Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/78 av den 15 januari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av flerskiktsträgolv med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 16 maj 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av flerskiktsträgolv med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 4 april 2024 av European Parquet Federation (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens flerskiktsträgolvsindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2733 av den 24 oktober 2024 (förordningen om registrering) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, myndigheterna i det berörda landet, kända importörer, användare och handlare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningskvantiteter i samband med analysen av representativitet före inledandet. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. De unionsproducenter som ingår i urvalet stod för över 20 % av den uppskattade sammanlagda produktionen i unionen och 20 % av den uppskattade totala försäljningen av den likadana produkten i unionen. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom och urvalet bekräftades därför.

(8)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Två icke-närstående importörer (Lamett Europe N.V. och Svartes s.r.o) lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt. Kommissionen uppmanade de två ovan angivna företagen att fylla i frågeformuläret för importörer. I slutändan besvarade endast Lamett Europe N.V. frågeformuläret, såsom förklaras i skäl 17.

(10)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(11)

78 exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av fem producenter från två koncerner på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Efter samrådet mottogs synpunkter på urvalet av stickprovet från en koncern med exporterande producenter. Koncernen hävdade att det föreslagna urvalet inte var tillräckligt representativt i den mening som avses i artikel 17.1 i grundförordningen, eftersom det endast stod för en begränsad del av den volym som exporterades av alla samarbetsvilliga exporterande producenter. Kommissionen bedömde påståendet och beslutade att utöka antalet företag som valts ut till urvalet genom att lägga till den tredje största exporterande producentens koncern, bestående av fem producenter. Det reviderade urvalet stod för 40 % av volymen och 27 % av den uppskattade totala exportkvantitet som rapporterats av alla samarbetsvilliga exporterande producenter som exporterade den berörda produkten till Europeiska unionen under undersökningsperioden. Inga fler synpunkter på det förslagna urvalet inkom.

(12)

På grundval av offentligt tillgängliga källor kontrollerade dessutom kommissionen under undersökningens gång de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exportörerna för att bekräfta företagens status som producenter av den berörda produkten. Vid behov begärde kommissionen in ytterligare handlingar, som verksamhetstillstånd och bolagsordning. En part kunde inte påvisa något samband med undersökningen och betraktades därför som icke-samarbetsvillig.

(13)

Enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen begärdes av 19 exporterande producenter i Kina. Emellertid besvarade ingen av dem frågeformuläret inom den tidsfrist som kommissionen fastställt. Kommissionen drar därför preliminärt slutsatsen att ingen individuell undersökning kommer att beviljas i detta fall.

(14)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(15)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(16)

Inget svar på frågeformuläret mottogs från de kinesiska myndigheterna. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att den hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och använda tillgängliga uppgifter för att bedöma huruvida det föreligger betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Inga ytterligare synpunkter mottogs från de kinesiska myndigheterna.

(17)

Frågeformulären för unionsproducenter, icke-närstående importörer, användare och exporterande producenter gjordes tillgängliga på internet (4) på inledandedagen. Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenter som ingår i urvalet, en icke-närstående importör (Lamett Europe N.V.) och tre koncerner med exporterande producenter (Jinfa-koncernen, Forest-koncernen och Fusong-koncernen).

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Exporterande tillverkare och närstående företag i Kina

(19)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(20)

Följande parter inkom med synpunkter på inledandet till kommissionen:

(21)

AUMI och CNFPIA hävdade att klagomålet byggde på importkvantiteter i kvadratmeter från Eurostat, som hade justerats av klaganden. AUMI och CNFPIA hävdade vidare att klaganden varken hade förklarat behovet av justeringen eller redovisat justeringsmetoden. AUMI och CNFPIA noterade att användningen av de justerade importkvantiteter som klaganden föreslog ledde till en ökning med mer än 20 % av importkvantiteterna från Kina under den berörda perioden. AUMI och CNFPIA tillade att användningen av de importkvantiteter som rapporterats av Eurostat, dvs. utan någon justering, skulle leda till en minskning med 3 % av importkvantiteterna från Kina under den berörda perioden. Dessutom uppgav AUMI och CNFPIA att de justerade importkvantiteterna hade snedvridit andra ekonomiska indikatorer, såsom de kinesiska importpriserna, förbrukningen och marknadsandelarna.

(22)

I detta avseende uppgav FEP att även om yttäthetsintervallet för flerskiktsträgolv uppgick till mellan 7 och 9,5 kilogram (kg) per kvadratmeter (m2 ) låg flera av Eurostats poster utanför detta yttäthetsintervall. FEP förklarade att ekonomiska aktörer måste rapportera nettomassan (ton eller kilogram) till tullmyndigheterna, men inte nödvändigtvis den kompletterande enheten (m2). FEP justerade därför de poster som låg utanför intervallet genom att dividera sin deklarerade nettomassa med den genomsnittliga tätheten för ovannämnda intervall. FEP uppdaterade också respektive del av den icke-konfidentiella versionen av klagomålet för att illustrera justeringsmetoden.

(23)

Kommissionen analyserade också frågan under undersökningen och tog upp den i avsnitt 4.4.

(24)

AUMI hävdade att klagomålet saknade siffror för fem av de 15 skadeindikatorerna, särskilt räntabiliteten, faktorer som påverkar unionens priser, nuvarande och potentiella negativa effekter på kassaflödet, löner och tillväxt.

(25)

Kommissionen noterade att det inte var obligatoriskt att inkludera ovannämnda indikatorer i klagomålsskedet. Kommissionen undersökte dessa indikatorer under undersökningen (i avsnitt 4). Påståendet avvisades därför.

(26)

AUMI och CNFPIA hävdade att klagomålet inte innehöll tillförlitliga uppgifter som stödde påståendet att unionsindustrin led väsentlig skada. När det gäller makroindikatorer hävdade AUMI och CNFPIA att produktionsvolymerna, kapacitetsutnyttjandet, försäljningen och sysselsättningen inom unionen var stabila mellan 2020 och 2022, och att den endast minskade under undersökningsperioden till följd av den minskade efterfrågan i unionen. Dessutom uppgav AUMI och CNFPIA att klagomålet visade att unionsproducenterna ökade sin marknadsandel och sina priser under undersökningsperioden, vilket visade att unionsproducenternas ekonomiska situation var stabil. När det gäller mikroindikatorer uppgav AUMI och CNFPIA att uppgifterna om klagandenas produktion, försäljning och sysselsättning bara försämrades under undersökningsperioden. Dessutom hävdade AUMI och CNFPIA att unionsproducenterna hade ökat sina investeringar med 56 % under den period som omfattas av klagomålet, vilket var ett bevis på deras stabila ekonomiska situation. AUMI och CNFPIA uppgav att de kinesiska exporterande producenterna tycks ha anpassat sig bättre till den minskande efterfrågan i unionen under undersökningsperioden: medan den kinesiska importen minskade, ökade unionsproducenternas lagernivåer. När det gäller det ekonomiska resultatet noterade AUMI och CNFPIA att unionsproducenterna verkar ha förbättrat både försäljningen och lönsamheten mellan 2020 och 2022, trots att importen från Kina ökade under den perioden. Slutligen hävdade AUMI också att den kinesiska importen ökade med 21 % under den period som omfattas av klagomålet, samtidigt som minst en unionsproducent underskred icke-närstående importörers pris och ändå gick med vinst.

(27)

Som preliminär kommentar erinras om att det för ett prima facie-avgörande om väsentlig skada bland annat krävs en undersökning av relevanta faktorer i enlighet med vad som anges i artikel 5.2 d i grundförordningen. I artikel 5.2 i grundförordningen fastställs uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5 i grundförordningen. I artikel 3.5 i grundförordningen anges dessutom att uppräkningen inte är uttömmande och att och varken en enskild faktor eller flera av dessa faktorer behöver nödvändigtvis vara avgörande Alla faktorer behöver därför inte visa på försämring för att ett konstaterande av väsentlig skada ska kunna fastställas prima facie. Vidare innebär det faktum att det finns andra faktorer som kan påverka unionsindustrins situation inte nödvändigtvis att den dumpade importens inverkan på denna industri inte är väsentlig.

(28)

Kommissionens specifika skadeanalys i klagomålet visade att det fanns tillräcklig bevisning som talade för ökad penetration av unionens marknad (både i absoluta och relativa termer) av importen från Kina till priser som underskrider unionsindustrins egna priser. Detta visar sig ha haft en väsentlig skadeverkan på unionsindustrins tillstånd, vilket exempelvis yttrar sig i form av minskad produktion, försäljning och marknadsandel, försämrade finansiella resultat eller den prisnivå som unionsindustrin tillämpar. När det gäller påståendena om specifika makroindikatorer, mikroindikatorer och prisunderskridande lämnade kommissionen i avsnitt 4 en detaljerad bedömning av väsentlig skada under skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.

(29)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är sammansatta golvskivor i flera skikt, av trä, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 4418 75 00 (den undersökta produkten). Golvskivor av bambu, eller med åtminstone det översta skiktet (slitskiktet) av bambu, och golvskivor för mosaikgolv omfattas inte.

(30)

Flerskiktsträgolv är en träbaserad tillverkad produkt som består av flera skikt av träfaner som har limmats ihop eller fogats samman. Flerskiktsträgolv används främst för inomhusgolv.

(31)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(32)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(33)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(34)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera flerskiktsträgolv. 73 exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(36)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(37)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(38)

Den 23 augusti 2024 informerade kommissionen de berörda parterna genom en notering (noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av flerskiktsträgolv. På grundval av de kriterier som styr valet av ett lämpligt representativt land enligt artikel 2.6a a i grundförordningen och tillgängligheten till relevanta finansiella uppgifter identifierade kommissionen dessutom tre möjliga representativa länder, nämligen Turkiet, Indonesien och Malaysia. Baserat på den information som kommissionen hade tillgång till vid den tidpunkten ansåg den att Turkiet kunde vara ett lämpligt representativt land. Kommissionen tog emot två inlagor tillsammans med synpunkter på noteringen från två koncerner med exporterande producenter, nämligen Jinfa-koncernen och Fusong Jinlong-koncernen. European Parquet Federation (klaganden) inkom också med synpunkter. Synpunkterna behandlas ingående i avsnitt 3.2.

(39)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet.

(40)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(41)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader”.

(42)

Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(43)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(44)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(45)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(46)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(47)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (6), som innehåller bevis för att det förekommer betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. sektorn för träbaserade produkter). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid den tidpunkt då förfarandet inleddes. Rapporten fördes in i undersökningens ärendeakt när undersökningen inleddes.

(48)

Klaganden menade att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet.

(49)

Till stöd för denna ståndpunkt hänvisade klaganden till bevisningen i rapporten samt till tidigare undersökningsresultat från kommissionen och de amerikanska myndigheterna.

(50)

Klaganden framhöll särskilt kommissionens tidigare slutsatser om att det kinesiska ekonomiska systemet bygger på den socialistiska marknadsekonomiska doktrinen, på den ledande roll som Kinas kommunistparti (kommunistpartiet) spelar och på statens interventionistiska ekonomiska politik.

(51)

Dessutom påpekade klaganden att industrin för flerskiktsträgolv är en del av de kinesiska skogsbruks- och trävarusektorerna och påminde om följande faktorer som pekar på att det föreligger betydande snedvridningar:

(52)

Sektorn för flerskiktsträgolv betjänas i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter.

(53)

För det andra gör den statliga närvaron i företag som handlar med flerskiktsträgolv det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader:

(54)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.

(55)

För det fjärde är sektorn för flerskiktsträgolv, precis som andra sektorer inom den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av konkurs-, företags- och egendomslagstiftningen:

(56)

För det femte är även lönekostnaderna snedvridna inom sektorn för flerskiktsträgolv:

(57)

För det sjätte har producenter inom sektorn för flerskiktsträgolv tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.

(58)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom sektorn för flerskiktsträgolv.

(59)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet.

(60)

Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(61)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (27).

(62)

Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin”, och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (28). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(63)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (29).

(64)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av kommunistpartiet. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig, institutionell och personlig nivå) och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara.

(65)

Genom en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 gavs kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(66)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”det socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (30). Detta åskådliggör kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(67)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(68)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (31). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(69)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(70)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(71)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(72)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (32).

(73)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (33).

(74)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (34).

(75)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (35).

(76)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (36).

(77)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (37).

(78)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(79)

Sektorn för den berörda produkten betjänas huvudsakligen av privata företag, t.ex. Nature Home (38), Power Dekor (39) eller Der (40), men även i viss utsträckning av statsägda företag som Jilin-koncernen (41).

(80)

Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (42) och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(81)

Sektorn för flerskiktsträgolv omfattas dessutom av flera statliga strategier, eftersom träbearbetningssektorn förtecknades som en gynnad industri både i 2019 års vägledande katalog för strukturanpassning av industrin (43) och i dess uppdaterade version för 2024 (44). På samma sätt fastställs följande mål i den fjortonde femårsplanen för skogsbruk: ”Främja utveckling, tillämpning och främjande av nya miljövänliga lim och gradvis öka andelen bearbetade trävaror med låg formaldehydhalt och formaldehydfria bearbetade trävaror. Konsolidera och förbättra traditionella fördelaktiga industrier som trägolvsindustrin […]. År 2025 kommer […] produktionen av golv att ha stabiliserats på omkring 800 miljoner kvadratmeter” (45).

(82)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (46). Till exempel uppger CNFPIA i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (47).

(83)

Nature Home, Der och Jilin Forest Industry Jinqiao Flooring-koncernen, ett dotterbolag till den statsägda Jilin-koncernen, är medlemmar i CNFPIA (48).

(84)

På samma sätt uppger China Timber and Wood Products Distribution Association (CTWPDA) också i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen ”godtar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av de enheter som ansvarar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (49) och framställer sig som en ”intresseorganisation som står under ledning av ministeriet för civilrättsliga frågor och under övervakning av och vägledning från statsrådets statligt ägda kommitté för tillsyn och administration av tillgångar […]” (50).

(85)

Power Dekor är medlem i CTWPDA och dess styrelseordförande fungerar också som vice ordförande i intresseorganisationens styrelse (51).

(86)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(87)

De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(88)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (52)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(89)

Tidigare föreföll detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt, men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (53), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (54).

(90)

Redan 2018 rapporterades att det fanns particeller vid 73 % av cirka 2,57 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (55). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(91)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (56) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(92)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”. I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste ytterligare trappa upp partibyggandet vid privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (57).

(93)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för flerskiktsträgolv. Som exempel kan nämnas att en styrelseledamot vid Der också är partisekreterare för företagets kontrollerande aktieägare (58). Dessutom är ordföranden för styrelsen för Jilin Forestry Jinqiao Flooring-koncernen sekreterare för koncernens partikommitté (59).

(94)

Dessutom ”upprätthåller Power Dekor riktlinjerna i Xi Jinpings tänkande om socialism med kinesiska särdrag för en ny era, och följer nära, offentliggör och genomför andan i kommunistpartiets 20:e nationella kongress, och ger starka politiska, ideologiska och organisatoriska garantier för att koncernen ska kunna fullgöra sina affärsmål och uppgifter och uppnå en högkvalitativ utveckling” (60).

(95)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (61). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för flerskiktsträgolv och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(96)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(97)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (62).

(98)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för flerskiktsträgolv ska fungera.

(99)

Till exempel innehåller det vägledande yttrandet för skogsindustrin även följande bestämmelse: ”Senast 2025 kommer systemet och mekanismen för rationellt utnyttjande av skogs- och gräsresurser att bildas, stödkapaciteten för skogs- och gräsresurser kommer att förbättras avsevärt, produktionen av högkvalitativa skogs- och gräsprodukter kommer att öka avsevärt och handeln med skogsprodukter kommer att utökas ytterligare och sträva efter att öka det nationella skogsbrukets produktionsvärde med 50 % jämfört med nuläget. […] Senast år 2035 kommer […] skogs- och gräsindustrin att utökas ännu mer, […] industristrukturen kommer att optimeras ytterligare, produktkvaliteten och servicenivån kommer att förbättras avsevärt och övervakningen av resursutnyttjandet kommer att bli effektivare för att kontinuerligt förbättra sektorns kapacitet att genomföra nationella strategier”.

(100)

På provinsnivå syftar dessutom den autonoma provinsen Guangxis 14:e femårsplan för ekonomisk och social utveckling och 2035 års perspektiv (63) till att ”komplettera, stärka och utvidga fördelaktiga industrikedjor”, bland annat genom att ”främja omvandling och uppgradering av traditionella industrier som […] träbearbetningsindustrin”. När det gäller träbearbetningsindustrin gäller följande: ”att inrikta sig på utvecklingen av papperstillverkning [och] träbaserade paneler […]” och ”att inrikta sig på att bygga en hel industrikedja av tillverkade skivor, möbler och heminredning”.

(101)

Även på lokal nivå antog Shuyangdistriktet (Jiangsuprovinsen) i januari 2024 ett yttrande om högkvalitativ utveckling av träbearbetnings- och möbeltillverkningsindustrin (64), som syftar till att ”b) senast i slutet av 2026 få fram 1–2 börsnoterade företag, 1–2 företagskoncerner med ett produktionsvärde på mer än 5 miljarder renminbi yuan och kontinuerligt förbättra kvaliteten överlag i industrin […] [och] förbättra industrikedjan och öka andelen färdiga produkter såsom högkvalitativa golv, möbler och dekorativa material”.

(102)

Dessutom bekräftade undersökningen att de offentliga myndigheterna och statsägda bankerna i Jiangsuprovinsen bedriver förmånspolitik gentemot enskilda producenter av flerskiktsträgolv, t.ex. Der, som 2020 undertecknade ”ett strategiskt samarbetsavtal med Suzhous kommunala byrå för industri- och informationsteknik, Industrial and Commercial Bank of China (Suzhou-filialen) och Bank of China (Suzhou-filialen)” (65). Detta avtal undertecknades under överinseende av kommunistpartiets medlemmar i Suzhous kommunala partikommitté och syftar till att ”stödja utvecklingen av [det] privata företaget och gemensamt främja företagets omvandling och uppgradering”.

(103)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(104)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentligpolitiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(105)

Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll.

(106)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt med tanke på storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (66).

(107)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (67). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (68). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (69).

(108)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på skogsbrukssektorn och träbearbetningssektorn, och därmed även sektorn för flerskiktsträgolv. Den aktuella undersökningen visade inte på något som skulle kunna ifrågasätta dessa slutsatser.

(109)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

(110)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande ILO-konventioner, bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (70).

(111)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (71). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område.

(112)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (72).

(113)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för flerskiktsträgolv inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den huvudsakliga råvaran för produktionen av denna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(114)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(115)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (73), som beaktar andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av kommunistpartiet) (74), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(116)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (75). Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordna roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(117)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (76). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (77).

(118)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (78). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (79). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(119)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxt. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(120)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (80). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (81). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(121)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (till exempel via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(122)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(123)

Ingen bevisning har inkommit i den aktuella undersökningen som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(124)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i rapporten.

(125)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i skälen 78–123. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av flerskiktsträgolv omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(126)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket beskrivs i delarna I och II i rapporten.

(127)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(128)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna i den aktuella undersökningen.

(129)

Den 2 september 2024 inkom Jinfa-koncernen och Fusong Jinlong-koncernen gemensamt med en rad synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer.

(130)

För det första ansåg parterna att artikel 2.6a i grundförordningen inte är tillämplig på grund av dess oförenlighet med WTO-avtalen och avgörandena från WTO:s tvistlösningsorgan.

(131)

Parterna hävdade i detta sammanhang att

(132)

För det andra hävdade parterna att de påstådda snedvridningarna inte är väl underbyggda och att de, även om de skulle förekomma, inte påverkade den berörda produkten.

(133)

Parterna hävdade särskilt följande:

(134)

När det gäller parternas argument om förenlighet med WTO-rätten erinrade kommissionen om att i antidumpningsförfaranden rörande produkter från Kina är de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte har löpt ut fortfarande tillämpliga vid fastställandet av normalvärdet, med avseende på såväl marknadsekonomisk status som användningen av en metod som inte grundas på en strikt jämförelse med kinesiska priser eller kostnader.

(135)

När det parternas hänvisning till DS473 erinrade kommissionen om att överprövningsorganets rapport i DS473 inte avsåg genomförandet av artikel 2.6a i grundförordningen, utan av en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Under alla omständigheter möjliggör WTO-rätten, såsom denna tolkas av överprövningsorganet i DS473, användningen av uppgifter från ett tredjeland som är vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Således kunde parternas argument inte godtas.

(136)

När det gäller parternas argument om tillräcklig bevisning för att styrka förekomsten av betydande snedvridningar erinrade kommissionen inledningsvis om att kommissionen enligt artikel 2.6a e i grundförordningen kan inleda undersökningen på denna grundval om den anser att klagandena lagt fram tillräcklig bevisning om de betydande snedvridningarna. I detta sammanhang påpekade kommissionen, i enlighet med vad tribunalen bekräftat i Viraj Profiles-målet, att mängden och kvaliteten på den bevisning som behövs för att uppfylla kriterierna om tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning skiljer sig från den bevisning som behövs för att preliminärt eller slutgiltigt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband (82). Klagomålet uppfyllde därför de normer som anges i artikel 5.9 i grundförordningen, jämförd med artikel 2.6a d. Såsom uppgavs i tillkännagivandet om inledande ansåg kommissionen i inledandeskedet att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen fanns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader. Det är följaktligen motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(137)

Kommissionen fortsatte därför att bevisa att sådana snedvridningar föreligger. För att göra detta har kommissionen i enlighet med artikel 2.6a e i grundförordningen samlat in de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa förekomsten och följderna av betydande snedvridningar och följaktligen använt den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen. De uppgifter som kommissionen samlat in och de slutsatser som dras om förekomsten av statsägda företag inom sektorn för den berörda produkten eller kopplingarna till kommunistpartiet presenteras i avsnitten 3.2.1.2 och 3.2.1.3 i denna förordning. Parternas argument om bevisningen i klagomålet kunde därför inte godtas.

(138)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(139)

Såsom förklaras i skäl 138 utfärdade kommissionen den 23 augusti 2024 en notering till ärendehandlingarna om källorna för fastställande av normalvärdet och om produktionsfaktorer (noteringen). I noteringen beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om möjligheten att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(140)

I noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Turkiet, Malaysia och Indonesien som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som ”övre medelinkomstländer” på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(141)

Inga synpunkter inkom beträffande de identifierade ländernas ekonomiska utvecklingsnivå. Synpunkter på de ekonomiska förhållandena i Turkiet lämnades av Jinfa-koncernen och Fusong-koncernen. Dessa behandlas i skäl 151 nedan.

(142)

I noteringen angav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten produceras, dvs. Turkiet, Malaysia och Indonesien, måste tillgången till uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt när det gäller lätt tillgängliga uppgifter som skulle göra det möjligt för kommissionen att fastställa icke snedvridna referensvärden för produktionsfaktorerna, samt när det gäller lätt tillgängliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten som skulle göra det möjligt för kommissionen att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(143)

När det gäller de lätt tillgängliga uppgifter som skulle göra det möjligt för kommissionen att fastställa icke snedvridna referensvärden för produktionsfaktorerna analyserade kommissionen i noteringen de uppgifter som rapporterats av GTA om importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till möjliga representativa länder, från Kina och från andra länder med potentiella snedvridningar, inklusive Ryssland.

(144)

Kommissionen noterade att det för de HS-nummer som motsvarar vissa produktionsfaktorer (faner av olika slags plywood av lamellträ och sågat virke av poppel) importerades en stor andel från Kina till Indonesien och Malaysia. För HS-nummer 4408 90 , som motsvarar faner (inklusive ekfaner) importerades dessutom en stor andel från Ryssland till Turkiet. Kommissionen ansåg att priserna på importen från Ryssland till Turkiet sannolikt skulle vara snedvridna på grund av de sanktioner som infördes mot Ryssland 2022 på trävaror efter det militära angreppet mot Ukraina och den höga andelen import från Ryssland till Turkiet.

(145)

När det gäller tillgången till finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten var resultaten av kommissionens preliminära analys i noteringen, på grundval av uppgifter från databasen Orbis, följande (84):

(146)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen i noteringen att Turkiet, på grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga vid den tidpunkten, kunde vara ett lämpligt representativt land. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på de möjliga representativa ländernas lämplighet, på de identifierade producenterna i de potentiella representativa länderna och på produktionsfaktorerna.

(147)

Kommissionen mottog synpunkter på noteringen från European Parquet Federation (klaganden) den 2 september 2024. Kommissionen tog också emot gemensamma synpunkter från två koncerner av exporterande producenter, nämligen Jinfa-koncernen och Fusong Jinlong-koncernen, i två inlagor (den första den 2 september 2024 och den andra den 19 november 2024).

(148)

European Parquet Federation (EPF) uppgav i sina synpunkter att Turkiet kunde och i själva verket borde väljas som det lämpligaste representativa landet på grund av a) de betydande volymer av viktiga råvaror som importeras till Malaysia och Indonesien från Kina, b) Malaysias och Indonesiens specialisering på flerskiktsträgolv av tropiska träslag, som inte är representativ för den produkt som importeras till unionen från Kina, c) avsaknaden av eller de ofullständiga finansiella uppgifter som finns tillgängliga för producenter i Malaysia och Indonesien, d) den påstådda lägre nivån av socialt skydd och miljöskydd i Malaysia och Indonesien jämfört med Turkiet.

(149)

När det gäller de volymer råvaror som importeras från Kina till Malaysia och Indonesien och avsaknaden av, eller de ofullständiga finansiella uppgifter som fanns tillgängliga för dessa länder, noterade kommissionen att EPF:s påståenden stämmer överens med kommissionens preliminära slutsatser i noteringen. När det gäller Malaysias och Indonesiens påstådda inriktning på flerskiktsträgolv av tropiska träslag noterade kommissionen att påståendet, även om det var rimligt, inte var underbyggt, varför det preliminärt avvisades. När det gäller relevansen av nivån på det sociala skyddet och miljöskyddet i de potentiella representativa länderna behandlas detta i skäl 166 nedan.

(150)

European Parquet Federation hävdade också att fyra av de företag som kommissionen förtecknat som potentiella producenter av den undersökta produkten i Turkiet i själva verket inte producerar den undersökta produkten utan andra produkter inom träsektorn. I detta avseende genomförde kommissionen ytterligare skrivbordsundersökningar om deras verksamhet och bekräftade att de är verksamma inom den bredare träsektorn, men fann inga bevis för att de producerar den undersökta produkten. Kommissionen beaktade denna information när det fastställde förteckningen över företag vars finansiella uppgifter användes för att fastställa icke snedvridna referensvärden för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst (se skälen 163 och 164 nedan).

(151)

I sin första inlaga med synpunkter på noteringen uppgav Jinfa-koncernen och Fusong-koncernen att de inte kunde föreslå ett lämpligt representativt land. De menade dock att Turkiet inte är ett lämpligt representativt land, bland annat på grund av landets instabila och exceptionella ekonomiska situation, med hög inflation som påverkade alla produktionskostnader och andra ekonomiska indikatorer, vilket skulle göra dem otillförlitliga och olämpliga som en källa för fastställandet av normalvärdet. Till stöd för sina påståenden citerade de två parterna kommissionens senaste landsrapport för Turkiet (85). Synpunkterna på Turkiets ekonomiska situation och dess lämplighet som representativt land upprepades i den andra inlagan om noteringen.

(152)

I detta avseende erinrade kommissionen om kriterierna i artikel 2.6a a i grundförordningen gällande valet av ett representativt land och noterade att enligt det första kriteriet har samtliga tre länder, särskilt Turkiet, samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina, vilket framgår av Världsbankens databas. Inga av de uppgifter i kommissionens rapport som Jinfa och Fusong Jinlong hänvisar till kan ifrågasätta Turkiets lämplighet baserat på det första kriteriet. När det gäller påståendet om inflation noterade kommissionen att de icke snedvridna priser som den fastställer för produktionskostnaderna uttrycks i det berörda landets valuta, och skillnaderna i inflation mellan det representativa landet och det berörda landet återspeglas redan i betydande utsträckning i respektive växelkurs. De beräknade referensvärdena påverkas därför i stort sett inte av inflationen i det representativa landet. Argumentet i fråga avvisades därför.

(153)

I sin första inlaga med synpunkter på noteringen hävdade Jinfa-koncernen och Fusong-koncernen även att om kommissionen drar slutsatsen att förekomsten av betydande import av en eller flera viktiga produktionsfaktorer från ett land där priset är snedvridet inte är problematiskt i en sådan utsträckning att det omedelbart skulle utesluta det landet från att vara ett lämpligt representativt land, bör detta resonemang inte bara gälla Turkiet utan även Malaysia och Indonesien. Dessa två länder ska därför inte anses vara olämpliga enbart på grund av att några av de viktiga produktionsfaktorerna har importerats från Kina till betydande procentandelar.

(154)

I detta avseende klargjorde kommissionen, med tanke på att Malaysia och Indonesien fanns med på förteckningen över möjliga representativa länder i noteringen, att det är uppenbart att de inte kunde uteslutas på förhand. Kommissionen erinrade om att valet av representativt land grundar sig på kriterierna i artikel 2.6a a i grundförordningen. Dessa kriterier rör också tillgången till relevanta finansiella uppgifter, vilka ansågs saknas för både Malaysia och Indonesien. Påståendet i fråga avvisades därför.

(155)

I sin första inlaga med synpunkter på noteringen hävdade Jinfa-koncernen och Fusong-koncernen att endast företag med tillgängliga finansiella uppgifter för 2023 borde beaktas för referensvärdena för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen beaktade detta argument när den slutgiltigt fastställde förteckningen över företag vars finansiella uppgifter användes för att fastställa icke snedvridna referensvärden för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst (se skäl 163 nedan).

(156)

I sin andra inlaga gällande noteringen uppgav Jinfa-koncernen och Fusong-koncernen att Malaysia till skillnad från Turkiet skulle vara ett lämpligt representativt land.

(157)

Till stöd för detta påstående lade dessa två parter fram ett antal argument som rörde specifika produktionsfaktorer. Dessa beskrivs närmare och behandlas i skälen 175–179 nedan om de källor som används för att fastställa icke snedvridna kostnader, samt om icke snedvridna kostnader och referensvärden.

(158)

Dessutom identifierade dessa parter två malaysiska golvproducenter för vilka tillräckligt detaljerade reviderade årsredovisningar för 2023 finns tillgängliga. Företagen är Unilin (Malaysia) Sdn. Bhd. och Kim Teck Lee Timber Flooring Sdn. Bhd. Mot bakgrund av detta hävdade Fusong och Jinfa att jämfört med Turkiet är Malaysia också bättre lämpat att kunna tillhandahålla finansiella uppgifter av hög kvalitet för undersökningsperioden. Parterna tillhandahöll också källor till arbetskraftskostnader och energipriser i Malaysia.

(159)

Kommissionen bekräftade att finansiella uppgifter fanns tillgängliga för undersökningsperioden för de två malaysiska företag som identifierats av Fusong och Jinfa.

(160)

Efter ytterligare undersökningar noterade kommissionen att det första av de två företagen, nämligen Unilin (Malaysia) Sdn. Bhd. producerar den undersökta produkten. Detta företag, som ingår i en multinationell koncern, rapporterade dock mycket låga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, dvs. 2,8 % uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor. En sådan nivå återspeglar sannolikt företagsspecifika egenskaper som inte är representativa för sektorn. Mot bakgrund av att företaget ingår i en multinationell koncern och dess verksamhet är inriktad på tillverkning är det sannolikt att vissa funktioner när det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, såsom försäljning, it och personalförvaltning, i viss utsträckning är centraliserade, och att kostnaderna för dessa inte återspeglas i företagets rapporterade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Dess försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader framstår som betydligt lägre än de genomsnittliga kostnaderna för detta i ett land med en betydligt mer utvecklad sektor för flerskiktsträgolv, såsom Turkiet (jfr skäl 163 nedan). Dessa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader är också betydligt lägre än motsvarande genomsnittliga kostnader för detta som rapporterats av unionsindustrin, vilka ligger på omkring 9 %, och till och med än de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som rapporterats av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, som ligger på omkring 11 %. Mot denna bakgrund kan försäljnings- och administrationskostnaderna och övriga allmänna kostnader för den ovannämnda malaysiska tillverkaren inte anses vara lämpliga att använda för att fastställa ett rimligt och icke snedvridet referensvärde.

(161)

För det andra företaget, nämligen Kim Teck Lee Timber Flooring Sdn. Bhd., noterade kommissionen att företaget endast är verksamt inom ett nischsegment av golvmarknaden, dvs. idrottsgolv. Idrottsgolv utgör en mycket liten del av den övergripande golvmarknaden, som är inriktad på att betjäna hushåll och företagskunder. Detta beror också på att produkter som används inom detta specifika segment måste uppfylla strikta tekniska standarder, vilket framgår av de relevanta certifieringar som företaget har erhållit och gör reklam för. På denna grundval drog kommissionen preliminärt slutsatsen att de inte är representativa för flerskiktsträgolv eller för den bredare golvsektorn.

(162)

Dessutom noterade kommissionen att sektorn för flerskiktsträgolv i Malaysia är betydligt mer underutvecklad jämfört med den i Turkiet. Detta framgår av de mycket få producenterna av flerskiktsträgolv i Malaysia (som är begränsade till en eller två), jämfört med flera tiotal producenter av flerskiktsträgolv i Turkiet (86). Detta framgår också av nivån på exporten av flerskiktsträgolv från Malaysia, som under undersökningsperioden stod för ungefär en tredjedel av den respektive exporten från Turkiet (87). På grundval av detta drog kommissionen preliminärt slutsatsen att sektorn för flerskiktsträgolv i Turkiet på ett bättre sätt återspeglar den kinesiska sektorns storlek när det gäller producerade och sålda kvantiteter samt antalet producenter som är verksamma på marknaden.

(163)

Med beaktande av synpunkterna på noteringen från berörda parter och den begränsade tillgången till finansiella uppgifter om producenter av den undersökta produkten ansåg kommissionen att producenter i en bredare sektor, som definieras av verksamheter som omfattas av Nace-koderna 1621 (Tillverkning av faner och träbaserade skivor), 1622 (Tillverkning av sammansatta parkettgolv) och 1629 (Tillverkning av varor av trä, kork, halm, rotting o.d.), var en lämplig källa till relevanta finansiella uppgifter. Kommissionen identifierade följande företag i Turkiet med finansiella uppgifter för 2023 som visade på positiv lönsamhet:

(164)

När det gäller Pelit Arslan Kontraplak Fabrikasi Anonim Sirketi ansåg kommissionen att företagets vinstnivå var alltför hög för att vara representativ. När det gäller Dendro Parke Sanayi Anonim Sirketi noterade kommissionen att företaget i sina rapporter inte gjort en tillräckligt detaljerad åtskillnad mellan olika typer av kostnader för att möjliggöra en beräkning av vilken procentandelsom försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader utgör. För de övriga två företagen drog kommissionen slutsatsen att deras rapporterade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst är lämpliga för att fastställa ett rimligt och icke snedvridet referensvärde för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(165)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att Turkiet är ett lämpligt representativt land.

(166)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med den sista meningen i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(167)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(168)

I noteringen förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer, som material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använde vid produktionen av den undersökta produkten och uppgav att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda nationell statistik för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi.

(169)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna och samlats in under kontrollbesöken konsoliderade och harmoniserade kommissionen beskrivningarna av de produktionsfaktorer som förtecknas i noteringen och korrigerade eller ändrade, där så var lämpligt, respektive HS-nummer. De tillagda HS-numren omfattar 4407 12 (Sågat virke av gran), 4407 93 (Sågat virke av lönn), 4407 95 (Sågat virke av ask) och 4808 10 (Vågad papp).

(170)

När det gäller källorna för fastställandet av normalvärdet rör den huvudsakliga förändringen jämfört med noteringen faner av olika träslag. I noteringen var den källa som beaktades för dessa produktionsfaktorer GTA-uppgifter om import enligt HS-numren 4408 90 och 4408 10 . Kommissionen noterade att dessa HS-nummer inte är träslagsspecifika utan rör ganska breda träslagskategorier. HS-nummer 4408 90 omfattar i synnerhet alla träslag som inte är barrträ eller tropiska träslag, som ek, poppel, lönn och ask. På samma sätt omfattar HS-nummer 4408 10 alla slags barrträ. Undersökningen bekräftade att priserna på denna produktionsfaktor i hög grad påverkas av träslaget. Eftersom det inte fanns några uppgifter om träslagen i importen av faner till de potentiella representativa länderna ansåg kommissionen därför att GTA-uppgifter om import enligt dessa HS-nummer inte är lämpliga informationskällor för att fastställa en motsvarande kostnad, särskilt för viss faner som utgör de huvudsakliga produktionsfaktorerna, t.ex. ek- och poppelfaner.

(171)

Kommissionen fastställde därför ett referensvärde för faner på grundval av respektive referensvärde för sågat virke, där respektive information finns tillgänglig och är träslagsspecifik. För ek-, furu-, ask-, lönn- och poppelfaner fastställdes referensvärdena på grundval av respektive referensvärde för sågat virke (HS-numren 4407 91 , 4407 11 , 4407 95 , 4407 93 och 4409 97).

(172)

Beräkningen är specifik för varje koncern av exporterande producenter och utgick från den information som respektive koncern lämnade under kontrollbesöken avseende råvarans avkastning och ytterligare faktorer för att bearbeta en kubikmeter sågat virke till faner. För en koncern av exporterande producenter som på grund av sin produktionsprocess inte hade sådana uppgifter tillgängliga baserades beräkningen på de genomsnittliga värdena för avkastningen och de ytterligare bearbetningsfaktorer som lämnats av de två andra koncernerna. Av sekretesskäl lämnades uppgifter om beräkningen till de exporterande producenterna som en del av det särskilda utlämnandet av uppgifter.

(173)

När det gäller sågat virke av poppel (som klassificeras enligt HS-nummer 4407 97 ), som också är en viktig produktionsfaktor, noterade kommissionen att de kvantiteter som importeras till Turkiet är mycket små och att importpriset därför kanske inte är representativt. För att fastställa ett referensvärde för sågat virke av poppel använde kommissionen därför uppgifter om importen till Malaysia. I urvalet beaktades det att Malaysia har en viss produktion av den undersökta produkten, att produkter som klassificeras enligt detta HS-nummer importeras i betydligt större mängder i Malaysia och att importen från Kina och från länder som förtecknas i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 är begränsad eller förekommer inte alls. Så är inte fallet i Indonesien, där importen från Kina var betydande.

(174)

För hickory- och valnötsfaner (för vilka det inte finns något HS-nummer för respektive sågat virke), och för faner där träslaget inte anges, fastställdes referensvärdet på grundval av import till Turkiet enligt nummer 4408 90 95 , vilket motsvarar faner av icke-tropiska träslag och lövträ med en tjocklek av mer än 1 mm. Kommissionen noterade att faner av andra träslag än ek, poppel och furu utgör en mycket liten procentandel av den totala kvantiteten faner och av den övergripande produktionskostnaden.

(175)

I sin andra inlaga gällande noteringen tog Fusong och Jinfa upp flera problem med de potentiella referensvärdena för de huvudsakliga produktionsfaktorerna. De hävdade särskilt följande:

(176)

När det gäller den första, den tredje och den fjärde punkten, såsom förklaras i skälen 170–172 ovan, fastställdes referensvärdena för faner av ek, furu, ask, lönn och poppel på grundval av respektive referensvärdena för sågat virke. Importen från Ryssland och Kina enligt HS-nummer 4408 90 var därför inte relevant för dessa referensvärden, medan det enligt HS-numren för respektive sågat virke inte sker någon betydande import från Ryssland och Kina. Dessutom är den åtskillnad som görs i den malaysiska nomenklaturen enligt HS-nummer 4408 90 (ytfaner och övriga faner) fortfarande inte träslagsspecifik och kan därför inte användas för att fastställa ett tillförlitligt referensvärde för faner som är de huvudsakliga produktionsfaktorerna, eller för att dra slutsatser om snedvridningar.

(177)

Såsom förklaras ovan fastställdes referensvärdena för faner tillverkade av hickory och valnöt, för vilka det inte finns något särskilt HS-nummer för respektive sågat virke, samt för faner tillverkade av andra (ospecificerade) träslag på grundval av import enligt KN-nummer 4408 90 95 . Detta beror på att detta KN-nummer, som Fusong och Jinfa också föreslog, närmare motsvarar de insatsvaror som används, särskilt när det gäller fanertjocklek. Under alla omständigheter och såsom förklaras ovan är faner av hickory, valnöt eller andra typer av trä inte de huvudsakliga produktionsfaktorerna, utan utgör en mycket liten del av de totala råvarukostnaderna. Referensvärdena för dessa produktionsfaktorer kan därför inte ha någon märkbar inverkan på beräkningen av normalvärdet.

(178)

När det gäller den andra punkten noterade kommissionen att av de två råvarorna är endast sågat virke av poppel en viktig produktionsfaktor. Såsom förklaras i skäl 173 beslutade kommissionen att för denna produktionsfaktor använda uppgifter om import från Malaysia, som uppvisar betydligt större kvantiteter än Turkiet.

(179)

På det hela taget ansåg kommissionen att Jinfas och Fusongs synpunkter inte ifrågasätter a) de valda källorna och metoderna för att fastställa icke snedvridna råvarupriser, och b) valet av Turkiet som lämpligt representativt land avvisades därför.

(180)

Mot bakgrund av ovanstående identifierades följande produktionsfaktorer och deras källor för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den undersökta produkten

(181)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp uttryckte kommissionen de produktionsomkostnader som de exporterande producenter som ingår i urvalet hade för produktionen av den undersökta produkten som en procentandel av den faktiska kostnaden för de råvaror som använts och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna produktionsomkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna produktionsomkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke-snedvridna produktionsomkostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(182)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (88). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet eftersom den i skälen 126 och 127 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Kommissionen ansåg att de återstående volymerna var representativa.

(183)

I noteringen hade kommissionen dessutom konstaterat att en betydande andel av den import som omfattas av HS-nummer 4408 90 (faner) till Turkiet importerades från Ryssland, och på grund av de sanktioner som införts mot Ryssland var det sannolikt att priserna på denna import var snedvridna. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att om Turkiet väljs som representativt land bör importen från Ryssland inte beaktas vid fastställandet av referensvärdet för 4408 90 .

(184)

I sin första inlaga gällande noteringen hävdade Fusong och Jinfa att den ryska importen inte borde uteslutas från beräkningen av det icke snedvridna värdet eftersom priserna på denna steg 2022 och 2023, och att den därför inte kan ha påverkats av sanktioner.

(185)

Med tanke på den metod som använts för att fastställa referensvärdet för de huvudsakliga produktionsfaktorerna för faner ansåg kommissionen att procentandelen rysk import enligt HS-nummer 4408 90 inte längre är relevant. Med tanke på att andelen rysk import av övriga råvaror var obetydlig eller begränsad, och utan att ta ställning kring sannolikheten för att denna import är snedvriden, beslutade kommissionen att inkludera den ryska importen i sina beräkningar.

(186)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar till det cif-värde som registrerats i importstatistiken i det representativa landet, enligt uppgift i GTA.

(187)

Kommissionen fastställde de transportkostnader som de exporterande producenter som ingår i urvalet hade för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(188)

Den turkiska statistikbyrån (89) offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken, som omfattade 2022, för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för näringsverksamhet C.16, Tillverkning av trä och varor av trä och kork, utom möbler; tillverkning av varor av halm och flätningsmaterial, enligt Nace rev. 2. Det genomsnittliga månadsvärdet för 2022 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det arbetskraftskostnadsindex som offentliggjorts av den turkiska statistikbyrån (90) för att anpassas till 2023 (undersökningsperioden), dvs. 36,10 CNY/timme.

(189)

Kommissionen använde den statistik över elpriser som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden i dess regelbundna pressmeddelanden (91). Kommissionen använde uppgifterna om de industriella elpriserna i Kuruş/kWh för industrisektorn för 2023, som omfattade undersökningsperioden, dvs. 0,89 CNY/kWh.

(190)

Kommissionen använde gaspriset för industriella användare i Turkiet enligt vad den turkiska statistikbyrån offentliggjort i sina regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om gaspriserna i motsvarande konsumtionsintervall i Kuruş/m3, efter justering för inflation med hjälp av den turkiska statistikbyråns offentliggjorda producentprisindex (92), anpassat till priserna under undersökningsperioden, dvs. 4,11 CNY/m3. Priset har justerats för mervärdesskatt på 18 %, eftersom det noterade priset inbegrep mervärdesskatt.

(191)

Kommissionen beräknade ångpriset i Turkiet för undersökningsperioden med hjälp av den metod som föreslagits av amerikanska energiministeriet (93) och som baserades på den kostnad för gas som krävs för att producera den, och genom att lägga till skäliga marginaler för andra driftskostnader och för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Det resulterande genomsnittliga priset för 2023 är 0,4 CNY/kg.

(192)

Kommissionen använde den genomsnittliga vattenkostnaden i Turkiet, som offentliggjorts av investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli (94) för 2023, dvs. 4,96 CNY/m3. Detta pris omfattar avloppskostnader och reningsavgifter, men inte mervärdeskostnaden.

(193)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(194)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(195)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning stödde sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2023 för följande företag, vilka hämtades från Orbis:

(196)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(197)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. De uppgifter om förbrukningsmängder som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.2.1.

(198)

Kommissionen lade sedan till tillverkningsomkostnader och avskrivning, såsom förklaras i skäl 194, till den icke snedvridna tillverkningskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(199)

På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för de tre företag som anges i skäl 195. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 19,5 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 28 %.

(200)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(201)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag i Kina, som dock utförde minimala funktioner.

(202)

Därför fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(203)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenterna som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till handelsledet fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(204)

Såsom förklaras i skäl 196 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Av detta följer att någon avräkning inte behövdes.

(205)

Vad gäller justeringar konstaterade kommissionen att det HS-nummer enligt vilket den undersökta produkten klassificeras för export i Kina omfattas av en icke återbetalningsbar mervärdesskatt på 13 %, medan normalvärdet hade konstruerats utan mervärdesskatt. För att jämförelsen ska bli rättvis justerades därför normalvärdet uppåt i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen för de exporterande producenter som omfattas av denna mervärdesskatt.

(206)

Kommissionen fann inga skäl att göra några andra justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(207)

För att exportpriset skulle återföras till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport, försäkring, hantering och lastning samt förpackning.

(208)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader, bankavgifter och provision. Dessa, liksom kostnaderna i föregående skäl, drogs av från exportpriset, på grundval av de uppgifter som rapporterats av exportören, på transaktionsnivå.

(209)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(210)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(211)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingår i urvalet.

(212)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 50,7 %.

(213)

För alla övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Med graden av samarbetsvilja avses de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(214)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde mer än 80 % av den totala importen under undersökningsperioden. På grundval av detta beslutade kommissionen att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till nivån för det samarbetsvilliga företag som ingår i urvalet och som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(215)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(216)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av cirka 200 producenter (95) i unionen. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(217)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 48 000 kvadratmeter under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av det kontrollerade övergripande frågeformulär som FEP lämnat in. Såsom anges i skäl 7 svarade de tre unionsproducenter som ingår i urvalet för mer än 20 % av den totala unionsproduktionen av den likadana produkten.

(218)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(219)

Flerskiktsträgolv kan användas vid produktionen av färdiga varor för byggindustrin, t.ex. trappor och golvlister. Kommissionen konstaterade att en mycket liten andel av unionsproducenternas produktion var avsedd för företagsintern användning (mindre än 1 % i genomsnitt under skadeundersökningsperioden). Flerskiktsträgolv överfördes helt enkelt (utan faktura) inom samma produktionsanläggning eller företag för fortsatt bearbetning i senare led.

(220)

Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten.

(221)

På grund av den mycket ringa mängd flerskiktsträgolv som användes internt ansåg kommissionen dock inte att det skulle vara meningsfullt att separera skadeindikatorerna mellan den företagsinterna förbrukningen och förbrukningen på den öppna marknaden utöver de uppgifter som visas i tabell 2.

(222)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av det kontrollerade svaret på det övergripande frågeformuläret om unionsindustrins försäljning i unionen och på grundval av Eurostat när det gällde importen.

(223)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i kvadratmeter)

(224)

Den totala förbrukningen i unionen ökade från omkring 70,4 miljoner kvadratmeter 2020 till omkring 77,6 miljoner kvadratmeter 2022, en ökning med 10 %. Under 2023 minskade dock den totala förbrukningen i unionen till omkring 50,5 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade en minskning med 28 % jämfört med 2020.

(225)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen utvecklades på ett mycket liknande sätt som den totala förbrukningen i unionen. Den ökade från omkring 69,6 miljoner kvadratmeter 2020 till omkring 77,0 miljoner kvadratmeter 2022, en ökning med 11 %. Under 2023 minskade dock den totala förbrukningen på unionens fria marknad till omkring 49,7 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade en minskning med 29 % jämfört med 2020.

(226)

Den företagsinterna användningen var mycket låg jämfört med den totala förbrukningen. Utvecklingen av denna var mer stabil och minskade med endast 2 % under skadeundersökningsperioden.

(227)

Kommissionen fastställde importkvantiteten på grundval av uppgifter från Eurostat. Eurostat registrerade importkvantiteten främst i vikt (kg) och även i kvadratmeter som en extra enhet. Såsom nämns i klagomålet stod det emellertid klart att de extra enheter som registrerades inte var tillförlitliga eftersom den resulterande yttätheten för vissa av de registrerade importuppgifterna inte var en lämplig yttäthet för flerskiktsträgolv. För att korrigera de siffror som rapporterats i kvadratmeter justerade klaganden i klagomålet de extra enheterna om de inte låg i intervallet 7 och 9,5 för yttäthet. Klaganden hade identifierat detta intervall från offentligt tillgängliga källor. Under undersökningen hade kommissionen dock tillgång till fler uppgifter än vad som fanns tillgängligt i klagomålsskedet. Justeringarna gjordes därför om yttätheten inte låg inom intervallet mellan 4,59 och 14,94 baserat på tillgängliga uppgifter för de samarbetsvilliga företagen i denna undersökning. Om en justering var nödvändig användes den vägda genomsnittliga yttäthet som erhållits från de samarbetsvilliga parterna (7,73) och en reviderad importkvantitet i kvadratmeter erhölls. Denna metod tillämpades på importen från alla länder under den fyra år långa skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från det berörda landet fastställdes på grundval av unionens import från alla länder enligt Eurostats uppgifter, men med justeringar av de extra enheterna enligt ovan, plus den kontrollerade försäljning på unionsmarknaden som FEP lämnat för unionsproducenterna.

(228)

I tabell 3 anges den justerade importkvantiteten i kvadratmeter och uppgifterna anges även i kg. Viktuppgifterna (i kg) visar att justeringsmetoden hade en positiv korrigeringseffekt på importuppgifterna snarare än en snedvridande effekt.

Tabell 3

Importvolym (i kvadratmeter och kg) och marknadsandel

(229)

Importen från det berörda landet ökade från omkring 11,7 miljoner kvadratmeter 2020 till omkring 19,6 miljoner kvadratmeter 2022, en ökning med 67 %. Under 2023 minskade dock denna import till omkring 11,2 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade en minskning med 4 % jämfört med 2020.

(230)

Importen i kg följde en mycket liknande trend som den för kvadratmeter.

(231)

När det gäller marknadsandel ökade importen (i kvadratmeter) från det berörda landet från 16,8 % 2020 till 25,4 % 2022, en ökning med 51 %. Under 2023 minskade dock marknadsandelen för denna import till 22,5 %, vilket ändå utgjorde en ökning med 34 % jämfört med 2020.

(232)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av de kontrollerade svaren från de kinesiska exporterande producenter som ingår i urvalet avseende fakturavärdet (i renminbi yuan omräknat till euro per kvadratmeter) och med hjälp av uppgifter från Eurostat i vikt (i euro per kg). Såsom nämns ovan var priserna på importen med hjälp av de extra uppgifterna i kvadratmeter i Eurostat inte tillförlitliga.

(233)

Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av de kontrollerade cif-priserna för de kinesiska exporterande producenter som ingår i urvalet och priserna fritt fabrik för de unionsproducenter som ingår i urvalet.

(234)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (i EUR/kvadratmeter och EUR/kg)

(235)

Enligt uppgifter från de kinesiska exporterande producenter som ingår i urvalet ökade de kinesiska exportpriserna omvandlade till euro per kvadratmeter med 21 % mellan 2020 och 2022. Dessa priser sjönk dock med 10 % 2023. Under 2023 var priserna 11 % högre än 2020.

(236)

De kinesiska importpriserna enligt Eurostat ökade med 30 % i euro/kg mellan 2020 och 2022. Priserna ökade med 20 % under 2022 jämfört med 2021. Dessa priser sjönk dock med 13 % 2023. Under 2023 var priserna 13 % högre än 2020.

(237)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(238)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 31,0 % och 35,9 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Över 95 % av den överensstämmande importen konstaterades underskrida priserna. Dessutom stämde omkring 93 % av importen från de exporterande producenter som ingår i urvalet exakt överens med de typer som såldes av unionsindustrin.

(239)

Den kinesiska exporterande producenten Jinfa föreslog att produktkontrollnumrets struktur skulle ändras. Jinfa föreslog en ökad detaljnivå med avseende på det översta skiktets tjocklek och klassificeringen. Företaget föreslog också att ytterligare en parameter skulle läggas till för den sammantagna tjockleken. F. W. Barth och Co. GmbH (Barth), Thede Witte Holzimport GmbH Co. KG (Thede & Witte) Puderbach Holzhandel GmbH & Co. KG (Puderbach), MEFO Floor GmbH & Co. KG (MEFO Floor) och Floors 4Ever UAB (Floors 4Ever) yttrade sig också kortfattat om klassificeringen.

(240)

Kommissionen ändrade produktkontrollnumrets struktur genom att öka detaljgraden med avseende på det övre skiktet, eftersom de tidigare intervallen inte var homogena. Övriga parametrar ändrades inte efftersom parternas ytterligare förslag rörande produktkontrollnummerstrukturen inte ansågs nödvändiga och endast skulle komplicera produktkontrollnumret. Kommissionen noterade särskilt att klassificeringen av produkter av sämre kvalitet var subjektiv och att varje företag hade sitt eget sätt att definiera olika typer av produkter av sämre kvalitet.

(241)

AUMI hävdade att man vid beräkningen av prisunderskridandet borde ta hänsyn till skillnaderna i handelsled.

(242)

Kommissionen noterade att de kinesiska exporterande producenterna sålde till importörer eller grossister. Unionsindustrin sålde också till sådana kundtyper, men sålde dessutom även till kundtyper i senare led, som återförsäljare, byggmarknader, arkitekter och andra aktörer inom bygg- och renoveringssektorn. Kommissionen gjorde därför en andra beräkning av prisunderskridandet genom att sänka unionsindustrins priser för försäljning till sådana kunder i senare led. I denna sänkning beaktades att agenter för försäljning av flerskiktsträgolv i vissa unionsländer normalt tar ut en provision på 5 % för att täcka sina kostnader och sin vinstmarginal. Om unionsindustrin sålde till andra kunder än handlare och grossister gjordes därför i denna beräkning ett handelsledsavdrag på 5 %. Med denna metod varierade de vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalerna mellan 28,8 % och 34,0 %.

(243)

AUMI hävdade att en unionsproducents priser var betydligt lägre än de priser som normalt tillämpades av AUMI:s medlemmar, vilket gjorde det omöjligt för dem att konkurrera. AUMI hävdade att det förekom prisskillnader på upp till 40 % mellan AUMI:s medlemmar, som köper in från Kina, och unionsföretag som inte köper in från Kina.

(244)

Kommissionen bedömde den bevisning som AUMI hade lagt fram avseende en prisoffert för ett begränsat antal produkttyper utanför undersökningsperioden. Denna bevisning ansågs vara anekdotisk och kullkastade inte kommissionens detaljerade beräkning, som omfattade all försäljning till unionen under undersökningsperioden från de unionsproducenter och exporterande producenter som ingår i urvalet. Detta påstående avvisades därför.

(245)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(246)

Såsom anges i skäl 7 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(247)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i FEP:s svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(248)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(249)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(250)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(251)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 31 %. En detaljerad analys visar att denna produktionsminskning huvudsakligen ägde rum år 2023.

(252)

Unionens produktionskapacitet beräknades på grundval av en uppnåelig maximal produktion på lång sikt, med hänsyn tagen till underhåll. Under skadeundersökningsperioden minskade produktionskapaciteten i unionen med 9 %.

(253)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionens kapacitetsutnyttjande med 24 %, trots att produktionskapaciteten minskade med 9 %.

(254)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(255)

Den totala försäljningsvolymen i unionen var relativt stabil mellan 2020 och 2022. Under 2023 minskade dock unionens försäljning från 50,4 miljoner kvadratmeter 2022 till omkring 33,4 miljoner kvadratmeter, vilket motsvarade en minskning på 35 % jämfört med 2020.

(256)

All sådan försäljning skedde på den öppna marknaden eftersom företagsintern försäljning inte förekom under skadeundersökningsperioden. De företagsinterna uppgifterna i tabell 2 avser företagsintern användning där ingen faktisk försäljning ägde rum.

(257)

När det gäller marknadsandelen minskade unionens försäljningsvolym från 73,4 % 2020 till 65,5 % 2022, en minskning med 11 %. Under 2023 ökade dock marknadsandelen för denna försäljning till 67,1 %, vilket motsvarade en minskning med 9 % jämfört med 2020.

(258)

Den stora minskningen av unionsindustrins försäljningsvolymer i unionen under skadeundersökningsperioden berodde på att den kinesiska importen penetrerade marknaden till priser som underskred unionsindustrins priser (se skälen 237–242 ovan). Dessutom berodde den stora minskningen av försäljningen 2023 bland annat på en minskad efterfrågan inom byggindustrin.

(259)

Utvecklingen av unionsindustrins marknadsandel under skadeundersökningsperioden berodde också på dessa faktorer. Den förlorade marknadsandelen uppgick till 11 % 2022, men återhämtade sig något under undersökningsperioden trots de största problemen inom byggsektorn vid den tidpunkten.

(260)

Med tanke på att unionsindustrin förlorade 9 % av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden och dess försäljning på den öppna marknaden minskade med 35 % står det klart att ingen tillväxt ägde rum, utan att det snarare rör sig om en period av minskning både i absoluta tal och i förhållande till förbrukningen på den öppna marknaden.

(261)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(262)

Unionsindustrins sysselsättning i heltidsekvivalenter minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden.

(263)

Produktiviteten i ton per anställd minskade med 20 % under skadeundersökningsperioden.

(264)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(265)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(266)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(267)

Försäljningspriserna per enhet på unionsmarknaden till icke-närstående parter ökade från 21,50 euro/kvadratmeter till 26,70 euro/kvadratmeter under skadeundersökningsperioden, en ökning med 24 %. Den största ökningen ägde rum 2022, när försäljningspriserna per enhet steg med 21 %.

(268)

Denna till synes positiva utveckling bör ses mot bakgrund av betydande ökningar av råvarukostnaderna. Under undersökningsperioden stod dessa kostnader för mer än 50 % av hela produktionskostnaden per enhet. Denna produktionskostnad per enhet ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden, dvs. mycket snabbare än ökningen av det genomsnittliga försäljningspriset på den öppna unionsmarknaden.

(269)

Försäljningspriserna per enhet och kostnaderna per enhet ökade både med 2 % 2021 jämfört med 2020. Under 2022 ökade dock försäljningspriserna med 21 % på grund av de ökade råvarukostnaderna. Eftersom ökningarna av enhetskostnaderna var mycket högre (29 %) stod det dessutom klart att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades. Såsom framgår av tabell 4 ökade de kinesiska importpriserna endast med 20 % 2022.

(270)

Under 2023 ökade enhetskostnaderna till 25,20 euro/kvadratmeter, främst på grund av den kraftigt minskade försäljning som berodde på den minskade efterfrågan inom byggbranschen, vilket framgår av tabell 6. Unionsindustrin kunde dock inte anpassa sig till den nya marknadssituationen och dess priser på marknaden steg bara med 1 %. Under 2023 sjönk de kinesiska priserna med 13 %, vilket satte en enorm prispress på unionsindustrin.

(271)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

(272)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Löneutvecklingen förhandlades fram med fackföreningar och andra personalrelaterade kostnader fastställdes av nationella myndigheter, och skadeundersökningsperioden var en period med hög inflation.

(273)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(274)

De utgående lagren för de unionsproducenter som ingår i urvalet ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden. Dessa lager som en procentandel av produktionen ökade med 65 % under skadeundersökningsperioden. Lagren är mycket viktiga inom unionsindustrin för flerskiktsträgolv eftersom försäljningen vanligtvis sker från lager och produktion på beställning snarare är ett undantag från denna praxis. Lagren är därför vanligtvis ganska höga, vilket framgår av de procentandelar av produktionen som visas i tabell 10. Lagerökningarna både i absoluta tal och i procent av produktionen berodde på att försäljningen minskade kraftigt 2023, eftersom unionsindustrin försökte justera sina produktionsnivåer på ett effektivt sätt.

(275)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(276)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten för de producenter som ingår i urvalet var över 7 % 2020 och 2021, men minskade till 5,0 % 2022. Detta berodde på prispressen från den ökande kvantiteten kinesisk import (som förklaras i skäl 269 ovan). Under undersökningsperioden minskade lönsamheten igen, denna gång mer markant, och sjönk under nollresultatspunkten, till –3,9 %. Under undersökningsperioden fortsatte unionsindustrin att utsättas för prispress från den kinesiska importen, men led också av att svårigheterna inom byggsektorn innebar att efterfrågan på flerskiktsträgolv minskade med 35 %, vilket framgår av tabell 3.

(277)

Lönsamhetsutvecklingen visar, när den ses tillsammans med försäljningspriserna och produktionskostnaderna i tabell 8 samt de låga priserna på den kinesiska importen, på att prisökningar som annars skulle ha ägt rum i hög grad har förhindrats. Unionsindustrin kunde inte höja sina priser för att på lämpligt sätt återspegla kostnadsökningarna och sälja till rimligt lönsamma priser. Detta innebar att unionsindustrins lönsamhet sjönk under nollresultatspunkten under undersökningsperioden.

(278)

Nettokassaflödet speglar unionsproducenternas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet liknade den för avkastningen på omsättningen: den minskade först 2022 och blev sedan negativ under undersökningsperioden.

(279)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Räntabiliteten utvecklades också på ett liknande sätt som avkastningen på omsättningen, som först minskade 2022, men som drabbades av ett stort tapp under undersökningsperioden, eftersom den minskade från 30,7 % 2022 till –7,2 % under undersökningsperioden.

(280)

De unionsproducenter som ingår i urvalet fortsatte att investera under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av investeringssiffrorna ovan. Investeringarna uppgick till mellan 5 och 13 miljoner euro per år och gjordes främst för att göra effektivitetsvinster och underhålla befintliga anläggningar. Unionsindustrins företag förklarade att dessa investeringar var ett minimum för att upprätthålla effektiviteten. De stod för mindre än 4 % av omsättningen under vart och ett av de fyra åren av skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förklarade att investeringarna begränsades av försämrad kapitalanskaffningsförmåga. Såsom nämns i skäl 338 lämnade ett av unionsindustrins företag bevis för att en investering på 10–15 miljoner euro hade ställts in grund av den dåliga situationen på marknaden 2022 och 2023. Den minskade räntabiliteten äventyrar också unionsindustrins framtida kapitalanskaffningsförmåga och därmed dess överlevnad på medellång och lång sikt.

(281)

Unionsindustrins försämrade ekonomiska situation skedde på en marknad med ökande efterfrågan fram till 2022. Under 2023 minskade dock förbrukningen med 35 %. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden, från 73,4 % år 2020 till 67,1 % under undersökningsperioden.

(282)

Utvecklingen av den företagsinterna användningen uppvisade en blygsam minskning under skadeundersökningsperioden, på 2 %. Undersökningen visade att den företagsinterna användningen inte påverkats direkt av den dumpade importen, vilket innebär att den företagsinterna användningen inte var en viktig faktor i skadeanalysen.

(283)

Försäljningspriserna uppvisade en till synes positiv utveckling under skadeundersökningsperioden. Undersökningen visade dock att den positiva utvecklingen av försäljningspriserna var kopplad till utvecklingen av råvarupriserna, som ökade betydligt under den perioden.

(284)

De flesta indikatorer uppvisade en mycket negativ trend, t.ex. lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde, som alla gick från positiva siffror 2020 och 2021, minskade 2022 och blev negativa 2023. De utgående lagren av färdiga varor ökade, vilket också påverkade kassaflödet negativt. Dessa trender berodde på hur försäljningspriserna och produktionskostnaderna utvecklades. Dessa faktorer, när de granskas tillsammans med utvecklingen av de kinesiska importpriserna sett till ökande kvantiteter, är ett tydligt bevis på att prisökningar som annars skulle ha ägt rum har förhindrats. Under 2022 ökade den dumpade importen i kvantitet och priserna ökade inte i linje med råvarukostnaderna. Under 2023 föll importpriserna och unionsindustrin kunde inte fastställa priserna på en nivå som skulle göra det möjligt för den att täcka sina kostnader, och i motsats till 2020 och 2021 då den kunde göra rimliga vinster sjönk dessa vinster under 2022 under målvinstmarginalen (7,3 %), och under 2023 blev lönsamheten tydligt negativ.

(285)

Under skadeundersökningsperioden gjorde unionsindustrin investeringar för att upprätthålla effektiviteten. Efter 2021 fanns det dock bevis för att kapitalanskaffningsförmågan minskade.

(286)

Även om skadan i denna undersökning huvudsakligen bestod av pris- och resultatindikatorer som lönsamhet och kapitalanskaffningsförmåga, drabbades unionsindustrin också av en nedgång i volymindikatorerna. Tillverkning, kapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym och marknadsandel på unionsmarknaden minskade alla under skadeundersökningsperioden. Dessutom minskade även sysselsättningen och produktiviteten, vilket var kopplat till den lägre produktions- och försäljningsvolymen. Importen från Kina ökade sin marknadsandel mellan 2020 och 2022, men förlorade en del av sina vinster under undersökningsperioden. Under 2023 sjönk emellertid priserna på den kinesiska importen avsevärt och påverkade i hög grad unionsindustrins ekonomiska indikatorer, vilket ledde till att lönsamheten, räntabiliteten och kassaflödet blev negativa.

(287)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(288)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Den minskade förbrukningen, importen från tredjeländer, importen till unionen från företag som är närstående unionsindustrin, unionsindustrins exportresultat och ökade kostnader, inbegripet investeringar och företagsintern användning.

(289)

Som framgår av tabell 3 ökade volymen dumpad import från Kina från omkring 11,7 miljoner kvadratmeter under 2020 till omkring 19,6 miljoner kvadratmeter under 2022, en ökning med 67 %. Under undersökningsperioden minskade importen till 11,2 miljoner kvadratmeter. Sett till marknadsandel ökade den dumpade importen från Kina från 16,8 % 2020 till 25,4 % 2022, en ökning med 51 %. Under undersökningsperioden minskade marknadsandelen till 22,5 %. Under hela skadeundersökningsperioden ökade den kinesiska importens marknadsandel med 34 %.

(290)

Dessa iakttagelser sammanföll med en minskning av unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden med 35 % och en minskning av dess marknadsandel från 73,4 % till 67,1 %, dvs. en minskning med 9 %.

(291)

Såsom förklaras i skälen 269 och 270 förhindrade importen från Kina unionsindustrin från att utföra prisökningar som annars skulle ha ägt rum under 2022 och undersökningsperioden. Att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades gjorde att unionsproducenterna inte kunde justera sina försäljningspriser på ett sätt som gjorde det möjligt för dem att bibehålla sin lönsamhet när unionsproducenternas enhetskostnader ökade med 29 % 2022 (till stor del på grund av ökade råvarukostnader). Denna situation förvärrades under undersökningsperioden när kostnaderna steg ytterligare. Under undersökningsperioden föll priserna på den kinesiska importen i själva verket med 13 %. Eftersom dessa prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades gjorde unionsindustrin förluster på 3,9 % under undersökningsperioden.

(292)

Den kinesiska importens marknadspenetration under skadeundersökningsperioden var möjlig eftersom den undersökta produkten i regel säljs från lager och priset spelar en viktig roll när kunderna fattar beslut. Det tidsmässiga sambandet mellan unionsindustrins försämrade ekonomiska situation och den betydande dumpade importen från Kina, som underskrider unionsindustrins priser och pressar ned priserna på unionsmarknaden, bekräftar att det finns ett orsakssamband mellan dessa två.

(293)

AUMI och CNFPIA hävdade att om väsentlig skada förekom så orsakades denna inte av den kinesiska importen, eftersom den påstådda väsentliga skadan inträffade när den kinesiska importen var som lägst.

(294)

Kommissionen noterade att man i detta påstående bortsåg från två viktiga faktorer som rör den skada som unionsindustrin lidit. För det första började industrin lida skada 2022, när vinsterna sjönk från 7,9 % till 5,0 %, en minskning med 36 %. Dessutom framgår det av tabell 11 att kassaflödet minskade med 17 % 2022 och räntabiliteten med 14 %. Denna försämring orsakades av unionsindustrins oförmåga att höja sina försäljningspriser i linje med kostnadsökningarna på grund av den prispress som började det året. Den skada som unionsindustrin led 2022 var inte kopplad till förbrukningen, som ökade med 4 % det året.

(295)

För det andra, såsom beskrivs i avsnittet ”Slutsats om skada”, gällde skadan i detta fall främst att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades och dess inverkan på unionsindustrins resultatindikatorer. Att skada inte kan ha inträffat eftersom importkvantiteterna minskade under undersökningsperioden stämmer därför inte. Det var främst de låga priserna på denna import, i kombination med dess kvantiteter, som förblev betydande under hela skadeundersökningsperioden, som vållade unionsindustrin väsentlig skada. Detta framgår tydligt av analysen av kostnader och priser under hela skadeundersökningsperioden. Importpriserna från Kina var genomgående lägre än unionsindustrins priser, men låg ändå högre än unionsindustrins kostnader 2020 och 2021. Under 2022 anpassade sig dock de kinesiska priserna till unionsindustrins kostnader och låg betydligt lägre än dem 2023, vilket orsakade väsentlig skada. Detta påstående avvisades därför.

(296)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(297)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(298)

Importen från Ukraina var den största importen från tredjeländer. Det var framför allt Barlinek-koncernen som låg bakom importen från Ukraina, som stod för mellan 70–90 % av denna under skadeundersökningsperioden.

(299)

Importkvantiteterna från Ukraina var relativt stabila under perioden 2020–2022 och minskade med 29 % under undersökningsperioden. Marknadsandelen för denna import var stabil under skadeundersökningsperioden. Faktum är att dess marknadsandel låg på samma nivå under undersökningsperioden som 2020 (5,6 %).

(300)

De genomsnittliga importpriserna från Ukraina steg med 41 % under skadeundersökningsperioden. Importpriserna var främst internpriser för Barlinek-koncernen och bestod av grundläggande typer av flerskiktsträgolv som ett komplement till koncernens produktion i unionen. Internpriserna inkluderade inte vissa koncernkostnader som skulle läggas till före återförsäljningen i unionen. Det stod därför klart att priserna på den ukrainska importen inte vållade unionsindustrin skada.

(301)

Importkvantiteterna från andra tredjeländer minskade med 17 % under skadeundersökningsperioden. Under hela perioden förblev denna import mindre än 5 % av marknadsandelen.

(302)

Priserna på importen från andra tredjeländer var genomgående högre än de kinesiska priserna.

(303)

Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från tredjeländer inte vållade unionsindustrin väsentlig skada eller försvagade orsakssambandet avseende importen från Indonesien.

(304)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(305)

Unionsindustrins exportvolym minskade med 24 % under skadeundersökningsperioden, och försäljningspriserna för denna export ökade med 38 % under samma period.

(306)

Med tanke på att exportvolymerna endast utgjorde omkring 25 % av unionens försäljningsvolym och att utvecklingen av försäljningsvolymerna och försäljningspriserna liknade den som observerats för unionsindustrins försäljning på den öppna marknaden i unionen, är det uppenbart att unionsindustrins exportresultat inte är en viktig faktor i den övergripande bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(307)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte vållade unionsindustrin väsentlig skada eller kunde försvaga orsakssambandet avseende den kinesiska importen.

(308)

AUMI, CNFPIA, Barth, Puderback, MEFO Floor och Thede & Witte framhöll förbrukningens utveckling som en orsak i sina olika inlagor.

(309)

Såsom framgår av tabell 2 ökade förbrukningen med 11 % mellan 2020 och 2022, men minskade med 35 % under undersökningsperioden. Denna kraftiga nedgång orsakades av utvecklingen inom byggindustrin. För att anpassa sig till den minskade marknaden sänkte unionsindustrin produktions- och försäljningsvolymerna under undersökningsperioden.

(310)

Den minskade förbrukningen ledde också till ökade enhetskostnader under undersökningsperioden, eftersom de fasta kostnaderna var fördelades över minskade produktionsvolymer. Det stod därför klart att unionsindustrin påverkades väsentligt av den minskade förbrukningen under undersökningsperioden.

(311)

Under 2022 ökade dock förbrukningen med 4 %, men unionsindustrin började lida skada och framför allt minskade lönsamheten med 36 %, från 7,9 % 2021 till 5,0 %. Denna negativa utveckling berodde uppenbarligen inte på hur förbrukningen utvecklades.

(312)

Eftersom unionsindustrins kostnader ökade med 8 % under undersökningsperioden kunde unionsindustrin inte heller höja priserna i motsvarande utsträckning. Detta ledde till att lönsamheten sjönk under nollresultat (–3,9 %). Såsom förklaras i skälen 269 och 270 berodde denna utveckling på prispressen från de kinesiska exporterande producenterna.

(313)

Följaktligen står det klart att den skada som unionsindustrin lidit började 2022 till följd av den kinesiska prispressen, och att den fortsatte och förvärrades under undersökningsperioden på grund av den minskade förbrukningen och eftersom priserna på den kinesiska importen sänktes ännu mer. Om det inte hade varit för den hämmande verkan som priset på den dumpade kinesiska importen utövande skulle unionsindustrin, även om den minskade förbrukningen påverkade unionsindustrins försäljningsvolym och lönsamhet, ha kunnat behålla sin marknadsandel och höja sina priser för att neutralisera effekterna av de ökade kostnaderna. Med andra ord påverkade den minskade förbrukningen unionsindustrins ekonomiska situation på ett sätt som inte neutraliserades och därför uppstod på grund av de kinesiska prisernas hämmande verkan. I vilket fall som helst konstateras det i kommissionens bedömning att påverkan inte försvagar orsakssambandet mellan de kinesiska priserna och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(314)

De ökade kostnaderna på råmaterial och andra kostnadsökningar framhölls som en orsak av AUMI och CNFPIA i deras olika inlagor. De övriga kostnadsökningar som nämndes var energikostnader, inflation, miljö- och regleringskostnader samt investeringskostnader. Kommissionen kommer dock att beakta generella kostnadsökningar för vilka uppgifter om enhetskostnader redan har visats i tabell 8. Detta beror på att de övriga kostnader som nämns inte stod för någon stor andel av unionsindustrins kostnader, och eventuella ökningar av sådana kostnader skulle därför ha påverkat unionsindustrins situation försumbart.

(315)

Unionsindustrins produktionskostnad per enhet ökade med 42 % under undersökningsperioden, men unionsindustrin började dock lida skada 2022 när kostnaderna steg med 29 %. Detta berodde främst på de ökade råvarukostnaderna, som stod för mer än 50 % av de totala produktionskostnaderna per enhet.

(316)

Kostnadsökningarna måste i något skede föras över på kunderna för att producenterna ska kunna förbli lönsamma. Under 2022 ökade dock enhetskostnaderna med 29 %, samtidigt som försäljningspriserna bara ökade med 21 %. De kinesiska importpriserna ökade endast med 20 % 2022.

(317)

Under undersökningsperioden ökade unionsindustrins kostnader per enhet med ytterligare 8 %, men försäljningspriserna kunde bara höjas med 1 %. De kinesiska priserna sjönk med 13 % under undersökningsperioden. Detta ledde till den minskade lönsamhet och räntabilitet samt det minskade kassaflöde som visas i tabell 11.

(318)

Det står därmed klart att unionsindustrins ökade enhetskostnader endast är en bidragande faktor till den väsentliga skada som unionsindustrin led under 2022 och undersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 313 var dock den kinesiska prispressen den verkliga orsaken till den väsentliga skadan, eftersom den gjorde det omöjligt för unionsindustrin att anpassa sig till de ökade kostnaderna. Därför bör kostnadsökningarnas verkan inte betraktas som en orsak till skadan, utan snarare som en normal affärsutveckling som industrin inte kunde reagera fullt ut på, på grund av den kinesiska prispressen.

(319)

Den företagsinterna användningen minskade med omkring 2 % i absoluta tal under skadeundersökningsperioden och stod för något mer än 1 % av den totala marknadsförbrukningen i genomsnitt under skadeundersökningsperioden, såsom anges i tabell 2. Kommissionen ansåg därför att utvecklingen av den företagsinterna användningen var stabil inom en mycket liten sektor av den totala marknaden.

(320)

Utvecklingen av den företagsinterna användningen kunde därför inte ha vållat unionsindustrin väsentlig skada eller försvagat orsakssambandet med den kinesiska importen.

(321)

AUMI hävdade att unionsindustrins påstådda ”självförvållade skada” var ett orsakssamband. AUMI hävdade särskilt att unionsindustrin vägrade att sälja till vissa av sina koalitionsmedlemmar och att detta var en dålig affärsmetod som påverkade unionsindustrins ekonomiska situation negativt.

(322)

Kommissionen noterade att detta påstående var vagt och odefinierat. Med tanke på att detta påstående var fullständigt ogrundat kunde det inte godtas som ett meningsfullt orsakssamband.

(323)

AUMI hävdade vidare att flera unionsproducenter importerade kinesiska flerskiktsträgolv som kan ha vållat skada. Dessutom uppgav AUMI att många unionsproducenter har produktionsanläggningar utanför unionen med konkurrensfördelar som lägre löner och lägre energipriser, och att deras flerskiktsträgolv konkurrerar med de produkter som säljs av unionsindustrin.

(324)

Undersökningen visade dock att importen från unionsindustrin främst kom från Ukraina. Dessutom påpekade kommissionen att import från produktionsanläggningar som ägs av unionsindustrin i tredjeländer som Ukraina redan har tagits upp i denna analys av orsakssambandet (i avsnitt 5.2.1). AUMI:s påståenden om Kährs-koncernens import (från Kina till Sverige) var ogrundade, eftersom påståendena inte innehöll några uppgifter om kvantiteter och priser. Detta påstående förklarade inte heller hur och i vilken utsträckning denna handel vållade unionsindustrin skada.

(325)

Slutligen påstod AUMI att de låga fraktkostnaderna, som klaganden hävdade hade lett till en ökning av den kinesiska importen, var kortlivade eftersom fraktkostnaderna började stiga i september 2023.

(326)

Kommissionen ansåg inte att fraktkostnaderna i sig var en viktig orsak till skadan, utan att de helt enkelt är en del av kostnaderna för att fastställa exporten på cif-nivån. Detta påstående avvisades därför.

(327)

Undersökningen visade att förekomsten den dumpade importen till låga priser från Kina ledde till att priserna hölls nere på unionsmarknaden under 2022 och under undersökningsperioden. Detta betyder att unionsindustrins prisnivå inte kunde ökas för att kompensera för råvaruprisökningarna under dessa år. Lönsamheten för unionsindustrins försäljning minskade följaktligen med 36 % 2022 och blev negativ under undersökningsperioden. Denna lönsamhet var lägre än den vinst som industrin borde uppnå under normala konkurrensförhållanden och är uppenbart otillräcklig för att säkerställa industrins långsiktiga överlevnad. Unionsindustrin var tvungen att investera för att underhålla de befintliga anläggningarna, men den minskade kapitalanskaffningsförmågan hotade investeringsnivåerna.

(328)

Betydande kvantiteter dumpad lågprisimport från Kina förekom på unionens öppna marknad. Även om dess marknadsandel minskade under undersökningsperioden ökade den jämfört med 2020 eller 2021. Denna import stod därför för omkring två tredjedelar av all import till unionsmarknaden under undersökningsperioden. Undersökningen visade att denna marknadspenetration också påverkade unionsindustrin negativt, särskilt produktions- och försäljningsvolymerna, som minskade med 31 % respektive 35 % under skadeundersökningsperioden.

(329)

Andra faktorer som undersöktes var import från andra källor, unionsindustrins exportresultat, utvecklingen av den företagsinterna användningen, utvecklingen av förbrukningen och unionsindustrins ökade produktionskostnader.

(330)

Kommissionen särskilde och avgränsade därför verkningarna av alla kända faktorer som påverkade unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Ingen av faktorerna, tillsammans eller var för sig, ansågs påverka unionsindustrins situation i tillräckligt hög grad för att det skulle gå att ifrågasätta slutsatsen att den kinesiska importen vållade väsentlig skada.

(331)

Den minskade förbrukningen under undersökningsperioden bidrog till den skada som unionsindustrin lidit, liksom de ökade enhetskostnaderna under 2022 och 2023, även om dessa problem var försvårande faktorer som har bidragit till den skada som industrin lidit.

(332)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada. Skadan består huvudsakligen av att prisökningar som annars skulle ha ägt rum har förhindrats, minskad lönsamhet och räntabilitet, minskat kassaflöde, minskad kapitalanskaffningsförmåga och ökade lager. När det gäller volymindikatorer förlorade dock unionsindustrin marknadsandelar och minskade sin produktion, produktivitet, försäljningsvolym och sysselsättning.

(333)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(334)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. I detta skede av undersökningen har kommissionen inte fattat något beslut om de råvarurelaterade snedvridningarna, vilket kommer att fattas i undersökningens slutgiltiga skede.

(335)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(336)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(337)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Denna grundläggande vinst fastställdes på grundval av unionsindustrins lönsamhet 2020, vilket framgår av tabell 11, dvs. ett år innan industrin var föremål för skadevållande dumpning. Vinstmarginalen fastställdes till 7,15 %.

(338)

Unionsindustrin visade att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter och identifierade en producent som ingår i urvalet och som hade planerat att investera i sin anläggning för flerskiktsträgolv, men att dessa investeringar hade ställts in på grund av den dåliga ekonomiska situation som rådde under undersökningsperioden. Unionsindustrins påståenden ansågs därför vara underbyggda. För att återge detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och de faktiska utgifterna för investeringar, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden. Det årliga värdet av uteblivna investeringar uttryckt som en procentandel av omsättningen för den del av unionsindustrin som ingår i urvalet var 0,19 %.

(339)

Denna procentandel på 0,19 % lades till den grundläggande vinsten på 7,15 % enligt skäl 337, vilket innebar ett vinstmål på 7,3 %.

(340)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att lägga till den ovannämnda vinstmarginalen på produktionskostnaden för de unionsproducenter som ingår i urvalet under undersökningsperioden.

(341)

Kommissionen fastställde sedan skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter det berörda landet som ingår i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingår i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(342)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”all övrig import med ursprung i Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag och denna import (se skälen 213 och 214).

(343)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(344)

Kommissionen kommer att fortsätta att undersöka de påstådda snedvridningarna för att genomföra bedömningen av en lämplig åtgärdsnivå i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen i det slutgiltiga skedet av undersökningen. Kommissionen drog därför slutsatsen att storleken på de provisoriska tullarna skulle fastställas i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(345)

Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(346)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(347)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte den huruvida den med säkerhet kunde slå fast att det inte strider mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas, återförsäljarnas, användarnas, konsumenternas och leverantörernas intressen.

(348)

Det finns omkring 200 företag som producerar flerskiktsträgolv i unionen och som sysselsatte mellan 10 500 och 13 300 anställda under skadeundersökningsperioden. Producenterna är mycket spridda över hela unionen. Den andel av unionsindustrin som ingår i urvalet och samarbetade med undersökningen stod för mer än 25 % av den totala produktionen.

(349)

Analysen i avsnitten 4 och 5 i denna förordning bekräftade att unionsindustrin led väsentlig skada och att dumpad import av den berörda produkten från kinesiska exporterande producenter var en stor orsak till denna skada. Den skada som vållats gör att unionsindustrin befinner sig i en sårbar situation. Dess lönsamhet minskade från över 7 % 2020 och 2021 till –3,9 % 2023. Detta orsakades av prispressen från de kinesiska producenterna mot bakgrund av en situation med stigande kostnader och minskad efterfrågan.

(350)

Med tanke på att unionsindustrin har konstaterats lida väsentlig skada skulle införandet av åtgärder göra det möjligt för unionsindustrin att höja sina försäljningspriser och förbättra sin lönsamhet i riktning mot hållbara nivåer, öka investeringarna och på så sätt bibehålla en konkurrenskraftig ställning på sin kärnmarknad. Unionsindustrin skulle också kunna återvinna förlorade marknadsandelar genom att öka produktions- och försäljningskvantiteterna på unionsmarknaden.

(351)

Avsaknaden av åtgärder kommer sannolikt att leda till ytterligare betydande negativa effekter för unionsindustrin i form av lägre försäljnings- och produktionsvolymer samt att ytterligare prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras, vilket leder till att dess ekonomiska situation försämras ytterligare sett till lönsamhet och investeringar och äventyrar dess framtid och sysselsättning.

(352)

Barth meddelade kommissionen att företaget har en unionsproducent av flerskiktsträgolv inom koncernen i Sverige som tillverkar produkter i det ”övre prissegmentet”. Utan att lämna några uppgifter till stöd för sitt påstående uppgav Barth att detta företag konkurrerade framgångsrikt på unionsmarknaden. Detta företag ingick dock bland de makroekonomiska indikatorer som användes för att fastställa skada i denna undersökning, men deltog inte i det stickprovsförfarande som ledde till beräkningen av mikroindikatorerna. Även om Barths åsikt vederbörligen noteras åsidosätter den inte de allmänna slutsatserna om skada, orsakssamband och unionens intresse för unionsindustrin i allmänhet.

(353)

Införandet av åtgärder mot kinesiska flerskiktsträgolv ligger därför helt klart i unionsindustrins intresse.

(354)

Kommissionen skickade frågeformulär till 36 importörer och handlare i början av undersökningen. Förteckningen inbegrep de stora importörer som också fungerar som grossister på unionsmarknaden.

(355)

Endast en importör samarbetade i undersökningen genom att besvara frågeformuläret. Denna svarande stod för mindre än 6 % av den kinesiska importen under undersökningsperioden.

(356)

Dessutom lämnade en grupp bestående av tolv importörer och handlare (AUMI) synpunkter och motsatte sig införandet av åtgärder. Av dessa tolv företag lämnade endast Lamett Europe N.V. (Lamett) in ett svar på frågeformuläret. AUMI uppgav inte sin procentandel av unionens import under undersökningsperioden. Slutligen registrerade sig ytterligare fem importörer i november 2024, däribland några av de största importföretagen, som berörda parter och motsatte sig införandet av åtgärder.

(357)

AUMI, Barth, Floors 4Ever. Puderbach, MEFO Floor och Thede & Witte hävdade att åtgärderna skulle öka kostnaderna för att importera flerskiktsträgolv och därför skada importörerna.

(358)

Kommissionen hade inga uppgifter för att med exakthet kunna fastställa vilken inverkan införandet av åtgärder skulle få på de icke-närstående importörernas/handlarnas verksamhet. På grundval av den enda samarbetsvilliga importören skulle införandet av åtgärder påverka importsektorn i viss utsträckning, eftersom flerskiktsträgolv var en viktig produkt för Lamett (men stod för mindre än 50 % av dess omsättning). Eftersom andra importörer inte samarbetade i undersökningen kunde kommissionen inte fastställa om denna situation var typisk för importsektorn i allmänhet. Dessutom tyder de stora importörernas webbplatser på att de säljer många andra produkter än flerskiktsträgolv. Barth hävdade dessutom att importen av flerskiktsträgolv från Kina stod för 50 % av deras verksamhet.

(359)

Införandet av åtgärder mot importen från Kina kan därför påverka importsektorn i viss utsträckning, eftersom importen från Kina lär sjunka när åtgärderna har införts. Importörerna skulle dock i viss utsträckning kunna köpa in från tredjeländer eller unionsindustrin och, sannolikt i mindre mängder, från Kina.

(360)

Barth och Floors 4Ever hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder på flerskiktsträgolv också kan leda till att importen av andra golvprodukter, såsom vinyl, ökar.

(361)

Eftersom importörerna redan importerade sådana produkter stod det dock inte klart hur och i vilken utsträckning detta skulle påverka dem.

(362)

När det gäller priserna på flerskiktsträgolv förväntas vissa importörer kunna föra över prisökningarna (som härrör från åtgärderna) på sina kunder, även om denna handel kan medföra lägre vinster. Informationen om lönsamheten inom importsektorn var begränsad till den enda samarbetsvilliga importören. Med tanke på de allmänt låga importpriserna från Kina, vilket framgår av de stora prisunderskridandemarginaler som beräknats i avsnitt 4.4.2, stod det dock klart att de genomsnittliga importörernas lönsamhet var positiv och mycket högre än unionsindustrins.

(363)

Barth, Floors 4Ever och Thede & Witte hävdade att importörerna försåg unionsmarknaden med flerskiktsträgolv som unionsindustrin inte hade kapacitet att leverera själva.

(364)

Det förväntades dock inte att importen från Kina skulle upphöra helt, utan att priset på denna import skulle öka till följd av de åtgärder som infördes genom denna undersökning. Med tanke på siffrorna i tabell 3 och de många andra försörjningskällorna i tabell 12 avvisades denna synpunkt.

(365)

Baserat på de uppgifter som fanns tillgängliga drog kommissionen därför slutsatsen att åtgärdernas verkningar inte skulle bli oproportionerliga för importörer/handlare.

(366)

Användarindustrin för flerskiktsträgolv består huvudsakligen av återförsäljare, t.ex. byggvaruhus, och även av arkitekter, entreprenörer och andra aktörer inom bygg- och renoveringssektorn. Inga användare samarbetade i undersökningen.

(367)

Aktörer inom bygg- och renoveringssektorerna skulle inte heller drabbas av ett bristande utbud och skulle kunna överföra prisökningar för flerskiktsträgolv till sina kunder. Inköpen av flerskiktsträgolv står för mycket liten del av företagens omsättning.

(368)

Återförsäljare och byggvaruhus lär inte påverkas i oproportionerligt hög grad av åtgärderna, eftersom de på grund av de många andra försörjningskällor inte skulle drabbas av ett bristande utbud. Den kinesiska importen förväntades inte heller upphöra när åtgärderna infördes, utan priserna kommer snarare att behöva höjas till en mindre skadevållande nivå.

(369)

Aktörer inom bygg- och renoveringssektorerna skulle inte heller drabbas av ett bristande utbud och skulle kunna överföra prisökningar för flerskiktsträgolv till sina kunder. Inköpen av flerskiktsträgolv står för mycket liten del av företagens omsättning.

(370)

Unionens timmerindustri levererar stockar av lövträ och barrträ, vanligtvis från statliga skogsbolag i olika medlemsstater. Timmerindustrin levererar också sågat virke av lövträ och barrträ till mindre integrerade unionsproducenter av flerskiktsträgolv. Sådant timmer kan också levereras till de kinesiska exporterande producenterna av flerskiktsträgolv.

(371)

Unionens timmerindustri samarbetade inte alls.

(372)

AUMI, Barth och Thede & Witte hävdade att eftersom kinesiska producenter importerar stora mängder timmer från unionen kommer åtgärderna också att skada unionens timmerindustri.

(373)

Det kan dock förväntas att en eventuell nedgång i produktionen av flerskiktsträgolv i Kina, till följd av de åtgärder som införs genom denna undersökning, skulle ersättas av produktion i unionen eller i tredjeländer. Det finns därför inga bevis för att timmerindustrin skulle påverkas i oproportionerligt hög grad av åtgärderna. Det är tvärtemot sannolikt att åtgärderna kommer att stödja unionsindustrin för flerskiktsträgolv och därmed även timmerindustrin.

(374)

Barth, Floors 4Ever, Puderbach, MEFO Floor och Thede & Witte hävdade att åtgärderna skulle påverka konsumenterna negativt, eftersom tullarna skulle leda till högre priser för denna sektor.

(375)

Eftersom de inte förklarade om tullarna på importnivå till fullo skulle överföras till konsumenterna var detta påstående inte underbyggt. Dessutom är flerskiktsträgolv inte något som konsumenterna köper regelbundet och flerskiktsträgolv är i själva verket inte ett viktigt inslag i de flesta av konsumenters budgetar.

(376)

Baserat på de uppgifter som fanns tillgängliga drog kommissionen därför slutsatsen att åtgärdernas verkningar inte skulle bli oproportionerliga för konsumenterna.

(377)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder mot import av flerskiktsträgolv med ursprung i det berörda landet.

(378)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(379)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av flerskiktsträgolv med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 215 ovan). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(380)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(381)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i de berörda länderna och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(382)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga vid uppvisande av en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(383)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(384)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(385)

Den berörda produkten omfattas för närvarande av Taric-nummer 4418 75 00 . Kommissionen har i ärendeakten bevisning för att den berörda produkten vid export ibland deklareras felaktigt under det kinesiska tullkoden 4412 52 00 . Denna kod avser lamellträ (blockboard, laminboard och battenboard) med minst ett yttre skikt av annat lövträ än tropiska träslag. Dessutom fastställde kommissionen att även om den berörda produkten tillverkades i Kina när den exporterades till andra destinationer än unionen, var den ibland märkt som att den hade sitt ursprung i ett annat tredjeland. För att minimera risken för kringgående ansåg kommissionen därför att det var lämpligt att övervaka importen från Kina av produkter som deklarerats enligt KN-nummer 4412 52 00 och importen av den berörda produkten med ursprung i eller avsänd från andra tredjeländer.

(386)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(387)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(388)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

(389)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(390)

Fusong-koncernen lämnade synpunkter på den formel som använts för att beräkna referensvärdena för faner. Mot bakgrund av dessa synpunkter reviderade kommissionen sina dumpningsberäkningar, särskilt för Fusong-koncernen och Forest-koncernen. Fusong-koncernen lämnade också synpunkter på metodologiska aspekter av dumpningsberäkningarna. Dessa synpunkter kommer vid behov att behandlas i undersökningens slutliga skede.

(391)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(392)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.