|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2025/36 |
10.1.2025 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2025/36
av den 9 januari 2025
om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa polyvinylklorider med ursprung i Egypten och i Amerikas förenta stater
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 9.4, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
|
(1) |
Den 15 november 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av suspensionspolyvinylklorid (s-PVC) med ursprung i Egypten och i Amerikas förenta stater (de berörda länderna) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
|
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 2 oktober 2023 av Polyvinyl Chloride Trade Committee (klagandena). Klagomålet ingavs för unionens s-PVC-industris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
1.2 Provisoriska åtgärder
|
(3) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen tillhandahöll kommissionen den 14 juni 2024 parterna en sammanfattning av de föreslagna tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin. Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. |
|
(4) |
Kommissionen mottog ett antal synpunkter från berörda parter. |
|
(5) |
Foamalite Ltd (Foamalite), en användare av s-PVC i Irland, uttryckte oro över ett problem som är specifikt för Irland, eftersom dess främsta konkurrent är belägen i Nordirland och kan importera s-PVC till lägre tull, och över risken för ökad konkurrens från en användare utanför unionen, särskilt Turkiet. Foamalite exporterar ungefär en tredjedel av sin produktion utanför unionen, varav en stor del till Förenade kungariket. Kommissionen noterar att användningen av aktiv förädling i unionen skulle göra det möjligt att importera s-PVC utan tullar när den bearbetade varan återexporteras. Detta skulle säkerställa att Foamalites konkurrenskraft utanför unionen inte påverkas av tullar. När det gäller konkurrensen med en konkurrent i Nordirland konstaterade kommissionen att konkurrenten i Nordirland kommer att omfattas av samma åtgärder som Foamalite i unionen, i enlighet med artikel 5 i protokollet om Irland/Nordirland till avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (3). |
|
(6) |
Kommissionen klargjorde att synpunkterna från TCI Sanmar och Foamalite inte gällde riktigheten i de underliggande dumpnings- och skadeberäkningarna i den mening som avses i artikel 19a i grundförordningen. Kommissionen tog därför inte upp dessa synpunkter i förordningen om provisorisk tull. Dessa synpunkter behandlas dock i skälen 35 och 36 nedan. |
|
(7) |
Formosa Plastics Corporation (Formosa), en amerikansk producent, hävdade att kommissionen hade gjort ett antal fel i sina beräkningar. Dessa synpunkter behandlas nedan i skäl 60. |
|
(8) |
I juli 2024 införde kommissionen en provisorisk antidumpningstull på import av vissa polyvinylklorider (PVC) med ursprung i Egypten och Förenta staterna genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1896 (4) (förordningen om provisorisk tull). |
1.3 Efterföljande förfarande
|
(9) |
Efter offentliggörandet av provisoriska åtgärder har Egyptens och Förenta staternas regeringar, TCI Sanmar Chemicals SA.E. (TCI Sanmar), Formosa, Oxy Vinyls, LP (Oxy Vinyls), Westlake Corporation (Westlake) och klagandena inkommit med skriftliga synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(10) |
De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Ett hörande ägde rum med Oxy Vinyls den 3 oktober 2024. |
|
(11) |
Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för dess slutgiltiga avgöranden. För att komma fram till de slutgiltiga avgörandena beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt. |
|
(12) |
Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av s-PVC med ursprung i Egypten och Förenta staterna (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Förenta staternas regering, TCI Sanmar, Formosa, Oxy Vinyls, Westlake, Shin-tech, Tricon Dry Chemicals och European PVC Window Profiles Association (EPPA) lämnade synpunkter inom tidsfristen. |
|
(13) |
De synpunkter på förordningen om provisorisk tull som parterna upprepar i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter, utan att några nya väsentliga uppgifter tillkommit, behandlas en gång i denna förordning. |
1.4 Stickprovsförfarande
|
(14) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter mottog kommissionen synpunkter på representativiteten hos urvalet av unionsproducenter från de egyptiska och amerikanska regeringarna och Formosa. Parterna ifrågasatte representativiteten hos ett unionsurval som stod för omkring 25 % av den uppskattade produktionen av s-PVC och 26 % av försäljningen i unionen. Den amerikanska regeringen hänvisade i detta avseende till rapporten från WTO:s överprövningsorgan om ärendet med fästdon, där det konstaterades att en inhemsk industri som stod för 27 % av den totala beräknade produktionen av den likadana produkten inte uppfyllde det kvantitativa tröskelvärdet och var oförenlig med artikel 4.1 i WTO:s antidumpningsavtal (5). |
|
(15) |
För det första noterar kommissionen att ingen av de berörda parterna lämnade synpunkter på urvalet av unionsproducenter när det tillkännagavs i inledningsskedet. För det andra gäller det ärende som Förenta staternas myndigheter nämner definitionen av ”betydande del” och inledandet enligt 4.1 respektive 5.4 i antidumpningsavtalet och inte stickprovsförfarandet. Dessa artiklar är därför inte tillämpliga på urvalet. Denna synpunkt avvisades därför. |
|
(16) |
Förenta staternas myndigheter begärde också att kommissionen skulle förklara hur den gjorde urvalet. Såsom anges i tillkännagivandet om inledande (6) gjorde kommissionen ett preliminärt urval när undersökningarna inleddes, och information om detta fanns i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av (7). I noteringen till ärendehandlingarna angavs namnet på de företag som ingick i urvalet och de kriterier som användes för urvalet, dvs. produktions- och försäljningsvolymen för den likadana produkten i EU under undersökningsperioden. Parterna gavs tillfälle att lämna sina synpunkter på det preliminära urvalet. Kommissionen mottog inga synpunkter och bekräftade det preliminära urvalet. |
|
(17) |
Förenta staternas myndigheter och Formosa ifrågasatte också att urvalet omfattade två förädlare. INOVYN Manufacturing Belgium SA och Vynova Wilhelmshaven GmbH producerar visserligen s-PVC inom ramen för förädlingsavtal. Kommissionen anser dock att produktionen av s-PVC enligt förädlingsavtal inte innebär att dessa två enheter i urvalet inte är producenter, snarare tvärtom. Såsom unionsindustrin uppgav i sitt svar på dessa synpunkter var det också nödvändigt att inkludera förädlare för att täcka de olika affärsmodeller som var tillämpliga i unionen. De två enheter som producerar s-PVC inom ramen för förädlingsavtal är bland de största producenterna av s-PVC i unionen. I motsats till vad Förenta staternas myndigheter uppgav beaktade kommissionen producenternas fulla produktionskostnader, efter att ha fått tillgång till företagarnas räkenskaper för detta syfte. |
|
(18) |
Formosa hävdade också att det inte fanns tillräckligt med information i de offentliga ärendehandlingarna om de exakta arrangemangen mellan förädlarna och deras entreprenörer för att det skulle vara möjligt för de berörda parterna att bedöma urvalets representativitet. |
|
(19) |
Formosa underlät dock att lämna synpunkter på det föreslagna urvalet av företrädare för unionsindustrin när det gjordes tillgängligt i de offentliga ärendehandlingarna, och lämnade inte heller synpunkter på de offentliga ärendehandlingarnas fullständighet under undersökningens gång. Under alla omständigheter innehöll undersökningens offentliga ärendehandlingar tillräckligt detaljerade uppgifter för att man skulle kunna identifiera förädlarna i ett tidigare skede av förfarandet, inbegripet deras olika försäljningsstruktur, och det var därför möjligt för de berörda parterna att bedöma urvalets representativitet. Dessa påståenden avvisas därför. |
|
(20) |
Förenta staternas regering och Formosa hävdade att kommissionen inte tog hänsyn till unionsindustrins geografiska spridning vid urvalet. Som svar på denna synpunkt upprepade kommissionen att urvalet av unionsproducenter gjordes helt i enlighet med artikel 17 i grundförordningen, eftersom det bestod av de tre största unionsproducenterna i fråga om produktion och försäljning i unionen. Dessutom finns alla dessa unionsproducenter i olika medlemsstater (Belgien, Tyskland och Nederländerna), vilket säkerställer en god geografisk spridning med beaktande av de producerande medlemsstaternas vikt. Dessa synpunkter avvisas därför. |
|
(21) |
Synpunkterna på unionsurvalets representativitet avvisades därför. |
|
(22) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande stickprovsförfarandet bekräftas skälen 8–15 i förordningen om provisorisk tull. |
1.5 Enskild undersökning
|
(23) |
Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftas skäl 16 i förordningen om provisorisk tull. |
1.6 Synpunkter på inledandet
|
(24) |
Förenta staternas regering kritiserade klagandenas ”överdrivna redigering” av handlingar, vilket den ansåg hindrade de amerikanska parternas möjlighet att lämna synpunkter på centrala delar av klagomålet. Detta skulle strida mot artikel 6.4 och 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal. |
|
(25) |
Kommissionen analyserade frågan. Den fann att den amerikanska regeringen gav en felaktig bild av situationen när den uppgav att ”alla bilagor till klagomålet är helt konfidentiella”, när så inte var fallet. För många bilagor är den icke-konfidentiella versionen identisk med den konfidentiella versionen. För många andra bilagor återspeglar den icke-konfidentiella versionen korrekt den information som lämnats i den konfidentiella versionen, med vederbörlig hänsyn tagen till känslig information om företaget. I vissa specifika fall var en icke-konfidentiell sammanfattning inte möjlig på grund av den berörda informationens art. I sådana fall motiverades detta av den eller de parter som lämnade uppgifterna och begäran om konfidentiell behandling bedömdes och godtogs av kommissionen. Kommissionen drog därför slutsatsen att den icke-konfidentiella versionen av klagomålet var förenlig med bestämmelserna i artikel 19.2 i grundförordningen och artikel 6.4 och 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal. |
|
(26) |
Förenta staternas myndigheter framförde också kritik mot att kommissionen inte tagit hänsyn till de synpunkter som Oxy Vinyl framfört angående överredigerat material som lämnats in av unionsindustrin. I detta avseende ska det noteras att kommissionen efter synpunkter från Oxy Vinyls kontaktade den unionsproducent som ingick i urvalet och som sedan lämnade in en reviderad icke-konfidentiell version av sitt svar på frågeformuläret inom den tidsfrist som kommissionen fastställt. |
|
(27) |
Mot bakgrund av ovanstående slutsatser bekräftades skälen 17–29 i förordningen om provisorisk tull. |
1.7 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
|
(28) |
Synpunkter inkom från Förenta staternas regering och Formosa om de begränsade förlängningar som lämnats till exporterande producenter för att besvara antidumpningsfrågeformuläret och bristande flexibilitet vid fastställandet av kontrollschemat, som båda skapade onödiga problem för de amerikanska uppgiftslämnarna. Förenta staternas regering pekade på tiden mellan den förlängda tidsfristen för att besvara frågeformuläret och införandet av provisoriska åtgärder, och mellan genomförandet av en kontroll på plats och utfärdandet av rapporten om denna kontroll, för att styrka dessa påståenden. |
|
(29) |
Kommissionen avvisade dessa påståenden och ansåg att de nämnda exemplen var irrelevanta, eftersom den hade gett de exporterande producenterna tid att besvara frågeformuläret efter de 37 dagar som angavs i tillkännagivandet om inledande, på grund av kommissionens helgdagar, och att den noggrant hade fastställt kontrollschemat för att i så stor utsträckning som möjligt tillgodose de exporterande producenternas preferenser. Den påpekade också att hela undersökningsprocessen är tidskrävande och att de exporterande producenterna, efter att ha lämnat in sina svar på frågeformuläret, har fått flera ytterligare möjligheter att tillhandahålla saknade och/eller ytterligare uppgifter, till och med under kontrollbesöken på plats. |
|
(30) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit bekräftas skälen 30 och 31 i förordningen om provisorisk tull. |
1.8 Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(31) |
Oxy Vinyls uppgav att kommissionen valde undersökningsperiod på ett sådant sätt att den säkerställde det sämsta möjliga resultatet för amerikanska exportörer ur skadesynvinkel, vilket framgår av klyftan mellan avtalspriserna i Förenta staterna och unionen. Kommissionen noterade att undersökningsperioden fastställdes i enlighet med dess normala praxis och i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen. Detta påstående avvisas därför. |
|
(32) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit bekräftas skäl 32 i förordningen om provisorisk tull. |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
|
(33) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 33–38 i förordningen om provisorisk tull. |
3. DUMPNING
3.1 Egypten
3.1.1 Normalvärde
|
(34) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande detta bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 50–58 i förordningen om provisorisk tull. |
3.1.2 Exportpris
|
(35) |
TCI Sanmar hävdade att det fanns ett viktigt beräkningsfel, eftersom de rapporterade cif-värden som kommissionen använde inte var unionens gränspriser, eftersom transportkostnader och därmed sammanhängande kostnader för alla transaktioner med FAS- eller FCA-priser inte rapporterades i dess försäljningstabeller. |
|
(36) |
Kommissionen noterar att i enlighet med dess praxis och för att samla in de uppgifter som behövs för att bedöma exportpriser och dumpningsmarginaler i enlighet med de tillämpliga bestämmelserna i grundförordningen är exporterande producenter skyldiga att för varje exporttransaktion inte bara rapportera det faktiska fakturapriset utan även ett separat cif-pris för samma transaktion. Om leveransvillkoret för den underliggande transaktionen inte är cif måste den exporterande producenten uppskatta cif-värdet. I det aktuella fallet förlitade sig kommissionen i själva verket på de cif-värden som tillhandahållits av TCI Sanmar. Om leveransvillkoret för den underliggande transaktionen var cif anpassade kommissionen cif-värdet som felaktigt rapporterats av TCI Sanmar till det faktiska fakturavärdet. Synpunkten och kommissionens förtydligande avsåg också, i tillämpliga delar, det cif-pris som användes vid beräkningen av skademarginalen (se skälen 129 och 130 i förordningen om provisorisk tull). |
|
(37) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter återkom TCI Sanmar till sina tidigare synpunkter i frågan och hävdade att kommissionen förlitade sig på olämpliga cif-värden och att det efterföljande beräkningsfelet delvis uppstod på grund av att kommissionen begärde att få ändra de uppgifter som TCI Sanmar ursprungligen lämnade i sitt svar på frågeformuläret. TCI Sanmar tillade att Eurostats uppgifter visade ett cif-värde på 926 euro per ton, vilket var betydligt högre än det värde som kommissionen hade använt i sina beräkningar, även eftersom Eurostats cif-värden inkluderade en handlarmarginal (bland andra kostnader), medan de cif-värden som kommissionen använde inte gjorde det. |
|
(38) |
Kommissionen klargör att uppgifter som rapporteras av enskilda företag i svar på frågeformuläret, inbegripet svar på skrivelser om ofullständigt svar, enligt dess konsekventa praxis, har företräde framför allmänna och offentliga statistiska uppgifter, särskilt om de ska användas för en företagsspecifik beräkning. De statistiska uppgifterna är inte företagsspecifika, och de finns inte heller tillgängliga för varje enskild transaktion. Kommissionen klargjorde också att ansvaret för att rapportera korrekta uppgifter i slutändan vilar på varje part som är föremål för undersökning. |
|
(39) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 59 och 60 i förordningen om provisorisk tull. |
3.1.3 Jämförelse
|
(40) |
Det erinras om att kommissionen enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenterna som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten. |
|
(41) |
För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för förpackningskostnader. |
|
(42) |
För att exportpriset skulle återföras till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport, försäkring, hantering och lastning samt förpackning. Justeringar gjordes för kreditkostnader där dessa kostnader påverkade priserna och prisjämförbarheten (se även skäl 47 i den här förordningen och skäl 67 i förordningen om provisorisk tull). |
|
(43) |
Efter införandet av provisoriska åtgärder upprepade TCI Sanmar tidigare påståenden om att normalvärdet borde justeras nedåt mot bakgrund av effekterna av en valutakris på Egyptens ekonomi under undersökningsperioden. I detta syfte hänvisade TCI Sanmar till skäl 64 i förordningen om provisorisk tull, som sammanfattade ett tidigare påstående från TCI Sanmar, som i sig var avsett att använda den växelkurs som fastställdes av Egyptens centralbank den 6 mars 2024 för att beräkna dumpning för transaktioner som genomförts under undersökningsperioden, dvs. mellan den 1 oktober 2022 och den 30 september 2023. TCI Sanmar tillade att de underliggande omständigheterna kring devalvering av det egyptiska pundet visade att valutans verkliga värde under undersökningsperioden var betydligt lägre än Egyptens centralbanks växelkurs. I sin inlaga efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade TCI Sanmar att kommissionen inte hade behandlat TCI Sanmars argument i förordningen om provisorisk tull. |
|
(44) |
Egyptens regering lämnade också in en inlaga efter offentliggörandet av de provisoriska åtgärderna där den hänvisade till TCI Sanmars påstående i skäl 43 och tillade att den inlämnade bevisningen (justeringen av växelkursen den 6 mars 2024) var relevant för den aktuella undersökningen. I sin inlaga hänvisade Egyptens regering oklart till en rapport från WTO:s överprövningsorgan, Argentina – Ceramic Tiles, där WTO:s överprövningsorgan hade fastställt att bevis efter undersökningsperioden som direkt hänför sig till transaktioner under undersökningsperioden inte borde avvisas som irrelevanta. |
|
(45) |
Kommissionen hänvisar till skälen 65 och 66 i förordningen om provisorisk tull där synpunkterna har behandlats och motbevisats till fullo. Kommissionen ansåg att Egyptens regerings påstående var felaktigt eftersom Egyptens centralbank hade fastställt tillämpliga växelkurser under hela undersökningsperioden, vilka därför borde tillämpas på transaktioner under den undersökningsperioden. Det är uppenbart att en växelkurs som fastställdes den 6 mars 2024 inte bör tillämpas på transaktioner som genomförts under undersökningsperioden mellan den 1 oktober 2022 och den 30 september 2023. I detta avseende förefaller den växelkurs som föreslagits av TCI Sanmar inte uppfylla kraven i artikel 2.10 j i grundförordningen. |
|
(46) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade TCI Sanmar återigen att de officiella växelkurser som fastställts av Egyptens centralbank för undersökningsperioden inte återspeglade verkligheten på marknaden. Kommissionen noterar att det upprepade påståendet inte gav skäl att ändra kommissionens tidigare bedömning, som anges i skälen 65 och 66 i förordningen om provisorisk tull och skäl 45 i denna förordning. |
|
(47) |
TCI Sanmar lämnade in ett andra påstående om jämförelsen mellan normalvärden och exportpriser, vilket kommissionen behandlat i skäl 67 i förordningen om provisorisk tull. På grund av att de underliggande omständigheterna var känsliga behandlade kommissionen detta påstående med endast TCI Sanmar. |
|
(48) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade TCI Sanmar det påstående som avses i föregående skäl om en justering för kreditkostnader. Med tanke på att de underliggande omständigheterna var känsliga bekräftade kommissionen återigen att detta påstående motbevisats endast gentemot TCI Sanmar. |
|
(49) |
Egyptens regering upprepade TCI Sanmars påstående och hänvisade till skäl 47 ovan och hävdade att en justering uppåt av den egyptiska exportören TCI Sanmars exportpriser borde göras på grundval av inlämnad bevisning. TCI Sanmars påstående var avsett att höja exportpriset, men kommissionens analys av påståendet hade lett till en nedåtgående justering av exportpriset. Egyptens regering ansåg att kommissionens vägran att bevilja en justering uppåt av TCI Sanmars exportpriser stred mot artikel 2.10 i grundförordningen, som föreskriver principen om en rättvis jämförelse mellan normalvärden och exportpriser. I detta avseende hänvisade Egyptens regering till en rapport från WTO:s överprövningsorgan, EU – Fasteners (China), där man förklarade behovet av en rättvis jämförelse enligt artikel 2.4 i antidumpningsavtalet. |
|
(50) |
Kommissionen bekräftar att den säkerställde en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriserna. De underliggande uppgifterna kunde endast delas direkt med TCI Sanmar av sekretesskäl. |
|
(51) |
Eftersom inga synpunkter inkom, bekräftas skälen 61–68 i förordningen om provisorisk tull. |
3.1.4 Dumpningsmarginaler
|
(52) |
Eftersom det inte inkommit några påståenden som godtagits om beräkningen av dumpningsmarginalen bekräftas skäl 72 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(53) |
De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
3.2 Amerikas förenta stater
3.2.1 Normalvärde
|
(54) |
I sitt svar på frågeformuläret tillhandahöll Westlake den konsoliderade kostnaden för att producera klor och kaustiksoda och drog av intäkterna från försäljningen av kaustiksoda. I det preliminära skedet avvisade kommissionen denna justering. Skälen till detta tillvägagångssätt hade beskrivits i det individuella utlämnandet av uppgifter till Westlake, enligt följande:
|
|
(55) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Westlake kommissionens tillvägagångssätt i denna fråga. Företaget hävdade att det var avgörande att återspegla det faktum att s-PVC och kaustiksoda är sammanflätade i produktionen och baserade på gemensamma vinster. För att underbygga denna punkt hänvisade företaget till kommissionens beskrivning av PVC-produktion i dess beslut om koncentrationsundersökningen INEOS/Solvay/JV (8). I det beslutet beskrev kommissionen kaustiksoda som en biprodukt vid produktion av PVC. |
|
(56) |
Kommissionen noterade för det första att Westlake inte lade fram några argument som motbevisade punkterna ii–iv i skäl 54 ovan som ingick i det individuella utlämnandet av uppgifter. Företaget kommenterade endast punkt v (och därmed underförstått även punkt i) och förklarade att det inte höll med om att kaustiksoda skulle betraktas som en samprodukt. Westlake hävdade att kaustiksoda snarare borde betraktas som en biprodukt, vilket kommissionen konstaterade i den nämnda koncentrationsundersökningen. |
|
(57) |
När det gäller INEOS/Solvay/JV noterade kommissionen att beslut som fattats av kommissionens generaldirektorat för konkurrens i samband med koncentrationsundersökningar inte är bindande för undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder som utförs av generaldirektoratet för handel enligt en annan uppsättning regler. I vilket fall som helst bekräftar det offentliggjorda beslutet i INEOS/Solvay/JV i själva verket att kaustiksoda är en biprodukt av elektrolys av salt och vatten – inte av s-PVC. Det anges också att kaustiksoda är den ekonomiskt mest relevanta biprodukten i själva den vertikala PVC-kedjan – och inte enbart av s-PVC (9). |
|
(58) |
På grundval av ovanstående avvisades Westlakes påstående om justeringen avseende kaustiksoda. |
|
(59) |
Formosa gjorde ett antal påståenden om beräkningen av normalvärdet. Det första påståendet gällde ett påstått misstag som kommissionen gjorde när den först, under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, reviderade de finansiella intäkter och utgifter som rapporterats i Formosas lönsamhetstabell, och därefter, när de provisoriska åtgärderna infördes, beaktade kommissionen inte synpunkter från Formosa om denna revidering. Det andra påstådda misstaget gällde bedömningen av de transportrelaterade kostnader som redovisas i samma tabell. Det tredje påståendet gällde behandlingen av försäljningsrabatter. Det fjärde påståendet gällde beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader då normalvärdet måste konstrueras. Det sista påståendet gällde metoden för att beräkna företagets lönsamma försäljning vid beräkningen av dumpning. |
|
(60) |
Fyra av dessa avvisades och ett godtogs. Skälen till att de avvisades och till att ett påstående godtogs meddelades endast företaget, eftersom synpunkterna inte hade sammanfattats i en öppen version. |
|
(61) |
Eftersom inga synpunkter inkom, bekräftas skälen 73–81 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(62) |
Efter det slutgiltiga utlämnandet av uppgifter tog Formosa på nytt upp två påståenden beträffande den beräkning av normalvärdet som avses i skäl 59, särskilt påståendet avseende begäran om översyn av fördelningen av inkomster och utgifter i tabellen avseende lönsamhet och påståendet som avsåg vilken metod som kommissionen bör tillämpa för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. |
|
(63) |
Kommissionen avvisade båda påståendena på grundval av de förklaringar som redan lämnats i bilaga III till de särskilda dokument med utlämnandet av uppgifter som skickats till Formosa den 29 oktober 2024 (10). Sammanfattningsvis förlitade sig kommissionen för det första påståendet på kontrollerade siffror. Beträffande det andra påståendet bekräftade kommissionen att procentandelen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader beräknades i enlighet med den etablerade metoden för beräkning av dumpning. dvs. som en procentandel av omsättningen från fabrik i enlighet med vad som rapporterats i tabellen avseende lönsamhet. |
3.2.2 Exportpris
|
(64) |
Såsom förklaras i skäl 83 i förordningen om provisorisk tull fastställdes exportpriset för indirekt försäljning genom icke-närstående handlare i Förenta staterna på grundval av det pris till vilket den berörda produkten såldes till dessa handlare. |
|
(65) |
Westlake hävdade att företaget vid tidpunkten för försäljningen till dessa icke-närstående handlare inte visste om de specifika varor som såldes var avsedda för unionen eller vilka volymer av dessa varor som var det. Företaget hävdade därför att priserna för denna försäljning inte var specifika för unionsmarknaden och att denna försäljning inte kunde anses återspegla exportpriserna till unionen. Företaget hävdade därför att denna försäljning inte borde ha beaktats i dumpningsberäkningen. Kommissionen erinrade om att den under undersökningens gång hade fått information som gjorde det möjligt för den att fastställa EU-destination för ett stort antal transaktioner till dessa icke-närstående handlare, och endast de transaktioner för vilka EU-destinationen kunde fastställas ingick i beräkningen av exportpriset. Indirekt exportförsäljning där EU-destinationen inte kunde bekräftas uteslöts vid beräkningen av dumpningen. Kommissionen fann att det inte var relevant huruvida Westlake kände till slutdestinationen för denna exportförsäljning vid tidpunkten för försäljningen till den icke-närstående inhemska handlaren. De faktiska omständigheterna visade att dessa försäljningstransaktioner var försäljning till unionen och därför inkluderades de i dumpningsberäkningen. Påståendet avvisades därför. |
|
(66) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit bekräftas skälen 82 och 83 i förordningen om provisorisk tull. |
3.2.3 Jämförelse
|
(67) |
Det erinras om att kommissionen enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenterna som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten. |
|
(68) |
För att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt frakt- och försäkringskostnader. Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, förpackningskostnader, rabatter och andra ersättningar, i tillämpliga fall. |
|
(69) |
För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för hanterings- och lastningskostnader och därmed sammanhängande kostnader samt frakt- och försäkringskostnader. Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, förpackningskostnader och rabatter, i tillämpliga fall. |
|
(70) |
Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftas skälen 84 och 85 i förordningen om provisorisk tull. |
3.2.4 Dumpningsmarginaler
|
(71) |
Det delvis godtagna påståendet från Formosa resulterade i en liten ändring av dess dumpningsmarginal, som gick från 70,3 % (se skäl 87 i förordningen om provisorisk tull) till 71,2 %. |
|
(72) |
De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
|
(73) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull hävdade Formosa att det faktum att flera skadeindikatorer byggde på uppskattningar gav upphov till tvivel om dessa indikatorers tillförlitlighet. |
|
(74) |
Som svar på denna synpunkt noterade kommissionen att den uppskattade de makroekonomiska indikatorerna för skadebedömningen, såsom produktions- och försäljningsvolym osv., på grundval av uppgifter från unionsproducenterna i urvalet och unionsproducenterna som inte ingick i urvalet och Eurostat, vilket förklaras i huvudsak i skäl 100 i förordningen om provisorisk tull. Formosa kunde inte heller identifiera några specifika problem med dessa uppskattningar eller tillhandahålla alternativa uppskattningar. |
|
(75) |
På grundval av ovanstående avvisades dessa synpunkter från Formosa. |
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(76) |
Eftersom inga synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftades skälen 92–93 i förordningen om provisorisk tull. |
4.2 Fastställande av den relevanta marknaden i unionen
|
(77) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull upprepade Westlake och Oxy Vinyls sitt påstående om att intäkterna och vinsterna från kaustiksoda borde beaktas i skadeanalysen, och att s-PVC och kaustiksoda var sammanflätade i deras produktion och på deras marknader. Oxy Vinyls hävdade särskilt att kommissionen inte tillhandahöll tillräckliga skäl när den avvisade att skadebedömningen även borde ta hänsyn till kaustiksodaverksamheten. Westlake hävdade vidare att s-PVC-producenter som är integrerade i produktionen av klor förlitar sig på gemensamma vinster. |
|
(78) |
Kommissionen noterar att Westlake och Oxy Vinyls inte tillhandahöll någon ytterligare bevisning som ifrågasatte slutsatserna i skäl 97 i förordningen om provisorisk tull och de preliminära slutsatserna i skälen 55–58 ovan. Under alla omständigheter erinrar kommissionen om att inte alla unionsproducenter producerar klor. S-PVC och kaustiksoda är dessutom samprodukter från kloralkaliprocessen och kaustiksoda är inte en samprodukt eller biprodukt i s-PVC-produktionen och bör därför behandlas separat. |
|
(79) |
Oxy Vinyls synpunkt att kommissionen inte angav tillräckliga skäl för att avvisa kaustiksoda i skadeanalysen var mycket vag och angav inte de relevanta faktorer som skulle ha en inverkan på unionsindustrin på grund av detta avvisande. Kommissionen instämmer inte i Oxy Vinyls påstående ovan av nedanstående skäl. I skälen 96 och 97 i förordningen om provisorisk tull förklarade kommissionen tydligt produktionsprocessen för den undersökta produkten hos de olika unionsproducenter som ingick i urvalet och relevansen av kaustiksoda i den. Kommissionen noterar här återigen att alla unionsproducenter som ingick i urvalet köpte klor från separata rättsliga enheter, antingen närstående eller icke-närstående. Produktionen av kaustiksoda var således separat från produktionsprocessen för s-PVC och påverkade varken produktionskostnaden eller lönsamheten för den undersökta produkten. Detta påstående avvisades därför. Oxy Vinyls hävdade också att kommissionen hade en skyldighet att analysera segmenteringen av marknaden för den undersökta produkten. I detta avseende fann kommissionen att det inte fanns någon marknadssegmentering för s-PVC, vilket förklaras i detalj i skälen 98 och 99 i förordningen om provisorisk tull. Den exporterande producenten lämnade inte in någon ny bevisning som skulle kunna ifrågasätta den preliminära slutsatsen om marknadssegmentering, varför detta påstående avvisades. |
|
(80) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 94–99 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(81) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Oxy Vinyls sitt påstående om att kommissionen borde ha behandlat PVC och kaustiksoda som integrerade industrier vilka borde ha getts en sammantagen behandling i skadebedömningen. Till stöd för detta påstående hänvisade företaget främst till kommissionens beskrivning av PVC-produktion i kommissionens beslut i koncentrationsärendet INEOS/Solvay/JV. |
|
(82) |
När det gäller ovanstående vidhåller kommissionen sin ståndpunkt i skäl 57 ovan. Påståendet avvisades därför. |
4.3 Förbrukningen i unionen
|
(83) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen bekräftades slutsatserna i skälen 100–103 i förordningen om provisorisk tull. |
4.4 Import från de berörda länderna
4.4.1 Sammantagen bedömning av verkningarna av importen från de berörda länderna
|
(84) |
Egyptens regering, TCI Sanmar och Westlake bestred den sammantagna bedömningen av verkningarna av importen från Egypten och Förenta staterna, eftersom den egyptiska importens marknadsandel enligt deras bedömning var försumbar. Till stöd för sitt påstående hänvisade Westlake och TCI Sanmar också till domstolens dom i målet Eurofer mot kommissionen (11), där domstolen klargjorde att kravet på 1 % i artikel 5.7 och artikel 9.3 i grundförordningen inte är ett obligatoriskt tröskelvärde över vilket kommissionen är förhindrad att dra slutsatsen att importen från ett visst land är försumbar. |
|
(85) |
Kommissionen upprepar att villkoren i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda. Kommissionen noterar även att importen från de berörda länderna också låg över det tröskelvärde för försumbarhet som anges i WTO:s antidumpningsavtal (12). Kommissionen erinrade om att importen från Egypten nådde en marknadsandel på 1,92 % under undersökningsperioden, vilket klart överskrider det minsta tröskelvärde som fastställs i artikel 9.3 i grundförordningen. I målet Eurofer mot kommissionen konstaterade domstolen dessutom att marknadsandelar ”något över 1 %” kan anses vara försumbara, vilket ger kommissionen viss handlingsfrihet att bedöma vad som skulle anses vara försumbart i varje enskilt fall. I just denna undersökning var marknadsandelen på 1,92 % under undersökningsperioden inte ”något över 1 %” och ansågs därför inte vara försumbar. |
|
(86) |
På grundval av ovanstående bekräftades skälen 104–107 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(87) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade TCI sitt krav angående sammantagen bedömning, med hänvisning till domstolens dom i målet Eurofer mot kommissionen. Kommissionen anser att den har bedömt detta påstående på vederbörligt sätt, i enlighet med vad som anges i skäl 85. Detta påstående avvisades därför. |
4.4.2 Volym och marknadsandel för importen från de berörda länderna
|
(88) |
Westlake ifrågasatte kommissionens metod för att beräkna importvolymen för E-PVC enligt KN-nummer 3904 10 00 . Westlake ifrågasatte särskilt hur man kom fram till slutsatsen att 4 % av importvolymen enligt det nämnda KN-numret motsvarade importvolymen till EU av E-PVC. Såsom förklaras i skäl 102 i förordningen om provisorisk tull grundade kommissionen i detta avseende fördelningen av importen enligt KN-nummer 3904 10 00 mellan de två typerna av PVC på marknadsinformation som ingick i klagomålet. Kommissionen noterar dessutom att Westlake inte lade fram några bevis för att kommissionens uppskattningar var felaktiga eller en annan, lämpligare metod för att beräkna andelen E-PVC. Dessutom är det inte tillräckligt att bara uttrycka tvivel utan att identifiera några problem för att ifrågasätta kommissionens strategi som bygger på marknadsinformation. Oxy Vinyls hävdade att det inte hade skett någon betydande ökning av den dumpade importen från Förenta staterna, eftersom importen under undersökningsperioden hade visat en nedåtgående utveckling. Kommissionen noterar att detta argument grundar sig på de kvartalsvisa importuppgifterna från Förenta staterna under undersökningsperioden och eftersom importen under det sista kvartalet av undersökningsperioden var den lägsta drog kommissionen slutsatsen att importen uppvisade en nedåtgående utveckling. Tabell 1 visar importens kvartalsvisa utveckling. Under alla fyra kvartalen av undersökningsperioden var importen från de berörda länderna högre än den kvartalsvisa import som noterades ett år tidigare. Tabell 1 Importvolymer från de berörda länderna (i ton), kvartalsvis utveckling
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(89) |
Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen synpunkterna och bekräftade slutsatserna i skälen 108–110 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(90) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxy Vinyls att kommissionen inte hade tagit upp företagets påstående om påstådd omlastning av Förenta staternas import till Förenade kungariket via EU:s medlemsstater, vilket resulterade i att större importvolymer från Förenta staterna registrerades i detta förfarande. |
|
(91) |
Kommissionen noterade att de importuppgifter som hämtats från Eurostat inte omfattar varor som anländer till unionens hamnar och omlastas till andra destinationer via transiteringsförfarandet, utan bara varor som övergår till fri omsättning i unionens tullområde. Detta påstående avvisades därför. |
|
(92) |
Oxy Vinyls hävdade vidare att det inte har skett någon verklig ökning av den dumpade importen från Förenta staterna, utan att en eventuell ökning sammanföll med perioder av force majeure som tydde på att de helt enkelt åtgärdade utbudsbristen på unionsmarknaden. |
|
(93) |
I detta avseende konstaterade kommissionen att majoriteten av denna force majeure inträffade tidigt under skadeundersökningsperioden, dvs. 2020 och 2021, och därför inte kan förklara den skada som påvisats under undersökningsperioden efter den kraftiga ökningen av den dumpade importen från och med andra halvåret 2022. |
|
(94) |
Mot bakgrund av ovanstående avvisades Oxy Vinyls påståenden efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. |
4.4.3 Priser på importen från de berörda länderna och prisunderskridande
|
(95) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull hävdade TCI Sanmar att det faktum att importpriserna var lägre än unionspriserna under undersökningsperioden inte var tillräckligt för att visa att unionsindustrin hade lidit skada under undersökningsperioden. Företaget uppmanade kommissionen att använda samma tillvägagångssätt som i beslutet avseendepentaerytritol (13) och avsluta undersökningen. |
|
(96) |
Det ärende som TCI Sanmar citerade var inte alls tillämpligt på den aktuella undersökningen, eftersom den faktiska situationen i pentaerytritolbeslutet var väldigt annorlunda. I den undersökningen hade volymen dumpad import ökat med 8 % under undersökningsperioden, medan ökningen av dumpad import mellan 2022 och undersökningsperioden var 91 % i denna undersökning, eftersom volymerna fördubblades under undersökningsperioden (från 2020 till 2022 ökade volymen dumpad import med 131 286 ton, medan volymen dumpad import ökade med ytterligare 157 119 ton från 2022 till undersökningsperioden). I vilket fall som helst granskas de faktiska omständigheterna i varje antidumpningsförfarande var för sig och kommissionen är inte skyldig att följa slutsatser som dragits i andra ärenden (14). Detta påstående avvisades därför. |
|
(97) |
Dessutom efterlyste Oxy Vinyls en dynamisk bedömning av prisunderskridandet under hela skadeundersökningsperioden genom att hävda att kommissionens bedömning inte var lämplig eftersom den var statisk. Oxy Vinyls citerade ett antal WTO-rapporter till stöd (15). Samma part hävdade att det var en märkbar skillnad mellan spot- och avtalspriserna hos producenter i Förenta staterna och unionsproducenter och att kommissionen borde ha gjort sina skade- och dumpningsprisjämförelser med hjälp av samma prisuppsättning. |
|
(98) |
Slutligen hävdade Förenta staternas myndigheter att kommissionens analys av prisunderskridandet endast baserades på de cif-priser som erhållits från de producenter i Förenta staterna som ingick i urvalet under undersökningsperioden och att användandet av samma tolvmånadersperiod för både analysen av prisunderskridande och beräkningarna av dumpningsmarginalen inte återspeglade de grundläggande skillnaderna mellan de två analyserna. |
|
(99) |
Kommissionen noterar att dess analys av prisunderskridandet gjordes i enlighet med artikel 3.3 i grundförordningen. Dessutom gjorde kommissionen en prisjämförelse för hela skadeundersökningsperioden för att undersöka prisutvecklingen och kombinera detta med de detaljerade beräkningarna av prisunderskridande och målprisunderskridande, baserat på företagsspecifika uppgifter både på den exporterande producentens sida och på unionsindustrins sida, för undersökningsperioden. Såsom förklaras i skälen 115–116 i förordningen om provisorisk tull gjordes beräkningen av marginalen för prisunderskridande dessutom på produkttypsnivå och i frågeformulären till de exporterande producenterna respektive unionsproducenterna som ingick i urvalet efterfrågade kommissionen försäljningsuppgifter från parterna baserat på produkttyperna endast för undersökningsperioden. Ingen berörd part lämnade synpunkter på frågeformuläret och hävdade att kommissionen borde be de exporterande producenterna och de unionsproducenter som ingick i urvalet att rapportera försäljningsuppgifter på produkttypnivå för hela skadeundersökningsperioden, och ingen part lämnade synpunkter på det faktum att produktkontrollnummerstrukturen inte krävde någon åtskillnad mellan spotförsäljning och avtalsförsäljning. På grundval av ovanstående avvisades synpunkterna på prisunderskridande. |
|
(100) |
Oxy Vinyls och Westlake hävdade också att det inte fanns någon bevisning för ett samband mellan unionsindustrins priser och importen, utan att unionsproducenterna var tvungna att sänka priserna på grund av marknadsdynamiken snarare än importens inverkan. Dessutom hävdade TCI Sanmar och Oxy Vinyls att det inte fanns några bevis för att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Den amerikanska regeringen hävdade också att kommissionen fann att importen från Egypten och Förenta staterna undertryckte den likadana produkten endast under undersökningsperioden. |
|
(101) |
Kommissionen fann att det fanns ett tydligt samband mellan ökningen av importvolymen från de berörda länderna och den gradvisa minskningen av importpriserna under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin kunde därför inte sälja till priser som täckte dess produktionskostnad och gick därför med förlust under undersökningsperioden. Detta samband var tydligt när man tittade på variationerna mellan 2022 och undersökningsperioden, när importen ökade med 91 % i volym och 116 % i marknadsandel, vilket ledde till en minskning med 28 % av unionsindustrins priser. Dessa påståenden avvisades därför. |
|
(102) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 111–117 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(103) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Oxy Vinyls sitt tidigare påstående om den dynamiska bedömningen av prisunderskridandet. Kommissionen vidhåller de slutsatser som anges i skäl 99. |
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
|
(104) |
Utöver flera synpunkter på specifika skadeindikatorer som hade behandlats i varje avsnitt mottog kommissionen synpunkter från Formosa om den övergripande skadeanalysen. Formosa hävdade att kommissionen underlät att tillhandahålla gedigen bevisning om skada för unionsproducenterna, eftersom flera skadeindikatorer inte visade en negativ trend utan snarare förblev positiva eller åtminstone stabila, såsom produktionskapacitet, priser och lönsamhet. Dessutom kan minskningen av marknadsandelen endast betraktas som marginell, eftersom unionsindustrin även under undersökningsperioden låg kvar över 80 %. |
|
(105) |
Kommissionen beaktade inte de olika indikatorerna var för sig, utan snarare alla skadeindikatorer tillsammans, och trots vad Formosa hävdade visade de flesta av dessa indikatorer en negativ trend. Dessutom är det inte ett rättsligt krav för fastställandet av väsentlig skada att alla skadeindikatorer uppvisar en negativ trend. |
|
(106) |
Eftersom inga andra särskilda synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftades skälen 118–122 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(107) |
Förenta staternas myndigheter kritiserade kommissionen för att preliminärt ha använt den officiella statistiken från 2022 för att uppskatta produktionen av s-PVC i unionen under undersökningsperioden. |
|
(108) |
Kommissionen använde de senaste statistiska uppgifter som fanns tillgängliga för att uppskatta unionens produktion av s-PVC. Dessutom kunde Förenta staternas myndigheter inte lägga fram någon bevisning som ifrågasatte tillförlitligheten hos de uppgifter som kommissionen använde eller nyare uppgifter för uppskattningen av produktionen. |
|
(109) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull offentliggjorde Eurostat de senaste uppgifterna om produktionen av den berörda produkten för 2023 (16). Efter denna uppdatering blev s-PVC-producenternas relativa andel 65 % av den totala produktionen under undersökningsperioden. Avslutningsvis förblir den analys som kommissionen gjorde på grundval av 2022 års uppgifter, enligt vilken S-PVC-producenternas andel uppgick till 66 %, giltig för fastställandet av produktionen i unionen under undersökningsperioden. Detta påstående avvisades därför. |
|
(110) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 123–127 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(111) |
TCI Sanmar hävdade att det faktum att unionsindustrin förlorade sin monopolliknande status på unionsmarknaden inte var ett resultat av den skadevållande dumpningen, utan endast återspeglade en normal konkurrensprocess och industrins cykliska karaktär med fluktuationer i efterfrågan och förändringar i utbudets andel. TCI Sanmar hävdade att tribunalen i Hubei-domen (17) ansåg att en minskning av marknadsandelen måste beaktas mot bakgrund av att industrin hade en betydande marknadsandel. |
|
(112) |
Kommissionen erinrar om att omständigheterna i undersökningen bakom Hubei-domen inte var desamma som i det aktuella fallet. I domen anges särskilt att ”i likhet med vad sökanden i huvudsak har anfört, att förutom förändringen av gemenskapsindustrins marknadsandelar, är de ovan angivna ekonomiska faktorerna samtliga av positiv karaktär och ger i sin helhet bilden av en industri som befinner sig i en styrkesituation och inte i en bräcklig eller sårbar situation” (18). Kommissionen anser därför att det inte är möjligt att på grundval av den domen dra slutsatsen att tribunalens bedömning av marknadsandelen skulle vara relevant för denna undersökning, då det i den fanns flera negativa faktorer som visade på skadan, utöver förlusten av marknadsandelar och det faktum att PVC-industrin, till skillnad från produktionen av sömlösa rör av järn eller stål, är en cyklisk industri som i det aktuella ärendet dessutom bibehöll en stabil produktionskapacitet, såsom det erinras om i skälen 126–127 och 187 i förordningen om provisorisk tull. Detta påstående avvisades därför. |
|
(113) |
På grundval av ovanstående bekräftades skälen 128–132 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.3 Tillväxt
|
(114) |
Inga synpunkter inkom på denna indikator. Skäl 133 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(115) |
Inga synpunkter inkom på dessa indikatorer. Skälen 134–138 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
4.5.2.5 Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(116) |
Inga synpunkter inkom beträffande dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning. Skälen 139–140 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(117) |
Förenta staternas myndigheter hänvisade till den bevisning som Oxy Vinyls lade fram om att kostnaden för etylen på EU-marknaden ökade med nästan 50 % och att kostnaden för etylen på EU-marknaden var mer än tre gånger så stor som kostnaden för etylen på den amerikanska marknaden under första halvåret 2023 och att detta inte togs upp i förordningen om provisorisk tull. Samtidigt erkände Oxy Vinyls att den betydande ökningen av etylenkostnaderna i unionen nådde sin topp 2022. |
|
(118) |
I detta avseende noteras att etylen, som är den viktigaste råvaran vid produktionen av s-PVC, vederbörligen beaktades tillsammans med andra produktionsfaktorer i tabell 7 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom skadan var mer synlig under undersökningsperioden, när importen från de berörda länderna nästan fördubblades jämfört med 2022, var dock inte etylentoppen 2022 den avgörande faktorn för den skadevållande situationen för unionsindustrin under undersökningsperioden. Det noteras också att om det inte hade varit för den dumpade importen skulle unionsindustrin ha kunnat höja priserna för att täcka sina kostnader (se tabell 1 för en redovisning av hur importen från de berörda länderna utvecklades kvartalsvis). |
|
(119) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxy Vinyls att kostnaderna för etylen fortsatte att öka under 2023, vilket utövade ett fortsatt tryck på unionsproducenterna. Även om Oxy Vinyls inte lade fram någon bevisning till stöd för detta, fann kommissionen genom att få tillgång till offentligt tillgänglig statistik att det genomsnittliga världsmarknadspriset på etylen under undersökningsperioden var 16 % lägre än det genomsnittliga priset 2022 (19). Detta påstående avvisades därför. |
|
(120) |
Oxy Vinyls hävdade att unionsproducenterna inte blev tvingade att anpassa sina priser under undersökningsperioden, utan snarare var tvungna att sänka sina priser under undersökningsperioden på grund av marknadsdynamiken. Oxy Vinyls hävdade att unionsproducenterna efter tre år av ständigt stigande priser helt enkelt hade börjat riskera att alienera sina kunder, som fanns på en ständigt vikande marknad. Det konstaterades att unionsindustrin under undersökningsperioden inte kunde höja priserna för att täcka kostnaderna på grund av den kraftiga ökningen av den dumpade importen och inte på grund av annan marknadsdynamik eller alienering av kunder, vilket Oxy Vinyls hävdade. På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 141–143 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.2 Arbetskraftskostnader
|
(121) |
Inga synpunkter inkom beträffande arbetskraftskostnader. Skälen 144–146 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
4.5.3.3 Lagerhållning
|
(122) |
Inga synpunkter inkom beträffande lagerhållning. Skälen 147–148 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(123) |
Förenta staternas myndigheter, Oxy Vinyls och TCI Sanmar hävdade att den skada som unionsindustrin observerade berodde på de stora investeringar som gjordes under undersökningsperioden. De hävdade att dessa investeringar hade negativa konsekvenser för produktionskostnaderna och vinsterna för de unionsproducenter som ingick i urvalet. |
|
(124) |
Kommissionen medgav att betydande investeringar utlöstes av behovet av att säkerställa efterlevnaden av tillämpliga bestämmelser (dvs. att kunna fortsätta bedriva verksamhet). Den skada som konstaterats kan dock inte tillskrivas dessa investeringar eftersom de avskrivits under långa perioder och inte ökade de nuvarande avskrivningskostnaderna, och därför inte har bidragit till den konstaterade skada som tvingade unionsindustrin att gå med förlust under undersökningsperioden. |
|
(125) |
För att illustrera felet i dessa parters argumentation visar tabellen nedan investerings- och avskrivningskostnader under skadeundersökningsperioden. Tabellen visar att även om investeringarna har ökat minskade den totala avskrivningen av produktionskostnaden för s-PVC för de producenter som ingick i urvalet med 14 procentenheter under skadeundersökningsperioden, eftersom företagen sköt upp investeringarna. Detta visar att unionsindustrins förluster under undersökningsperioden inte kan kopplas till nivån på de investeringar som gjorts. Tabell 2 Investeringar och avskrivningskostnader (euro)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(126) |
På grundval av ovanstående bekräftades skälen 149–154 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(127) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxy Vinyls att ökade kostnader för efterlevnad på grund av unionens många miljömässiga och sociala strävanden är en betydande faktor i den eventuella skada som unionsindustrin kan drabbas av och begärde att detta skulle återspeglas på lämpligt sätt i kommissionens bedömning. Företaget hävdade vidare att unionsproducenterna fördelade resurserna på ett sådant sätt att regelefterlevnad kunde säkerställas mot slutet av skadeundersökningsperioden, dvs. när den påstådda skadan började. Företaget hävdade också att dessa kostnader har bidragit till den minskade räntabiliteten för unionsproducenterna i slutet av skadeundersökningsperioden. |
|
(128) |
Kommissionen hänvisar här till skälen 124 och 125, i vilka efterlevnadskostnader i form av avskrivningar analyseras. Deras inverkan på investeringarna har vederbörligen beaktats i skadeanalysen. När det gäller räntabiliteten bedömdes detta i skälen 153 och 159 i förordningen om provisorisk tull, där det var uppenbart att den utvecklades negativt med tanke på unionsproducenternas förlustbringande situation under undersökningsperioden. |
|
(129) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxy Vinyls att dess påstående efter det preliminära utlämnandet av uppgifter om att unionsproducenternas oförmåga att anskaffa kapital rimligen inte kan skyllas på importen från Förenta staterna inte togs upp i det slutliga utlämnandet av uppgifter. |
|
(130) |
Såsom anges i skäl 154 i förordningen om provisorisk tull undersökte kommissionen den särskilda situationen för de företag som ingick i urvalet och identifierade olika skäl som gjorde det svårt för dessa företag att dra nytta av omfördelningen av resurser på gruppnivå. Bland de skäl som erkändes i skäl 154 fanns prioritering av investeringar i andra regioner i världen, utan att flaskhalsar i produktionsprocessen hanterades, extraordinära pågående budgetnedskärningar med flera. Den dumpade importens roll kunde dock inte ignoreras på grund av dess inverkan på dessa producenters förlustbringande situation under undersökningsperioden och på osäkerheten inför framtiden som detta medförde. Oxy Vinyls påstående avvisades därför. |
4.5.4 Slutsats om skada
|
(131) |
Samtliga påståenden från parterna efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull avvisades. På grundval av de undersökningsresultat som lämnas ut i förordningen om provisorisk tull drog kommissionen därför slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen och skälen 155–161 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
5. ORSAKSSAMBAND
5.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(132) |
TCI Sanmar ifrågasatte att den dumpade importen vållade unionsindustrin väsentlig skada genom att hävda i) att den stora ökningen av importvolymerna mättes från en extremt låg utgångsnivå med en marknadsandel på 1 % och att unionsindustrin bibehöll en överväldigande marknadsandel på 80 % under undersökningsperioden, ii) att priserna på importen inte var skadevållande och att industrin var lönsam under hela skadeundersökningsperioden, utom under undersökningsperioden, och iii) att unionsindustrins orsak till förlusterna under undersökningsperioden var den höga investeringsnivån. Kommissionen ansåg att dessa faktorer hade behandlats i andra avsnitt: se skälen 85, 96, 99, 124 och 125. |
|
(133) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 163–170 i förordningen om provisorisk tull. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
|
(134) |
Formosa ifrågasatte att importen från tredjeländer hade varit relativt stabil och uppmanade kommissionen att närmare undersöka importutvecklingen. |
|
(135) |
Kommissionen bekräftade att importen från alla tredjeländer utom de berörda länderna var stabil under undersökningsperioden liksom 2020 (322 205 ton under undersökningsperioden jämfört med 317 781 ton 2020 i absoluta tal) och att deras marknadsandel endast ökade måttligt (från 8 % under 2020 till 10 % under undersökningsperioden). Kommissionen noterar vidare att Formosa inte har förklarat exakt vad kommissionen borde ha analyserat på ett annat sätt eller lagt fram någon bevisning som skulle ha ifrågasatt kommissionens slutsats när det gäller import från tredjeländer. Formosas påstående avvisas därför. |
|
(136) |
TCI Sanmar hävdade att importen från Mexiko var betydande och att det var svårt att förstå hur kommissionen kunde anse att importen från de berörda länderna förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum, men inte importen från Mexiko. Importen från Mexiko hade något högre priser än importen från Egypten under undersökningsperioden, men fortfarande lägre än unionsindustrins priser. TCI Sanmar uppmanade kommissionen att åtgärda sin underlåtenhet att överväga om importen från Mexiko, den näst största exportören till unionen, under undersökningsperioden försvagade orsakssambandet. |
|
(137) |
Kommissionen hänvisar till tabell 11 i förordningen om provisorisk tull, där det tydligt anges att importvolymen från Mexiko under undersökningsperioden var 9 % lägre än 2020 och deras marknadsandel förblev stabil under hela skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av dessa tendenser vidhåller kommissionen att importen från Mexiko tillsammans med andra länder än de berörda länderna inte försvagade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen. |
|
(138) |
TCI Sanmar noterade också att importen från Sydkorea ökade under skadeundersökningsperioden från 0 % 2020 till 2 % under undersökningsperioden. TCI Sanmar uppgav att ökningen av volymen och marknadsandelen liknar ökningen av den egyptiska importen och att kommissionen inte i tillräcklig utsträckning undersökte den ökade importen från Sydkorea. |
|
(139) |
Kommissionen noterar att importen från Sydkorea ökade med 48 368 ton under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en marknadsandel på 1,6 % under undersökningsperioden. Den noterar också att Sydkoreas importpriser under undersökningsperioden, även om de var 14 % lägre än de priser som togs ut av unionsproducenterna i urvalet, var 7 % högre än de berörda ländernas importpriser. Samtidigt var importpriserna från Sydkorea genomgående högre än unionsproducenternas priser under alla andra perioder under skadeundersökningsperioden. Även om kommissionen erkänner att den sydkoreanska importen, särskilt med tanke på dess ökade marknadsandel under skadeundersökningsperioden, kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden, bekräftar den slutsatsen i skäl 175 i förordningen om provisorisk tull att importen från tredjeländer (inbegripet Sydkorea) inte försvagade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna. |
|
(140) |
Mot bakgrund av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 171–175 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(141) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter invände TCI Sanmar mot kommissionens bedömning att importen från Sydkorea inte försvagade orsakssambandet, för det första på grund av att importpriserna från Sydkorea var lägre än unionsproducenternas priser under undersökningsperioden och för det andra på grund av att kommissionen förlitade sig på uppgifter från andra perioder än undersökningsperioden. |
|
(142) |
Som anges i skäl 139 medgav kommissionen att importen från Sydkorea kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit, men kommissionen vidhåller emellertid att importen från Sydkorea inte i sig kan betraktas som betydande i fråga om volymer och priser och inte kan anses ha försvagat orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från de berörda länderna. |
5.2.2 Unionsindustrins exportresultat
|
(143) |
Formosa och Oxy Vinyls hävdade också att hänvisningen till export till Schweiz till ett pris som låg under marknadsvärdet och påståendet att ”billig” import från Förenta staterna och Egypten översvämmar marknader i tredjeländer som Förenade kungariket och Schweiz var ogrundat. |
|
(144) |
Denna slutsats byggde dock på en bedömning av de försäljningsuppgifter som lämnats av amerikanska producenter och icke-närstående handlare och på Schweiz och Förenade kungarikets importstatistik. Dessutom bekräftar den pågående undersökningen avseende Förenade kungariket, särskilt efter beslutet om registrering av importen från och med den 26 juli 2024 (20), att kommissionens slutsatser inte var grundlösa. |
|
(145) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 176–184 i förordningen om provisorisk tull. |
5.2.3 Överkapacitet inom S-PVC-industrin
|
(146) |
Westlake hävdade att orsaken till unionsindustrins låga kapacitetsutnyttjande under undersökningsperioden, och eventuella negativa konsekvenser av detta, var att unionsindustrin hade mycket mer kapacitet än vad den inhemska marknaden kunde absorbera. Westlake hävdade att unionsindustrins installerade kapacitet förblev betydligt högre än efterfrågan i unionen även när efterfrågan nådde en topp 2021, ett år präglat av en stark ekonomisk återhämtning i EU, att unionsproducenternas kapacitet överskred efterfrågan i unionen det året med 22,5 % och att sådan konstant överkapacitet oundvikligen skulle få negativa effekter för unionsproducenterna, men att det inte kunde vara en indikation på att den dumpade importen vållat skada. |
|
(147) |
På liknande sätt hävdade Oxy Vinyls att samtidigt som kommissionen erkände den ”relativt höga överkapaciteten” avfärdade den detta problem som irrelevant för unionsindustrins situation, av den något undanglidande anledningen att sådan överkapacitet på något sätt var normal. Oxy Vinyls hävdade att det inte kan vara så att överkapacitet utomlands betraktades med misstanke och agerades mot, medan överkapacitet hemma ansågs vara något bra. |
|
(148) |
I detta avseende noterade kommissionen att Westlakes synpunkter inte tar hänsyn till unionsindustrins exportresultat vid mätning av överkapacitet. De avvisas därför, eftersom de endast mäter överkapacitet i förhållande till efterfrågan i unionen. Dessutom var siffrorna i deras påstående felaktiga. När det gäller synpunkterna från Oxy Vinyls noterade kommissionen dessutom att unionsindustrin inte uppvisade några tecken på lågt kapacitetsutnyttjande före den kraftiga ökningen av den dumpade importen i slutet av 2022 (21) och att unionsindustrins relativt höga överkapacitet under undersökningsperioden var en direkt följd av den kraftiga ökningen av dumpad import och den tillfälliga ekonomiska nedgång som behandlas separat i avsnitt 5.2.5. |
|
(149) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 185–190 i förordningen om provisorisk tull. |
5.2.4 Energikrisen i unionen
|
(150) |
Den amerikanska regeringen hävdade att kommissionen i skäl 192 i förordningen om provisorisk tull medgav att ökningen av den likadana produktens priser 2022 berodde på energikrisen det året. Den uppgav också att unionsindustrin påverkades av en energikris 2022, som ökade den likadana produktens priser. |
|
(151) |
Den egyptiska regeringen hävdade att ”de betydande effekterna av energikrisen och den ekonomiska nedgången på unionsmarknaden inte har beaktats tillräckligt av kommissionen”, eftersom ”kommissionens slutsats att importpriser vållat skada inte stöds, eftersom unionsproducenterna upplevde ökade kostnader på grund av energikrisen men ändå överförde dessa kostnader på kunderna utan att lida väsentlig skada”. |
|
(152) |
Formosa begärde att kommissionen skulle se över sin bedömning och beakta de skadevållande verkningarna av energikrisen utan att tillskriva den dumpade importen någon sådan skada. Formosa hävdade också att kommissionen förlitade sig alltför mycket på uppgifterna från 2021 och första halvåret 2022 och på ett otillbörligt sätt bortsåg från effekterna av energikrisen under de senare månaderna 2022 och början av 2023. |
|
(153) |
Mot bakgrund av ovanstående noterade kommissionen att dess uttalande i skäl 193 i förordningen om provisorisk tull hänvisade till att unionsindustrin skulle kunna föra över de högre kostnaderna, inbegripet de högre energikostnaderna, till användarna 2022. Såsom nämns i skäl 142 i förordningen om provisorisk tull var situationen emellertid inte densamma i slutet av 2022 när de unionsproducenter som ingick i urvalet hade svårt att få alla kostnader täckta av försäljningspriserna. |
|
(154) |
Kommissionen upprepade att energikrisen påverkade unionsindustrins kostnader från och med 2022. Unionsindustrin kunde dock föra över dessa högre kostnader tills den dumpade importen ökade kraftigt i slutet av 2022 och 2023 (dvs. under undersökningsperioden). Slutligen ansåg kommissionen att analysen av importen från tredjeländer bekräftade att om energikrisen, och inte den dumpade importen, skulle ha orsakat skadan, och unionsindustrin hade kunnat föra över dessa energikostnader, skulle man ha förväntat sig se betydande ökningar av marknadsandelar för import från andra länder. Betydande ökningar av marknadsandelar observerades dock endast för den dumpade importen. |
|
(155) |
Westlake ifrågasatte klagandenas uttalande om slutet på energikrisen i slutet av 2022. I detta avseende ansåg kommissionen att medan klagandena och kommissionen hänvisade till energikrisen som en period under vilken energipriserna ständigt ökade, ansåg Westlake och andra amerikanska producenter såsom Formosa att energikrisen avsåg en period under vilken energipriserna i unionen var betydligt högre än i Förenta staterna. Kommissionen ifrågasatte inte att energipriserna i Förenta staterna var lägre än i unionen (och fortsätter att vara det), men det är ett faktum att energipriserna i unionen slutade att öka. Kommissionen noterade att priset på gas (den energikälla som påverkas mest av Rysslands anfallskrig mot Ukraina) tack vare medlemsstaternas gemensamma ansträngningar ”sjönk […] EU avsevärt i slutet av 2022 och låg relativt stilla hela 2023” (22). Kommissionen upprepade därför att uppgifterna för undersökningsperioden inte påverkades av en kontinuerlig ökning av energipriserna i unionen. Tvärtom bekräftade stabiliseringen av priserna att uppgifterna för undersökningsperioden inte påverkades av energiprisförändringar. |
|
(156) |
Slutsatserna i skälen 191–194 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
5.2.5 Ekonomisk nedgång och marknadsdynamik
|
(157) |
Oxy Vinyls hävdade att all påstådd skada för unionsindustrin skulle orsakas av den vikande unionsmarknaden. Företaget begärde att kommissionen skulle avsluta undersökningen av denna anledning, i enlighet med tidigare praxis. Formosa begärde att kommissionen skulle se över sin bedömning och beakta de skadevållande verkningarna av industrins allmänna ekonomiska nedgång utan att tillskriva den påstått dumpade importen någon sådan skada. TCI Sanmar hävdade också att kommissionens undersökningsresultat undergrävde dess bedömning och visade att kommissionen hade underlåtit att överväga om den minskade efterfrågan försvagade orsakssambandet. |
|
(158) |
Såsom anges i skäl 196 i förordningen om provisorisk tull minskade efterfrågan på s-PVC på unionsmarknaden med 18 % under skadeundersökningsperioden. I skäl 197 förklarade kommissionen vidare att anledningen till detta var en kombination av höga inflations- och lånekostnader som påverkade ekonomin i allmänhet och begränsade efterfrågan inom byggsektorn, som är den viktigaste marknaden för PVC. I skäl 200 i förordningen om provisorisk tull konstaterades dessutom att begränsningen av efterfrågan fick en begränsad inverkan men inte bröt eller försvagade orsakssambandet. Faktum är att det kan understrykas att skadan observerades under undersökningsperioden och att efterfrågan minskade med 11 % jämfört med 2022, samtidigt som den dumpade importen från Egypten och Förenta staterna ökade med 91 % i absoluta tal och med 116 % i marknadsandel under samma period och att deras priser var 20 % lägre än unionsproducenternas priser. Dessa siffror visar tydligt att även om den minskade efterfrågan kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit, var den huvudsakliga orsaken till skadan för unionsproducenterna den kraftiga ökningen av dumpad import och den minskade efterfrågan försvagade inte detta samband. |
|
(159) |
Westlake hävdade att det faktum att produktionen i unionen kan ha minskat under den relevanta perioden inte tyder på den skada som den dumpade importen vållat, utan helt enkelt på den logiska konsekvensen av en minskad efterfrågan i unionen 2022 och framåt. |
|
(160) |
Westlakes argument stod i kontrast till det faktum att i en situation med minskad efterfrågan på 18 % så åttadubblades importen från de berörda länderna, vilket innebar en ökning av marknadsandelen med 9,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsindustrins försäljning minskade med 28 %. Unionsproduktionen minskade dessutom med 4 procentenheter mer än förbrukningen minskade, vilket förklaras av förlusten av marknadsandelar till förmån för den dumpade importens marknadsandel. |
|
(161) |
Kommissionen noterade att dessa tendenser bekräftar dess bedömning av den skada som den dumpade importen vållat i en situation med begränsad efterfrågan. |
|
(162) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatserna i skälen 195–200 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(163) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxy Vinyls att unionsindustrin hade alienerat sina kunder genom sin prisstrategi, som kännetecknades av på varandra följande prishöjningar fram till 2022, och tvingades sänka priserna eftersom kunderna inte var villiga att acceptera några ytterligare höjningar. Företaget hävdade vidare att denna kombination av höga priser och minskad efterfrågan i slutändan ledde till förluster i unionsindustrins försäljning. Till stöd för detta påstående hänvisar kommissionen till ett avgörande från domstolen som handlar om behovet av att bedöma unionsproducenternas beteende vid fastställandet av skada (23). |
|
(164) |
Kommissionen noterade i detta avseende att den beaktade den minskade efterfrågan under undersökningsperioden i skälen 195–200 i förordningen om provisorisk tull och erkände att den hade en viss inverkan på den skada som unionsindustrin lidit. När det gäller priserna fastställde kommissionen dock, i motsats till Oxy Vinyls påstående, att de faktiskt minskade avsevärt under undersökningsperioden (–28 %), vilket sammanföll med den kraftiga ökningen av dumpad import (+91 %) jämfört med 2022. När det gäller den bevisning om alienering som Oxy Vinyls lämnat var påståendet inte underbyggt och tar inte hänsyn till att unionsindustrin inte består av en enda producent. Eftersom unionsindustrin består av ett antal unionsproducenter skulle Oxy Vinyls påstående slutligen tyda på att de gemensamt ägnade sig åt konkurrensbegränsande verksamhet. |
|
(165) |
På grundval av ovanstående avvisades Oxy Vinyls synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. |
5.2.6 Force majeure
|
(166) |
Oxy Vinyls uppgav att ökningen av importen från Förenta staterna mellan 2021 och 2022 samt 2022 och undersökningsperioden sammanföll med en period med upprepade force majeure-deklarationer från unionsproducenterna och att importen från Förenta staterna därför endast täppte till en lucka i utbudet av s-PVC för unionsanvändarna. TCI Sanmar hävdade att force majeure-deklarationer kan ha påverkat förtroendet mellan kunder och unionsproducenter negativt och motiverat kunderna att söka tillförlitliga affärspartner i de berörda länderna. |
|
(167) |
Kommissionen erinrade om att parterna i undersökningen inte hade lagt fram någon bevisning för dessa argument. Kommissionen noterade att det inom s-PVC-industrin inte var ovanligt med force majeure-händelser som var fördelade på en mängd olika platser i unionen och att industrin förlitade sig på industrier i tidigare led för råvaror av avgörande betydelse, men att det ännu inte hade lämnats någon bevisning som kopplade samman force majeure-händelser med den kraftiga ökningen av dumpad import. Majoriteten av force majeure-händelserna ägde rum 2020 och 2021, långt före den kraftiga ökningen av dumpad import från de berörda länderna. |
|
(168) |
För att illustrera svagheterna i påståendena noterade kommissionen också att alla de tre amerikanska s-PVC-tillverkarna deklarerade force majeure-händelser under 2021 (24), vilket bekräftar att dessa förklaringar inte är unika för unionsindustrin och visar att sådana händelser inte kan påverka förhållandet mellan användare och producenter. Såsom tydligt anges i skäl 203 i förordningen om provisorisk tull inträffade dessutom de flesta force majeure-händelserna i unionsindustrin tidigt under skadeundersökningsperioden (de deklarerades 2020 och 2021), långt före den kraftiga ökningen av den dumpade importen under undersökningsperioden. |
|
(169) |
På grundval av ovanstående bekräftades således slutsatserna i skälen 201–206 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(170) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter tillhandahöll Oxy Vinyls vissa force majeure-deklarationer från 2022 och 2023 och hävdade att dessa inte var begränsade till 2020 och 2021, i motsats till kommissionens ståndpunkt. Kommissionen medgav att det inte är ovanligt med force majeure-händelser i en industri som kännetecknas av att det finns ett flertal produktionsanläggningar, men faktum kvarstår att majoriteten av force majeure-händelserna deklarerades 2020 och 2021, före den kraftiga ökningen av dumpad import, vilket också rapporterats av de samarbetsvilliga importörerna under undersökningens gång (25). |
|
(171) |
Mot bakgrund av unionsindustrins överkapacitet fann kommissionen under sin undersökning bevisning för att unionsproducenter som drabbats av force majeure lyckades använda sina närstående producenters produktionskapacitet (se skäl 205 i förordningen om provisorisk tull). Detta påstående avvisades därför. |
5.2.7 Slutsats om orsakssamband
|
(172) |
Samtliga påståenden från parterna efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull avvisades. På grundval av slutsatserna i förordningen om provisorisk tull drog kommissionen därför slutsatsen att den dumpade importen från Egypten och Förenta staterna vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, inte försvagade eller bröt orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
6.1 Skademarginal
|
(173) |
I enlighet med artikel 9.4 tredje stycket i grundförordningen, och med hänsyn till att kommissionen inte registrerade importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, analyserade kommissionen utvecklingen av importvolymerna för att fastställa om det under den period för utlämnande av uppgifter på förhand som beskrivs i skäl 3 skett en ytterligare betydande ökning av import som är föremål för undersökningen och i så fall om den ytterligare skada som uppstått till följd av denna ökning bör återspeglas i fastställandet av skademarginalen. |
|
(174) |
På grundval av uppgifter från Eurostat var importvolymerna från Egypten och Förenta staterna under den fyra veckor långa perioden för utlämnande av uppgifter på förhand 35 % lägre än de genomsnittliga importvolymerna under undersökningsperioden på en fyraveckorsbasis. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte hade skett någon betydande ökning av den import som är föremål för undersökningen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. |
|
(175) |
Kommissionen justerade därför inte nivån för undanröjande av skada i detta avseende. |
|
(176) |
Egyptens och Förenta staternas regeringar lämnade synpunkter på justeringen efter import. Kommissionen gjorde sina beräkningar med beaktande av en försiktig uppskattning av kostnaderna efter import motsvarande 1,0 % av det cif-värde som meddelades de exportörer som ingick i urvalet, och inga synpunkter inkom på denna aspekt av fastställandet av skademarginalen. |
|
(177) |
Kommissionen mottog synpunkter från Förenta staternas regering och den samarbetsvilliga exporterande producenten som pekade på ett alltför stort vinstmål. Argumenten hävdade att vinstmålet på 13,1 % inte motsvarar ett vinstmål som rimligen kan uppnås under normala konkurrensförhållanden, eftersom resultaten utöver det normala under 2021 fortsatte under större delen av 2022. Westlake utvecklade kritiken och antydde att importvolymen från Egypten och Förenta staterna redan hade börjat öka under 2022. |
|
(178) |
Som svar på dessa påståenden upprepar kommissionen för det första de argument som framförs i skälen 217–219 i förordningen om provisorisk tull, nämligen att den vinst som uppnåddes under 2022 är lämpligast som vinstmål för de år som skadeundersökningsperioden omfattar. Kommissionen noterar också att återhämtningen efter covid-19-pandemin var över 2022, och att denna ekonomiska återhämtning dominerade år 2021. Kommissionen medger också att den dumpade importen redan förekom på marknaden 2022 och att den kan ha påverkat unionsindustrins vinst. Om den emellertid hade en inverkan på den vinstnivå som uppnåddes hade den en negativ inverkan och tryckte ned vinsterna, vilket endast kunde vara fördelaktigt för exporterande producenter när denna vinst användes för beräkningen av nivån för undanröjande av skada. |
|
(179) |
TCI Sanmar hävdade att industrin under 2022 gynnades av en stark återhämtning efter covid-19 och att den vinst som registrerades det året därför inte borde användas som vinstmål. Kommissionen höll inte med om detta påstående eftersom förbrukningen i volym minskade med 18,3 % 2022. Detta påstående avvisades därför. |
|
(180) |
Westlake och TCI Sanmar föreslog att unionsindustrins observerade vinst 2019 skulle användas. Kommissionen ansåg att det är tveksamt varför det skulle vara lämpligare att använda ett vinstmål baserat på resultat utanför skadeundersökningsperioden än att använda vinstmarginalen 2022, ett år då unionsindustrin drabbades av energikrisen och började lida av den dumpade importens inverkan. |
|
(181) |
På grundval av ovanstående bekräftades skälen 216–224 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(182) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade TCI Sanmar att det icke-skadevållande priset på 1 405,48 euro/ton var kraftigt uppblåst, genom att hänvisa till Platts-rapporterna om PVC under perioden januari 2014 till mars 2024. Dessutom upprepade företaget sitt påstående om att vinstmålet för år 2022 var olämpligt och upprepade sitt förslag att använda vinsten för år 2019. |
|
(183) |
Kommissionen noterade att det icke-skadevållande priset beräknades i enlighet med artiklarna 7.2c och 7.2d i grundförordningen och inte kan baseras på rapporter eller andra typer av externa källor. |
|
(184) |
När det gäller vinstmålet fann kommissionen, utöver resonemanget i skäl 180 ovan, att unionsindustrin 2019 befann sig i en förlustbringande situation och därför var 2019 olämpligt för detta ändamål. |
|
(185) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxy Vinyls att orsaken till den höga skademarginalen för de amerikanska exportörerna var att kommissionen jämförde Förenta staternas spotexportpriser med unionens avtalspriser eller har fastställt ett målpris som omfattar den ”högre” vinstmarginalen för avtalspriser. |
|
(186) |
Oxy Vinyls hävdade också att det målpris som kommissionen använde var för högt eftersom det överskred unionens försäljningspriser under 2020, 2021 och under undersökningsperioden. Företaget föreslog att man skulle använda en genomsnittlig vinstmarginal och produktionskostnad för alla fyra perioderna under skadeundersökningsperioden, vilket skulle leda till en produktionskostnad på 1 040 euro/ton och en vinstmarginal på 7,9 %. |
|
(187) |
För det första erinrar kommissionen om att det icke-skadevållande priset konstruerades på grundval av produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingick i urvalet och att detta inte medförde någon jämförelse av priserna. Dessutom kan vinstmålet inte baseras på perioder med förluster, vilket är fallet med den undersökningsperiod som föreslagits av Oxy Vinyls. |
|
(188) |
För det andra noterade kommissionen, när det gäller vinstmålet, att även om den använde den lägsta vinst på 6 % som föreskrivs i artikel 7.2c i grundförordningen, i stället för 13,1 %, skulle dumpningsmarginalerna för alla amerikanska exportörer vara lägre än respektive skademarginal. Detta innebär att nivån på antidumpningstullarna för de amerikanska exportörerna inte skulle ha ändrats. |
|
(189) |
Den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada för de samarbetsvilliga exporterande producenterna och för alla övriga företag är därför följande:
|
7. UNIONENS INTRESSE
7.1 Unionsindustrins intresse
|
(190) |
Inga synpunkter inkom beträffande unionsindustrins intresse. På grundval av ovanstående bekräftades således slutsatserna i skälen 227–232 i förordningen om provisorisk tull. |
7.2 Importörer
|
(191) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande icke-närstående importörers intresse bekräftades slutsatserna i skälen 233–235 i förordningen om provisorisk tull. |
7.3 Användare
|
(192) |
TCI Sanmar hävdade att kommissionen inte hade beaktat den skadliga effekten av införandet av tullar på användarna genom att hävda att unionsproducenterna har en monopolliknande ställning på unionsmarknaden och kunde höja priserna betydligt över kostnaderna under återhämtningsperioden efter covid-19 och att tullarna kommer att begränsa användarnas förmåga att köpa från de berörda länderna för att upprätthålla ett visst konkurrenstryck på unionsproducenterna. |
|
(193) |
Kommissionen upprepar att användarna i slutändan skulle gynnas av en konkurrensutsatt unionsmarknad med ett antal s-PVC-producenter, en situation som endast skulle vara möjlig om den illojala konkurrensen från den dumpade importen hanteras. Det erinras dessutom om att s-PVC-industrin i unionen omfattar tolv producenter och att produktens särdrag gör marknaden extremt konkurrensutsatt. Dessutom finns det alternativa källor på unionsmarknaden, såsom import från Mexiko, Sydkorea, Norge och Förenade kungariket. Under alla omständigheter är syftet med tullarna inte att stoppa importen från de berörda länderna, utan att återställa lika villkor på unionsmarknaden. |
|
(194) |
TCI Sanmar hänvisade till en monopolliknande situation för s-PVC-försörjningen på unionsmarknaden. Kommissionen noterar att detta påstående strider mot TCI Sanmars synpunkter på vinstmålet eftersom s-PVC är en råvara och mot det faktum att de tre största anläggningarna/juridiska enheterna som producerar s-PVC i unionen endast kontrollerar en fjärdedel av unionens produktion. Dessutom finns det försörjningskällor i andra tredjeländer, vilket framgår av skäl 171 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(195) |
Westlake hävdade att ”införandet av sådana höga tullar med säkerhet har en mycket negativ inverkan på användare och industrier i senare led som är beroende av PVC i EU”. Westlake upprepade tidigare synpunkter från Rehau Industries SE & Co (Rehau), en av de användare som lämnade synpunkter efter inledandet, om skadan för industrier i senare led i unionen, för vilka s-PVC är det huvudsakliga materialet, särskilt på grund av de höga priser som unionsindustrin tar ut och försörjningsavbrotten. Oxy Vinyls hade liknande kommentarer och betonade vikten av import från Förenta staterna för att säkra leveransen av s-PVC. |
|
(196) |
I detta avseende medger kommissionen att användarna kunde köpa s-PVC från de berörda länderna till lägre priser, framför allt på grund av dumpningen. Kommissionen noterar dock att det är inkonsekvent att å ena sidan hävda fördelen med dessa lägre priser och å andra sidan förespråka behovet av att undvika försörjningsavbrott. Kommissionen upprepar att det är just för att det är viktigt för industrier i senare led att ha en säker tillgång till s-PVC som man bör ta itu med den skada som den dumpade importen vållat. I avsaknad av korrigerande åtgärder råder det inte mycket tvivel om att unionsindustrin skulle ha negativa utsikter och att användarna skulle ställas inför ett mindre antal producenter i unionen och en försörjning som är koncentrerad till ett mindre antal producenter. En sådan minskning av antalet unionsproducenter skulle verkligen kunna skapa problem med försörjningstryggheten för s-PVC i unionen. |
|
(197) |
Femton importörer/användare och European PVC Window Profiles Association (EPPA) och alla exporterande producenter trädde fram efter införandet av provisoriska åtgärder och hävdade att de kommer att utsättas för mycket höga priser på EU-marknaden, eftersom den berörda importen kommer att utkonkurreras från marknaden och unionsproducenterna kommer att skyddas från all faktisk utländsk konkurrens. De hävdade också att åtgärderna även kommer att påverka tillgången till s-PVC på EU-marknaden, eftersom unionsproducenterna under de senaste åren har blivit ineffektiva, flera produktionsanläggningar har lagts ned och de i allmänhet inte är tillräckligt uppmärksamma på kundernas behov. |
|
(198) |
Ovanstående argument upprepar tidigare argument som redan behandlats och avvisats i förordningen om provisorisk tull, särskilt genom att ange att s-PVC-industrin i unionen omfattar tolv producenter och att produktens egenskaper gör marknaden extremt konkurrensutsatt. Argumentet om nedläggningar av produktionsanläggningar har redan behandlats i skälen 126–127 och 187 i förordningen om provisorisk tull. När det gäller utländsk konkurrens finns det dessutom alternativa källor på unionsmarknaden, såsom import från Mexiko, Sydkorea, Norge och Förenade kungariket. Under alla omständigheter är syftet med tullarna inte att stoppa importen från de berörda länderna, utan att återställa lika villkor på unionsmarknaden. |
|
(199) |
Synpunkterna beträffande användarnas intresse avvisades. Skälen 236–241 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför. |
|
(200) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade EPPA att åtgärdernas föreslagna nivå är oöverkomligt hög. I stället föreslog EPPA en tullnivå på högst 25 %. Dessutom hävdade EPPA att dess leveranser på grund av åtgärderna inte är säkrade, på grund av unionsproducenternas force majeure-händelser och eftersom de andra producerande länderna inte är intresserade av EU-marknaden eller främst strävar efter att leverera till sina inhemska marknader. EPPA hävdade dessutom att de inhemska priserna i unionen enligt dess uppskattningar kommer att öka med 40–50 % och nå höga nivåer av ett slag som aldrig tidigare skådats. |
|
(201) |
Till stöd för dessa påståenden hänvisade de till force majeure-händelserna 2021 och till PVC-exportstatistiken för Mexiko och Sydkorea. För Sydkorea tillhandahöll de också en pressartikel enligt vilken ”högre fraktkostnader och längre ledtider gör det mindre lönsamt för europeiska köpare att köpa PVC från Asien”. |
|
(202) |
Som svar på dessa påståenden noterar kommissionen att force majeure-händelserna vederbörligen har behandlats i skälen 168–171 och i skälen 201–206 i förordningen om provisorisk tull. För Sydkorea noterade kommissionen att de europeiska destinationerna var väl representerade i dess PVC-exportstatistik, medan Mexiko hade en konstant och stabil närvaro på unionsmarknaden, vilket fastställdes för hela skadeundersökningsperioden (se tabell 11 i förordningen om provisorisk tull). Slutligen var EPPA:s uppskattningar av de påstått stora prishöjningarna i unionen ogrundade. |
|
(203) |
EPPA hävdade vidare att prishöjningarna på s-PVC mot bakgrund av tullarna kommer att leda till högre byggkostnader, färre bostäder till överkomliga priser och försenade bostadsprojekt. |
|
(204) |
Såsom anges i skäl 202 har dessa påståenden fortfarande inte underbyggts och avvisades därför. |
7.4 Slutsats om unionens intresse
|
(205) |
På grundval av ovanstående bekräftades slutsatsen i skäl 242. |
8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(206) |
Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse, och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen, bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(207) |
Westlake föreslog att kommissionen med hänsyn till användarnas intresse borde överväga ”en mindre hindrande åtgärdsform ... och mer specifikt en värdetull som begränsas av ett minimiimportpris”. Klagandena ifrågasatte lämpligheten av en sådan åtgärd, eftersom minimiimportpriser inte är en lämplig åtgärd med tanke på att råvarorna för s-PVC som utgör omkring 80 % av produktionskostnaden är volatila, risken för kringgående och absorption på grund av förekomsten av indirekt försäljning genom icke-närstående handlare och på grund av den omfattande outnyttjade kapaciteten i unionen, vilken säkerställer försörjningstryggheten för användarna. |
|
(208) |
Kommissionen höll med om att ett minimiimportpris inte skulle vara lämpligt, eftersom priserna på s-PVC påverkas av de volatila energipriserna som gör råvarupriserna instabila. Kommissionen ansåg också att ett sådant minimipris inte skulle ge användarna och producenterna någon säkerhet när det gäller tillgången till s-PVC, eftersom ett sådant pris inte skulle återspegla marknadsdynamiken. |
|
(209) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter klargjorde Westlake, tillsammans med tre andra exporterande producenter, (Oxy Vinyls, Shin-tech och Tricon) denna begäran. De angav att det ursprungliga minimiimportpriset skulle fastställas till nivån för det vägda genomsnittliga normalvärdet inklusive transportkostnaderna för de två amerikanska producenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden och att det skulle tillämpas på all import från Förenta staterna. Import under minimiimportpriset skulle omfattas av den individuella värdetullen för skillnaden mellan importpriset och minimiimportpriset. För att ta hänsyn till prisvolatiliteten på de råvaror som används för att producera PVC och för att återspegla marknadens dynamik föreslog de att kommissionen regelbundet (kvartals- eller halvårsvis) skulle kunna indexera minimiimportpriset på grundval av etylenpriserna i Västeuropa såsom de offentliggjorts av Chemical Market Analytics. |
|
(210) |
Dessutom hävdade de att prisskillnaderna mellan Förenta staternas spotexportpriser och EU:s spotexportpriser blev mycket stora under 2022 och under undersökningsperioden och att de under perioden efter undersökningsperioden har återgått till sina vanligtvis liknande nivåer. Om åtgärder skulle införas begärde de att en interimsöversyn skulle inledas automatiskt om två år. |
|
(211) |
Kommissionen analyserade begäran. Kommissionen fann att ett enda minimiimportpris för producenter med väsentligt olika dumpningsmarginaler inte skulle återspegla de olika dumpningsnivåer som konstaterats för parterna och därför skulle kunna undergräva åtgärdernas effektivitet. Dessutom skulle den föreslagna formen vara mycket svår att genomföra eftersom det skulle kräva ett stort antal återkommande administrativa och rättsliga uppdateringar. På grundval av detta kunde förslaget slutligen inte godtas. |
|
(212) |
När det gäller begäran om en automatisk interimsöversyn om två år noterade kommissionen att den grundar sig på uppgifter efter undersökningsperioden som inte kunde kontrolleras på lämpligt och tillbörligt sätt. Enligt artikel 11.3 i grundförordningen kan en exportör eller importör alltid begära en interimsöversyn om det har gått ett år sedan de slutgiltiga åtgärderna infördes. |
|
(213) |
På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(214) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är därför endast tillämpliga på import av den undersökta produkten som har sitt ursprung i de berörda länderna och har tillverkats av de rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkt som producerats av något annat företag, som inte uttryckligen anges i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de som uttryckligen anges, omfattas inte av dessa tullsatser utan av den tullsats som tillämpas på ”All övrig import med ursprung i Egypten och Amerikas förenta stater”. |
|
(215) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (26). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(216) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas korrekt. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga vid uppvisandet av en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”All övrig import med ursprung i Egypten och Amerikas förenta stater”. |
|
(217) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(218) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
|
(219) |
För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden. |
8.1 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
|
(220) |
Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull, tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning. |
9. SLUTBESTÄMMELSE
|
(221) |
När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (27) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(222) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av suspensionspolyvinylklorid (s-PVC), inte blandad med andra ämnen, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 3904 10 00 (Taric-nummer 3904 10 00 15 och 3904 10 00 80) med ursprung i Egypten och Amerikas förenta stater.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Ursprungsland |
Företag |
Slutgiltig antidumpningstull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Egypten |
Egyptian Petrochemicals Company |
100,1 |
89BA |
|
TCI Sanmar Chemicals S.A.E. |
74,2 |
89BB |
|
|
All övrig import med ursprung i Egypten |
100,1 |
8999 |
|
|
Amerikas förenta stater |
Formosa Plastics Corporation |
71,2 |
89BC |
|
Westlake Chemicals |
58,0 |
89BD |
|
|
Oxy Vinyls, LP |
62,3 |
89BE |
|
|
Shintech Incorporated |
62,3 |
89BF |
|
|
All övrig import med ursprung i Förenta staterna |
77,0 |
8999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den volym i antal ton suspensionspolyvinylklorid (s-PVC) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Till dess att en sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
De belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska antidumpningstullen enligt genomförandeförordning (EU) 2024/1896 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa polyvinylklorider (PVC) med ursprung i Egypten och i Amerikas förenta stater ska tas ut slutgiltigt.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 januari 2025.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/oj.
(2) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa polyvinylklorider (PVC) med ursprung i Egypten och i Amerikas förenta stater (EUT C, C/2023/1033, 15.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1033/oj).
(3) EUT L 29, 31.1.2020, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/treaty/withd_2020/sign.
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1896 av den 11 juli 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa polyvinylklorider (PVC) med ursprung i Egypten och i Amerikas förenta stater (EUT L, 2024/1896, 12.7.2024. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1896/oj).
(5) Överprövningsorganets rapport, European Communities – Definitive Anti-Dumping Measures on Certain Iron or Steel Fasteners from China, WT/DS397/AB/R (15 juli 2011), punkterna 430 och 468.
(6) Se fotnot 2.
(7) t23.005593.
(8) Ärende M.6905 – Ineos/Solvay/JV (2014).
(9) Ärende M.6905 – Ineos/Solvay/JV, punkt 83.
(10) t24.009617.
(11) Dom av den 24 februari 2022, Eurofer, Association Européenne de l’Acier, AISBL mot Europeiska kommissionen, C-226/20P, ECLI:EU:C:2022:122, punkt 90.
(12) Artikel 5.8 i WTO:s antidumpningsavtal.
(13) Kommissionens beslut 2007/214/EG av den 3 april 2007 om avslutande av antidumpningsförfarandet för import av pentaerytritol med ursprung i Folkrepubliken Kina, Ryska federationen, Republiken Turkiet, Ukraina och Amerikas förenta stater (EUT L 94, 4.4.2007, s. 55, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2007/214/oj).
(14) Under alla omständigheter erinrar kommissionen om att lagligheten i förordningar om införande av antidumpningstullar ska bedömas med hänvisning till tillämpliga rättsliga regler och inte med hänvisning till tidigare administrativ praxis. Se domstolens dom av den 12 mars 2020, Eurofer mot kommissionen, T-835/17, ECLI:EU:T:2020:96, punkt 76. (”Lagenligheten av en förordning om införande av antidumpningstullar eller, som i förevarande fall, om att avsluta förfarandet utan att det införs en antidumpningstull, [ska] bedömas mot bakgrund av rättsregler och särskilt bestämmelserna i grundförordningen, och inte mot bakgrund av kommissionens och rådets tidigare beslutspraxis.”)
(15) Överprövningsorganets rapport, China – HP-SSST (Japan/EU), punkt 5.159, panelrapport, China – GOES, punkt 7.528.
(16) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/product/view/ds-056121__custom_12544654?lang=en.
(17) Tribunalens dom (andra avdelningen), 29 januari 2014, Hubei Xinyegang Steel Co. Ltd mot Europeiska unionens råd, https://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf;jsessionid=40954BAF1F62AA7A028721CFC94C10D9?text=&docid=147002&pageIndex=0&doclang=SV&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=1702873.
(18) Dom av den 29 januari 2014, Hubei/rådet, T-528/09, ECLI:EU:T:2014:35, punkt 61.
(19) Månatliga etylenpriser globalt 2024 | Statista (senast hämtad den 13 november 2024).
(20) Trade remedies notice 2024/07: registration of imports on suspension poly (vinyl chloride) from the United States of America - GOV.UK.
(21) Kapacitetsutnyttjande på 91 % under 2020 och 2021 (se tabell 4 i förordningen om provisorisk tull).
(22) Se Europeiska unionens råds webbplats för mer information: (https://www.consilium.europa.eu/en/policies/energy-prices-and-security-of-supply/#:~:text=In%20December%202023%2C%20one%20megawatt,energy%20imports%20away%20from%20Russia).
(23) Mål C-10/12 P Transnational Company ”Kazchrome” AO och ENRC Marketing AG mot Europeiska unionens råd, punkt 13.
(24) Oxy Vinyls (https://www.chemorbis.com/en/plastics-news/Production-News-Oxy---America---PVC-/2021/02/17/810029#reportH), Westlake ( Westlake lifts US PVC force majeure: letter | S&P Global ) och Formosa (https://www.spglobal.com/commodityinsights/en/market-insights/latest-news/chemicals/070621-formosa-plastics-usa-lifts-february-force-majeure-on-pvc-letter).
(25) Hörande med Meraxis och Rehau den 24 april 2024, bild 7–9.
(26) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Wetstraat/Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/2509/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2025/36/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)