Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/591 av den 21 mars 2025 om införande av en provisorisk tull på import av oxoättiksyra med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 25 juli 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av oxoättiksyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 10 juni 2024 av WeylChem Lamotte SAS (klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för oxoättiksyra i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Den 25 oktober 2024 gjorde kommissionen import av oxoättiksyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2715 (registreringsförordningen) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen klaganden, de kända exporterande producenterna och myndigheterna i Folkrepubliken Kina samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

Då antalet unionsproducenter av oxoättiksyra var begränsat meddelade kommissionen i tillkännagivandet om inledande att den skulle göra frågeformulär tillgängliga för den enda kända unionsproducenten, nämligen WeylChem Lamotte SAS. Denna unionsproducent besvarade frågeformuläret, och inga andra unionsproducenter gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Kommissionen behövde därför inte använda sig av ett stickprovsförfarande.

(8)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna.

(10)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(11)

Sex exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två samarbetsvilliga exporterande producenter som rimligen skulle kunna undersökas inom den tid som stod till förfogande, på grundval av den största representativa exportvolymen till unionen. De exporterande producenterna i urvalet uppgav att de stod för [67 % – 72 %] av den totala exporten av oxoättiksyra till unionen enligt de samarbetsvilliga exporterande producenternas uppgifter. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom.

(12)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(13)

Kommissionen skickade frågeformulär till unionsproducenten och de exporterande kinesiska producenter som ingick i urvalet samt till kända importörer och användare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet (4) på dagen för inledandet.

(14)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(15)

Kommissionen utförde en kontroll på distans av följande företags svar på frågeformuläret:

(16)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(17)

Den produkt som är föremål för undersökning är oxoättiksyra (som vanligtvis betecknas med CAS-nummer 298-12-4 eller 6000-59-5), med en renhetsgrad av minst 95 procent beräknat på torrsubstansen, antingen i fast form eller i vattenlösning med en koncentration på över 40 viktprocent (den undersökta produkten).

(18)

Oxoättiksyra är en kemikalie som används i många olika tillämpningar, särskilt inom läkemedels-, livsmedels-, gödselmedels- och kosmetikasektorerna. Det är en intermediär i den industriella syntesen av antibiotika, vanillin, kelaterat gödselmedel och allantoin. Det används även i kroppsvårdsprodukter.

(19)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2918 30 00 (Taric-nummer 2918 30 00 13) (den berörda produkten).

(20)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(21)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(22)

Enligt den information som inhämtats av användarna i unionen och unionsindustrin är den produkt som köps in i Kina likvärdig med den produkt som köps in från unionsindustrin. Endast en användare, L. Brüggemann, uppgav att de importerar oxoättiksyra av en viss teknisk kvalitet från Kina som enligt företaget inte finns att köpa från unionsindustrin.

(23)

L. Brüggemann hävdade att de använder den oxoättiksyra som de importerar från Kina i produktionen av formaldehydfria svavelbaserade reduktionsmedel och att deras användning skiljer sig från andra användares. De hävdade vidare att oxoättiksyra står för en betydande del av deras produktionskostnader och att antidumpningstullar därför skulle ha en betydande inverkan på deras lönsamhet.

(24)

På grundval av ovanstående förklaringar lämnade L. Brüggemann den 15 januari 2025 in en ansökan om att undanta oxoättiksyra som används i produktionen av formaldehydfria svavelbaserade reduktionsmedel från antidumpningstullar inom ramen för förfarandet för slutanvändning, i enlighet med artikel 254 i unionens tullkodex (5).

(25)

För att bedöma L. Brüggemanns begäran undersökte kommissionen i) de importerade produkternas och unionsprodukternas grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, ii) deras slutanvändning och utbytbarhet, iii) alternativa försörjningskällor, iv) tullbefrielsens inverkan och v) tullarnas inverkan på användaren.

(26)

Kommissionen mottog synpunkter från unionsindustrin den 23 januari 2025 på L. Brüggemanns påstående. Unionsindustrin uppgav att den tillhandahåller ett brett spektrum av kvaliteter, inklusive tekniska kvaliteter, men inte kan svara på om den kan tillhandahålla denna särskilda tekniska kvalitet eftersom den relevanta informationen har maskerats i den öppna versionen. L. Brüggemann svarade den 29 januari 2025 att uppgifterna är konfidentiella och inte kan delas, men lämnade inga ytterligare bevis som styrker att unionsindustrin inte kan leverera den tekniska kvaliteten i fråga.

(27)

L. Brüggemann lämnade uppgifter om ovanstående i sin inlaga av den 15 januari 2025 och även under kommissionens kontrollbesök på distans den 24 januari 2025. Kommissionen bekräftade att företaget importerar en teknisk kvalitet av oxoättiksyra från Kina, men också att det köper in oxoättiksyra från unionsindustrin. Kommissionen konstaterade också att företaget använder såväl EU-produkten som den importerade produkten för framställning av formaldehydfria svavelbaserade reduktionsmedel, som är i en egen separat kategori och omfattas av ett annat KN-nummer. Kommissionen noterade att den oxoättiksyra som levereras från Kina och EU är utbytbar vid framställningen av L. Brüggemanns produkt. Kommissionen konstaterade också att företagets förbrukning av oxoättiksyra utgör mindre än 3 % av den totala förbrukningen i EU.

(28)

På grundval av ovannämnda utbyten och den information som lämnats och granskats kunde kommissionen inte bekräfta påståendet att den produkt som importeras av L. Brüggemann skulle skilja sig i fråga om grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper från den produkt som produceras av unionen. Kommissionen fann inget bevis för att produkten inte kan erhållas från unionsindustrin. Kommissionen avvisade därför preliminärt begäran om undantag för slutanvändning. Tullarnas inverkan på användaren diskuteras i avsnitt 5.

(29)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(30)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera oxoättiksyra. Sex exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(31)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(32)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(33)

Den 7 oktober 2024 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av oxoättiksyra. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även två möjliga representativa länder, nämligen Colombia och Turkiet.

(34)

Kommissionen hade konstaterat att det inte förekom någon produktion av oxoättiksyra utanför Kina och unionen. Undersökningen visade dock att det vid framställningen av ättiksyra används en produkt inom samma sektor som oxoättiksyra (C2-karboxylsyror), vissa av de huvudsakliga insatsvarorna (acetaldehyd och syre) samt förbrukningsvaror. Dessutom har båda produkterna en liknande produktionsprocess. Kommissionen underrättade därför berörda parter om att den hade för avsikt att fortsätta sin undersökning i syfte att fastställa ett icke snedvridet värde i ett representativt land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina med produktion av ättiksyra. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden, från den exporterande producenten Xinjiang Guolin och från användaren L. Brüggemann. Synpunkterna behandlas i de relevanta avsnitten nedan.

(35)

Den 21 januari 2025 behandlade kommissionen de synpunkter som mottagits från berörda parter genom en andra notering till ärendehandlingarna (den andra noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Colombia som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Sucroal S.A. (Sucroal), som är producent av ättiksyra i det representativa landet.

(36)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från Xinjiang Guolin och WeylChem Lamotte. Dessa synpunkter har behandlats under respektive rubrik i avsnitt 3.2 nedan.

(37)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Colombia var ett lämpligt representativt land, från vilket icke snedvridna priser och kostnader skulle hämtas för att fastställa normalvärdet. I de fall där inga representativa importpriser var tillgängliga för en viss produktionsfaktor använde kommissionen ett lämpligt internationellt referensvärde. De underliggande skälen till kommissionens tillvägagångssätt beskrivs närmare i avsnitt 3.2.4.

(38)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(39)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(40)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(41)

I de senaste undersökningarna rörande den kemiska sektorn (6) i Kina (7) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(42)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (8). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att den kemiska sektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (9), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (10). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (11). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (12). Kommissionen fann likaså snedvridningar av lönekostnaderna i den kemiska sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (13), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (14).

(43)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende den kemiska sektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (15) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade undersökningen av betydande statliga ingripanden i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilka den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(44)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att Kinas ekonomiska modell grundas på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (16). Klaganden hävdade att dessa snedvridningar förekommer inte bara på nationell nivå utan även på regional och provinsiell nivå i Kina.

(45)

Till stöd för denna ståndpunkt hänvisas det i klagomålet till bevisningen i rapporten, till slutsatserna i flera av kommissionens nyligen genomförda undersökningar, särskilt de som rör acesulfamkalium och aspartam (17).

(46)

Dessutom påpekade klaganden att de kinesiska myndigheternas och de statsägda företagens inblandning i sektorn för kemiska intermediärer är närvarande i hela produktionskedjan, från grundläggande råvaror till produktionen av den berörda produkten i sig, vilket skapar betydande snedvridningar av priser och produktionsvolymer för intermediära baskemikalier.

(47)

Den övergripande effekten av fortsatt kreditstöd, antingen i form av statliga eller lokala bankgarantier för ineffektiva statsägda företag, är också en avgörande förklaring till att överkapacitet uppstår och bibehålls (18).

(48)

Dessutom kräver produktionen av oxoättiksyra avsevärda mängder elektrisk energi, och staten erbjuder lokala kemikalieproducenter förmånliga energipriser så att de kan sänka produktionskostnaderna. Klaganden hävdade att prisregleringar avseende el och transporter leder till några av de mest betydande snedvridningarna i Kinas ekonomi. Dessa faktorer påverkar produktionskostnaderna och slutpriserna på industrivaror, särskilt i resursintensiva industrier där det krävs betydande mängder råvaror, såsom produktionen av oxoättiksyra (19).

(49)

Klaganden erinrade dessutom om följande faktorer som pekar på förekomsten av betydande snedvridningar:

(50)

För det första betjänas sektorn för oxoättiksyra i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter.

(51)

För det andra gör den statliga närvaron i oxoättikssyraföretag det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader.

(52)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.

(53)

För det fjärde är sektorn för oxoättiksyra, precis som andra sektorer inom den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av konkurs-, företags- och egendomslagstiftningen:

(54)

För det femte snedvrids också lönekostnaderna i sektorn för oxoättiksyra.

(55)

För det sjätte har producenter av oxoättiksyra tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.

(56)

Klaganden betonade också snedvridningarnas systemiska karaktär. Statliga ingripanden förekommer i hela landet och inom alla ekonomiska sektorer, bland annat vid fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror.

(57)

Sammanfattningsvis intog klaganden ståndpunkten att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt klagomålet inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i denna undersökning.

(58)

Kommissionen undersökte också om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger ytterligare betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten.

(59)

Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, såsom Hubei Hongyuan Pharmaceutical Technology Co., Ltd (45), Xinjiang Guolin New Materials Co. Ltd, helägt av Qingdao Guolin Technology Group Co. Ltd (46), Cangzhou Goldlion Chemicals Co. Ltd (47) eller Guangdong Joy Chemical Ltd. (48), men även, i viss utsträckning, av statsägda företag som Sinopec Group (49) och Sinochem Group (50), båda centrala företag som kontrolleras av SASAC och som tillhandahåller monoetylenglykol, en insatsvara som används för att producera oxoättiksyra (51).

(60)

Undersökningen visade dessutom att den nationella branschorganisation som företräder producenterna av kemiska och petrokemiska produkter, såsom den berörda produkten, China Petroleum and Chemical Industry Federation (CPCIF), inrättade en särskild kommitté för avancerade specialkemikalier (52) som omfattar oxoättiksyra. CPCIF följer kommunistpartiets övergripande ledning, utför partiverksamhet och tillhandahåller nödvändiga villkor för partiorganisationernas verksamhet (53). Dessutom är ”organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet […] civilministeriet (54)”, och villkoren för att kunna företräda CPCIF är bland annat att ”följa kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska egenskaper, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska egenskaper” (55).

(61)

Undersökningen bekräftade att Sinopec Group och Sinochem Group båda är medlemmar i CPCIF (56).

(62)

För att ge ett exempel på provinsiell nivå är Guangdong Joy Chemical Ltd. medlem i Guangdong Council for the Development and Promotion of Small and Medium Enterprises (57), som anger som sitt syfte att ”aktivt spela en överbryggande roll och bistå statliga myndigheter i arbetet med att stärka tjänster, vägledning, samordning och övervakning för små och medelstora företag i provinsen” (58). Organisationen ”följer kommunistpartiets ledarskap” (59).

(63)

Undersökningen visade att Guangdong Joy Chemical Ltd. är medlem i Guangdong Council for the Development and Promotion of Small and Medium Enterprises.

(64)

Både offentliga och privatägda företag inom den kemiska sektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för den kemiska sektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken.

(65)

Detta exemplifieras av den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och utsikterna fram till 2035, enligt vilka de kinesiska myndigheterna har för avsikt att ”omvandla och uppgradera traditionella industrier samt främja en optimering av utformningen och strukturanpassningen av råvaruindustrier [och] påskynda omvandlingen och uppgraderingen av viktiga industrier som kemikalie- och papperstillverkningsindustrin” (60).

(66)

Dessutom föreskriver den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att ”viktiga industrier såsom den petrokemiska och den kemiska industrin och stålindustrin ska fokusera på planens mål och uppgifter (61)”.

(67)

I det vägledande yttrandet om främjande av den högkvalitativa utvecklingen av den petrokemiska och kemiska industrin inom ramen för den fjortonde femårsplanen (det vägledande yttrandet) anges att de kinesiska myndigheterna kommer att ”främja industriella strukturanpassningar: stärka specifika åtgärder och vetenskapligt reglera industrins omfattning” samt ”kraftfullt utveckla nya kemiska material och fina kemikalier” (62).

(68)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra utvecklingen inom sektorn kan ses på provinsnivå, t.ex. i Hubei, där Hubei Hongyuan Pharmaceutical Technology Co., Ltd är beläget. Myndigheterna på provinsnivå planerar att ”anpassa och optimera tillverkningsindustrins struktur: [p]åskynda strukturanpassningen av viktiga industrier [och] [k]onsolidera resultaten av strukturreformen på utbudssidan avseende råvaruindustrier som stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, den kemiska industrin och industrin för byggnadsmaterial, påskynda säker, grön och effektiv utveckling och möjliggöra framväxten av ett modernt kemiindustriellt kluster värt en biljon renminbi yuan”. (63)

(69)

När det gäller den kinesiska regeringens möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen visade undersökningen att det helägda dotterbolaget Xinjiang Guolin New Materials Co. Ltd. (64) står under övervakning av vice styrelseordföranden för Qingdao Guolin Technology Group Co. Ltd, som också tjänstgör som sekreterare i företagets partiorganisation.

(70)

Styrelseordföranden för Hubei Hongyuan Pharmaceuticals Technology Co., Ltd tjänstgör dessutom också som sekreterare i partikommittén (65).

(71)

Sinochemgruppens styrelseordförande fungerar som sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (66). Sinochemgruppen framställer sig också som ett företag som ”följer riktlinjerna från Xi Jinpings ’tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era’, effektivt stärker partiets övergripande ledarskap över företaget, fördjupar partiuppbyggnaden, [och] ger fullt spelrum åt partiorganisationer på alla nivåer” (67).

(72)

På liknande sätt är Sinochemgruppens styrelseordförande sekreterare för partikommittén och flera styrelseledamöter fungerar som vice sekreterare för partikommittén (68). Sinopecgruppen uppgav att den har för avsikt att ”inrikta sig på företagets nya uppdrag och nya uppgifter på den nya resan, gå vidare med partiets bekämpning av sin egen korruption och ineffektivitet, stärka partiets ledarskap och partibyggande på ett övergripande och integrerat sätt och systematiskt främja en övergripande och strikt partistyrning, så att en stark garanti kan ges för att en ny etapp inleds i Kinas moderna petrokemiska industri” (69).

(73)

Det var inte möjligt att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan producenter av den berörda produkten och kommunistpartiet. Med tanke på att den berörda produkten utgör en delsektor av den kemiska sektorn är den information som fastställts i de senaste undersökningarna om den kemiska sektorn, såsom anges i skäl 42, också relevant för den undersökta produkten.

(74)

När det gäller sektorn för den berörda produkten bedrivs dessutom offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Vid undersökningen identifierades dokument som visar att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i den kemiska sektorn, eftersom den berörda produkten produceras inom en av dess undersektorer.

(75)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att den kemiska industrin är en nyckelindustri (70). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande kemikalier som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen valde de kinesiska myndigheterna ut den kemiska industrin för optimering och uppgradering (71).

(76)

På samma sätt ska de kinesiska myndigheterna enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin ”främja standardiserad klusterutveckling. Formulera villkoren för identifiering av kemikalieparker, vägleda lokala myndigheter så att de kan identifiera ett antal kemikalieparker samt ge vägledning för klusterbildning bland och standardiserad utveckling av kemiföretag. […] Främja inrättandet av nationella nya demonstrationsbaser för industrialisering på råvaruområdet, främja omvandling och uppgradering av industriområden till kluster. [...] [S]kapa ett antal kluster inom industrierna för kemi, petrokemi [...] och nya material. Optimera organisationsstrukturen: göra ledande företag större och starkare, [...] hjälpa företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och mellan ägare, öka den industriella koncentrationen och bedriva internationell verksamhet, främja en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologisk dominans och grundläggande konkurrenskraft inom ramen för den kemiska och petrokemiska industrin, stålindustrin, industrin för icke-järnhaltiga metaller, industrin för byggnadsmaterial och andra industrier” (72).

(77)

På provinsnivå anger dessutom provinsen Guangdong i sin fjortonde femårsplan för högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin att kommunen Huizhou, där Guangdong Joy Chemical Ltd. är beläget ska ”fokusera på att främja utvecklingen av raffinering och kemisk högförädling, avancerade kemikalier och nya kemiska material, samt påskynda planeringen och uppförandet av Huizhou New Materials Industrial Park” (73).

(78)

Undersökningen visade dessutom att Xinjiang Guolin New Materials Co. Ltd är beläget i den ekonomiska och tekniska utvecklingszonen Shihezi (74). Denna zon erkänns av statsrådet som en utvecklingszon på statlig nivå (75) och finansieras av Xinjiangs produktions- och byggkår (XPCC), en enhet som ägs helt av staten. Den biträdande generaldirektören för Xinjiang Guolin New Materials Co. Ltd tillkännagav att projektet ”från främjandet av investeringar till genomförandet [...] i varje steg har fått starkt stöd från XPCC, XPCC:s åttonde division i Shihezi och från direktionen för den ekonomiska utvecklingszonen Shihezi” (76).

(79)

Den berörda produkten påverkas även av den snedvridning av lönekostnaderna som avses i skäl 43, i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket även nämns i skäl 42. Dessa snedvridningar påverkar sektorn såväl direkt (vid tillverkningen av den produkt som undersökningen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) som indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (77).

(80)

Dessutom erinrar kommissionen om att XPCC omfattas av EU:s restriktiva åtgärder (78), inte minst på grund av användning av tvångsarbete.

(81)

I den nu aktuella undersökningen har det inte lagts fram någon bevisning för att sektorn för oxoättiksyra inte skulle påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Ovannämnda vägledande yttrande, som innehåller krav på att ”förbättra stödpolitiken, stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och export[politiken å ena sidan och] [...] industripolitiken [å den andra för att] ge fullt spelrum åt den nationella samarbetsplattformen mellan industrin och finanssektorn och [för att] främja förbindelserna mellan företag och banker” (79), är också ett mycket bra exempel på denna typ av statligt ingripande. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(82)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(83)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(84)

Den tillgängliga bevisningen visade att priserna på eller kostnaderna för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(85)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. Ingen annan berörd part lämnade några synpunkter i detta skede av undersökningen.

(86)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(87)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(88)

Såsom anges i skälen 33–35 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Colombia som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(89)

Den undersökta produkten produceras endast i unionen och Kina. Därför eftersökte kommissionen i den första noteringen om produktionsfaktorer länder med en ekonomisk utvecklingsnivå jämförbar med Kinas där det produceras ättiksyra, en produkt i samma produktkategori som framställs av de huvudsakliga insatsvarorna (se avsnitt 3.2.4.2. nedan). På denna grundval identifierade kommissionen Argentina, Brasilien, Colombia, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas.

(90)

Xinjiang Guolin lämnade synpunkter på valet av representativt land. Xinjiang Guolin invände mot att Thailand, Malaysia, Brasilien och Argentina undantogs från valet av representativt land. Xinjiang Guolin hävdade vidare att Colombia och Turkiet inte är lämpliga representativa länder eftersom importen av salpetersyra till Turkiet och importen av glyoxal till Colombia båda huvudsakligen härstammar från Kina. Synpunkterna behandlas i avsnitt 3.2.3.1.

(91)

Eftersom ingen produktion av oxoättiksyra förekom utanför Kina och unionen konstaterade kommissionen i den första noteringen att ättiksyra utgjorde ett lämpligt riktmärke i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten för att fastställa ett icke snedvridet värde i ett representativt land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas, eftersom flera av produktionsfaktorerna för den produkten var desamma som vid produktionen av oxoättiksyra.

(92)

För att komma till denna slutsats hade kommissionen först analyserat andra produkter i gruppen C2-karboxylsyror (samma allmänna kategori som den undersökta produkten) och identifierat tre liknande kemiska produkter, nämligen ättiksyra, glykolsyra och oxalsyra. Kommissionen noterade att oxalsyra har en kemisk profil som liknar oxoättiksyrans och att den ofta används som biprodukt vid framställning av oxoättiksyra. Den framställs dock endast i unionen, Kina och Indien. Indien klassificeras som ett lägre medelinkomstland och ingår i en annan inkomstgrupp och är därför inte lämpligt som representativt land. Glykolsyra, en annan produkt i samma allmänna kategori, produceras endast i EU och Kina och kunde därför inte användas som liknande produkt.

(93)

Därefter analyserade kommissionen produktionsprocessen för ättiksyra och konstaterade att produktionsprocessen för ättiksyra och oxoättiksyra är likartade, eftersom båda framställs med hjälp av homogena och heterogena katalytiska metoder.

(94)

Xinjiang Guolin ifrågasatte valet av ättiksyra som ett lämpligt riktmärke i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten, och hävdade att användning av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för en producent som framställer ättiksyra inte är lämpligt eftersom ättiksyra inte är ett lämpligt riktmärke för den berörda produkten, eftersom produktionsprocesserna för ättiksyra respektive oxoättiksyra inte är likartade i Xinjiang Guolins fall. Den exporterande producenten hävdade att dess produktionsprocess för oxoättiksyra, med maleinsyraanhydrid som råvara, inte är jämförbar med produktionsprocessen för ättiksyra, och att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för en producent av ättiksyra därför inte är representativa och inte kan användas som ett riktmärke för att konstruera normalvärdet.

(95)

När det gäller synpunkten om skilda produktionsprocesser medgav kommissionen att Xinjiang Guolins produktionsprocess skiljer sig från andra exporterande producenters produktionsprocesser för oxoättiksyra, då andra råvaror och andra kemiska processer används för att framställa den undersökta produkten. Produktionsprocessen för ättiksyra som sådan liknar den produktionsprocess som de flesta tillverkare av oxoättiksyra använder, men inte den som Xinjiang Guolin använder. Xinjiang Guolin visade dock inte hur denna skillnad väsentligt skulle påverka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst, vilket gjorde att de relevanta beloppen inte var ”lämpliga” i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen. Xinjiang Guolin lämnade inte heller något alternativt förslag på en annan produkt som liknar oxoättiksyra där samma eller liknande råvaror och metod används som Xinjiang Guolin använder för att framställa produkter. Eftersom det inte fanns någon påvisbar inverkan på lämpligheten av de belopp som användes och i avsaknad av ett alternativt förslag från den exporterande producenten avvisade kommissionen påståendet och vidhöll att ättiksyra är det lämpligaste riktmärket för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst för hela industrin.

(96)

I den första noteringen analyserade kommissionen importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna, nämligen glyoxal, monoetylenglykol, maleinsyraanhydrid och salpetersyra, i de sju ovannämnda länderna. Kommissionen noterade att det importeras betydande volymer glyoxal enligt HS 291219 och maleinsyraanhydrid från Kina till Thailand, Malaysia, Brasilien och Argentina, och den ansåg därför att importpriserna för dessa råvaror potentiellt var snedvridna.

(97)

Kommissionen uteslöt därför Thailand, Malaysia, Brasilien och Argentina från urvalet av ett lämpligt representativt land.

(98)

I sina synpunkter på den första noteringen uppgav Xinjiang Guolin att faktumet att en stor andel av en viss produktionsfaktor importeras från Kina inte är en av de faktorer som kommissionen kan hänvisa till för att bortse från ett representativt tredjeland enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Xinjiang Guolin ansåg därför att kommissionen hade använt ett godtyckligt kriterium för att utesluta länder som mycket väl hade kunnat vara lämpliga representativa tredjeländer.

(99)

Xinjiang Guolin hävdade vidare att om kommissionen betraktar omfattningen av importen från Kina som en relevant faktor borde Colombia och Turkiet också uteslutas på den grunden. När det gäller Colombia noterade Xinjiang Guolin att landet är starkt beroende av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar, förtecknade i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 81, när det gäller all import enligt HS-nummer 2912 19 (glyoxal), och att import fårn Kina står för 45 % av all import uttryckt i kvantitet. När det gäller Turkiet noterade Xinjiang Guolin att Turkiets import av salpetersyra från Kina är mycket hög (50 % i värde, 90 % i volym) och att kommissionen själv hade angett salpetersyra som en av de viktigaste produktionsfaktorerna för ättiksyra i den första noteringen.

(100)

När det gäller synpunkten om import av glyoxal till de sju potentiella representativa länderna analyserade kommissionen inledningsvis import enligt HS-nummer 291219. Trots att alla potentiella representativa länder rapporterade import enligt HS-nummer 291219 noterade kommissionen att numret omfattar en rad olika kemikalier såsom glyoxal, citral, butan, propan, akrylaldehyd osv. Glyoxal är en viktig insatsvara eftersom det utgör [50–80 %] av produktionskostnaderna för den berörda produkten för Hubei Hongyuan, den exporterande producent som använder denna råvara. Efter att ha utfärdat den första noteringen försökte kommissionen därför analysera importpriserna på glyoxal i de sju potentiella representativa länderna med 8-siffrigt varukod 2912 19 11 och noterade att glyoxal endast importerades till Brasilien. Kommissionen hade dock redan uteslutit Brasilien som potentiellt representativt land i den första noteringen, eftersom båda huvudsakliga råvaror (glyoxal och maleinsyraanhydrid) främst importeras från Kina.

(101)

När det gäller synpunkten om importen av glyoxal till Colombia drog kommissionen därför slutsatsen att det inte förekommer någon import av denna råvara och kommissionen använde sig av ett internationellt referensvärde som beskrivs i skäl 127.

(102)

När det gäller importen av salpetersyra till Turkiet noterade kommissionen att Turkiet främst importerar denna råvara från Kina och länder som inte är WTO-medlemmar, förtecknade i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 (81). Denna råvara utgör dock cirka 5 % av produktionskostnaden för endast en av de två exporterande producenterna i urvalet. Oavsett informerade kommissionen i den andra noteringen om att den avsåg att använda Colombia som representativt land och avsåg att tillämpa ett internationellt referenspris för salpetersyra för att möjliggöra en objektiv beräkning av normalvärdet. Kommissionen förklarar vidare varför den använde sig av ett internationellt referensvärde för salpetersyra i skäl 129.

(103)

I den första noteringen ansåg kommissionen därför att Colombia och Turkiet var lämpliga representativa länder, eftersom den ansåg att importpriserna för de råvaror som användes för att konstruera normalvärdet inte var snedvridna i dessa två länder.

(104)

I sina synpunkter på den första noteringen delade klaganden kommissionens bedömning att produktionsprocessen för ättiksyra i stor utsträckning är jämförbar med produktionsprocessen för den berörda produkten, och ansåg inte att det är relevant att oxoättiksyra är en starkare syra än ättiksyra. Klaganden pekade snarare på likheterna mellan framställningsprocesser, grundläggande råvaror och relevanta förbrukningsvaror för respektive produkt och uppgav också att framställningsprocessen i båda fallen är energiintensiv i mycket likartad utsträckning.

(105)

Klaganden instämde också i att Thailand, Malaysia, Brasilien och Argentina skulle uteslutas från urvalet av möjliga representativa länder på grund av den stora andelen import från Kina av viktiga råvaror till dessa länder. Klaganden valde Turkiet som representativt land i klagomålet på grund av högre importvolymer av glyoxal.

(106)

I den första noteringen undersökte kommissionen vilka finansiella uppgifter som är lättillgängliga för de länder som avses i skäl 89. Kommissionen noterade att det inte finns tillräckliga relevanta finansiella uppgifter om producenterna i Argentina, Brasilien, Malaysia och Thailand. Kommissionen fann sådana uppgifter i Orbis (82) för ett företag i Colombia, ett företag i Mexiko och ett företag i Turkiet. De senaste tillgängliga finansiella uppgifterna från den mexikanska tillverkaren av ättiksyra (Industrias Monfel S.A. DE C.V.) var dock från 2018, och kommissionen ansåg att uppgifterna var alltför inaktuella. Till följd av detta uteslöt kommissionen Argentina, Brasilien, Malaysia, Mexiko och Thailand som möjliga representativa länder.

(107)

Kommissionen analyserade sedan följande två möjliga representativa länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas där ättiksyra tillverkas och för vilka det fanns tillgängliga årsredovisningar som visade på vinst: Colombia och Turkiet. Kommissionen noterade att det vid den tidpunkten fanns lättillgängliga finansiella uppgifter från Orbis för år 2023 för en tillverkarare av ättiksyra i Colombia (Sucroal SA) och en tillverkare av ättiksyra i Turkiet (Akkim Kimya Sanayi ve Ticaret A.S.). När det gäller Akkim Kimya Sanayi ve Ticaret A.S. noterade kommissionen att företaget sedan den 21 november 2023 varit föremål för utredning av den turkiska antimonopolbyrån för konkurrensbegränsning och prismanipulation och att denna utredning fortfarande pågick (83).

(108)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Colombia och Turkiet som representativt land och Sucroal SA och Akkim Kimya Sanayi ve Ticaret A.S.as som producenter i de representativa länderna.

(109)

I sina synpunkter på den första noteringen ifrågasatte Xinjiang Guolin uteslutandet av Argentina, Brasilien, Malaysia, Mexiko och Thailand från valet av ett representativt land och uppmanade kommissionen att undersöka de finansiella uppgifterna för Asian PVS Chemicals Ltd i Thailand, Dovechem Chemical Industries i Malaysia, Abaquim SA i Mexiko och Droquimar SRL i Argentina.

(110)

När det gäller de tillverkare som Xinjiang Guolin föreslog och som nämns i skäl 109 har kommissionen analyserat de finansiella uppgifterna för dessa företag och noterat att det inte fanns några lättillgängliga finansiella uppgifter för Asian PVS Chemicals Ltd i Thailand, Droquimar SRL i Argentina eller Abaquim SA i Mexiko. Det fanns lättillgängliga finansiella uppgifter för Dovechem Chemical Industries i Malaysia. Kommissionen noterade dock att Dovechem Chemical Industries inte tillverkar ättiksyra och, såsom förklaras i skäl 96, på grund av avsaknaden av import av glyoxal och ett stort beroende av Kina och länder som inte är medlemmar i WTO, vilka förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 för import av maleinsyraanhydrid, uteslöts Malaysia från urvalet av representativt land.

(111)

I sina synpunkter på den första och den andra noteringen medgav klaganden att utöver Turkiet är även Colombia ett rimligt representativt land med lättillgängliga finansiella uppgifter för Sucroal S.A.

(112)

Mot bakgrund av ovanstående, och med beaktande av den turkiska antimonopolbyråns utredning rörande Akkim Kimya Sanayi ve Ticaret A.S, underrättade kommissionen de berörda parterna i den andra noteringen om att den avsåg att använda Colombia som lämpligt representativt land och Sucroal S.A., i enlighet med artikel 2.6a a första meningen i grundförordningen, för att inhämta icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(113)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Colombia som representativt land och Sucroal S.A. som producent i det representativa landet.

(114)

I den andra noteringen gjorde kommissionen en närmare undersökning av vilka finansiella uppgifter som finns lätt tillgängliga för de länder som anges i noteringen av den 7 oktober 2024, dvs. Colombia och Turkiet. Den information som kommissionen hade tillgång till i det skedet var densamma som den som beskrivs i den första noteringen (se skäl 111), med undantag för det faktum att kommissionen för 2023 fick mer detaljerad och lättillgänglig information för den colombianska ättiksyreproducenten Sucroal S.A. (från Supersociedades, såsom förklaras i skäl 154). För övriga företag i de andra möjliga representativa länderna fanns inga uppgifter med samma detaljnivå.

(115)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att de finansiella uppgifter som fanns tillgängliga för det colombianska företaget Sucroal S.A. var lämpligast att använda.

(116)

Som svar på den andra noteringen ifrågasatte Xinjiang Guolin beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Xinjiang Guolin hävdade att kategorin ”övriga driftskostnader” innehåller ett belopp för distributionskostnader, vilket inte skulle resultera i en beräkning av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på nivån fritt fabrik. Xinjiang Guolin citerade härvid tribunalens dom i mål T-762/20 Sinopec Chongqing SVW Chemical m.fl./kommissionen. Dessa synpunkter behandlas motbevisas i skälen 169–171 och ändrar inte slutsatsen i skälet ovan.

(117)

I sitt svar på den andra noteringen uppgav klaganden att man, mot bakgrund av de hinder som kommissionen funnit för att betrakta Turkiet som det lämpligaste representativa landet, instämmer i kommissionens förslag att använda Colombia som representativt land för att fastställa det konstruerade normalvärdet.

(118)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Colombia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(119)

Ovanstående analys visade att Colombia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(120)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(121)

I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (84) (GTA-databasen) för att fastställa icke snedvridna kostnader för råvaror och kol. Kommissionen uppgav också att den skulle använda offentligt tillgängliga elpriser från Colombia (85) för att fastställa elpriser samt priser för gas och ånga (med hjälp av en omvandlingsfaktor från kWh gas till ton ånga) och ILO:s statistik (86) för att fastställa arbetskraftskostnader.

(122)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten (mindre än 2 %) av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(123)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för oxoättiksyra

(124)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de tillverkningskostnader som uppgetts av de exporterande producenterna och som inte inkluderats i de enskilda produktionsfaktorerna ovan, bland annat avskrivningar, kostnader för kvalitetskontroll och underhållskostnader. Metoden förklaras i avsnitt 3.2.3.9.

(125)

Dessa belopp hämtades från de exporterande producenternas svar på frågeformuläret. Det nya beloppet för produktionsomkostnaderna uttrycktes som andel av de uppgivna tillverkningskostnaderna och har tillämpats på de omräknade tillverkningskostnaderna.

(126)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till Colombia, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar, vilka anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755. De återstående kvantiteterna ansågs representativa. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till Colombia, eftersom den i skälen 41–84 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(127)

När det gäller glyoxal klargjorde kommissionen, såsom förklaras i skälen 100–101, att kommissionen jämfört med den första noteringen ursprungligen analyserade HS-nummer 2912 19 i bredare bemärkelse i de sju potentiella representativa länderna. Även om alla de potentiella representativa länderna rapporterade import enligt HS-nummer 2912 19 (glyoxal), noterade kommissionen att numret omfattar en rad olika kemikalier, och att glyoxal enligt det åttasiffriga HS-numret 2912 19 11 endast importerades till Brasilien. Såsom förklaras i skäl 96 hade kommissionen redan uteslutit Brasilien som ett potentiellt representativt land i den första noteringen, eftersom båda huvudsakliga råvaror (glyoxal och maleinsyraanhydrid) främst importeras från Kina. Denna slutsats bekräftades också i den andra noteringen när analysen gjordes på 8-siffrig varukodnivå. Kommissionen drog därför slutsatsen att importpriserna för glyoxal i de sju potentiella representativa länderna inte kan användas för att konstruera normalvärdet.

(128)

Kommissionen analyserade därför globala uppgifter för alla länder som hämtats från Global Trade Atlas (GTA) med 8-siffrig varukod 2912 19 11 och noterade det genomsnittliga importpriset i GTA från alla länder utom Kina och de länder som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755, dvs. Azerbajdzjan, Belarus, Nordkorea, Turkmenistan och Uzbekistan. Kommissionen ansåg att den synpunkt som Xinjiang Guolin framförde i skäl 99 inte var underbyggd. Dessutom informerade kommissionen i den andra noteringen om att den hade för avsikt att använda det genomsnittliga importpriset för glyoxal från alla länder utom Kina och de länder som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755, som hämtats från GTA, för att normalvärdet skulle kunna konstrueras på ett objektivt sätt.

(129)

När det gäller salpetersyra klargjorde kommissionen att salpetersyra endast står för 5–10 % av produktionskostnaden för den undersökta produkten för Hubei Hongyuan, en av de två kinesiska exporterande producenterna i urvalet, och att den således har mindre betydelse i framställningsprocessen än glyoxal. Kommissionen analyserade importpriserna på salpetersyra i Colombia och fann en avvikelse avseende importpriserna per enhet och betydande prisfluktuationer i Colombia, med en prisspridning på transaktionsnivå mellan 3,15 CNY/kg och 5 895,72 CNY/kg. Liknande skillnader i importpriser per enhet konstaterades i alla andra potentiella kandidatländer. Importstatistiken för salpetersyra till de sju potentiella representativa länderna ansågs därför olämplig.

(130)

Därefter analyserade kommissionen den globala importstatistik som hämtats från Global Trade Atlas och noterade att det globala importreferensvärdet också innehåller betydande skillnader i importpris per enhet. Kommissionen konstaterade att den stora prisspridningen kan ha orsakats av de olika måttenheter för kvantiteter (t.ex. kg, ton, pund) som rapporteras i GTA. Det internationella importreferensvärdet ansågs därför inte heller vara tillförlitligt. Därefter analyserade kommissionen lämpligheten av att använda det internationella exportpriset som referensvärde. Kommissionen noterade att det inte fanns några avvikelser i måttenheterna. Kommissionen ansåg därför att det globala importpriset på salpetersyra var tillförlitligt. I den andra noteringen informerade kommissionen om att den hade för avsikt att använda det internationella exportreferensvärdet för salpetersyra, hämtat från GTA.

(131)

Xinjiang Guolin hävdade att kommissionen borde skilja mellan fast och flytande maleinsyraanhydrid (klassificerat enligt HS-nummer 2917 14 ) när det gäller produktionsfaktorerna. Den exporterande producenten hävdade att fast maleinsyraanhydrid är lättare att transportera än flytande maleinsyraanhydrid, och att den används i mycket större utsträckning på den internationella marknaden än flytande maleinsyraanhydrid. Den exporterande producenten noterade också att priset på fast maleinsyraanhydrid vanligtvis är mycket högre än priset på flytande maleinsyraanhydrid. Xinjiang Guolin hävdade att företaget främst använder flytande maleinsyraanhydrid eftersom produktionsanläggningarna är belägna nära producenter av flytande maleinsyraanhydrid och därför kan dra nytta av de lägre priserna på flytande maleinsyraanhydrid jämfört med fast maleinsyraanhydrid.

(132)

När det gäller påståendet om uppdelning mellan fast och flytande maleinsyraanhydrid noterade kommissionen att HS-nummer 2917 14 omfattar alla former av maleinsyraanhydrid utan åtskillnad utifrån aggregationsform (fast eller flytande). Kommissionen noterade också att den exporterande producenten själv inte redovisade fast respektive flytande maleinsyraanhydrid separat i sitt svar på frågeformuläret, och inte heller i sitt redovisningssystem. Eftersom det inte finns någon uppdelning av HS-numret efter produktionsfaktorns aggregationsform går det inte att fastställa tillförlitliga uppgifter om importen av fast respektive flytande maleinsyraanhydrid. Påståendet avvisas därför.

(133)

När det gäller den synpunkt om skilda produktionsprocesser som anges i skälen 93 och 95 medgav kommissionen att Xinjiang Guolins produktionsprocess skiljer sig från minst en annan exporterande producents produktionsprocess för oxoättiksyra, då andra råvaror och andra kemiska processer används för att framställa den undersökta produkten. Produktionsprocessen för ättiksyra som sådan är mycket lik den produktionsprocess som de flesta tillverkare av oxoättiksyra använder, men mindre lik den process som Xinjiang Guolin använder. Eftersom varken kommissionen eller den exporterande producenten hittade några företag som använde samma, eller liknande, råvaror och metod för att framställa produkter som liknar oxoättiksyra vidhöll kommissionen att produktionsprocessen för ättiksyra är den lämpligaste att använda för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för hela industrin, inklusive Xinjiang Guolin.

(134)

Som svar på den andra noteringen hävdade Xinjiang Guolin att det fanns inkonsekvenser i analysen av importuppgifterna för olika produktionsfaktorer och begärde att kommissionen skulle fastställa normalvärdet för varje råvara på ett konsekvent sätt. Xinjiang Guolin noterade att priserna per enhet för import av salpetersyra till Colombia fluktuerade avsevärt, varför kommissionen först kontrollerade det genomsnittliga importpriset från alla länder i GTA, och fann att prisspridningen även där var stor. Detta ledde till att kommissionen beslöt sig för att använda det genomsnittliga exportpriset i GTA från alla länder. Xinjiang Guolin hävdade att kommissionen borde tillämpa samma metod för maleinsyraanhydrid, eftersom priserna per enhet för import till Colombia av maleinsyraanhydrid fluktuerade lika mycket som priserna för salpetersyra. Xinjiang Guolin begärde också att kommissionen skulle använda enhetspriset för import till Colombia av salpetersyra (dvs. 15,51 US-dollar/kg) och avstå från att använda det genomsnittliga exportpriset i GTA från alla länder, eftersom det skulle kunna leda till ett diskriminerande fastställande av det konstruerade normalvärdet för de två exporterande producenterna i urvalet, i och med att de exportpriser som redovisas i GTA är på fob-nivå och inte cif-nivå.

(135)

För att säkerställa samstämmighet mellan den metod och de datauppsättningar som används för att fastställa de icke snedvridna priserna för varje råvara begärde Xinjiang Guolin att kommissionen skulle använda ett internationellt pris för alla direkta råvaror, inklusive maleinsyraanhydrid, monoetylenglykol och salpetersyra, snarare än endast för glyoxal. Xinjiang Guolin begärde att kommissionen skulle utesluta avvikande värden från det vägda genomsnittliga importpriset till Colombia för varje råvara. När det gäller maleinsyraanhydrid menade Xinjiang Guolin att kommissionen skulle utesluta priserna för import från Förenta staterna och Tyskland.

(136)

Kommissionen förklarade i den andra noteringen att det internationella importreferensvärdet för salpetersyra omfattar olika måttenheter för kvantiteter (t.ex. kg, ton, pund osv.), vilket kan vara anledningen till den stora prisspridning som det hänvisas till i skäl 129. Eftersom de internationella importuppgifterna angavs i olika måttenheter (kg, ton, pund osv.) och därför inte kunde användas för att beräkna ett genomsnittligt internationellt importpris för salpetersyra med mindre än att måtten konverterades, ansågs dessa priser vara otillförlitliga, och kommissionen beslutade sig för att använda det internationella exportpriset undantaget Kina och de länder som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755, såsom förklaras i skäl 130.

(137)

När det gäller prisfluktuationerna avseende import av salpetersyra till Colombia noterade kommissionen att de genomsnittliga importpriserna per enhet per land varierade från 3,68 CNY/kg (Nederländerna) till 339,54 CNY/kg (Spanien). På transaktionsnivå fluktuerade importpriset mellan 3,15 CNY/kg och 5 895,72 CNY/kg, vilket tydligt visar att uppgifterna var otillförlitliga. Kommissionen klargjorde att priset för import av maleinsyraanhydrid till Colombia på transaktionsnivå uppvisade en mycket lägre spridning, nämligen mellan 6,8 CNY/kg och 14,6 CNY/kg, med 5 avvikande transaktioner avseende 1 kg för mellan 127,61 och 543,14 CNY/kg. Kommissionen avvisade därför påståendet att importpriser för maleinsyraanhydrid inte borde användas.

(138)

När det gäller påståendet om diskriminerande fastställande av det konstruerade normalvärdet på grund av det referensvärde för salpetersyra som fastställts på fob-nivå förklarade kommissionen i skälen 129 och 136 varför den ansåg att importstatistiken för salpetersyra till Colombia och det internationella importreferensvärdet var otillförlitliga. I samma skäl redogjorde kommissionen även för argumentet att det internationella exportreferensvärdet är den mest tillförlitliga uppgiftskällan. Kommissionen anser att den tillämpade metoden är förenlig med artikel 2.6a i grundförordningen. Om importpriserna för en produktionsfaktor i det representativa landet kunde anses vara representativa användes detta importpris; om så inte var fallet använde kommissionen en alternativ metod för att fastställa ett lämpligt referenspris.

(139)

När det gäller tre av produktionsfaktorerna, närmare bestämt saltsyra, flytande syre och flytande alkali, utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna.

(140)

Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producenternas transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(141)

Kommissionen analyserade redovisningspraxis för de exporterande kinesiska producenter som ingick i urvalet vad gäller biprodukter och avfall. Därvid använde kommissionen de kvantiteter avfallsprodukter som sålts och minskade produktionskostnaderna genom att tillämpa de colombianska priserna för HS-numret i tillgängliga fall.

(142)

För de avfallsprodukter för vilka det endast fanns ett pris för primärprodukten använde kommissionen, i avsaknad av andra tillgängliga uppgifter, förhållandet mellan priset för avfallsprodukten i Kina och det pris för primärprodukten i Kina som uppgetts av de exporterande producenterna. Förhållandet mellan dessa priser tillämpades sedan på priset för primärprodukten i Colombia enligt GTA.

(143)

Kommissionen använde ILO:s senaste offentligt tillgängliga statistiska uppgifter (91) för att fastställa lönerna i den aktuella sektorn i Colombia. Det genomsnittliga månatliga värdet under undersökningsperioden justerades för andra avgifter genom tillägg av de sociala avgifter som arbetsgivaren betalar, inbegripet pension och yrkesriskskatt: 12 % som arbetsgivaravgift till pensionsfonden, 8,5 % för sjukförsäkring och 6,5 % för löneskatt (92), (93). Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent uppgår till 19,99 renminbi yuan/arbetstimme.

(144)

Som svar på den andra noteringen hävdade klaganden att kommissionens konstruerade arbetskraftskostnad, inklusive extra avgifter på 27 % för pensionsavgifter, sjukförsäkring och löneskatt, som omvandlas till 2,0166US-dollar/arbetstimme som grundlönekostnad, är mycket låg. Klaganden hänvisade till den konstruerade arbetskraftskostnaden i klagomålet, som uppgick till 7,56 EUR/arbetstimme.

(145)

Kommissionen noterade att klaganden inte ifrågasatte den metod som kommissionen tillämpat, utan snarare det resulterande beloppet. Kommissionen noterade också att klaganden inte lämnade in något alternativt förslag om arbetskraftskostnaderna. Påståendet avvisades därför och kommissionen tillämpade den konstruerade arbetskraftskostnad som anges i skäl 143.

(146)

Priset på el för företag (industrianvändare) i Colombia offentliggörs av Enel (94). Kommissionen använde elpriserna inom industrin under undersökningsperioden. Priset per kWh som hämtats från denna källa uppgick till 1,43 CNY.

(147)

Som svar på den andra noteringen konstaterade Xinjiang Guolin att varken exakt källinformation eller underliggande beräkningar för el och vatten redovisades i den andra noteringen.

(148)

Kommissionen angav informationskällan för el i skäl 146 och för vatten i skäl 152.

(149)

Kommissionen använde det gaspris för företag i Colombia som GlobalPetroPrices (95) offentliggjort på sin webbplats. Kommissionen använde det genomsnittliga priset på naturgas för företag i Colombia under undersökningsperioden (dvs. 46 euro per MWh eller 360 CNY per MWh). Dessa priser inbegriper alla skatter, avgifter och andra poster på gasräkningen. Det noteras att 1 m3 naturgas ≈ 10,55 kWh. Den nominella kostnaden för naturgas är därför 3,8 CNY per kubikmeter.

(150)

Kostnaden för ånga har fastställts genom att man använt kostnaden för naturgas uttryckt i kWh och den mängd gas uttryckt i kWh som behövs för att producera 1 ton ånga. Kommissionen tog hänsyn till allmänt erkända energiomvandlingsfaktorer för att beräkna att 879,8 kWh behövs för att omvandla 1 ton vatten till ånga vid 13 bar. Detta motsvarar 83,33 m3 naturgas som krävs för att producera 1 ton ånga.

(151)

Klaganden hävdade, på grundval av uppgifter från sina egna produktionsprocesser, att det krävs 1 025 kWh för att producera 1 ton ånga och inte 879,8 kW som kommissionen anger. Inga bevis lades fram som stöd för påståendet. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(152)

Vattenkostnaden fastställdes utifrån kostnaden för vatten från en colombiansk vattenleverantör (96), med beaktande av rörliga kostnader per m3 och fasta kostnader som fördelats mellan de förbrukade vattenmängderna.

(153)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(154)

Kommissionen använde de senast tillgängliga uppgifterna för 2023 för det colombianska företaget Sucroal S.A. som grund för fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för att konstruera normalvärdet. Eftersom de uppgifter som hämtats från Supersociedades och som rapporterades i den andra noteringen hade uppdaterats, och för att säkerställa att beräkningarna grundades på de senaste tillgängliga uppgifterna, inhämtade kommissionen de senaste finansiella uppgifterna från de colombianska myndigheterna (97) och använde dessa uppgifter för beräkningarna.

(155)

Kommissionen ansåg att de på detta sätt fastställde rimliga belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen på nivån från fabrik.

(156)

Xinjiang Guolin noterade att de uppgifter som lämnats av Sucroal S.A. omfattar ”andra driftskostnader” och begärde att mer detaljerade uppgifter skulle lämnas för att säkerställa att dessa inte omfattar kostnader såsom frakt-, hanterings-, försäkrings- och bankkostnader som inte ingår i beräkningen av exportpriset från fabrik. Det fanns ingen ytterligare uppdelning lätt tillgänglig för Sucroal S.A.:s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader från Supersociedades eller Orbis-databasen.

(157)

Som svar på den första noteringen lämnade L. Brüggemann en synpunkt på beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för de utvalda producenterna i Colombia och Turkiet och hävdade att kommissionen hade använt ett negativt heltal för resultatuppgifterna, i stället för ett positivt heltal. Till följd av den felaktiga användningen av det negativa heltalet antogs försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader vara högre än ”Övriga driftskostnader och intäkter (resultat)”.

(158)

När det gäller synpunkterna från L. Brüggemann drog kommissionen slutsatsen att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader hade beräknats korrekt med tillämpning av kommissionens metod. Procentandelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader beräknades genom att man först subtraherade finansiella intäkter från övriga driftskostnader för att därefter addera finansiella utgifter och slutligen dividera resultatet med kostnaden för sålda varor. Denna beräkning gav vid handen att andelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader var 17,72 % för turkiska producenter och 23,34 % för colombianska producenter, snarare än de reviderade procentandelar som L. Brüggemann föreslog. Påståendet avvisades därför. Inför den andra noteringen inhämtade kommissionen lättillgängliga finansiella uppgifter direkt från de colombianska myndigheterna och uppdaterade beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(159)

Produktionsomkostnaderna för de exporterande producenter som ingick i urvalet uttrycktes som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för dessa exporterande producenter. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de avskrivnings- och underhållskostnader som redovisats av de exporterande producenterna i urvalet.

(160)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(161)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. De uppgifter om förbrukningsmängder som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollbesöket. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnaderna i Colombia, såsom beskrivs i skäl 123. När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader såsom anges i skälen 153, 155 och 159. Till de icke snedvridna produktionskostnader som fastställts på detta sätt adderade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Sucroal S.A. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillagda till de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 23,3 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 9,5 %.

(162)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6 a i grundförordningen.

(163)

De exporterande producenter som ingick i urvalet exporterade den berörda produkten antingen direkt eller, Xinjiangs fall, genom ett närstående företag i Kina, till oberoende kunder i unionen. För exporten av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(164)

I fall där den exporterande producenten exporterade den berörda produkten till unionen genom ett närstående företag fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. Justeringen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader baserades på den närstående handlarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Eftersom det saknades uppgifter om de samarbetsvilliga oberoende importörernas vinst, förlitade sig kommissionen preliminärt på den vinstnivå på 6,89 % som ansågs rimlig i en tidigare undersökning rörande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Kina (98).

(165)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(166)

Såsom förklaras i skäl 160 fastställdes normalvärdet till handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(167)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(168)

Xinjiang Guolin begärde, med hänvisning till ett nyligen meddelat avgörande från tribunalen (99) (Sinopec), att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för Sucroal S.A. skulle justeras för att utesluta vissa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kan ingå i dess eget exportpris, när jämförelsen görs på priset från fabrik. Xinjiang Guolin begärde att kommissionen inte skulle beakta några distributionskostnader vid beräkningen av beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader så att det konstruerade normalvärdet kan jämföras med exportpriset fritt fabrik.

(169)

Kommissionen konstaterade att det inte fanns någon ytterligare uppdelning lätt tillgänglig för Sucroal S.A.s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader från den colombianska databasen eller Orbis-databasen. Kommissionen noterade också att tribunalen i sin dom i målet CCCME (100), som meddelades efter domen i målet Sinopec, först erinrade om att en part som begär justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att göra normalvärdet och exportpriset jämförbara i syfte att fastställa dumpningsmarginalen enligt rättspraxis ska visa att dess påstående är berättigat. Bevisbördan för att de särskilda justeringar som anges i artikel 2.10 a–k i grundförordningen måste göras ligger hos dem som vill förlita sig på dem (101). Av detta följde i det fallet, liksom det gör i denna undersökning, att det var de berörda parternas sak att i enlighet med denna rättspraxis påvisa behovet av den justering som begärts till stöd för den bevisning som de lade fram under undersökningens gång (102).

(170)

Tribunalen slog därefter fast att även om det kan visa sig nödvändigt att göra justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till skillnader mellan exportpriset och normalvärdet som påverkar deras jämförbarhet, kan sådana avdrag inte göras för ett värde som har konstruerats och alltså inte är verkligt. Detta värde påverkas i allmänhet inte av faktorer som kan skada dess jämförbarhet, eftersom det har fastställts på konstlad väg (103). Liksom i CCCME-fallet inbegrep dessutom konstruktionen av normalvärdet per produkttyp i handelsledet fritt fabrik ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och det fanns inga tillgängliga uppgifter som visade att Sucroal S.A.:s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inkluderade de aktuella kostnaderna. Således, och med hänsyn tagen till kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av artikel 2.10 i grundförordningen (104), följde kommissionens metod den senaste rättspraxisen om ogrundade påståenden om att de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a a, som kommissionen anser vara rimliga för handelsledet från fabrik, omfattar transportkostnader.

(171)

Dessutom, och oavsett domen i CCCME-målet, skulle den föreslagna lösningen att de relevanta kostnadsposterna bibehålls i exportpriset inte lösa det problem som den exporterande producenten påpekat. Även om Sucroal S.A.:s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inkluderade de relevanta kostnadsposterna (vilket inte har visats) är det praktiskt taget omöjligt att värdet av dessa poster skulle vara jämförbart med värdet för de exporterande producenter som ingick i urvalet. Sådana värden skulle inte vara samma för ett företags inhemska försäljning och exportförsäljning. Detta gäller i ännu högre grad när uppgifter från två olika företag jämförs. Att ta bort dem skulle därför inte åtgärda den påstådda asymmetrin mellan normalvärdet och exportpriset. Påståendet avvisades därför.

(172)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: transport på inre vattenvägar, sjöfrakt och försäkring samt hantering och lastning.

(173)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(174)

Slutligen, i de fall där exportförsäljningen till unionen skedde via en närstående handlare gjordes justeringar i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen för det påslag som den närstående handlaren fick, eftersom denne utförde funktioner som liknade dem hos en agent som arbetar på provisionsbasis. Påslaget beräknades som summan av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst. Dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader baserades på uppgifter från den närstående handlaren. Vinsten på 6,89 % användes eftersom den hade ansetts rimlig i en tidigare undersökning rörande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Kina. (105)

(175)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(176)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(177)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingår i urvalet.

(178)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 78,4 %.

(179)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från leverantörer av specialiserad marknadsinformation om kinesisk handelsstatistik (se skäl 198).

(180)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall låg på grund av att importen från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring 47 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden.

(181)

Kommissionen erinrade om att den i tillkännagivandet om inledande (106) hade underrättat berörda parter om att underlåtenhet att samarbeta, eller endast delvis samarbeta, skulle kunna leda till att avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, vilket skulle kunna leda till mindre gynnsamma resultat för dessa parter. Med tanke på att de berörda parterna tydligt varnats för konsekvenserna av bristande samarbetsvilja och att graden av samarbetsvilja i detta fall var särskilt låg, ansåg kommissionen det lämpligt att fastställa den övriga antidumpningstullen på grundval av en representativ försäljningsvolym från Shougang Jingtang till unionen under undersökningsperioden. Denna försäljning ansågs vara en lämplig proxyvariabel för dumpningsbeteendet hos företag som valde att inte samarbeta.

(182)

Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes således till 280,3 %.

(183)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(184)

Den likadana produkten tillverkades av en unionsproducent under undersökningsperioden. Producenten utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(185)

Eftersom uppgifter om skadebedömningen endast härleddes från en unionsproducent ges siffrorna för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl. Indexen baseras dock på faktiska uppgifter och inte på intervallerna.

(186)

Den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden låg på mellan 10 000 och 12 000 ton. Kommissionen fastställde den faktiska produktionen på grundval av en kontroll av de reviderade rapporterna från den enda kända unionsproducenten, nämligen WeylChem Lamotte SAS.

(187)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(188)

Kommissionen konstaterade att en viss del av produktionen för den unionsproducent som ingick i urvalet var avsedd för företagsintern användning. Unionsindustrin använder en del av sin produktion av oxoättiksyra som mellanmaterial för att tillverka 2-kumaranon och i mindre utsträckning allantoin. Produkten levererades inom samma företag till redovisade internpriser motsvarande tillverkningskostnaden per enhet för vidare bearbetning i senare led. Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten.

(189)

För att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin har kommissionen samlat in uppgifter om all verksamhet rörande produkten och bedömt om produktionen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden.

(190)

Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om den öppna marknaden för oxoättiksyra. Dessa indikatorer är försäljningsvolymer och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolymer och exportpriser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde. I de fall där det var möjligt och motiverat jämförde kommissionen undersökningsresultaten med uppgifterna för den företagsinterna marknaden för att få en tydlig bild av unionsindustrins situation.

(191)

Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning. Dessa är produktion, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

(192)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) den enda kända unionsproducentens kontrollerade försäljning och ii) importen från det berörda landet och från alla övriga tredjeländer.

(193)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(194)

Oxoättiksyra säljs som två olika beredningar, dels en 50-procentig oxoättiksyralösning, dels kristaller av monohydratisk oxoättiksyra. För att jämföra de olika typerna av oxoättiksyra noterade kommissionen att ett ton oxoättiksyra vanligen innehåller 78,8 % oxoättiksyra medan ett ton oxoättiksyralösning vanligen innehåller 50 % oxoättiksyra. Kommissionen anser därför att ett ton oxoättiksyrakristaller motsvarar 1,576 ton oxoättiksyralösning. Eftersom Xinjiang Guolin är den enda kända producenten av oxoättiksyrakristaller har omräkningen endast tillämpats på den mängd kristaller som Xinjiang Guolin exporterar till EU.

(195)

På grundval av denna analys ökade förbrukningen på den öppna marknaden under undersökningsperioden, efter en liten minskning 2022 och en mer betydande minskning 2023 – sannolikt på grund av energikrisen som påverkade den kemiska industrin (107) , (108) – men var fortfarande 26 % lägre än 2021 års nivåer. Den totala förbrukningen i EU följde ett liknande mönster och var 28 % lägre än 2021 års nivåer.

(196)

Unionsproducenten använder en del av sin oxoättiksyreproduktion internt för att framställa produkter i senare led i produktionskedjan. Den företagsinterna marknaden minskade gradvis under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till en volymminskning på 37 %, i linje med den allmänna minskningen av den kemiska industrins produktion under skadeundersökningsperioden, se skäl 195.

(197)

Eftersom oxoättiksyra för närvarande omfattas av det övergripande KN-numret 2918 30 00 som omfattar ett flertal kemikalier var det inte möjligt att göra en bedömning av importstatistiken från Eurostat. Importstatistiken baserades i stället på uppgifter från en leverantör av specialiserad marknadsinformation om kinesisk handelsstatistik som klaganden prenumererar på, eftersom Kina är det enda land utanför EU som producerar oxoättiksyra, vilket är ett faktum som också bekräftas av användare i unionen.

(198)

Källan till uppgifterna om Kinas import kunde inte lämnas ut på begäran av uppgiftslämnaren. Kommissionen bekräftade dock klagandens uppgifter mot andra tillgängliga statistiska källor (Eurostat och Surveillance) samt mot de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenternas svar på stickprovsformulär och frågeformulär. [

(199)

Den kinesiska importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden (se tabell 2).

(200)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandelar

(201)

Tabell 3 visar en temporär minskning av importen från Kina 2023 som hänger samman med den totala minskningen av förbrukningen i unionen, vilket förklaras i avsnitt 4.3. Trots den minskade volymen ökade den kinesiska importens marknadsandel med 26 % under samma period. Tabellen visar också att trots att importen från Kina under skadeundersökningsperioden minskade med 2 273 ton, eller 13 %, till följd av den krympande marknaden, ökade marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen med 18 % (11 procentenheter) under samma period.

(202)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av den specialiserade marknadsinformation som beskrivs i skäl 197. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet.

(203)

Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (EUR/ton)

(204)

Det vägda genomsnittliga priset på den kinesiska importen ökade 2022, ett år som kännetecknades av exceptionellt höga sjöfraktskostnader. I och med återgången till normala transportvillkor återgick priset 2023 till nivåerna före containerkrisen, och under undersökningsperioden minskade det ytterligare. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga enhetspriset för den kinesiska importen med 9 %. De kinesiska importpriserna låg konstant under unionsindustrins försäljningspriser, såsom framgår av tabell 4 och tabell 8.

(205)

Kommissionen beaktade även andra effekter på priserna, framför allt att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Såsom nämns i skäl 226 ökade unionsindustrins produktionskostnader per enhet markant under skadeundersökningsperioden, dels på grund av indirekta kostnader per enhet och dels på grund av priserna på energi och råvaror. Eftersom priset på import från Kina minskade avsevärt under samma period (se skäl 204) kunde unionsindustrin inte höja sitt försäljningspris för att täcka produktionskostnaderna. Detta förhindrande av prishöjningar, som beskrivs i skäl 227, är ytterligare en bekräftelse på att den dumpade importen från Kina ledde till minskad lönsamhet för unionsindustrin.

(206)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(207)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. I synnerhet omvandlades kvantiteten i fast form som exporterades av Xinjiang Guolin till motsvarande kvantitet oxoättiksyralösning baserat på halten oxoättiksyra i lösningen. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Det visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 13 % och 30 % för importen från Kina till unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för 100 % av de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet.

(208)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(209)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makro- och mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagomålet och den kända unionsproducentens svar på frågeformuläret. Eftersom inga andra unionsproducenter är kända för kommissionen ansågs båda uppsättningarna uppgifter vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(210)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(211)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(212)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(213)

Under skadeundersökningsperioden krympte den fria marknaden påtagligt under 2023, för att sedan stabiliseras 26 % under 2021 års nivå under undersökningsperioden (se tabell 2). Unionens produktion hade minskat betydligt under 2022 och ännu mer under 2023, medan den dumpade importen ökade under 2022 och inte påverkades lika kraftigt av marknadsnedgången under 2023, med en ökad marknadsandel på unionsindustrins bekostnad som följd. Under undersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionsvolym endast marginellt, trots att den sänkte priset med 28 procentenheter (se tabell 8). Även på denna prisnivå konkurrerade unionsindustrin med dumpad import från Kina, var priser från 2021 och under hela undersökningsperioden låg betydligt lägre än unionsindustrins produktionskostnader. Eftersom produkten inte kan lagras under långa tidsperioder och eftersom lagringskapaciteten är begränsad, var unionsindustrin tvungen att justera produktionen till lägre volymer. Detta minskade i sin tur kapacitetsutnyttjandet avsevärt.

(214)

Den rapporterade produktionskapaciteten avser den installerade kapaciteten för oxoättiksyra. Genom samma produktionsmetod framställs också oxalsyra som en biprodukt av produktionen av oxoättiksyra. Produktionen av oxalsyra minskade i samma takt som produktionen av oxoättiksyra. Eftersom priset är mycket lägre har denna minskning ingen nämnvärd betydelse.

(215)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6 –

Försäljningsvolym och marknadsandel

(216)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade markant under 2022, följt av en ännu större minskning under 2023. Under undersökningsperioden ökade försäljningen på den öppna marknaden jämfört med 2023, men låg endast strax över hälften av försäljningsvolymen under 2021.

(217)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel av förbrukningen på den öppna marknaden i unionen betydligt 2022 och 2023. Genom att erbjuda priser som var 20 % lägre än produktionskostnaden under undersökningsperioden (tabell 8) kunde unionsindustrin återta 5 % av marknaden under undersökningsperioden, vilket ledde till en förlust av marknadsandelar på 30 % under skadeundersökningsperioden.

(218)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen minskade med 26 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 48 % (se tabell 6). Detta ledde till en betydande 30-procentig minskning av unionsindustrins marknadsandel. Omvänt ökade marknadsandelen för den dumpade importen från Kina med 18 % under skadeundersökningsperioden (se tabellerna 3 och 6).

(219)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(220)

Unionsindustrin minskade sin personalstyrka under skadeundersökningsperioden, eftersom dess produktions- och försäljningsvolymer minskade. Det bör dock noteras att även om produktionsvolymerna var betydligt lägre under undersökningsperioden till följd av den mycket låga försäljningsvolym som orsakats av den dumpade importen, valde den kända unionsproducenten att behålla alla anställda med anknytning till produktionsförfarandet, eftersom den befintliga personalstyrkan motsvarade det absoluta minimum som behövdes, och skar endast ned på administrations- och ledningspersonal. På grund av trycket från den dumpade importen meddelade företaget emellertid i december 2024 att personalstyrkan vid anläggningen kommer att reduceras dramatiskt till följd av den minskade försäljningen av oxoättiksyra, med resultatet att runt 100 av de totalt 400 arbetstillfällena vid anläggningen kommer att försvinna.

(221)

Produktiviteten utvecklades på samma sätt som produktionen under skadeundersökningsperioden, dvs. den minskade avsevärt 2022, minskade ännu kraftigare 2023 och stabiliserades under undersökningsperioden. Den kända unionsproducentens beslut att inte säga upp anställda trots att produktionen minskat påverkar den indikator som observerades under denna period.

(222)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(223)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(224)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(225)

Försäljningspriserna både på den företagsinterna och på den öppna marknaden ökade betydligt 2022, i linje med ökningen av kostnaden per enhet. Trots de fortsatta prisökningarna sjönk försäljningspriserna på den öppna marknaden under 2023 jämfört med 2022, men förblev mycket högre än under 2021, vilket ledde till en betydande förlust av marknadsandelar till kinesiska konkurrenter vars priser var mycket lägre under hela skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 4 och tabell 8. Mot bakgrund av denna konkurrens sänkte unionsindustrin priset på den öppna marknaden ytterligare under undersökningsperioden, vilket ledde till ett försäljningspris som var mycket lägre än kostnaden per enhet och endast 12 % högre än priset under 2021. Å andra sidan var det företagsinterna priset 38 % högre än 2021, vilket återspeglar kostnadsökningen på 45 % under samma period.

(226)

Produktionskostnaden per enhet ökade betydligt under 2022 och ytterligare under 2023, och minskade sedan under undersökningsperioden. När det gäller 2022 var de viktigaste drivkrafterna de ökade kostnaderna för energi och råvaror och den minskning av produktionen som följde av att försäljningsvolymerna minskat, såsom framgår av tabell 6. Under 2023 var denna effekt mycket påtaglig, eftersom samma arbetskraft och samma anläggningar tillverkade ungefär hälften så stora kvantiteter, på grund av minskningen av marknaden och konkurrensen från den dumpade importen. Under undersökningsperioden minskade trycket från råvaror och energi, och försäljningen och produktionen ökade något jämfört med 2023, vilket ledde till en liten kostnadsminskning, men kostnaden per enhet var ändå 45 % högre än 2021.

(227)

Under hela skadeundersökningsperioden sjönk marginalen mellan det genomsnittliga försäljningspriset per enhet och produktionskostnaden per enhet, som till en början låg på en lönsam nivå, först till noll för att sedan i allt högre grad bli negativ. Detta skedde eftersom unionsindustrin inte kunde höja priserna för att kompensera för de stigande kostnaderna på grund av den kraftiga ökningen av dumpad import.

(228)

Unionsproducentens genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(229)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 16 %, i linje med arbetskraftskostnadernas ökning per år i Frankrike (109).

(230)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(231)

Produktionen sker i partier och oxoättiksyra kan inte lagras någon längre tid. Eftersom lagringskapaciteten är begränsad är lagernivån relativt stabil i förhållande till produktionen. På grund av den kraftigt minskade försäljningen på den öppna marknaden fördubblades dock de utgående lagren 2023 och återgick inte till de tidigare nivåerna förrän unionsindustrin sänkte sina priser till kostnadsnivå.

(232)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(233)

Lönsamheten låg på en sund nivå under skadeundersökningsperiodens två första år, men vändes till mycket stora förluster under undersökningsperioden till följd av den fortsatta ökningen av den dumpade importen och lägre priser, vilket ledde till lägre försäljning och en kraftigt minskad produktion.

(234)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades på ungefär samma sätt som lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden, med en kraftig minskning 2022 och betydande negativa värden för 2023 och under undersökningsperioden.

(235)

Inga investeringar registrerades 2021, men under 2022 föranledde den gröna omställningen och behovet av att sänka energikostnaderna unionsindustrin att uppgradera anläggningar och maskiner för att öka effektiviteten och på så sätt öka produktiviteten. De resurser som skapades genom investeringarna kom inte till användning och den förväntade ökningen av lönsamheten till följd av lägre produktionskostnader uteblev, eftersom efterfrågan minskade.

(236)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I likhet med lönsamheten låg räntabiliteten på en sund nivå 2021, för att sedan vända kraftigt nedåt 2022 och nå en betydande negativ nivå under undersökningsperioden.

(237)

Den kända unionsproducentens kapitalanskaffningsförmåga begränsades kraftigt eftersom företagets kassaflöde och lönsamhet nådde betydande negativa nivåer under undersökningsperioden efter en 53-procentig minskning av produktionen.

(238)

Unionsindustrin uppvisade goda resultat i början av skadeundersökningsperioden, med skadeindikatorer på generellt sunda nivåer under 2021. Fram till 2022 utnyttjade unionsindustrin sin produktionskapacitet och hade en sund lönsamhetsnivå.

(239)

I och med ökningen av den lågt prissatta importen från Kina minskade dock under 2022 försäljningen, marknadsandelen och lönsamheten, och i samband med detta även produktiviteten. Under 2023 ledde inflödet på EU-marknaden av import från Kina till kraftigt dumpade priser samt en minskning av efterfrågan till en kraftig försämring av unionsindustrins läge på marknaden, med en tydlig omsvängning avseende lönsamhet och kassaflöde. Under undersökningsperioden blev försämringen, trots en viss ökning av försäljningen och produktionen till följd av ökad efterfrågan, än mer påtaglig när samtliga skadeindikatorer (i synnerhet lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet) nådde betydande negativa nivåer.

(240)

Unionsindustrin ställdes inför ökade produktionskostnader, som den på grund av prisunderskridandet i importen från Kina inte kunde föra vidare i form av prishöjningar, se skäl 224–227. I slutet av 2022 började unionsindustrin tappa försäljningsvolymer, vilket även återspeglades i förlust av marknadsandelar motsvarande 11 procentenheter eller 30-procentig minskning under skadeundersökningsperioden. Som reaktion blev unionsindustrin tvungen att minska sin produktion med 53 %.

(241)

Importvolymen från Kina minskade visserligen med 13 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden, men eftersom förbrukningen minskade ännu mer (–26 %) ökade marknadsandelen med 18 % eller 11 procentenheter. Priserna på importen från Kina ökade inledningsvis med 9 % 2022. Under 2023 sjönk dock priserna på importen från Kina till en nivå som låg 3 % under 2021 års nivå, för att sedan minska ytterligare under undersökningsperioden till en nivå som låg 9 % under 2021 års priser. På grund av den kinesiska importens låga priser var unionsindustrin tvungen sälja till priser som låg mycket under produktionskostnaderna (vilka ökade till följd av högre råvaru- och energipriser), vilket resulterade i förluster och ledde till en 53-procentig minskning av produktionen.

(242)

De enda skadeindikatorer som inte uppvisade någon betydande försämring under skadeundersökningsperioden var produktionskapacitet, unionsindustrins försäljningspriser och totala investeringar. Kapaciteten förblev stabil, eftersom inga ändringar genomfördes i produktionsförfarandet under undersökningsperioden. Försäljningspriserna steg 2022 för att sedan falla under 2023 och under undersökningsperioden, vilket sammantaget ledde till en 12-procentig ökning av försäljningspriserna under skadeundersökningsperioden. På grund av den dumpade importen var prisökningen på 12 % mycket lägre än ökningen av enhetskostnaden på 45 %, vilket ledde till att priset under undersökningsperioden låg cirka 20 % lägre än produktionskostnaden. Den minskade och alltmer negativa marginalen mellan försäljningspris och kostnad per enhet ledde till en kraftig omsvängning i lönsamheten och kassaflödet. Den totala investeringen var positiv på grund av ett energibesparingsprojekt som utformades och inleddes före den betydande försämringen av industrins framtidsutsikter. På grund av situationen på marknaden ledde detta projekt dock inte till den förväntade förbättringen av lönsamheten.

(243)

Sammanfattningsvis sammanföll en 35-procentig ökning av importen från Kina till priser som minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden och avsevärt underskred unionens försäljningspriser med en dramatisk omsvängning i unionsindustrins resultat för skadeindikatorerna, vilket kulminerade i betydande förluster och i en halvering av produktionen under skadeundersökningsperioden.

(244)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(245)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet hade vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: minskad efterfrågan, unionsindustrins exportresultat, företagsintern användning och kostnadsökningar avseende råvaror och energi.

(246)

Såsom anges i avsnitt 4.4.1 ökade marknadsandelen för den dumpade importen av oxoättiksyra med 18 % (eller 11 procentenheter) under skadeundersökningsperioden. Under samma period minskade unionsindustrins försäljningsvolym med 48 % och dess marknadsandel med 30 % (eller 11 procentenheter), se skälen 215–217.

(247)

Såsom framgår av avsnitt 4.4.2 underskred den kinesiska importen avsevärt unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, vilket ledde att unionsindustrins situation försämrades alltmer. Den kinesiska importen innebar också att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under undersökningsperioden, då unionsindustrin inte kunde sälja till priser som översteg produktionskostnaderna på grund av prispressen från den dumpade importen (avsnitt 4.5.3.1).

(248)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en betydande ökning av marknadsandelen för dumpad import från Kina till priser som avsevärt underskred unionspriserna vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(249)

Det finns inga andra producenter av den berörda produkten i något tredjeland, se skäl 197. Unionsindustrin vållas alltså ingen skada av vare sig importvolymer eller importpriser från andra tredjeländer.

(250)

Exportvolymen för den kända unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Exportresultat för unionsproducenten

(251)

Unionsindustrins exportvolym motsvarade 72–82 % av den inhemska försäljningen på unionsmarknaden 2021–22 och 85–95 % av det inhemska försäljningspriset. Exportvolymen följde en nedåtgående trend och motsvarade senare under 2023 och under undersökningsperioden 55–56 % av unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden. Det genomsnittliga försäljningspriset för exporten följde också en liknande trend som den inhemska försäljningen och ökade till följd av högre produktionskostnader, för att sedan sjunka till följd av konkurrens från kinesiska exportörer på dessa marknader.

(252)

Förenta staterna och Förenade kungariket har varit unionsindustrins överlägset viktigaste exportmarknader, och den främsta orsaken till den minskade exporten var en ökning av importen från Kina, som exempelvis resulterade i att man förlorade viktiga kunder i Förenade kungariket. Undersökningen visade att den kinesiska exporten till marknader i tredjeländer, inbegripet Förenta staterna, också säljs till priser som ligger under normalvärdet. Unionsindustrin kunde därför inte konkurrera med den försäljningen på dessa marknader.

(253)

Den minskade exportvolymen hade en negativ inverkan på unionsproducentens produktionsvolym och kapacitetsutnyttjande, vilket ytterligare bidrog till en betydande ökning av unionsproducentens fasta kostnader per producerad enhet.

(254)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats.

(255)

Såsom anges i skäl 226 ökade unionsindustrins tillverkningskostnader främst på grund av prisökningar på energi. Fram till 2022 kunde unionsindustrin i viss utsträckning höja sina priser som svar på de ökade produktionskostnaderna. Under 2023 och undersökningsperioden, när energipriserna hade börjat normaliseras, var det dock fortfarande inte möjligt att sätta ett lönsamt försäljningspris, till följd av de sjunkande priserna på importen från Kina (se skäl 201 och 204). Dessutom hade projektet för att förbättra effektiviteten och därmed minska kostnaderna inte börjat genomföras under undersökningsperioden. Unionsindustrin skulle då ha varit tvungen att sänka sina försäljningspriser till en nivå som understeg produktionskostnaderna för att kunna fortsätta sälja. Kostnadsökningen försvagade därför inte orsakssambandet.

(256)

Såsom anges i avsnitt 4.5.2 fluktuerade EU-marknaden under skadeundersökningsperioden och krympte med 28 % under undersökningsperioden jämfört med 2021. Oavsett marknadsfluktuationerna fortsatte den kinesiska importens andel att öka även under de perioder då marknaden krympte, och EU-industrin kunde inte behålla sin marknadsandel. En minskning av unionsindustrins försäljningsvolymer i proportion till den minskade efterfrågan skulle ha varit i storleksordningen 2 000–3 000 ton, medan den nu, på grund av den motsatta utvecklingen av importen från Kina, uppgick till 5 000–6 000 ton. Den minskade efterfrågan på marknaden försvagade därför inte orsakssambandet.

(257)

De kvantiteter som var avsedda för företagsintern användning och de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för företagsintern användning för den unionsproducent som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Företagsintern användning

(258)

Den företagsinterna marknaden krympte gradvis sett till kvantitet, med en 37-procentig minskning under skadeundersökningsperioden. Volymminskningen var dock mindre jämfört med den 47-procentiga minskningen på den mycket större öppna marknaden som påverkades direkt av trycket från den kinesiska importen. Den snabbare minskningen av försäljningen ledde alltså till att den företagsinterna marknadens andel av EU-industrins produktion ökade. Priset sjönk inte heller lika snabbt på marknaden för företagsintern användning. Nedgången på den företagsinterna marknaden försvagade därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och skadan.

(259)

Andra faktorers påverkan kan anses förvärra effekten av den skada som den dumpade importen vållar unionen. Den kraftiga minskningen i lönsamhet för unionsindustrin berodde inte på själva produktionskostnaden eller marknadens fluktuationer, utan snarare på att industrin inte kunde höja priserna eller öka försäljningen på unionens öppna marknad (dess överlägset mest betydande avsättningsmöjlighet) för att matcha kostnaderna.

(260)

Såsom anges i skälen 232–237 försämrades unionsindustrins resultat från och med 2022, vilket dramatiskt förstärktes 2023 och under undersökningsperioden, vilket framgår av praktiskt taget alla skadeindikatorer, särskilt lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet som nådde betydande negativa nivåer.

(261)

Detta sammanföll med en 18-procentig ökning av marknadsandelen för importen från Kina till priser som minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden och väsentligt underskred unionsindustrins försäljningspriser. Den kinesiska importen pressade också ned unionsindustrins priser under undersökningsperioden.

(262)

Kommissionen särskiljde och avgränsade effekterna av faktorer – såsom import från andra länder, exportresultat, kostnadsökningar, minskad efterfrågan och företagsintern användning – som kunde påverka unionsindustrins situation från de skadevållande verkningarna av den dumpade importen. Dessa faktorer hade emellertid endast en begränsad eller obefintlig inverkan på unionsindustrins negativa utveckling.

(263)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede av undersökningen slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan utgörs främst av minskad försäljningsvolym, lönsamhet, produktion, marknadsandel, produktivitet och räntabilitet samt minskat kapacitetsutnyttjande.

(264)

I det aktuella ärendet hävdade klaganden att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(265)

För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen.

(266)

Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras målunderskridandemarginal.

(267)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(268)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(269)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Eftersom unionsindustrin led förluster under 2023 och i ännu högre grad under undersökningsperioden fastställde kommissionen ett vinstmål på 8,7 %, vilket är industrins genomsnittliga vinstmarginal för försäljning av den likadana produkten på unionsmarknaden under 2021 och 2022, de senaste två åren då industrin gick med vinst.

(270)

På grundval av detta ligger det icke-skadevållande priset på mellan 2 500 och 3 800 euro per ton när den ovannämnda vinstmarginalen på 8,7 % tillämpas på unionsproducentens produktionskostnader under undersökningsperioden, för varje enskild produkttyp. Exportpriserna justerades för tull (6,5 %) och för de kostnader efter import som uppgavs i svaren på frågeformuläret.

(271)

Unionsindustrin gjorde inga påståenden i enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen gällande framtida kostnader för unionsindustrin till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, eller av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Därför gjordes inga justeringar av det icke-skadevållande pris som nämns i föregående skäl.

(272)

Kommissionen fastställde därefter marginalen för målprisunderskridande på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenten sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. Kommissionen behövde inte beräkna marginalen för målprisunderskridande för icke samarbetsvilliga företag eftersom betydande snedvridningar konstaterats enligt artikel 7.2a.

(273)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. Därför undersöker kommissionen, i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen, om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan ska den beakta huruvida det finns råvarurelaterade snedvridningar med avseende på den berörda produkten.

(274)

Enligt bevisningen i klagomålet är acetaldehyd och monoetylenglykol, som står för 20 % till 30 % respektive 30 % till 40 % av produktionskostnaden för oxoättiksyra, föremål för nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning i Kina.

(275)

Som meddelades i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen därför, i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen, verkningarna av de råvarurelaterade snedvridningarna på tillverkningen av oxoättiksyra Kina.

(276)

Kommissionen identifierade först de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av den berörda produkten av var och en av de exporterande producenterna i urvalet. De huvudsakliga råvarorna ansågs vara de råvaror som sannolikt står för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Kommissionen fastställde att den exporterande producenten Hubei Hongyuan använder monoetylenglykol som huvudsaklig råvara för att framställa glyoxal. Hubei Hongyuan använder inte acetaldehyd i sin tillverkningsprocess. Kommissionen noterade också att den exporterande producenten Xinjiang Guolin använder en annan produktionsmetod, såsom beskrivs i skäl 133, och använder maleinsyraanhydrid som huvudsaklig råvara. I klagomålet har ingen skillnad gjorts mellan de olika produktionsmetoder som används av de två exporterande producenterna i urvalet. Eftersom maleinsyraanhydrid är den huvudsakliga råvaran i Xinjiang Guolins tillverkningsprocess analyserade kommissionen emellertid också den potentiella snedvridningen rörande denna råvara i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(277)

Kommissionen undersökte därefter huruvida någon av de huvudsakliga råvaror som används i produktionen av den berörda produkten är snedvriden genom åtminstone en de åtgärder som förtecknas i artikel 7.2a i grundförordningen, dvs. följande: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på hemmamarknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål. För detta ändamål använde kommissionen TransCustoms Database (110).

(278)

Kommissionen fastställde att de råvarurelaterade snedvridningarna bland annat består av nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning. Kommissionen har identifierat två viktiga råvaror, som står för mer än 17 % av de icke snedvridna produktionskostnaderna, där den kinesiska mervärdesskatten endast delvis återbetalas. För maleinsyraanhydrid och monoetylenglykol är mervärdesskattesatsen vid export 13 % medan mervärdesskatterabatten vid export endast är 10 %. Därför är 3 % av exportmervärdesskatten för dessa råvaror inte återbetalningsbar och därför inte föremål för nedsättning av mervärdesskatteåterbetalning vid export.

(279)

Därefter jämförde kommissionen priset på monoetylenglykol med priserna på den representativa internationella marknaden. De enhetspriser för maleinsyraanhydrid och monoetylenglykol som de exporterande producenterna uppgav var betydligt lägre (50–60 % respektive 10–20 %) än importpriserna för dessa råvaror i Colombia.

(280)

Slutligen undersökte kommissionen om någon av de råvaror som påverkades av åtgärderna (se skäl 276) stod för minst 17 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Vid denna beräkning användes ett icke snedvridet pris för monoetylenglykol och maleinsyraanhydrid, såsom detta fastställs i skäl 123. Såsom anges i skäl 275 använder ingen av de kinesiska exporterande producenter som ingår i urvalet acetaldehyd i sina tillverkningsprocesser. Kommissionen analyserade därför inte den eventuella förekomsten av snedvridningar för acetaldehyd. Kommissionen fastställde att monoetylenglykol enskilt svarar för över 17 % av den exporterande producenten Hubei Hongyuans produktionskostnad, och att maleinsyraanhydrid enskilt svarar för över 17 % av den exporterande producenten Xinjiang Guolins produktionskostnad.

(281)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att maleinsyraanhydrid och monoetylenglykol är föremål för snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(282)

I enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen om den med säkerhet kunde fastslå att det låg i unionens intresse att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen med avseende på Xinjiang Guolin. En analys av unionens intresse enligt artikel 7.2a var inte nödvändig för Hubei Hongyan eftersom skademarginalen var högre än dumpningsmarginalen och tullen därför begränsades av den konstaterade dumpningsmarginalen.

(283)

Fastställandet av unionens intresse baserades på en bedömning av all information som var relevant för denna undersökning, däribland exportlandets outnyttjade kapacitet, konkurrensen om råvaror och effekterna på unionsföretagens leveranskedjor.

(284)

Enligt de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga producenterna finns det redan en betydande outnyttjad kapacitet, motsvarande över 7 500 ton, i Kina. De ytterligare tullar på 10 % som Förenta staterna nyligen infört på kinesiska produkter skulle kunna leda till att exporten omdirigeras från Förenta staterna till unionen (111). Dessutom har en av de största kinesiska exportörerna av oxoättiksyra, Hubei Shunhui Biotechnology Company, aviserat expansionsplaner som syftar till att öka företagets produktionsvolym med 20 000 ton per år och söker investerare för detta expansionsprojekt, vilket anges i klagomålet (112).

(285)

Då det saknas samarbetsvilja avseende över 50 % av importen från Kina kan man dessutom dra slutsatsen att den kinesiska kapacitet som kan riktas mot unionsmarknaden skulle kunna vara avsevärd.

(286)

Eftersom den öppna marknaden för oxoättiksyra uppgår till runt [20 900–22 900] ton drog kommissionen slutsatsen att de betydande kapacitetsökningarna i Kina, om de används, kan öka tillgången till den undersökta produkten, pressa ner priserna och därigenom underminera åtgärdernas effektivitet om de inte fastställs till en nivå som motsvarar dumpningen.

(287)

Vad gäller konkurrens om råvaror inkom de kinesiska myndigheterna inte med någon information om marknaden för de råvaror för vilka det förekommer en snedvridning i Kina, vilket anges i skäl 31. Såsom anges i avsnitt 3.2.1 ansågs den kinesiska råvarumarknaden vara snedvriden.

(288)

Kommissionen fastställde att enhetspriserna för maleinsyraanhydrid och monoetylenglykol, som utgör mer än 17 % av de icke snedvridna produktionskostnaderna, som de exporterande producenterna uppgav var betydligt lägre (50–60 % respektive 10–20 %) än importpriserna för dessa råvaror i det aktuella representativa landet (Colombia) (se skäl 280). När det gäller konkurrensen om maleinsyraanhydrid fastställde kommissionen att priset per enhet för denna råvara i Kina, enligt uppgifter från Xinjiang Guolin, endast var ungefär hälften av priset per enhet i Colombia.

(289)

Kommissionen fastställde i skäl 278 att de råvarurelaterade snedvridningarna bland annat består av nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning. För maleinsyraanhydrid och monoetylenglykol är mervärdesskattesatsen vid export 13 % medan mervärdesskatterabatten vid export är endast 10 %. Därför är 3 % av exportmervärdesskatten för dessa råvaror inte återbetalningsbar och är därför föremål för nedsättning av mervärdesskatteåterbetalning vid export. Genom att på konstlad väg öka tillgången på råvaror utövar Kinas regering ett nedåtgående tryck på priserna på inhemsk maleinsyraanhydrid och monoetylenglykol. De kinesiska producenterna betalar mindre för inhemska insatsvaror än vad de skulle ha behövt betala om exportrestriktionen inte hade funnits. Detta skapar en konkurrensnackdel för unionsindustrin jämfört med de exporterande producenterna i Kina.

(290)

Detta skapar en konkurrensnackdel för unionsindustrin jämfört med de exporterande producenterna i Kina. Kommissionen drog därför slutsatsen att monoetylenglykol visserligen finns tillgängligt för unionsindustrin, men till ett högre pris än för konkurrenterna i Kina. Unionsindustrin har därför en ofördelaktig ställning jämfört med de kinesiska exporterande producenterna.

(291)

Kommissionen undersökte effekten av nivån på åtgärderna på situationen för unionens leveranskedjor. Såsom förklaras i skäl 197 tillverkas oxoättiksyra endast i Kina och unionen. Importen av oxoättiksyra från Kina uppgår till omkring 16 000 ton. Enligt den information som samlats in av användarna i unionen och unionsindustrin motsvarar den produkt som köps i Kina den produkt som köps från unionsindustrin. Endast en användare, L. Brüggemann, uppgav att de importerar oxoättiksyra av en viss kvalitet från Kina som enligt företaget inte kan köpas in från unionsindustrin och begärde därför begärde undantag för slutanvändning. Såsom förklaras i skälen 22–28 kunde kommissionen inte bekräfta deras påstående att den produkt som de importerar skiljer sig från unionsprodukten.

(292)

Två av de användare som lämnade synpunkter, Deretil S.A. (Deretil) och Laboratorios Jaer, hävdade att åtgärderna skulle ge klaganden en monopolställning som sannolikt skulle öka kostnaderna för användarna och även äventyra leveranskedjan, och hävdade att unionsindustrin inte kan täcka efterfrågan.

(293)

Kommissionen noterade att med tanke på den outnyttjade kapaciteten under undersökningsperioden (se skäl 213) skulle unionsindustrin kunna täcka omkring [90 %–95 %] av denna import. Den siffran är nu sannolikt ännu högre, eftersom unionsindustrins export till Förenade kungariket har minskat kraftigt efter undersökningsperioden. Vidare har de provisoriska antidumpningstullarna för Hubei Honguyuan och andra samarbetsvilliga producenter, vilka tillsammans står för nära 40 % av importen från Kina, fastställts till en nivå som motsvarar den mycket lägre dumpningsmarginalen. Mot bakgrund av ovanstående bedömde kommissionen att användare i senare led i EU skulle kunna anpassa sina försörjningskällor. Dessutom skulle unionsindustrins förlust av marknaden göra Kina till den enda källan för oxoättiksyra, vilket är en kritisk kemikalie vid framställning av produkter såsom antibiotika. Följaktligen avvisades påståendena.

(294)

Deretil också hävdade också att unionsindustrin och Deretil konkurrerar på marknaden för produktion av allantoin. Om höga antidumpningsåtgärder skulle införas skulle det missgynna deras ställning gentemot klaganden. Kommissionen konstaterade att produktionen av allantoin står för en mycket liten del av den företagsinterna användningen av oxoättiksyra inom unionsindustrin, samt, framför allt, att den aktuella mängden är mycket liten jämfört med den mängd oxoättiksyra som Deretil (en av de största användarna i EU) förbrukar. Inverkan av unionsindustrins allantoinproduktion på Deretils konkurrenskraft kan därmed förväntas vara begränsad.

(295)

Kommissionen fortsatte sedan att uppskatta inverkan på lönsamheten för nedströmsanvändarna på grundval av svaren på frågeformuläret från de samarbetsvilliga användarna Deretil, Trade Corporation, Nouryon och L. Brüggemann. Laboratorios Jaer besvarade inte frågeformuläret. Förutsatt att användarna i enlighet med antagandet ovan vid införandet av åtgärder övergår till att köpa från exporterande producenter med låga tullsatser och från unionsproducenten resulterar åtgärdernas effekt på deras lönsamhet inte i förluster, vilket innebär att de kommer att kunna absorbera effekten av åtgärderna.

(296)

Efter att ha beaktat alla uppgifter som är relevanta för denna undersökning drog kommissionen slutsatsen att det helt klart ligger i unionens intresse att fastställa beloppet för provisoriska tullar med avseende på Xinjiang Guolin i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen.

(297)

Mot bakgrund av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen, i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen, att det låg i unionens intresse att fastställa nivån på den provisoriska tullen på grundval av dumpningsnivån, med förbehåll för de ytterligare överväganden inom ramen för artikel 21 som anges i avsnitt 7.2.

(298)

Efter att ha bedömt unionens intresse i enlighet med artikel 7.2b i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte låg i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(299)

Den enda producenten av oxoättiksyra i unionen lämnade in klagomålet (se skäl 2), samarbetade fullt ut i undersökningen och uttryckte ett intresse för att åtgärder skulle införas.

(300)

Undersökningen har visat att unionsproducenten lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import underskred under alla omständigheter unionsproducentens priser avsevärt, förhindrade väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum – vilket framgår av de konstaterade marginalerna för målprisunderskridande – och orsakade betydande förluster av marknadsandelar och vinster mot slutet av skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden, såsom beskrivs närmare i avsnitt 5.

(301)

Införandet av åtgärder skulle sannolikt förhindra en ytterligare ökning av importen från Kina till mycket låga priser. Utan åtgärder kommer de kinesiska producenterna att fortsätta att dumpa den berörda produkten på unionsmarknaden och hindra unionsindustrin från att återuppta full produktion, från att sälja till ett lämpligt pris och från generera en tillräcklig vinst, och därmed orsaka ytterligare väsentlig skada för unionsindustrin.

(302)

Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att införa åtgärder på import med ursprung i Kina.

(303)

Kommissionen mottog inga svar från unionsimportörer eller unionshandlare på det särskilda frågeformuläret.

(304)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är osannolikt att införandet av antidumpningstullar på oxoättiksyra med ursprung i Kina kommer att ha någon permanent inverkan på importörernas eller handlarnas lönsamhet.

(305)

Sex användare av den undersökta produkten gav sig till känna under undersökningen. Fyra användare – Deretil, Trade Corporation, Nouryon och L. Brüggemann – besvarade frågeformuläret. Laboratorios Jaer och Syensco inkom endast med en skriftlig inlaga.

(306)

De användare som bidrog till undersökningen stod för ungefär 60 % av importen av den berörda produkten. Graden av deltagande bedömdes på grundval av de uppgifter som angetts i svaren på frågeformuläret och storleken på EU-importen enligt tabell 3.

(307)

Användarna Deretil och Laboratorios Jaer, som är verksamma främst inom antibiotikaproduktion respektive specialiserade gödselmedel, och som tillsammans står för omkring 50 % av importen och den totala förbrukningen i EU, motsatte sig införandet av åtgärder. Båda noterade att åtgärderna skulle öka deras kostnader och ge klaganden en monopolställning som möjliggör ytterligare prishöjningar från klagandens sida samt dessutom äventyra leveranskedjan i Europa, eftersom klaganden inte har kapacitet att tillgodose hela efterfrågan samtidigt som klaganden och de kinesiska producenterna är de enda källorna till oxoättiksyra.

(308)

När det gäller effekterna på säkerheten i leveranskedjan noterade kommissionen i avsnitt 7.1.3 att unionsindustrin har betydande outnyttjad kapacitet och att denna outnyttjade kapacitet sannolikt kommer att öka på grund av den förväntade minskningen av dess export. I vilket fall som helst blockerar antidumpningsåtgärderna inte importen utan återupprättar rättvisa handelsvillkor för alla parter; industrin i senare led skulle fortfarande kunna köpa in råvaror från Kina, så unionsindustrin skulle inte få någon monopolställning. Omvänt skulle Kina, om unionsindustrin försvann, utgöra den enda källan till oxoättiksyra, en kemikalie av kritisk betydelse för antibiotikaproduktion, som är den viktigaste sektorn för Deretil, den största kända användaren på EU-marknaden.

(309)

Deretil noterade också att de konkurrerar med klaganden när det gäller produktion av allantoin. Såsom förklaras i skäl 294 lämnade klaganden uppgifter som visade att deras företagsinterna användning av oxoättiksyra för allantoinproduktion endast står för 1 % av deras produktion av oxoättiksyra, trots att försäljningen av den undersökta produkten på unionsmarknaden har minskat. Eftersom tullar skulle leda till ett mindre skadevållande pris för den undersökta produkten på EU-marknaden är det därför osannolikt att klaganden skulle öka produktionen av allantoin. Dessutom är de kvantiteter som unionsindustrin använder för allantoinproduktion flera storleksordningar mindre än Deretils förbrukning av oxoättiksyra, vilket innebär att allantoinproduktionen skulle ha en mycket begränsad, om ens någon, effekt på ärendet.

(310)

Den oro som Deretil och Laboratorios Jaer uttryckte för att de ökade kostnaderna till följd av ett införande av åtgärder skulle påverka EU-industriernas konkurrenskraft gentemot internationella konkurrenter upprepades även av andra användare. Nouryon, ett företag verksam inom produktion av gödselmedel och en av de största användarna av EU-producerad oxoättiksyra, nämnde konkurrenskraften som en källa till oro, men motsatte sig inte åtgärderna. Detsamma gällde Syensco, den enda klaganden i det parallella antidumpningsärendet beträffande import av vanillin från Kina (113). De hävdade att åtgärderna skulle göra det svårare för dem att återuppta produktionen vid sin anläggning (som i nuläget har stoppats på grund av den dumpade importen från Kina), men motsatte sig inte åtgärderna.

(311)

L. Brüggemann hade också invänt mot tullarna och hävdade att de måste köpa in en specifik teknisk kvalitet av oxoättiksyra från Kina, eftersom den inte är tillgänglig i unionen och att tullarna därför avsevärt skulle påverka deras lönsamhet. Såsom förklaras i skäl 291 begärde de ett undantag för slutanvändning. Kommissionen uppskattade att åtgärderna endast skulle ha en begränsad inverkan på företagets lönsamhet och kunde inte bekräfta L. Brüggemanns påstående att den importerade produkten skiljer sig från unionsprodukterna. Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen preliminärt begäran om ett undantag för slutanvändning.

(312)

Kommissionen analyserade inverkan av införandet av tullar på användarnas lönsamhet på grundval av de besvarade frågeformulären samt på tillgängliga uppgifter om kapacitet och marknadens utveckling. Såsom anges i skäl 295 visar kommissionens analys att alla fyra användarna skulle kunna förbli lönsamma om deras inköp omdirigerades till producenter med lägre tullar, även om åtgärder införs på nivån i artikel 7.2a.

(313)

Sammanfattningsvis är åtgärderna nödvändiga för att unionsindustrin ska kunna återta marknadsandelar och återfå lönsamheten. De importerande användarna skulle få en kostnadsökning när de köper in oxoättiksyra från Kina och till följd av detta en viss lönsamhetsminskning, som skulle variera beroende på deras produktionsförfaranden och inköpsstrategier. Riskerna skulle mildras av unionsindustrins fria tillgängliga kapacitet. Återställandet av sund konkurrens och lika villkor skulle också säkerställa att användarna kan köpa lokalt. Om inga åtgärder infördes skulle i stället Kina få en monopolställning, vilket skulle göra användarna helt beroende av utomeuropeiska leverantörer, vars leveranskedjor utsätts för abrupta störningar. Att inte införa några åtgärder skulle alltså äventyra motståndskraften hos leveranskedjor som är kritiska för unionen och dess medborgare och i synnerhet undergräva unionens mål att stärka försörjningstryggheten för läkemedel (114).

(314)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av oxoättiksyra från Kina i detta skede av undersökningen.

(315)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(316)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av oxoättiksyra med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i avsnitt 6.3 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(317)

Den provisoriska tullen för övriga samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet baseras på den vägda genomsnittliga dumpningsmarginal som fastställts för de två företag i Kina som ingick i urvalet, vilken är lägre än de vägda genomsnittliga skademarginalerna för de två företagen i Kina som ingick i urvalet.

(318)

Givet den låga graden av samarbetsvilja hos de exporterande producenterna och det faktum att tullsatsen för Xinjiang Guolin baserades på den dumpningsmarginal som konstaterats i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen baserades nivån på den landsomfattande tullsatsen på de högsta dumpningsmarginaler som konstaterats per produkttyp som sålts i representativa kvantiteter av Xinjiang Guolin.

(319)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(320)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Kina och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(321)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(322)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(323)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(324)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(325)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(326)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats/kan fattas i detta skede av förfarandet.

(327)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(328)

Synpunkter mottogs från Hubei Hongyuan, Xinjiang Guolin, Laboratorios Jaer, Jinyimeng Group Co., Ltd, Guangdong Joy Chemical Co., Lt. och Inner Mongolia Tianyuda Biological Technology Co., Ltd. Xinjiang Guolin hävdade att kommissionen dragit av sjöfraktskostnaderna två gånger för vissa transaktioner och att kommissionen bytt ut vinstmarginalen mot marginalen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i beräkningen.

(329)

Kommissionen korrigerade sjöfraktstransaktionerna, som ursprungligen räknats två gånger i uträkningen. Kommissionen korrigerade dessutom vinstmarginalen på 10 % och marginalen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på 23 % i beräkningarna.

(330)

Dessutom noterade kommissionen att en felaktig växelkurs tillämpats på källan för fastställandet av normalvärdet för arbetskraftskostnader, el och vatten. Kommissionen uppdaterade värdet för arbetskraftskostnader, el och vatten i tabell 1 med användande av samma växelkurs som meddelats av Europeiska centralbanken för undersökningsperioden för alla produktionsfaktorer.

(331)

De korrigeringar som nämns i skälen 329 och 330 ledde till att dumpningsmarginalerna i två fall ökade något.

(332)

De återstående synpunkterna gällde dock inte beräkningarnas riktighet, utan de metoder som kommissionen använt för att fastställa de respektive dumpningsmarginalerna. Kommissionen kommer därför att överväga dem, tillsammans med alla andra inlagor, efter det att de provisoriska åtgärderna har offentliggjorts.

(333)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(334)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.