Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/612 av den 24 mars 2025 om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/159 (3) (förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en slutgiltig skyddsåtgärd för import av vissa stålprodukter (åtgärden). Åtgärden består av tullkvoter för vissa stålprodukter (den berörda produkten) som omfattar 26 stålproduktkategorier. Tullkvoterna fastställs för varje produktkategori till nivåer som bevarar traditionella handelsflöden. Om den relevanta tullkvoten har uttömts tas en tull utanför kvoten på 25 % ut. Skyddsåtgärden infördes för en inledande period på tre år, till och med den 30 juni 2021.

(2)

På grundval av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029 (4) (den första förordningen om förlängningsöversyn) drog kommissionen slutsatsen att åtgärden fortsatte att vara nödvändig för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada och att unionsindustrin höll på att anpassa sig. Kommissionen drog också slutsatsen att det ligger i unionens intresse att förlänga skyddsåtgärden. Kommissionen beslutade därför att förlänga skyddsåtgärden till och med den 30 juni 2024.

(3)

På grundval av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1782 (5) (den andra förordningen om förlängningsöversyn) drog kommissionen slutsatsen att åtgärden behövde förlängas för att förhindra eller avhjälpa allvarlig skada och att en sådan förlängning låg i unionsindustrins intresse. Kommissionen drog också slutsatsen att industrin höll på att anpassa sig. Kommissionen beslutade därför att förlänga skyddsåtgärden till och med den 30 juni 2026.

(4)

I skäl 161 i förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder förbinder sig kommissionen att ”göra en regelbunden bedömning av situationen, samt överväga en översyn åtminstone i slutet av varje år under åtgärdernas tillämpningsperiod”. I denna anda har kommissionen genomfört tre översyner av skyddsåtgärdens funktion, under 2019 (6), 2020 (7) respektive 2022 (8). I juni 2023 (9) bedömde kommissionen genom en översyn huruvida det skulle vara motiverat att avsluta åtgärden i förtid (10).

(5)

Den 29 november 2024 tog kommissionen emot en motiverad begäran från 13 medlemsstater om att i enlighet med artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478 (11) (den grundläggande EU-förordningen om skyddsåtgärder) och artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (12) inleda en översyn av skyddsåtgärdens funktion. Begäran innehöll bevisning för att omständigheterna hade förändrats sedan den senaste översynen av åtgärden. Begäran innehöll i synnerhet uppgifter om den minskade efterfrågan på stål i unionen, vilket leder till att klyftan ökar i förhållande till den nuvarande nivån av de tullfria kvotvolymerna eftersom dessa kontinuerligt har liberaliserats. Kinas ökade stålexport till stora regioner har dessutom drivit på exporten från andra marknader till EU.

(6)

Enligt begäran krävde den senaste marknadsutvecklingen en ny bedömning av tilldelningen och förvaltningen av tullkvoterna. Mot bakgrund av artikel 20 i den grundläggande EU-förordningen om skyddsåtgärder och artikel 8 i förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder ansåg kommissionen att de uppgifter som lämnats, inklusive källor och styrkande bevisning, utgör en tillräcklig grund för att inleda en undersökning.

(7)

Kommissionen inledde därför en översyn av skyddsåtgärdens funktion genom ett tillkännagivande om inledande (13) (tillkännagivandet) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 17 december 2024. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter och inkomma med bevisning rörande i synnerhet följande grunder för översynen:

(8)

I tillkännagivandet uppmanades berörda parter att lägga fram bevisning och uppgifter för att avgöra om det skulle vara motiverat att justera skyddsåtgärden för att se till att åtgärden fungerar på ett sätt som är anpassat till marknadens utveckling och i linje med alla berörda parters intressen.

(9)

Kommissionen efterfrågade särskilda uppgifter från unionsproducenter och användare via frågeformulär som gjordes tillgängliga för berörda parter i de offentliga ärendehandlingarna (Tron) (14) och på Europeiska kommissionens (GD Handels) webbplats (15).

(10)

Som vid tidigare översyner utarbetade kommissionen ett skriftligt förfarande i två steg. I det första steget hade parterna möjlighet att skicka in sina inlagor och, i tillämpliga fall, sina svar på frågeformulären senast den 10 januari 2025. Kommissionen offentliggjorde dessa uppgifter i de offentliga ärendehandlingarna, och berörda parter fick 14 dagar på sig att lämna synpunkter (motbevisningsskedet). Kommissionen gjorde därefter motbevisningen tillgänglig på Tron.

(11)

Kommissionen tog emot 12 svar på frågeformuläret, 40 inlagor och 22 motbevis.

(12)

Flera berörda parter hävdade att varken medlemsstaternas begäran om en översyn av skyddsåtgärdens funktion eller den underliggande bevisningen omedelbart gjordes tillgängliga för berörda parter. Ett argument har framförts om att detta på ett otillbörligt sätt har begränsat de berörda parternas möjlighet att motbevisa bevisningen och i hög grad påverkat de berörda parternas förmåga att inkomma med meningsfulla bidrag.

(13)

Vissa berörda parter hävdade att det saknas rättslig grund för en översyn av skyddsåtgärdens funktion, och andra hävdade att det är oförenligt med WTO-rätten att göra en sådan översyn baserat på förändrade omständigheter. En berörd part ansåg att en ny bedömning av tullkvoterna inom sex månader efter den föregående översynen innebär att åtgärden ses över alltför ofta.

(14)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades parterna särskilt att dela med sig av sina synpunkter och lägga fram bevisning rörande fem skäl till översyn (se skäl 7) snarare än att lämna synpunkter på medlemsstaternas ursprungliga begäran. Efter en skriftlig begäran om upplysningar som mottogs den 3 januari 2025 (16) gjorde kommissionen de relevanta handlingarna tillgängliga för inspektion via TRON den 7 januari 2025, i enlighet med artikel 5.4 i förordning (EU) 2015/478. (17) Dessutom hade parterna möjlighet att inom 14 dagar bemöta den bevisning som unionsindustrin lagt fram i sin motbevisning. Vissa berörda parter begärde en förlängning, och i två fall beviljades en förlängning på 10 dagar. De berörda parterna har därför fått goda möjligheter att inkomma med synpunkter.

(15)

Enligt tillkännagivandet om inledande är den rättsliga grunden för översynen artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/478, artikel 16 i förordning (EU) 2015/755 och artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159. I den senare föreskrivs uttryckligen att kommissionen får se över åtgärden i händelse av förändrade omständigheter. WTO-avtalet om skyddsåtgärder utesluter inte sådana (frivilliga) översyner utöver den obligatoriska halvtidsöversynen.

(16)

Som svar på påståendet att en ny bedömning av tullkvoterna inom sex månader efter den föregående översynen innebär att åtgärden ses över för ofta föreskrivs i nämnda artikel 8 inte några tidsmässiga begränsningar för när en översyn kan inledas. Eftersom syftet med översynen av skyddsåtgärden är att se till att skyddsåtgärden fungerar på ett sätt som är anpassat till marknadens utveckling och i linje med alla berörda parters intressen, finns det ingen tidsgräns för när en sådan översyn är motiverad.

(17)

Tidpunkten för den pågående översynen av skyddsåtgärdens funktion är därför helt förenlig med unionens rättsliga ram och unionens internationella skyldigheter enligt WTO-rätten.

(18)

För att fastställa behovet av och omfattningen av möjliga justeringar bedömde kommissionen också hur två viktiga faktorer hade utvecklats sedan den senaste översynen, nämligen överkapacitet och handelsåtgärder i tredjeländer.

(19)

Överkapaciteten fortsatte att försämras under andra halvåret 2024 och början av 2025. I slutet av 2024 uppskattades den globala installerade kapaciteten uppgå till 2 482 miljoner ton, vilket motsvarar en ökning på mer än 50 miljoner ton jämfört med 2023 (18). Denna ökning var koncentrerad till Indien, Asean-länderna och Mellanöstern. Denna relevanta kapacitetsökning skedde i ett sammanhang där den globala efterfrågan på stål höll på att försvagas. Under 2024 minskade den globala efterfrågan på stål med 1 % (–18 miljoner ton) jämfört med 2023 (19), vilket ökar klyftan i förhållande till den installerade kapaciteten ytterligare.

(20)

Framöver förväntas mycket mer kapacitet tas i drift, med omkring 145 miljoner ton i antingen pågående eller planerade projekt (20), samtidigt som efterfrågan under 2025 endast förväntas öka måttligt och uppnå 2023 års nivåer. Efterfrågan ligger därmed fortfarande under den kontinuerliga kapacitetsökningen. Till följd av detta kommer överkapaciteten att ligga kvar på mycket höga nivåer. Uppskattningar visar att klyftan ökar mellan den installerade kapaciteten och produktionen, och skillnaden kan uppgå till 630 miljoner ton 2026 (21).

(21)

Oron över den försämrade situationen med överkapacitet och dess negativa inverkan på ståltillverkarna återspeglades tydligt i Global Steel Forums ministeruttalande av den 8 oktober 2024 (22). I uttalandet påminde man om den mycket negativa inverkan som överkapaciteten hade på industrins arbetstillfällen, produktion, priser, marknadsandelar, intäkter och lönsamhet samt om behovet av att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med överkapaciteten.

(22)

Mot bakgrund av den växande överkapaciteten bekräftade kommissionen att den kinesiska stålexporten fortsatte att öka, till 110 miljoner ton, vilket är nära rekordhöga nivåer (23). Eftersom marknadsutsikterna tyder på en fortsatt minskning av den inhemska efterfrågan i Kina 2025 (24) kan man förvänta sig att den höga exportnivå som inleddes 2023 och nådde sin topp 2024 kommer att fortsätta.

(23)

Det är därför rimligt att förvänta sig att den kinesiska exporten kommer att fortsätta att utöva ett mycket starkt tryck på tredjelandsmarknader både när det gäller volymer och priser (25) och därmed direkt påverka konkurrenterna på dessa marknader negativt, t.ex. genom att de tvingas bort eller tvingas konkurrera med lägre priser. Eftersom ståltillverkare i vissa tredjeländer ser en ytterligare klyfta mellan efterfrågan och kapacitetstillväxten på deras hemmamarknader skulle de dessutom tvingas söka alternativa avsättningsmöjligheter för sin överkapacitet. Unionsmarknaden skulle till följd av detta påverkas ännu mer av importtrycket från dessa länder. Detta skulle bidra ytterligare till importens ökande andel av unionsmarknaden under 2024.

(24)

Kommissionen bekräftade vidare att importen på unionsmarknaden från vissa länder där den relevanta kapacitetsökningen fortsätter (särskilt Asean, Indien, Kina, Mellanöstern och Nordafrika) sedan den senaste undersökningen fortfarande är hög och i vissa fall har ökat ännu mer. Dessa uppgifter visade på ett samband mellan kapacitetsutvecklingen och nivån på importtrycket från dessa länder på unionsmarknaden (26).

(25)

Kommissionen bekräftade därför att situationen och utsikterna för den globala överkapaciteten fortfarande är mycket oroväckande och i avsaknad av justeringar förväntas leda till ett ännu större importtryck i unionen, som beror på den ökade kapaciteten, utvecklingen av efterfrågan och det ihållande trycket på tredjelandsmarknader.

(26)

Kommissionen bedömde också den senaste utvecklingen när det gäller de handelsåtgärder på stålimport som har antagits av tredjeländer. Kommissionen bekräftade att fler handelspolitiska skyddsåtgärder var i kraft i slutet av 2024 än under året innan.

(27)

Utöver handelspolitiska skyddsåtgärder noterade kommissionen att de gällande tullåtgärderna hade ökat sedan den tidigare översynen. Dessa åtgärder omfattade bland annat höjda tullar i Turkiet (27), Colombia (28) och Kanada (29); utöver skyddsåtgärder för vissa stålprodukter i Sydafrika (30) och inledandet av en undersökning avseende skyddsåtgärder för vissa platta stålprodukter i Indien (31).

(28)

Dessutom tillkännagav Förenta staterna den 10 februari 2025 att tidigare landsundantag, produktbefrielser samt särskilda tullkvoter eller kvotordningar inom ramen för Section 232-åtgärden skulle upphävas (32). Till följd av denna ändring av åtgärden skulle alla ursprungsländer i princip omfattas av en tull på 25 %. Med tanke på den amerikanska marknadens storlek och tullnivån anser kommissionen att denna utveckling (33), tillsammans med de ytterligare tullåtgärder som har införts av andra länder, skulle skapa ytterligare spänningar på stålmarknaderna, vilket skulle öka risken för ytterligare omläggning av handeln till unionen.

(29)

För att bedöma den ekonomiska situationen för unionens stålindustri skickade kommissionen frågeformulär till de kända stålproducenterna i unionen för att inhämta uppgifter om vissa skadeindikatorer för den berörda produkten under skadeundersökningsperioden. Frågeformulären gjordes också tillgängliga på webbplatsen för Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel (34). Alla relevanta instruktioner avseende frågeformulären ingick också i tillkännagivandet om inledande.

(30)

Kommissionen tog emot svar på frågeformuläret från medlemmar i de tre kända branschorganisationerna i unionen samt från unionsproducenter som inte är medlemmar i någon intresseorganisation.

(31)

Kommissionen bekräftade de uppgifter som mottagits direkt från de individuella unionsproducenterna och dubbelkontrollerade, genom särskilda dubbelkontroller på distans, uppgifterna mot de uppgifter som lämnats in av unionsindustrins intresseorganisationer. Kommissionen slog sedan samman de svar som inkommit från branschorganisationernas medlemmar med svaren från producenter som inte är medlemmar i en branschorganisation, till en enda konsoliderad datauppsättning, vilken låg till grund för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(32)

Skadeindikatorernas utveckling under åren 2021–2024 visas i tabellerna 1–3.

(33)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsproducenternas produktionsvolym stadigt jämfört med 2021, med –11 % under 2022, –13 % under 2023 och –18 % under 2024. Kapacitetsutnyttjandet minskade och nådde en mycket låg nivå på 67 % år 2023, och låg sedan kvar på samma nivå 2024, trots att kapaciteten minskade med 5 % det året.

(34)

Förbrukningen på unionsmarknaden började minska 2022 (–8 %), och denna trend fortsatte 2023 (–14 %) och låg kvar på samma nivå 2024 (–14 %) jämfört med 2021. Unionsproducenternas försäljningsvolym på hemmamarknaden utvecklades på ett mycket likartat sätt under skadeundersökningsperioden (-8 % under 2022, -13 % under 2023 och -14 % under 2024 jämfört med 2021). Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel med 0,7 %.

(35)

Försäljningspriserna per enhet ökade med 34 % under 2022, med 12 % under 2023 och med 1 % under 2024 jämfört med 2021.

(36)

Prisökningarna och återhämtningen efter covid-19 ledde till att unionsindustrin gick med vinst under 2021 (9,1 %), med vinster som ökade något under 2022 (9,9 %). Under 2023 minskade lönsamheten kraftigt och nådde en vinst på enbart 0,5 %, och trenden fortsatte under 2024 och ledde till förlust (–0,4 %).

(37)

Den negativa trend som observerades 2023 fortsatte under 2024 med skadeindikatorer som fortsatte att försämras eller låg kvar på 2023 års lägre nivåer.

(38)

I enlighet med den metod som tillämpades i den ursprungliga undersökningen (36) gjorde kommissionen även en bedömning av skadeindikatorernas utveckling per produktfamilj (37). De produktgrupper som omfattas av stålskyddsåtgärden är platta produkter, långa produkter och rör.

(39)

Tabellerna 4–6 nedan visar hur skadeindikatorerna har utvecklats per produktfamilj.

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

Tabell 5

Förbrukning i unionen, försäljning på hemmamarknaden och marknadsandel

Tabell 6

Försäljningspris per enhet och lönsamhet

(40)

På grundval av ovanstående indikatorer bekräftar analysen per produktfamilj undersökningsresultaten för den berörda produkten: Unionsindustrins ekonomiska situation försämrades avsevärt under skadeundersökningsperioden och befinner sig för närvarande i en bräcklig situation. Även för produktfamiljen rör, som uppvisade bättre resultat vad gäller lönsamhet och utveckling av marknadsandelen, försämrades andra nyckelindikatorer som kapacitetsutnyttjande, produktionsnivåer och försäljning på hemmamarknaden under skadeundersökningsperioden.

(41)

Kommissionen bedömde importens utveckling, både totalt sett och i förhållande till förbrukningen, för att fastställa omfattningen av det tryck som importen kan ha utövat på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

(42)

Importen till unionen under 2024 minskade med -11 % jämfört med 2021, då den nådde den näst högsta nivån sedan 2013 (38). Det skedde dock en absolut ökning på 7 % mellan 2023 och 2024.

Tabell 7

Importutveckling i tusental ton

(43)

Analysen på produktfamiljsnivå, inklusive en relativ ökning av importtrycket med en ökande marknadsandel, bekräftade denna övergripande tendens, vilket framgår av tabell 8 nedan.

Tabell 8

Importens marknadsandel per produktfamilj

(44)

Kommissionen mottog 12 frågeformulärssvar, 40 inlagor med synpunkter och 22 motbevis från berörda parter, bland annat stålproducenter, stålanvändare och stålimportörer i unionen, deras respektive intresseorganisationer, exporterande producenter och tredjelandsmyndigheter. I detta avsnitt ges en översikt över synpunkterna från berörda parter, som är organiserade i åtta underavsnitt. Synpunkterna grupperas efter slag och innehåll.

(45)

Unionsindustrin hävdade att de befintliga tullkvoterna inte längre överensstämmer med efterfrågan på stål inom EU. Industrin hävdade att kvoterna har liberaliserats med mer än 15 procentenheter jämfört med 2019. Detta har, tillsammans med den senaste tidens minskade efterfrågan på stål, skapat en ökande klyfta mellan de nuvarande tullfria kvotvolymerna och den faktiska efterfrågan. Som en följd av detta har unionsindustrin begärt en justering av tullkvoterna så att de återspeglar den nuvarande efterfrågan bättre och bett kommissionen att sänka tullkvotsnivåerna med i genomsnitt 25 % till 50 %.

(46)

Vissa exporterande länder och användare hävdade att även om den totala efterfrågan kan ha minskat uppvisar vissa sektorer en växande efterfrågan på specifika stålprodukter. Enligt dessa parter skulle en åtstramning av tullkvoterna i dessa kategorier påverka konkurrenskraften negativt för unionsindustrierna i senare led. Genom att hålla kvoterna mer flexibla blir det lättare för dessa industrier att tillgodose materialbehoven, då unionsproducenterna kanske inte kan leverera tillräckliga mängder. Dessa parter hävdade att en strategi som passar alla i fråga om tullkvoter inte återspeglar den varierande efterfrågan i olika sektorer inom EU.

(47)

Dessutom hänvisade flera exporterande producenter till en färsk rapport från World Steel Association, enligt vilken den globala efterfrågan på stål förväntas att öka 2025 (39). De hävdar att detta strider mot industrins prognoser, vilket skapar tvivel kring hur pass tillförlitlig industrins bevisning är.

(48)

Unionsindustrin hävdade att dess ekonomiska situation har försämrats avsevärt, särskilt under de senaste kvartalen. Den hävdar att detta syns i fråga om produktion, försäljning och lönsamhet, samtidigt som importen bibehåller stora eller ökande marknadsandelar och underskrider unionsproducenternas priser.

(49)

Vissa exporterande länder och användare hävdade att externa faktorer som höga energikostnader och geopolitiska problem påverkade stålmarknaden i hög grad. Dessa faktorer kan stå för en stor del av de svårigheter som EU:s stålindustri har drabbats av, snarare än importtrycket.

(50)

Unionsindustrin begärde att den kvartalsvisa överföringen av outnyttjade kvoter till nästa kvartal skulle avskaffas, eller alternativt att överföringen skulle begränsas. Flera exporterande länder och användare begärde att överföringsmekanismen skulle behållas, och hävdade att detta är en central del av tullkvotsstrukturen som ger förutsägbarhet och därför inte omfattas av översynen.

(51)

Vissa exporterande länder och användare begärde att systemet med landspecifika kvoter skulle avskaffas för vissa kategorier (eller till och med för alla kategorier) och att vissa kvoter skulle förvaltas globalt inom varje kvartal för att maximera utnyttjandet av dessa.

(52)

Unionsindustrin och en exporterande producent begärde att kommissionen skulle omberäkna alla kvoter på grundval av en ny referensperiod. Kommissionen tog också emot flera begäranden (från användare och exporterande producenter) om att öka kvoterna i vissa kategorier för att tillgodose unionsindustrins ökande efterfrågan i senare led.

(53)

Unionsindustrin hävdade också att kinesiska stålprodukter som omfattas av antidumpningsåtgärder fortsätter att ta sig in på EU-marknaden till extremt låga priser, vilket gör de införda tullarna verkningslösa. Mot denna bakgrund begärde industrin att kommissionen skulle återinföra landspecifika kvoter för Kina i kategorier där volymerna tidigare omfördelats på grund av förekomsten av antidumpningsåtgärder.

(54)

Slutligen begärde vissa berörda parter (unionsindustrin och vissa exporterande producenter) att kommissionen skulle vidta åtgärder för att undvika att tullsatserna urvattnas på grund av att de återstående kvoterna omedelbart tar slut den första dagen i ett kvartal, genom att antingen införa förvaltning på månadsbasis eller genom att införa ett system för tilldelningen av kvoter som baseras på principen ”först till kvarn”. Vissa exporterande länder och producenter motsatte sig införandet av ett tilldelningssystem som baseras på principen ”först till kvarn”, och hävdade att det skulle vara svårt att genomföra i praktiken.

(55)

Vissa berörda parter (främst exporterande producenter och unionsindustrin) hävdade att vissa exportörer sedan den föregående översynen och särskilt under 2024 hade ökat sin export inom vissa kategorier i den återstående kvoten avsevärt, vilket ledde till att andra trängdes ut. För att lösa detta problem efterlyste vissa att ytterligare landspecifika kvoter skulle införas eller att användningen av tak skulle utökas i de återstående kvoterna.

(56)

Flera berörda parter hävdade dessutom att den nuvarande ordningen med ingen tillgång bör utvidgas för att förhindra utträngning i de återstående kvoterna inom utvalda kategorier. En annan berörd part föreslog att kommissionen snarare borde utvidga ordningen med begränsad tillgång.

(57)

Unionsindustrin bad kommissionen att överväga att inte bevilja utvecklingsländerna nya undantag på grundval av de senaste importuppgifterna. Flera berörda parter motsatte sig detta och begärde att WTO:s förteckning över utvecklingsländer som inte omfattas av åtgärden skulle uppdateras.

(58)

Unionsindustrin hävdade att en liberalisering av kvoterna inte längre är lämplig med tanke på den minskande efterfrågan och den ökande klyftan i förhållande till den nuvarande nivån av tullfria kvotvolymer. Å andra sidan begärde andra berörda parter att kommissionen skulle höja liberaliseringsnivån över den nuvarande nivån på 1 %, eller åtminstone bibehålla den nuvarande nivån, antingen för alla produktkategorier eller för vissa specifika produktkategorier och/eller specifika ursprung.

(59)

Unionsindustrin begärde att kommissionen skulle överväga att höja tullen utanför kvoten på 25 %. En sådan åtgärd ska kunna motiveras med tanke på de låga importprisnivåerna, som beror på den allt värre situationen med global överkapacitet och det ökande antalet handelspolitiska skyddsåtgärder i tredjeländer. Det hävdades att en tull utanför kvoten på 25 % därför inte längre räcker för att förhindra import utanför kvoten.

(60)

Dessutom bad vissa exporterande länder att få undantas från åtgärden på grundval av sina respektive associeringsavtal med unionen.

(61)

Flera berörda parter begärde att tullkvoten för vissa kategorier skulle delas upp i två underkategorier så att särdragen hos de produkter som ingår i kategorierna kan hanteras bättre. En användare i unionen menade att detta borde göras för kategori 1, en exporterande producent menade att detta borde göras för kategori 16 och unionsproducenterna menade att detta borde göras för kategorierna 21 och 26.

(62)

En berörd part (en exporterande producent från Egypten) hävdade att det tak på 15 % i kategori 1 som infördes i den andra förlängningsöversynen har begränsat dess traditionella handelsflöden. Den berörda parten hävdade att dess historiska exportvolymer till EU i hög grad överskred detta tak.

(63)

Kommissionen beaktade den nuvarande situationen och utsikterna för den globala överkapaciteten samt unionsindustrins ekonomiska situation, liksom den senaste tidens utveckling när det gäller handelsåtgärder för stålimport som antagits av tredjeländer, såsom beskrivs i avsnitt 3. På denna grundval fastställde kommissionen att förvaltningen av tullkvoter behöver anpassas för att säkerställa att åtgärden är effektiv och med beaktande av unionsintresset.

(64)

Mot bakgrund av de synpunkter som inkommit från berörda parter beslutade kommissionen att utvärdera situationen enskilt för var och en av de 26 kategorier som omfattas av skyddsåtgärden. Syftet med detta tillvägagångssätt är att säkerställa att åtgärden är effektiv i kategorier med ett betydande importtryck, utan att man i onödig utsträckning begränsar inköpsmöjligheterna för unionsindustrins användare i kategorier utan importtryck.

(65)

I bedömningen analyserade kommissionen särskilt användningen av kvoter under det föregående skyddsåtgärdsåret, hur förbrukningen i unionen har utvecklats och importens marknadsandel inom var och en av kategorierna. Därtill beaktades unionsindustrins tillgängliga kapacitet samt tillgängliga försörjningskällor och berörda parters särskilda farhågor vad gäller kvotanvändningen. Kommissionen uppmärksammade särskilt hur dessa faktorer hade utvecklats under 2024.

(66)

På denna grundval verkar det som om åtgärden fortfarande är effektiv för vissa kategorier, men att importvolymerna i andra kategorier har ökat på ett sätt som inte står i proportion till hur förbrukningen har utvecklats, vilket har lett till ett betydande importtryck sett till både volymer och priser.

(67)

Importtrycket är dock varierande stort bland de kategorier där det förekommer. Dessutom varierar fördelningen av importen mellan de tillgängliga källorna också mellan kategorierna. I vissa kategorier berodde ökningen av importen på att en eller ett fåtal källor utnyttjade de flesta tillgängliga volymerna i den återstående kvoten, och därmed trängde ut traditionella leverantörer samtidigt som de utövade ett betydande pristryck. Det stod därför klart att det inte finns någon ensam lösning som skulle kunna lösa alla olika problem som har konstaterats i de olika kategorierna.

(68)

Mot denna bakgrund identifierade kommissionen de kategorier där åtgärdens effektivitet hade undergrävts och delade in dem i följande fyra grupper baserat på hur pass allvarlig situationen var:

(69)

Avsnitten nedan innehåller en detaljerad beskrivning av varje grupp. De uppgifter som ligger till grund för dessa analyser anges i bilaga III.

(70)

Denna grupp omfattar kategorierna 1A, 4A, 7, 21 och 24. I dessa kategorier observerades ett mycket betydande importtryck. I alla dessa kategorier uppgick utnyttjandet av kvoten till i genomsnitt 84 %, och utnyttjandet i kategori 4A översteg 100 %. Mellan 2021 och 2024 minskade förbrukningen avsevärt i dessa kategorier. Förbrukningen minskade med 27 % i kategori 4A, med i genomsnitt 17 % i kategorierna 1A och 24 samt med 7 % i kategorierna 7 och 21. Under den senaste perioden noterade kommissionen samma tendens. Mellan 2023 och 2024 minskade förbrukningen i varje kategori, med 6 % i kategori 7 och i genomsnitt med 3 % i kategorierna 1, 4A och 24. I kategori 21 minskade förbrukningen med 1 %. Samtidigt ökade importandelarna betydligt i alla kategorier, med 9 % i kategori 4A och med upp till 3 % i kategorierna 1, 7, 21 och 24.

(71)

Sedan 2021 har unionens kapacitetsutnyttjande minskat i alla kategorier, även under den senaste perioden. Med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på bara 68 % ansåg kommissionen att det finns betydande tillgänglig kapacitet inom dessa kategorier.

(72)

Denna grupp omfattar kategorierna 2, 5, 6, 14, 16, 17, 18, 20, 22 och 25B. I dessa kategorier observerades ett betydande importtryck, även om det var mindre allvarligt än i grupp 1. I alla dessa kategorier uppgick utnyttjandet av kvoten till i genomsnitt 90,2 %, och utnyttjandet i kategorierna 14, 18 och 25B översteg 100 %. Mellan 2021 och 2024 minskade förbrukningen avsevärt i alla utom en kategori. Förbrukningen minskade med 22 % i kategorierna 2 och 16, med i genomsnitt 17 % i kategorierna 6, 14 och 18 samt med 8 % i kategorierna 5, 17, 20 och 22. Samtidigt ökade importandelarna i alla kategorier. Under den senaste perioden började förbrukningen öka i alla kategorier utom i kategori 14. Importtrycket förblev dock betydande med tanke på det höga kvotutnyttjandet och importens ökade marknadsandel från 2021.

(73)

Sedan 2021 har unionens kapacitetsutnyttjande minskat inom alla kategorier. Denna trend fortsatte under den senaste perioden, med undantag för kategorierna 5, 6 och 16, där kapacitetsutnyttjandet ökade något men fortfarande låg långt under 2022 års nivåer. Med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på endast 54 % och en högsta nivå på 70 % (kategori 5) ansåg kommissionen att det finns betydande tillgänglig kapacitet i dessa kategorier.

(74)

Denna grupp omfattar kategorierna 3B, 13, 15 och 26. I dessa kategorier uppgick kvotutnyttjandet till i genomsnitt 65 %. Mellan 2021 och 2024 minskade förbrukningen i alla kategorier, samtidigt som importen tydligt ökade. Mellan 2023 och 2024 minskade även importandelen i de flesta kategorier där förbrukningen minskade (kategorierna 3B, 15 och 26). Med tanke på utnyttjandet av kvoten i varje kategori var importtrycket därmed måttligare i denna grupp.

(75)

Sedan 2021 har unionens kapacitetsutnyttjande minskat inom alla kategorier. Denna trend fortsatte under den senaste perioden, med undantag av kategorierna 13 och 15 där kapacitetsutnyttjandet ökade något men fortfarande låg under 2022 års nivåer. Med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på endast 60 % och en högsta nivå på 67 % (kategori 26) ansåg kommissionen att det finns betydande tillgänglig kapacitet i dessa kategorier.

(76)

Denna grupp omfattar kategorierna 1B, 3A, 4B, 8, 9, 10, 12, 19, 25A, 27 och 28. I denna grupp upptäcktes inget eller endast minimalt importtryck, eftersom kvoten utnyttjades i låg utsträckning i alla utom en kategori. Kommissionen övervägde därför att inte tillämpa några justeringar i dessa kategorier för att inte begränsa inköpsmöjligheterna för unionsindustrins användare i onödig utsträckning. För kategori 4B lade berörda parter fram övertygande bevisning för att det är förenligt med unionens intresse att låta situationen vara oförändrad.

(77)

Sedan 2021 har unionens kapacitetsutnyttjande minskat inom alla kategorier. Denna trend fortsatte under den senaste perioden, men utnyttjandegraden ökar i kategorierna 4B, 8, 9 och 19 även om den fortfarande ligger under 2022 års nivåer. Med ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på 56 %, i kombination med det låga genomsnittliga utnyttjandet av kvoten (under 50 %), ansåg kommissionen att något importtryck inte kunde konstateras och att det ligger i unionens intresse att inte justera åtgärden i dessa kategorier.

(78)

Efter att ha identifierat de kategorier där åtgärdens effektivitet har undergrävts ansåg kommissionen att det var nödvändigt att införa en rad justeringar och anpassningar av förvaltningen av tullkvoterna i dessa kategorier för att anpassa dem bättre efter utvecklingen på marknaden och för att förbättra åtgärdens funktion. Vissa av dessa justeringar är horisontella, men de flesta är specifika för vissa produktkategorier.

(79)

En berörd part kommenterade utträngningen av en mycket specifik produkt i kategori 1 till följd av införandet av taket på 15 % i den andra översynen av skyddsåtgärdens funktion.

(80)

Kommissionen anser att dessa produkter är mycket specialiserade och har ett mycket högre värde jämfört med andra produkter i kategori 1.

(81)

I sin bedömning bekräftade kommissionen att införandet av taket på 15 % hade en oavsiktlig konsekvens i att delkvoten 09.8452 inom den återstående kvoten för kategori 1 uttömdes första dagen i alla tre fallen sedan det infördes i juli 2024 (40). (41) (42) Detta ledde till att nischprodukter i kategori 1 enligt KN-nummer 7212 60 00 inte kunde omfattas av tullfria kvoter alls.

(82)

Det lämpligaste sättet för att hantera denna situation på ett effektivt sätt är att dela upp kategorin i två delar: en tullkvotsundergrupp (kategori 1B) som omfattar ovannämnda KN-nummer för den mycket specifika produkten samt en kategori 1A för övriga nummer. En sådan uppdelning torde inte orsaka tullmyndigheterna en oproportionerlig börda. De traditionella handelsflödena för produkten 1B som används för att beräkna lämpliga tullkvoter anges i tabell 9.

Tabell 9

Import i kategori 1B i ton

(83)

Den föreslagna uppdelningen skulle säkerställa att nödvändiga volymer av nischprodukten finns tillgängliga i unionen och bevara traditionella handelsflöden i fråga om volymer och ursprung.

(84)

Enligt WTO:s (43) och EU:s (44) regler ska en WTO-medlem som tillämpar en skyddsåtgärd gradvis liberalisera den från och med ett år efter införandet och med jämna mellanrum under tillämpningsperioden. Syftet med liberaliseringen är att gradvis möjliggöra ökad importkonkurrens på marknaden medan den inhemska industrin anpassar sig till en ökad importnivå.

(85)

WTO-lagstiftningen innehåller inga särskilda krav på formen för liberaliseringen eller den konkreta takten mer än att en sådan liberalisering bör ske gradvis och regelbundet under tillämpningsperioden.

(86)

EU:s skyddsåtgärd för stål har liberaliserats årligen sedan 2019 och frågan om huruvida liberaliseringens hastighet är lämplig har bedömts och ändrats vid flera tillfällen. (45) Den nuvarande årliga liberaliseringstakten ligger sedan juli 2024 på 1 %.

(87)

För att avgöra om den nuvarande liberaliseringsnivån är lämplig genomförde kommissionen både en bakåtblickande och en framåtblickande bedömning.

(88)

Den bakåtblickande bedömningen visar att liberaliseringstakten går snabbare än hur förbrukningen ökar. Medan tullkvoterna har liberaliserats med nästan 25 % (inklusive det tillägg på 5 % som gäller sedan februari 2019) minskade förbrukningen i EU med 14 % under samma period. Under 2024 minskade den globala efterfrågan på stål med 1 % (–18 miljoner ton) jämfört med 2023, i motsats till den förväntade tillväxten på +1,7 % för 2024. Dessa motsatta tendenser har avsevärt ökat klyftan mellan nivån på tullkvoterna och efterfrågan på marknaden.

(89)

När det gäller den framåtblickande bedömningen tyder de senaste marknadsutsikterna för stålförbrukningen i världen (se avsnitt 3) på endast en blygsam återhämtning 2025 (som uppgår till 2023 års nivåer), och unionsmarknaden förväntas följa samma mönster.

(90)

Mot bakgrund av den senaste tidens negativa tendens och prognoser för stålförbrukningen i världen och på unionens stålmarknad ansåg kommissionen att det inte ligger i unionens intresse att öka den nuvarande stora klyftan mellan ökningen av tullkvotsvolymerna och stålförbrukningen ytterligare. Kommissionen ansåg därför att ett bibehållande eller en höjning av den nuvarande satsen på 1 % allvarligt skulle undergräva åtgärdens effektivitet.

(91)

Kommissionen anser därför att det är lämpligt att fastställa liberaliseringstakten till 0,1 % för att säkerställa åtgärdens effektivitet.

(92)

Följaktligen kommer tullkvoterna att fortsätta att öka med 0,1 % från och med den 1 juli 2025 för alla produktkategorier. De specifika volymerna för perioden 1 juli 2025–30 juni 2026 (på kvartalsbasis) fastställs i bilaga II till denna förordning.

(93)

Tillsammans med de andra anpassningar som presenteras i denna förordning kommer denna liberaliseringstakt att bidra till att förbättra åtgärdens effektivitet under en period då unionsmarknaden lider av betydande importdrivna spänningar, till följd av de negativa effekterna av överkapacitet och hur man reagerar på överkapaciteten i hela världen, i en situation med svag efterfrågan. Användarna i unionen kommer att fortsätta att ha tillgång till tillräckliga tullfria volymer inom ramen för befintliga tullkvoter.

(94)

I avsnitt 2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den skulle komma att undersöka om importen från ett utvecklingsland som är WTO-medlem överskred tröskelvärdet på 3 % under den relevanta perioden (2024) och vid behov uppdatera förteckningen över de utvecklingsländer som är WTO-medlemmar och som bör, eller inte bör, omfattas av åtgärden.

(95)

Enligt artikel 9 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder och artikel 18 i den grundläggande förordningen om skyddsåtgärder ska en skyddsåtgärd inte tillämpas mot en produkt med ursprung i ett utvecklingsland som är WTO-medlem om det landets andel av unionens import inom produktkategorin i fråga inte överstiger 3 %, av den totala importen. Om den andel av importen från alla utvecklingsländer som är WTO-medlemmar under tröskelvärdet på 3 % står för mer än 9 % av den totala importen i en viss kategori, ska skyddsåtgärden tillämpas på alla WTO-medlemmar som är utvecklingsländer. Kommissionen har regelbundet sett över och aktualiserat förteckningen över utvecklingsländer.

(96)

Den senaste aktualiseringen av förteckningen ägde rum i juni 2024 i samband med den tidigare översynen för att bedöma en eventuell förlängning av skyddsåtgärden (46). Liksom i tidigare översyner har kommissionen aktualiserat förteckningen över utvecklingsländer som omfattas av respektive utesluts från åtgärden på grundval av en beräkning av deras andel av importen på grundval av senast tillgängliga konsoliderade importuppgifter, dvs. importstatistik för år 2024. Det ansågs inte lämpligt att ändra den metod som använts i tidigare översyner.

(97)

De ändringar som följer av denna uppdatering och som är tillämpliga från och med den 1 april 2025 är följande (aktualiserad tabell i bilaga I till denna förordning):

(98)

På grund av att outnyttjade kvoter överförs från kvartal till kvartal under ett skyddsåtgärdsår (47) är årets sista kvartal (april–juni) vanligtvis det kvartal där de outnyttjade volymerna är störst. För att maximera utnyttjandet av kvoter i slutet av ett skyddsåtgärdsår ansåg kommissionen att det låg i unionens intresse att i förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder införa en mekanism som innebär att större exportörer som har uttömt sin landspecifika kvot också kan få tillgång till de återstående kvotvolymerna under det sista kvartalet. Syftet med denna mekanism var att undvika att volymerna för de återstående kvoterna skulle förbli outnyttjade.

(99)

Vid den första översynen avskyddsåtgärdens funktion som gjordes 2019 konstaterade kommissionen att detta system skulle kunna leda till en otillbörlig utträngning av mindre leverantörer från de återstående kvoterna. Denna tendens utvidgades till fler kategorier efter 2019. I den andra översynen av skyddsåtgärdens funktion utarbetade kommissionen därför ett system enligt vilket de länder som har landspecifika kvoter får tillgång till den återstående kvoten under det sista kvartalet av ett skyddsåtgärdsår baserat på det faktiska utnyttjande av den återstående kvoten under de föregående kvartalen. Syftet med denna anpassning var att skydda flödena under det sista kvartalet för mindre leverantörer, då dessa är de som vanligtvis utnyttjar de återstående kvoterna (48).

(100)

För att undvika en utträngning av de traditionella ursprungen inom de återstående kvoterna, samtidigt som man möjliggjorde en ytterligare tillgång till dessa kategorier där så var nödvändigt för att säkerställa att kvoten utnyttjades maximalt, skapade kommissionen ett system som innebar att varje produktkategori föll inom någon av de tre nedanstående grupperna, vilka motsvarar tre olika scenarier. Detta system uppfyllde en av skyddsåtgärdens centrala principer och mål, nämligen att säkerställa de traditionella ursprungen i handelsflödena bibehålls.

(101)

De tre ordningar som för närvarande tillämpas är följande:

(102)

Systemet gjorde det möjligt för länder som har landspecifika kvoter att överskrida sina traditionella handelsflöden inom de flesta produktkategorier genom att de fick tillgång till den återstående kvoten under det sista kvartalet för en period då de befintliga leverantörerna inte kunnat utnyttja kvoterna till fullo. Kommissionen erinrar om att denna mekanism ursprungligen infördes i unionens intresse för att undvika att volymerna av de återstående kvoterna potentiellt skulle förbli outnyttjade, vilket annars skulle kunna begränsa inköps- och leveransmöjligheterna för unionsindustrins användare.

(103)

Mot bakgrund av den allmänna avmattningen på unionens stålmarknad anser kommissionen dock att det inte längre är lämpligt att ge innehavare av landspecifika kvoter tillgång till de kategorier där importtryck och minskad förbrukning har fastställts (grupperna 1, 2 och 3) under det fjärde kvartalet. I dessa fall har importen påverkat unionsindustrins ekonomiska situation negativt, såsom beskrivs i avsnitt 3.3.

(104)

Dessutom fastställde kommissionen på grundval av unionsindustrins svar på frågeformuläret att unionsindustrin i alla dessa kategorier hade tillräcklig kapacitet för att tillgodose användarnas potentiella efterfrågan.

(105)

Tillgångsordningarna per produktkategori anpassas på denna grund enligt följande (se bilaga II till denna förordning för specifika volymer):

Följande kategorier omfattas inte av detta system:

Särskild ordning: 4B

(106)

Med dessa justeringar undergrävs inte skyddsåtgärdens viktigaste principer, nämligen att säkerställa att traditionella handelsflöden i fråga om ursprung bevaras.

(107)

De ändringar som följer av denna uppdatering gäller från och med den 1 april 2025.

(108)

Efter Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina förbjöd Europeiska unionen import av vissa stålprodukter med ursprung i Belarus och Ryssland (49). I och med dessa åtgärder kunde produkter från Belarus och Ryssland som omfattas av skyddsåtgärden inte längre föras in i unionen. Kommissionen ansåg därför att det låg i unionens intresse att anpassa skyddsåtgärdens funktion genom att omfördela importvolymerna med ursprung i Ryssland och Belarus (sanktionsvolymerna) i varje produktkategori där dessa länder hade landspecifika kvoter bland de övriga exporterande länder som omfattas av skyddsåtgärden baserat på deras respektive andel av den totala importen 2021.

(109)

Kommissionen erinrar om att detta beslut fattades i unionens intresse, i linje med marknadsutsikterna vid den tidpunkten, för att säkerställa att dessa importförbud inte leder till utbudsbrist på unionsmarknaden i de berörda kategorierna och att unionens stålanvändare kan fortsätta att köpa in dessa volymer tullfritt från andra källor. Detta beslut har ökat alla handelspartners tillgång till tullfria volymer, utöver deras traditionella handelsflöden.

(110)

Såsom förklaras i avsnitt 3 anser kommissionen dock, med tanke på den nuvarande situationen med en allmän avmattning på unionens stålmarknad och marknadens framtidsutsikter, att det inte längre ligger i unionens intresse att ha dessa volymer tillgängliga i de kategorier där unionsindustrin står inför det starkaste importtrycket och där förbrukningen har minskat avsevärt.

(111)

För att bibehålla åtgärdens effektivitet anser kommissionen därför att det är lämpligt att helt eller delvis ändra tillbaka den tidigare omfördelningen i de kategorier som omfattas av grupperna 1 och 2.

(112)

Kommissionen anser därför att det är lämpligt att ändra tillbaka denna omfördelning i kategori 24. Denna kategori kännetecknas av en minskande förbrukning under 2024 (–7 %), samtidigt som importens marknadsandel ökar (+4 %). Omfördelningen kommer att anpassa tullkvoterna till den nuvarande och förväntade efterfrågan, utan att riskera utbudsbrist, eftersom tillräckliga tullfria volymer fortfarande kommer att finnas tillgängliga för industrins användare.

(113)

För kategorierna 1A, 7, 16 och 21 anser kommissionen också att det är lämpligt att ändra tillbaka omfördelningen med upp till 65 % av volymerna. Dessa kategorier visar på en minskad förbrukning 2024, samtidigt som importens marknadsandel ökar. Att ändra tillbaka omfördelningen av de fulla volymer som omfattas av sanktioner skulle dock riskera att skapa utbudsbrist för industrins användare. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att behålla 35 % av de volymer som omfattas av sanktioner i dessa kategorier, omfördelat över alla ursprung.

(114)

De specifika volymerna anges i bilaga II till denna förordning. De ändringar som följer av denna uppdatering gäller från och med den 1 april 2025.

(115)

Vid utformningen av den slutgiltiga skyddsåtgärden och i de efterföljande översynerna av hur den fungerar har kommissionen försökt bevara de traditionella handelsflödena i fråga om volymer och ursprung. Målet att bevara traditionella volymer uppnåddes genom att tullkvoterna beräknades på grundval av tidigare handelsflöden, medan målet att bevara traditionella ursprung uppnåddes genom landspecifika kvoter.

(116)

Detta system har dock lett till att mindre traditionella leverantörsländer, som inte kvalificerade sig för en landspecifik kvot i vissa produktkategorier, kan utsättas för en ”utträngningseffekt” inom de återstående tullkvoterna. I den andra förlängningsöversynen ansåg kommissionen därför att det var lämpligt att införa ett tak på 15 % per enskilt land i kategorierna 1 och 16.

(117)

Mot bakgrund av de berörda parternas påståenden om att vissa exportörer avsevärt har ökat sin export i särskilda kategorier inom den återstående kvoten, vilket har lett till att andra har trängts ut, har kommissionen bedömt situationen i var och en av de 26 kategorierna. Analysen bekräftade att den senaste tidens marknadsutveckling har lett till en minskning av exporten från traditionella leverantörer till unionen inom ramen för de återstående kvoterna i vissa kategorier, medan exporten från andra leverantörer har ökat i betydande utsträckning inom ramen för samma återstående kvoter. Denna förändring av handelsflödena har stört balansen i fråga om ursprung hos de återstående tullkvoterna och därmed påverkat åtgärdens funktion negativt i vissa kategorier.

(118)

I andra kategorier har kommissionen identifierat en risk för utträngning. Enligt avsnitt 3 bidrar flera faktorer till denna risk, främst den senaste utvecklingen när det gäller handelsåtgärder för stålimport som antagits av tredjeländer i kombination med det ihållande problemet med global överkapacitet, den växande stålexporten från Kina och ökningen av den globala installerade kapaciteten. Denna utveckling skulle skapa ytterligare spänningar på stålmarknaderna och därmed öka den överhängande risken för att traditionella handelsflöden trängs ut på grund av ytterligare omläggning av handeln till unionen.

(119)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att det är lämpligt att införa en begränsning av den maximala volym som ett enda land kan exportera inom ramen för den återstående tullkvoten i de kategorier där utträngning sker eller där man har fastställt en risk för utträngning.

(120)

Kommissionen strävade efter att kalibrera nivåerna på taken för att säkerställa en balans mellan att förhindra (risken för) utträngning och att bevara lämpliga inköpsmöjligheter för unionsindustrins användare.

(121)

Mot bakgrund av bedömningen ovan och efter noggrant övervägande av alla berörda intressen bör följande tak tillämpas för länderna och kategorierna:

(122)

Dessa nivåer har fastställts i syfte att göra det möjligt för etablerade leverantörer inom den återstående kvoten att fortsätta exportera sina historiska (och liberaliserade) handelsflöden, samtidigt som stabiliteten hos traditionella handelsflöden bibehålls för länder som riskerar att trängas ut.

(123)

Kommissionen anser att dessa justeringar ligger i unionens övergripande intresse eftersom de kalibrerade taken förbättrar skyddsåtgärdens funktion och effektivitet genom att minimera risken för otillbörlig utträngning. Samtidigt säkerställer de en tillräckligt diversifierad tillgång för unionsanvändarna, så att de får fortsatt tillgång till konkurrenskraftiga och varierade inköpsalternativ.

(124)

De ändringar som följer av denna uppdatering gäller från och med den 1 april 2025.

(125)

Kommissionen ansåg att det låg i unionens intresse att göra det möjligt för unionsanvändarna att till fullo utnyttja de tullfria volymerna inom ramen för tullkvoterna och tillät följaktligen i förordningen om slutgiltiga skyddsåtgärder att outnyttjade kvartalsvisa tullkvoter automatiskt fördes över till nästa period.

(126)

I den aktuella undersökningen har kommissionen emellertid konstaterat att en sådan överföring av volymer har bidragit till ett ökat importtryck i vissa kategorier under vissa kvartal.

(127)

Med tanke på den nuvarande situationen med en allmän avmattning på unionens stålmarknad och marknadens framtidsutsikter ansåg kommissionen att det inte längre ligger i unionens intresse att tillåta denna överföring av outnyttjade kvoter, särskilt inte i de kategorier där unionsindustrin står inför det starkaste importtrycket och där förbrukningen har minskat under 2024.

(128)

På denna grundval anser kommissionen att möjligheten att överföra outnyttjade volymer från ett kvotkvartal till nästa bör upphävas i de kategorier där ett betydande importtryck konstateras (grupperna 1 och 2), nämligen i kategorierna 1A, 2, 4A, 5, 6, 7, 14, 16, 17, 18, 20, 21, 22, 24 och 25B.

(129)

Kommissionen anser att överföringsmekanismen fortfarande lämpar sig i de kategorier där ett lågt importtryck konstateras (grupperna 3 och 4), nämligen i kategorierna 3A, 3B, 4B, 8, 9, 10, 12, 13, 15, 19, 25A, 26, 27 och 28.

(130)

De ändringar som följer av denna uppdatering gäller från och med den 1 juli 2025.

(131)

Tilldelningen av tullkvoterna har, oavsett om det rör sig om landspecifika eller återstående kvoter, skett på grundval av exportresultatet under den ursprungliga undersökningens referensperiod (50). Referensperioden kan inte ändras, vilket unionsindustrin annars föreslår, eftersom en omräkning av alla tullkvoter på grundval av nyare flöden som omfattas av åtgärden skulle strida mot målet att upprätthålla traditionella handelsflöden.

(132)

Kommissionen noterar att en höjning av tullen utanför kvoten skulle strida mot skyldigheten att gradvis avveckla åtgärden enligt artikel 19.4 i den grundläggande förordningen om skyddsåtgärder och artikel 7.4 i WTO-avtalet om skyddsåtgärder.

(133)

När det gäller ansökan om proportionell uppdelning av tullen på den dag då kvoten uttöms anges i artikel 51.4 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (51) att tullar ska tilldelas proportionellt.

(134)

Unionsindustrin hävdade att det ändå är möjligt att införa ett sådant system. Trots vad som nämns ovan anser kommissionen att införandet av ett system för tilldelningen av tullar som bygger på principen ”först till kvarn” inte går att genomföra i praktiken. Ett sådant system skulle kräva att den exakta tidpunkten för importregistreringar fastställdes, vilket i sin tur skulle påverkas av externa faktorer såsom hur pass effektiva och snabba de 27 nationella tullmyndigheterna är när det gäller att registrera import. Kommissionen anser därför att ett sådant tillvägagångssätt inte skulle ligga i unionens intresse, eftersom det skulle kunna skapa betydande rättslig osäkerhet för importörerna i EU.

(135)

Kommissionen anser dock att det underliggande problemet, som är att vissa tullkvoter uttöms mycket snabbt, ofta inom en dag, kommer att hanteras genom andra justeringar, särskilt införandet av tak för den maximala volym som ett enskilt land kan exportera inom ramen för den återstående tullkvoten i kategorier där sådan snabb uttömning sker.

(136)

Vissa berörda parter hävdade att kvoten i vissa kategorier borde globaliseras för att underlätta ett fullständigt utnyttjande av den tilldelade volymen och samtidigt säkerställa en rättvis fördelning mellan alla exporterande partner.

(137)

Kommissionen noterar att det i förordningen om slutgiltig tull (52) beslutades att ett landsspecifikt system med tullkvoter är det lämpligaste systemet för att säkerställa traditionella handelsflöden och att det därför fastställdes som standard. Kommissionen har endast infört global förvaltning i exceptionella situationer och på grund av vederbörligen motiverade påståenden (53).

(138)

Kommissionen anser att de berörda parterna inte har lämnat någon tillräcklig motivering till varför standardsystemet inte lämpar sig för de angivna kategorierna och inte heller har visat hur en sådan justering skulle tjäna unionens övergripande intresse.

(139)

Unionsindustrin hävdade att kinesiska stålprodukter, trots att de omfattas av antidumpningsåtgärder, fortfarande tar sig in på EU-marknaden till extremt låga priser. Kommissionen noterar att återinförandet av landspecifika kvoter för Kina i kategorier där dessa volymer tidigare omfördelades på grund av förekomsten av antidumpningsåtgärder inte kommer att lösa de problem som unionsindustrin tagit upp, eftersom produkter importerade från Kina skulle fortsätta att ta sig in på marknaden, men i stället inom ramen för en landspecifik kvot.

(140)

En berörd part (en exporterande producent från Egypten) hävdade att det tak på 15 % i kategori 1 som infördes i den andra förlängningsöversynen har begränsat dess traditionella handelsflöden. Kommissionen noterar att detta påstående inte styrks av några uppgifter från den berörda parten. Kommissionen anser också efter sin egen analys att detta påstående är felaktigt. Egyptens historiska exportvolymer till EU överskrider inte taket på 15 % eller taket på 13 %.

(141)

När det gäller begäran från vissa exporterande länder med ett bilateralt avtal med unionen om att undantas från åtgärdens omfattning vill kommissionen erinra om att det i de berörda bilaterala avtalen inte krävs att import från respektive länder ska undantas från skyddsåtgärden. Kommissionen har förvissat sig om att villkoren i dessa bilaterala avtal är uppfyllda för att import ska omfattas av skyddsåtgärder som vidtas i enlighet med WTO-avtalet om skyddsåtgärder.

(142)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för skyddsåtgärder som inrättats enligt artikel 3.3 i förordning (EU) 2015/478 respektive artikel 22.3 i förordning (EU) 2015/755.