäl saknar detta betydelse för syftet med denna analys, eftersom det är möjligt från en teknisk synvinkel”. Kommissionen ansåg att det citerade uttalandet från Nestle uppgick till en bekräftelse om att hållbart flygbränsle för närvarande har ett annat användningsområde än HVO/FAME, vilket stöder kommissionens allmänna slutsats i skäl 22. Kommissionen ansåg att de olika åsikterna om huruvida HVO:s och FAME:s tekniska egenskaper gör dem (o)lämpliga för användning inom luftfarten (15) inte ändrade dess slutsats. |
|
(24) |
I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Neste att HVO och hållbart flygbränsle är likadana varor och utbytbara när det gäller kraven för vägtransporter och upprepade de synpunkter som sammanfattas i skälen 19–21, samtidigt som man noterade behovet av att skydda tillverkningen av hållbart flygbränsle i unionen. Neste tillade att den mekanism för frivilligt deltagande som avses i skäl 20 gjorde att slutanvändningarna av HVO/FAME och hållbart flygbränsle i praktiken var desamma, i den mån endast parter med vägtransportkrav kan hävda utsläppsminskningar avseende kraven för vägtransporter för användningen av hållbart flygbränsle. Neste uppgav att ett flygbolag, när det använder hållbart flygbränsle, kan ansöka om ett intyg om minskade utsläpp och erhålla kuponger som det då skulle sälja till parter med vägtransportkrav. Dessa parter kunde använda dessa kuponger för att bevisa att de fullgjort sina vägtransportkrav. Kommissionen höll inte med om att denna praxis gör HVO och hållbart flygbränsle utbytbara i den mån fysiskt hållbart flygbränsle för närvarande inte används som vägbränsle, och därför inte kan anses vara utbytbart eller konkurrera med HVO/FAME. Hållbart flygbränsle saluförs separat från HVO/FAME till olika slutanvändare, vilket förstärker deras olika tillämpningar. |
|
(25) |
I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Neste att HVO och hållbart flygbränsle är likadana varor med motiveringen att båda kan deklareras enligt samma KN-nummer, nämligen enligt det nya KN-numret 2710 19 42 för förnybara bränslen. Kommissionen avvisade Nestes synpunkter eftersom klassificeringen enligt KN-nummer inte ändrar den särskilda användningen av hållbart flygbränsle. |
2.2 Begäran om undantag för HVO
|
(26) |
I det preliminära skedet avvisade kommissionen påståenden om att HVO borde undantas från undersökningen. |
|
(27) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade EcoCeres att HVO borde undantas från undersökningen genom att hänvisa till argument som motbevisas i förordningen om provisorisk tull. |
|
(28) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren att HVO borde undantas från undersökningen. Parten hävdade att HVO utgör en högkvalitativ dieselersättning och en ny teknisk utveckling (jämfört med FAME), och upprepade sedan kommentaren i skäl 48 i förordningen om provisorisk tull om att HVO har fysiska och kemiska egenskaper som ligger närmare konventionell diesel än FAME och kommentaren i skäl 53 i förordningen om provisorisk tull att endast HVO kan användas i ren form i motorer. Den kinesiska handelskammaren tillade att FAME endast teoretiskt sett används som ersättning för diesel och att B100 (16) sällan används i stället för diesel på grund av dess lägre värmevärde (energiinnehåll) och eftersom det i regel krävs motorändringar för användningen av B100 (och även för blandningar med biodiesel över B7 (17)). Enligt den kinesiska handelskammaren skulle användningen av B100 vara ett undantag som inte kan stödja att FAME och HVO är utbytbara. Denna brist på utbytbarhet skulle ytterligare stödjas av det faktum att råvarorna skulle påverka filtrerbarhetstemperaturen (CFPP) för FAME men inte för HVO. Dessutom uppgav den kinesiska handelskammaren att FAME inte kan användas under alla årstider i alla medlemsstater, och att HVO inte (enbart) bör jämföras med RME (18), vilket görs i förordningen om provisorisk tull, utan även med andra typer av biodrivmedel. Den kinesiska handelskammaren uppgav att kommissionen inte hade tillhandahållit några bevis för sitt påstående att marknaden uppfattar FAME och HVO som hållbara alternativa bränslen för dieselmotorer inom transportsektorn. Den kinesiska handelskammaren påminde om kommissionens ståndpunkt i en tvist om palmolja från Malaysia (DS600 (19)), enligt vilken blandningsföretagen är oroade över vilka biobränslen de blandar och sedan drog slutsatsen att slutkonsumenterna var oroade över de råvaror som används vid produktionen av biobränsle och även över CFPP-värdet. |
|
(29) |
Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påstående. Det faktum att HVO nådde marknaderna senare än FAME är irrelevant. Synpunkterna i skälen 48 och 53 i förordningen om provisorisk tull diskuterades och avvisades i samma dokument. När det gäller påståendet att FAME ofta används i blandningar undergräver detta inte det faktum att B100 är ett reellt alternativ inom transportsektorn som är förenligt med de flesta EURO VI-motorer (20), vilket erkänns av experter inom transportsektorn. I motsats till vad den kinesiska handelskammaren noterade behövs det inte alltid motormodifieringar för fordon som är kompatibla med blandningar över B7, vilket till exempel framgår av en lång lista över fordon som kan köras på B10 (21) i Frankrike. FAME är utbytbart med HVO eftersom FAME kan användas i ren form och i blandningar under alla årstider när dess CFPP-värde, vid behov och i den utsträckning som behövs, väl har korrigerats med tillsatser och/eller andra komponenter. Även om kommissionen håller med om att blandningsföretagen oroar sig över egenskaperna hos den biodiesel som hanteras undergräver detta inte utbytbarheten mellan FAME och HVO. Blandningsföretagen måste se till att slutprodukten vid pumpen uppfyller standarder och andra krav, men ändå bedöma att FAME och HVO oavsett ursprung är generiska produkter (med avseende på fysiska egenskaper/specifikationer) (22). Kommissionen noterade att det i panelrapporten i tvisten DS600 anges att PME (23), RME och SBME (dvs. FAME som tillverkats av palmolja, rapsolja respektive sojabönsolja) samt HVO som tillverkats av palmolja, rapsolja och sojabönsolja har liknande eller samma egenskaper och slutanvändningar, och anses vara i hög grad utbytbara av de berörda konsumenterna (24). När det gäller påståendet att slutkonsumenterna är oroade över råvarorna och CFPP-värdet, höll kommissionen inte med om detta eftersom denna information inte är allmänt tillgänglig på tankstationer. |
2.3 Slutsats
|
(30) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades slutsatserna i skälen 30–57 i förordningen om provisorisk tull. |
3. DUMPNING
3.1 Tillämpning av artikel 18 i grundförordningen
|
(31) |
Den 14 augusti 2024 underrättade kommissionen Jiaao om sin avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
|
(32) |
I skrivelsen om tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen påminde kommissionen om att den delgett Jiaao sina kontrollrapporter som bland annat beskriver de problem som upptäcktes vid kontrollerna på plats. Gruppen gjorde inga invändningar mot beskrivningen av kontrollbesöken på plats i kontrollrapporterna. |
|
(33) |
Kommissionen påpekade vidare att Jiaao lämnat in ett stort antal revideringar av olika tabeller i frågeformuläret utöver det ursprungliga svaret på frågeformuläret och svaret på skrivelsen med begäran om komplettering, antingen strax före inledandet av eller under kontrollbesöket på plats. |
|
(34) |
Framför allt räknade kommissionen upp de exempel på bristande överensstämmelse som konstaterades när det gäller de råvaror som registrerats i gruppens räkenskaper, som återfinns i dokumenten om upphandling av dessa råvaror, och som rapporteras i svaret på frågeformuläret, särskilt i de tabeller som rör inköp av råvaror, tillverkningskostnader och försäljning av den färdiga produkten. |
|
(35) |
Den sena inlämningen av reviderade uppgifter och den inkonsekventa rapporteringen av råvaror hindrade i hög grad undersökningen. En inlämning av reviderade uppgifter i ett sent skede av undersökningen hindrade kommissionen från att ordentligt granska de inlämnade uppgifterna, inbegripet en analys av intern konsekvens i de inlämnade uppgifterna i olika delar av svaren på frågeformuläret. Det faktum att gruppen inte rapporterade de faktiska råvaror som användes i biodieseltillverkningen utan i stor utsträckning rapporterade vad som föreföll vara halvfabrikat av denna tillverkning gjorde det omöjligt för kommissionen att fastställa huruvida koderna för produkttyperna skapats korrekt och konsekvent i de tabeller som användes för att konstruera normalvärdet å ena sidan och i försäljningstabellen å andra sidan. Dessutom var det inte möjligt att fastställa huruvida förbrukningen av råvaror allokerades korrekt och konsekvent per produkttyp. Slutligen gjorde detta också användningen av icke snedvridna kostnader allt svårare, eftersom den kostnad för insatsvaror som rapporterades av Jiaao utgjordes av kostnaden för råvaran och kostnaden för partiell bearbetning till ett halvfabrikat. |
|
(36) |
Slutligen konstaterades det att ett av gruppens företag lämnat vilseledande uppgifter om de olika produkttyper som företaget tillverkade. Vissa produkter rapporterades inledningsvis som den undersökta produkten. Under kontrollen på plats hävdade företaget dock att vissa av produkterna inte kunde betraktas som biodiesel. Först då fick kommissionen en fullständig bild av företagets verksamhet. |
|
(37) |
Företaget hade möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen. |
|
(38) |
I sina synpunkter på skrivelsen om artikel 18 bekräftade gruppen att verifieringsrapporten korrekt dokumenterade verifieringsprocessen. Företaget hävdade dock att rapporten på ett tillfredsställande sätt förklarat orsakerna till den bristande överensstämmelsen i rapporteringen av råvaror under kontrollerna på plats och att den godtogs av handläggargruppen. Jiaao hävdade att bristerna inte var av sådan art att det skulle vara orimligt svårt att komma fram till rimligt korrekta dumpnings- och skademarginaler. |
|
(39) |
Gruppen påminde dessutom om att de ändringar som gjordes precis innan kontrollen på plats inleddes lämnades in i enlighet med instruktionerna före kontrollen. Jiaao hävdade vidare att de ytterligare ändringarna återspeglade företagens faktiska situation enligt kommissionens uppfattning och på dess begäran. |
|
(40) |
Kommissionen borde därför inte anse att de uppgifter som reviderats strax före eller under kontrollen på plats påtagligt hindrar undersökningen. |
|
(41) |
Kommissionen instämde inte i Jiaaos synpunkter i skäl 38. Det är riktigt att gruppen förklarade sitt tillvägagångssätt. Detta avhjälpte dock inte de inkonsekvenser som beskrivs i skäl 35. |
|
(42) |
När det gäller tillhandahållandet av reviderade uppgifter påminde kommissionen om att Jiaao lämnat in 15 reviderade tabeller strax innan inledningen av kontrollen på plats. Efter att ha mottagit de reviderade tabellerna var kommissionen dessutom tvungen att begära ytterligare revideringar, eftersom det konstaterades att de inlämnade uppgifterna fortfarande var felaktiga. Det faktum att kommissionen samlade in de reviderade uppgifterna och förstod de förklaringar som gruppen lämnat innebar därför inte att handläggargruppen godtog de inlämnade uppgifterna som korrekta eller tillräckliga, och åtgärdade inte det faktum att de korrigerade uppgifterna lämnades i ett så sent skede av kontrollen att de inte längre kunde kontrolleras och fås att stämma överens med gruppens räkenskaper och med de uppgifter som rapporterades i andra delar av svaret på frågeformuläret. |
|
(43) |
Dessutom kunde skademarginalen faktiskt beräknas, eftersom de produkttyper som rapporterades ha sålts till unionen konstaterades stämma överens med den inlämnade försäljningsdokumentationen. De överensstämde dock delvis inte med de produkttyper som rapporterades som tillverkade. Dumpningsmarginalen fastställdes också för gruppen. Med hjälp av bestämmelserna i artikel 18 i grundförordningen justerade kommissionen de icke snedvridna kostnader som användes för att ersätta gruppens kostnader för enskilda råvaror så att hänsyn togs till det faktum att halvfabrikat rapporterades i stället för de ursprungliga råvarorna och så att en undervärdering av normalvärdet skulle undvikas. |
|
(44) |
Kommissionen ansåg därför att Jiaao inte lämnat några ytterligare uppgifter eller förtydliganden som skulle ändra kommissionens ursprungliga slutsatser om tillämpningen av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen bekräftade tillämpningen av tillgängliga uppgifter när det gäller de råvaror som rapporterats av Jiaao och fastställandet av lämpliga icke snedvridna kostnader. |
3.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(45) |
Kommissionen mottog synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand och det preliminära utlämnandet av uppgifter, som avsåg antingen källorna och metoden för fastställande av icke snedvridna kostnader och vinst eller företagsspecifika beräkningar av dumpningsmarginalen, från alla exporterande producenter i urvalet och från klaganden. EcoCeres och EBB upprepade sina synpunkter vid hörandet. EBB lämnade dessutom in en sen inlaga efter det att alla tidsfrister för synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter hade löpt ut. |
|
(46) |
Dessa synpunkter från berörda parter, inklusive klagandens sena synpunkter, behandlas i respektive avsnitt nedan. I de fall vissa påståenden gällde företagsspecifika uppgifter och inte kunde användas i en icke-konfidentiell sammanfattning, diskuteras de i det företagsspecifika slutliga utlämnandet av uppgifter. |
3.2.1 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(47) |
Eftersom det inte inkommit några synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen inom biodieselsektorn, bekräftar kommissionen sina slutsatser i detta avseende såsom anges i redovisningen i avsnitt 3.2.1 i förordningen om provisorisk tull. |
3.2.2 Representativt land och källor till icke snedvridna kostnader och vinst
3.2.2.1 Representativt land
|
(48) |
I sin inlaga påminde EBB om att de förordade Brasilien som representativt land, eftersom dess marknad inte påverkades av marknadssnedvridningar. Parten upprepade att enligt deras marknadskännedom liknar den malaysiska marknadsdynamiken Indonesiens, där exportskatter tas ut längs värdekedjan för biodiesel, det finns fasta priser på inhemsk biodiesel och den inhemska marknaden fördelas genom ett licenssystem (25). EBB anklagade vidare EcoCeres för att ha lämnat vilseledande information till kommissionen trots sina goda kunskaper om den malaysiska marknaden på grund av att de exporterande producenterna har en produktionsanläggning i Malaysia. |
|
(49) |
Klaganden hävdade att om kommissionen skulle insistera på Malaysia som representativt land skulle det vara nödvändigt att justera riktmärkena för använd matolja, avloppsslam från palmoljeframställning (POME) och försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(50) |
Kommissionen erkände att klaganden förordade Brasilien som representativt land. För det första har kommissionen redan tagit upp det faktum att biodieselmarknaderna regleras genom statliga åtgärder över hela världen samt särskilda påståenden om Malaysia i skälen 209–214 i förordningen om provisorisk tull. När det gäller den påstådda fördelningen av den inhemska marknaden till inhemska producenter genom ett licenssystem lade parten inte fram någon bevisning. Enligt den information som kommissionen hade tillgång till föreföll dessa licenser inte att ha till syfte att dela upp marknaden mellan ett begränsat antal företag. De var snarare licenser som utfärdats av de malaysiska myndigheterna och som gav företag tillstånd att bedriva verksamhet inom biodieselproduktion – ett system som inte skiljer sig märkbart från de tillstånd som utfärdats i Brasilien av Agência Nacional do Petróleo, Gás Natural e Biocombustíveis (ANP) (26). |
|
(51) |
För det andra lade klaganden inte fram någon bevisning som tydde på att användningen av uppgifter från Brasilien skulle leda till betydligt annorlunda riktmärken för de delar av det konstruerade normalvärdet som i huvudsak diskuterades av EBB i dess olika inlagor. Till exempel liknar de brasilianska biodieselproducenternas försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst de malaysiska biodieselproducenternas, på grundval av de ekonomiska uppgifter som finns tillgängliga i ärendet. På samma sätt tyder offentligt tillgänglig information (27) på att priserna på använd matolja i Brasilien under undersökningsperioden liknade det referensvärde som kommissionen använde i det preliminära skedet. |
|
(52) |
Kommissionen fann att det inte fanns någon anledning att förkasta Malaysia som representativt land. EBB:s särskilda påståenden om enskilda referensvärden diskuteras i de särskilda avsnitten nedan. |
3.2.2.2 Produktionsfaktorer
a) Använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning
|
(53) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inkom EcoCeres och Zhuoyue med synpunkter på fastställandet av icke snedvridna kostnader för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning. Parterna hävdade särskilt att det inte var motiverat att utesluta import med ursprung i Indonesien. |
|
(54) |
I detta avseende hävdade Zhuoyue att enbart förekomsten av en exportskatt inte automatiskt ledde till ett snedvridet pris och att kommissionen inte hade lagt fram bevis för en sådan snedvridning. Som stöd för detta argument tillhandahöll gruppen exempel på att importpriserna för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning med ursprung i Indonesien liknar importpriserna för dessa två råvaror med ursprung i vissa andra länder. Gruppen upprepade detta påstående i sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. |
|
(55) |
Likaså påpekade EcoCeres att enbart förekomsten av en exportskatt är otillräcklig för att dra slutsatsen att det indonesiska exportpriset på använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning var snedvridet. Dessutom hänvisade företaget till tidigare undersökningar (28) där exportpriset för rå palmolja (CPO) och rå palmkärnolja (CPKO), som båda omfattades av en exportskatt i Indonesien, ansågs vara ett lämpligt riktmärke som återspeglade marknadspriset. |
|
(56) |
Kommissionen noterade att förekomsten av en exportskatt vanligtvis främst påverkar det inhemska priset på respektive varor, dvs. priset på använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning på den inhemska indonesiska marknaden. Efter undersökningsperioden för de två nämnda undersökningarna (oktober 2017–september 2018 för antisubventionsundersökningen rörande biodiesel med ursprung i Indonesien, oktober 2020–september 2021 för antidumpningsundersökningen rörande fettsyror med ursprung i Indonesien), ändrades dock lagstiftningsmiljön i Indonesien för palmolja och dess derivat. Närmare bestämt införde Indonesiens regering under den period som direkt föregick och delvis överlappade undersökningsperioden i det aktuella ärendet en rad lagändringar (t.ex. exportförbud i april och maj 2022 (29) (30), upphävande av exportskatten fram till oktober 2022 (31) (32), införande av en mekanism som skulle justera nivån på exportskatten baserat på utvecklingen av de globala priserna på rå palmolja i augusti 2022 (33), sänkning av tröskeln som möjliggör en höjning av exportskatten (34)) som potentiellt påverkade marknaden för palmolja och dess derivat, inklusive avloppsslam från palmoljeframställning och använd matolja (35), under den särskilda perioden. Det kunde inte uteslutas att dessa ofta förekommande lagändringar orsakade åtminstone tillfälliga fluktuationer och/eller snedvridningar som påverkade både de inhemska priserna och exportpriserna från Indonesien, vilket därmed gjorde att dessa priser inte var lämpliga att användas som riktmärken under dessa perioder och under dessa särskilda omständigheter samt för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(57) |
Dessutom måste det noteras att de riktmärken som används i de två undersökningar som EcoCeres hänvisar till och i den föreliggande undersökningen har ett annat ekonomiskt syfte och omfattas av en annan rättslig ram som har ett annat sammanhang och syfte. I antisubventionsundersökningen rörande import av biodiesel med ursprung i Indonesien var sammanhanget fastställandet av ett riktmärke för kvantifieringen av förmånen för producenterna. Syftet med riktmärket var att fastställa det pris som skulle ha gällt i Indonesien utan de subventionssystem som gällde under undersökningsperioden för den undersökningen, dvs. oktober 2017–september 2018. De olika typerna av förfarande (det förra rörande subventioner), de olika rättsliga ramarna och sammanhangen samt de olika relevanta tidsperioderna undergräver därför partens resonemang. När det gäller antidumpningsundersökningen om fettsyror med ursprung i Indonesien undersökte kommissionen om de råvaror som omfattas av en exportskatt uppfyller kriterierna rörande deras andel av produktionskostnaden i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Återigen var undersökningsperioden en annan i det fallet (oktober 2020–september 2021). I den särskilda undersökningen förlitade sig kommissionen dessutom på flera andra referensvärden för att undersöka huruvida de relevanta kriterierna för fastställande av förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar enligt den olika bestämmelsen i grundförordningen var uppfyllda. I den aktuella undersökningen är syftet med undersökningen att fastställa ett icke snedvridet pris för avloppsslam från palmoljeframställning och använd matolja som gäller i ett annat land än Indonesien, dvs. Malaysia som lämpligt representativt land, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Kommissionen noterade att EcoCeres inte lade fram någon bevisning för att de indonesiska priserna inte påverkades av de många lagändringar som införts av Indonesiens regering och att de därmed med all säkerhet kunde användas som ett lämpligt referensvärde i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(58) |
Slutligen är det inte säkert att en jämförelse mellan importpriset för avloppsslam från palmoljeframställning och använd matolja med ursprung i Indonesien å ena sidan och priserna för avloppsslam från palmoljeframställning och använd matolja med ursprung i andra tredjeländer å den andra är avgörande, eftersom priserna påverkas av många faktorer, såsom avståndet till ursprungslandet, mängden enskilda transporter/kontrakt och perioden då varorna levereras. |
|
(59) |
Kommissionen avvisade därför parternas påståenden i skälen 53–55 och bekräftade uteslutandet av indonesiskt ursprung vid fastställandet av icke snedvridna kostnader för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning. |
|
(60) |
Dessutom påminde EcoCeres om att de till kommissionen tillhandahöll internationella priser på använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning som samlats in av Argus Biofuels. Parten upprepade att den lämnade dessa uppgifter mot bakgrund av de relativt begränsade importmängderna av dessa två viktiga råvaror i de analyserade potentiella representativa länderna (med undantag för Malaysia), samt det faktum att tullnomenklaturerna för de flesta potentiella representativa länder (med undantag för Malaysia) inte gjorde det möjligt att identifiera varor som liknade råvarorna eftersom respektive HS-nummer omfattade ett stort antal varor. EcoCeres hävdade att omöjligheten att fastställa ursprunget för den använda matolja och avloppsslam från palmoljeframställning som ingick i Argus Biofuels internationella priser inte är ett tillräckligt skäl för att avvisa referensvärdena som en källa för icke snedvridna kostnader. Parten hänvisade till flera tidigare undersökningar (36) där kommissionen använde internationella referensvärden som anger ett pris på en insatsvara som levererats till en hamn i Kina eller där kommissionen inte utförde någon analys som säkerställde att det i det internationella referensvärdet inte ingick insatsvaror med kinesiskt ursprung. |
|
(61) |
För det första påminde kommissionen om att det främsta skälet till att inte använda Argus Biofuels internationella riktmärken var att de skyddades av upphovsrätt och att parten inte fått tillstånd av upphovsrättsinnehavaren att använda uppgifterna i fråga i undersökningen. För det andra fastställde kommissionen i det föreliggande ärendet att Kina världen över är den största leverantören av använd matolja och att Indonesien är en av de största leverantörerna av avloppsslam från palmoljeframställning. Det faktum att priserna på råvarorna i fråga har konstaterats vara snedvridna i dessa ursprungsländer kan därför inte ignoreras när man väljer den lämpligaste källan för icke snedvridna kostnader. Påståendet avvisades därför. |
|
(62) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter och i sin inlaga upprepade EBB sitt förslag att använda importpriserna till Förenta staterna som källa till icke snedvridna kostnader för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning i stället för de malaysiska importuppgifterna, samtidigt som EBB stödde kommissionens beslut att utesluta använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning av indonesiskt ursprung från fastställandet av icke snedvridna kostnader baserat på malaysiska importuppgifter. Till stöd för sitt påstående hävdade EBB följande:
|
|
(63) |
Kommissionen förklarade att det inte finns något exakt tröskelvärde i fråga om kvantitet som skulle göra importen av vissa insatsvaror till en otillförlitlig källa för icke snedvridna kostnader. De exporterande producenternas förbrukning kan faktiskt betraktas som en indikator på vilken kvantitet som skulle kunna avvisas som inte tillräckligt representativ. I det föreliggande ärendet visade den totala importmängden använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning från Malaysia att marknaden i Malaysia i stor utsträckning använder dessa två råvaror för tillverkning av biodiesel. Mängderna i absoluta tal efter uteslutandet av varorna av indonesiskt ursprung ansågs inte vara så låga att de ledde till snedvridna importpriser per enhet. Eftersom andelen avloppsslam från palmoljeframställning som importerades till Malaysia från Indonesien var betydande gjorde kommissionen en prisjämförelse för att säkerställa att denna volym inte påverkade priserna på den återstående importen. Prisjämförelsen visade att priserna för den återstående importen inte var anpassade till priserna för importen från Indonesien. En liknande jämförelse gjordes för importen av avloppsslam från palmoljeframställning, där den andel som importerades från Indonesien var mycket lägre. Prisjämförelsen mellan den indonesiska importen och annan import visade att priserna för importen från andra länder inte heller påverkades av priserna för den indonesiska importen. |
|
(64) |
Det fanns därför inget behov av ett alternativt referensvärde. I vilket fall som helst skulle importen till Förenta staterna inte vara en lämplig källa för internationella priser, kostnader och referensvärden, särskilt när det gäller använd matolja. För det första omfattade EBB:s importvärden och importvolymer hela HS-numret 1518 00 . Även om parten lämnade in uppgifterna som import med två åttasiffriga varukoder fann kommissionen att det enligt Förenta staternas tullnomenklatur inte ingick några andra varukoder inom ramen för HS-nummer 1518 00 . EBB presenterade därför återigen importen av en lång rad olika animaliska och vegetabiliska fetter och oljor, däribland potentiellt importen av biodiesel, som en lämplig källa till icke snedvridna kostnader. Kommissionen har redan förklarat (i den första och andra noteringen om källorna för fastställande av normalvärdet, vilka kommissionen påminner om i skälen 223, 224, 227, 228, 233 och 234 i förordningen om provisorisk tull) att ett sådant tillvägagångssätt inte är godtagbart, särskilt inte för en insatsvara som står för en betydande del av tillverkningskostnaden för biodiesel och när det finns mer exakta och lättillgängliga lämpliga uppgifter i ett representativt land. |
|
(65) |
För det andra togs behovet av att skilja mellan ätbara och oätliga fetter och oljor också upp i den första och andra noteringen om källorna till fastställandet av normalvärdet, i skälen 223, 224, 227, 228, 233 och 234 i förordningen om provisorisk tull. Som EBB med rätta påpekade är använd matolja en avfallsprodukt. Det skulle därför vara oriktigt att anta att det genomsnittliga priset på all import av animaliska och vegetabiliska fetter och oljor inom ramen för HS-nummer 1518 00 återspeglade det icke snedvridna priset på använd matolja. Kommissionen ansåg att en minskning av urvalet av varukoder till de koder som omfattar import av oätliga oljor skulle göra det möjligt att identifiera ett importpris som ligger närmare det faktiska priset på använd matolja. Kommissionen kunde inte ta ställning till de påstått misstänkta mängderna av importerad och exporterad använd matolja, eftersom det inte stod klart hur denna analys hade genomförts. |
|
(66) |
Såsom EcoCeres också med rätta påpekade i sitt genmäle beror skillnaderna i kvantitet och pris för importerad använd matolja på att de importuppgifter som ingick i den första noteringen omfattade flera potentiella representativa länder, men att de i den andra noteringen och i utlämnandet av uppgifter på förhand begränsades till Malaysia som utvalt representativt land. |
|
(67) |
Kommissionen avvisade följaktligen EBB:s påståenden i skäl 62. |
b) Brunt fett
|
(68) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade Zhuoyue att kommissionen inte borde ha inkluderat varukod 3823 19 90 vid fastställandet av den icke snedvridna kostnaden för brunt fett, livsmedelsavfall och soapstock (38). Gruppen hävdade att eftersom det i ovannämnda varukod bland annat hänvisas till ”andra än sura oljor från raffinering”, bör denna undantas från beräkningen av referensvärdet eftersom brunt fett, livsmedelsavfall och soapstock är sura oljor som erhålls vid raffinering av avfallsrester. Slutligen påpekade Zhuoyue att enhetsvärdet för importen inom ramen för den aktuella varukoden är högre än den icke snedvridna kostnad som fastställts för använd matolja. Enligt företaget bevisar detta att varukod 3823 19 90 inte bör användas som riktmärke för brunt fett, livsmedelsavfall och soapstock, eftersom använd matolja är en råvara av högre kvalitet (lägre halt av fria fettsyror) och därför naturligtvis bör vara dyrare. |
|
(69) |
Kommissionen noterade att brunt fett, livsmedelsavfall och soapstock inte nödvändigtvis utgör raffinerade sura oljor. De är snarare avfallsvaror, som mot bakgrund av deras innehåll av fria fettsyror mest liknar varor som klassificeras enligt HS-nummer 3823 19 . För att identifiera de varukoder som är lämpliga för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för brunt fett, livsmedelsavfall och soapstock, samt för olja från använd blekjord för den delen, tog kommissionen bort varukoderna enligt HS-nummer 3823 19 (som omfattar palmbaserade varor) från beräkningen. Varukod 3823 19 90 är en restkod som inbegriper varor som omfattas av det särskilda HS-numret men som inte klassificeras enligt någon av de motsvarande åttasiffriga varukoderna. Samtidigt utesluter den palmrelaterade varor. |
|
(70) |
Dessutom bestrider kommissionen inte att använd matolja, med tanke på dess lägre halt av fria fettsyror, är en råvara av högre kvalitet än brunt fett, livsmedelsavfall eller soapstock. Icke desto mindre jämförde gruppen importpriset per enhet för en enda varukod med det genomsnittliga importpriset för alla varukoder som användes för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för använd matolja. Referensvärdet för använd matolja var dock högre än det som användes för brunt fett, livsmedelsavfall och soapstock. De referensvärden som kommissionen använde i det preliminära skedet stod därför inte i strid med antagandet att priset på använd matolja normalt borde vara högre än priset på de andra ovannämnda råvarorna. |
|
(71) |
Kommissionen avvisade därför Zhuoyues påstående i skäl 68 och bekräftade sina slutsatser i skäl 240 i förordningen om provisorisk tull. |
c) Vätgas
|
(72) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade EcoCeres att den justering av den icke snedvridna kostnaden för vätgas som kommissionen tillämpade i det preliminära skedet var olämplig. Justeringen ledde till ett ökat värde på referensvärdet. Källan till det malaysiska kostnaden för vätgas motsvarade dock grön vätgas för bränsleanvändning. Alla justeringar till (icke-grön) vätgas för industriell användning bör därför minska referensvärdets värde. Gruppen föreslog en ändring av den metod som kommissionen tillämpade i det preliminära skedet. |
|
(73) |
Kommissionen ifrågasatte inte behovet av att anpassa priset på väte för bränsle till priset på vätgas för industriell användning. I det preliminära skedet använde kommissionen den statistik som samlats in av partnerskapet för ren vätgas för denna anpassning. Efter EcoCeres synpunkter justerade kommissionen delvis sin metod för att fastställa anpassningen. Metoden meddelades de berörda parterna i den reviderade noteringen om metoden för fastställandet av icke snedvridna kostnader och vinst inom ramen för det slutliga utlämnandet av uppgifter. Den reviderade icke snedvridna kostnaden för vätgas användes vid beräkningen av gruppens dumpningsmarginal i det slutgiltiga skedet. |
|
(74) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter välkomnade EcoCeres att kommissionen delvis reviderat sin metod för att justera priset på vätgas för bränsleanvändning till prisnivån för vätgas för industriell användning. Företaget hävdade dock också att justeringen nedåt borde vara mer betydande. Till stöd för sitt påstående hänvisade EcoCeres till en undersökning utförd av U.S. Energy Information Administration (EIA) (39), som visade att inköpspriset för vätgas som används av kemikalietillverkare var det lägsta bland alla undersökta tillverkningssektorer och betydligt lägre än det högsta pris som tillverkare av elektrisk utrustning, apparater och komponenter betalade. |
|
(75) |
Kommissionen undersökte påståendet och fann att EIA:s resultat åtminstone var ofullständiga för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för vätgas (för industriell användning). I den artikel som offentliggjordes av EIA på grundval av insamlade uppgifter görs ingen åtskillnad mellan vätgas för bränsleanvändning och vätgas för industriell användning. Samtidigt rör de underliggande uppgifterna (40) genomsnittspriserna på inköpta energikällor, och de avser därför sannolikt vätgas för bränsleanvändning. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet. |
|
(76) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade EBB att kommissionen använde sänkta icke snedvridna kostnader för vätgas till följd av att den inte hade beräknat det genomsnittliga inköpspriset utifrån statistik från partnerskapet för ren vätgas på grundval av ett vägt genomsnitt. |
|
(77) |
Kommissionen höll inte med. Statistiken från partnerskapet för ren vätgas presenterades inte som en uppsättning individuella datapunkter, utan som ett antal observationer inom flera prisintervall. Kommissionen beräknade ett vägt genomsnitt av intervallens övre och lägre gräns, och fastställde därefter en mittpunkt som ett enkelt genomsnitt. Kommissionen ansåg att denna metod var den lämpligaste med avseende på den tillgängliga datauppsättningen. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet. |
d) Elektricitet, naturgas och ånga
|
(78) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade EBB att de el- och naturgaspriser som kommissionen använde tillämpades i Malaysia under 2014 respektive 2021. Parten påminde om att i en tidigare undersökning (41), där kommissionen använde samma källor till icke snedvridna kostnader för el och naturgas i Malaysia som representativt land, justerade den priserna för inflationen. |
|
(79) |
Kommissionen undersökte påståendet och drog slutsatsen att den av misstag utelämnat inflationsjusteringen i det föreliggande ärendet. Kommissionen använde producentprisindexet (PPI) för att beräkna den reviderade icke snedvridna kostnaden för el och naturgas. Eftersom den icke snedvridna kostnaden för ånga beräknades på grundval av den icke snedvridna kostnaden för naturgas, reviderades även referensvärdet för ånga efter revideringen rörande naturgas. |
|
(80) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade EcoCeres att kommissionen inte borde ha använt PPI för inflationsjusteringen eftersom det var alltför allmänt med tanke på att ett prisindex specifikt för energi fanns tillgängligt i Världsbankens databas (42) som användes av kommissionen. Dessutom beräknades inte inflationsjusteringen specifikt för undersökningsperioden, som var fördelad över två år, eftersom det PPI som kommissionen använde omfattade hela kalenderår. EcoCeres påpekade att energiprisindexet hade månatliga uppgifter tillgängliga, vilket gjorde det möjligt att fastställa justeringen specifikt för undersökningsperioden. |
|
(81) |
Kommissionen undersökte påståendet och konstaterade att Världsbankens inflationsdatabas innehöll energiprisindex för Malaysia och för den period som var nödvändig för inflationsjusteringen. Energiprisindexet för Malaysia baserades dock på uppskattade priser. I det aktuella fallet var det därför inte nödvändigtvis en mer tillförlitlig eller lämplig källa till information om inflationen i Malaysia. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet. |
|
(82) |
Kommissionen beaktade dock det faktum att den inflationsjustering som gjordes i det slutliga utlämnandet av uppgifter inte var särskilt anpassad för undersökningsperioden, i synnerhet eftersom PPI också fanns tillgängligt kvartalsvis. De icke snedvridna kostnaderna för el, naturgas och ånga reviderades ytterligare med hjälp av en reviderad inflationsjustering efter EcoCeres synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Ecoceres och berörda parter underrättades om den reviderade inflationsjusteringen i ett ytterligare utlämnande av uppgifter och gavs tillfälle att lämna synpunkter. |
|
(83) |
Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade EcoCeres att kommissionen borde ha använt energiprisindexet i stället för PPI. Vid beräkningen av inflationsjusteringen för naturgas borde kommissionen dessutom ha använt det fjärde kvartalet 2021 som utgångspunkt i stället för hela året 2021, eftersom det naturgaspris som användes som referensvärde var tillämpligt i Malaysia under det kvartalet. |
|
(84) |
Kommissionen avvisade dessa påståenden. För det första lämnade EcoCeres inte någon ytterligare motivering eller förklaring till att använda energiprisindex i stället för PPI. För det andra fann kommissionen att det var lämpligare att använda PPI för hela år 2021. Undersökningsperioden omfattade ett helt år och därför beräknades inflationsjusteringen genom att prisindex för en period på fyra kvartal jämfördes med en föregående period av samma längd. |
e) Arbetskraft
|
(85) |
I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand gjorde EcoCeres tre påståenden om de icke snedvridna kostnaderna för arbetskraft. Gruppen upprepade sina påståenden efter det preliminära utlämnandet av uppgifter:
|
|
(86) |
För det första fastställde kommissionen, på grundval av de uppgifter som samlats in under kontrollerna på plats, att merparten av den personal som arbetar inom produktionen (t.ex. kontrollrum, laboratorier) hade s.k. college education, vilket motsvarar postgymnasial utbildning utan universitetsexamen, dvs. under nivån för kandidatexamen. Enligt Malaysias standardklassificering av yrken (43) klassificeras yrken som bland annat kräver postgymnasial utbildning och som leder till ett utbildningsbevis som inte motsvarar högskoleexamen på grundnivå (dvs. kandidatexamen) i gruppen ”tekniker och associerade yrkesverksamma”. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att använda uppgifterna för tekniker och associerade yrkesverksamma i Malaysia som de icke snedvridna kostnaderna för arbetskraft. |
|
(87) |
För det andra innehåller ILMIA:s webbplats endast information om det nationella löneindexet fram till september 2018. Arbetskraftskostnaden måste dock justeras för inflationen under perioden 2016–2023. Kommissionen bekräftade därför att det var lämpligt att använda producentprisindex för inflationsjusteringen. |
|
(88) |
Avslutningsvis ansåg kommissionen att fastställandet av arbetskraftskostnaden per timme i Malaysia var tillräckligt exakt med tanke på att kostnaden för arbetskraften utgjorde mindre än 1,7 % av den totala produktionskostnaden och att en omräkning av referensvärdet på grundval av gruppens förslag i skäl 85 c skulle ha en försumbar inverkan på det konstruerade normalvärdet. |
|
(89) |
Mot bakgrund av de anledningar som anges i skälen 86–88 avvisade kommissionen EcoCeres påståenden i skäl 85 och bekräftade slutsatserna i skäl 270 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(90) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade EcoCeres att den icke snedvridna arbetskraftskostnad som används i dumpningsberäkningen bör tillämpas proportionellt på grundval av personalens utbildnings- och/eller kompetensnivå, vilket motsvarar det påstående som beskrivs i skäl 85 a. |
|
(91) |
EcoCeres påpekade dessutom att den icke snedvridna arbetskraftskostnad i Malaysia som kommissionen använde i det slutliga utlämnandet av uppgifter var otillförlitlig eftersom den baserades a) på föråldrade uppgifter som krävde en inflationsjustering, b) på en källa som ger information om arbetskraftskostnad på ett alltför allmänt sätt utan åtskillnad mellan industrisektor och ekonomisk verksamhet. Dessutom fastställdes inte inflationsjusteringen för en period som exakt skulle motsvara undersökningsperioden. Slutligen hävdade företaget att användningen av två olika källor för arbetskraftskostnaden (Malaysian Institute of Labour Market Information and Analysis (ILMIA)) och för arbetade timmar (Internationella arbetsorganisationen (ILO)) ytterligare minskade referensvärdets tillförlitlighet. |
|
(92) |
I detta avseende noterade EcoCeres att kommissionen i en tidigare undersökning (44) förlitade sig på uppgifter från Malaysias statistikbyrå (DOSM) när det gäller löner och arbetade timmar. Företaget tillhandahöll också en beräkning av den icke snedvridna arbetskraftskostnaden baserad a) uppgifter från DOSM för timlönen och b) information från olika offentliga källor om ytterligare arbetskraftskostnader, särskilt olika typer av sociala avgifter. |
|
(93) |
Kommissionen undersökte påståendet. Med beaktande av att uppgifter från DOSM fanns tillgängliga för undersökningsperioden och särskilt för den industrisektor som biodieseltillverkningen tillhör och det faktum att information om ytterligare arbetskraftskostnader också fanns tillgänglig, var det faktiskt lämpligare att använda de källor som EcoCeres föreslagit för att fastställa den icke snedvridna arbetskraftskostnaden. Denna ytterligare information som företaget tillhandahöll innehöll alla uppgifter som behövdes för att konstruera den icke snedvridna arbetskraftskostnaden per timme, såsom löner, arbetade timmar, sociala avgifter och andra arbetskraftskostnader som bärs av arbetsgivaren. Kommissionen reviderade följaktligen den icke snedvridna arbetskraftskostnaden. |
|
(94) |
Med tanke på kommissionens slutsatser om EcoCeres påstående i skälen 91 och 92 blev företagets påstående i skäl 90 irrelevant. Det reviderade referensvärdet tar hänsyn till industrisektorn, men inte de anställdas utbildnings- och kompetensnivå. Ecoceres och berörda parter underrättades om den reviderade referensvärdet genom ett ytterligare utlämnande av uppgifter och gavs tillfälle att lämna synpunkter. |
|
(95) |
Efter det ytterligare slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade EcoCeres synpunkter på den reviderade beräkningen av arbetskraftskostnaden. En av de faktorer som beaktades var det avgångsvederlag som en arbetstagare har rätt till om de var anställda i 12 månader eller mer och deras månadslön var upp till 4 000 ringgit. Beroende på anställningens längd hade arbetstagaren rätt till 10, 15 eller 20 dagars avgångsvederlag. Eftersom den beräknade månadslönen låg något över 4 000 ringgit vidhöll parten att kommissionen borde använda en konservativ metod och inkludera kostnaden för avgångsvederlag på 10 dagar i beräkningen av referensvärdet. |
|
(96) |
Kommissionen bekräftade den metod som användes efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. Kommissionen antog ett balanserat tillvägagångssätt och inkluderade en avgångsvederlag på 15 dagar i beräkningen av referensvärdet. Den genomsnittliga månadslönen skilde inte mellan olika arbeten (produktion, administration, förvaltning) inom den kemiska industrin. Kommissionen ansåg att det var högst sannolikt att en majoritet av de anställda fick en lön under 4 000 ringgit och därmed skulle ha rätt till avgångsvederlag enligt lag. |
f) Reviderad icke snedvriden kostnad för vissa produktionsfaktorer
|
(97) |
Efter de synpunkter på det preliminära och det slutliga utlämnandet av uppgifter som beskrivs och avhandlas i skälen 48–94 reviderade kommissionen de icke snedvridna kostnaderna för vissa produktionsfaktorer på följande sätt: Tabell 1 Reviderad icke snedvriden kostnad för vissa produktionsfaktorer
|
3.2.2.3 Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst
a) Källor till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst
|
(98) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter inkom EcoCeres och Zhuoyue med synpunkter på fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, särskilt inkluderingen av ytterligare tre malaysiska företag som är verksamma inom sektorn för organiska kemikalier i den företagskorg som används för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(99) |
Båda parterna påpekade att de tre producenterna av organiska kemikalier tillverkade produkter som var alltför olikartade för att återspegla en biodieselproducents finansiella uppgifter. Dessutom var det inte klart hur deras finansiella uppgifter representerade den tillverkningsprocess som saknades, dvs. produktion av biodiesel genom hydrogenering, eftersom inget av de tillagda företagen tillverkade biodiesel. |
|
(100) |
Dessutom hävdade EcoCeres att kommissionen inte hade förklarat varför tillverkningsprocessen hade en betydande inverkan på försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(101) |
EcoCeres hävdade också att kommissionen, genom att använda finansiella uppgifter från malaysiska producenter av organiska kemikalier från Orbis-databasen, motsade sitt tidigare resonemang i denna undersökning, där den avvisade finansiella uppgifter som inte var tillräckligt detaljerade för att till exempel identifiera ett företags finansiella resultat i ett segment med direkt anknytning till biodieselproduktion. Gruppen noterade att de finansiella uppgifterna från Orbis inte heller innehöll någon detaljerad segmentinformation. |
|
(102) |
EcoCeres hänvisade dessutom till tidigare undersökningar (45) där kommissionen använt finansiella uppgifter rörande andra produkter än den undersökta produkten endast om det inte fanns några tillgängliga finansiella uppgifter om producenter av den undersökta produkten. |
|
(103) |
EcoCeres hävdade vidare att om kommissionen insisterar på att utvidga den korg av företag som används för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst bör den följa ett av följande alternativ (i prioriteringsordning):
|
|
(104) |
Efter utlämnandet av uppgifter på förhand lämnade EcoCeres in uppdaterade årsredovisningar för fyra biodieselproducenter i Malaysia för räkenskapsåret 2023 (tidigare inlämnade uppgifter omfattade räkenskapsåret 2022). Gruppen erhöll redovisningarna från det lokala malaysiska registret. |
|
(105) |
Kommissionen bekräftade att det verkligen var nödvändigt att utvidga korgen med företag vars finansiella uppgifter användes för att fastställa de icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten så att skillnaderna mellan de olika tillverkningsprocesserna återspeglades, särskilt när det gäller deras lönsamhet. Försäljningsmarginalen för Neste, unionsproducent av biodiesel genom vätebehandling av vegetabiliska oljor, uppgick till 730–880 euro/ton under undersökningsperioden (49), medan vinstmålet för biodiesel som tillverkas genom transesterifiering (som under idealiska förhållanden uppnås i en situation som inte medför skada för unionsproducenterna), enligt vad som meddelades i det preliminära skedet, var betydligt lägre (cirka 200 euro/ton). Kommissionen upprepade därför sina slutsatser i skäl 282 i förordningen om provisorisk tull, dvs. att den behöver fastställa icke snedvridna och rimliga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i Malaysia som återspeglar de olika typerna av tillverkningsprocesser. Med tanke på de skillnader i kostnader och lönsamhet som hänger samman med de två produktionsmetoderna måste de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som används vid fastställandet av normalvärdet vara en kombination av följande för att betraktas som skäliga i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen: i) försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för den biodiesel som tillverkas genom transesterifiering, och ii) försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för den biodiesel som framställs genom vätebehandling av vegetabiliska oljor. Med avseende på den förstnämnda kunde kommissionen, såsom förklaras i skäl 279 i förordningen om provisorisk tull, hitta lättillgängliga uppgifter om de berörda producenterna av biodiesel genom transesterifiering. Med avseende på produktionen genom vätebehandling av vegetabiliska oljor fanns det inga sådana uppgifter om biodieselproducenter i Malaysia som var lätt tillgängliga. Av detta skäl använde sig kommissionen av de försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som genererats av malaysiska producenter i den liknande sektorn som producenter av biodiesel genom vätebehandling av vegetabiliska oljor. |
|
(106) |
Kommissionen höll inte med EcoCeres när det gäller den Nace-kod som är lämplig för att identifiera företag i en liknande sektor, dvs. en sektor till vilken biodieselproduktionen hör. Nace-kod 10.41 ingår i huvudgrupp 10 – Livsmedelsframställning. Den kunde därför inte anses lämplig för att avspegla försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst inom en sektor liknande biodieseltillverkning. |
|
(107) |
Kommissionen bekräftade därför den metod som beskrivs i skälen 279–284 i förordningen om provisorisk tull, dvs. att de malaysiska biodieselproducenternas finansiella uppgifter ska kompletteras med finansiella uppgifter från producenter av organiska kemikalier i Malaysia. |
|
(108) |
Kommissionen beaktade dock de ytterligare årsredovisningar som EcoCeres lämnat in för de malaysiska biodieselproducenterna och de malaysiska producenterna av organiska kemikalier. |
|
(109) |
I detta avseende tillhandahöll Orbis-databasen finansiella uppgifter för mer än 80 företag som klassificeras enligt Nace-kod 20.14 i Malaysia. EcoCeres tillhandahöll endast årsredovisningar för sex sådana företag. För det första noterade kommissionen att de finansiella uppgifterna i årsredovisningarna stämde överens med siffrorna i Orbis-databasen. För det andra, eftersom de företag som klassificeras enligt Nace-kod 20.14 inte nödvändigtvis tillverkar biodiesel, utan snarare erbjuder en uppskattning av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i en bredare sektor, finns det inget behov av ytterligare detaljerad analys, såsom identifiering av det segment som är direkt kopplat till den undersökta produkten. För det tredje kan det, med tanke på det stora antalet producenter av organiska kemikalier i Malaysia, inte uteslutas att parten endast tillhandahöll årsrapporter som skulle leda till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som var gynnsamma för parten. Kommissionen beslutade därför att använda alla ovanstående lättillgängliga finansiella uppgifter: biodieselproducenternas årsredovisningar, årsredovisningar för producenter av organiska kemikalier och finansiella uppgifter från Orbis-databasen om producenter av organiska kemikalier i Malaysia. |
|
(110) |
Dessutom vill kommissionen klargöra att finansiell information från Orbis-databasen inte är olämplig. Vid valet av ett representativt land kan tillgången till mer detaljerade årsredovisningar vara ett skäl till att välja ett land i stället för ett annat. Detta innebär dock inte att de finansiella uppgifterna från Orbis-databasen inte är godtagbara för fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(111) |
Kommissionen granskade sina undersökningsuppgifter om producenter av organiska kemikalier i Malaysia i Orbis-databasen. Kommissionen fann att den av misstag inte bara använde Nace-kod 20.14 utan även liknande koder enligt andra näringsgrensindelningar i Orbis. |
|
(112) |
För att effektivisera fastställandet av de icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, särskilt korgen med producenter av organiska kemikalier i Malaysia, ändrade kommissionen sin frågeställning i Orbis. I det slutliga skedet beaktade kommissionen endast företag som använde Nace-kod 20.14 som en av sina primära koder enligt denna industriklassificering, och valde dessutom endast företag med tillgängliga icke-konsoliderade årsredovisningar för 2022 eller 2023 som innehöll följande finansiella uppgifter: omsättning, kostnader för sålda varor och vinst. Om denna frågeställning returnerade ett företag för vilket EcoCeres lämnat in årsredovisningar från det lokala malaysiska registret, användes dessa årsredovisningar hellre än uppgifter från Orbis-databasen. I detta avseende konstaterades att en av de påstådda producenterna av organiska kemikalier vars årsredovisningar lämnats in av EcoCeres (Pacific Oleochemicals Sdn Bhd) inte klassificerades enligt Nace-kod 20.14 i Orbis. Kommissionen bortsåg då från detta företag vid fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(113) |
Kommissionen avvisade EcoCeres påstående att den borde justera vikten av producenterna av organiska kemikalier vid beräkningen av de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten. Det totala värdet av kostnaden för varor som såldes av producenter av organiska kemikalier var faktiskt högre än det totala värdet av kostnaden för varor som såldes av biodieselproducenter. Kommissionen ansåg dock att biodieselproducenterna var tillräckligt representerade i beräkningen av det vägda genomsnittet, eftersom de var för sig var mycket större företag än producenterna av organiska kemikalier. |
|
(114) |
Kommissionen justerade emellertid vikten av enskilda företag vid beräkningen av de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten. För företag för vilka finansiell information fanns tillgänglig för båda räkenskapsåren (2022 och 2023) använde kommissionen genomsnittet för de två åren i stället för att helt enkelt summera siffrorna för de två åren i syfte att undvika en situation där ett företags finansiella uppgifter skulle dubbelräknas i det vägda genomsnittet. |
|
(115) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter och i sin inlaga välkomnade EBB inkluderandet av producenter av organiska kemikalier i fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, och hävdade att kommissionen endast borde förlita sig på deras finansiella uppgifter. I detta avseende upprepade klaganden att försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten för den malaysiska biodieseln snedvridits genom den automatiska prissättningsmekanism som tillämpas på dieselbränsle som säljs i detaljistledet och genom det pris på biodiesel som fastställs av regeringen. |
|
(116) |
När det gäller den automatiska prissättningsmekanismen hänvisade EBB till en rapport från International Institute for Sustainable Development (IISD) (50), där det påstås att den automatiska prissättningsmekanismen inte bara påverkade detaljhandelspriset utan hela produktionskedjan. Klaganden anklagade EcoCeres för att ge en felaktig bild av den automatiska prissättningsmekanismens funktion i sina inlagor, särskilt eftersom klaganden hävdade att den automatiska prissättningsmekanismen endast fastställer bränslepriset i detaljistledet och att de fasta bränslepriserna enbart är tillgängliga för konsumenter och vissa ekonomiska sektorer. |
|
(117) |
När det gäller det fasta priset på biodiesel hänvisade EBB till följande uppgifter:
|
|
(118) |
När det gäller den automatiska prissättningsmekanismen ansåg kommissionen att EBB inte lade fram någon bevisning för att subventionen fördelades längs hela värdekedjan. För det första anges det i IISD-rapporten endast att den automatiska prissättningsmekanismen inte bara fastställer kundens bränslepris utan även reglerar vinster och nyttigheter på produktionssidan (dvs. för återförsäljaren genom den formel för den automatiska prissättningsmekanismen som tillämpas vid beräkningen av detaljhandelspriset). För det andra beräknades i UTM:s studie hur priset på biodiesel, som var högre än priset på fossila bränslen, bidrog till den ökning av subventionen som var nödvändig för att täcka skillnaden mellan det fasta bränslepriset i detaljistledet och detaljhandlarens faktiska kostnader. Även om kommissionen medgav att den subvention som betalats ut till detaljhandlaren ger biodieselproducenten en viss garanti för ett gynnsamt försäljningspris, måste man beakta att finansieringen av B10-blandningen, vilken uppskattas till 9,7 miljoner US-dollar för 2023, skulle innebära en subvention på 0,005 ringgit per liter sådan blandning (56). Effekten på biodieselproducenten är därför obetydlig. |
|
(119) |
När det gäller det påstått fasta priset på biodiesel noterade kommissionen att EBB inte tillhandahöll tillräcklig bevisning. De källor som parten nämner kommer från åren 2015 och 2017, dvs. långt före den aktuella undersökningens undersökningsperiod. Dessutom kunde kommissionen inte fastställa några aktuella officiella källor som ville bekräfta förekomsten av en prissättningsmekanism för biodiesel som reglerades av Malaysias regering. |
|
(120) |
Kommissionen avvisade följaktligen EBB:s påståenden i skälen 115–117. |
|
(121) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade EcoCeres att kategorin organiska kemikalier var för bred. Trots att biodieselproduktionen genom vätebehandling var mer lönsam än den genom transesterifiering hävdade EcoCeres att kommissionen inte hade förklarat hur den breda kategorin producenter av organiska kemikalier var mer representativ för vätebehandling än produktionen av en liknande produkt (biodiesel genom transesterifiering). I detta avseende vidhöll EcoCeres att om kommissionen insisterade på att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta mer än producenter av biodiesel, borde den använda Nace-kod 10.14, som direkt omfattar vätebehandling av vegetabiliska oljor. |
|
(122) |
Såsom förklaras i skäl 105 erinrade kommissionen om att alla producenter av biodiesel, för vilka finansiella uppgifter fanns tillgängliga, tillverkade biodiesel genom transesterifiering. Dessutom visade uppgifterna i ärendehandlingarna i undersökningen tydligt olika lönsamhetsnivåer för producenter som producerade genom vätebehandling jämfört med producenter som producerade genom transesterifiering. Det var därför nödvändigt att inkludera ytterligare företag för att på ett korrekt sätt fastställa ett motsvarande, icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som är representativt för hela biodieselindustrin oavsett vilken produktionsprocess som används. Kommissionen håller inte med EcoCeres när det gäller den Nace-kod som företaget föreslagit. Såsom förklaras i skäl 106 avser Nace-kod 10.14 hydrogenering av vegetabiliska oljor inom livsmedelsindustrin. Livsmedelsföretagens lönsamhet kan därför inte användas som ett mått på lönsamheten för företag som producerar bränsle. I denna situation är de ekonomiska resultaten för företag som är verksamma inom samma industrisektor (produktion av organiska kemikalier) som biodieselproducenterna helt klart det lämpligaste närmevärdet för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för producenter som använder vätebehandlingsmetoden. |
|
(123) |
Kommissionen avvisade följaktligen påståendet. |
|
(124) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade EcoCeres sitt påstående om vikten av producenter av organiska kemikalier vid fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst (se skäl 103 d). Företaget påpekade särskilt antalet producenter av organiska kemikalier (93 företag) jämfört med biodieselproducenter (7) i datauppsättningen. |
|
(125) |
Kommissionen avvisade påståendet och bekräftade sina slutsatser i skäl 113. Den ansåg särskilt att antalet företag var irrelevant. Det var snarare vikten av kostnaden för de varor som såldes av biodieselproducenter i beräkningen som bestämde representativiteten. |
|
(126) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade EcoCeres slutligen följande synpunkter som var specifika för företag som ingick i fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst:
|
|
(127) |
Kommissionen granskade synpunkterna och reviderade vid behov fastställandet av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst enligt följande:
|
|
(128) |
Ecoceres och berörda parter underrättades om ovanstående ändringar genom ett ytterligare utlämnande av uppgifter och gavs tillfälle att lämna synpunkter. |
|
(129) |
Kommissionen avvisade begäran om att inkludera Pacific Oleochemicals Sdn Bhd i beräkningen av icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Företaget klassificerades faktiskt enligt en annan industriell klassificeringskod och kommissionen hade inga bevis i ärendehandlingarna som med säkerhet visade att företagets primära verksamhet borde klassificeras enligt Nace-kod 20.14, dvs. tillverkning av andra organiska baskemikalier. |
b) Transportrelaterade kostnader som ingår i försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader
|
(130) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade EcoCeres sitt påstående om de transportrelaterade kostnader som ingår i de icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts av kommissionen. I detta avseende hänvisade EcoCeres till att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik och till tribunalens beslut i målet Sinopec Chongqing SVW Chemical (57), där tribunalen bekräftade att kommissionen måste säkerställa att transportkostnaderna drogs av från försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna för de företag som användes för att beräkna referensvärdet. |
|
(131) |
Kommissionen använde en kombination av årsredovisningar från det lokala registret och finansiella uppgifter från Orbis-databasen. Det faktum att ”försäljningskostnader” i årsredovisningarna eller ”övriga driftskostnader” i Orbis kan inbegripa transportrelaterade kostnader innebär inte nödvändigtvis att företagen i fråga ådrog sig sådana kostnader. Av 19 årsredovisningar som var lättillgängliga i den aktuella undersökningen rapporterade endast ett företag i kommentarerna till sina årsredovisningar att det hade ådragit sig transportkostnader. Såsom redan förklarats i skäl 280 i förordningen om provisorisk tull drog kommissionen när det gäller detta företag av de transportrelaterade kostnaderna från företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes vid beräkningen av de icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna. |
|
(132) |
Såsom förklaras i skäl 295 i förordningen om provisorisk tull valde kommissionen dessutom att jämföra exportpriset med normalvärdet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras i skälen 291 och 296 i förordningen om provisorisk tull fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna jämte beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs vara skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återvinna normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. |
|
(133) |
I sin dom i målet CCCME, som följde på domen i målet Sinopec, påminde tribunalen först om att om en part begär justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att göra normalvärdet och exportpriset jämförbara i syfte att fastställa dumpningsmarginalen, måste den parten i enlighet med rättspraxis bevisa att dess begäran är motiverad. Bevisbördan för att de särskilda justeringar som anges i artikel 2.10 a–k i grundförordningen måste göras ligger hos dem som vill förlita sig på dem (58). Av detta följde i det fallet, liksom det gör i denna undersökning, att det var de berörda parternas sak att i enlighet med denna rättspraxis påvisa behovet av den justering som begärts till stöd för den bevisning som de lade fram under undersökningens gång (59). |
|
(134) |
Tribunalen ansåg då att det bör noteras att även om det kan visa sig nödvändigt att göra justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till skillnader mellan exportpriset och normalvärdet som påverkar deras jämförbarhet, kan sådana avdrag inte göras för ett värde som är konstruerat och som därför inte är äkta. Detta värde påverkas i allmänhet inte av faktorer som kan skada dess jämförbarhet, eftersom det har fastställts på konstlad väg (60). Liksom i målet CCCME innehöll i det aktuella ärendet konstruktionen av normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik dessutom ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och det fanns inga tillgängliga uppgifter som visade att de berörda malaysiska företagens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader omfattade transportkostnader för leverans till kunder. Varje gång sådan bevisning lades fram justerades uppgifterna i enlighet med detta, såsom förklaras i skäl 131. Med tanke på kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av artikel 2.10 i grundförordningen (61) var kommissionens tillvägagångssätt följaktligen förenligt med den senaste rättspraxisen rörande ogrundade påståenden som säger att beloppen för de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a a, vilka kommissionen anser vara rimliga för handelsledet fritt fabrik, innehåller transportkostnader. Påståendet avvisades därför. |
c) Reviderade icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst
|
(135) |
Med beaktande av de synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter som behandlas i skälen 98–134 uppgick de reviderade icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten till 5,88 % respektive 11,78 %. Kommissionen ansåg att beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av dessa procentandelar var rimliga för nivån fritt fabrik. |
3.2.3 Beräkning
a) Användning av företagens kostnader
|
(136) |
I det preliminära skedet godtog kommissionen vissa begäranden från de exporterande producenter som ingick i urvalet om att använda sina egna kostnader för att konstruera normalvärdet i de fall företagen kunde bevisa att vissa insatsvaror köptes på marknadsvillkor, t.ex. att dessa insatsvaror importerades direkt från ett tredjeland utan inblandning av en kinesisk mellanhand, att leverantörerna inte var närstående till de exporterande producenterna och att priserna förhandlades fram och betalades i en utländsk valuta. |
|
(137) |
I linje med sina slutsatser om fastställandet av den icke snedvridna kostnaden för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning, vilka diskuteras i skälen 232, 238 och 263 i förordningen om provisorisk tull, godtog kommissionen dock inte kostnaden för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning med ursprung i Indonesien. |
|
(138) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade de exporterande producenterna i urvalet att ett sådant tillvägagångssätt inte var motiverat. Eftersom det detaljerade resonemanget gällde företagsspecifika uppgifter tog kommissionen upp synpunkterna i respektive företagsspecifika slutliga utlämnande av uppgifter. |
|
(139) |
Med beaktande av de överväganden som beskrivs i skälen 56–59 om fastställande av icke snedvridna kostnader för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning avvisade kommissionen de påståenden som nämns i skäl 138. |
b) Icke snedvriden kostnad och vinst
|
(140) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hade Jiaao synpunkter på den metod som kommissionen använde när den ersatte kostnaden för de olika typer av råvaror som gruppen använde med icke snedvridna kostnader. Gruppen lade fram förslag om vilket referensvärde som borde tillämpas för att återspegla den icke snedvridna kostnaden för dessa råvaror. Samtidigt beskrev gruppen dessa råvaror som olika typer av använd matolja. |
|
(141) |
Kommissionen avvisade påståendet eftersom gruppen under undersökningsperioden sålde biodiesel tillverkad av olika råvaror till unionen. Detta stöddes av motsvarande försäljningsdokumentation och av Jiaaos hållbarhetscertifiering (62). Det var därför inte lämpligt att använda ett enda referensvärde för alla typer av råvaror. Såsom förklaras i avsnitt 3.1 noterade kommissionen bristande överensstämmelse rörande de råvaror som registrerats i gruppens räkenskaper och i respektive inköpsdokument, och som rapporterats i de uppgifter som lämnats in inom ramen för denna undersökning. Kommissionen använde de tillgängliga uppgifterna och tillämpade de icke snedvridna kostnaderna från det representativa landet på ett sådant sätt att risken för undervärdering av normalvärdet undanröjdes. |
|
(142) |
Detaljerna om Jiaaos påstående som beskrivs i skäl 140 angavs endast i den känsliga versionen av gruppens synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter. Kommissionen tog därför upp synpunkterna i detalj i det företagsspecifika slutliga utlämnandet av uppgifter. |
|
(143) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade EcoCeres att kommissionens tillvägagångssätt i det särskilda fallet med gruppen ledde till dubbelräkning av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Närmare uppgifter om påståendet lämnades endast i den känsliga versionen av gruppens inlaga. Påståendet behandlades därför i detalj i det företagsspecifika slutliga utlämnandet av uppgifter. |
|
(144) |
I detta avseende drog kommissionen slutsatsen att den till fullo återspeglade alla kostnadsfaktorer som var relevanta för det handelsled fritt fabrik där normalvärdet konstruerades, och vinsten vid konstruktionen av normalvärdet utan någon dubbelräkning av sådana kostnadsfaktorer och vinster. Kommissionen avvisade följaktligen partens påstående i skäl 143. |
c) Transportkostnader
|
(145) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hade en del exporterande producenter också synpunkter på den metod som kommissionen använt för att fastställa värdet av icke snedvridna kostnader fritt fabrik i det representativa landet, när det gäller kostnaderna för transport av vissa insatsvaror från gränsen till fabriken. |
|
(146) |
I motiverade fall beaktade kommissionen dessa synpunkter och reviderade beräkningen av transportkostnaderna. Med tanke på att denna information är känslig och företagsspecifik lämnades uppgifterna ut till de berörda exporterande producenterna i de företagsspecifika slutliga utlämnandena av uppgifter. |
d) Justering av biprodukter
|
(147) |
Vid fastställandet av normalvärdet i det preliminära skedet justerade kommissionen i lämpliga fall normalvärdet till ett icke snedvridet värde av biprodukter. I det aktuella fallet var biprodukterna av sådan art att de inte återanvändes i biodieselproduktionen utan såldes till tredje part. Det icke snedvridna värdet av biprodukter drogs därför av från normalvärdet, inte från det icke snedvridna värdet av material som används vid tillverkning av biodiesel. |
|
(148) |
I sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand och det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Jiaao följande:
|
|
(149) |
För det första vill kommissionen påpeka det inkonsekventa i Jiaaos resonemang, där gruppen å ena sidan hävdar att förbrukningen av insatsvaror är irrelevant för försäljningen av biprodukter eftersom insatsvarorna samtidigt används vid tillverkningen av biodiesel, men å andra sidan påstår att kommissionen borde ha dragit av den mängd insatsvaror som förbrukades vid tillverkningen av biprodukter från den rapporterade totala förbrukade mängden. |
|
(150) |
I vilket fall som helst följde kommissionen sin etablerade praxis vid tillämpningen av justeringen av biprodukter. Om en biprodukt säljs till tredje part, oavsett om den är närstående eller inte, representerar biproduktens icke snedvridna värde från ett representativt land biproduktens försäljningsvärde, inte dess kostnad. Ett sådant icke snedvridet försäljningsvärde består av produktionskostnaden såväl som försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten för producenten av en sådan biprodukt. Det icke snedvridna värdet av en sådan biprodukt måste därför dras av från det totala värdet av ett konstruerat normalvärde. |
|
(151) |
Kommissionen avvisade därför Jiaaos påståenden om justeringen av biprodukter. |
3.3 Dumpningsmarginaler
|
(152) |
Såsom beskrivs i skälen 48–151 har kommissionen till följd av påståenden från berörda parter reviderat dumpningsmarginalerna. |
|
(153) |
De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(154) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter noterade EcoCeres ändringar i EBB:s makrodata (närmare bestämt en minskning av försäljningsvolymen) och hävdade att dessa makrodata, på grund av extrapolering av de makroekonomiska siffrorna enbart på grundval av uppgifter från EBB:s medlemmar och/eller kunderna hos EBB:s rättsliga företrädare, inte var representativa för unionsindustrin som helhet och var partiska. |
|
(155) |
Kommissionen noterade att EBB hade uppdaterat sina makrodata till följd av fel som upptäckts under kontrollbesöket. Kommissionen drog slutsatsen att dessa makrodata var representativa för unionsindustrin. För det första ifrågasatte EcoCeres inte skäl 2 i förordningen om provisorisk tull med avseende på EBB:s representativitet för unionsindustrin för biodiesel. För det andra baserades EBB:s extrapoleringar på ett urval av företag som svarade för mer än 40 % av tillverkningen i unionen och gällde endast två indikatorer. Dessa indikatorer var indikatorer för vilka EBB inte fann några alternativa uppgifter, dvs. sysselsättning och försäljningsvolym i unionen (63). |
|
(156) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter höll den kinesiska handelskammaren inte med om att EBB:s svar på makrofrågeformuläret var WTO-förenlig faktisk bevisning. Parten hävdade att detta ärende var jämförbart med ärendet EU – Biodiesel (Argentina) (DS473 (64)) och att inget tyder på att kommissionen uppvisade ”särskild noggrannhet” när den säkerställde att EBB:s uppgifter var korrekta. Den kinesiska handelskammaren kritiserade kommissionens uttalande i skäl 308 i förordningen om provisorisk tull om att ingen part hade lämnat synpunkter på EBB:s siffror rörande tillverkningen i unionen, eftersom den senaste versionen lämnades in långt efter utgången av tidsfristen för att lämna uppgifter som var relevanta för det preliminära skedet (och den kinesiska handelskammaren kunde därför inte säkert veta att kommissionen skulle ha beaktat synpunkterna avseende förordningen om provisorisk tull). Den kinesiska handelskammaren kritiserade avsaknaden av uppgifter om kommissionens uppskattningar av hållbart flygbränsle och om hur Stratas, leverantören av marknadsinformation, samlat in uppgifter, särskilt med tanke på skillnaden mellan den totala förbrukning i unionen som fastställts av Stratas (finns i t24.004736) och av kommissionen (se tabell 2 i förordningen om provisorisk tull). |
|
(157) |
Kommissionen noterade att skäl 308 i förordningen om provisorisk tull tar hänsyn till ett faktiskt förhållande och att det verkligen var så att ingen part hade lämnat några synpunkter på EBB:s uppgifter om tillverkningen i unionen i något skede av förfarandet. Den kinesiska handelskammaren föreslog aldrig (alternativa) siffror för unionens tillverkning av biodiesel. I stället förlitade sig den kinesiska handelskammaren på de siffror som kommissionen lagt fram, vilket framgår av den kinesiska handelskammarens synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter (65). Kommissionen dubbelkontrollerade i det slutliga skedet alla tillgängliga uppgifter om tillverkningen i unionen, och bekräftade att den totala tillverkningen i unionen under undersökningsperioden uppgick till 14 775 455 ton. |
|
(158) |
Närmare uppgifter om kommissionens uppskattningar av hållbart flygbränsle finns i avsnitt 4.5.2.1. |
|
(159) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades övervägandena i skälen 305–309 i förordningen om provisorisk tull. |
4.2 Allmänna anmärkningar
|
(160) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter gjorde EcoCeres ett allmänt uttalande om att företaget inte instämde i kommissionens vägran att genomföra en analys per segment som särskiljer mellan FAME och HVO och påminde om sina synpunkter i detta avseende av den 2 januari 2024 (66). |
|
(161) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren sin begäran att HVO och FAME skulle undersökas separat om HVO inte skulle undantas från undersökningen. Enligt den kinesiska handelskammaren bröt kommissionen mot WTO-lagstiftningen i det avseendet att förordningen om provisorisk tull inte motiverade eller förklarade skälen till att vägra att genomföra en skadeanalys per segment. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren att frånvaron av en analys per segment gjorde att slutsatserna om skada var oförenliga med kommissionens skyldighet enligt WTO-lagstiftningen att genomföra en objektiv granskning baserad på faktisk bevisning. |
|
(162) |
Kommissionen påminde om att förordningen om provisorisk tull för vart och ett villkor undersökte huruvida en skadeanalys per segment skulle vara motiverad i detta fall. Ecoceres och den kinesiska handelskammarens påståenden är av allmän karaktär och kan inte motbevisa de detaljerade argumenten inom ramen för varje villkor som analyseras i förordningen om provisorisk tull. Omständigheterna i de brittiska myndigheternas undersökning TD0004 (67), som EcoCeres hänvisade till, kan inte extrapoleras till det aktuella ärendet, eftersom det inte fanns någon produktion av HVO i Förenade kungariket. Kommissionen avvisade därför begäran om en skadeanalys per segment av FAME och HVO, och bekräftade övervägandena i förordningen om provisorisk tull, enligt vilka det inte finns någon anledning till att en segmenterad skadeanalys skulle vara motiverad i detta ärende. |
|
(163) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades övervägandena i skälen 310–317 i förordningen om provisorisk tull. |
4.3 Förbrukningen i unionen
|
(164) |
Den korrigering av tabell 6 som avses i avsnitt 4.5.2.2 hade en mindre inverkan på tabell 2 i förordningen om provisorisk tull. Den slutgiltiga tabell 2 är följande: Tabell 2 Förbrukning i unionen (i ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(165) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter uppgav den kinesiska handelskammaren att förbrukningen borde beräknas genom att man lägger ihop unionsindustrins totala försäljning, plus importen till unionen minus unionens totala export av biodiesel. Kommissionen avvisade förslaget eftersom det inte fanns någonting som ifrågasatte tillförlitligheten hos den metod som beskrivs i skäl 318 i förordningen om provisorisk tull. |
4.4 Import från det berörda landet
4.4.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(166) |
Den korrigering av tabell 6 som avses i avsnitt 4.5.2.2 hade en mindre inverkan på marknadsandelen under undersökningsperioden, som redovisas i tabell 3 i förordningen om provisorisk tull. Den slutgiltiga tabell 3 är som följer: Tabell 3 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(167) |
I en inlaga av den 26 januari 2024 (68) hade den kinesiska handelskammaren begärt att kommissionen skulle göra övervakningsuppgifterna rörande import för hela undersökningsperioden tillgängliga för parten såväl som i den icke-konfidentiella akten. Parten ansåg att tillhandahållandet av årliga importuppgifter i förordningen om provisorisk tull inte kunde innebära i) snabb tillgång till de uppgifter som begärdes i ett tidigt skede av förfarandet eller ii) en lämplig möjlighet för berörda parter att använda uppgifterna vid presentationen av sina ärenden. Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren sin begäran om att kommissionen skulle göra de månatliga importuppgifterna tillgängliga i den icke-konfidentiella akten. Kommissionen tillhandahöll den 1 oktober 2024 uppgifter om månatliga importvolymer av kinesisk biodiesel till den kinesiska handelskammaren. |
|
(168) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit och med beaktande av den slutgiltiga tabell 2 bekräftades övervägandena i skälen 321–325 i förordningen om provisorisk tull. |
4.4.2 Priser på importen från det berörda landet, prisunderskridande och prisökningar som annars skulle ha ägt rum
|
(169) |
Enligt den kinesiska handelskammaren bröt kommissionen mot WTO-lagstiftningen eftersom det i förordningen om provisorisk tull inte fanns tillräckliga motiveringar till eller förklaringar av skälen till att avslå den kinesiska handelskammarens begäran att inte fokusera analysen av priseffekter/prisunderskridande på ett enda år av skadeundersökningsperioden. Den kinesiska handelskammaren tillade att kommissionen har en faktisk skyldighet att göra en dynamisk bedömning av tendenserna i förhållandet mellan priserna på den dumpade importen och de inhemska likadana produkterna (vilket innebär att den kinesiska handelskammaren inte får motivera en begäran om utvecklingen av prisunderskridandet under hela skadeundersökningsperioden) samt WTO:s rättspraxis, närmare bestämt att den marockanska undersökande myndigheten kritiserades för att samla in uppgifter under fyra år i syfte att göra en skadebedömning men begränsade prisunderskridandet till de senaste tolv månaderna (DS578 (69)). Den kinesiska handelskammaren hävdade att de berörda parterna inte förväntas göra några retroaktiva beräkningar, påstod att man inte på ett meningsfullt sätt kunde kommentera prisunderskridandeanalysen och begärde en detaljerad icke-konfidentiell version som visade att prisunderskridandet konstaterats för 100 % av de importerade volymerna från de företag som ingick i urvalet. I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att korgarna för den berörda importen och de likadana unionsprodukter som nämns i skäl 329 i förordningen om provisorisk tull inte stämde överens med varandra, och att de kinesiska importpriserna i tabell 4 var högre än unionsproducenternas försäljningspriser i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(170) |
Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påståenden. Kommissionen noterade att de uppgifter som samlats in under undersökningen endast möjliggjorde detaljerade beräkningar av prisunderskridandet under undersökningsperioden. Detta hindrade inte kommissionen från att bedöma tendenserna i förhållandet mellan priserna på dumpad import och inhemska likadana produkter under hela skadeundersökningsperioden såtillvida att kommissionen samlade in uppgifter från de företag som ingick i urvalet för hela skadeundersökningsperioden och lade fram och förklarade tabellerna 4 och 8 i förordningen om provisorisk tull. Produktmixen och den relativa försäljningsvolymen för de unionsproducenter som ingick i urvalet var konsekventa under hela skadeundersökningsperioden, och det finns inget i ärendehandlingarna som tyder på att produktmixen för den kinesiska importen har genomgått någon betydande förändring under den perioden. Även om unionsproducenternas och de kinesiska exporterande producenternas respektive produktmixar skilde sig från varandra under undersökningsperioden och därför inte kan jämföras direkt, visar en jämförelse av de försäljningspriser som nämns i tabellerna 4 och 8 att skillnaden mellan de genomsnittliga kinesiska och europeiska försäljningspriserna varierar mellan 170 euro/ton och 200 euro/ton, med undantag för 2022, då denna skillnad var mycket mindre. Det är viktigt att notera att unionsindustrins genomsnittliga enhetspris i tabell 8 omfattade alla produkttyper som såldes av unionsindustrin på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Inte alla av dessa produkttyper var direkt jämförbara med de produkttyper som såldes av de kinesiska exporterande producenterna, och endast direkt jämförbara produkttyper beaktades vid beräkningen av prisunderskridandet. När jämförelsen gjordes på produkttypnivå för direkt jämförbara produkter observerades ett genomsnittligt prisunderskridande på 10,1 %. |
|
(171) |
Eftersom produktmixarna för både unionsindustrin och de exporterande producenterna har varit relativt stabila under hela skadeundersökningsperioden, skulle en liknande eller mindre prisskillnad till förmån för unionsindustrin (när det genomsnittliga enhetspriset baseras på alla produkttyper som säljs på unionsmarknaden) än den som observerats under undersökningsperioden ändå sannolikt leda till ett prisunderskridande av de kinesiska exporterande producenterna när endast de direkt jämförbara produkttyperna beaktas. På grundval av detta har prisunderskridandet sannolikt också ägt rum under de tre år som föregick undersökningsperioden, på jämförbara nivåer under 2020 och 2021 och sannolikt på en mycket högre nivå under 2022. I motsats till påståendet gjorde kommissionen därför en dynamisk bedömning av priseffekterna under hela skadeundersökningsperioden. Med tanke på att uppgifterna för undersökningsperioden är mycket mer detaljerade än uppgifterna för de föregående åren baserades dock denna bedömning av åren före undersökningsperioden på rimliga extrapoleringar, på grundval av de uppgifter och den information som kommissionen hade tillgång till vid tidpunkten för undersökningen. |
|
(172) |
När det gäller utlämnandet av detaljerade beräkningar av prisunderskridandet lämnade kommissionen ut dessa till de parter som på ett meningsfullt sätt kunde kommentera resultatet (eftersom prisunderskridandemarginalen är resultatet av en konsolidering av de uppgifter som lämnats in i förtroende till kommissionen). Kommissionen bekräftade att ett prisunderskridande, såsom anges i skäl 332 i förordningen om provisorisk tull, konstaterades för 100 % av de importerade volymerna från de företag som ingick i urvalet, vilket inte innebär att en jämförelse gjordes med 100 % av unionsindustrins likadana produkter. De detaljerade beräkningarna av prisunderskridandet visade att det genomsnittliga försäljningspriset för den unionstillverkade biodiesel som jämfördes med den kinesiska importen var betydligt högre under undersökningsperioden än försäljningspriset i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull, nämligen 1 590–2 400 euro/ton. |
|
(173) |
Jiaao-gruppen hävdade att de kostnader efter import som kommissionen använde var föråldrade och också lägre än i tre tidigare antidumpningsundersökningar (70). Om kommissionen skulle insistera på att använda de kostnader efter import som fastställts i tidigare antidumpningsundersökningar avseende biodiesel, föreslog parten att förhållandet mellan kostnaderna efter import och cif-priset, dvs. 14,08 euro/ton (71), skulle vara ett lämpligare riktmärke. |
|
(174) |
Kommissionen ansåg att nivån på kostnaderna efter import var ärende- och produktspecifik. I avsaknad av tillförlitliga verifierade uppgifter inom ramen för detta förfarande bekräftade kommissionen att det var lämpligt att använda kostnaderna efter import från en tidigare undersökning av biodiesel (72). Jiaao-gruppens påståenden avvisades. |
|
(175) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde EcoCeres-gruppen en justering av kostnaderna efter import från 8,5 euro/ton till minst 10 euro/ton för att återspegla inflationen i euroområdet sedan 2018. I avsaknad av bevis för att prisförändringarna för hushållen påverkade icke-hushållskostnader såsom kostnader efter import och i vilken utsträckning detta var fallet avvisade kommissionen EcoCeres påstående. |
|
(176) |
Utöver att fastställa prisunderskridandet fastställde kommissionen också i skäl 365 i förordningen om provisorisk tull att den kinesiska importen utövade ett pristryck på unionsindustrins priser, vilket därmed tvingade unionsindustrin att sälja endast marginellt över kostnaderna och därmed inte kunde uppnå en sund vinst. Undersökningsresultaten gällande pristryck på makronivå bekräftades också av undersökningsresultaten gällande ett betydande målprisunderskridande för varje exporterande producent som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Såsom anges i skäl 232 varierade marginalerna för målprisunderskridandet mellan 16,4 % och 44,3 %. På grund av pristrycket sålde unionsindustrin följaktligen till priser som inte ens täckte dess produktionskostnader, och än mindre en normal vinstmarginal. Undersökningsresultaten gällande pristrycket av den dumpade importen från de berörda länderna bekräftades därför i det slutliga skedet. |
|
(177) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades övervägandena i skälen 326–332 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
|
(178) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades övervägandena i skälen 333–337 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(179) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen hade brutit mot sina WTO-åtaganden (73), eftersom förordningen om provisorisk tull inte tillräckligt motiverade eller förklarade grunden för fastställandet av unionens produktion av och kapacitet för hållbara flygbränslen som hänvisas till i fotnot 167 i förordningen om provisorisk tull. För tydlighetens skull påminde kommissionen om texten i denna fotnot, som är som följer: ”Såsom anges i skäl 57 uteslöts hållbara flygbränslen från produktdefinitionen och volymer av hållbara flygbränslen uteslöts. Från EBB:s makrosvar drog kommissionen således av den beräknade produktionen av hållbara flygbränslen (dvs. 75 000 ton 2022 och 150 000 ton under undersökningsperioden) och den uppskattade kapaciteten för hållbara flygbränslen”. Kommissionen fann att den kinesiska handelskammarens påstående var obefogat. Kommissionens metod bestod i att dra av en rimlig mängd (dvs. 150 000 ton) från EBB:s makrosvar, som visade på en produktionsvolym på 14 925 455 ton under undersökningsperioden, vilket ledde till en differens på 14 775 455 ton, dvs. den relevanta siffran i tabell 5 i förordningen om provisorisk tull. De avdragna mängderna baserades på bästa tillgängliga information för kommissionen rörande tillverkningen av hållbart flygbränsle i unionen, inklusive marknadsinformation, uppgifter från unionsproducenter, uppskattningar från EcoCeres (74) och den allmänna kännedomen om att tillverkningen av hållbart flygbränsle ökade ju närmare man kom inblandningskravet för 2025. Det bör noteras att varken den kinesiska handelskammaren eller andra parter föreslog en alternativ metod för att fastställa de volymer av hållbart flygbränsle som skulle uteslutas från EBB:s makrodata. |
|
(180) |
Enligt den kinesiska handelskammaren stödde bevisningen inte påståendet i förordningen om provisorisk tull, dvs. att produktionsvolymerna ”minskade väsentligt” under undersökningsperioden. Den kinesiska handelskammaren hävdade också att nedgången i alla händelser inte kunde skyllas på importen från Kina. Kommissionen noterade att produktionsminskningen mellan 2022 och undersökningsperioden var uppenbar (–3 %) och definitivt stämde dåligt överens med den ökande förbrukningen. Orsaken till minskningen analyserades i avsnitt 5 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(181) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 338–339 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(182) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull upptäckte kommissionen skrivfel i tabell 6. Tabell 6 ska rättas på följande sätt: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(183) |
I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter noterade den kinesiska handelskammaren att den kinesiska importen under 2022 låg på 2020 års nivå, och tillade att unionsproducenternas försäljning började minska när den kinesiska importen var lika låg som under 2020. Genom att enbart fokusera på åren 2022 och 2020 gav den kinesiska handelskammaren en felaktig bild av sambandet mellan utvecklingen av importen från det berörda landet och unionsindustrins försäljningsnivå. Med hänsyn till utvecklingen av dessa två skadeindikatorer under skadeundersökningsperioden är det uppenbart att unionsproducenternas försäljning minskade när den kinesiska importen ökade (t.ex. +52 % mellan 2022 och undersökningsperioden). Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
|
(184) |
I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren att unionsproducenterna förlorade den största delen av sin marknadsandel när den kinesiska importen hade en så låg marknadsandel som 2,8 %. Kommissionen avvisade påståendet eftersom unionsproducenternas marknadsandel minskade mest mellan 2021 och 2022, när den kinesiska importen började öka betydligt (+96 % mellan 2021 och 2022). |
|
(185) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande detta avsnitt och med beaktande av den korrigerade versionen av tabell 6 bekräftades slutsatserna i skälen 340–341 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.3 Tillväxt
|
(186) |
I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte den kinesiska handelskammaren kommissionens slutsats om utebliven tillväxt, på grundval av att tabell 11 i förordningen om provisorisk tull visar på en ökning av investeringarna på +14 % totalt och att offentligt tillgänglig information på det hela taget visade på goda resultat för alla unionsproducenter som ingick i urvalet plus unionsproducenten Astra Bioplant. Kommissionen noterade att de offentligt tillgängliga uppgifter som lämnats av parten inbegrep ett pressmeddelande som offentliggjordes efter undersökningsperioden och årsrapporterna för 2023 för hela Eni-gruppen och för Chevron Corporation (75), och därför inte kunde vara representativa för situationen för unionens tillverkning av biodiesel under undersökningsperioden. Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påståenden. |
|
(187) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skäl 342 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(188) |
I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen hade brutit mot sina WTO-åtaganden (76), eftersom den inte kunde bestyrka att uppskattningen av antalet anställda i tabell 7 i förordningen om provisorisk tull trots bristerna var rimligt tillförlitlig och lämplig för denna undersökning. Kommissionen höll inte med den kinesiska handelskammaren. Tabell 7 i förordningen om provisorisk tull återspeglar de sysselsättningsuppgifter som rapporterats av 31 biodieselproducenter till klaganden, plus en extrapolering för icke-uppgiftslämnare på grundval av de sysselsättningssiffror som lämnats av uppgiftslämnarna. I förordningen om provisorisk tull konstaterades att inte alla unionsproducenter använde samma tillvägagångssätt för sin rapportering av sysselsättningsuppgifter till EBB och att vissa uppskattningar krävdes för icke-rapporterande företag. Kommissionen ansåg inte att denna situation var liktydig med att ogiltigförklara de sysselsättningssiffror som EBB lämnat in, eftersom en betydande andel dubbelkontrollerades av kommissionen själv under kontrollbesöken hos unionsproducenterna i urvalet och klaganden. Inga berörda parter lämnade in andra uppsättningar med uppgifter som kunde ifrågasätta eller ersätta de sysselsättningssiffror som lämnats in av EBB och ändra kommissionens slutsatser. |
|
(189) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren att en ökning av sysselsättningen var ett tydligt tecken på en sund industri, och ifrågasatte sedan kommissionens överväganden i skäl 345 i förordningen om provisorisk tull rörande den kinesiska handelskammarens resonemang om minskad produktivitet. Den kinesiska handelskammaren hävdade att den sjunkande produktiviteten inte kunde tillskrivas den kinesiska importen eftersom produktiviteten minskade mest (med 5 %) under 2021, dvs. det år då den kinesiska importen låg på den lägsta nivån under skadeundersökningsperioden. Kommissionen noterade det tydliga sambandet mellan den lägre produktiviteten under den andra delen av skadeundersökningsperioden och ökningen av importen från Kina mellan 2022 och undersökningsperioden (+ 55 %), och avvisade den kinesiska handelskammarens påståenden. |
|
(190) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 343–345 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.5 Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(191) |
Eftersom inga synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 346–348 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(192) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter uppgav den kinesiska handelskammaren att kommissionens undersökningsresultat inte stod sig utan en skadeanalys per segment och pekade sedan på den betydande ökningen av unionsproducenternas försäljningspriser (+ 69 %) totalt sett trots den ökade importen från Kina. Dessutom uppgav den kinesiska handelskammaren att man inte kunde skylla den kinesiska importen för den fluktuerande klyftan mellan försäljningspriser och tillverkningskostnader per enhet i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull. Den kinesiska handelskammaren hävdade också att det förelåg en otillräcklig bedömning av faktorer som påverkar priserna, såsom förmågan att överföra kostnader till konsumenterna och höga fasta kostnader på grund av överkapacitet och hög sysselsättning. |
|
(193) |
Kommissionen noterade att även om unionspriserna steg och skillnaden mellan de genomsnittliga försäljningspriserna i unionen och den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet fluktuerade under undersökningsperioden, dvs. när den kinesiska importen och även förbrukningen i unionen var den högsta, låg unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser endast 2 euro (eller 0,1 %) över kostnaderna, vilket är ohållbart. Mot bakgrund av den höga efterfrågan och en särskild marknad som är bunden av hållbarhets- och utsläppsminskningsmål höll kommissionen inte med om att kunderna inte skulle godta att kostnaderna förs vidare från producenterna. Kommissionen höll med om att fasta kostnader skulle öka med en lägre produktionsvolym, men denna lägre produktionsvolym var inte ett val utan ett nödvändigt svar från unionsproducenterna på inflödet av lågprisimport från Kina som räknades två gånger mot vissa EU-mål för förnybar energi, såsom förklaras i skäl 329 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(194) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 349–351 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.2 Arbetskraftskostnader
|
(195) |
Eftersom inga synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 352–353 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.3 Lagerhållning
|
(196) |
Eftersom inga nya synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 354–355 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(197) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter noterade den kinesiska handelskammaren att det saknades en bedömning av unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga. Den kinesiska handelskammaren hävdade också att det inte fanns något samband mellan den kinesiska importen och den skada som unionsproducenterna lidit, eftersom unionsproducenternas lönsamhet och andra indikatorer också minskade när den kinesiska importen minskade under 2021, och när den kinesiska importen ökade under 2022 gjorde unionsproducenterna bättre resultat. Dessutom hävdade parten att kommissionen hade underlåtit att beakta skadefaktorerna i deras sammanhang och i samband med varandra, såsom att ytterligare investeringar skulle ha haft en negativ inverkan på unionsindustrins lönsamhet, och att kommissionen hade underlåtit att beakta bevisning som verkade strida mot kommissionens hypoteser. |
|
(198) |
När det gäller unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga att noterade kommissionen att den hindrades av det mycket negativa kassaflödet från och med 2021. |
|
(199) |
Det fanns ingen grund för påståendet att det saknades ett samband mellan den kinesiska importen och den skada som unionsproducenterna lidit. Kommissionen påminde om att den största minskningen av lönsamheten var mellan 2022 och undersökningsperioden, dvs. när den kinesiska importen nådde sin högsta nivå. Vid den tidpunkten var unionsindustrins lönsamhet så låg som 0,1 %, vilket är långt under ett rimligt vinstmål. |
|
(200) |
Kommissionen ifrågasatte att den hade underlåtit att överväga bevisning som motsade dess analyser. Kommissionen kunde inte hålla med om att den kinesiska handelskammarens uppgifter var relevanta för undersökningen, närmare bestämt den kinesiska handelskammarens extrapolering av 2023 års resultat för Chevron Corporation, ett amerikanskt multinationellt energibolag specialiserat på olja och gas och verksamt i mer än 180 länder, till biodieselverksamheten hos unionsproducenten Chevron, som ingick i urvalet, eller den kinesiska handelskammarens extrapolering av 2023 års resultat för det italienska multinationella energibolaget Eni, som är specialiserat på olja och är verksamt i mer än 60 länder, till biodieselverksamheten hos unionsproducenten (Bio)raffineria di Gela, som ingick i urvalet. Kommissionen beaktade skadefaktorerna i deras sammanhang och i samband med varandra, och kunde i detta avseende inte dra slutsatsen att ytterligare investeringar hade en negativ inverkan på unionsindustrins lönsamhet såtillvida att nya långsiktiga investeringar snarare påverkade balansräkningen och att avskrivningskostnaderna för dessa investeringar inledningsvis var låga. |
|
(201) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 356–360 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.4 Slutsats om skada
|
(202) |
I sin slutsats rörande synpunkterna på det preliminära utlämnandet av uppgifter förnekade den kinesiska handelskammaren inte att vissa skadeindikatorer för unionsindustrin förefaller ha försämrats under skadeundersökningsperioden. |
|
(203) |
Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter rörande detta avsnitt bekräftade kommissionen sin slutsats i skälen 361–362 i förordningen om provisorisk tull, och drog definitivt slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
5.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(204) |
Den närstående importören Excellence New Energy B.V. hävdade att priserna för FAME sjönk efter införandet av de provisoriska åtgärderna, inte på grund av den kinesiska biodieseln utan på grund av diverse andra orsaker, såsom fluktuationer i stora cykler på oljeproduktmarknaden, geopolitiska förändringar som fortsatt påverkar utbudet/efterfrågan, en minskning av vegetabilisk olja och uppkomsten av HVO-marknaden. Kommissionen noterade att händelserna efter undersökningsperioden inte kunde undergräva slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada under undersökningsperioden, och att införandet av antidumpningsåtgärder därför var motiverat. |
|
(205) |
I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter uppgav den kinesiska handelskammaren att kommissionen måste säkerställa att den kinesiska importen och de likadana inhemska produkterna (främst gröd- och foderbaserade FAME) var tillräckligt utbytbara innan man fastställer ett orsakssamband mellan den kinesiska importen och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit. Kommissionen hänvisade till avsnitten 2.3 och 2.4 i förordningen om provisorisk tull, där det bekräftades att den kinesiska importen och de inhemska produkterna var likadana produkter och utbytbara. |
|
(206) |
Trots kommissionens slutsats i avsnitt 4.5.4 i förordningen om provisorisk tull hävdade den kinesiska handelskammaren att den kinesiska importen av biodiesel inte kunde förklara de negativa tendenserna hos vissa skadeindikatorer. Den kinesiska handelskammaren uppgav att testet för ett säkert tillskrivande inte uppfylldes eftersom kommissionen underlät att förklara varför unionsindustrins minskade marknadsandel kunde tillskrivas den kinesiska importen, vars marknadsandel var låg och som var dyrare än annan import. Den kinesiska handelskammaren hävdade att kommissionen hade brutit mot WTO-lagstiftningen (77) eftersom förordningen om provisorisk tull inte innehöll någon oberoende bedömning och inget (tillräckligt) resonemang om att den kinesiska importens påstått ”låga” priser ”ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades på unionsmarknaden, vilket gjorde att unionsindustrin inte kunde göra sunda vinster”. Den kinesiska handelskammaren hävdade att det inte går att anta att en slutsats ska dras om förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum, och att försäljningspriser, importpriser, importvolymer och olika tendenser i förordningen om provisorisk tull visar att den kinesiska importen aldrig kunde ha orsakat något prisunderskridande eller förhindrat några prisökningar, eftersom de kinesiska importpriserna på biodiesel förblev högre än unionspriserna och ökade med 53 % under skadeundersökningsperioden. Enligt den kinesiska handelskammaren var det oklart hur den berörda importen ”underskred” de genomsnittliga inhemska enhetspriserna, ”förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum” eller förhindrade en ökning av de genomsnittliga inhemska enhetspriserna, eftersom de genomsnittliga priserna på importen från Kina var mycket högre än de genomsnittliga försäljningspriserna för de unionsproducenter som ingick i urvalet. |
|
(207) |
Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påstående ovan. Försäljningspriserna i tabellerna 4 och 8 i förordningen om provisorisk tull avser olika produktmixer (78), såsom betonas i skäl 370 i förordningen om provisorisk tull, och är inte direkt jämförbara. Under undersökningsperioden var det genomsnittliga försäljningspriset för den unionstillverkade biodiesel som i slutändan jämfördes med importen från Kina högre än försäljningspriset i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull, dvs. det låg i intervallet 1 590–2 400 euro/ton, vilket definitivt var högre än för importen från Kina. Trots detta fastställde kommissionen att det förekom både prisunderskridande och förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum när den beaktade den produktmix som såldes av de exporterande producenter och unionsproducenter som ingick i urvalet. Såsom förklaras i skäl 171 är det dessutom sannolikt att prisunderskridandet ägde rum under hela skadeundersökningsperioden, eftersom det inte fanns någon bevisning i ärendehandlingarna som tydde på att importens produktmix och unionsindustrins försäljning förändrades under den perioden. För jämförbara produkttyper underskred priserna på den kinesiska importen unionsindustrins priser med 5,3–13,8 % under undersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningspriser inte kunde höjas till de nivåer som var tillräckliga för att uppnå sunda vinster. För att fastställa att det förelåg ett förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum använde kommissionen en observerbar faktisk situation som utgångspunkt (beräkningar per produkttyp fastställde att unionsindustrins priser underskreds av priserna på kinesisk biodiesel), konstaterade att unionsindustrins genomsnittliga priser endast låg marginellt över dess genomsnittliga tillverkningskostnad och drog slutsatsen att unionsproducenternas priser, om det inte hade förekommit något kinesiskt prisunderskridande, på ett naturligt sätt skulle ha ökat mer än de gjorde. Mot bakgrund av en sund och ökande efterfrågan förväntade sig kommissionen att spridningen mellan det genomsnittliga försäljningspriset i unionen och produktionskostnaden skulle ha ökat, men i stället minskade spridningen från 26 euro/ton under 2022 till 2 euro/ton under undersökningsperioden. Kommissionen noterade att prisunderskridandenivån bekräftades i det slutliga skedet av förfarandet, en nivå som ansågs vara betydande när det gäller en råvara. Såsom förklaras i skäl 176 bekräftades dessutom undersökningsresultaten av de målprisunderskridandemarginaler som fastställts för varje exporterande producent i urvalet, dvs. att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. |
|
(208) |
Dessutom noterade kommissionen att den bild som återges i tabell 3 ovan inte återspeglar det faktum att den kinesiska biodieseln minskade den fysiska efterfrågan på andra typer av biodiesel, närmare bestämt grödbaserad biodiesel producerad i unionen, med två gånger mängderna i tabell 3 till följd av den ”dubbelräkning” av kinesisk biodiesel som förklaras närmare i nästa avsnitt. |
|
(209) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 364–367 i förordningen om provisorisk tull. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
|
(210) |
Den korrigering av tabell 6 som avses i avsnitt 4.5.2.2 ovan hade en mindre inverkan på en del av de marknadsandelar som presenteras i tabell 12 i förordningen om provisorisk tull. Den slutgiltiga tabell 12 är följande: Tabell 12 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(211) |
I sina synpunkter efter det preliminära utlämnandet av uppgifter insisterade den kinesiska handelskammaren på att unionsproducenterna förlorade den största delen av sin marknadsandel när importen från tredjeländer ökade. Den kinesiska handelskammaren hävdade att unionsindustrins marknadsandel minskade med nästan 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden, medan den kinesiska marknadsandelen ökade med 2,6 procentenheter, dvs. med mycket mindre än importen från tredjeländer. Den kinesiska handelskammaren invände att kommissionen i avsaknad av uppgifter om råvaror som importerades från tredjeländer inte kunde dra någon meningsfull slutsats om verkningarna av denna import, och klagade på att kommissionen gjorde antaganden som inte förklarades, enligt vilka importen från tredjeländer normalt inte drar till sig högre priser på marknaden. |
|
(212) |
Kommissionen bekräftade att en stor del av importen från andra tredjeländer än Kina, mot bakgrund av den aktuella informationen, var skördebaserad, vilket bland annat bekräftades av EBB:s statistiska rapport för 2023 (81), GAIN-rapporterna om Kina (82) och Europeiska unionen (83), marknadsinformationen (84) och ett antal av kommissionens undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (85). När det gäller importen från Singapore inhämtade kommissionen bevisning för att priserna på denna import inte återspeglade de faktiska marknadsvillkoren. När det gäller importen till unionen med ursprung i Förenade kungariket (86) utgjordes denna mestadels av handlade varor (87), eventuellt inbegripet balansering av positionerna hos gränsöverskridande producenter i Förenade kungariket (88) och EU till internpriser, som kommissionen inte kunde spåra ytterligare. Dessutom finns det indikationer på onormala handelsmetoder inom sektorn i Förenade kungariket under skadeundersökningsperioden (89). För det tredje har de berörda myndigheterna i Förenade kungariket beviljat oljeföretag tillstånd för aktiv förädling av importerad biodiesel, vilket har främjat handeln med biodiesel med ursprung utanför Förenade kungariket till unionen genom Förenade kungariket och gjort statistiken otydlig. Dessa metoder har inte upphört förrän helt nyligen (90) (91). |
|
(213) |
Kommissionen bekräftade att den kinesiska biodieseln baserad på använd matolja/avfall under undersökningsperioden möjliggjorde ett snabbare fullgörande av vissa nationella krav genom lägre fysiska volymer biodiesel och gav upphov till en premie på unionsmarknaden. Enligt direktiven om förnybar energi måste medlemsstaterna uppnå en andel förnybara energikällor i sin energiförbrukning. För att uppnå sin övergripande målandel har medlemsstaterna olika mål/underordnade krav. Inom transportsektorn kan avancerade biobränslen, dvs. biodiesel som tillverkas av använd matolja och vissa avfallsfetter, dubbelräknas mot de nationella målen. Denna dubbelräkning begränsar effekten av ökande krav på fysiska blandningsvolymer eftersom en mindre mängd biobränsle (dvs. hälften) behövs för att uppfylla kravet. |
|
(214) |
Kommissionen noterade att aktörerna inte kunde ha uppnått sina mål lika snabbt (som med kinesisk biodiesel) genom merparten av importen från andra tredjeländer eftersom denna var skördebaserad. Kommissionen drog därför slutsatsen att en meningsfull jämförelse mellan biodieselpriser, biodieselvolymer och marknadsandelar med olika ursprung endast kunde göras när den berörda produktmixen redovisas. Importen av grödbaserad biodiesel från andra tredjeländer innebar inte att unionens biodiesel undanträngdes i samma (dubbla) omfattning som av kinesisk biodiesel och kunde inte ha vållat skada i en omfattning som försvagade orsakssambandet mellan den dumpade kinesiska importen och den skadevållande situation som unionsproducenterna befann sig i. |
|
(215) |
Eftersom det inte inkommit några andra synpunkter på detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 368–372 i förordningen om provisorisk tull med beaktande av den slutgiltiga tabell 12 ovan. |
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
|
(216) |
Eftersom inga synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 373–376 i förordningen om provisorisk tull. |
5.2.3 Kostnadsökningar/ökningar av produktionskostnaderna
|
(217) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska handelskammaren att de ökade tillverknings- och arbetskraftskostnaderna samt den minskade produktiviteten var en potentiell orsak till skada för unionsindustrin. Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påståenden eftersom det var den prispress som utövades av kinesisk biodiesel som hindrade unionsindustrin från att återspegla kostnadsökningar i priserna. De ökade kostnaderna försvagade därför inte det noterade orsakssambandet. |
|
(218) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skäl 377 i förordningen om provisorisk tull. |
5.2.4 Andra faktorer
|
(219) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att skadan för unionsproducenterna var självförvållad mot bakgrund av deras oförmåga att producera biodiesel som ger upphov till en dubbelräkningspremie. |
|
(220) |
Kommissionen höll inte med om att unionsproducenterna inte kunde producera biodiesel som ger upphov till en dubbelräkningspremie. Kommissionen påminde om skäl 57 i förordningen om provisorisk tull och om att det fastställande av prisunderskridande som förklaras i avsnitt 4.4.2 i förordningen om provisorisk tull gjordes för varje produkttyp, samt om att kinesisk biodiesel jämfördes med unionsproducerad biodiesel som tillverkades av samma råvara och gav upphov till samma typ av (dubbelräknings)premie. |
|
(221) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att skadan för unionsproducenterna var självförvållad på grund av att deras stora investeringar ledde till ett negativt kassaflöde och minskad räntabilitet. |
|
(222) |
Frågan om kopplingen mellan den minskade lönsamheten och unionsproducenternas investeringar behandlades i skälen 197–201. Kommissionen påminde om att den kinesiska importen minskade lönsamheten för unionsproducenterna. Såsom framgår av blanka frågeformulär avsedda för unionsproducenter är lönsamhet den viktigaste drivkraften i den formel som används för att fastställa siffrorna för kassaflödet och avkastningen på investeringar. I skäl 359 i förordningen om provisorisk tull konstateras att de betydande investeringarna under den sista delen av skadeundersökningsperioden var projekt som hade planerats sedan länge och endast avsåg två företag. |
|
(223) |
Excellence New Energy B.V. hävdade att unionsindustrin inte kunde konkurrera med någon import, eftersom målpriset på 1 900–2 200 euro/ton var mycket högre än importpriserna. Kommissionen klargjorde att målpriset på 1 900–2 200 euro/ton endast återspeglade en mycket specifik produktmix med vilken de kinesiska modellerna jämfördes, och därför inte kunde ifrågasätta unionsindustrins konkurrenskraft. Importen i tabell 12 i förordningen om provisorisk tull avsåg olika produktmixer, vilket betonas i skäl 370 i förordningen om provisorisk tull. |
5.3 Slutsats om orsakssamband
|
(224) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades slutsatserna i skälen 378–380 i förordningen om provisorisk tull. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
6.1 Skademarginal
|
(225) |
I enlighet med artikel 9.4 tredje stycket i grundförordningen, och med hänsyn till att kommissionen inte registrerade importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, analyserade kommissionen utvecklingen av importvolymerna för att fastställa om det under den period för utlämnande av uppgifter på förhand som beskrivs i skäl 4 skett en ytterligare betydande ökning av import som är föremål för undersökningen och i så fall låta den ytterligare skada som uppstått till följd av denna ökning återspeglas i fastställandet av skademarginalen. |
|
(226) |
På grundval av uppgifter från databasen Surveillance 2 var importvolymerna från Kina under den fyra veckor långa perioden för utlämnande av uppgifter på förhand 58 % lägre än de genomsnittliga importvolymerna under undersökningsperioden på en fyraveckorsbasis. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte hade förekommit en betydande ökning av import som är föremål för undersökningen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. |
|
(227) |
Kommissionen justerade därför inte nivån för undanröjande av skada i detta avseende. |
|
(228) |
Flera kinesiska parter ifrågasatte det vinstmål på 11 % som användes för att beräkna skademarginalen med motiveringen att en sådan vinstmarginal var orealistisk och/eller meningslös till följd av marknadsutvecklingen och andra faktorer (t.ex. lagändringar, kostnadsfrågor) sedan 2013, dvs. det år då siffran 11 % slutligen fastställdes. Parterna bad kommissionen att hitta ett mer aktuellt/meningsfullt vinstmål, och den kinesiska handelskammaren hävdade att vinsten borde vara möjlig att uppnås för unionsindustrin. Jiaao-gruppen förväntade sig ett vinstmål som var lägre än 11 %, eftersom vinstmarginalerna enligt dess uppfattning skulle minska med tiden i de flesta industrisektorer på grund av marknadskonkurrens och tekniska framsteg. För Zhuoyue-gruppen bör ett nytt vinstmål fastställas efter det att antidumpningsundersökningarna mot Argentina och Indonesien avslutades 2018, eftersom dessa avslutanden innebar att unionsindustrin inte längre var skadelidande. I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Zhuoyue-gruppen dessa synpunkter med motiveringen att man förväntade sig att lönsamhetsnivån under de senaste åren skulle ligga under normala konkurrensförhållanden. |
|
(229) |
Såsom anges i skäl 384 i förordningen om provisorisk tull kunde kommissionen inte fastställa en vinstmarginal på grundval av åren före ökningen av importen från Kina eftersom unionsindustrin under flera år led av ett inflöde av dumpad/subventionerad import, och därför kunde inte någon tidsperiod anses hänvisa till en normal konkurrenssituation på unionsmarknaden. Kommissionen använde därför den vinst som fastställts för denna typ av industri i tidigare undersökningar, däribland en undersökning som slutfördes 2019. Den grundläggande vinsten fastställdes till 11 % (92). Jiaao-gruppen påstående att vinstmarginalerna skulle minska med tiden på grund av marknadskonkurrens och tekniska framsteg var ogrundat, framför allt när det gäller biodieselsektorn. Förutom de 6 % som fastställs i artikel 7.2c i grundförordningen och som föreslagits av Jiaao-gruppen, föreslog inga parter en i deras åsikt (mer) rimlig grundläggande vinst. Påståendena att 11 % var ett olämpligt vinstmål avvisades. |
|
(230) |
En kinesisk part hävdade att det icke-skadevållande pris som beräknats i skäl 387 i förordningen om provisorisk tull inte borde baseras på tillverkningskostnaden i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull, vars tendens ansågs vara onormal, och begärde en justering för att beräkna det icke-skadevållande priset (även om det inte förklarades hur eller med hur mycket) för att enligt påstående korrigera avvikelser såsom höga energipriser på grund av krig. Kommissionen avvisade påståendena och påminde om att tabell 8 i förordningen om provisorisk tull redovisar en produktionskostnad för en bredare blandning än de produkter mot vilka importen slutligen jämfördes. |
|
(231) |
Den närstående importören Excellence New Energy B.V. ifrågasatte kommissionens målpris med motiveringen att tillägget av ett vinstmål på 11 % plus efterlevnadskostnader till produktionskostnaden i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull ledde till ett pris på knappt 1 508 euro/ton. Kommissionen klargjorde att tillverkningskostnaden i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull återspeglar en bredare blandning än den tillverkningskostnad mot vilken de kinesiska modellerna jämfördes. |
|
(232) |
Eftersom inga synpunkter inkommit, bekräftas skäl 389 i förordningen om provisorisk tull. Den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada för de samarbetsvilliga exporterande producenterna och för alla övriga företag är följande:
|
6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
|
(233) |
Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen:
|
7. UNIONENS INTRESSE
7.1 Unionsindustrins intresse
|
(234) |
EBB (på sina medlemmars vägnar) och Neste ansåg att åtgärderna låg i unionsindustrins intresse. |
|
(235) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att kommissionens överväganden i detta avsnitt av förordningen om provisorisk tull inte var övertygande, eftersom konkurrensen med importen från tredjeländer kommer att kvarstå och råvarorna för tillverkning av biodiesel också kommer att importeras. Kommissionen noterade att en sund konkurrens på marknaden välkomnades och avvisade den kinesiska handelskammarens påståenden. |
|
(236) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades övervägandena i skälen 392–394 i förordningen om provisorisk tull. |
7.2 Icke-närstående importörers, handlares och distributörers intresse
|
(237) |
Eftersom inga synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades övervägandena i skälen 395–398 i förordningen om provisorisk tull. |
7.3 Användarnas, konsumenternas och leverantörernas intresse
|
(238) |
Quatra, en insamlare av använd matolja, hävdade att uteslutandet av hållbart flygbränsle och använd matolja från åtgärderna skulle bli en utlösande faktor för import av dessa varor till unionen och negativt påverka unionens hållbarhetsinsatser genom att avskräcka från inhemska inköp av använd matolja/råmaterial. Kommissionen avvisade påståendena eftersom använd matolja inte omfattades av undersökningen. |
|
(239) |
Chane, en stor leverantör av biodrivmedelslagring i Europa som också bearbetar hållbart flygbränsle, hävdade att åtgärderna skulle hota dess hållbarhetsambitioner och utgöra utmaningar för dynamiken i leveranskedjan, vilka potentiellt skulle kunna påverka tillgången på och tillgängligheten till förnybara energikällor. Chane fruktade störningar, ineffektivitet i lagringsanläggningarna, potentiellt underutnyttjande och negativa ekonomiska konsekvenser. Kommissionen noterade att även om åtgärderna kan påverka vissa flöden i leveranskedjan förutsätts tillgången till biodiesel mot bakgrund av unionsproducenternas produktionskapacitet och den stora mängden import. Åtgärderna är inte avsedda att förhindra importen utan att återställa rättvisa konkurrensvillkor på biodieselmarknaden i unionen. |
|
(240) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande detta avsnitt, bekräftades övervägandena i skälen 399–400 i förordningen om provisorisk tull. |
7.4 Andra faktorer
|
(241) |
Den kinesiska handelskammaren ifrågasatte kommissionens påstående i förordningen om provisorisk tull inom ramen för detta avsnitt om att unionsindustrin hade tillräcklig kapacitet för att tillgodose efterfrågan med motiveringen att unionsindustrin inte klarade sig särskilt bra under undersökningsperioden och att utsikterna för rapsfröproduktionen var dåliga. Kommissionen höll inte med mot bakgrund av sina slutsatser om outnyttjad kapacitet hos de unionsproducenter som ingick i urvalet, sina övergripande slutsatser om unionsindustrin och de många råvaror som biodiesel kan tillverkas av. |
|
(242) |
Den kinesiska handelskammaren ifrågasatte kommissionens påstående i skäl 402 i förordningen om provisorisk tull om att införandet av åtgärder skulle ha en positiv inverkan på hållbarheten och utsläppen av växthusgaser (93). Kommissionen noterade den roll som den av vissa unionsproducenter omnämnda goda jordbrukspraxisen har för koldioxidbindningen i marken (94), och avvisade den kinesiska handelskammarens påståenden. |
|
(243) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påstod den närstående importören Excellence New Energy B.V. att höga tullar var kontraproduktiva för de bredare målen med minskade koldioxidutsläpp och ifrågasatte, liksom den kinesiska handelskammaren, huruvida antidumpningsåtgärder var lämpliga i ett bredare sammanhang med internationella åtgärder för bekämpning av klimatförändringarna. Den kinesiska handelskammaren tillade att miljöpolitisk osäkerhet hämmade företagens gröna investeringar och gröna innovation, och att åtgärderna skulle påverka biodiesel av den typ som EU:s lagstiftare gynnade mest. |
|
(244) |
Kommissionen noterade att nivån på tullarna inte var orimligt hög och att åtgärderna inte är avsedda att förhindra import utan att återställa rättvisa konkurrensvillkor på biodieselmarknaden i unionen. Kommissionens åtagande att bekämpa klimatförändringarna kan inte ifrågasättas genom införandet av antidumpningsåtgärder om dessa är rättsligt motiverade. Undersökningsresultaten var tydliga när det gäller det motiverade behovet av att återställa lika villkor i unionen. Det noterades att nedläggningar av unionsproducenter av biodiesel skulle öka beroendet av biodiesel från tredjeländer belägna på geografiskt avlägsna platser, vilket är kontraproduktivt när det gäller att minska unionens koldioxidavtryck. Kommissionen avvisade Excellence New Energy BV:s och den kinesiska handelskammarens påståenden. |
|
(245) |
Excellence New Energy B.V. hävdade att det skulle uppstå störningar i terminaler och hamnar om åtgärderna infördes. Detta påstående, som inte var underbyggt, avvisades. |
7.5 Slutsats om unionens intresse
|
(246) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit rörande unionens intresse, bekräftades slutsatserna i skälen 404–405 i förordningen om provisorisk tull. |
8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
8.1 Slutgiltiga åtgärder
|
(247) |
Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(248) |
På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(249) |
EBB uppgav att vissa aktörers användning av massbalanssystemet i direktivet om förnybar energi innebar att antidumpningstullarna på kinesisk biodiesel kringgicks. EBB noterade att handlare skulle kunna byta ut intygen om hållbarhetscertifiering mellan EU-produkter och produkter från länder utanför EU genom att T1-transitera (dvs. före tullklarering) icke-EU-biodiesel vars ”intyg om hållbarhet” skulle säljas i unionen (närmare bestämt i fråga om material som räknas två gånger mot EU:s förnybara mål) varefter den fysiska biodieseln skulle sändas utanför unionen. Kommissionen höll inte med om att denna verksamhet kunde betraktas som ett kringgående som skulle hanteras inom ramen för denna undersökning. |
|
(250) |
Neste och EBB hävdade att uteslutandet av HEFA-SPK/blandat hållbart flygbränsle från åtgärderna skulle öka risken för kringgående av antidumpningsåtgärderna för kinesisk biodiesel och undergräva åtgärdernas positiva verkan. I detta avseende påpekade Neste att det saknas särskilda separata KN-nummer för de flesta förnybara bränslen och att HEFA-SPK och HVO kan omfattas av samma varukod när de uppfyller samma specifikationer för destillering. EBB hävdade att det var svårt att särskilja hållbart flygbränsle och HVO vid gränsen. |
|
(251) |
I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Neste och EBB kärnan i de synpunkter som sammanfattas i föregående skäl. EBB hävdade att den kinesiska industrin snabbt skulle övergå från HVO till hållbart flygbränsle och därmed undvika att betala antidumpningstullar på HVO. EcoCeres-gruppen höll inte med om att omvandlingen till hållbart flygbränsle skulle kunna göras snabbt. EBB uppmanade kommissionen att anta en proaktiv strategi när det gäller en ny exportskattemekanism för kinesisk använd matolja, som påstods vara ett slags stöd för att absorbera antidumpningstullarna och även en utjämningsbar subvention som skulle sänka de kinesiska exportpriserna på FAME, HVO och hållbart flygbränsle till unionen inom en nära framtid. EBB efterlyste särskilt inrättandet av nya särskilda Taric-nummer för hållbart flygbränsle för övervakningsändamål, en noggrann övervakning av importpriset på biodiesel till unionen och en undersökning på eget initiativ för att se över dumpningsmarginalerna i den aktuella undersökningen. EcoCeres-gruppen erinrade om de verktyg som redan finns för att övervaka förflyttningar av biodrivmedel, nämligen kommissionens unionsdatabas för biodrivmedel, i drift sedan 2024. |
|
(252) |
Kommissionen noterade de frågor som påpekats av parterna och åtog sig att övervaka flödena av biodiesel och hållbart flygbränsle efter införandet av antidumpningsåtgärder för kinesisk biodiesel enligt definitionen i artikel 1 i denna förordning. Därför fastställdes för övervakningsändamål separata Taric-nummer för hållbara flygbränslen enligt definitionen i artikel 1 i denna förordning och med ursprung i Folkrepubliken Kina. |
|
(253) |
Den kinesiska handelskammaren ifrågasatte åtgärdernas form. Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påstående, eftersom det inte var styrkt. |
|
(254) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa tullsatser och bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. |
|
(255) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska riktas till kommissionen (95). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig för företaget kommer en förordning om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(256) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. |
|
(257) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(258) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
|
(259) |
För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen för all annan import med ursprung i Kina inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden. |
|
(260) |
Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden bör kunna be kommissionen om att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden, ii) företaget är inte närstående någon exporterande producent som gjorde detta, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter. |
8.2 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
|
(261) |
Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull tas ut slutgiltigt på de nivåer som fastställts i förordningen om provisorisk tull och upp till den nivå som fastställs i denna förordning. |
9. SLUTBESTÄMMELSE
|
(262) |
När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (96) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(263) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, allmänt kallad biodiesel, i ren form eller som ingår i en blandning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 21, 1516 20 98 22, 1516 20 98 23, 1516 20 98 29, 1516 20 98 31, 1516 20 98 32 och 1516 20 98 39), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 21, 1518 00 91 22, 1518 00 91 23, 1518 00 91 29, 1518 00 91 31, 1518 00 91 32 och 1518 00 91 39), ex 1518 00 95 (Taric-nummer 1518 00 95 10, 1518 00 95 11 och 1518 00 95 19), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 21, 1518 00 99 22, 1518 00 99 23, 1518 00 99 29, 1518 00 99 31, 1518 00 99 32 och 1518 00 99 39), ex 2710 19 42 (Taric-nummer 2710 19 42 21, 2710 19 42 22, 2710 19 42 23, 2710 19 42 29, 2710 19 42 31, 2710 19 42 32 och 2710 19 42 39, ex 2710 19 44 (Taric-nummer 2710 19 44 21, 2710 19 44 22, 2710 19 44 23, 2710 19 44 29, 2710 19 44 31, 2710 19 44 32 och 2710 19 44 39), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 21, 2710 19 46 22, 2710 19 46 23, 2710 19 46 29, 2710 19 46 31, 2710 19 46 32 och 2710 19 46 39), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 21, 2710 19 47 22, 2710 19 47 23, 2710 19 47 29, 2710 19 47 31, 2710 19 47 32 och 2710 19 47 39), 2710 20 11 , 2710 20 16 , ex 3824 99 92 (Taric-nummer 3824 99 92 10, 3824 99 92 11, 3824 99 92 13, 3824 99 92 14, 3824 99 92 15, 3824 99 92 16, och 3824 99 92 19), 3826 00 10 och ex 3826 00 90 ) (97) (Taric-nummer 3826 00 90 11, 3826 00 90 12, 3826 00 90 13, 3826 00 90 19, 3826 00 90 31, 3826 00 90 32 och 3826 00 90 39), med undantag för hållbara flygbränslen som uppfyller kraven i ASTM7566-22 Standard Specification for Aviation Turbine Fuel containing Synthesized Hydrocarbons, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2710 19 42 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 44 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 46 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 47 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 20 11 (Taric-tilläggsnummer 89FT) och ex 2710 20 16 (Taric-tilläggsnummer 89FT), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Slutgiltig antidumpningstull (i %) |
Taric-tilläggsnummer |
||||||
|
EcoCeres Group:
|
10,0 |
89ED |
||||||
|
Jiaao Group:
|
35,6 |
89EE |
||||||
|
Zhuoyue Group:
|
23,4 |
89EF |
||||||
|
Andra samarbetsvilliga företag som är förtecknade i bilagan |
21,7 |
|
||||||
|
All annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina |
35,6 |
C999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå tjänstemannens namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de [volym] ton biodiesel som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av [företagets namn och adress] ([Taric-tilläggsnummer]) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina” tillämpas.
4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
De belopp för vilka säkerhet ställts genom den provisoriska antidumpningstull som införs genom genomförandeförordning (EU) 2024/2163 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina ska tas ut slutgiltigt på de nivåer som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2024/2163 om de är lägre än de slutgiltiga tullsatserna. De belopp för vilka säkerhet ställts och som överskrider den slutgiltiga antidumpningstullsatsen ska frisläppas.
Artikel 3
Artikel 1.2 får ändras för att lägga till nya exporterande producenter från Folkrepubliken Kina och göra dem till föremål för en lämplig vägd genomsnittlig antidumpningstullsats för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att företaget
|
a) |
inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 under undersökningsperioden (1 oktober 2022–30 september 2023), |
|
b) |
inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som skulle ha kunnat samarbeta i den ursprungliga undersökningen, och |
|
c) |
antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten eller genom avtal gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut. |
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 10 februari 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/2020-08-11.
(2) EUT C, C/2023/1574, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1574/oj.
(3) EUT L 277, 2.8.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1266/oj.
(4) EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj. Den pågående översynen vid giltighetstidens utgång inleddes i februari 2024 (EUT C, C/2024/1355, 9.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1355/oj).
(5) EUT L 317, 9.12.2019, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2092/oj.
(6) EUT L 277, 2.8.2021, s. 62, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1267/oj.
(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2163 av den 14 augusti 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/2163, 16.8.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2163/oj).
(8) För förteckningen över de exporterande producenter som företräds av den kinesiska handelskammaren i detta förfarande, se fotnot 12 i förordningen om provisorisk tull.
(9) Vissa höranden var gemensamma höranden.
(10) Detta avsnitt rör relevanta flygbränslen enligt definitionen i skäl 39 i förordningen om provisorisk tull.
(11) Fettsyrametylestrar.
(12) Syntetiskt paraffiniskt fotogen tillverkat av hydrerade (vätebehandlade) estrar och fettsyror.
(13) Hydrerade estrar och fettsyror.
(14) Det vid tiden för undersökningen gällande direktivet om förnybar energi var Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82). ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj.
(15) I motsats till Neste påpekade Valero Energy (Ireland) Limited i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter (t24.010863) att hållbart flygbränsle och HVO/FAME inte är tekniskt utbytbara.
(16) Dieselbränsle bestående av 100 % fettsyrametylestrar.
(17) Dieselbränsle bestående av 7 % fettsyrametylestrar.
(18) Rapsolja-metylestrar.
(19) EU:s första skriftliga inlaga i ärendet EU and Certain Member States – Palm Oil (Malaysia) (DS600), punkt 664, tillgänglig på https://circabc.europa.eu/ui/group/cd37f0ff-d492-4181-91a2-89f1da140e2f/library/8958b1a0-dcb6-4915-83e0-71c4221a6ff6/details.
(20) För ett par exempel, se https://votresoleilvotreenergie.com/biocarburants-le-b100-une-alternative-ecologique-qui-seduit-les-flottes-de-transport/ och https://www.transportinfo.fr/biocarburants-le-b100-fait-le-plein/.
(21) https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/jo/2018/09/22/0219 (Décision du 11 septembre 2018 fixant la liste des véhicules et engins à motorisation Diesel compatibles avec le gazole B10).
(22) t24.001865.
(23) Palmolja-metylester.
(24) Panelrapporten European Union and Certain Member States – Certain Measures concerning Palm Oil and Oil Palm Crop-Based Biofuels, WT/DS600/R, 5 mars 2024, punkt 7.1024.
(25) Ministeriet för odling och råvaror. ”Biofuel licensing”. Finns på https://www.kpk.gov.my/kpk/en/agricommodity/osc-biofuel (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(26) Ministério de Minas e Energia. Autorização para produção de biocombustíveis. Finns på https://www.gov.br/anp/pt-br/assuntos/producao-e-fornecimento-de-biocombustiveis/autorizacao-para-producao-de-biocombustiveis (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(27) Óleo de cozinha usado avança com demanda por biocombustíveis. Finns på https://www.biodieselbr.com/noticias/materia-prima/ogr/oleo-de-cozinha-usado-avanca-com-demanda-por-biocombustiveis-280923 (senast hämtad den 27 oktober 2024). Artikeln hänvisar till ett pris för använd matolja på 4 825 BRL/ton, vilket motsvarar cirka 7 130 CNY/ton.
(28) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1344 av den 12 augusti 2019 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Indonesien (EUT L 212, 13.8.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1344/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2092 av den 28 november 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Indonesien (EUT L 317, 9.12.2019, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2092/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/111 av den 18 januari 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av fettsyra med ursprung i Indonesien (EUT L 18, 19.1.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/111/oj).
(29) Handelsministerns förordning nr 22 från 2022 om ett tillfälligt förbud mot export av rå palmolja, raffinerad blekt luktfri palmolja, raffinerat blekt luktfritt palmolein och använd matolja. Finns på https://jdih.kemendag.go.id/peraturan/peraturan-menteri-perdagangan-nomor-22-tahun-2022-tentang-larangan-sementara-ekspor-crude-palm-oil-refined-bleached-ang-deodorized-palm-oil-refined-bleached-and-deodorized-palm-olein-dan-used-cooking-oil (senast hämtad den 4 november 2024).
(30) Handelsministerns förordning nr 30 från 2022 om bestämmelser för export av rå palmolja, raffinerad blekt luktfri palmolja, raffinerat blekt luktfritt palmolein och använd matolja. Finns på https://jdih.kemendag.go.id/peraturan/peraturan-menteri-perdagangan-nomor-30-tahun-2022-tentang-ketentuan-ekspor-crude-palm-oil-refinedbleached-and-deodorized-palm-oil-refined-bleached-and-deodorized-palm-oilen-and-used-cooking-oil (senast hämtad den 4 november 2024).
(31) Republiken Indonesiens finansministers förordning nr 115/PMK.05/2022 om ändringar av finansministerns förordning nr 103/PMK.05/2022 om serviceavgifter hos den offentliga myndigheten för finansministeriets byrå för förvaltning av fonden för palmoljeodling. Finns påhttps://jdih.kemenkeu.go.id/download/b86320c2-ab2e-4d84-a3ac-a868ca6def3d/115~PMK.05~2022Per.pdf (senast hämtad den 4 november 2024).
(32) Republiken Indonesiens finansministers förordning nr 130/PMK.05/2022 om ändringar av finansministerns förordning nr 103/PMK.05/2022 om serviceavgifter vid den offentliga myndigheten för finansministeriets byrå för förvaltning av fonden för palmoljeodling. Finns påhttps://jdih.kemenkeu.go.id/download/f641efc1-cbd7-4a27-af6f-40d60c3d304c/130~PMK.05~2022.pdf (senast hämtad den 4 november 2024).
(33) Handelsministerns förordning nr 46 från 2022 om förfaranden för fastställande av referenspriser för export av jordbruks- och skogsbruksprodukter som omfattas av exporttullar, referenspriser för jordbruks- och skogsbruksprodukter och en förteckning över varumärken för raffinerat blekt luktfritt palmolein som omfattas av exporttullar och serviceavgifter vid den offentliga myndigheten för byrån för förvaltning av fonden för palmoljeodling. Finns påhttps://jdih.kemendag.go.id/peraturan/peraturan-menteri-perdagangan-nomor-46-tahun-2022-tentang-tata-cara-penetapan-harga-patokan-ekspor-atas-produk-pertanian-dan-kehutanan-yang-dikenakan-bea-keluar-harga-referensi-atas-produk-pertanian-dan-kehutanan-dan-daftar-merek-refined-bleached-and-deodorized-palm-olein-yang-dikenakan-bea-keluar-dan-tarif-layanan-badan-layanan-umum-badan-pengelola-dana-perkebunan-kelapa-sawit# (senast hämtad den 4 november 2024).
(34) Republiken Indonesiens finansministers förordning nr 123/PMK.010/2022 om den andra ändringen av finansministerns förordning nr 39/PMK.010/2022 om fastställande av exportvaror som omfattas av exporttullar och exporttullsatser. Finns påhttps://jdih.kemenkeu.go.id/download/65c2b2c0-c50e-432c-b71b-9c624af4fcd0/123~PMK.010~2022.pdf (senast hämtad den 4 november 2024).
(35) Edelman Global Advisory. ”Indonesia’s shifting export policies in an effort to boost Crude Palm Oil exports”. Finns påhttps://www.edelmanglobaladvisory.com/insights/Indonesias-shifting-export-policies (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(36) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2120 av den 12 oktober 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av elektrolytiska mangandioxider med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2023/2120, 13.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2120/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444 av den 11 juli 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vulstplattjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Turkiet (EUT L 177, 12.7.2023, s. 63, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1444/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/802 av den 20 maj 2022 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av produkter av stål elektrolytiskt överdraget med krom med ursprung i Folkrepubliken Kina och Brasilien (EUT L 143, 23.5.2022, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/802/oj).
(37) När det gäller den första noteringen och den andra noteringen, se skälen 64–68 i förordningen om provisorisk tull.
(38) För fullständighetens skull används samma värde för icke snedvridna kostnader för olja från använd blekjord (SBEO), eftersom den också är en råvara med högre halt av fria fettsyror.
(39) U.S. refiners and chemical manufacturers lead hydrogen production and consumption. Finns på https://www.eia.gov/todayinenergy/detail.php?id=61763 (senast hämtad den 14 december 2024).
(40) Manufacturing Energy Consumption Survey, 2018, tabell 7.1. Finns på https://www.eia.gov/consumption/manufacturing/data/2018/xls/Table7_1.xlsx (senast hämtad den 14 december 2024).
(41) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2659 av den 27 november 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av visst slag av polyetentereftalat med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2023/2659, 28.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2659/oj).
(42) World Bank Group, A Global Database of Inflation. Finns på https://www.worldbank.org/en/research/brief/inflation-database (senast hämtad den 14 december 2024).
(43) Personalministeriet. ”Malaysia Standard Classification of Occupations” 2020 (s. 10). Finns på https://jtksm.mohr.gov.my/sites/default/files/2022-12/MASCO_2020_BI_Edaran.pdf (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(44) Genomförandeförordning (EU) 2023/2659.
(45) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 av den 1 april 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 108, 6.4.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/492/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336 av den 25 september 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 315, 29.9.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1336/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/607 av den 14 april 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 129, 15.4.2021, s. 73, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/607/oj), Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/116 av den 27 januari 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av acesulfamkalium med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 19, 28.1.2022, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/116/oj), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/983 av den 17 juni 2021 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 216, 18.6.2021, s. 142, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/983/oj).
(46) Nace rev. 2. Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska gemenskapen. Finns påhttps://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/5902521/KS-RA-07-015-EN.PDF (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(47) Idem, s. 67 och 143.
(48) Idem, s. 65 och 118.
(49) Nestes årsredovisning för 2022 (s. 2), Nestes delårsrapport för januari–mars 2023 (s. 2), Nestes halvårsrapport för januari–juni 2023 (s. 2), Nestes delårsrapport för januari–september 2023 (s. 2). Finns på https://www.neste.com/investors/financials#interim-reports (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(50) A Citizens’ Guide to Energy Subsidies in Malaysia (s. 7). Finns på https://www.iisd.org/gsi/sites/default/files/ffs_malaysia_czguide.pdf (senast hämtad den 27 oktober 2024).
(51) GAIN. Biofuels Annual 2022. Malaysia. Finns på https://apps.fas.usda.gov/newgainapi/api/Report/DownloadReportByFileName?fileName=Biofuels%20Annual_Kuala%20Lumpur_Malaysia_MY2022-0008.pdf (senast hämtad den 28 oktober 2024), s. 4.
(52) UTM. Socio-economic and Feasibility Study of Utilising Palm Oil Derived Biofuel in Malaysia. Finns på https://palmoilis.mpob.gov.my/publications/OPIEJ/opiejv11n1-hanafi.pdf (senast hämtad den 28 oktober 2024).
(53) GAIN. Biofuels Annual 2023. Malaysia. Finns på https://apps.fas.usda.gov/newgainapi/api/Report/DownloadReportByFileName?fileName=Biofuels%20Annual_Kuala%20Lumpur_Malaysia_MY2023-0012.pdf (senast hämtad den 28 oktober 2024), s. 2.
(54) DBS Group Research Equity, ”Regional Industry Focus – Plantation companies”, 20 juli 2017, s. 5.
(55) Presentation av den 12 februari 2015 av vice ordföranden för Malaysia Biodiesel Association (MBA).
(56) 9,7 miljoner US-dollar motsvarade cirka 44 miljoner ringgit. Enligt GAIN-rapporten om Malaysia (2023), s. 10, uppskattades användningen på väg av diesel/biodieselblandningen B10 under 2023 till 8 576 miljoner liter. Om man dividerar det totala finansieringsbeloppet (44 miljoner ringgit) med den mängd bränsleblandning som förbrukas (8,6 miljarder liter) erhåller man ett genomsnittligt bidrag på 0,005 ringgit/liter.
(57) Tribunalens dom av den 21 februari 2024, Sinopec Chongqing SVW Chemical m.fl./kommissionen, T-762/20, ECLI:EU:T:2024:113, punkterna 132, 131–139.
(58) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663, punkt 183.
(59) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663, punkt 185.
(60) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663, punkt 188.
(61) Dom av den 2 oktober 2024, CCCME m.fl./kommissionen, T-263/22, ECLI:EU:T:2024:663, punkt 184.
(62) International Sustainability & Carbon Certification (ISCC). Jiaaos intyg som är giltigt under undersökningsperioden finns på https://certificates.iscc-system.org/cert-pdf/EU-ISCC-Cert-IT206-1516.pdf (senast hämtat den 24 oktober 2024).
(63) EBB förklarade uppdateringen av sin metod i t24.004736.
(64) Panelrapporten European Union – Anti-Dumping Measures on Biodiesel from Argentina, WT/DS473/R, punkterna 7.399–7.7413.
(65) Punkt 64 i t24.007508.
(66) t24.000069 och t24.000061.
(67) https://www.gov.uk/government/publications/trade-remedies-notices-anti-dumping-duty-on-biodiesel-from-canada-and-usa/trade-remedies-notice-202208-anti-dumping-duty-on-biodiesel-products-originating-in-the-united-states-of-america-including-biodiesel-consigned-from.
(68) t24.001022.
(69) Panelrapporten Morocco – Definitive Anti-dumping Measures on Exercise Books from Tunisia, WT/DS578/R, punkt 7.222.
(70) Parten noterade att andelen kostnader efter import jämfört med cif-priset var 1 % i undersökning AD658 (vissa varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål), 3,6 % i AD653 (vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial) och 3,53 % i AD676 (vissa fästanordningar av järn eller stål).
(71) Detta blir resultatet när förhållandet mellan kostnaderna efter import och cif-priserna (0,923 %) multipliceras med 1 526 euro/ton (det kinesiska importpriset under undersökningsperioden).
(72) EUT L 317, 9.12.2019, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2092/oj (se avsnitt 4.3.5).
(73) Artiklarna 3.1, 12.2 och 12.2.1 i antidumpningsavtalet.
(74) I t24.001457 skrev EcoCeres följande: ”EU-industrins nuvarande produktionskapacitet är mindre än 10 % av den föreskrivna EU-efterfrågan för 2025”.
(75) Chevron Corporation är ett amerikanskt multinationellt energibolag som främst är specialiserat på olje- och gasverksamhet i mer än 180 länder.
(76) Artiklarna 2.2 och 2.2.1 i antidumpningsavtalet.
(77) Artikel 3 i antidumpningsavtalet.
(78) GAIN. Biofuels Annual av den 14 augusti 2023 om Europeiska unionen. Tillgänglig på https://fas.usda.gov/data/european-union-biofuels-annual-3 (senast hämtad den 18 november 2024), s. 29–31 och tabell 10, och GAIN. Biofuels Annual av den 19 oktober 2023 om Kina. Tillgänglig på https://fas.usda.gov/data/china-biofuels-annual-9 (senast hämtad den 18 november 2024), s. 12–16, särskilt tabell 4.
(79) Uppgifter från Comext om ren biodiesel och dess blandningar.
(80) Uppgifter från Comext endast för ren biodiesel. Uppgifter för nummer 2710 19 43 29 för Singapore. Uppgifter för nummer 3826 00 10 för Argentina, Förenade kungariket och andra tredjeländer. Uppgifter för numren 2710 19 43 29 och 3826 00 10 för andra länder än Kina (för Förenade kungarikets andel i andra länder utom Kina beaktades endast nummer 3826 00 10 ).
(81) EBB:s statistiska rapport för 2023 finns på https://ebb-eu.org/wp-content/uploads/2024/03/EBB_Statistical_Report2023-Final.pdf (senast hämtad den 18 november 2024).
(82) GAIN. Biofuels Annual av den 19 oktober 2023 om Kina. Finns på https://fas.usda.gov/data/china-biofuels-annual-9 (senast hämtad den 18 november 2024).
(83) GAIN. Biofuels Annual av den 14 augusti 2023 om Europeiska unionen. Tillgänglig på https://fas.usda.gov/data/european-union-biofuels-annual-3 (senast hämtad den 18 november 2024).
(84) Mot bakgrund av https://www.reuters.com/business/energy/malaysian-2024-biofuel-output-seen-rising-if-b20-biodiesel-usage-expanded-2024-03-05/ (senast hämtad den 18 november 2024) är malaysisk biodiesel palmoljebaserad. För en global översikt, se sidan 27 i UFOP:s rapport om utbudet på den globala marknaden 2023/2024, som finns på https://www.ufop.de/files/8217/0548/9837/UFOP-2116_Report_Global_Market_Supply_A5_EN_23_24_160124.pdf.
(85) För ett exempel, se genomförandeförordning (EU) 2019/1344. I skäl 32 anges följande: ”Undersökningen visade att biodiesel som framställs i Indonesien huvudsakligen består av metylestrar som utvinns från palmolja (PME)”. För ytterligare ett exempel, se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/244 av den 11 februari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina (EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj). I skäl 41 anges följande: ”Undersökningen visade att biodiesel tillverkad i Argentina uteslutande utgörs av sojabönsmetylestrar (SME) framställda av sojaolja”.
(86) När det gäller råvaror i Förenade kungariket, se t.ex. https://www.gov.uk/government/statistics/bioenergy-crops-in-england-and-the-uk-2008-2023/bioenergy-crops-in-england-and-the-uk-2008-2023 och ansökan i den offentliga akten för undersökningen utförd av tjänsten för handelspolitiska skyddsinstrument (Trade Remedies Service), som finns tillgänglig på https://www.trade-remedies.service.gov.uk/public/case/AD0058/.
(87) Importen till unionen från Förenade kungariket, ett land med stor inhemsk efterfrågan på biodiesel, ansågs till största delen utgöras av handlade varor, eftersom deras volym i tabell 12 i förordningen om provisorisk tull i princip var dubbelt så stor som den totala biodieselproduktionen i det landet. Detta är uppenbart i tabell C.41.1 från OECD/FAO (2022), OECD-FAO Agricultural Outlook 2022–2031, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/f1b0b29c-en. På sidorna 30–32 i ansökan i den offentliga akten för undersökningen utförd av Trade Remedies Service, som finns tillgänglig på https://www.trade-remedies.service.gov.uk/public/case/AD0058/, noterades också att Greenergy-gruppen hade en omfattande exportverksamhet. Tabellen på sidan 27 (150 000–200 000 ton från Olleco plus Argent) i samma ansökan och uppskattningarna på sidan 29 (320 000–370 000 ton för Greenergy) i denna ansökan tyder på att produktionen av biodiesel i Förenade kungariket uppgick till omkring en halv miljon ton (eller något mer).
(88) Förenade kungariket.
(89) Skälen 12 och 13 i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2024/1273 av den 7 maj 2024 om avslutande av undersökningen beträffande eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts på import av biodiesel med ursprung i Indonesien genom import av biodiesel som avsänts från Folkrepubliken Kina och Förenade kungariket, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Folkrepubliken Kina och Förenade kungariket eller inte och om avslutande av registreringen av importen, EUT L, 2024/1273, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2024/1273/oj?locale=sv.
(90) https://rtfa.org.uk/2024/07/23/uk-renewable-fuels-industry-calls-for-inward-processing-policy-to-be-made-more-transparent/ (senast hämtad den 18 november 2024).
(91) https://www.spglobal.com/commodityinsights/en/market-insights/latest-news/agriculture/040324-uk-to-instate-biofuel-import-duties-after-halting-exemptions (senast hämtad den 18 november 2024).
(92) Vinstmålet på 11 % fastställdes 2013 (rådets genomförandeförordning (EU) nr 1194/2013 av den 19 november 2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien (EUT L 315, 26.11.2013, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/1194/oj). Detta vinstmål ansågs också rimligt i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/244 av den 11 februari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina (EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj).
(93) Växthusgas.
(94) När det gäller markens roll i koldioxidbindningen, se https://4p1000.org/discover/?lang=en.
(95) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(96) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
(97) Enligt den nuvarande definitionen i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2522 av den 23 september 2024 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L, 2024/2522, 31.10.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2522/oj). Produkttäckningen bestäms genom att produktbeskrivningen i artikel 1.1 och varubeskrivningen för motsvarande KN-nummer och Taric-nummer tillämpas tillsammans.
BILAGA
SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE TILLVERKARE SOM INTE INGICK I URVALET
|
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
Anhui Tianyi Environmental Protection Tech. Co., Ltd |
89EG |
|
Baoshun (Henan) New Carbon Material Co., Ltd |
89EH |
|
Bemay (Hubei) New Energy Company Ltd |
89FU |
|
Changzhou City Jintan District Weige Biological Technology Co., Ltd |
89EI |
|
Chongqing CH Bio Energy Co., Ltd |
89EJ |
|
Chongqing Yubang New Energy Technology Co., Ltd |
89EK |
|
Dezhou Rongguang Biotechnology Co., Ltd |
89EL |
|
Guangxi Guiping Guangran Energy Technology Co. Ltd |
89EM |
|
Guangzhou Hongtai New Energy Technology Co., Ltd |
89EN |
|
Guangzhou Leo-king Environmental Technology Co., Ltd |
89EO |
|
Hainan Huanyu New Energy Co., Ltd |
89EP |
|
Hebei Hui De Renewable Resources Co., Ltd |
89EQ |
|
Hebei Jingu Plasticizer Co., Ltd |
89ER |
|
Hebei Jingu Recycling Resources Development Co. Ltd |
89ES |
|
Hebei Longhai Bioenergy Co., Ltd |
89ET |
|
Hebei Nanhong New Energy Technology Pte. Ltd |
89EU |
|
HENAN JUNHENG INDUSTRIAL GROUP BIOTECHNOLOGY COMPANY., LTD. |
89EV |
|
Hubei Tianji Bioenergy Co., Ltd |
89EW |
|
Huizhou City Huilong Oil Energy Co., Ltd |
89EX |
|
Huizhou Excellent and Innovation Bioenergy Technology Co., Ltd |
89EY |
|
Hunan Xinhui Bioenergy Co., Ltd |
89EZ |
|
Jiangxi Zunchuang New Energy Co., Ltd |
89FA |
|
Jiujiang Oasis Energy Technology Co., Ltd |
89FB |
|
Kunming Decheng Renewable Resources Technology Co. Ltd |
89FC |
|
Linyi Huibang New Energy Co., Limited |
89FD |
|
Long Chang City Yuanju Oil and Greas Co. Ltd |
89FE |
|
Maoming Hongyu Energy Technology Co., Ltd |
89FF |
|
Ningbo Jiesen Green Fuel Co., Ltd |
89FG |
|
Shandong Baoshun Chemical Technology Co., Ltd |
89FH |
|
Shandong Ding-Yu Biotech Energy Co., Ltd |
89FI |
|
SHANDONG HUIDONG NEW ENERGY CO., LTD. |
89FJ |
|
Shandong Sanju Bioenergy Co., Ltd |
89FK |
|
Shanghai Zhongqi Environment Technology Co., Ltd |
89FL |
|
Shenzhen Leoking Biotechnology Co., Ltd |
89FM |
|
Sichuan Huisheng New Technology Co Ltd |
89FN |
|
Sichuan Lampan New Energy Technology Co., Ltd |
89FO |
|
Tanghe Jinhai Biological Technology Co., Ltd |
89FP |
|
Tangshan Jinlihai Biodiesel Co., Ltd |
89FQ |
|
Wenzhou Zhongke New Energy Technology Co., Ltd |
89FR |
|
YANGZHOU JIANYUAN BIOTECHNOLOGY CO., LTD. |
89FS |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/261/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)