Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/291 av den 13 februari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av dekorpapper med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 14 juni 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av påfyllningsbara tunnor av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 2 maj 2024 av fyra unionsproducenter av dekorpapper (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för dekorpapper i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2718 (registreringsförordningen) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också klagandena, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Höranden anordnades med klagandena (Felix Schoeller, Koehler Paper, Malta Decor och Munksjö Paper), Lamigraf SA och Interprint GmbH.

(7)

China National Forest Products Industry Association (CNFPIA), Lamigraf SA, Kastamonu Italia S.p.a., Kastamonu Romania SA och Kastamonu Bulgaria AD (Kastamonu-koncernen) samt Marburger Tapetenfabrik lämnade synpunkter på inledandet. Synpunkterna rörde klagandenas representativitet, tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen och bevisen för betydande snedvridningar, valet av representativt land i klagomålet, råvarurelaterade snedvridningar, skadeindikatorer, orsakssamband och unionens intresse. Alla dessa synpunkter behandlas nedan i de relevanta avsnitten i denna förordning.

(8)

Efter inledandet hävdade CNFPIA att Felix Schoeller och Munksjö, två av de fyra klagandena, var närstående kinesiska företag och att ett av de två företagen också importerade från Kina via sitt närstående företag. CNFPIA hävdade att på grundval av bestämmelserna i artikel 4.1 i grundförordningen borde de två företagen därför ha uteslutits från unionsindustrin. Mot denna bakgrund tillade CNFPIA att de krav på representativitet som anges i artikel 5.4 i grundförordningen kanske inte uppfylls.

(9)

Enligt ordalydelsen i artikel 4.1 i, som bekräftats av domstolen, är det upp till kommissionen att, inom ramen för sin handlingsfrihet, avgöra om den från begreppet unionsindustrin bör utesluta producenter som är närstående exportörer eller importörer eller själva är importörer av den dumpade produkten. Handlingsfriheten måste utövas från fall till fall, med hänvisning till alla relevanta omständigheter (4). Eftersom båda de närstående företagen i Kina främst betjänade hemmamarknaden och de kvantiteter som unionsproducenterna importerade från sina närstående företag i Kina, om några sådana ens fanns, var försumbara, ansåg kommissionen att det inte gick att motivera ett uteslutande av Felix Schoeller och Munksjö från definitionen av unionsindustrin. Dessa påståenden avvisades därför.

(10)

CNFPIA hävdade att villkoren i artikel 3 i grundförordningen för fastställandet av skada inte var uppfyllda och hävdade att det under skadeundersökningsperioden inte fanns någon bevisning för att unionsindustrin lidit väsentlig skada.

(11)

Kommissionen erinrade om att i enlighet med artikel 5.3 i grundförordningen ska en undersökning inledas om klagomålet innehåller tillräcklig bevisning för att motivera att en undersökning inleds. I klagomålet hävdade klaganden att den dumpade importen av dekorpapper från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Till stöd för sitt argument använde klaganden Thailand som representativt land för att beräkna en vägd genomsnittlig dumpningsmarginal i intervallet [35–45 %], och analyserade unionsindustrins förbrukning, lönsamhet, försäljning och marknadsandel, produktionsvolym och produktionskostnad. Kommissionen ansåg att dessa var relevanta uppgifter för bedömningen av sakfrågan och att de tillsammans med andra uppgifter som klaganden lämnat utgjorde tillräckliga bevis och därmed uppfyllde kraven i artikel 5.3 för att inleda undersökningen. CNFPIA:s påstående avvisades därför.

(12)

Lamigraf lade fram liknande argument om skadetrenderna och hävdade att mer allmänna ekonomiska faktorer, som covid-19-pandemin, den geopolitiska instabiliteten och energikrisen, i hög grad hade påverkat industrins ekonomiska resultat, och att skadan därför inte till övervägande del kunde tillskrivas importen från Kina. Lamigraf tillade att fluktuationerna i förbrukningen i unionen kan tillskrivas den ”stanna hemma-ekonomi” som orsakades av pandemin och som följdes av en marknadskorrigering, och att de inte kan tillskrivas importen från Kina. samt att klagandenas sammantagna försäljning och exportförsäljning har påverkats allvarligt av sanktionerna mot Ryssland. Förhållandena under 2021 ledde till en ökad efterfrågan på dekorpapper, vilket förde med sig en diversifiering som ledde till att importen från Kina ökade. De kinesiska prisernas konkurrenskraft beror på att de använder kostnadseffektiv utrustning, till skillnad från de klagande producenterna. Lamigraf hävdade dock samtidigt att de klagandes stora investeringar inte indikerar väsentlig skada.

(13)

Kommissionen ansåg att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att skada har vållats av den dumpade importen från Kina, även när man bedömer covid-19-pandemins konsekvenser för förbrukningen i unionen, energikrisens inverkan och de stigande råvarukostnaderna samt Rysslands invasion av Ukraina och efterföljande handelssanktioner. Dessa påståenden avvisades därför.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(15)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av produktions- och försäljningsvolymen för den likadana produkten i EU mellan den 1 april 2023 och den 31 mars 2024 samt det geografiska läget. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. Unionsproducenterna i urvalet stod för 60 % av den uppskattade totala produktionsvolymen och 61 % av den uppskattade försäljningen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom angående det preliminära urvalet. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(17)

Två icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(18)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(19)

Fem exporterande producenter i de berörda länderna lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två företag på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom.

(20)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(21)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(22)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter och de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet samt till kända importörer och användare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet (5) på dagen för inledandet.

(23)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(24)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2023 till och med den 31 mars 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(25)

Den undersökta produkten är dekorpapper med följande egenskaper:

(26)

Det finns fem huvudsakliga produkttyper som baseras på fysiska egenskaper: dekorpapper för tryck, enfärgat papper, bakgrundspapper, foilebelagt baspapper och förimpregnerat dekorpapper.

(27)

Dekorpapper används som ytmaterial för dekorativa ändamål. Dekorpapper används främst inom möbel-, inrednings-, bygg- och renoveringsindustrin eller som ett laminat på ett bakgrundsmaterial.

(28)

Den berörda produkten är dekorpapper med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4802 54 00 , ex 4802 55 , ex 4805 91 00 och ex 4811 60 00 (Taric-nummer 4802 54 00 10, 4802 55 15 10, 4802 55 25 10, 4802 55 30 10, 4802 55 90 10, 4805 91 00 10, och 4811 60 00 10) (den undersökta produkten).

(29)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(30)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(31)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(32)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera dekorpapper. Två exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(33)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(34)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(35)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(36)

Den 2 oktober 2024 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av dekorpapper. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, nämligen Thailand som ett lämpligt representativt land.

(37)

CNFPIA lämnade följande allmänna synpunkt som svar på den första noteringen om produktionsfaktorer: 1) ”Betydande snedvridningar när det gäller den berörda produkten i Kina föreligger inte och har inte bevisats förekomma i Kina av kommissionen”. 2) ”Endast de produktionsfaktorer som har visat sig vara snedvridna bör ersättas”. 3) ”Tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella fallet och dess resulterande metod är oförenlig med WTO:s antidumpningsavtal”. Inga andra parter lämnade synpunkter på den första noteringen. Synpunkten om förekomsten av betydande snedvridningar behandlas i avsnitt 3.2.1 nedan, där kommissionen beskriver de relevanta betydande snedvridningarna. När det gäller noteringen om produktionsfaktorer erinrade kommissionen om att enligt artikel 2.6a a i grundförordningen får inhemska kostnader användas, men endast i den mån det fastställs att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. När det slutligen gäller den påstådda bristande överensstämmelsen mellan artikel 2.6a i grundförordningen och den metod som följer av denna med WTO:s antidumpningsavtal hänvisar kommissionen till avsnitten 3.2.1.9 och 3.2.1.10 nedan.

(38)

Den 6 december 2024 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra notering (den andra noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Thailand som representativt land. Den informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av de fyra företagen Siam Kraft Industry Co Ltd, Double A (1991) Public Company, Thai Containers Group Co Ltd och SIG Combibloc Co Ltd Inga synpunkter på den andra noteringen inkom inom tidsfristen.

(39)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(40)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(41)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(42)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(43)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(44)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(45)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(46)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (6), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. den kemiska sektorn). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakten. Rapporten (7) infördes i ärendehandlingarna när undersökningen inleddes. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(47)

Klaganden förlitade sig närmare bestämt på bevisningen i rapporten för att betona förekomst av betydande systembetingade snedvridningar i Kinas ekonomi, en ”socialistisk marknadsekonomi” där det kinesiska kommunistpartiet styr både den offentliga och den privata sektorn.

(48)

Klaganden förklarade att produktionen av dekorpapper i Kina påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet. Klagandena hävdade särskilt att det föreligger betydande snedvridningar av kostnaderna för de råvaror som används för att tillverka dekorpapper i Kina, främst trämassa och titandioxid, samt snedvridningar av energikostnaderna (8).

(49)

Till stöd för denna ståndpunkt utgick klaganden från bevisningen i rapporten samt undersökningsresultaten från kommissionens tidigare ärenden.

(50)

Klagandena nämnde att dekorpappersindustrin är en del av de kinesiska skogsbruks- och trävarusektorerna och påminde om följande faktorer som pekar på att det föreligger betydande snedvridningar:

(51)

För det första är kostnaderna för de grundläggande råvaror som används för att tillverka dekorpapper, främst trämassa och titandioxid, föremål för snedvridningar inom dekorpapperssektorn:

(52)

För det andra är energikostnaderna snedvridna inom dekorpapperssektorn:

(53)

För det tredje har producenter inom dekorpapperssektorn tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten:

(54)

För det fjärde är dekorpapperssektorn, i likhet med andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt påverkar de fria marknadskrafterna (28).

(55)

För det femte är dekorpapperssektorn föremål för snedvridningar till följd av avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt (29).

(56)

För det sjätte snedvrids också lönekostnaderna inom dekorpapperssektorn (30).

(57)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom dekorpapperssektorn.

(58)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet.

(59)

Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(60)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (31).

(61)

Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att säkerställa dess ”konsolidering och tillväxt” (32). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(62)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (33).

(63)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och på personnivå) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(64)

Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den bekräftades ännu en gång i artikel 1 i konstitutionen.

(65)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (34). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(66)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(67)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (35). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(68)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(69)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(70)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(71)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (36).

(72)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (37).

(73)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (38).

(74)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (39).

(75)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (40).

(76)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (41).

(77)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(78)

Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, t.ex. Hangzhou Huawang New Material Technology (kallas även för Huawon) (42), Zhejiang Kingdecor Paper (43), Qifeng New Materials (44) och Zhejiang Hengda New Materials (45).

(79)

Undersökningen visade dock att de huvudsakliga råvaror som används för produktionen av dekorpapper, dvs. trämassa och titandioxid, båda tillhandahålls av statligt ägda företag. Till exempel samarbetar trämassasektorn med flera statligt kontrollerade företag som Fujian Qingshan Paper Industry Co. (46) och Shandong Chenming Paper Holding Co. (47)

(80)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1923 (48) om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av titandioxid med ursprung i Folkrepubliken Kina fastställde kommissionen dessutom att sektorn för titandioxid också betjänas av ett antal statligt kontrollerade företag, såsom Pangang Group Vanadium and Titanium Resources, Ltd (49) (Pangang), som är en del av Pangang Group, ett dotterbolag till den statligt ägda koncernen Anshan Iron and Steel (Ansteel) (50), har ett betydande statligt ägande (mer än 54 %) (51).

(81)

Fujian Qingshan Paper Industry Co. anger att ”[i] det nya utvecklingsstadiet kommer företaget att vägledas av Xi Jinpings tanke om den kinesiska formen av socialism för en ny era” (52). I artikel 98 i företagets bolagsordning föreskrivs dessutom att ”företagets partikommitté ska utföra sina uppgifter i enlighet med partiets stadgar och andra partibestämmelser: i) Säkerställa övervakning av partiets och statens politik och genomförandet av beslut och förfaranden vid företaget som utfärdats och antagits av partiets centralkommitté, statsrådet, provinsens partikommitté och provinsstyrelsen (53) . På samma sätt hävdar Shandong Chenming Paper Holding Co:s partikommitté att ”[o]avsett hur företaget utvecklas kommer partiorganisationen att inrättas, oavsett vad de viktigaste punkterna är kommer partiuppbyggnadsarbetet att utökas, för att uppnå resonans, ömsesidig integration och framsteg mellan partiuppbyggnaden och produktionen, driften och ledningen” (54).

(82)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dessutom blivit normen, inte bara i statsägda företag, utan även i privata företag (55) och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under myndigheternas kontroll och politiska tillsyn med tanke på i hur stor utsträckning stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(83)

Dekorpapperssektorn omfattas dessutom av flera statliga strategier, eftersom trämassasektorn förtecknades som en främjad industri både i 2019 års vägledande katalog för strukturanpassning av industrin (56) och i dess uppdaterade version från 2024 (57). På samma sätt, och såsom fastställs i genomförandeförordning (EU) 2024/1923 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av titandioxid med ursprung i Folkrepubliken Kina (58), behandlas sektorn för titandioxid direkt i 2024 års version av den vägledande katalogen dessutom direkt genom att TiO2-svavelsyraprocessen förtecknas som en begränsad industri, medan TiO2-kloridprocessen för 2019 anges som en uppmuntrad industri (59).

(84)

Dessutom fastställs följande mål i den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och utsikterna fram till 2035: ”Omvandla och uppgradera traditionella industrier, främja optimeringen av utformningen och strukturanpassningen av råvaruindustrier som den petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller och industrin för byggnadsmaterial, öka tillgången på högkvalitativa produkter från t.ex. den lätta industrin och textilindustrin, påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalie- och papperstillverkningsindustrin. (60)”

(85)

I 2022 års vägledande yttrande om främjande av den lätta industrins högkvalitativa utveckling (61) krävs också att man ”påskyndar genombrott inom nyckelteknik: När det gäller de svaga länkarna inom industrier som papperstillverkningsindustrin (…) kommer ett antal färdplaner för teknisk innovation inom nyckelområden att undersökas, utarbetas och publiceras (…) teknisk forskning och utveckling, ingenjörsvetenskap och industrialisering kommer att fördjupas och främjas, inrättandet av centrala tekniska system kommer att påskyndas och industrins tekniknivå kommer att höjas (62)” och ”understödja ett antal smarta tillverkningsforum inom industrier som (…) papperstillverkningsindustrin” (63).

(86)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (64). Till exempel har China National Forest Products Industry Association (CNFPIA) inrättat en särskild kommitté för dekorpapper (65). CNFPIA uppger i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (66).

(87)

Hangzhou Huawang New Material Technology är medlem i CNFPIA och är vice ordförande i CNFPIA:s särskilda kommitté för dekorpapper (67).

(88)

Zhejiang Kingdecor Paper är också medlem i CNFPIA och är direktör för CNFPIA:s särskilda kommitté för dekorpapper (68).

(89)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(90)

De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(91)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (69)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(92)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har emellertid kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (70), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (71).

(93)

Redan 2018 rapporterades att det fanns particeller i 73 % av cirka 2,57 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (72). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(94)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (73) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(95)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”. I avsnitt III.6 anges följande: ”[v]i måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (74).

(96)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom dekorpapperssektorn. Som exempel kan nämnas att en styrelseledamot vid Xianhe, Kingdecors holdingbolag, också är företagets partisekreterare (75). Såsom har konstaterats under undersökningens gång ”besvarade Xianhe uppmaningen från partiets centralkommitté och integrerades aktivt i det nya utvecklingsmönstret (76).

(97)

Ett annat exempel på denna överlappning mellan ledande befattningar och medlemskap i kommunistpartiet/partifunktioner är Qifeng New Material, vars styrelseordförande är medlem i kommunistpartiet (77). Under 2023 undersökte Qifeng New Material ”i enlighet med vägledningen i Xi Jinpings tanke om den kinesiska formen av socialism för en ny era, och under företagets partikommittés och styrelses starka ledning, aktivt både internationella och inhemska marknader” (78).

(98)

Ett ytterligare exempel är Fujian Qingshan Paper Industry Co., där styrelseordföranden också är partikommitténs sekreterare (79). Under första halvåret 2024 stärkte företaget ”enligt vägledningen från Xi Jinpings tanke om den kinesiska formen av socialism för en ny era, på ett omfattande sätt partiuppbyggnaden [och] främjade aktivt en djupgående integrering av partiuppbyggnaden och produktions- och driftverksamheten” (80).

(99)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (81). Den statliga närvaron i företag inom dekorpapperssektorn och andra sektorer (som finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(100)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(101)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (82).

(102)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal strategier för hur dekorpapperssektorn ska fungera.

(103)

I den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och utsikterna fram till 2035 har till exempel Shandongprovinsen för avsikt att ”optimera och uppgradera traditionella industrier: […] optimera och förädla klassiska industrier som textil- och klädindustrin, livsmedelsindustrin, papperstillverkningsindustrin, […]” (83).

(104)

Dessutom krävs i Fujianprovinsens fjortonde särskilda femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin att man ska ”fokusera på att förbättra kvaliteten på hushållspapper, förpackningspapper och förpackningskartong, specialpapper och specialkartong och optimera utbudet av sorter samt forskningen och utvecklingen av den omfattande användningen av pappers- och pappersfiberresurser” (84).

(105)

På provinsnivå anges dessutom i Fujians särskilda plan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin under perioden för den fjortonde femårsplanen att för ”papperstillverkningen och pappersprodukter [ska de kinesiska myndigheterna] vägleda […] Qingshan Paper och andra företag för att stärka uppbyggnaden av den inhemska innovationskapaciteten, höja kapaciteten för designintegration och förbättra produktionsprocesser, teknik och utrustning” (85).

(106)

I Zhejiangprovinsen bekräftade undersökningen också att de offentliga myndigheterna och statsägda bankerna tillämpar förmånliga politiska åtgärder gentemot papperstillverkarna, eftersom provinsen ”vägleder finansinstituten i Longyou för att förbättra finansieringsklimatet för nyckelföretag, fortsätter att optimera de finansiella tjänsterna och ökar stödet till realekonomin, särskilt till pappersindustrin” (86).

(107)

Dessutom omfattas de insatsvaror som används för att producera dekorpapper också av statlig politik. Det rör sig närmare bestämt om trämassa, som omfattas av Kinas fjortonde femårsplan för utveckling av skogs- och gräsmarksindustrin (2021–2025) (87) (fjortonde femårsplanen för skogsbruket), enligt vilken ”massa- och papperstillverkningsindustrin [ska] påskynda elimineringen av föråldrad produktionskapacitet, minska sina förorenande utsläpp [och] främja den tekniska omvandlingen samt förbättra användningen av energi och råvaror”. Undersökningen inom sektorn för titandioxid visade också att de kinesiska myndigheterna har infört åtgärder för att förmå operatörer att uppfylla de allmänna politiska målen för den sektorn (88).

(108)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(109)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(110)

Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(111)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (89).

(112)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (90). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (91). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (92).

(113)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på skogsbrukssektorn och träbearbetningssektorn, och därmed även sektorn för dekorpapper. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(114)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

(115)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande ILO-konventioner, bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (93).

(116)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (94). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(117)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (95).

(118)

Ingen bevisning har lagts fram om att dekorpapperssektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(119)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(120)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (96), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (97), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(121)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att det ska bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (98) Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler, t.ex. undersökning av låntagares kreditvärdighet, ska följas, men nästan all bevisning, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(122)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (99). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (100).

(123)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (101). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (102). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(124)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(125)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (103). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (104). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(126)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(127)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(128)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(129)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i rapporten gäller hela landet och alla ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i rapporten.

(130)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i skälen 51–128. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom dekorpappersproducenterna omfattas av dessa regler i likhet med alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(131)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten.

(132)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(133)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna i den aktuella undersökningen.

(134)

För det första ansåg CNFPIA att artikel 2.6a i grundförordningen inte är tillämplig på grund av dess oförenlighet med WTO-avtalen och avgörandena från WTO:s tvistlösningsorgan.

(135)

CNFPIA hävdade särskilt följande:

(136)

För det andra hävdade CNFPIA att de påstådda snedvridningarna inte är väl underbyggda och att de, även om de skulle förekomma, inte påverkade den berörda produkten.

(137)

Dessutom uttryckte CNFPIA följande:

(138)

När det gäller parternas argument om förenlighet med WTO-rätten erinrade kommissionen om att i antidumpningsförfaranden rörande produkter från Kina är de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte har löpt ut fortfarande tillämpliga vid fastställandet av normalvärdet, med avseende på såväl marknadsekonomisk status som användningen av en metod som inte grundas på en strikt jämförelse med kinesiska priser eller kostnader.

(139)

När det gäller parternas hänvisning till DS473 erinrade kommissionen om att överprövningsorganets rapport i DS473 inte avsåg genomförandet av artikel 2.6a i grundförordningen, utan en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Under alla omständigheter möjliggör WTO-rätten, såsom denna tolkas av överprövningsorganet i DS473, användningen av uppgifter från ett tredjeland som är vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktionen av normalvärdet. Således kunde parternas argument inte godtas.

(140)

När det gäller parternas argument om tillräcklig bevisning för att styrka förekomsten av betydande snedvridningar erinrade kommissionen inledningsvis om att kommissionen enligt artikel 2.6a e i grundförordningen kan inleda undersökningen på denna grundval om den anser att klagandena lagt fram tillräcklig bevisning om de betydande snedvridningarna. I detta sammanhang påpekade kommissionen att, vilket tribunalen bekräftade i Viraj Profiles-målet, mängden och kvaliteten på den bevisning som behövs för att uppfylla kriterierna om tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning skiljer sig från den bevisning som behövs för att preliminärt eller slutgiltigt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband (106). Klagomålet uppfyllde därför de normer som anges i artikel 5.9 i grundförordningen, i kombination med artikel 2.6a d. Såsom uppgavs i tillkännagivandet om inledande (107) ansåg kommissionen i det inledande skedet att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen fanns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader. Det är följaktligen motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(141)

Kommissionen gick därför vidare med att bevisa att sådana snedvridningar föreligger. För att göra detta har kommissionen i enlighet med artikel 2.6a e i grundförordningen samlat in de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa förekomsten och följderna av betydande snedvridningar och följaktligen använt den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen. De uppgifter som kommissionen samlat in och de slutsatser som dras om förekomsten av statsägda företag inom sektorn för den berörda produkten eller kopplingarna till kommunistpartiet presenteras i avsnitt 6.3 i denna förordning. Parternas argument om bevisningen i klagomålet kunde därför inte godtas.

(142)

Analysen i detta avsnitt, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den berörda produkten i synnerhet, visar att priser och kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror och insatsvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(143)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(144)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(145)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(146)

Såsom anges i skälen 36 till 38 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: den första noteringen om produktionsfaktorer av den 2 oktober 2024 (den första noteringen) och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 6 december 2024 (den andra noteringen).

(147)

I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor.

(148)

I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Thailand som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(149)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Thailand, Brasilien, Indonesien och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(150)

Inga synpunkter inkom beträffande de länder som identifieras i denna notering.

(151)

I den andra noteringen uppgav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten produceras, nämligen Thailand, Brasilien, Indonesien och Turkiet, behövde tillgången till lättillgängliga uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt när det gäller lättillgängliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten.

(152)

Kommissionen undersökte förekomsten av dekorpappersproducenter i vart och ett av de fyra potentiella representativa länderna och sökte efter lättillgängliga finansiella uppgifter om företag som producerar den undersökta produkten. Kommissionen kunde inte identifiera sådana företag i de fyra potentiella representativa länderna.

(153)

Kommissionen undersökte därefter producenter av en produkt i samma allmänna kategori av den undersökta produkten i vart och ett av de fyra potentiella representativa länderna, som även omfattar specialpapper (främst flexibla förpackningar och etiketter) och tryckpapper. Inget företag i denna kategori konstaterades ha lättillgängliga finansiella uppgifter. De klagande identifierade i klagomålet ett thailändskt företag (Thai Paper Mill) i denna kategori och tillhandahöll handlingar, enligt uppgift med företagets finansiella uppgifter från 2022. Referensperioden omfattade dock inte någon del av undersökningsperioden och uppgifterna var ett inofficiellt utdrag i Excelformat från en databas (109). Kommissionen kunde därför inte bekräfta de finansiella uppgifterna från någon lättillgänglig källa.

(154)

Kommissionen undersökte därefter andra produkter i samma allmänna kategori av den undersökta produkten (pappers- och förpackningsproducenter) (110), eftersom förpackningar också nämns i beskrivningen av de fyra berörda HS-numren (111), vilket utesluter trämassa, som är en produkt/råvara i tidigare led som skiljer sig helt från den berörda produkten. Kommissionen identifierade lättillgängliga finansiella uppgifter i Orbis för de thailändska tillverkarna, nämligen Siam Kraft Industry Co Ltd, Double A (1991) Public Company, Thai Containers Group Co Ltd och SIG Combibloc Co Ltd, vilket också nämns i avsnitt 3, som uppvisade lönsamhet för 2023. Thailand var det enda möjliga representativa landet som man kunde hitta lättillgängliga finansiella uppgifter från pappers- och förpackningsproducenter för. För de andra potentiella representativa länderna hittade kommissionen uppgifter i Orbis om vissa företag som antingen gick med förlust under räkenskapsåret 2023 eller företag som inte hade några tillgängliga finansiella uppgifter för undersökningsperioden.

(155)

Inga synpunkter togs emot innan tidsfristen löpte ut. En part, Kingdecor, lämnade synpunkter efter tidsfristens utgång, som kommer att behandlas i det slutgiltiga skedet.

(156)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Thailand kunde betraktas som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att bedöma nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(157)

Ovanstående analys visade att Thailand uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(158)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(159)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen (Global Trade Atlas) (112) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda statistik som offentliggjorts av det nationella statistikkontoret genom Bank of Thailand (113), OECD:s e-bibliotek (114) och publikationen Cost of Doing Business in Thailand 2023 (115) . För fastställandet av icke snedvridna arbetskraftskostnader och elpriset användes statistik från den thailändska myndigheten Metropolitan Electricity Authority (116).

(160)

Kommissionen förklarade i den andra noteringen sin avsikt att beräkna priset på ånga i Thailand genom att utgå från den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (117). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den med hjälp av naturgas. I detta syfte avsåg kommissionen att använda naturgas som insatsvara för värme och därmed priset på naturgas i Thailand enligt uppgifter från det thailändska energiministeriets (118). Eftersom man med denna metod endast beräknar bränslekostnaden för ånga skulle kommissionen justera denna kostnad för vatten, förbrukningsvaror, andra kostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(161)

I den andra noteringen informerade kommissionen också de berörda parterna om att gas, komprimerad luft och vatten, som tillsammans står för mindre än 0,3 % av den totala produktionskostnaden, skulle slås samman till förbrukningsvaror. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för insatsvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(162)

De sammanlagda produktionsfaktorer som slogs samman till förbrukningsvaror stod för omkring 3 % av den totala produktionskostnaden, och slutligen betraktas omkring 4 % av den totala produktionskostnaden som förbrukningsvaror.

(163)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för dekorpapper

(164)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. Metoden förklaras vederbörligen i avsnittet om produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivningar nedan.

(165)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset (cif) till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader.

(166)

När det gäller trämassa (eukalyptus), en typ av trä som inte är vanlig i Kina eller närliggande länder, som är den näst viktigaste råvaran för produktionen av dekorpapper, visade de två kinesiska producenterna under kontrollen att de endast köper in från icke-kinesiska källor från icke-närstående leverantörer. Detta innebär att deras importpriser godtogs och inte ersattes.

(167)

När det gäller den huvudsakliga råvaran hävdade och visade Kingdecor under kontrollen att företaget importerade en begränsad mängd av sin titandioxid från icke-närstående leverantörer utanför Kina. Detta gällde kvaliteter som inte fanns tillgängliga i Kina. För denna andel titandioxid godtogs importpriserna och ersattes inte.

(168)

För övriga råvaror fastställdes ett importpris i det representativa landet som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (119).

(169)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. De återstående volymerna ansågs vara representativa.

(170)

Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken från det nationella statistikkontoret genom Bank of Thailand, OECD:s e-bibliotek och publikationen Cost of Doing Business in Thailand 2023, indexerad till undersökningsperioden, med hjälp av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom Thailands tillverkningssektor (120) .

(171)

Elpriset för företag (industriella användare) i Thailand offentliggörs av den thailändska Metropolitan Electricity Authority (121). Kommissionen använde uppgifterna om priset på elektricitet i industrin i de motsvarande förbrukningsintervall i THB/kWh som offentliggjordes periodiskt för varje månad av undersökningsperioden.

(172)

Såsom beskrivs i avsnitt 3.2.3 beräknade kommissionen priset på ånga i Thailand genom att utgå från den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (122). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. I detta syfte använde kommissionen naturgas som insatsvara för värme och därmed priset på naturgas i Thailand enligt uppgifter från det thailändska energiministeriets (123). Eftersom man med denna metod endast beräknar bränslekostnaden för ånga justerade kommissionen denna kostnad för vatten, förbrukningsvaror, andra kostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen ansåg att en övergripande nivå som täcker dessa kostnader och vinster skulle vara rimlig. Inga synpunkter inkom från berörda parter på denna punkt i den andra noteringen.

(173)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(174)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna.

(175)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för de fyra thailändska företagen Siam Kraft Industry Co Ltd, Double A (1991) Public Company, Thai Containers Group Co Ltd och SIG Combibloc Co Ltd, som togs från Orbis.

(176)

Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 11,38 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 9,29 %. Kommissionen ansåg att dessa procentsatser, när den tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna, skulle ge ett vinstbelopp som skulle vara skäligt, i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, för handelsledet fritt fabrik.

(177)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(178)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer kontrollerades av kommissionen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsnivåerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.4.1.

(179)

Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader, såsom förklaras i skäl 173, till den icke snedvridna produktionskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(180)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl tillämpade kommissionen de procentsatser för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som beräknats i skälen 174–175.

(181)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(182)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag.

(183)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(184)

En exporterande producent exporterade den berörda produkten delvis till unionen genom en närstående användare, som fungerar som en importör som vidareförädlar den berörda produkten. Den exporterande producenten tillhandahöll inte någon detaljerad information om kostnaden för vidareförädlingen och det slutliga försäljningspriset, och kommissionen beslutade sig därför preliminärt att för dessa transaktioner använda sig av exportpriset till den närstående användaren. Kommissionen begärde uppgifter om kostnaderna för bearbetning och det slutliga försäljningspriset, som sedan kommer att användas i det slutgiltiga skedet för att fastställa exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten för första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(185)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(186)

Såsom förklaras i skäl 177 fastställdes normalvärdet till handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(187)

Förutom för justeringar av mervärdesskatt som baserades på icke återbetalningsbar mervärdesskatt fann kommissionen inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde heller sådana justeringar.

(188)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, årliga rabatter, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader och förpackningskostnader.

(189)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(190)

För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(191)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(192)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenterna i urvalet, med undantag för exporterande producenter med nolldumpningsmarginaler eller dumpningsmarginaler som understiger miniminivån, samt marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(193)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet till 33,6 %.

(194)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av Eurostat.

(195)

Graden av samarbetsvilja var i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring 90 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det företag i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(196)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(197)

Den likadana produkten tillverkades av sju unionsproducenter under undersökningsperioden (124). Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(198)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 473 000 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, däribland de svar på det makroekonomiska frågeformuläret som lämnats av klaganden och kontrollerats av kommissionen. Såsom anges i skäl 15 svarade de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 60 % av den uppskattade totala produktionen i EU och för 61 % av den uppskattade sammantagna försäljningen i EU av den likadana produkten.

(199)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(200)

Såsom förklaras i skäl 27 används dekorpapper som ytmaterial för dekorativa användningsområden. Dekorpapper används som en mellanprodukt som sedan lamineras på träbaserade paneler, t.ex. fiberskivor med medeldensitet eller spånskivor, med hjälp av höga temperaturer och tryck, eller alternativt med hjälp av lim. Dekorpapper används främst inom möbel-, inrednings- eller byggsektorn.

(201)

Det förekom ingen företagsintern försäljning av den undersökta produkten på unionens marknad under skadeundersökningsperioden. En av de unionsproducenter som ingick i urvalet tillhörde en stor företagskoncern som köpte in dekorpapper från sin närstående part och använde det för att producera andra produkter i senare led. Kommissionen analyserade de närstående försäljningstransaktionerna och de tillhörande handlingarna och betraktade försäljningen till närstående företag som försäljning på den öppna marknaden, eftersom denna försäljning till separata juridiska enheter skedde till ungefär samma pris som de som debiterades oberoende parter och dessa enheter var fria att välja leverantör själv.

(202)

En unionsproducent ingick inte klagomålet men även denna unionsproducent ingick i en större företagskoncern som ägnade sig åt vidareförädling av den undersökta produkten. Eftersom unionsproducenten inte samarbetade kunde kommissionen emellertid inte fastställa villkoren för denna producents försäljning till närstående parter. I avsaknad av detaljerade uppgifter betraktade kommissionen klagandens uppskattade försäljningsvolym i unionen som försäljning på den öppna marknaden i analysen av förbrukningen i unionen och försäljningsvolymen på unionens marknad.

(203)

Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten.

(204)

De relevanta KN-numren omfattade även andra typer av specialpapper som inte omfattas av definitionen av den undersökta produkten. För att beräkna förbrukningen i unionen jämförde kommissionen importuppgiftsstatistiken efter undersökningsperioden på både åttasiffrig KN-nummernivå och tiosiffrig Taric-nummernivå från övervakningsdatabasen. Taric-numren var tillgängliga först efter det att undersökningen hade inletts och gällde uteslutande den undersökta produkten. Jämförelsen visade att de volymer av dekorpapper som importerades till unionen på Taric-nivå under perioden juli 2024–november 2024 stod för omkring 30 % av de totala volymer som importerades från Kina enligt motsvarande KN-nummer. Om man bortser från Kina stod importen av dekorpapper från resten av världen på Taric-nivå för omkring 15 % av de totala importvolymerna på KN-nivå.

(205)

Mot denna bakgrund fastställde kommissionen förbrukningen i unionen på grundval av

(206)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(207)

Förbrukningen i unionen ökade kraftigt med 17 % mellan 2020 och 2021. Detta berodde främst på den ökade efterfrågan på byggmaterial på marknaden, som drevs på av covid-19-pandemin. Pandemin ledde till nedstängningar och till ett uppsving på marknaden för hemrenoveringar, vilket i sin tur förde med sig en större efterfrågan på dekorpapper, eftersom sådant främst används för möbelproduktion och laminatgolv.

(208)

Efter 2021 minskade förbrukningen i unionen kraftigt med 17 %, och 2023 och under undersökningsperioden med ytterligare 11 %.

(209)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenter som ansågs stå för nästan 90 % av importvolymen till unionen.

(210)

Marknadsandelen för importen från Kina fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionens marknad enligt tabell 2 ovan.

(211)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(212)

Importen från Kina under 2020 var begränsad till omkring 4 600 ton i början av skadeundersökningsperioden, och den stod för en marknadsandel på 1 %. Under 2021 ökade dock importen exponentiellt med 157 %. Denna kraftigt uppåtgående trend fortsatte under resten av skadeundersökningsperioden. Under hela skadeundersökningsperioden ökade importen med 437 %, till mer än 24 000 ton. Under skadeundersökningsperioden ökade importen från Kina med 6 procentenheter.

(213)

Marknadsandelen följde samma kraftiga ökning som importvolymen från Kina, och ökade med 521 % under skadeundersökningsperioden. Dessutom ökade den kinesiska marknadsandelen med tre procentenheter, från 4 % till 7 % under ett år, mellan 2022 och 2023.

(214)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna som ansågs ligga nära 90 % av importen till unionen.

(215)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(216)

Importpriserna från Kina ökade 2021 och 2022 enligt en liknande trend som unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser enligt tabell 8. Under hela skadeundersökningsperioden låg dock de kinesiska importpriserna långt under de genomsnittliga försäljningspriserna i unionen, som ökade till 2 220 euro/ton under undersökningsperioden.

(217)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(218)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 9,3 % och 10,9 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(219)

Kommissionen fastställde dessutom att prisökningar som annars skulle ha ägt rum hade förhindrats från och med 2022, då unionsindustrin stod inför ökade produktionskostnader på grund av de högre råvaru- och energikostnaderna. Unionsindustrin kunde dock inte höja sina priser tillräckligt för att kompensera för de ökade produktionskostnaderna eftersom importen från Kina gjorde så att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades, något som inleddes under 2022 och fortsatte under hela skadeundersökningsperioden.

(220)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(221)

Såsom anges i skäl 15 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(222)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna för alla unionsproducenter, på grundval av uppgifter i svaret på makrofrågeformuläret från klaganden, de justerade uppgifterna från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna och de justerade uppgifterna från Eurostat om import från tredjeländer av den undersökta produkten, såsom förklaras i skäl 204 och fotnoterna 126 och 127. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna för de unionsproducenter som ingick i urvalet på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(223)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalernas storlek.

(224)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(225)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(226)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 13 % mellan 2020 och undersökningsperioden, i linje med de trender i fråga om försäljningsvolym som visas i tabell 8 nedan. Den tillfälliga ökningen av produktionsvolymerna 2021 kan tillskrivas den ökade efterfrågan som orsakades av ”stanna hemma-ekonomin” under nedstängningarna på grund av covid-19-pandemin (se skäl 207). Från och med 2022 började dock produktionsvolymerna att minska. Minskningen berodde på den minskade efterfrågan på dekorpapper i unionen, vilket ytterligare förvärrades av de höga lagernivåer som byggdes upp genom leveranskedjan, såsom förklaras i skälen 245 och 246. På grund av ökningen av den dumpade importen från Kina, som främst avsåg dekorpapper av handelskvalitet (t.ex. vita, ljusa färger och bruna nyanser), var flera unionsproducenter dessutom tvungna att fokusera produktionen på mer intensiva färger, vilket ledde till längre och mer frekventa förberedelse- och underhållsinsatser på pappersmaskinerna, vilket ledde till längre produktionsstopp.

(227)

Unionens totala kapacitet fluktuerade under hela skadeundersökningsperioden. Under 2021 ökade den angivna produktionskapaciteten på grund av att man beslutat om längre mellanperioder för planerat underhåll av dekorpappersmaskinerna. Från och med 2022 började kapaciteten sjunka. Detta berodde främst på att en unionsproducent slutade producera dekorpapper i slutet 2022 och att en annan unionsproducent blev insolvent från och med slutet av 2023.

(228)

Det ökade kapacitetsutnyttjandet under 2021 berodde på de ökade nettoproduktionsvolymerna på grund av den ökade efterfrågan på dekorpapper på marknaden under covid-19-pandemin. Produktionsvolymerna och kapacitetsutnyttjandet 2022, 2023 och under undersökningsperioden låg långt under nivåerna före 2022, vilket var en följd av den övergripande minskningen av efterfrågan på dekorpapper och den ökade konkurrensen från den dumpade importen från Kina.

(229)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(230)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade 2021 med 13 procentenheter jämfört med 2020, främst på grund av den ovannämnda ökningen av efterfrågan som berodde på nedstängningarna till följd av covid-19 (se skäl 207). Såsom förklaras ovan började efterfrågan på dekorpapper minska 2022 efter den höga nivån under 2021. Eftersom importen från Kina började öka både i absoluta tal och i marknadsandelar från och med andra halvåret 2021 ledde detta till att försäljningsvolymerna i unionen sjönk påtagligt.

(231)

Marknadsandelen minskade från 93 % till 90 % under skadeundersökningsperioden. Den ytterligare minskningen till 88 % under 2022 kan tillskrivas en ökning av marknadsandelen från tredjeländer som minskade 2023 och under undersökningsperioden.

(232)

Såsom förklaras ovan kunde unionsindustrin, på grund av den kraftiga ökningen av hemrenoveringar som orsakades av nedstängningarna under covid-19-pandemin, dra nytta av den stora efterfrågan och ett försäljningspris som översteg produktionskostnaden, vilket ledde till att 2021 var det enda lönsamma året under skadeundersökningsperioden. Denna situation vände dock från och med 2022, då unionsindustrin drabbades av en minskande efterfrågan, vilket i kombination med konkurrensen från den kinesiska dumpade importen ledde till att priserna låg under produktionskostnaden, såsom framgår av tabell 8 nedan.

(233)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(234)

Efter en liten ökning med 2 % av antalet anställda 2021 minskade unionsindustrin sin personalstyrka från 2021 till undersökningsperioden, eftersom dess produktions- och försäljningsvolymer sjönk. Dessutom var vissa unionsproducenter i urvalet tvungna att använda sig av korttidsarbete under covid-19-pandemin 2020, och under perioden från och med slutet av 2022 fram till undersökningsperioden på grund av bristen på ordar och de efterföljande och ofta förekommande stoppen i maskinerna. Denna situation återspeglades dock inte i det totala antalet anställda eftersom de anställda som berördes fortfarande var anställda av företagen och behöll sina löner.

(235)

Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktionsvolymerna. Den minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden, med en tillfällig ökning 2021, tack vare att unionsindustrins produktion och försäljning ökade på grund av ovannämnda exceptionellt gynnsamma villkor det året. Den förändrade produktmixen och den efterföljande ökningen av maskinunderhållet och starttiderna, som förklaras i skäl 225, minskade produktiviteten per heltidsekvivalent ytterligare från och med 2022.

(236)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(237)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(238)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(239)

Under skadeundersökningsperioden följde försäljningspriserna en klockformad kurva, som nådde sin topp 2022 och minskade under 2023 och under undersökningsperioden. Försäljningspriset per enhet följde samma trend som produktionskostnaden. Under 2020 började unionsindustrins ekonomiska ställning försämras på grund av tillfälliga nedskärningar inom produktionen och av antalet maskiner i drift, och den kunde inte hålla det genomsnittliga försäljningspriset per enhet högre än produktionskostnaden. Efter andra halvåret återhämtade sig efterfrågan, eftersom den ”stanna hemma-ekonomi” som orsakades av pandemin fick människor att investera sina disponibla inkomster i att renovera sina hem. Det enda år då unionsindustrin kunde höja sina priser över produktionskostnaden var 2021. Denna trend vände snabbt under de efterföljande åren, då unionsindustrin inte kunde hålla försäljningspriserna över produktionskostnaden.

(240)

Produktionskostnaden påverkades främst av råvaru- och energikostnaderna. Framför allt låg trenden i fråga om produktionskostnaderna nära prisutvecklingen för de två viktigaste råvarorna, titandioxid och trämassa. Dessutom ledde Rysslands oprovocerade och omotiverade militära aggression mot Ukraina 2022 till en kraftig ökning av energikostnaderna, en situation som fortsatte under hela 2023 och undersökningsperioden.

(241)

Såsom framgår av tabell 4 var dessutom de kinesiska priserna under skadeundersökningsperioden genomgående lägre än unionsindustrins produktionskostnader, med en prisskillnad på mellan 9 % under toppnoteringen 2021 och omkring 25 % under resten av skadeundersökningsperioden, inklusive undersökningsperioden. Under den större delen av skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin inte höja sina priser tillräckligt mycket för att kunna täcka sina produktionskostnader, vilket visade att den dumpade importen från Kina förhindrade att unionsindustrins priser höjdes.

(242)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(243)

Den genomsnittliga kostnaden per anställd ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(244)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(245)

Lagerhållningen i absoluta tal och i procent av produktionen ökade med 53 % respektive 70 %. Under 2021 utlöste den rekordhöga efterfrågan från konsumenterna och produktionen, tillsammans med den ökade efterfrågan genom hela leveranskedjan, en pisksnärtseffekt. Detta skapade lagerhållning i unionsproducenternas och deras kunders lager, där vissa försenade avrop av producerade kvantiteter fanns kvar under hela den efterföljande perioden.

(246)

Dekorpappersbranschen är främst baserad på ordrar och avropslager. Dessutom införde en av de unionsproducenter som ingick i urvalet ett system som kännetecknades av en blandning av skräddarsydda lager och expresslager, som gjordes tillgängliga för sista minuten-ordrar av de vanligaste typerna av dekorpapper. De sammanlagda lagren gjorde, i kombination med den minskade efterfrågan och produktionsvolymen, att det utgående lagret ökade under skadeundersökningsperioden, vilket också gjorde att det utgående lagret ökade som en procent av produktionen.

(247)

Eftersom de flesta produkttyper av den likadana produkten producerades av unionsindustrin på grundval av specifika ordrar från användare ansågs dock lagernivån inte vara en meningsfull skadeindikator för denna industri.

(248)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(249)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de tre unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(250)

Under åren före skadeundersökningsperioden, mellan 2014 och 2019, var unionsindustrin lönsam (se skäl 281). I början av skadeundersökningsperioden var dock unionsindustrins resultat negativa på grund av den ekonomiska nedgången år 2020 till följd av covid-19-pandemin och den därav följande minskningen av efterfrågan under det första halvåret det året. Denna marknadsnedgång ledde till minskad försäljning och ökade kostnader, främst på grund av ofta förekommande maskinstopp och det faktum att vissa unionsproducenter använde sig av korttidsarbete (se skäl 234). Under 2021 nådde lönsamheten en topp på grund av den kraftiga ökningen av antalet husrenoveringar efter covid-19-pandemin, men den började försämras 2022 och lönsamheten blev negativ under 2023 och undersökningsperioden. Såsom redan framgår av tabell 11 kunde unionsindustrin bara hålla sina priser över produktionskostnaden under 2021.

(251)

Obalansen mellan produktionskostnaden och de sänkta priserna ledde till att lönsamheten urholkades från och med 2022.

(252)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden i fråga om nettokassaflödet fluktuerade under skadeundersökningsperioden och ökade kraftigt under 2021 eftersom dekorpappersindustrin gynnades av nedstängningarna. Kassaflödet 2022 återgick till samma nivåer som 2020, innan det minskade kraftigt 2023. På grund av de periodskillnader som fanns mellan åren före undersökningsperioden och undersökningen kunde beräkningen av lagerförändringarna inte anses ge en tillförlitlig bild av de faktiska kassaflödena för ett av de EU-företag som ingick i urvalet. Den återhämtning som visades under undersökningsperioden kan därför betraktas som konstgjort uppblåst. Även om man tittar på kassaflödet under undersökningsperioden som helhet minskade unionsindustrin ändå med 37 % under skadeundersökningsperioden.

(253)

Investeringarna minskade med 8 % 2021 och ökade med 42 % 2022 för att sedan kraftigt minska med 59 % respektive 21 % under 2023 respektive under undersökningsperioden. Ökningen under 2022 kan tillskrivas flera investeringar som gjordes efter den höga efterfrågan på marknaden och vinstmarginalerna 2021.

(254)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Trots den negativa räntabilitet som upplevdes 2020 mer än fyrdubblades den 2021 för att sedan återigen minska 2022 och 2023. Under undersökningsperioden uppgick räntabiliteten till 6,5 %, vilket är en ökning med 94 % jämfört med 2020. Det måste också erinras om att räntabiliteten beräknas på den totala lönsamheten för den undersökta produkten, vilket också inbegriper försäljningen på exportmarknaderna. Såsom förklaras i skäl 239 var priserna på unionens marknad i allmänhet lägre än produktionskostnaden (med undantag för 2021), medan priserna på exportmarknaden i allmänhet var högre och låg över produktionskostnaden, vilket framgår av tabell 13. Räntabiliteten fördubblades nästan mellan 2020 och undersökningsperioden, men andra indikatorer som investeringar och kassaflöde utvecklades fortfarande negativt under skadeundersökningsperioden.

(255)

Förmågan att anskaffa kapital hos de unionsproducenter som ingick i urvalet ansågs därmed påverkas allvarligt av urholkningen av lönsamheten och kassaflödet under skadeundersökningsperioden.

(256)

De flesta skadeindikatorerna uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Även om unionsindustrins situation tillfälligt förbättrades 2021 minskade skadeindikatorerna såsom produktionsvolym, försäljningsvolym på unionens marknad och lönsamhet 2022, och minskade sedan ytterligare under undersökningsperioden.

(257)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 16 % mellan 2020 och undersökningsperioden. Denna minskning var större än minskningen av förbrukningen i unionen, som minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym på unionens marknad minskade mer markant under 2022 (9 %) och under den period som omfattar 2023 och undersökningsperioden (16 %) jämfört med minskningen av förbrukningen (3 % under 2022 och 14 % under 2023 och undersökningsperioden).

(258)

Även om unionsindustrin startade från en ogynnsam ekonomisk situation 2020 som berodde på frekventa maskinavbrott och det faktum att flera unionsproducenter använde sig av korttidsarbete på grund av den kraftigt minskade efterfrågan i början av covid-19-pandemin (se 250) kunde den under 2021 förbättra sin ekonomiska situation på grund av den ökade efterfrågan på dekorpapper på marknaden i början av covid-19-pandemin. Denna positiva trend vände dock av 2022 och den efterföljande perioden, då unionsproducenterna inte bara upplevde en minskande efterfrågan utan även en ökad konkurrens från de snabbt växande kinesiska dumpade volymerna.

(259)

Såsom redan betonats i skäl 219 stod unionsindustrin med början under 2022 inför ökade produktionskostnader som främst berodde på högre råvaru- och energikostnader. Unionsindustrin kunde dock inte höja sina försäljningspriser tillräckligt mycket för att kunna kompensera för dessa betydande kostnadsökningar, eftersom prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades av importen från Kina. Klyftan mellan produktionskostnaden och försäljningspriserna i unionen uppgick till omkring 4 % under 2023 och undersökningsperioden, vilket ledde till en markant minskning av lönsamheten jämfört med 2021.

(260)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(261)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är verkningarna av den dumpade importen, importen från tredjeländer, verkningarna av den minskade förbrukningen på unionens marknad samt unionsindustrins exportresultat.

(262)

Enligt tabell 3 ökade importen från Kina stadigt under skadeundersökningsperioden, från en marknadsandel på 1 % år 2020 till 7 % under undersökningsperioden. Dessutom fördubblades de kinesiska importvolymerna nästan under ett och samma år, mellan 2022 och 2023. De kinesiska landade priserna förblev lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, även 2021 när efterfrågan på dekorpapper i unionen ökade påtagligt. Dessutom följde den kinesiska marknadsandelen en brant uppåtgående trend – den ökade med 521 % under skadeundersökningsperioden (skäl 213) – från 1 % till 7 %.

(263)

Kommissionen konstaterade också att de kinesiska importpriserna genomgående var lägre än unionsindustrins produktionskostnad och att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under skadeundersökningsperioden. Eftersom efterfrågan under 2022 minskade och unionsindustrin började uppleva en ökad och snabbt växande konkurrens från den kinesiska dumpade importen, kunde unionsindustrin inte sätta sina priser på en nivå som översteg produktionskostnaden.

(264)

De kinesiska dumpade priserna på unionens marknad utövade gjorde att unionsindustrin inte kunde höja sina försäljningspriser.

(265)

Som redan nämnts i skäl 218 fastställde kommissionen dessutom en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 9,3 % och 10,9 % för importen från de exporterande producenter som ingick i urvalet på unionens marknad under undersökningsperioden, vilket tidsmässigt sammanföll med unionsindustrins allt sämre situation.

(266)

Analysen av skadeindikatorerna visar att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades, i synnerhet under den andra hälften av skadeundersökningsperioden, och att detta sammanföll med en ökning av subventionerad import från det berörda landet som konstaterades underskrida unionsindustrins priser under undersökningsperioden. Denna import gjorde hur som helst att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras under hela skadeundersökningsperioden eftersom unionsindustrin inte kunde höja sina priser i linje med de ökade produktionskostnaderna och till och med tvingades sänka priserna under produktionskostnaden under undersökningsperioden.

(267)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställde kommissionen preliminärt att det finns ett orsakssamband med den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(268)

Kommissionen undersökte också om andra kända faktorer, enskilt eller kollektivt, kunde försvaga det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen, som skulle innebära att ett sådant samband inte längre skulle existera och vara betydande.

(269)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen 2021 tack vare de gynnsamma marknadsförhållanden inom bygg- och renoveringssektorerna som skapades genom covid-19-pandemin. Efter att man lyfte på covid-19-restriktionerna under 2022 minskade följaktligen efterfrågan på dekorpappersbaserade varor. Denna nedåtgående trend började 2022 och varade under hela 2023 och undersökningsperioden.

(270)

Den minskande efterfrågan kan dock inte bryta orsakssambandet mellan inflödet av dumpad import från Kina och den skada som unionsindustrin lidit, eftersom unionsindustrins försäljningsvolym på EU-marknaden minskade betydligt 2022 (9 %) och under den period som omfattade 2023 och undersökningsperioden (16 %) jämfört med den minskade förbrukningen (3 % år 2022 och 14 % år 2023 och undersökningsperioden). Såsom redan framhållits i tabell 3 kunde de kinesiska exportörerna dessutom öka sin export till EU under skadeundersökningsperioden och nästan fördubbla sin marknadsandel under bara ett år (mellan 2022 och 2023). Förbrukningstrenden måste därför betraktas inte bara mot bakgrund av den fastställda minskningen av efterfrågan på unionens marknad, utan även mot bakgrund av hur importen från Kina utvecklades, varigenom den kraftiga ökningen av den dumpade importen påverkade unionsindustrins försäljningsvolym negativt.

(271)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(272)

Som förklaras i skälen 204–205 var kommissionen, på grund av att andra produkter som inte är den undersökta produkten enligt de relevanta KN-numren har inkluderats och i avsaknad av mer exakta informationskällor, tvungen att tillämpa en kvot på importen från Eurostat, baserat på skillnaden mellan den faktiska importen efter det att man inledde undersökningen av den undersökta produkten enligt respektive tiosiffrigt Taric-nummer och den sammantagna unionsimporten enligt motsvarande KN-nummer. Siffrorna från tredjeländer ges därför främst som en indikation på marknadsutvecklingen i fråga om volym och marknadsandel och inte för att fastställa importpriserna för den undersökta produkten.

(273)

Kommissionen konstaterade att bland alla länder som exporterade dekorpapper till unionen hade endast Förenade kungariket en marknadsandel på mer än 1 %. Baserat på marknadsinformation som kommissionen tagit del av under antidumpningsundersökningen och från klagandena fanns det dock inga kända dekorpappersproducenter i Förenade kungariket.

(274)

En ökning av marknadsandelen från tredjeländer upplevdes först år 2021, en period då efterfrågan var hög och vinstmarginalerna var höga, och år 2022 när viss eftersläpande efterfrågan på marknaden från det föregående året fortsatte. Fram till 2023 och under undersökningsperioden minskade marknadsandelen med 6 procentenheter. Hur som helst förblev Förenade kungarikets totala marknadsandel i EU relativt stabil under skadeundersökningsperioden (omkring 1–2 %), medan andra tredjeländers marknadsandel faktiskt minskade från 5 % till 1 %. Man drog följaktligen den provisoriska slutsatsen att import från andra länder inte har bidragit till den skada som vållats unionsindustrin.

(275)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(276)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrin sin exportvolym med 29 %, eftersom denna följde samma trend som försäljningen på unionens marknad. Exportvolymerna nådde sin topp 2021 då de globala nedstängningarna på grund av covid-19 utlöste en ökad efterfrågan på dekorpapper över hela världen. Under de följande åren minskade exportvolymerna stadigt.

(277)

De genomsnittliga exportpriserna ökade med 45 % under skadeundersökningsperioden. Exportpriserna följde samma trend som försäljningspriserna i unionen, men exportpriserna låg under den genomsnittliga produktionskostnaden, med undantag av 2020. Detta hjälpte också unionsindustrin att återvinna en del av förlusterna på EU-marknaden.

(278)

Unionsindustrin kunde ta ut högre priser för sin exportförsäljning, men dess redan begränsade exportvolym minskade med ytterligare 29 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom exportvolymerna var begränsade, men fortfarande lönsamma, försvagade inte exportförsäljningens utveckling orsakssambandet.

(279)

Under 2020 minskade efterfrågan på unionens marknad till följd av osäkerheten på marknaden som berodde på covid-19-pandemins utbrott. Detta ledde till tillfälliga produktionsminskningar och färre maskiner i drift. Följaktligen kunde unionsindustrin inte hålla sina försäljningspriser högre än produktionskostnaderna och gick med förlust under denna period (skäl 239). Efterfrågan på marknaden började dock förbättras under årets andra hälft, och nådde sin kulmen 2021 på grund av det kraftigt ökade intresset för hemrenoveringar (skäl 250). Såsom redan framgår av tabell 11 var 2021 det enda år då unionsindustrin kunde hålla sina priser över produktionskostnaden, eftersom unionens ekonomiska situation försämrades 2022 och de följande åren, även under undersökningsperioden.

(280)

Även om importen från Kina till unionen i början av skadeundersökningsperioden var försumbar sett till volym och marknadsandel, och unionsindustrin ändå upplevde en negativ konjunkturnedgång, måste det man se det som att den marknadsnedgång och urholkning av lönsamheten som inträffade 2020 berodde på osäkerheten i samband med covid-19-pandemins utbrott. Alla dessa skäl försvagade dock inte orsakssambandet mellan importen från Kina och den skada som vållades under undersökningsperioden.

(281)

Analysen av den historiska lönsamheten i unionen för försäljningen till icke-närstående parter visade att den ekonomiska situationen för unionsindustrin under åren före 2020 var allmänt positiv, med vägda vinstmarginaler på mellan 2,3 % och 6,5 % under perioden 2014–2019, då importen från Kina av dekorpapper till unionen var försumbar eller obefintlig.

(282)

Såsom redan har förklarats i skäl 250 påverkade den minskande efterfrågan redan unionsindustrin negativt. Det snabba inflödet av dumpad import från Kina, vars marknadsandel fördubblades mellan 2022 och 2023, tvingade unionsindustrin att sätta sina försäljningspriser i unionen på en nivå som understeg produktionskostnaden för att kunna fortsätta konkurrera med de kinesiska priserna och behålla sin närvaro på marknaden.

(283)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställdes ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina, som inte försvagades av de faktorer som nämnts ovan.

(284)

Efter inledandet hävdade CNFPIA att skadan orsakades av import från andra länder och av klagandenas produktionseffektivitet. Till stöd för sitt påstående använde CNFPIA uppgifter från Eurostat för att visa att importpriset från Kina är högre än priset från de andra länderna och att importpriset från andra länder också är lägre än importpriset till EU från EU-medlemmar.

(285)

Kommissionen ansåg, såsom redan har förklarats i skälen 267 och avsnitt 4.3, att de KN-nummer som rapporterades i samband med inledandet inbegriper en rad andra produkter än den berörda produkten. Även om de genomsnittliga priser som anges i tabell 12 är lägre än de kinesiska priserna ges siffrorna från tredjeländer främst som en indikation på marknadsutvecklingen i fråga om volym och marknadsandel och inte för att fastställa importpriserna för den undersökta produkten. Även om de priser som anges i tabell 12 var de faktiska importpriserna skulle denna import inte ha vållat skada med tanke på de låga volymerna och marknadsandelarna. Marknadsandelen för importen från Förenade kungariket var relativt begränsad (2 %), medan importvolymen från andra tredjeländer minskade drastiskt 2023. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(286)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenterna i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal (se skäl 296 nedan).

(287)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(288)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(289)

Klaganden hävdade att på grundval av unionsindustrins tidigare resultat borde en vinst på 10 % anses vara rimlig under normala marknadsförhållanden. Detta vinstmål kunde dock inte styrkas eller underbyggas av undersökningsresultaten.

(290)

Uppgifter om fastställandet av den normala vinsten ingick dessutom i de frågeformulär som skickades till de unionsproducenter som ingick i urvalet. Detta omfattade lönsamheten för den likadana produkten under de tio år som föregick undersökningsperioden.

(291)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som täckte samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden baserat på ett vägt genomsnitt av de vinstmarginaler som uppnåddes av de tre unionsproducenter som ingick i urvalet 2014 – ett lönsamt år som kännetecknades av en gynnsam ekonomisk period i byggsektorn och innan den kinesiska dumpade importen började anlända 2020. Vinstmarginalen fastställdes till 6,5 %.

(292)

Unionsindustrin visade att EU:s investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter på grundval av investeringsplaner samt avvisade och uppskjutna projekt, vilket visade att dessa investeringar verkligen planerades. Unionsindustrins påståenden ansågs vara motiverade. För att återspegla detta i vinstmålet beräknade kommissionen skillnaden mellan utgifter för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensvillkor, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de utgifter för investeringar, FoU och innovation som faktiskt hade uppstått under skadeundersökningsperioden. En sådan skillnad, uttryckt i procent av omsättningen, fastställdes till mellan 0,5 % och 1,3 % för vart och ett av företagen i urvalet.

(293)

Dessa procentandelar lades till den grundläggande vinst på 6,5 % som nämns i skäl 287, vilket ledde till vinstmål på mellan 7,0 % och 7,8 % baserat på varje företags omständigheter.

(294)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på 2 361 euro/ton för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa den ovannämnda vinstmålsmarginalen (se skäl 291) på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(295)

Kommissionen fastställde sedan nivån för målprisunderskridandemarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset från de samarbetsvilliga exporterande producenterna i Kina som ingick i urvalet, som hade fastställts vid beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(296)

Nivån för målprisunderskridande för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skäl 192).

(297)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(298)

Klaganden har tillhandahållit tillräcklig bevisning i klagomålet för att det föreligger råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen i Kina med avseende på den berörda produkten. Enligt bevisningen i klagomålet omfattas titandioxid och trämassa, som var och en står för mer än 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten, av exportlicenskrav i Kina.

(299)

Såsom tillkännagavs i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen därför de påstådda snedvridningarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(300)

Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av den berörda produkten av var och en av de exporterande producenterna i urvalet. De huvudsakliga råvarorna ansågs vara de råvaror som sannolikt står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Kommissionen fastställde att både titandioxid och trämassa stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Vid denna beräkning användes ett icke snedvridet pris på råvaran användas, som fastställts för Thailand. Undersökningen visade dock att trämassa inte köptes in på den inhemska marknaden utan importerades av de exporterande producenterna i urvalet, så denna råvara behövde inte undersökas ytterligare.

(301)

Kommissionen undersökte därefter om priset på titandioxid snedvrids av någon av de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på hemmamarknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål. För detta ändamål använde kommissionen en förteckning över varor som omfattas av exportlicenser som förvaltas av de kinesiska myndigheterna (handelsministeriet och dess behöriga lokala myndigheter). I förteckningarna från 2023 och 2024 anges att titandioxid (TiO2) och andra titanrelaterade produkter omfattas av exportlicenskrav.

(302)

Därefter jämförde kommissionen priset på titandioxid med priserna på de representativa internationella marknaderna. Det konstaterades att priset per enhet för titandioxid i Kina, enligt uppgifter från de exporterande producenterna i urvalet, var nästan av priset per enhet i de representativa länderna, inklusive Thailand, som ansågs vara ett lämpligt representativt land. Detta bekräftades också av de rapporterade importpriserna för titandioxid från en av de exporterande producenter som ingick i urvalet, som köpte omkring 10 % av all titandioxid utanför Kina.

(303)

Kommissionen drog därför slutsatsen att titandioxid är föremål för en snedvridning i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(304)

I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor. För att genomföra denna bedömning analyserade kommissionen de specifika frågorna i svaren på de frågeformulär som lämnats in av de samarbetsvilliga användarna, anordnade kontrollbesök hos Lamigraf och Interprint och anordnade även höranden med båda användarna (skäl 6).

(305)

På grundval av uppgifter från klagandena (129) uppskattades den outnyttjade produktionskapaciteten för dekorpapper i Kina under 2022 till omkring [600 000–650 000] ton. I linje med denna information fastställde kommissionen att de två exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet under undersökningsperioden hade en produktionskapacitet på [550 000–600 000] ton och en outnyttjad kapacitet på [40 000–60 000] ton. Mellan 2022 och undersökningsperioden hade däremot unionens marknad en storlek som motsvarade [370 000–420 000] ton. I relativa termer är den outnyttjade kapaciteten i Kina därför betydande.

(306)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det fanns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina och att denna outnyttjade kapacitet, om den används, kan öka den globala tillgången till den undersökta produkten, sänka priserna och på så sätt underminera åtgärdernas effektivitet, om de inte fastställs på en nivå som motsvarar dumpningen.

(307)

När det gäller konkurrensen om råvaror fastställde kommissionen att titandioxid, som står för mer än 17 % av de icke snedvridna produktionskostnaderna, omfattas av exportlicenskrav och att enhetspriset för denna råvara i Kina, enligt vad som rapporterats av de exporterande producenterna i urvalet, endast var ungefär hälften av enhetspriset i alla möjliga representativa länder som övervägdes i den första noteringen om produktionsfaktorer, nämligen Brasilien, Indonesien, Malaysia, Thailand och Turkiet.. Såsom anges i avsnitt 6.3 ovan ansågs den kinesiska råvarumarknaden för titandioxid vara snedvriden.

(308)

Exportlicenskraven gällande titandioxid i Kina tvingar exporterande företag att få förhandsgodkännande från myndigheterna i form av licenser eller tillstånd för att exportera produkten.

(309)

Sådana förfaranden ger inte bara staten kontroll över exportörerna och mängden exporterade varor utan kan också öka transaktionskostnaderna eller hindra exportörer från att reagera snabbt på försäljningsmöjligheter utomlands på grund av långa bearbetningstider.

(310)

Genom att på konstlad väg öka tillgången på råvaror utövar Kinas regering ett nedåtgående tryck på priserna på inhemsk titandioxid. Detta skapar en konkurrensnackdel för unionsindustrin jämfört med de exporterande producenterna i Kina.

(311)

Såsom förklaras i skäl 27 används dekorpapper främst inom möbel-, inrednings-, bygg- och renoveringsindustrin eller som ett laminat på ett bakgrundsmaterial. De främsta nedströmsanvändarna är tryckerier, impregneringsföretag och lamineringsföretag. Trycker skriver ut en särskild design på dekorpapper (t.ex. trä-, korn- eller marmordesign). Impregneringsföretag impregnerar i regel dekorpapper med syntetiskt harts, t.ex. melamin eller karbamidharts, medan lamineringsföretag laminerar dekorpapper på träbaserade paneler såsom fiberskivor med medelhög densitet eller spånskivor med hjälp av höga temperaturer och tryck eller, alternativt, med hjälp av lim.

(312)

Ingen icke-närstående importör eller handlare gav sig till känna under denna undersökning. Två företag gav sig inledningsvis till känna som icke-närstående importörer, men betraktades båda som användare med tanke på i vilken utsträckning dekorpapper bearbetades i deras respektive produktionsprocesser.

(313)

Sammanlagt deltog fyra användare i undersökningen, som motsatte sig införandet av tullar. Av dessa besvarade två tryckerier frågeformuläret. Övriga inkom med synpunkter.

(314)

Båda de samarbetsvilliga användarna hävdade att om antidumpningstullar infördes på importen från Kina skulle användarna på unionens marknad kunna drabbas av högre kostnader, vilket också skulle spridas till slutkonsumenterna. Båda användarna betonade också att om tullar infördes skulle den turkiska marknaden bli mer konkurrenskraftig och få oberoende tryckerier och impregneringsföretag att flytta produktionen utanför unionen.

(315)

En användare hävdade också att om höga antidumpningstullar införs kommer den kinesiska importen av dekorpapper till unionen praktiskt taget att upphöra, och EU skulle förbli den enda leverantören som fanns kvar på grund av de höga inträdeshindren för nya aktörer inom dekorpapperssektorn, nämligen stora investeringar i nya projekt och miljöhinder, eftersom dekorpappersproducenter av tradition måste ha tillgång till en vattenkälla, och hinder i fråga om know-how och kvalitet. Denna skulle tillsammans leda till att unionsproducenterna höjde priserna på grund av bristen på konkurrens.

(316)

Först och främst analyserade kommissionen lönsamheten för båda de samarbetsvilliga användarna och ansåg att de befinner sig i en svår ekonomisk situation. Även om användarna skulle drabbas av högre inköpskostnader för dekorpapper från Kina är skillnaden mellan dumpningsmarginalen och skademarginalen (omkring 8 procentenheter i genomsnitt) inte så pass hög att en tull som fastställs till den lägre skademarginalsnivån skulle förbättra deras ekonomiska situation påtagligt. Eftersom inga andra användare samarbetade kan det dessutom hända att de två användarnas situation inte är representativ för andra användare som är verksamma inom andra marknadssegment, som impregnerings- och lamineringsföretag. Kommissionen erinrade om att inget impregnerings- eller lamineringsföretag gav sig till känna i denna undersökning.

(317)

För det andra, även om möjligheten att köpa in dekorpapper från andra tredjeländer är begränsad, hade unionsindustrin ännu inte full kapacitet och skulle kunna tillgodose den framtida efterfrågan på marknaden och framtida ökningar av efterfrågan, även om unionsproducenterna inte har investerat i ytterligare produktionskapacitet efter undersökningsperioden.

(318)

I synnerhet rapporterade en av de unionsproducenter som ingick i urvalet att den hade avstått från att investera i en förimpregnerad pappersmaskin. Denna skulle inte bara öka kapaciteten utan även diversifiera källorna till förimpregnerat dekorpapper och öka konkurrensen på unionens marknad. Detta är viktigt eftersom en av användarna, Interprint, under hörandet hävdade att det endast finns två företag i hela världen som producerar denna särskild typ av dekorpapper.

(319)

Införandet av tullar skulle därmed göra det möjligt för unionsindustrin att investera för att expandera sin kapacitet och diversifiera sin produktmix, vilket skulle innebära fler diversifieringsalternativ, även för användarna. Om antidumpningsåtgärder införs på samma nivå som dumpningsmarginalerna skulle därför inverkan på icke-närstående importörer och handlare vara begränsad, och inte i en sedan utsträckning att det skulle väga mer än fördelarna för unionsindustrin, som behöver denna skyddsnivå med tanke på den skada som orsakats av den dumpade importen från Kina och med hänsyn tagen till de ovannämnda råvarusnedvridningarna.

(320)

Lamigraf hävdade att skillnaderna i råvarukostnader mellan Kina och EU påverkas av olika faktorer som bör beaktas vid bedömningen av åtgärdernas nivå, och att det faktum att klagandena begärt att man inte skulle tillämpa regeln om lägsta tull skulle begränsa konkurrensen i samband med dekorpappersförsörjningen inom unionen. Kastamonu-koncernen hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder på importen av dekorpapper från Kina skulle göra tillgången på lämpligt dekorpapper otillräcklig och att man inte skulle kunna tillgodose EU-användarnas behov.

(321)

Kommissionen erinrade om att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina, och med hänsyn tagen till ovannämnda råvarurelaterade snedvridningar, motiverar införandet av åtgärder. I motsats till vad Lamigraf påstår skulle den konkurrensmässiga försörjningen begränsas i avsaknad av åtgärder eftersom unionsindustrin inte längre skulle kunna tillgodose användarindustrins efterfrågan, vilket kräver att unionsindustrin befinner sig i en livskraftig ekonomisk situation, vilket bara kan uppnås om lika villkor återställs.

(322)

Efter att ha beaktat all relevant information i denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det ligger i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Mot bakgrund av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen, i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen, att det låg i unionens intresse att fastställa nivån på den provisoriska tullen på grundval av dumpningsnivån, med förbehåll för de ytterligare överväganden inom ramen för artikel 21 som anges i avsnitt 7.2.

(323)

Det erinras om att unionsindustrin består av sju producenter som hade fler än 2 000 anställda under undersökningsperioden.

(324)

Trots att unionsindustrin under 2020 drabbades av en konjunkturnedgång till följd av den nedgång på marknaden som orsakades av covid-19-pandemin, följt av en kraftig återhämtning av lönsamheten, försäljningsvolymer, kassaflöde och räntabilitet under 2021, försämrades unionsindustrins försäljning och lönsamhet avsevärt under den andra hälften av skadeundersökningsperioden, med en därav följande negativ inverkan på dess produktionsvolymer, investeringar och kassaflöde. Kommissionen drog i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada till följd av den dumpade importen från det berörda landet (se skäl 174 ovan).

(325)

Om inga åtgärder vidtas kommer detta sannolikt att påverka unionsindustrin mycket negativt, i form av fortsatt förhindrade prishöjningar, lägre försäljningsvolymer och ytterligare försämring av lönsamheten. Om åtgärder vidtas kommer unionsindustrin att kunna uppnå sin potential på unionens marknad, genomföra investeringar som producenterna har avstått från och höja lönsamheten till sådana nivåer som kan förväntas råda under normala konkurrensförhållanden.

(326)

Kommissionen konstaterade följaktligen att ett införande av åtgärder ligger i unionsindustrins och dess leverantörers intresse.

(327)

Såsom förklaras i skäl 312 gav sig ingen icke-närstående importör eller handlare till känna för att delta i denna undersökning. Två företag gav sig ursprungligen till känna som icke-närstående importörer, men med tanke på i vilken utsträckning de bearbetade dekorpapper betraktades de båda som användare. Båda företagen var verksamma som dekorpapperstryckerier. Såsom förklaras i skäl 316 gav sig inget impregnerings- eller lamineringsföretag till känna i denna undersökning, och kommissionen kunde därför inte uppskatta tullarnas inverkan på dessa användartyper.

(328)

Kommissionen kontrollerade svaren på frågeformuläret från de två samarbetsvilliga användarna och anordnade höranden med båda (skäl 6). Dekorpapper stod för omkring [75–85] % av deras totala råvarukostnader och omkring [40–50] % av deras totala produktionskostnad. Båda tryckerierna köpte i genomsnitt mellan [15–25] % av den undersökta produkten från Kina och stod för en uppskattad marknadsandel på [10–20] % i fråga om förbrukningen i unionen av den undersökta produkten. Båda användarna visade också att de var gick med förlust under undersökningsperioden. Kommissionen uppskattade att om tullar infördes på den föreslagna nivån och ingenting annat förändras skulle deras produktionskostnader öka med ett vägt genomsnitt på mindre än 2 % (130). Såsom redan erkänts i skäl 314 skulle införandet av tullar inte medföra någon risk för brist på den undersökta produkten på unionens marknad – även om möjligheten att köpa in dekorpapper från andra tredjeländer är begränsad – eftersom unionsindustrin inte utnyttjar hela sin kapacitet och skulle kunna tillgodose den ökade efterfrågan på marknaden.

(329)

Kommissionen bekräftade därför sin bedömning att tullarnas inverkan på användarna skulle vara begränsad och inte väga tyngre än fördelarna för unionsindustrin (skäl 319).

(330)

Åtgärderna skulle få positiva verkningar för unionsproducenterna. Risken för möjliga negativa effekter för användare och icke-närstående importörer/handlare, i synnerhet när det gäller försörjningen, skulle mildras av unionsindustrins fria tillgängliga kapacitet och en ytterligare framtida utbyggnad av produktionskapaciteten. Återställandet av rättvisa konkurrensförhållanden och lika villkor, utan dumpad import, skulle gynna en hälsosam utveckling av den övergripande marknaden och ge unionsindustrin möjlighet att täcka kostnaderna för unionens och medlemsstaternas skyldigheter enligt internationella avtal.

(331)

På grundval av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som talar emot slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa provisoriska åtgärder beträffande dekorpapper med ursprung i Kina.

(332)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(333)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av dekorpapper med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 322 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(334)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(335)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(336)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(337)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(338)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(339)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(340)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(341)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(342)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(343)

Kingdecor påpekade att kommissionen inte borde ta med dubbla uppgifter i transaktionsförteckningen i sin beräkning. Dessutom bör den defekta produktvolym som kreditnotor utfärdats för dras av från respektive faktura och leda till en ny beräkning av dumpningsmarginalen. Slutligen bör kommissionen tillämpa ett annat referensvärde för titandioxid och räkna om dumpningsmarginalen i enlighet med detta.

(344)

Kommissionen bekräftar att den redan hade uteslutit den likadana linjen, som ett 0-värde, från beräkningen. Den andra och tredje synpunkten avser inte ett skrivfel och kommer att behandlas i det slutgiltiga skedet.

(345)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(346)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.