Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/74 av den 13 januari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av lysin med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 23 maj 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av lysin med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 8 april 2024 av Metex Noovistago (3) (klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för lysin i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2732 av den 24 oktober 2024 (registreringsförordningen) (4).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, kända exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, handlare och användare samt intresseorganisationer som den visste var berörda om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Efter inledandet hävdade Confederación Española de Fabricantes de Alimentos Compuestos para animales (CESFAC, den spanska sammanslutningen av djurfoderproducenter), Andrés Pintaluba S.A. (en importör och distributör av lysin) och Vall Companys Group (en användare av lysin och djurfoderproducent som också företräddes av CESFAC) att Eurostats importstatistik för KN-nummer 2922 41 00 , som lades fram i klagomålet, inte möjliggör en objektiv undersökning av skadefaktorerna eftersom den bygger på rapporterade importuppgifter, då Eurostat inte gör någon åtskillnad mellan de olika typerna av importerad lysin (lysinhydroklorid och flytande lysin), som har olika koncentrationsnivåer av aminosyran. CESFAC, Pintaluba och Vall Companys hävdade att en sammanslagning av lysintyper med väsentligt olika koncentrationer per måttenhet, utan någon justering för att få dem att ligga på samma nivå, leder till snedvridningar av volymer och priser. De hävdade vidare att alla de skadefaktorer som bygger på importstatistik (dvs. importvolym, importandel, förbrukning i unionen och uppgifter om marknadsandelar) och som beskrivs i klagomålet grundade sig på otillräckliga rapporterade uppgifter och att Metex Noovistago inte lämnade ut den korrigerade importstatistiken i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet. CESFAC, Pintaluba och Vall Companys noterade att unionsindustrins vägran att lämna ut den korrigerade importstatistiken undergrävde deras rätt till försvar i detta förfarande och strider mot artikel 19 i grundförordningen. De begärde därför att kommissionen skulle tillhandahålla de korrigerade uppgifterna, eller åtminstone lämna ut en omfattande icke-konfidentiell sammanfattning av uppgifterna.

(7)

För det första instämde kommissionen i att olika typer av lysin med varierande koncentrationer inte möjliggör en objektiv bedömning av förbrukningen i unionen, importvolymen av lysin och prisberäkningen, om ingen justering görs för att ta hänsyn till detta. Kommissionens justering av importerade volymer och priser i undersökningen anges i skäl 234.

(8)

Även om det är sant att en del av importstatistiken i klagomålet bygger på rapporterade uppgifter från Eurostat, noterade kommissionen att den icke-konfidentiella versionen av klagomålet i avsnittet ”Marknadsuppgifter med korrigering för lysininnehåll” innehåller omvandlingsfaktorn från flytande lysin till lysinhydroklorid och omvandlingsfaktorn från lysinsulfat till lysinhydroklorid. För att få importvärdena för import enligt KN-nummer 2922 41 00 uttryckta i ”lysinhydrokloridekvivalenter” tillämpade unionsindustrin de ovannämnda omvandlingsfaktorerna. Kommissionen ansåg därför att eftersom unionsindustrin offentliggjort Eurostats importuppgifter, motsvarande omvandlingsfaktorer för att justera flytande lysin och lysinsulfat till hydrokloridekvivalenter och de omräknade importpriserna (punkt 265 i den icke-konfidentiella versionen av klagomålet), hade alla berörda parter tillgång till de slutliga korrigerade importuppgifterna. Påståendena blev därför irrelevanta.

(9)

Efter inledandet lämnade även den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (den kinesiska handelskammaren) synpunkter på klagomålet och inledandet av undersökningen.

(10)

Den kinesiska handelskammaren hävdade att undersökningen hade inletts utan att det fanns tillräcklig och objektiv bevisning om skada, vilket krävs enligt artikel 5.3 i WTO:s antidumpningsavtal och artikel 5.2 i grundförordningen, och att kommissionen inte hade gjort en korrekt översyn av uppgifterna i klagomålet, vilket krävs enligt artikel 5.3 i grundförordningen.

(11)

Den kinesiska handelskammaren hävdade framför allt att unionsindustrins bedömning av utvecklingen av lysinsulfatvolymerna bygger på rena antaganden och att påståendet om låga kinesiska priser bygger på icke objektiva och felaktiga uppgifter. Påståendet grundar sig på att unionsindustrin använder Eurostats importuppgifter, som av naturliga skäl inte är tillräckligt detaljerade för att uppskatta volymerna, och sedan gör antaganden om förhållandet mellan de olika volymerna.

(12)

Inledningsvis påpekade kommissionen att den granskade klagomålet i enlighet med artikel 5 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en undersökning var uppfyllda, dvs. att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda undersökningen.

(13)

Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för unionsindustrin. De beviskrav som ska vara uppfyllda för att inleda en undersökning (”tillräcklig” bevisning) skiljer sig från de som ställs när det gäller att preliminärt eller slutligt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband. Därför kan bevisning som är otillräcklig sett till kvantitet eller kvalitet för att motivera ett preliminärt eller slutligt fastställande av dumpning, skada eller orsakssamband trots det vara tillräcklig för att motivera att en undersökning ska inledas. Den kinesiska handelskammaren underbyggde inte varför det förhållande som klaganden tillämpat på Eurostats importuppgifter inte var tillräckligt. Påståendet avvisades därför.

(14)

Den kinesiska handelskammaren hävdade också att kommissionen varken hade undersökt och beaktat de allmänt kända utmaningarna för unionsindustrin att få fram viktiga råvaror och energi i tillräckliga kvantiteter för produktionen till konkurrenskraftiga priser eller vetenskapliga rön som sannolikt kan komma att påverka konsumenternas val och förändra konsumtionsmönstren i unionen.

(15)

Kommissionen noterade att den kinesiska handelskammarens påstående går utöver kraven i artikel 5.3 i grundförordningen, eftersom kommissionens roll i inledningsskedet är att undersöka riktigheten och lämpligheten hos den bevisning som framläggs av unionsindustrin, för att fastställa om den är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds. Den kinesiska handelskammaren kunde inte förklara på vilket sätt de påstådda utmaningarna och vetenskapliga rönen ifrågasätter denna slutsats. Den kinesiska handelskammarens påstående avvisades därför.

(16)

Den kinesiska handelskammaren hävdade också att dess rätt till försvar hade kränkts på ett allvarligt sätt av följande skäl: i) den icke-konfidentiella versionen av klagomålet behandlade importvolymer enligt Eurostats uppgifter utan att lämna ut de korrigerade uppgifterna genom tillämpning av omvandlingsfaktorerna, ii) skadefaktorerna skulle inte göra det möjligt att objektivt förstå de uppgifter som lämnats in i förtroende, iii) de bilagor som var relevanta för exportpriser uppgavs inte vara möjliga att sammanfatta till korrigerade belopp och iv) de flesta av de informationskällor som klagomålet grundades på lämnades inte ut.

(17)

När det gäller ovanstående påståenden noterade kommissionen att eftersom unionsindustrin utgörs av en enda producent är det motiverat att skadefaktorerna angavs i intervall och i indexerad form i klagomålet för att bevara uppgifternas konfidentialitet. Eurostats korrigerade importvolymer, index och intervall gör det möjligt att förstå trenderna i och nivåerna på de uppgifter om olika skadeförhållanden som sökanden lämnat i förtroende. När det gäller hemlighållandet av källor för omvandlingen tillhandahöll unionsindustrin de korrigerade uppgifterna och förklarade de informationskällor som använts (5), vilket innebar att denna del av påståendet blev irrelevant. Mot bakgrund av ovanstående överväganden avvisades den kinesiska handelskammarens påstående.

(18)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(20)

Tre icke-närstående importörer tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i stickprovet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(21)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(22)

Sex exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två företag på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(23)

Den exporterande producenten CJ (Liaocheng) Biotech Co., Ltd. (CJ) hävdade att ett urval bestående av två grupper var ett avsteg från kommissionens väletablerade praxis att välja ut tre exporterande producenter, att det skulle vara till fördel för företaget att ingå i urvalet eftersom det inte fanns några utlandsägda producenter i det preliminära urvalet och att man genom att lägga till en tredje grupp i urvalet skulle undvika onödiga svårigheter om det i ett senare skede skulle visa sig att en av de utvalda producenterna inte samarbetade. Kommissionen konstaterade att det urval som ursprungligen gjordes den 4 juni 2024 omfattade en betydande del av importen till unionen av den undersökta produkten med ursprung i Folkrepubliken Kina, som ursprungligen bedömdes uppgå till [67–77] %. Kommissionen ansåg dessutom att ett sådant urval rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Kommissionen noterade att ett urval på mindre än tre producenter inte är exceptionellt och att den inte kan förutse eventuella avbrott i samarbetet. Slutligen erinrade kommissionen om att förekomsten av utlandsägda företag i urvalet inte är ett kriterium som anges i artikel 17.1 i grundförordningen. Kommissionen avvisade därför CJ:s påstående och bekräftade det urval som gjordes den 4 juni 2024.

(24)

Inga exporterande producenter i Kina begärde en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen.

(25)

Kommissionen skickade frågeformulär till unionsproducenten, de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet och de importörer som hade gett sig till känna. Den lämnade också ett frågeformulär till en användare som hade gett sig till känna för kommissionen. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet på dagen för inledandet av undersökningen.

(26)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(27)

Svar på frågeformuläret inkom från den enda unionsproducenten, de två kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet, tre importörer och en användare. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna.

(28)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(29)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(30)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är lysin och estrar av lysin, salter av dessa föreningar, och fodertillsatser, bestående av minst 68 men högst 80 viktprocent L-lysinsulfat, och högst 32 viktprocent av andra beståndsdelar såsom kolhydrater och andra aminosyror (den undersökta produkten).

(31)

CAS-registreringsnumret (Chemical Abstracts Service) för L-lysinhydroklorid är 657-27-2, för lysin i vattenlösning 56-87-1 samt för lysinsulfat 60343-69-3 och 94195-18-3.

(32)

Lysin är en essentiell aminosyra, en byggsten för att framställa proteiner, som är nödvändig för människors och djurs hälsa. Lysin produceras genom biofermentering: omvandling av kolhydrater till aminosyror genom samspel mellan bakteriestammar. Lysin används i en rad olika tillämpningar, t.ex. på fodermarknaden, inom läkemedelsindustrin och i livsmedel (kosttillskott).

(33)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2309 90 31 och ex 2309 90 96 för lysinsulfat, och enligt KN-nummer 2922 41 00 för lysinhydroklorid och lysin i vattenlösning (Taric-nummer 2309 90 31 41, 2309 90 31 49, 2309 90 96 41, 2309 90 96 49) (den berörda produkten).

(34)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(35)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(36)

Den kinesiska handelskammaren begärde att undersökningen skulle begränsas till lysinhydroklorid och inte omfatta lysinsulfat, eftersom den senare inte produceras av unionsindustrin. Den kinesiska handelskammaren hävdade att lysinsulfat och lysinhydroklorid är olika produkter med sina egna särskilda egenskaper och användningsområden.

(37)

I detta avseende noterade kommissionen först att alla tre formerna av lysin (lysinhydroklorid, flytande lysin och lysinsulfat) var avsedda att omfattas av produktbeskrivningen i skälen 30–32. Kommissionen noterade därefter att undersökningen har visat att lysinhydroklorid och lysinsulfat har liknande väsentliga fysikaliska, tekniska och kemiska egenskaper. Produktionsprocessen för de tre formerna av lysin (lysinhydroklorid, flytande lysin och lysinsulfat) är mycket likartad. Den största skillnaden uppstår i slutet av tillverkningsprocessen beroende på om den slutliga formen av lysin är pulveriserad eller flytande. Som näringsämne kan lysin fås i olika former, och dessa olika former konkurrerar med varandra. Variationerna i den undersökta produkten, dvs. formen av lysin och innehållet av lysin i produkten, ändrar inte heller dess grundläggande definition, dess egenskaper eller den uppfattning som olika parter har om den. De olika formerna av lysin har samma funktion, dvs. att tillhandahålla mycket lättsmält lysin till djur och människor, antingen i farmaceutiska produkter, i livsmedel (som kosttillskott) eller i foder. Lysinformen är irrelevant då alla tre formerna är utbytbara och utgör samma näringsämne. Detta har också bekräftats av en EU-importör av lysin och en användare i deras svar på frågeformuläret och skriftliga inlagor (6). Slutligen är det faktum att denna produkttyp för närvarande inte tillverkas av unionsindustrin irrelevant med tanke på den direkta konkurrensen mellan de tre huvudsakliga produkttyperna, enligt vad som förklaras ovan.

(38)

Påståendet avvisas därför i detta skede av undersökningen.

(39)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(40)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera lysin. Sex exporterande producenter inkom med de relevanta uppgifterna.

(41)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(42)

Efter inledandet mottog kommissionen synpunkter från den kinesiska handelskammaren om tillämpligheten av artikel 2.6a, vilka behandlas i avsnitt 3.2.10.

(43)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(44)

Den 28 juni 2024 informerade kommissionen berörda parter i en notering i ärendehandlingarna om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet (den första noteringen).

(45)

I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av lysin. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även tre möjliga representativa länder: Brasilien, Colombia och Thailand. Eftersom det saknades uppgifter om producenterna av lysin i de möjliga representativa länderna meddelade kommissionen att den skulle basera sina beräkningar på uppgifter om tillverkningen av citronsyra, en produkt inom samma sektor som lysin och med en liknande produktionsprocess. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden, från de exporterande producenterna Heilongjiang Eppen Biotech Co., Ltd. (Eppen) och Meihua Holdings Group Co., Ltd. (Meihua) och från användarna Barentz Iberia S.L.U och Agri Nutrition B.V. Synpunkterna behandlas i de relevanta avsnitten nedan.

(46)

Den 31 oktober 2024 behandlade kommissionen de synpunkter som mottagits från berörda parter genom en andra notering till ärendehandlingarna (den andra noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Colombia som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Sucroal S.A., som är producent i det representativa landet.

(47)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från klaganden och från de exporterande producenterna Eppen och Meihua, vilka avsåg de källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader i det representativa landet. Dessa synpunkter har behandlats under respektive rubrik i avsnitt 3.4. Eppen upprepade dessutom den ståndpunkt som uttrycktes i kommentarerna till den första noteringen, nämligen att det inte förekom några betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen och att de inhemska kostnaderna och priserna därför borde användas i undersökningen. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.

(48)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Colombia var ett lämpligt representativt land, från vilket icke snedvridna priser och kostnader skulle hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs närmare i avsnitt 3.3.

(49)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(50)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(51)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(52)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(53)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(54)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(55)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(56)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (7), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. den kemiska sektorn). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten infördes i ärendehandlingarna när undersökningen inleddes.

(57)

Unionsindustrin menade att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet.

(58)

För att stödja denna ståndpunkt hänvisade unionsindustrin till bevisningen i rapporten (8), till slutsatserna i flera av kommissionens nyligen genomförda undersökningar – närmare bestämt de som rör natriumglukonat (9), vissa polyvinylalkoholer (10), sulfanilsyra (11), citronsyra (12) och mononatriumglutamat (13) – samt till slutsatserna från Förenta staternas handelsmyndigheter om citronsyra och natriumglukonat. Unionsindustrin hänvisade också till Förenta staternas avgöranden om priser och kostnader i Kina och framhöll faktorer som den socialistiska doktrinen om marknadsekonomi, Kinas kommunistiska partis (kommunistpartiet) ledande roll och den kinesiska statens interventionistiska ekonomiska politik.

(59)

Unionsproducenterna påpekade dessutom att producenterna i kommissionens ovannämnda undersökningar är desamma som producenterna i lysinsektorn, och erinrade om följande faktorer som tyder på att det förekommer betydande snedvridningar.

(60)

För det första betjänas den kemiska sektorn, inbegripet undersektorn för lysin, i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter:

(61)

För det andra gör den statliga närvaron i lysinföretag det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader:

(62)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna:

(63)

För det fjärde är den kemiska sektorn, precis som alla andra sektorer inom den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av konkurs-, företags- och egendomslagstiftningen:

(64)

För det femte snedvrids även lönekostnaderna i den kemiska sektorn:

(65)

För det sjätte har lysinproducenter tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten:

(66)

Unionsindustrin hävdade vidare att de ovannämnda snedvridningarna är systembetingade. Statliga ingripanden förekommer i hela landet och inom alla ekonomiska sektorer, bland annat vid fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror. Undersökningen om natriumglukonat har visat att de priser som betalas och bokförs som kostnader när producenterna köper eller ingår avtal om insatsvaror är påverkade av de systemiska snedvridningar som beskrivs ovan. Leverantörerna av insatsvaror använder till exempel arbetskraft som är föremål för snedvridningarna, lånar pengar som är föremål för snedvridningarna i finanssektorn/kapitalallokeringen och omfattas av planeringssystemet som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och i alla sektorer.

(67)

Sammanfattningsvis hävdade unionsindustrin att betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom lysinsektorn.

(68)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (uppdaterad rapport) (26), som bygger på offentligt tillgängliga källor.

(69)

Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(70)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (27).

(71)

Den statsägda ekonomin är den ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt (28). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(72)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (29).

(73)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(74)

Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(75)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (30). Detta åskådliggör kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(76)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(77)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (31). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(78)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(79)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(80)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(81)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (32).

(82)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (33).

(83)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn inrättas också institutionellt och operativt på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (34).

(84)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (35).

(85)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (36).

(86)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (37).

(87)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(88)

Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, bl.a. Meihua Group (38), Yufeng Industrial Group (39), Fufeng Group (40) och Heilongjiang Wanli Lida Group (41).

(89)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (42), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(90)

Lysinsektorn är dessutom föremål för flera statliga strategier, bland annat de centrala riktlinjerna för 2022 som tillkännagetts av finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor: ”[i]ntegrerad utveckling av jordbruksindustrin. Samordna utformningen och byggandet av ett antal nationella moderna jordbruksindustriparker, fördelaktiga och karakteristiska industrikluster och starka jordbruksindustriella kommuner. Fokusera på att säkerställa nationell livsmedelssäkerhet och effektiv försörjning av viktiga jordbruksprodukter, med fokus på ris, vete, majs, […] bygga ett modernt industriellt system på landsbygden baserat på starka industristäder, industriparker som motor och industrikluster som ryggrad, provins-, distrikts- och kommunplaner och samordnat främjande av punkter, linjer och områden, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den industriella utvecklingen som helhet” (43). Den fjortonde femårsplanen för främjande av jordbrukets och landsbygdsområdenas modernisering innehåller följande mål: ”[b]yggande av nationella industrikedjor för livsmedelssäkerhet. På grundval av produktionen och försörjningen av ris, vete, majs, sojabönor osv. samordna kapacitetsuppbyggnaden inom produktion, bearbetning, lagring och omsättning samt bygga industrikedjor för livsmedelssäkerhet […]” (44). I den fjortonde femårsplanen för utveckling av bioekonomin krävs dessutom att man ska ”utveckla enzympreparat, mikrobiella preparat, fermenterat foder, aminosyror i foder och annat biologiskt foder […]” (45).

(91)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (46).

(92)

Till exempel uppger China Biotech Fermentation Industry Association (CBFIA) i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (47). CBFIA:s partiavdelning (48) kräver att intresseorganisationen ”undersöker och genomför särskilda aktiviteter för att främja partiets omfattande och strikta styrning och stärka partiets uppbyggnad […] och fullt ut erkänner att ett ingående främjande av partiets omfattande och strikta styrning av nationella branschorganisationer och handelskammare är ett politiskt krav som vägleder branschorganisationernas och handelskamrarnas ansträngningar att följa och stärka partiets ledarskap” (49).

(93)

Meihua Group och Fufeng Group hör till CBFIA:s medlemmar och båda är vice ordförande i intresseorganisationens styrelse (50).

(94)

CSIA:s syfte är att ”offentliggöra och genomföra nationell industripolitik, tjäna industrin helhjärtat och främja industriell produktion” (51). Dessutom anges i artikel 3 i stadgarna att CSIA ”upprättar en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens verksamhet” och ”accepterar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av enheter som ansvarar för partiets uppbyggnad samt av de relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för industrins förvaltning” (52).

(95)

Meihua Group är en av vice ordförandena i CSIA:s verkställande råd (53).

(96)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(97)

De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(98)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (54)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(99)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (55), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (56).

(100)

Redan 2018 rapporterades att det fanns particeller i 73 % av cirka 2,57 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (57). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(101)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (58) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(102)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda arbetet enligt Förenade fronten inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (59).

(103)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/funktioner även finns inom lysinsektorn. Som exempel kan nämnas att vice ordföranden för Meihua Group är generalsekreterare för gruppens partiavdelning (60).

(104)

Ordföranden för Yufeng Industrial Group är dessutom sekreterare i partikommittén och ledamot av provinsen Hebeis folkkongress (61).

(105)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (62). Den statliga närvaron i företag inom lysinsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(106)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(107)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (63).

(108)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den berörda produkten ska fungera.

(109)

De centrala riktlinjer för 2022 från finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor som nämns ovan (se skäl 90) innehåller också följande bestämmelser som påverkar sektorns funktion: ”Staten kommer att fortsätta att genomföra politik som subventioner till majs- och sojabönsproducenter, subventioner till ris och incitament till stora spannmålsproducerande härad, för att konsolidera effektiviteten i strukturreformen på utbudssidan inom jordbruket och säkerställa den nationella livsmedelssäkerheten” eller ”[b]elöningar till härad med stor utsädesproduktion. Utöka omfattningen av stödet till härad med stor utsädesproduktion av ris, vete och majs […] och främja omvandlingen och uppgraderingen av utsädesindustrin” (64).

(110)

Den fjortonde femårsplanen för att främja moderniseringen av jordbruket och landsbygdsområdena (65) syftar till att ”[f]örbättra politiken för stöd till spannmålsproduktion. Stabilisera stödet till spannmålsodlare, förbättra politiken för minimipriser för ris och vete samt subventionspolitiken för majs- och sojabönsodlare. Förbättra kompensationsmekanismen för de stora spannmålsproducerande områdenas intressen och förbättra stödsystemet för de stora spannmålsproducerande häradena” (66). Enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av planteringssektorn på nationell nivå (67) kommer Kina ”[u]nder perioden för den fjortonde femårsplanen undersöka möjligheterna till expansion, öka produktionskapaciteten, optimera strukturen, främja en diversifierad utveckling och förbättra kapaciteten för försörjningstrygghet” (68).

(111)

CSIA:s fjortonde femårsplan (69) ger ytterligare en bild av den befintliga statliga politiken inom sektorn genom att ange att ”[s]edan 2016 har staten anpassat politiken för tillfällig lagring av majs i de tre nordöstra provinserna och den autonoma regionen Inre Mongoliet till en ny mekanism med ’marknadsorienterade inköp’ plus ’subventioner’, vilket har lett till en kraftig nedgång i majspriserna och kraftigt minskat produktionskostnaden för majsstärkelse; för att hantera överskottslagret av majs har Heilongjiang, Jilin, Liaoning, Inre Mongoliet och andra platser gett olika stora subventioner till företag för högförädling av majs, vilka har fortsatt att öka produktionskapaciteten för högförädling av majs och produktion av majsstärkelse” (70).

(112)

Den fjortonde femårsplanen för utveckling av bioekonomin tar direkt upp sektorn för den berörda produkten genom att syfta till att ”[s]tärka företagsinnovationens övergripande ställning. Ge fullt utrymme åt de ledande företagens ledande och stödjande roll på det biologiska området, vägleda stora företag att öppna upp resurser som teknisk innovation, försörjningskedja och finansiella tjänster för industrikedjan i tidigare och senare led och främja integrering och innovation i små och medelstora företag. Med fokus på viktiga områden med stort och omfattande inflytande, exempelvis biomedicin, biojordbruk och biotillverkning, uppmuntras bioinnovativa företag att vidareutveckla sina undersektorer, främja deras utvecklingsfördelar och utveckla dem till separata föregångare med global konkurrenskraft” (71). Planen kräver också att de berörda enheterna ska ”utveckla enzympreparat, mikrobiella preparat, fermenterat foder, aminosyror i foder och annat biologiskt foder […]”.

(113)

På provinsnivå ska de statliga myndigheterna enligt Hebeis fjortonde femårsplan för strategiska och framväxande industrier (72) utforma sektorns industriella struktur på följande sätt: ”Avsevärt utveckla industrierna för biofermentering, biobaserade produkter och karakteristiska biologiska produkter och främja en integrerad tillämpning av bioteknik inom medicin, kemisk industri, material, högförädling av livsmedel och ny energi. Konsolidera och förbättra fördelarna med aminosyror, stärkelsesocker, enzympreparat, vitaminer och andra produkter och utveckla nya biologiska material som biobaserade fibrer och biobaserade kemikalier” (73).

(114)

År 2024 utfärdade Shandong dessutom en viktig policy för att främja, uppgradera och utveckla majsindustrin (74), vilket ger viktigt skattestöd för forskning och utveckling.

(115)

Även Jilin utfärdade en särskild förmånspolitik som gynnade industrin för den berörda produkten. Enligt en rapport som publicerats på dess webbplats ”formulerar och justerar provinsen Jilins skattebyrå […] förteckningen över politiska förmåner samt förteckningen över ämnen som kräver snabba svar. Företagen har behov, beskattningen reagerar. På vägen mot industriell uppgradering finns det tillräckligt med politiska verktyg tillgängliga” (75). Detta bekräftas av en företrädare för Meihua Group: ”2017 etablerade sig företaget i Jilin Baicheng Industrial Park som det första företaget i Baicheng med en total investering på 10 miljarder CNY. Efter år av gradvis utveckling och tillväxt, med starkt stöd av skatteförmåner, […] har produkternas konkurrenskraft på marknaden förbättrats på ett effektivt sätt. Enbart under första halvåret 2023 har vårt företag åtnjutit en exportskatterabatt på 139 miljoner CNY, vilket har gjort att vi inte längre behöver oroa oss för produktionsprocessen, och vi kan lugnare hantera riskerna och utmaningarna på den internationella marknaden och ytterligare utöka exporten” (76). Ordföranden för Meihua Group förklarade också att ”Jilin Meihua har fått starkt stöd och hjälp från ledare på alla nivåer i provinsen och kommunen, vilket har hjälpt Meihua att utvecklas snabbt” (77), något som tyder på att förmånspolitiken inte var begränsad till skattepolitiken.

(116)

Liknande stödåtgärder finns också i Heilongjiang, vilket framgår av Suihua kommuns utvecklingsplan för industrisystemet 2023–2026 (78), där Heilongjiang Chengfu Food Group, en lysinproducent som står för 7,39 % av den inhemska produktionskapaciteten för lysin (79), anges som ett nyckelföretag.

(117)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(118)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(119)

Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll.

(120)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (80).

(121)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (81). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (82). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (83).

(122)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på den kemiska sektorn, och därmed lysinsektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(123)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

(124)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande ILO-konventioner, bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (84).

(125)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (85). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område.

(126)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (86). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(127)

Ingen bevisning har lämnats in för att lysinsektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(128)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(129)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (87), som beaktar andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (88), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(130)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (89). Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetregler, t.ex. undersökning av låntagares kreditvärdighet, ska följas, men nästan all bevisning, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(131)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (90). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (91).

(132)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (92). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (93). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(133)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(134)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (94). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (95). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(135)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(136)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(137)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(138)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten.

(139)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrivs i detalj i skälen 87–137. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom lysinproducenter omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(140)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den aktualiserade rapporten.

(141)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(142)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(143)

Efter inledandet av förfarandet lämnade den kinesiska handelskammaren, Eppen och Barentz synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Den kinesiska handelskammaren hävdade att i) artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s lagstiftning och ii) påståendet om betydande snedvridningar som påverkar den kinesiska lysinsektorn inte grundar sig på faktisk bevisning. Även Eppen ansåg att artikel 2.6a i grundförordningen var oförenlig med WTO:s regler och påpekade dessutom att tillämpningen av den metod som avses i artikel 2.6a i grundförordningen inte kan vara något som är givet från början. Barentz ansåg för sin del att det i det aktuella fallet är lämpligt att använda inhemska priser i Kina för att fastställa om dumpning förekommer, eftersom det inte påvisats några betydande snedvridningar.

(144)

Till stöd för sitt första argument hävdade den kinesiska handelskammaren att den metod för fastställande av normalvärdet som föreskrivs i artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s avtal och rättspraxis. Den kinesiska handelskammaren hävdade att EU sedan den 12 december 2016 förväntades följa standardmetoderna i antidumpningsavtalet för att fastställa normalvärdet för de kinesiska exporterande producenterna, som föreskriver användning av de kinesiska exporterande producenternas faktiska priser och kostnader. Med hänvisning till artikel 2.1 eller 2.2 i antidumpningsavtalet, panelrapporten i DS538 Pakistan – BOPP Films (Förenade Arabemiraten) och överprövningsorganets rapport i DS437 EU – Biodiesel (Argentina), ansåg den kinesiska handelskammaren att även om normalvärdet i undantagsfall kan konstrueras, måste uppgifterna om produktionskostnader och försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst alltid inhämtas från källor i exportlandet. Ingenting i antidumpningsavtalet gör det enligt den kinesiska handelskammaren möjligt för en undersökande myndighet att bortse från den exporterande producentens kostnader och priser (eller de som finns i exportlandet) och ersätta dem med påstått icke snedvridna priser eller referensvärden i ett annat land med motiveringen att det påstås förekomma betydande snedvridningar i exportlandet, och begreppet betydande snedvridningar förekommer inte ens i antidumpningsavtalet.

(145)

Den kinesiska handelskammaren invände mot kommissionens bedömning i tillkännagivandet om inledande att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att användningen av inhemska priser och kostnader i Kina är olämplig på grund av betydande snedvridningar som påverkar sådana priser och kostnader och att det därför är motiverat att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. Till stöd för denna uppfattning räknade den kinesiska handelskammaren upp ett antal faktorer och hävdade följande: i) Unionsindustrin förlitade sig i hög grad på 2017 års rapport, som enligt den kinesiska handelskammaren är föråldrad. ii) Unionsindustrin förlitade sig på tidigare kommissionsundersökningar som saknade tidsmässigt samband, rörde mycket olika produkter och sektorer och grundades på tillgängliga uppgifter snarare än på faktisk bevisning. Den kinesiska handelskammaren hänvisade i detta sammanhang till överprövningsorganets rapport i DS379 US – AD och CVD (Kina). iii) Unionsindustrin lade fram bevisning om betydande statligt inflytande som främst grundar sig på statligt ägande, vilket enligt den kinesiska handelskammarens uppfattning är ett kriterium som inte utgör tillräcklig bevisning för ”meningsfull kontroll”, ”anförtroende” eller ”styrning” från regeringens sida. iv) Unionsindustrin förlitade sig på ytterst allmänna, icke-bindande policydokument, såsom den fjortonde femårsplanen. v) Unionsindustrin förlitade sig på andra dokument som var för breda och allmänna för att utgöra bevisning. vi) Den uteblivna tillämpningen av den 13-procentiga mervärdesskatten på export är varken en subvention eller något statligt ingripande på marknaden. Det är endast för att undvika dubbelbeskattning. vii) Lysinproducenternas val av produktionsanläggning beror på praktiska aspekter snarare än politiska faktorer eller påtryckningar från de kinesiska myndigheterna. viii) Även om statliga ingripanden skulle förmodas, lade unionsindustrin inte fram någon bevisning för att sådana ingripanden är orsaken till betydande snedvridningar.

(146)

Den kinesiska handelskammarens argument kunde inte godtas. När det gäller förenligheten med WTO:s avtal och rättspraxis ansåg kommissionen att bestämmelsen i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenlig med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktionen av normalvärdet. Under dessa omständigheter ska enligt artikel 2.6a i grundförordningen produktions- och försäljningskostnaderna konstrueras på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, inbegripet sådana som gäller i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med den i exportlandet. Som uttryckligen klargjordes av överprövningsorganet i ärendet DS473 (96) är det enligt WTO-rätten tillåtet att använda uppgifter från ett tredjeland, som justerats på vederbörligt sätt om en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Kommissionen påminde i detta sammanhang om att när det väl fastställs att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, konstrueras normalvärdet med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande producent enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Enligt samma bestämmelse i grundförordningen är det även möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. I detta sammanhang hade de exporterande producenterna möjlighet att lägga fram bevisning för att deras individuella kostnader inte var snedvridna. Det lades dock inte fram någon faktisk bevisning för att enskilda exporterande producenters produktionsfaktorer inte var snedvridna. Huruvida de kinesiska företagens kostnader har bokförts i enlighet med god redovisningssed i Kina eller huruvida redovisningen på ett rimligt sätt återspeglade kostnaderna med anknytning till produktionen och försäljningen av den undersökta produkten i Kina kan därför inte påverka slutsatsen gällande tillämpningen av metoden enligt artikel 2.6a i grundförordningen.

(147)

När det gäller påståendena i klagomålet om tillräcklig bevisning erinrade kommissionen om att, såsom bekräftats av tribunalen i Viraj Profiles-målet, mängden och kvaliteten på den bevisning som krävs för att uppfylla kriterierna för tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning skiljer sig från den bevisning som krävs för att preliminärt eller slutgiltigt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband (97). Klagomålet uppfyllde de normer som anges i artikel 5.9 i grundförordningen, i kombination med artikel 2.6a d. Såsom uppgavs i tillkännagivandet om inledande ansåg kommissionen i inledandeskedet att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen fanns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader. Det är följaktligen motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen gick därför vidare med att bevisa sådana snedvridningar i avsnitten 3.2.2–3.2.9. Genom att göra detta kompletterade kommissionen den bevisning och de argument som unionsindustrin lagt fram med sina egna undersökningar och visade slutligen, på grundval av all tillgänglig bevisning, att det förekom betydande snedvridningar som motiverade att artikel 2.6a i grundförordningen användes för att fastställa normalvärdet.

(148)

Eppen påpekade att det inte finns någon hänvisning till begreppet betydande snedvridningar i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, eftersom det inte ingår i någon av de kategorier för alternativa beräkningsmetoder som anges i den bestämmelsen. Eppen hävdade vidare att användningen av uppgifter från ett lämpligt representativt land eller internationella priser för att konstruera normalvärdet enligt Eppen inte är förenlig med artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, enligt vilken det endast är tillåtet att använda produktionskostnaden i ursprungslandet plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst vid konstruktionen av normalvärden. Eppen hänvisade i detta sammanhang också till kravet i artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet att kostnaderna som regel ska beräknas på grundval av exportörens eller producentens bokförda kostnader, under förutsättning att dessa kostnader är bokförda i enlighet med exportlandets allmänt erkända bokföringsprinciper och på ett rimligt sätt motsvarar tillverknings- och försäljningskostnader för den undersökta produkten. Eppen hävdade dessutom att WTO:s rättspraxis, nämligen ärendena DS437 EU – Biodiesel (Argentina) och DS494 Cost Adjustment Methodologies II (Ryssland), stöder dess argument om att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s regler.

(149)

Kommissionen kunde inte godta Eppens argument av de skäl som anges i skäl 146. Vad gäller DS494 förklarade panelen dessutom uttryckligen i sin rapport att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattas av tvisten. Kommissionen påpekade dessutom att både EU och Ryska federationen överklagade panelens slutsatser som inte är slutgiltiga och därför, enligt gällande WTO-rättspraxis, inte har någon rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har godkänts av tvistlösningsorganet genom ett beslut av WTO-medlemmarna.

(150)

Barentz påpekade att unionsindustrins påståenden om snedvridningar på lysinmarknaden i Kina görs på allmän basis, på grundval av tidigare EU-rapporter eller EU-beslut om snedvridningar i andra sektorer. För att tillämpa artikel 2.6a och 2.6b i grundförordningen är det dock nödvändigt att bevisa att de inhemska priserna i Kina inte är resultatet av fria marknadskrafter, utan att de påverkas av betydande statligt inflytande i det specifika fallet med lysin. Det är inte tillräckligt att hävda att den kinesiska regeringen generellt ingriper i ekonomin. Tvärtom är det nödvändigt att bevisa specifika kinesiska stöd till lysinmarknaden och sambandet mellan de statliga åtgärderna och lysinpriserna. Följaktligen förespråkade Barentz att man skulle använda inhemska priser i Kina för att fastställa huruvida dumpning förekom eller inte.

(151)

Barentz argument måste avvisas av de skäl som anges i skäl 147. Kommissionen påpekade särskilt att de avgöranden som motiverar tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inte har gjorts med anledning av unionsindustrins påstående utan på grundval av kommissionens egen undersökning, som beskrivs i detalj i avsnitten 3.2.2–3.2.9.

(152)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(153)

Såsom anges i skälen 44–46 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 28 juni 2024 och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 31 oktober 2024. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga att använda Colombia som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(154)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Brasilien som det enda land med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. det klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland på grundval av sin bruttonationalinkomst, där det var känt att den undersökta produkten tillverkas.

(155)

Synpunkter inkom från Eppen och Barentz-Agri Nutrition NV, en importör/användare i unionen, som föreslog att Indonesien skulle användas som representativt land eftersom landet tillverkar och exporterar lysin till unionen. Kommissionen noterade att Indonesien inte uppnådde status som övre medelinkomstland förrän i juli 2023 och därför inte hade samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina under hela undersökningsperioden och därmed inte är lämpligt. Detta påstående avvisades därför.

(156)

När det gäller Brasilien analyserade kommissionen importen av de viktigaste produktionsfaktorerna till Brasilien. Analysen av importuppgifterna visade att importen till Brasilien av de viktigaste produktionsfaktorerna inte påverkades av importen från Kina.

(157)

Meihua kommenterade att Brasilien inte är ett lämpligt representativt land och noterade att de brasilianska importpriserna avviker från de internationella priserna. Eppen och unionsindustrin stödde också åsikten att Brasiliens importpriser för majs inte är lämpliga som referensvärden.

(158)

I den första noteringen angav kommissionen att för det land som identifierats som ett land med en liknande ekonomisk nivå som Kina och som också är en lysinproducent, dvs. Brasilien, behövde tillgången till offentliga uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt när det gäller offentliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten.

(159)

När det gäller finansiella uppgifter kunde kommissionen emellertid inte hitta några lättillgängliga finansiella uppgifter för lysinproducenter i Brasilien för de två företag som i den första noteringen identifierades som lysinproducenter, Evonik Brazil och CJ do Brazil. För de två lysinproducenter som identifierats av unionsindustrin, Birla Carbon (99) och QGP Quimica (100), gjorde kommissionen ytterligare undersökningar och drog slutsatsen att dessa företag inte tillverkade den undersökta produkten och att deras produktionsprocesser inte liknade produktionsprocessen för lysin.

(160)

Kommissionen fann finansiell information för ett brasilianskt företag i fermenteringsbranschen, Union Agro S.A. Detta företag producerar gödselmedel som också innehåller aminosyror, proteiner och enzymer. Den senaste perioden för vilken uppgifter från Union Agro S.A. finns tillgängliga är dock 2022.

(161)

Eftersom det inte fanns några lättillgängliga finansiella uppgifter för ett företag som producerar den undersökta produkten i Brasilien för undersökningsperioden, drog kommissionen slutsatsen att Brasilien inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för denna undersökning.

(162)

Eftersom det inte fanns några tillgängliga finansiella uppgifter för länder som har en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina och där det finns produktion av lysin, övervägde kommissionen tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten. I den första noteringen drog kommissionen slutsatsen att citronsyra var ett lämpligt riktmärke i samma allmänna kategori och/eller sektor som lysin för att fastställa ett icke snedvridet värde i ett representativt land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas för samma produktionsfaktorer som används vid produktionen av lysin. Citronsyra är en produkt i samma allmänna kategori och underkategori som den undersökta produkten (kemikalier, särskilt organiska syror framställda genom fermentering). Liksom lysin är citronsyra en organisk kemisk produkt som framställs genom fermentering av kolhydrater från jordbruksprodukter. Både citronsyra och lysin framställs genom en jäsningsprocess med reglerade steg följt av en kristalliseringsfas (101) och torkning av kristallerna. Både lysin och citronsyra kan säljas antingen som torrsubstans eller i vattenlösning, och båda produkterna används i stor omfattning av läkemedels- och livsmedelsindustrierna.

(163)

Kommissionen ansåg att citronsyra, som är en svag organisk syra med omfattande användning i läkemedels- och livsmedelsindustrierna, var en lämplig produkt i samma underkategori eftersom de har samma grundläggande insatsråvaror, samma relevanta förbrukningsvaror och mycket likartade produktionsprocesser. Kommissionen konstaterade därför att citronsyra var en lämplig produkt i samma underkategori (organiska syror framställda genom fermentering) som den undersökta produkten. Kommissionen uppgav att den därför skulle använda tillverkningen av citronsyra, en produkt som liknar lysin, för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen kunde finansiella uppgifter för citronsyreproducenter anses vara representativa även för exporterande producenter av den berörda produkten.

(164)

Barentz, en unionsimportör, invände mot användningen av citronsyra eftersom den är avsedd som livsmedel, medan lysin är en fodertillsats. Företaget föreslog att man skulle använda mononatriumglutamat i stället. Kommissionen konstaterar att den nödvändiga definierande egenskapen är att produktionsförfarandet är likartat och att livsmedel och foder under alla omständigheter omfattas av samma regelverk för import till EU. Den synpunkten avvisades därför.

(165)

I analysen av inkomstnivå och produktion av citronsyra identifierades Brasilien, Colombia och Thailand som möjliga representativa länder med samma utvecklingsnivå som Kina och där citronsyra tillverkas.

(166)

Unionsindustrin och Meihua samtyckte till det preliminära valet av Colombia som representativt land, och noterade att det inte förekom några snedvridningar och att landet inte var beroende av import från Kina.

(167)

När det gäller Thailand meddelade kommissionen i den andra noteringen att priset på majs är snedvridet på grund av en tillämplig importkvot för majs, vilket Meihua noterade i svaret på den första noteringen, och att företagets finansiella uppgifter i allmänhet inte är reviderade och därför anses vara av lägre kvalitet. Kommissionen uteslöt därför Thailand från övervägandena om att vara ett lämpligt representativt land.

(168)

När det gäller Brasilien drog kommissionen slutsatsen att importen till Brasilien av de viktigaste produktionsfaktorerna inte påverkades av importen från Kina. Importen till Brasilien av majs, som är den viktigaste produktionsfaktorn, var emellertid begränsad till volymen, eftersom Brasilien är en stor exportör av majs. Dessutom var importpriset 15 % lägre än exportpriset och cirka 30 % lägre än det genomsnittliga priset för den totala importen i världen. Priserna på importen till Brasilien inklusive tull kunde därför inte betraktas som ett lämpligt referensvärde för majs, och i avsaknad av ett referensvärde för den viktigaste produktionsfaktorn kunde Brasilien inte betraktas som ett lämpligt representativt land.

(169)

När det gäller Colombia visade samma analys också att landet kunde användas som ett lämpligt representativt land, eftersom det har samma ekonomiska nivå som Kina och dess import av de viktigaste produktionsfaktorerna inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (102). I den första noteringen meddelade kommissionen dessutom att den hade identifierat en citronsyreproducent, Sucroal, vars finansiella uppgifter var lättillgängliga för undersökningsperioden. En av de exporterande producenterna och unionsproducenterna stödde användningen av Colombia och det gjordes inga invändningar mot användningen av Sucroal.

(170)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna genom den andra noteringen om att den avser att använda Colombia som ett lämpligt representativt land och Sucroal S.A., i enlighet med artikel 2.6a a första meningen i grundförordningen, för att inhämta icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(171)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Colombia som representativt land och Sucroal som producent i det representativa landet.

(172)

Som svar på den andra noteringen stödde klaganden och Meihua användningen av Colombia och Sucroal. Eppen noterade att kommissionen mellan den första och den andra noteringen hade reviderat de finansiella uppgifter som den lämnat för Sucroal och begärde en förklaring till revideringen. Företaget begärde också mer detaljerade uppgifter för att säkerställa att de övriga driftskostnaderna för Sucroal inte omfattar kategorier som dras av från exportpriset vid när priset från fabrik konstrueras. Vad gäller uppdateringen av uppgifterna om Sucroal noterade kommissionen att finansiella uppgifter kan revideras, t.ex. efter en revision, och att kommissionen baserar sin analys på de mest aktuella och korrekta uppgifter som finns tillgängliga. För att säkerställa detta inhämtade kommissionen Sucroals finansiella uppgifter från de colombianska myndigheterna. Dessa uppgifter överensstämmer med de uppgifter som lämnades i samband med den andra noteringen, och kommissionen anser därför att den har lämnat de mest aktuella och korrekta uppgifterna, och kommentaren har därför beaktats. Begäran om en uppdelning av ”övriga driftskostnader” behandlas i skäl 219.

(173)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Colombia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(174)

Ovanstående analys visade att Colombia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(175)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lättillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(176)

I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (103) (GTA-databasen) för att fastställa icke snedvridna kostnader för råvaror och kol. Kommissionen uppgav också att den skulle använda offentligt tillgängliga elpriser från Colombia (104) för att fastställa elpriser samt priser för gas och ånga (med hjälp av lättillgängliga uppgifter för att beräkna energin som krävs för framställning av ånga utifrån den amerikanska regeringens uppgifter (105)) och ILO:s statistik (106) för att fastställa arbetskraftskostnader.

(177)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda tillverkningskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas andel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna andel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(178)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för lysin

(179)

Vid omräkningen av priserna i colombianska pesos (COP) till kinesiska yuan (CNY) använde kommissionen 2023 års omräkningskurs för COP till USD som finns på Världsbankens webbplats och omräkningskurserna för USD och CNY som finns tillgängliga via Europeiska centralbanken. Omräkningskursen var 1 CNY = 0,001637 COP.

(180)

Klaganden lämnade synpunkter på produktionseffektiviteten och de kvantiteter av produktionsfaktorer som behövdes. Eftersom kommissionen har kontrollerat de kvantiteter och produktionsfaktorer som behövs genom besök på plats, kommer kommissionen vid beräkningen av normalvärdet att använda de kvantiteter och de produktionsfaktorer som de exporterande producenterna har uppgett och kommissionen har kontrollerat.

(181)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen de tillverkningskostnader som uppgetts av de exporterande producenterna och som inte inkluderats i de enskilda produktionsfaktorerna ovan, bland annat avskrivningar, kostnader för kvalitetskontroll och underhållskostnader. Dessa kostnader inbegriper kostnaden för den mikroorganism som används vid fermenteringen.

(182)

Dessa belopp hämtades från de exporterande producenternas svar på frågeformuläret. Det nya beloppet för produktionsomkostnaderna uttrycktes som andel av de uppgivna tillverkningskostnaderna och har tillämpats på de omräknade tillverkningskostnaderna.

(183)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till Colombia, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av priserna per enhet för import från alla tredjeländer utom Kina och de tredjeländer som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (112). De återstående kvantiteterna ansågs representativa. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(184)

Den majs som används vid produktionen av lysin i Kina är inte genetiskt modifierad. Klaganden noterade i sitt svar på den andra noteringen att Colombia importerar majs främst från Förenta staterna och Brasilien, där andelen genetiskt modifierade organismer är hög. Majs som inte är genetiskt modifierad betingar ett högre pris än genetiskt modifierad majs, bl.a. på grund av lägre avkastning och högre produktions- och efterlevnadskostnader. Priset på majs som importeras till Colombia anpassades därför för att återspegla prisskillnaden. De uppgifter som användes var det högre priset på majs som inte är genetiskt modifierad på den amerikanska marknaden, hämtat från webbplatsen Fastmarkets.org.

(185)

För kol, saltsyra och annan melass var importkvantiteterna till Colombia begränsade. Priser som fastställts på grundval av import ansågs därför inte vara representativa. För att fastställa ett referensvärde för dessa produktionsfaktorer använde kommissionen det vägda genomsnittet av priserna per enhet för import med ursprung i alla länder utom Kina och de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755, såsom det rapporterats i GTA-databasen med världen som partner. I tabell 1 anges inget referensvärde för svavelsyra som förtecknades i den andra noteringen, eftersom de exporterande tillverkarma inte använde denna råvara i sina processer.

(186)

För ett antal produktionsfaktorer utgjorde de faktiska kostnaderna för de samarbetsvilliga exporterande producenterna en försumbar del av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna. Efter den andra noteringen förkortades förteckningen över produktionsfaktorer ytterligare på grund av att vissa material endast i försumbar utsträckning bidrog till produktionskostnaden och att det inte fanns några importpriser till Colombia från GTA-databasen. Värdet av förpackningsmaterial, ammoniak i vattenlösning och tryckluft lades därför också till värdet av förbrukningsvaror.

(187)

Kommissionen analyserade redovisningspraxis för de exporterande kinesiska producenter som ingick i urvalet vad gäller biprodukter och undersökte vilka priser som var tillgängliga för dem. De viktigaste kategorierna av biprodukter som rapporterades var de som uppstår vid behandling av majs för framställning av glukos, t.ex. majsgroddar, majsmjöl och majsskal. Klaganden lämnade synpunkter och bevis för att egenskaperna hos och användningsområdena för de produkter som ingår i dessa biproduktskategorier är mycket olika, vilket återspeglas i de olika priserna. Priserna på dessa produkter är direkt kopplade till priset på den majs från vilken de framställs.

(188)

För dessa biprodukter har kommissionen därför, i avsaknad av andra tillgängliga uppgifter, preliminärt använt förhållandet mellan priset i Kina för biprodukten och priset i Kina för majs som rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet. Detta förhållande har därefter tillämpats på priset på majs i Colombia enligt GTA-databasen för att beräkna referensvärdet för dessa biprodukter.

(189)

ILO offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Colombia. Kommissionen använde ILO:s senaste offentligt tillgängliga statistiska uppgifter (113) för att fastställa lönerna i den aktuella sektorn i Colombia. Det genomsnittliga månatliga värdet under undersökningsperioden justerades för andra avgifter genom tillägg av de sociala avgifter som arbetsgivaren betalar, inbegripet pension och yrkesriskskatt: 12 % som arbetsgivaravgift till pensionsfonden, 8,5 % för sjukförsäkring och 6,5 % för löneskatt (114), (115). Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent uppgår till 20,1 CNY/arbetstimme.

(190)

En exporterande producent hävdade att det solidaritetsbidrag som anges i andra noteringen inte är tillämpligt på arbetsgivare och att avgiften på 8,5 % för sjukförsäkring och löneskatten på 4–9 % endast är tillämplig när de anställdas löner överstiger 10 minimimånadslöner.

(191)

Eftersom den genomsnittliga månadslönen inom industrin överstiger minimimånadslönen för 2023 i Colombia (1 160 000 COP plus 140 000 COP för transportavgifter) är avgifterna för sjukförsäkring och arbetsgivaravgifter tillämpliga och påståendet avvisades.

(192)

Samma producent hävdade också att den genomsnittliga veckoarbetstiden i Colombia under undersökningsperioden var 39,3 timmar (116). Kommissionen godtog detta påstående och tog inte med solidaritetsbidraget i beräkningarna, och anpassade den genomsnittliga veckoarbetstiden till 39,3 timmar per vecka.

(193)

Kommissionen använde relevanta elpriser för industriella användare som Colombias stora elleverantör Enel (117) offentliggjort på sin webbplats.

(194)

En exporterande producent noterade att den el som används av de kinesiska fabrikerna har en högre spänning än den spänning som motsvarar Nivel 2 (118) för industrin i Colombia. Kommissionen anpassade därför referensvärdet för att återspegla priserna för Nivel 3. Inga ytterligare avgifter lades till eftersom det rapporterade priset täcker alla kostnader. Priset per kWh som hämtats från denna källa uppgick till 1,18 CNY.

(195)

Kommissionen använde gaspriset för företag i Colombia som GlobalPetroPrices (119) offentliggjort på sin webbplats. Kommissionen använde det genomsnittliga priset på naturgas för företag i Colombia under 2023 (dvs. 53 euro per MWh eller 405,8 CNY per MWh). Dessa priser inbegriper alla skatter, avgifter och andra poster på gasräkningen. Det noteras att 1 m3 naturgas ≈ 10,55 kWh. Den nominella kostnaden för en kubikmeter naturgas är därför 4,281 CNY per kubikmeter.

(196)

Kostnaden för ånga har fastställts genom att man använt kostnaden för naturgas uttryckt i kWh och den mängd gas uttryckt i kWh som behövs för att producera 1 ton ånga. I sitt svar på den andra noteringen noterade unionsindustrin att kommissionen i den beräkning för ånga som ingår i den andra noteringen inte tog hänsyn till att det ångtryck som används för lysinproduktion är 13 bar. Kommissionen tog därför hänsyn till allmänt erkända energiomvandlingsfaktorer (120) för att beräkna att 897,8 kWh behövs för att omvandla 1 ton vatten till ånga vid 13 bar. Detta motsvarar 85,1 m3 naturgas som krävs för att producera 1 ton ånga. Eftersom kostnaden för naturgas är 405,8 CNY per MWh är kostnaden för att producera 1 ton ånga vid 13 bar 364,33 CNY.

(197)

Vattenkostnaden fastställdes utifrån kostnaden för vatten från en colombiansk vattenleverantör (121), med beaktande av rörliga kostnader per m3 och fasta kostnader som fördelats mellan de förbrukade vattenmängderna. En exportör begärde att endast ”tariffas por consume” skulle användas. Fasta priser utgör dock, trots att de ger ett mycket litet bidrag, en del av de fasta kostnaderna för vatten i Colombia, och synpunkten avvisades därför.

(198)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(199)

Kommissionen använde de senast tillgängliga uppgifterna för 2023 för det colombianska företaget Sucroal S.A. som grund för fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för att konstruera normalvärdet. Eftersom de uppgifter som hämtats från Orbis och som rapporterades i den andra noteringen hade uppdaterats, och för att säkerställa att beräkningarna grundades på de senaste tillgängliga uppgifterna, inhämtade kommissionen de senaste finansiella uppgifterna från de colombianska myndigheterna (122) och kommer att använda dessa uppgifter för beräkningarna.

(200)

Kommissionen ansåg att de tal som fastställts på detta sätt skulle leda till belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen som är rimliga på nivån fritt fabrik.

(201)

Meihua, en exporterande producent, begärde att nettovinsten skulle användas i stället för vinsten före skatt. Företaget hävdade att nettovinsten skulle ge en mer rättvisande bild av företagets verkliga ekonomiska situation i det representativa landet. Eftersom vinsten före skatt ger en inblick i verksamhetens effektivitet, medan nettovinsten är beroende av de faktiska skatteförhållandena i Colombia och därför inte kan överföras till skatteförhållandena i Kina, anser kommissionen att det är rimligt att använda vinsten före skatt vid beräkningen av normalvärdet. Meihua hävdade också att eftersom kommissionen tar hänsyn till skatteeffekterna, t.ex. vid beräkningen av arbetskraftskostnaderna, är det rimligt att ta hänsyn till skatteeffekterna vid bedömningen av företagets ekonomiska resultat i det representativa landet. Kommissionen noterar att vinsten används för att beräkna priset från fabrik och för att jämföra det med exportpriset, vilket av naturliga skäl inte inbegriper effekterna av skatter eftersom dessa påförs i slutet av räkenskapsåret. Det skulle därför skapa en obalans om man tog med nettovinsten i stället för vinsten före skatt. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(202)

Både Eppen och Meihua noterade att de uppgifter som lämnats av Sucroal omfattar ”andra driftskostnader” och begärde att mer detaljerade uppgifter skulle lämnas för att säkerställa att dessa inte omfattar kostnader såsom frakt-, hanterings-, försäkrings- och bankkostnader som inte ingår vid beräkningen av exportpriset från fabrik. De senaste finansiella uppgifterna om Sucroal inhämtade från de colombianska myndigheterna (se skäl 199) visar att ”övriga driftskostnader” täcker ”distributionskostnader”, ”administrationskostnader” och ”övriga kostnader”. Ingen ytterligare uppdelning fanns lätt tillgänglig för Sucroals försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader.

(203)

Produktionsomkostnaderna för de exporterande producenter som ingick i urvalet uttrycktes som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för dessa exporterande producenter. Denna andel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(204)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(205)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna på den faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de exporterande producenter som ingick i urvalet. De uppgifter om förbrukningsmängder som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i skäl 3,4.

(206)

För att komma fram till de icke snedvridna produktionskostnaderna lade kommissionen först till produktionsomkostnader till den icke snedvridna tillverkningskostnaden, på grundval av förhållandet mellan produktionsomkostnader och materialkostnader enligt vad varje tillverkare uppgett.

(207)

Därefter tillämpade kommissionen de procentsatser för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som beskrivs i avsnitt 3.4.9. De sistnämnda fastställdes på grundval av Sucroals årsredovisningar enligt vad som förklaras i skäl 199.

(208)

Till de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Sucroal S.A. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst uttryckta som andel av kostnaden för sålda varor adderades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 23,3 %. Vinsten uttryckt som andel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 9,5 %.

(209)

En exporterande producent som ingick i urvalet exporterade till unionen direkt till oberoende kunder. Den andra exporterande producenten gjorde viss export genom ett närstående företag som fungerade som importör.

(210)

För exporten av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(211)

För en exporterande producent som ingick i urvalet och som exporterade den berörda produkten till unionen via ett närstående företag som fungerade som importör, fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla omkostnader som hade tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst.

(212)

Eftersom det saknades uppgifter om de samarbetsvilliga oberoende importörernas vinst, förlitade sig kommissionen preliminärt på den vinstnivå på 6,89 % som ansågs rimlig i en tidigare undersökning rörande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Kina (123). I det aktuella förfarandet var det endast en samarbetsvillig importör som rapporterade vinst på sin försäljning av den berörda produkten. Det var därför omöjligt att använda den samarbetsvilliga importörens vinst och samtidigt bevara uppgifternas konfidentialitet. Vinstnivån på 6,89 % ansågs därför rimlig, eftersom den uppnåddes av icke-närstående importörer som var verksamma inom handel med kemiska produkter.

(213)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenterna som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(214)

Såsom förklaras i skäl 204 fastställdes normalvärdet till handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(215)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(216)

För att exportpriset skulle återföras till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport, försäkring, hantering och lastning samt förpackning.

(217)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(218)

I de fall där produkterna såldes från producenten till andra företag i samma grupp och sedan exporterades till unionen, gjordes dessutom justeringar i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen för det påslag som de närstående handlarna fick, i de fall där handlarna ansågs utföra funktioner som liknade dem hos en agent som arbetar på provisionsbasis. Påslaget beräknades som summan av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst. Dessa försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader baserades på uppgifter från de närstående handlarna, medan den vinst som användes var 6,89 %, såsom förklaras i skäl 212.

(219)

En exporterande producent som ingick i urvalet begärde, med hänvisning till ett nyligen meddelat avgörande från tribunalen (124), att försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för Sucroal skulle justeras för att utesluta vissa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kan ingå i dess eget exportpris, när jämförelsen görs på priset från fabrik. Den exporterande producenten hävdade vidare att om kommissionen inte kan identifiera dessa kostnader i kategorin ”Övriga driftskostnader” i Sucroals finansiella information, bör kommissionen avstå från att göra någon justering av exportpriset för att ta bort försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som ingår i exportpriset. Såsom förklaras i skäl 213 valde kommissionen att jämföra exportpriset och normalvärdet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras i skäl 204 fastställdes normalvärdet till handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(220)

I sin dom i målet CCCME (125), som meddelades efter domen i målet Sinopec, erinrade tribunalen först att i enlighet med rättspraxis ska en part som begär justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att göra normalvärdet och exportpriset jämförbara i syfte att fastställa dumpningsmarginalen först visa att dess påstående är berättigat. Bevisbördan för att de specifika justeringar som anges i artikel 2.10 a–k i grundförordningen ska göras vilar på den part som vill åberopa dem (126). Härav följer att det i det målet, liksom i denna undersökning, ankom på de berörda parterna att i enlighet med denna rättspraxis visa att den begärda justeringen var nödvändig för att underbygga den bevisning som de lade fram under undersökningen (127).

(221)

Tribunalen slog därefter fast att även om det kan visa sig nödvändigt att göra justeringar enligt artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till skillnader mellan exportpriset och normalvärdet som påverkar deras jämförbarhet, kan sådana avdrag inte göras för ett värde som har konstruerats och alltså inte är verkligt. Det värdet påverkas i allmänhet inte av faktorer som kan skada dess jämförbarhet, eftersom det har fastställts på ett konstlat sätt (128). Liksom i CCCME:s mål inbegrep dessutom konstruktionen av normalvärdet per produkttyp i handelsledet fritt fabrik ett rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och det fanns inga tillgängliga uppgifter som visade att Sucroals försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader inkluderade de aktuella kostnaderna. Således, och med hänsyn tagen till kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning vid tillämpningen av artikel 2.10 i grundförordningen (129), följde kommissionens metod den senaste rättspraxisen om ogrundade påståenden om att de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a a, som kommissionen anser vara rimliga för handelsledet fritt fabrik, omfattar transportkostnader.

(222)

Slutligen, och oavsett domen i CCCME-målet, skulle den föreslagna lösningen att de relevanta kostnadsposterna bibehålls i exportpriset inte lösa det problem som den exporterande tillverkaren påpekat. Även om Sucroals försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inkluderade de relevanta kostnadsposterna (vilket inte har visats) är det praktiskt taget omöjligt att värdet av dessa poster skulle vara jämförbart med värdet för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Att ta bort dem skulle därför inte åtgärda den påstådda asymmetrin mellan normalvärdet och exportpriset. Påståendet avvisades därför.

(223)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(224)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(225)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja mäts genom de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter i stickprovsformuläret som lämnats av de exporterande producenter som inte ingick i urvalet och kontrollerade uppgifter i frågeformulärssvaren från de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(226)

Graden av samarbetsvilja ansågs i detta fall vara hög, eftersom den totala exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna, både de som ingick i urvalet och de som inte ingick i urvalet, motsvarade hela importen under undersökningsperioden.

(227)

På grundval av detta ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för alla icke-samarbetsvilliga exporterande producenter på samma nivå som för det företag som ingick i urvalet och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(228)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(229)

Den likadana produkten tillverkades av en unionsproducent under undersökningsperioden. Denna producent utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(230)

Eftersom uppgifter om skadebedömningen endast härleddes från en unionsproducent ges siffrorna för skadeanalysen i intervall av sekretesskäl. Indexen baseras dock på de faktiska uppgifterna och inte på intervallen.

(231)

Den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden låg på mellan 11 000 och 13 000 ton. Kommissionen fastställde den faktiska produktionen på grundval av en kontroll av de reviderade rapporterna från unionsindustrin, nämligen Eurolysine.

(232)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av i) unionsindustrins kontrollerade försäljning och ii) importen från det berörda landet och från alla övriga tredjeländer.

(233)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton i hydrokloridekvivalenter)

(234)

För att jämföra de olika typerna av lysin noterade kommissionen att ett ton lysinhydroklorid vanligen innehåller 78 % lysin medan ett ton flytande lysin vanligen innehåller 50 % lysin. Kommissionen anser därför att ett ton flytande lysin motsvarar 0,641 ton lysinhydroklorid. Ett ton lysinhydroklorid innehåller vanligen 78 % lysin, medan ett ton lysinsulfat vanligen innehåller 55 % lysin. Kommissionen anser därför att ett ton lysinsulfat motsvarar 0,705 ton lysinhydroklorid.

(235)

På grundval av detta beräknade kommissionen unionens lysinförbrukning i hydrokloridekvivalenter och noterade att unionens förbrukning gått ned, med en total minskning av unionens förbrukning på 11 % under skadeundersökningsperioden. Den allmänna minskningen av förbrukningen i unionen berodde på den allvarliga fågelinfluensan i unionen i kombination med den minskade efterfrågan på lysin från grisköttssektorn (130), som har en direkt effekt på förbrukningen av lysin.

(236)

För en korrekt jämförelse av lysinhydroklorid, flytande lysin och lysinsulfat har alla unionsproducerade och importerade lysinvolymer i denna förordning omvandlats till hydrokloridekvivalenter med hjälp av de omvandlingsfaktorer som anges i skäl 234.

(237)

Eftersom L-lysinhydroklorid och vattenlösning av L-lysin importeras enligt KN-nummer 2922 41 00 , förlitade sig kommissionen för dessa två produktgrupper på Eurostats importuppgifter. Lysinsulfat omfattas emellertid för närvarande av de allmänna numren ex 2309 90 31 och ex 2309 90 96 för beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur, och det är inte möjligt att bedöma importstatistik från Eurostat. Importstatistiken för lysinsulfat, den tredje produktgruppen, baserades därför på importstatistik från specialiserade leverantörer av marknadsinformation om kinesisk och indonesisk handelsstatistik (131).

(238)

Källan till uppgifterna om Kinas import kunde inte lämnas ut på begäran av uppgiftslämnaren. Kommissionen dubbelkontrollerade dock unionsindustrins uppgifter mot andra tillgängliga statistiska källor (Eurostat och Surveillance) samt mot de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenternas svar på stickprovsformulär och frågeformulär.

(239)

För att fastställa importens marknadsandel analyserade kommissionen de olika formerna av lysin och tillämpade de omvandlingsfaktorer som anges i skäl 234. Kommissionen jämförde importvolymerna omvandlade till lysinhydrokloridekvivalenter med förbrukningen på unionsmarknaden uttryckt i lysinhydrokloridekvivalenter.

(240)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(241)

Tabell 3 visar en minskning av importen från Kina under 2021, vilket förklaras av de extraordinära omständigheterna i samband med covid-19-krisen och Kina och energikrisen. Mellan 2022 och undersökningsperioden ökade dock importvolymen med 15 %.

(242)

Under skadeundersökningsperioden ökade importen av lysin från Kina, omvandlad till hydrokloridekvivalenter, med 25 037 ton eller 8 %. Det innebär att den totala marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen ökade med 21 % under samma period.

(243)

CESFAC, Pintaluba och Vall Companys hävdade att en volymökning på 8 % inte är en betydande absolut ökning av den kinesiska importen av lysin och att ökningen av marknadsandelen för denna import, som de uppskattade till 5 procentenheter, inte heller kan anses vara betydande. Kommissionen instämde inte i detta. En ökning av importvolymen med 25 037 ton, vilket i sig motsvarar 8 % av förbrukningen i unionen under undersökningsperioden, är på alla sätt betydande. Kommissionen noterade att den beräkning av ökningen av marknadsandelen som gjorts av CESFAC, Pintaluba och Vall Companys var felaktig och att den i själva verket inte uppgick till 9 % (eller 5 procentenheter) utan till 21 %, vilket framgår av tabellen ovan. En sådan ökning av marknadsandelen är mycket betydande.

(244)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat och den specialiserade marknadsinformation som anges i skäl 237. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet.

(245)

Det vägda priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(246)

Importpriserna från Kina ökade 2021 och 2022. Unionsindustrin hävdade att priserna under 2020 höll på att återhämta sig från den historiskt låga nivå som observerats i samband med den afrikanska svinpesten i Kina. Priserna ökade 2021 på grund av energikrisen i Kina och covid-19-restriktionerna, som ledde till att några av lysinanläggningarna tillfälligt stängdes. Priserna ökade ytterligare under 2022 och minskade sedan betydligt under undersökningsperioden.

(247)

De kinesiska priserna i land låg kvar under unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2021 då Kina påverkades av inhemska energikriser och covid-19-restriktioner och exporten av lysin till unionen minskade.

(248)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(249)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som andel av den teoretiska omsättningen för unionsindustrin under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 38 % och 42 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för 100 % av de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet.

(250)

Kommissionen beaktade även andra effekter på priserna, framför allt att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Såsom nämns i skälen 269–271 ökade unionsindustrins tillverkningskostnader per enhet markant från och med 2022, dels på grund av indirekta kostnader per enhet och dels på grund av priserna på energi och råvaror. Eftersom priset på import från Kina minskade avsevärt under undersökningsperioden, kunde unionsindustrin inte höja sitt försäljningspris för att täcka produktionskostnaderna. Detta förhindrande är ytterligare en bekräftelse på att den dumpade importen från Kina ledde till minskad lönsamhet för unionsindustrin.

(251)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(252)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Eftersom Eurolysine är den enda unionsproducenten av den likadana produkten, fastställdes båda uppsättningarna uppgifter på grundval av Eurolysines kontrollerade svar på frågeformuläret och ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(253)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(254)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(255)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(256)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym dramatiskt, trots en liten ökning av unionsförbrukningen under 2021 (se tabell 2). Unionstillverkningen minskade kraftigt till endast 17 % av 2020 års volym under undersökningsperioden. Unionsindustrin kunde inte konkurrera med den dumpade importen från Kina, vars priser under undersökningsperioden låg betydligt under unionsindustrins produktionskostnader. Unionsindustrin var därför tvungen att anpassa tillverkningen till en mycket låg försäljningsvolym, vilket ledde till ett tillfälligt avbrott i tillverkningen.

(257)

Denna minskning av produktionsvolymerna var större än minskningen av förbrukningen i unionen med 14 % under skadeundersökningsperioden. Den tillfälliga ökningen av produktionsvolymerna under 2021 beror på de ogynnsamma exportvillkoren i Kina, såsom förklaras i skälen 241 och 247.

(258)

Den rapporterade produktionskapaciteten avser installerad kapacitet, som förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Unionsproducenten tillverkar förutom lysin även andra specialprodukter, t.ex. valin, arginin eller tryptofan. Anläggningen är dock utformad för att producera [77 %–87 %] lysin och [13 %–23 %] av andra specialprodukter.

(259)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(260)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden ökade först under 2021 med 32 % jämfört med 2020, främst på grund av den ovannämnda minskningen av trycket från importen från Kina. Under 2021, när de kinesiska exporterande producenterna stötte på hinder på den inhemska marknaden och exporten av lysin till unionen minskade, ökade unionsindustrins försäljning och marknadsandel i EU stadigt. Sedan 2022 har unionsindustrins försäljning i EU minskat avsevärt. Under undersökningsperioden krympte försäljningsvolymen dramatiskt med –84 % jämfört med 2020.

(261)

Marknadsandelen återspeglar också denna verklighet. Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av den kinesiska exporten minskade unionens andel betydligt, med 82 % under skadeundersökningsperioden.

(262)

Förbrukningen i unionen minskade något under skadeundersökningsperioden och unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade kraftigt. Unionsindustrin förlorade således en betydande marknadsandel på 9 procentenheter. Samtidigt ökade marknadsandelen för importen från det berörda landet med 22 % under samma period.

(263)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(264)

Unionsindustrin minskade sin personalstyrka under skadeundersökningsperioden, eftersom dess produktions- och försäljningsvolymer minskade. En markant minskning inträffade under undersökningsperioden när unionstillverkaren tillfälligt var tvungen att stoppa tillverkningen av den undersökta produkten.

(265)

Produktiviteten följde förändringarna i produktion och sysselsättning. Under skadeundersökningsperioden minskade produktiviteten med 58 %, med en tillfällig ökning under 2021 tack vare unionsindustrins ökade tillverkning och försäljning till följd av lägre import av den berörda produkten från Kina.

(266)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(267)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(268)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(269)

Tabell 8 visar att försäljningspriserna ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, främst på grund av ökade kostnader för el och ånga, de viktigaste råvarorna (t.ex. socker, ammoniak eller ammoniumsulfat) och fasta kostnader. Detta var särskilt tydligt sedan 2022, då unionsindustrin drabbades av en topp i energipriserna och lysinförbrukningen i EU började minska (se skäl 235).

(270)

Under hela skadeundersökningsperioden låg det genomsnittliga försäljningspriset per enhet under produktionskostnaden per enhet, och skillnaden mellan de två ökade år för år.

(271)

Produktionskostnaden per enhet ökade kraftigt, med 141 %, under skadeundersökningsperioden. Detta var särskilt tydligt under 2022, då energipriserna nådde en topp, och under undersökningsperioden, då de fasta kostnaderna fördelades på en lägre produktionsvolym.

(272)

Sökandens genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(273)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 11 %. Ökningen var mer markant under undersökningsperioden, med en årlig ökning på 13 %.

(274)

Unionsindustrins lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(275)

Lagerhållningen i absoluta tal minskade med 65 % under 2021 när unionsindustrin kunde öka sina försäljningsvolymer och sin marknadsandel på grund av den tillfälliga minskningen av importen från Kina. När unionsindustrin började förlora sin marknadsställning ytterligare 2022 och under undersökningsperioden ökade lagervolymen igen och inte all planerad produktion kunde säljas. Den totala minskningen av lagren är linjär med minskningen av unionstillverkningen. Ökningen av utgående lager som andel av tillverkningen är linjär med den låga tillverkningsvolymen under undersökningsperioden.

(276)

Unionsindustrins lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(277)

Kommissionen fastställde unionsindustrins lönsamhet genom att nettovinsten före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes som andel av försäljningsomsättningen. Under hela skadeundersökningsperioden gick unionsindustrin med stor förlust. Den gjorde en betydande förlust under undersökningsperioden när tillverkningen stoppades under fyra månader på grund av den fortsatta ökningen av den dumpade importen och de lägre priserna, vilket ledde till förlorad försäljning och tillfälligt produktionsstopp. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins lönsamhet med 120 procentenheter.

(278)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet följde samma mönster som lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden. Även om det var mindre påtagligt än de stora förlusterna, förblev kassaflödet negativt under hela skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden utgjorde försäljningen från lager cirka 20 % av den totala försäljningen, vilket – även om det var högre än under de föregående perioderna – bidrog till ett mindre negativt kassaflöde jämfört med de föregående åren.

(279)

Nettoinvesteringarna minskade, med en liten ökning 2021, med 12 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins svåra ekonomiska situation och den därav följande bristande lönsamheten är den främsta orsaken till att det inte gjordes några nya investeringar i lysinproduktionen.

(280)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Mot bakgrund av den utveckling som beskrivs ovan var räntabiliteten (anläggningstillgångar som används för tillverkningen) negativ under skadeundersökningsperioden. Den till synes förbättrade utvecklingen beror på att lönsamhetsförlusterna var lägre än under de föregående åren, vilket i sin tur berodde på låg produktion under undersökningsperioden.

(281)

Unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital hade påverkats allvarligt av de betydande negativa nivåerna för kassaflöde och lönsamhet under skadeundersökningsperioden.

(282)

Samtliga huvudsakliga skadeindikatorer visade en negativ trend och de flesta av dem var konsekvent negativa under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins situation försämrades ytterligare under undersökningsperioden.

(283)

Unionsindustrins produktionsvolym och försäljningsvolym minskade med häpnadsväckande 83 % respektive 84 %. Följaktligen sjönk unionsindustrins marknadsandel från 11 % 2020 till 2 % under undersökningsperioden.

(284)

Dessutom stod unionsindustrin inför en betydande ökning av tillverkningskostnaden som ökade med 141 % under skadeundersökningsperioden. Denna kostnadsökning kunde inte lämpas över till kunderna eftersom unionsindustrin, med kraftigt minskande försäljningsvolymer, inte kunde höja de genomsnittliga priserna med mer än 105 %. Till följd av detta försämrades situationen kraftigt för unionsindustrin, som redan hade tvåsiffriga förluster under det första året av skadeundersökningsperioden, och under undersökningsperioden var den tvungen att tillfälligt stoppa tillverkningen för att begränsa skadan. Denna dramatiska försämring av unionsindustrins situation återspeglades också i utvecklingen av andra nyckelindikatorer som antal anställda, kassaflöde och räntabilitet.

(285)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(286)

Som redan förklarats i skäl 250 drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina utövade ett pristryck på unionsindustrin under hela skadeundersökningsperioden.

(287)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: import från andra tredjeländer, unionsproducenternas exportresultat och andra faktorer, t.ex. unionsindustrins import, ökade produktionskostnader, minskad förbrukning, unionsindustrins övriga verksamhet och unionsindustrins tillstånd i början av skadeundersökningsperioden.

(288)

Såsom beskrivs i skäl 242 ökade importvolymerna av den berörda produkten från Kina med 8 % uttryckt i lysinhydrokloridekvivalenter, vilket motsvarar en ökning med 13 procentenheter av marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen under skadeundersökningsperioden. Under samma period kunde unionsindustrin inte konkurrera med de kinesiska exporterande producenterna och minskade sin försäljningsvolym med 84 % och sin marknadsandel med 82 % (se skälen 260 och 261). Detta skedde i ett sammanhang där förbrukningen i unionen fluktuerade och totalt sett minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden.

(289)

Såsom framgår av skäl 249 underskred den kinesiska importen avsevärt unionsindustrins priser under undersökningsperioden, och priserna låg under unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden, vilket ledde att unionsindustrins situation försämrades alltmer. Den kinesiska importen innebar också att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under skadeundersökningsperioden, då unionsindustrin inte kunde sälja till priser som översteg produktionskostnaderna på grund av prispressen från den dumpade importen. Att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades var särskilt tydligt under undersökningsperioden.

(290)

Som framgår av tabell 12 sammanfaller den ökande marknadsandelen för importen från Kina också med att både unionsproducentens marknadsandel och importen från tredjeländer minskade kraftigt under undersökningsperioden.

(291)

Kommissionen drog därför slutsatsen att en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som avsevärt underskred unionspriserna vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(292)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(293)

Kommissionen noterade att importen från Indonesien under undersökningsperioden utgjorde den största andelen av importen till unionen från andra tredjeländer än Kina. Kommissionen noterade vidare att Indonesien främst exporterar flytande lysin, följt av lysinsulfat (6 % av den indonesiska importen under undersökningsperioden).

(294)

Importvolymen från de överlägset största källorna utöver Kina 2020, nämligen Indonesien och Förenta staterna, och från alla tredjeländer tillsammans har minskat kraftigt under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2022 då Brasilien och Sydkorea förbättrade sin marknadsandel, enligt Eurostat. Importvolymerna från Indonesien och Förenta staterna följer en liknande utveckling som den som observerades för unionsindustrins försäljning: en ökning av importen 2021, följt av en kraftig minskning 2022 och under undersökningsperioden. Importen från övriga tredjeländer (Brasilien och Sydkorea) som ökade sin marknadsställning 2022 förlorade också marknadsandelar under undersökningsperioden jämfört med 2022.

(295)

Kommissionen konstaterade att importpriset från Förenta staterna under 2021 och 2022 var lägre än det kinesiska importpriset. Det amerikanska importpriset minskade dock betydligt under undersökningsperioden jämfört med tidigare år, vilket tyder på att den dominerande importen från Kina ledde till ett pristryck.

(296)

Kommissionen fastställde däremot att priserna i land för hela den kinesiska importen minskade betydligt, dvs. med 66 % under undersökningsperioden, och underskred unionsindustrins priser med 40,2 % under undersökningsperioden.

(297)

Kommissionen undersökte sedan betydelsen av importen från Kina, Indonesien, Förenta staterna, Brasilien och Sydkorea på den totala unionsmarknaden. Som framgår av tabellerna 3 och 12 är den totala importvolymen från Kina under undersökningsperioden tre gånger större än importen från de övriga tredjeländerna. Importen från Indonesien och Förenta staterna förlorade dessutom marknadsandelar under undersökningsperioden. Importen från Kina var däremot den enda som ökade sin marknadsandel mellan 2022 och undersökningsperioden.

(298)

Kommissionen noterade att det genomsnittliga kinesiska priset var lägre än importpriserna från övriga tredjeländer, vilket också drog ner priserna från tredjeländer till en nivå under unionsindustrins produktionskostnader. Med tanke på de relativt låga importvolymerna per land, mycket lägre volymer än från Kina, med en minskande tendens och till högre priser än Kina men till lägre priser än unionsindustrin, drog kommissionen slutsatsen att inverkan av importen från Indonesien, Förenta staterna, Brasilien och Sydkorea inte var för sig kan anses vara betydande.

(299)

Unionsindustrins exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportförsäljning

(300)

Unionsindustrins exportvolym var relativt liten under skadeundersökningsperioden och utgjorde 20 % av unionsindustrins försäljning under skadeundersökningsperiodens första år. Sedan dess har den minskat linjärt i takt med produktionsminskningen. De genomsnittliga försäljningspriserna för exporten följde också en liknande trend som för den inhemska försäljningen, dvs. de ökade till följd av högre produktionskostnader.

(301)

På grundval av de relativt små volymerna under hela skadeundersökningsperioden och liknande tendenser som de som observerats för unionsindustrins försäljning i unionen drog kommissionen därför preliminärt slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den väsentliga skada som konstaterats.

(302)

CESFAC, Pintaluba and Vall Companys och den kinesiska handelskammaren hävdade att skadan orsakades av unionsindustrins import av lysin från de kinesiska exporterande producenterna, som utgjorde omkring 10–15 % av dess försäljning i unionen.

(303)

Kommissionen bekräftade att unionsindustrin importerade begränsade volymer lysin från Kina och Sydkorea för vidare distribution på unionsmarknaden i syfte att förbättra sitt kassaflöde. Dessa volymer minskade dock gradvis från och med 2020 och framåt och ingen sådan import gjordes längre 2023. På grundval av detta avvisades påståendet.

(304)

Samma parter pekade vidare på den betydande ökningen av unionens produktionskostnader, som främst berodde på ökade kostnader för sockerbetor och el, som en möjlig orsak till skada.

(305)

Såsom anges i skäl 269 ökade unionsindustrins produktionskostnader till följd av prisökningar på energi och råvaror som sockerbetor, ammoniak eller ammoniumsulfat. Under normala marknadsförhållanden kan tillverkarna återspegla kostnadsökningar i sina försäljningspriser. Under 2021 kunde unionsindustrin i viss utsträckning höja sina priser som en reaktion på de ökade produktionskostnaderna. Under 2022 och under undersökningsperioden var detta dock inte längre möjligt, med tanke på de mycket låga priserna på importen från Kina och en jämn, kraftig nedgång under undersökningsperioden, vilket visas i tabell 4. Det är således inte kostnadsökningarna i sig, utan unionsindustrins oförmåga att korrekt återspegla dessa kostnadsökningar i sina försäljningspriser, på grund av den omfattande förekomsten på marknaden av illojal lågprisimport från Kina, som vållat skada.

(306)

CESFAC, Pintaluba, Vall Companys och den kinesiska handelskammaren hävdade att skadan delvis orsakas av minskningen av unionens lysinförbrukning.

(307)

I tabell 2 bekräftas att lysinförbrukningen under skadeundersökningsperioden minskade med 55 000–60 000 ton eller 11 %. Medan förbrukningen minskade ökade dock importen från Kina med 25 000 ton under samma tid. Till följd av detta sjönk unionsindustrins marknadsandel, som var 10,7 % i början av skadeundersökningsperioden, till mindre än 2 % under undersökningsperioden.

(308)

En minskning av unionsindustrins försäljningsvolymer i proportion till den minskade förbrukningen skulle ha varit i storleksordningen 6 000–8 000 ton, medan den nu, på grund av den motsatta utvecklingen av importen från Kina, uppgick till 44 500–48 000 ton. Minskningen av förbrukningen i sig kan inte anses vara betydande.

(309)

CESFAC, Pintaluba, Vall Companys och den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att unionsproducenten hade flyttat en betydande del av produktionskapaciteten från lysin till så kallade specialiserade aminosyror på grund av lysinmarknadens volatilitet, och att unionsindustrin hade omvandlat 40 000 ton av den installerade lysinkapaciteten till ”specialprodukter”, såsom valin, arginin och tryptofan, och därmed medvetet dragit sig tillbaka från unionens lysinmarknad.

(310)

Som framgår av tabell 5 noterade kommissionen för det första att unionsproducentens produktionskapacitet för lysin förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Specialprodukterna tillverkas av hjälpanläggningar som inte är relaterade till lysinproduktionen. Unionsindustrin ökade tillverkningen av specialiserade aminosyror under skadeundersökningsperioden för att minska de betydande förluster som den ådrog sig vid tillverkningen och försäljningen av lysin. Produktionskapaciteten för dessa specialiserade aminosyror är dock skild från produktionsprocessen för lysin och bör inte anses vara utbytbar. Såsom nämns i skäl 258 är klagandens huvudsakliga ekonomiska verksamhet produktion av lysin. Produktionskapaciteten för de specialiserade aminosyrorna är begränsad i jämförelse med produktionskapaciteten för lysin. Det är därför troligt att en eventuell nedläggning av lysinproduktionen skulle leda till att produktionen av andra specialiserade aminosyror upphörde. Kommissionen ansåg därför att den ökade produktionen av specialiserade aminosyror inte bidrar till skadan.

(311)

CESFAC, Pintaluba, Vall Companys och den kinesiska handelskammaren hävdade att unionsindustrins ekonomiska och finansiella underprestation började före skadeundersökningsperioden och kulminerade i unionsindustrins beslut i början av 2024 att ansöka om insolvensförfaranden vid franska domstolar. De hävdade att de redan existerande ekonomiska svårigheterna är resultatet av egna affärsmässiga och ekonomiska beslut och strategier, på sätt som inte har något samband med något konkurrenstryck från kinesisk lysinimport.

(312)

Som svar på detta påstående noterade kommissionen först att påståendet inte var underbyggt eftersom det inte angavs vilka dåliga ekonomiska eller affärsmässiga beslut som unionsindustrin skulle ha fattat tidigare och som skulle kunna förklara dess svårigheter. För det andra noterade kommissionen att tillverkare inte behöver ha haft lönsamhet under den senaste tiden för att kunna söka lättnader genom handelspolitiska skyddsåtgärder. För det tredje gick unionsindustrin med förlust redan i början av skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 11. Utan att dra några slutsatser om den kinesiska importens betydelse för unionsindustrins situation det året, noterade kommissionen dock att den kinesiska importen redan hade en mycket betydande närvaro 2020, med en marknadsandel på över 50 %. Ännu viktigare var att kommissionen noterade att den kinesiska importen sedan dess hade ökat ytterligare avsevärt på unionsmarknaden, medan skillnaden mellan unionsindustrins försäljningspriser och de kinesiska importpriserna ökade dramatiskt, från [125–325] euro/ton 2020 till [1 097–1 397] euro/ton under undersökningsperioden.

(313)

På grundval av detta är det tydligt att unionsindustrins situation, så som den utvecklades under skadeundersökningsperioden, inte kan tillskrivas dålig förvaltning. Påståendet avvisades.

(314)

Ovanstående analys visar att volymen på importen med ursprung i Kina ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden, samtidigt som unionsmarknaden krympte. De låga priserna på den dumpade kinesiska importen hindrade unionsindustrin från att höja sina priser till hållbara nivåer, vilket ledde till en situation med kontinuerlig och ökande förlust. Unionsindustrin förlorade dessutom betydande marknadsandelar till den kinesiska importen, och på grund av det stora försäljningsbortfallet var den till och med tvungen att tillfälligt stoppa tillverkningen 2023. Kommissionen fastställde således ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(315)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa faktorers inverkan på unionsindustrins negativa utveckling var dock inte betydande.

(316)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan är övergripande och består bland annat av förlust av produktion, försäljning, marknadsandelar, lönsamhet och sysselsättning.

(317)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(318)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(319)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(320)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Eftersom unionsindustrin led förluster under hela skadeundersökningsperioden och unionsindustrins uppgifter inte kunde användas, fastställde kommissionen en skälig vinstmarginal på 6 %.

(321)

Unionsindustrin visade att EU:s investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade denna information på grundval av investeringsplaner och uppskjutna projekt. Unionsindustrins påståenden befanns vara motiverade. För att återge detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de faktiska utgifterna för investeringar, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden. Uttryckt som en procentandel av omsättningen var skillnaden 4,69 %.

(322)

Denna procentsats på 4,69 % lades till den grundläggande vinsten på 6 % enligt skäl 319, vilket innebar ett vinstmål på 10,69 %.

(323)

Unionsproducenten tillverkade inte betydande kvantiteter av den berörda produkten under undersökningsperioden. Därför ansågs producentens produktionskostnader inte lämpliga för att fastställa målpriset. Dessa kostnader påverkades av en betydande ökning av de fasta kostnaderna per enhet till följd av minskade försäljningsvolymer (på både hemmamarknaden och exportmarknaden), vilket också ledde till minskade produktionsvolymer. Unionsproducenten stoppade också produktionen av lysin under fyra månader under undersökningsperioden. Kommissionen ansåg därför att produktionsvolymen för 2022 (justerad till inflationsindexet för december 2023 för Frankrike) var lämplig för denna undersökning.

(324)

På grundval av detta ligger det icke-skadevållande priset på 2 800–3 300 euro per ton när den ovannämnda vinstmarginalen på 10,69 % tillämpas på den enda unionsproducentens produktionskostnader under undersökningsperioden.

(325)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Med den tillgängliga bevisningen som grund fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på [240–270] euro/ton. Denna kostnad adderades till det icke-skadevållande pris som uppges i skäl 324.

(326)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [3 040–3 570] euro/ton för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet (se skäl 324) på unionsindustrins produktionskostnader under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(327)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i det berörda landet som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsindustrin sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(328)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”all annan import med ursprung i Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se avsnitt 3.3).

(329)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen.

(330)

Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(331)

Den enda lysinproducenten i unionen, som lämnade in klagomålet, samarbetade fullt ut i undersökningen och uttryckte ett intresse för att åtgärder skulle införas.

(332)

Undersökningen har visat att unionsproducenten lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import ledde till en betydande prisnedgång, vilket tvingade unionsindustrin att sälja till priser som understeg kostnaderna. Till följd av detta gjorde unionsindustrin betydande förluster. Den kinesiska importen underskred fortfarande kraftigt unionsindustrins priser, och volymökningen av denna import orsakade en betydande förlust av unionsindustrins försäljningsvolymer och marknadsandelar.

(333)

Införandet av åtgärder skulle sannolikt förhindra en ytterligare ökning av importen från Kina till mycket låga priser och göra det möjligt för industrin att påbörja sin återhämtningsprocess. Utan åtgärder kommer de kinesiska producenterna att fortsätta att dumpa den berörda produkten på unionsmarknaden, och det kommer inte att dröja länge innan unionsindustrin tvingas lägga ner sin verksamhet.

(334)

Eftersom unionsindustrin endast kan tillgodose cirka 20 % av förbrukningen i unionen, förväntas den kinesiska importen till unionen fortsätta efter införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder, men unionsindustrins försäljningsvolymer och priser på unionsmarknaden kommer att öka, vilket kommer att förbättra lönsamheten och andra finansiella indikatorer för denna industri och förhindra nedläggning.

(335)

Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärder införs mot Kina.

(336)

Tre importörer samarbetade i undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Tillsammans stod de för 26 % av lysinimporten från Kina.

(337)

Andrés Pintaluba S.A. uttryckte oro över att ett införande av antidumpningsåtgärder på import av lysin från Kina skulle skapa en allvarlig risk för försörjningsbrist på EU-marknaden och lade fram bevis för tidigare långvariga och ihållande försörjningsbrist på flytande lysin som uppstått innan kinesiska lysinleverantörer kom in på marknaden.

(338)

Kommissionen klargjorde att syftet med antidumpningstullar inte är att stänga unionsmarknaden för import från det berörda landet, utan snarare att ta itu med illojala marknadsmetoder och återställa lika konkurrensvillkor, just för att möjliggöra en normalt fungerande marknad. Det är osannolikt att unionsproducenten och de exporterande producenterna i tredjeländer som inte är kinesiska kommer att kunna försörja unionsmarknaden fullt ut. Med tanke på de kinesiska exporterande producenternas dominerande ställning och den minskande globala ställningen för andra producenter i tredjeländer kommer antidumpningsåtgärderna att öka unionsindustrins produktion och återställa lika villkor, utan att hindra importen från Kina. Kommissionen avvisade därför ovanstående argument som ogrundade.

(339)

Barentz, CESFAC, Pintaluba och Vall Companys hävdade vidare att införandet av antidumpningstullar också skulle strida mot unionens intresse av miljöskäl, eftersom ökningen av priset på lysin skulle skapa ett incitament för foderförblandare och foderblandare att justera blandningen av foderråvaror och fodertillsatser för att öka andelen billigare och proteinrika alternativ, t.ex. sojabönor och fodertillsatser av råprotein.

(340)

Påståendet avvisades, eftersom kommissionen noterade att andelen sojabönor och fodertillsatser av råprotein i foderblandningar främst bestäms av priset på dessa råvaror, och att de viktigaste faktorerna för prisvariationer (skördekvantitet, fluktuationer mellan euro och US-dollar, fraktpris) är oberoende av priset på lysin.

(341)

En användare gav sig till känna under undersökningen och besvarade frågeformuläret. Detta företag, Vall Companys Group, är verksamt på marknaden för djurfoder, en av de tre viktigaste marknaderna för lysin. Det stod för mindre än 5 % av den lysin som importerades från Kina under undersökningsperioden. Vall Companys Group hördes av kommissionen och dess svar på frågeformuläret kontrollerades på plats.

(342)

Vall Companys Group hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder skulle leda till i) en betydande ökning av kostnaderna för djurfoder och andra produkter i senare led i produktionskedjan i unionen, ii) en allvarlig risk för brist på lysin, iii) en betydande försvagning av konkurrensen på unionsmarknaden, vilket skulle skapa förutsättningar för konkurrensbegränsande beteende, och iv) undergräva unionens miljöpolitik.

(343)

När det gäller den första punkten hävdade Vall Companys att lysin utgör ungefär [0–10 %] av kostnaderna för att producera djurfoder. Användaren förklarade vidare att kostnaden för djurfoder utgör cirka 65 % av kostnaderna för att producera fläsk- och fjäderfäprodukter, och beräknade att lysin utgör cirka [0–5 %] av kostnaden för att producera fläsk- och fjäderfäprodukter. Användaren hävdade att denna del av produktionskostnaderna är betydande med hänsyn till köttindustrins karaktär och det faktum att fläsk- och fjäderfäprodukter säljs på råvarumarknader med låga marginaler. Därför kommer varje ökning av kostnaderna för lysin att få en oproportionerligt stor inverkan på köttproducenternas vinst och/eller få en negativ inverkan på konsumenterna i form av högre priser på köttprodukter.

(344)

Kommissionen erkände att antidumpningsåtgärderna skulle påverka priset på lysin. När det gäller användningen för produktion av djurfoder väljs dock, som Eurolysine (132) hävdade, näringskomponenter i djurfoder ut beroende på deras näringsmässiga bidrag till fodret och deras pris. Eftersom industrin använder matematiska modeller, ”principen om minsta möjliga kostnad”, ändras fodrets sammansättning i enlighet med tillgång och pris. Förändringar i priserna på råvaror till djurfoder över tiden har en inverkan på cirka 15 % på priserna på foderblandningar, medan lysinprisets inverkan är 2 %. På grundval av detta ansåg kommissionen att antidumpningsåtgärdernas inverkan på djurfoderproducenterna kommer att vara begränsad.

(345)

När det gäller den andra punkten behandlas denna redan i skäl 338. Kommissionen noterade vidare att när det gäller risken för konkurrensbegränsande beteende på unionsmarknaden är unionsindustrins fortsatta existens, utöver leveranser från det berörda landet och andra källor, en garanti för, snarare än ett hot mot, en konkurrensutsatt marknad. När det gäller påståendet att åtgärderna skulle undergräva unionens miljöpolitik behandlas detta i skäl 340.

(346)

Vall Companys Group motsatte sig också införandet av antidumpningsåtgärder eftersom företaget befarade att det skulle kunna få återverkningar på tillträdet till den kinesiska marknaden för export av styckningsdelar av griskött som produceras i Spanien, vilket den ansåg vara en betydande ekonomisk verksamhet. Företaget kunde dock inte styrka påståendet, som därför avvisades.

(347)

I avsaknad av ytterligare information från användarna dras mot bakgrund av ovanstående preliminärt slutsatsen att det är osannolikt att införandet av antidumpningsåtgärder skulle få några allvarliga konsekvenser för användarnas situation.

(348)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av lysin med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(349)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(350)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av lysin med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se avsnitt 6.2). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(351)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(352)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(353)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga vid uppvisandet av en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(354)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(355)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(356)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(357)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(358)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

(359)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(360)

Synpunkter inkom från Eppen och Meihua. De synpunkter som inkom gällde dock inte beräkningarnas riktighet, utan de metoder som kommissionen använt för att fastställa de respektive dumpningsmarginalerna. Kommissionen kommer därför att överväga dem, tillsammans med alla andra inlagor, efter det att de provisoriska åtgärderna har offentliggjorts.

(361)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(362)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.