Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/35 av den 13 januari 2025 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 genom fastställande av förfarandena för kontroll i drift av koldioxidutsläpp från tunga fordon

1.   I denna förordning fastställs detaljerade förfaranden för kontroll i drift av tunga fordon som avses i delegerad förordning (EU) 2024/1127.

2.   I den här förordningen fastställs även närmare bestämmelser om förfaranden för att rapportera avvikelser mellan koldioxidutsläppen från tunga fordon i drift och de specifika koldioxidutsläppsvärden som registrerats i intyget om överensstämmelse eller i kundinformationsfilerna, som framkommit vid kontroll i drift, samt förfaranden för att beakta dessa avvikelser vid beräkningen av tillverkarens specifika genomsnittliga koldioxidutsläpp i de fall en avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena har upptäckts vid kontrollen i drift.

3.   Denna förordning är inte tillämplig på utsläppsfria tunga fordon enligt definitionen i artikel 3.11 i förordning (EU) 2019/1242.

1.   När den beviljande godkännandemyndigheten väljer ut fordon i enlighet med artikel 3 i delegerad förordning (EU) 2024/1127 ska den välja ut fordon från VTP-familjer, ISV-luftmotståndsfamiljer, CFD-familjer och däckfamiljer för kontroll i drift, på grundval av risken för en avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena för fordon med vissa komponenter, separata tekniska enheter eller system eller däck i dessa familjer, som kommissionen bedömt i enlighet med punkt 2 i den här artikeln och rapporterat i enlighet med punkt 3 i den här artikeln.

Den beviljande godkännandemyndigheten ska också säkerställa att fordon från en VTP-familj eller däck från en ISV-däckfamilj inte provas av en annan beviljande godkännandemyndighet under samma rapporteringsperiod för kontroll i drift.

2.   När kommissionen bedömer risken för en avvikelse i de koldioxidutsläppsvärden som avses i punkt 1 första stycket ska den beakta åtminstone följande faktorer, om de finns tillgängliga:

3.   Senast den 30 juni varje år ska kommissionen offentliggöra en rapport med en förteckning över VTP-familjer, ISV-luftmotståndsfamiljer, CFD-familjer och däckfamiljer för kontroll i drift med störst risk för avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena. Rapporten ska också beskriva den metod som använts för den bedömning som avses i punkt 1 första stycket och som gjorts under den rapporteringsperiod som rapporten avser, och de viktigaste resultaten av denna bedömning.

1.   Varje rapporteringsperiod ska den beviljande godkännandemyndigheten, för varje tillverkare till vilken den har beviljat licens att använda simuleringsverktyget, minst för det antal VTP-familjer, ISV-luftmotståndsfamiljer och mellanliggande däckfamiljer som valts ut i enlighet med artikel 3 och som anges i tabell 1 i bilaga I, utföra motsvarande provningar i drift av de enskilda fordon och däck som valts ut i enlighet med artikel 5.

Den beviljande godkännandemyndigheten ska för varje tillverkare beräkna det ”totala antalet fordon enligt artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400”, som avses i tabell 1 i bilaga I till den här förordningen, som genomsnittet, under de tre rapporteringsperioder som föregår kontrollen i drift, av tillverkarens totala antal fordon för vilka koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning har fastställts i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400.

För varje tillverkare för vilken det ”totala antalet fordon enligt artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400” är lika med eller större än 5 000 ska den beviljande godkännandemyndigheten dessutom varje rapporteringsperiod utföra en viktprovning per tillverkare och en kontroll per tillverkare av om strategier för konstgjord förbättring förekommer.

2.   Om den riskbedömning som avses i artikel 3.1 i den här förordningen identifierar familjer för en eller flera tillverkare för vilka ”det totala antalet fordon enligt artikel 9 i förordning (EU) 2017/2400” är lägre än 5 000, ska den beviljande godkännandemyndigheten utföra motsvarande provning(ar) för minst en sådan tillverkare.

3.   Om den riskbedömning som avses i artikel 3.1 identifierar en CFD-familj ska den beviljande godkännandemyndigheten dessutom utföra CFD-luftmotståndsprovningen för den CFD-familjen.

4.   För släpfordonstillverkare ska den beviljande godkännandemyndigheten utföra provningarna av rullmotståndskoefficienten på de däck som valts ut i enlighet med artikel 5 för varje rapporteringsperiod, minst för det antal däckfamiljer som anges i tabell 2 i bilaga I till den här förordningen.

Den beviljande godkännandemyndigheten ska för varje släpfordonstillverkare beräkna det ”totala antalet släpfordon enligt artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362”, som avses i tabell 2 i bilaga I till den här förordningen, som genomsnittet, under de tre rapporteringsperioder som föregår kontrollen i drift, av släpfordonstillverkarens totala antal släpfordon för vilka koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning har fastställts i enlighet med artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

För varje släpfordonstillverkare för vilken det ”totala antalet släpfordon enligt artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362” är lika med eller större än 5 000 ska den beviljande godkännandemyndigheten dessutom varje rapporteringsperiod utföra en viktprovning per släpfordonstillverkare.

Om den riskbedömning som avses i artikel 3.1 identifierar släpfordonstillverkare för vilka ”det totala antalet släpfordon enligt artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2022/1362” är lägre än 5 000, ska den beviljande godkännandemyndigheten utföra motsvarande provning(ar) för minst en sådan tillverkare.

5.   För varje familj som valts ut i enlighet med artikel 3 ska följande provningar utföras för följande antal fordon och däck som valts ut i enlighet med artikel 5:

Resultaten från de provningar som avses i första stycket leden a, b och d ska utvärderas i enlighet med metoden i bilaga II till den här förordningen, medan resultaten från de provningar som avses i första stycket led c ska utvärderas i enlighet med metoden i tillägg 10 till bilaga VIII till förordning (EU) 2017/2400.

6.   Utöver de provningar som avses i punkt 5 ska, för varje tillverkare, följande provningar utföras enligt punkt 1 tredje stycket för följande antal fordon som valts ut i enlighet med artikel 5:

Resultaten av de provningar som avses i första stycket led a ska utvärderas i enlighet med metoden i bilaga II.

7.   Den beviljande godkännandemyndigheten får besluta att ta med resultaten från provningar i drift som utförts av kommissionen, en annan typgodkännandemyndighet, en marknadstillsynsmyndighet eller en tredje part som uppfyller kraven i genomförandeförordning (EU) 2022/163 i den statistiska metod som beskrivs i bilaga I om följande två villkor är uppfyllda:

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska välja ut provningsmotorfordon som vid tidpunkten för urvalet helst inte är äldre än tre år och uppfyller följande kriterier:

Den beviljande godkännandemyndigheten ska välja ut provningssläpfordon som vid tidpunkten för urvalet inte är äldre än 5 år, räknat från dagen för deras första registrering.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska kontrollera och säkerställa att provningsfordonen är i ett skick som är representativt för ett fordon som underhållits och använts korrekt och motsvarar de fordonsuppgifter som registrerats i kundinformationsfiler, intyg om överensstämmelse eller intyg om enskilt godkännande med hjälp av checklistan i bilaga III.

Om ett fordon har genomgått en provning av produktionsöverensstämmelse ska det undantas från provning i drift.

3.   Utöver de krav som anges i punkterna 1 och 2 ska ett fordon som valts ut för VTP-provning uppfylla följande krav:

4.   Utöver de krav som anges i punkterna 1 och 2 ska ett fordon som valts ut för en luftmotståndsprovning uppfylla följande krav:

5.   För påbyggnadsbilar som valts ut för en viktprovning ska endast fordon utan överbyggnad väljas ut.

6.   De däck som ska väljas ut för provning av däckets rullmotståndskoefficient ska vara nya däck, som säljs på marknaden och har en certifiering i enlighet med förordning (EU) 2017/2400.

7.   Om den beviljande godkännandemyndigheten inte kan hitta nödvändigt antal fordon i enlighet med artikel 4.5 a och b, beroende på bestämmelserna i punkterna 3 och 4 i den här artikeln, ska myndigheten slutföra ISV-provningsförfarandet inom nästa ISV-rapporteringsperiod. Om myndigheten inte heller under nästa ISV-rapporteringsperiod kan hitta nödvändigt antal fordon, ska det statistiska förfarandet avslutas som ”inte fullständigt” och myndigheten ska välja ut en annan familj i enlighet med artikel 3.

1.   Förhållandet mellan de koldioxidutsläpp som uppmätts och simulerats i provningsförfarandet (”CVTP ratio”) ska bestämmas i enlighet med det provningsförfarande som anges i avsnitt 6 i bilaga Xa till förordning (EU) 2017/2400 i den version som gällde vid tidpunkten för certifieringen av provningsfordonen.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska säkerställa att mätutrustningen uppfyller kraven i avsnitt 5 i bilaga Xa till förordning (EU) 2017/2400.

1.   För varje enskilt provfordon som genomgår en VTP-provning ska den beviljande godkännandemyndigheten fastställa CVTP, ratio i enlighet med avsnitt 7 i bilaga Xa till förordning (EU) 2017/2400.

2.   För varje enskilt provningsfordon ska den beviljande godkännandemyndigheten, före och efter provningsförfarandet, från fordonet avläsa de värden som avser bränsleförbrukningsmätaren ombord och vägmätaren, i enlighet med bilaga Xa till förordning (EU) 2017/2400 och ta med dem i provningsrapporten.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska utvärdera de resultat av VTP-provningar av de enskilda provfordonen som erhållits i enlighet med artikel 7 för att fastställa om det finns en avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena för den VTP-familj som genomgår VTP-provningar. Utvärderingen ska ske med hjälp av den metod som anges i bilaga II till den här förordningen.

2.   Om VTP-familjen underkänns i den statistiska utvärderingen enligt bilaga II till den här förordningen ska den beviljande godkännandemyndigheten göra följande:

1.   Luftmotståndsegenskaperna ska bestämmas i enlighet med det förfarande för konstanthastighetsprovning som anges i bilaga VIII till förordning (EU) 2017/2400 i den senaste gällande versionen.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska säkerställa att kraven på provningsbanan, kraven på omgivningsförhållanden, installationen av fordonet och mätutrustningen uppfyller kraven i punkterna 3.1–3.4 i avsnitt 3 i bilaga VIII till förordning (EU) 2017/2400 i den senaste gällande versionen. Tillverkare får lämna däck till godkännandemyndigheten för luftmotståndsprovning.

1.   För varje enskilt provningsfordon som genomgår en luftmotståndsprovning ska den beviljande godkännandemyndigheten fastställa produkten av motståndskoefficienten per tvärsnittsarea för förhållanden med noll sidvind (”air drag value (CdA”) från mätningarna under konstanthastighetsprovningen i enlighet med artikel 9 i den här förordningen, med användning av huvudluftmotståndets version av förbehandlingsverktyget för luftmotstånd i enlighet med bilaga 1 till tillägg 2 till bilaga VIII till förordning (EU) 2017/2400.

2.   För varje enskilt provningsfordon som genomgår en luftmotståndsprovning ska den beviljande godkännandemyndigheten fastställa resultatet av provningen (”CdAratio”) som förhållandet mellan det luftmotståndsvärde som fastställts i enlighet med punkt 1 i den här artikeln (”CdAin-service verification”) och fordonets angivna luftmotståndsvärde (”CdAdeclared”) som anges i post 1.8.4 i tillverkarens dokumentationsfil, i enlighet med avsnitt 3 del I bilaga IV till förordning (EU) 2017/2400.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska utvärdera de resultat från luftmotståndsprovningen av de enskilda provfordonen som erhållits i enlighet med artikel 10 för att fastställa om det finns en avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena för den ISV-luftmotståndsfamilj som genomgår luftmotståndsprovningar. Utvärderingen ska ske med hjälp av den metod som anges i bilaga II.

2.   Om ISV-luftmotståndsfamiljen underkänns i den statistiska utvärdering som fastställs i bilaga II, ska godkännandemyndigheten fastställa storleken på luftmotståndsavvikelsen som det genomsnittliga värdet för CdAratio (averageratio) enligt definitionen i bilaga II i fråga om resultat av luftmotståndsprovningen.

1.   Däckets rullmotståndskoefficient ska fastställas i enlighet med det förfarande för mätning av däckets rullmotståndskoefficient som fastställs i punkt 3.2 i bilaga X till förordning (EU) 2017/2400, i den version som gäller vid tidpunkten för certifiering av provningsdäcken.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska säkerställa att däcken provas i ett referenslaboratorium eller i ett kandidatlaboratorium enligt definitionen i avsnitt 1 punkterna 1 och 2 i bilaga V till förordning (EU) 2020/740.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska utvärdera de resultat av provning av rullmotståndskoefficienten hos ett enskilt provningsdäck som erhållits i enlighet med artikel 13 för att fastställa om det finns en avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena för en ISV-däckfamilj som genomgår provning av rullmotståndskoefficienten hos ett däck. Utvärderingen ska ske med hjälp av den metod som anges i bilaga II.

2.   Om en ISV-däckfamilj underkänns i den statistiska utvärdering som fastställs i bilaga II, ska den beviljande godkännandemyndigheten fastställa storleken på avvikelsen hos däckets rullmotståndskoefficient som det genomsnittliga värdet för RRCratio (averageratio) enligt definitionen i bilaga II i fråga om resultat av provning av luftmotståndskoefficienten hos ett däck.

1.   När det gäller ett motorfordon ska viktprovningen ska bestå av att fastställa ”fordonets korrigerade faktiska vikt” genom vägning av ett provningsfordon och tillämpning av de korrigeringar som föreskrivs i avsnitt 2 punkt 4 i bilaga III till förordning (EU) 2017/2400, eller, när det gäller släpfordon, att fastställa dess ”korrigerade vikt i körklart skick för släpfordonet” genom vägning av ett provningsfordon och tillämpning av de korrigeringar som föreskrivs i avsnitt 3 tabell 1 i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska se till att vågen uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU (10).

3.   Eventuella ytterligare delar som inte beaktas för de korrigeringar som avses i punkt 1 i den här artikeln ska tas bort, eller också ska deras vikt dras av från den vikt som fastställts i enlighet med punkt 1.

4.   Om inte all standardutrustning är installerad ska motsvarande vikt för de saknade konstruktionselement som avses i punkt 4.2 i bilaga III till förordning (EU) 2017/2400 läggas till enligt beskrivningen i punkt 4.3 i den bilagan.

1.   I fråga om varje enskilt provningsfordon som genomgår en viktprovning, ska den beviljande godkännandemyndigheten fastställa resultatet av viktprovningen (massratio) som förhållandet mellan ”fordonets korrigerade faktiska vikt” som fastställts i enlighet med artikel 15 i den här förordningen (massin-service verification) och fordonets ”korrigerade faktiska vikt” (massdeclared) som anges i post 1.1.8 i kundinformationsfilen i enlighet med avsnitt 3 del II i bilaga IV till förordning (EU) 2017/2400.

2.   För släpfordon ska den beviljande godkännandemyndigheten för varje enskilt provningsfordon som genomgår en viktprovning fastställa resultatet av viktprovningen (massratio) som förhållandet mellan släpfordonets ”korrigerade vikt i körklart skick” som fastställts i enlighet med artikel 15 i den här förordningen (massin-service verification) och släpfordonets ”korrigerade vikt i körklart skick” (massdeclared) som anges i post 1.1.10 i kundinformationsfilen i enlighet med del II i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2022/1362.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska utvärdera de resultat från viktprovningen av de enskilda provfordon som erhållits i enlighet med artikel 16 för att fastställa om det finns en avvikelse i koldioxidutsläppsvärdena för den tillverkarens samtliga fordon. Utvärderingen ska ske med hjälp av den metod som anges i bilaga II.

2.   Om fordonstillverkaren underkänns i den statistiska utvärdering som fastställs i bilaga II, ska den beviljande godkännandemyndigheten fastställa storleken på viktavvikelsen som det genomsnittliga värdet för massratio (averageratio) enligt definitionen i bilaga II för resultaten av viktprovningen.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska utvärdera resultaten av de provningar som utförts i enlighet med artikel 18 i den här förordningen för att bedöma risken för att det förekommer strategier för konstgjord förbättring i provningsfordonet, genom att jämföra CVTP ratio som fastställts i enlighet med punkt 7.2.2 i bilaga Xa till förordning (EU) 2017/2400 och som erhållits vid den provning som avses i artikel 18 b i den här förordningen med CVTP, ratio som erhållits vid den provning som avses i artikel 18 a i den här förordningen. Dessutom ska den beviljande godkännandemyndigheten utvärdera alla andra relevanta provningar som utförts på det berörda fordonet.

2.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska i provningsrapporten beskriva de kriterier som använts för den utvärdering som utförts i enlighet med punkt 1. I detta sammanhang ska strategier för konstgjord förbättring förstås som all programvara, styrlogik, maskinvara eller alla komponenter i fordonet eller relaterade till fordonet, som minskar fordonets koldioxidutsläpps- eller bränsleförbrukningsvärden i de provningar som utförs i samband med certifiering avseende koldioxidutsläpp, men som inte fungerar på samma sätt när fordonet är i drift, med beaktande av skillnaderna mellan dessa provningsförhållanden och förhållandena i drift, såvida inte denna driftsavvikelse är en följd av bestämmelser i unionsrätten, eller kan motiveras av behovet av att skydda fordonet mot omedelbar skada eller för att säkerställa säker drift av fordonet.

3.   Om den beviljande godkännandemyndigheten, på grundval av utvärderingen enligt punkt 1, anser att risken för att det förekommer strategier för konstgjord förbättring i provningsfordonet är hög, ska den utforma och genomföra ett särskilt provningsprogram, utöver de provningar som utförs i enlighet med artikel 18, för att fastställa om det förekommer strategier för konstgjord förbättring eller inte. På begäran av den beviljande godkännandemyndigheten ska tillverkaren lämna alla relevanta tillhörande programvarukoder för att det ska gå att fastställa om det förekommer strategier för konstgjord förbättring eller inte.

4.   Om den beviljande godkännandemyndigheten fastställer att det förekommer strategier för konstgjord förbättring, ska den fastställa vilka fordon det gäller och hur stor avvikelsen i koldioxidutsläppsvärdena är genom att jämföra dessa värden med och utan sådana strategier. Om storleken på avvikelsen inte kan fastställas med hjälp av de provningar som utförts i enlighet med artikel 18 och, om tillämpligt, med punkt 3 i den här artikeln, ska storleken på avvikelsen i koldioxidutsläppsvärdena vara 10 % av koldioxidutsläppsvärdet för referensvärdet för koldioxidutsläppen för den undergruppen av fordon.

1.   Den beviljande godkännandemyndigheten ska i de provningsrapporter som avses i artikel 5.1 i delegerad förordning (EU) 2024/1127 ta med minst följande uppgifter för varje provad familj:

2.   Inom 20 arbetsdagar efter det att provningarna avslutats, ska den beviljande godkännandemyndigheten göra provningsrapporten tillgänglig för tillverkaren av de berörda fordonen eller däcken och ladda upp den i krypterat format på en särskild kommissionsserver, tillsammans med följande uppgifter för vart och ett av de enskilda provningsfordonen eller -däcken:

De uppgifter och parametrar som anges i punkterna a–e ska inte offentliggöras.

Om alla uppgifter har laddats upp korrekt för alla provade fordon eller däck i en familj, ska en bekräftelse skickas från kommissionens server till den uppladdande enheten.

1.   Om resultaten av kontrollen i drift visar att koldioxidutsläppsvärdena inte avviker, ska den beviljande godkännandemyndigheten dra slutsatsen att koldioxidutsläppsvärdena från kontrollen i drift, och de värden som registrerats i kundinformationsfilen, överensstämmer, och ta med slutsatsen i provningsrapporten.

2.   Om resultaten av kontrollen av fordon i drift visar att koldioxidutsläppsvärdena avviker, kan tillverkaren bestrida resultaten inom 20 arbetsdagar efter mottagandet av provningsrapporten genom att lägga fram bevis för att de koldioxidutsläppsvärden som registrerats i kundinformationsfilen överensstämmer med koldioxidutsläppsvärdena från kontrollen i drift. Tillverkaren får begära en förlängning med 20 arbetsdagar för att tillhandahålla dessa bevis.

Om tillverkaren inte lämnar några synpunkter, ska det tolkas som om denne godkänner resultaten av kontrollen av i drift.

3.   Med beaktande av de bevis som tillverkaren lämnat i enlighet med punkt 2 ska den beviljande godkännandemyndigheten komma fram till en slutsats om huruvida kontrollen av fordon i drift har avslöjat brist på överensstämmelse mellan koldioxidutsläppsvärdena vid kontrollen av fordon i drift och de värden som registrerats i kundinformationsfilen, eller om huruvida det förekommer strategier för konstgjord förbättring.

Den beviljande godkännandemyndigheten ska översända sina slutsatser till den berörda tillverkaren och till kommissionen senast 40 arbetsdagar, eller vid förlängning i enlighet med punkt 2, senast 80 arbetsdagar efter att ha sänt provningsrapporten till tillverkaren enligt punkt 2.

4.   Den beviljande godkännandemyndighetens slutsats enligt punkt 3 ska minst omfatta följande:

5.   Före den 30 september varje kalenderår ska den beviljande typgodkännandemyndigheten offentliggöra en översikt över de kontroller av fordon i drift som utförts under den föregående rapporteringsperioden och de slutsatser som utfärdats under den rapporteringsperioden, i enlighet med punkterna 1 och 3, i det format som anges i bilaga V. När det gäller kontroller av fordon i drift där inga slutsatser har dragits före offentliggörandet av översikten ska slutsatsen ingå i nästa årliga översikt.

1.   Om den beviljande godkännandemyndigheten har utfärdat en slutsats som avses i artikel 21.4 b i den här förordningen ska kommissionen, för rapporteringsperioden för det år då slutsatsen utfärdades och för följande rapporteringsperioder, tillämpa storleken på avvikelsen i koldioxidutsläppsvärden för de berörda fordonen, fastställd i enlighet med artikel 22, för att beräkna en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp i enlighet med artikel 4 i förordning (EU) 2019/1242.

2.   Kommissionen ska också tillämpa storleken på avvikelsen i koldioxidutsläppsvärdena på de berörda fordonen, fastställd i enlighet med artikel 22, för att korrigera tillverkarens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för de tio rapporteringsperioder som föregår rapporteringsperioden det år då slutsatsen utfärdades, dock tidigast rapporteringsperioden för 2025.