Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/780 av den 16 april 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av bandplattor av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 23 augusti 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av bandplattor av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 12 juli 2024 av Duferco Travi e Profilati S.p.A. (klaganden). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för bandplattor av stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av den berörda produkten föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2721 av den 24 oktober 2024 (förordningen om registrering) (3).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare samt handlare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Endast en unionsproducent gav sig till känna under fastställandet av representativitet och kommissionen drog slutsatsen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt. Unionsproducenten svarade för över [52–58] % av den uppskattade sammanlagda produktionsvolymen och cirka [6–11] % av den totala uppskattade försäljningsvolymen för den likadana produkten i unionen. Inga synpunkter mottogs från berörda parter.

(8)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(9)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och kommissionen beslutade därför att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Inga synpunkter mottogs från berörda parter.

(10)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen de kinesiska myndigheterna att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(11)

Femton exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre exporterande producenter som svarade för 62 % av exporten från de 15 kinesiska exporterande producenter som lämnade de begärda uppgifterna.

(12)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(13)

Klaganden lämnade dessutom i sitt klagomål tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar i Kina med avseende på den berörda produkten. Såsom angavs i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att fastställa om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen skulle tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(14)

Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna. Den 11 oktober 2024 informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter på användningen av tillgängliga uppgifter inkom.

(15)

Kommissionen skickade frågeformulär till unionsproducenten och de exporterande producenterna samt till de kända importörerna och användarna. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet (4) på dagen för inledandet.

(16)

Den 25 september 2024 underrättade kommissionen de kinesiska exporterande producenterna om sitt stickprovsbeslut och gav de exporterande producenter som ingick i urvalet 30 dagar på sig att besvara frågeformuläret. I detta skede av undersökningen underrättade de exporterande producenter som ingick i urvalet inte kommissionen om att de inte skulle besvara frågeformuläret.

(17)

Den 12 oktober 2024 bekräftade två av de tre företag som ingick i urvalet att de inte skulle besvara frågeformuläret på grund av den stora arbetsbörda som detta skulle innebära.

(18)

Tidsfristen för att lämna in svaret på frågeformuläret löpte ut den 25 oktober 2024. Den 6 november 2024 bad kommissionen det tredje företaget som ingick i urvalet att bekräfta om det hade för avsikt att besvara frågeformuläret. Den tredje exporterande producenten som ingick i urvalet svarade att den inte heller skulle besvara frågeformuläret, utan att ange något skäl.

(19)

Den 7 november 2024, nästan två och en halv månad sedan undersökningen inleddes, stod det därför klart att de tre kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet inte skulle besvara frågeformuläret. Även om artikel 17.4 i grundförordningen föreskriver att ett nytt stickprov får tas om stickprovstagningen misslyckats var det inte längre möjligt för kommissionen att i ett så sent skede av undersökningen ändra hela stickprovet. Att låta andra exporterande producenter ingå i urvalet skulle ha försenat undersökningen avsevärt.

(20)

Den 14 november 2024 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna (5) i vilken angavs att den, eftersom stickprovet av de exporterande producenterna hade misslyckats, avsåg att tillämpa artikel 18 jämförd med artikel 17.4 i grundförordningen och att grunda sina slutsatser om de kinesiska exporterande producenterna på bästa tillgängliga uppgifter. Ingen av de exporterande producenter som inte ingick i urvalet gav sig till känna och informerade kommissionen om att de skulle vilja ingå i urvalet.

(21)

Eftersom det stod klart först i ett sent skede av undersökningen att ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet tänkte samarbeta och att samarbetet fortsatt uppvisade avsevärda brister från de exporterande producenternas sida beslutade kommissionen att fortsätta undersökningen utan att göra ett nytt urval.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(23)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(24)

En kinesisk exporterande producent, Komatsu Machinery Manufacturing (Shandong) (Komatsu), begärde en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Enligt svaret på frågeformuläret tillverkade och exporterade Komatsu larvband under undersökningsperioden. För att tillverka larvbanden köpte den dock in bandplattor av stål från en icke-närstående leverantör i Kina och monterade dem i kedjeband. Eftersom Komatsu inte tillverkade bandplattor av stål ansåg kommissionen därför att företaget var en exportör och inte en exporterande producent av den berörda produkten. Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att ansökan om enskild undersökning inte kunde beviljas.

(25)

Den produkt som är föremål för undersökning är vissa typer av bandplattor av stål, med eller utan gummiplattor, även hopfogade i ett kedjeband, med en längd av högst 3 000 mm, som används på maskiner som för närvarande klassificeras enligt nr 8426 , 8429 eller 8430 , eller transportband som för närvarande klassificeras enligt nr 8428 (den undersökta produkten).

(26)

Bandplattor av stål används huvudsakligen som en komponent för sådan larvbandsutrustning som används vid byggnation och gruvdrift, såsom grävmaskiner, bladschaktmaskiner, kranar och transportband. Produkten kan säljas antingen fristående eller som en del av större sammansatta komponenter, t.ex. ”larvband” (dvs. underredesdelar som tillverkas genom sammanbultning av bandplattor av stål och kedjeband), ”fullständiga larvband” (dvs. larvband med ytterligare komponenter såsom kedjehjul, rullar och löphjul) och även kompletta underreden (bärande konstruktioner i anläggningsmaskiner bestående av två fullständiga larvband, deras ramar och ytterligare mekaniska komponenter).

(27)

De viktigaste insatsvarorna i produktionen av bandplattor av stål är produkter av specialstål, så kallade stålprofiler. Stålprofiler kan produceras antingen av samma producent som producerar bandplattorna av stål eller av andra producenter som är verksamma i tidigare led. Bandplattor av stål produceras genom att stålprofiler skärs upp i längder och eventuellt bearbetas ytterligare, t.ex. genom värmebehandling, borrning av hål och målning.

(28)

Bandplattor av stål kan monteras i större komponenter, såsom larvband, fullständiga larvband och underreden, antingen av producenterna av själva plattorna eller av andra producenter i senare led (monteringsföretag).

(29)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8431 49 20 , ex 8431 39 00 och ex 8431 49 80 (Taric-nummer 8431 49 20 10, 8431 39 00 20 och 8431 49 80 10) (den berörda produkten).

(30)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(31)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(32)

Klaganden hävdade att bandplattor av stål som säljs som en del av ett larvband eller fullständigt larvband borde omfattas av produktdefinitionen.

(33)

Kommissionen bekräftade att förutom bandplattor av stål som säljs som en fristående komponent omfattas även bandplattor av stål som säljs som en del av ett larvband eller ett fullständigt larvband av produktdefinitionen. Bandplattor av stål som säljs som en del av komponenter som är större än ett fullständigt larvband, såsom underreden eller kompletta larvbandsmaskiner, omfattas dock inte av produktdefinitionen eftersom bandplattor av stål endast utgör en relativt liten del av det totala värdet av dessa större komponenter.

(34)

En importör av basplattor av stålgjutgods begärde att denna specifika typ av bandplattor av stål skulle undantas från produktdefinitionen på grund av det förelåg betydande skillnader i fysiska och tekniska egenskaper samt olika slutanvändningar jämfört med de produkter som produceras av unionsindustrin. Importören hävdade att dessa basplattor av stålgjutgods är skräddarsydda och endast kan användas i de bandkranar och grävmaskiner för gruvdrift som den producerar.

(35)

Importören gav sig till känna först flera månader efter de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Det var därför inte möjligt att göra en mer detaljerad bedömning av de uppgifter som lämnades i det preliminära skedet på grund av de tidsbegränsningar som tidsfristen i artikel 7.1 i grundförordningen innebär. Kommissionen konstaterar att produkterna för närvarande importeras enligt KN-nummer 8431 49 20 som omfattas av produktdefinitionen och att de också omfattas av produktbeskrivningen i tillkännagivandet om inledande. Inlagan påverkade därför inte de preliminära slutsatserna om produktdefinitionen. Kommissionen kommer dock att undersöka denna fråga ytterligare och göra en slutlig bedömning i det slutgiltiga skedet av denna undersökning.

(36)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(37)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera bandplattor av stål. Åtta exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(38)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Ingen ansökan om tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen mottogs inom tidsfristen. Så som nämns i skäl 13 inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna.

(39)

I punkt 3 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(40)

Den 14 november 2024 underrättade kommissionen genom en notering till ärendehandlingarna (6) alla berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I noteringen uppgav kommissionen att den, eftersom ingen av de exporterande producenter som ingick i urvalet besvarade frågeformuläret och därmed inte samarbetade i undersökningen, använde de uppgifter som lämnats av klaganden och uppgifter från andra källor som ansågs lämpliga enligt kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, däribland statistik från Världsbankens databas, Orbis Bureau van Dijk (Orbis), Global Trade Atlas (GTA) och Internationella arbetsorganisationen (ILO), för att utarbeta förteckningen över produktionsfaktorer såsom råvaror, arbetskraft och energi som används vid tillverkningen av bandplattor av stål. Baserat på de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom två möjliga representativa länder, nämligen Turkiet och Indonesien. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgänglig information från producenter av bandplattor av stål i det representativa landet. Kommissionen mottog inga synpunkter på noteringen.

(41)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(42)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(43)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(44)

I sina senaste undersökningar rörande stålsektorn i Kina (7) konstaterade kommissionen att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(45)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (8). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för produktion av den undersökta produkten, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (9), utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (10). Kommissionen konstaterade dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (11). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (12). Kommissionen konstaterade likaså snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (13), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (14).

(46)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina, mot bakgrund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (15) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av de betydande statliga ingripandena i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade dessa belägg ytterligare med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även konstaterat i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(47)

Med hänvisning till rapporten hävdades i klagomålet att marknadsvillkoren, särskilt kostnader och priser, i den kinesiska stålindustrin inte styrs av marknadskrafterna för tillgång och efterfrågan, utan i stället snedvrids av statligt ingripande i ekonomin.

(48)

I klagomålet lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomsten av snedvridningar enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Utöver hänvisningar till relevanta delar av rapporten påpekades i klagomålet i synnerhet följande:

(49)

På grund av dessa snedvridningar som orsakats av ett betydande statligt ingripande ansåg klaganden sammanfattningsvis att kostnaderna och priserna i Kina inte är tillförlitliga för fastställandet av normalvärdet. Normalvärdet borde därför fastställas med hjälp av icke snedvridna produktionskostnader i ett lämpligt representativt land.

(50)

I kommissionens undersökning bekräftades att de kinesiska myndigheterna fortfarande står för en betydande del av ägandet i sektorn för den undersökta produkten, som är en del av stålsektorn i senare led, i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Både offentligägda och privatägda företag inom sektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. Till producenterna hör privata företag såsom Shandong Juning Machinery Co. Ltd. (18) eller Liaoan Machinery Co. Ltd. (19) samt företag som är delvis statsägda, såsom XCMG Undercarriage Co., Ltd, ett helägt dotterbolag till XCMG Construction Machinery Group Co. Ltd (XCMG) i vilket det statliga ägandet uppgår till 28,24 % (20).

(51)

Kommissionen identifierade inte mer specifika uppgifter om statligt ägande i sektorn för bandplattor, men denna sektor utgör en delsektor av stålsektorn och slutsatserna om statligt ägande inom stålsektorn är således relevanta även för bandplattor. Exempel på statsägda företag som är verksamma i stålsektorn är Ansteel Group (21) och Baowu Steel Group (22), som båda är statsägda företag under statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (State-owned Assets Supervision and Administration Commission of the State Council, SASAC), Baotou Steel Group, ett statsägt företag som ägs av Inre Mongoliets regering (23) samt Shougang Group (24), ett statsägt företag som ägs helt och hållet av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (25).

(52)

De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar dessutom att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta illustreras av det vägledande yttrandet från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin (det vägledande yttrandet), där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringsnivån i industrikedjan (26), inbegripet leverans av specialstål, en insatsvara som används för att producera den undersökta produkten.

(53)

I detta vägledande yttrande krävs särskilt att man ska ”främja sammanslagningar och omorganisationer av företag, uppmuntra ledande företag i branschen att genomföra sammanslagningar och omorganisationer och skapa ett antal superstora stålföretagsgrupper i världsklass, förlita sig på branschens dominerande företag och skapa 1–2 specialiserade ledande företag inom områdena rostfritt stål, specialstål [...].” Dessutom krävs det uttryckligen att stålföretag ska uppmuntras ”att inrikta sig på uppgradering av industrier i senare led och inriktningen för utvecklingen av strategiska framväxande industrier, fokusera på utvecklingen av små partier och flera olika varianter av viktiga typer av stål såsom specialstål av hög kvalitet, legerat specialstål för avancerad utrustning och stål för grundläggande basdelar av stål” (27).

(54)

Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att ingripa i sektorn finns i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (den 14:e femårsplanen), enligt vilken sektorn ska ”följa kombinationen av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”skapa en grupp ledande företag med ekologiskt ledarskap och grundläggande konkurrenskraft” (28).

(55)

I 2023 års arbetsplan från ministeriet för industri och informationsteknik för stabil tillväxt inom stålindustrin (29) fastställs dessutom följande mål: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt, industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %, tillväxten av industrins mervärde ska uppgå till omkring 3,5 %, 2024 ska industriutvecklingsmiljön och industristrukturen optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”. Enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”Uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta superstora företagskoncerner av världsklass inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”

(56)

Dessutom har de kinesiska myndigheterna för avsikt att ingripa i sektorn för anläggningsmaskiner, i enlighet med tillkännagivandet från ministeriet för industri och informationsteknik om en arbetsplan för en hållbar tillväxt för maskinindustrin 2023–2024, där det krävs att man ska ”främja utvecklingen av industrikluster, främja och bygga upp ett antal karakteristiska industrikluster av små och medelstora företag inom tillverkning av maskiner och utrustning, [... och] främja innovativ utveckling av tio avancerade tillverkningskluster med 100 miljarder yuan, såsom järnvägstransporter, byggmaskiner och intelligent utrustning, samt skapa industrikluster med internationell konkurrenskraft” (30).

(57)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra utvecklingen inom stålsektorn syns på provinsnivå, t.ex. i Hebei där provinsstyrelsen år 2020 släppte den treåriga handlingsplanen för klusterutveckling inom stålindustrikedjan. Enligt denna plan ska man ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta en till två stora grupper i världsklass och tre till fem stora grupper med inhemskt inflytande” (31). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering” och ”oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led” (32).

(58)

När det gäller de insatsvaror som används för att producera den undersökta produkten kräver Hebeiplanen mer specifikt att man ”påskyndar utvecklingen och tillämpningen av högkvalitativa och viktiga nya stålmaterial, ökar andelen högkvalitativa och särskilda stålsorter, stärker stabiliteten för kvaliteten på storskaliga och omfattande fördelaktiga produkter och skapar en ’pyramidstruktur’ för produkter. I slutet av 2020 kommer andelen vanligt låglegerat stål och legerat stål att öka till 20 % och i slutet av 2022 att uppgå till cirka 25 %, vilket ger stöd och garantier för uppgraderingen av industrier i senare led” (33).

(59)

På samma sätt kräver Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen att man ska ”fokusera på nationella strategiska behov, vägleda företag för att främja optimering och uppgradering av produktstrukturen, utveckla specialstål av hög kvalitet, högpresterande stål för marinteknik, legerat specialstål för avancerad utrustning, grundläggande basdelar av stål och andra ’särskilda, fina och högvärdiga’ nyckelsorter samt öka stålprodukternas mervärde och konkurrenskraft” (34)..

(60)

Liknande industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (35), Shandong (36), Shanxi (37) och Zhejiang (38).

(61)

Ett annat exempel i detta avseende på de kinesiska myndigheternas effektiva styrning genom planerna är tillkännagivandet från partikommittén för Ansteel Group Co., Ltd. om att andan i partiets 20:e nationalkongress samvetsgrant ska studeras, offentliggöras och genomföras (39). I tillkännagivandet anges att Ansteel Group samvetsgrant kommer att genomföra de vägledande planerna och presentera dem för partimedlemmar, tjänstemän och anställda i hela koncernen på ett bättre sätt.

(62)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen bekräftade undersökningen att det finns överlappningar mellan chefsbefattningar och medlemskap/partifunktioner i det kinesiska kommunistpartiet även i sektorn för bandplattor av stål.

(63)

Som exempel kan nämnas att XCMG:s ordförande samtidigt fungerar som partisekreterare. Dessutom är XCMG:s verkställande direktör inte bara biträdande sekreterare i XCMG:s partikommitté utan har också tidigare varit medlem i partiledningsgruppen för Xuzhous kommunstyrelse och biträdande generalsekreterare för Xuzhous kommunala partikommitté (40).

(64)

XCMG har vid flera tillfällen betonat sin ovillkorliga lojalitet mot det kinesiska kommunistpartiet och sin vilja att acceptera partiets ledande roll. Enligt XCMG:s egna uttalanden gäller följande: ”Det ekologiska systemet för partiuppbyggnad Red XCMG tar XCMG-gruppens ärorika historiska tradition som den röda genen, den organisatoriska styrkan i partiorganisationer på gräsrotsnivå som den röda cellen och rollen för högkvalitativt partiuppbyggnadsarbete som den röda motorn”. Dessutom har XCMG ”under de 80 år som gått sedan företaget grundades alltid integrerat partiets ledarskap på alla nivåer i företagets verksamhet, vilket gör partiet till den mest tillförlitliga centrala kraften när det stormar och säkerställer att företagets affärsutveckling går i rätt riktning”.

(65)

Kommissionens undersökning bekräftade att XCMG avser att fortsätta sin trohet mot kommunistpartiet i framtiden eftersom företaget ”kommer att vägledas av Xi Jinpings Tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny tid, fullt ut genomföra andan från kommunistpartiets 20:e nationella kongress och generalsekreterare Xi Jinpings två viktiga tal, beslutsamt axla de statsägda företagens viktiga uppdrag som ’pelare’ i den socialistiska ekonomin med kinesiska särdrag, [...] leda företagets högkvalitativa utveckling med partiets starka ledarskap, och ge nya och större bidrag till förverkligandet av den kinesiska drömmen om den stora föryngringen av den kinesiska nationen!” (41) . Detta påstående tyder för övrigt också på att XCMG, oberoende av den formella fördelningen av aktieinnehavet, självt betraktar sig som ett statsägt företag.

(66)

Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor av stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om stålproducenter även relevanta för den undersökta produkten.

(67)

Till exempel är styrelseordföranden och verkställande direktören för Baoshan Iron and Steel Ltd., en stålproducent vars största aktieägare är Baowu Steel Group, också sekreterare respektive vice sekreterare i företagets partikommitté (42). Ordföranden för styrelsen för Wuhan Iron and Steel Group, som också kontrolleras av Baowu Steel Group, fungerar också som partikommitténs sekreterare (43). Dessutom höll ”Wuhan Iron and Steel Group den tionde centraliserade studien och diskussionen av partikommitténs teoristudiegrupp 2022 för att förmedla och studera andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen och främja genomförandet av besluten och arrangemangen från partiets 20:e nationella kongress och andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen i Wuhan Iron and Steel Group. Generalrepresentanten för China Baowu Wuhan Headquarters, sekreterare i partikommittén och ordförande för Wuhan Iron and Steel Group, ledde mötet och lade fram krav för att genomföra kraven från partiets centralkommitté, Hubeis provinsiella partikommitté och China Baowus partistyrelse och för att ytterligare genomföra andan från den centrala ekonomiska arbetskonferensen” (44).

(68)

Dessutom fungerar ordföranden för styrelsen för Baotou Steel Union, som tillhör Baotou Steel Group, också som företagets partisekreterare. På samma sätt är både den verkställande direktören för Baotou Steel Union och ordföranden för företagets fackförening vice partisekreterare (45). Slutligen är styrelseordföranden inom Shougang Group även sekreterare i partikommittén, medan den verkställande direktören är biträdande sekreterare i företagets partikommitté (46).

(69)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på nivån för de relevanta branschorganisationerna (47), särskilt China Construction Machinery Association (CCMA) (48) som har inrättat en avdelning för delar för byggmaskiner (49).

(70)

CCMA anger i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”ansluter sig till Kinas kommunistiska partis övergripande ledarskap och, i enlighet med bestämmelserna i Kinas kommunistiska partis konstitution, inrättar organisationer inom Kinas kommunistiska parti för att bedriva partiverksamhet och tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet. Den enhet som ansvarar för registrering och förvaltning av denna organisation är Kinas inrikesministerium, och den enhet som ansvarar för partiuppbyggnad är SASAC:s partikommitté” och att organisationen ”godtar affärsvägledning och tillsyn från enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, enheter som ansvarar för partiuppbyggnad och industriförvaltningsavdelningar” (50). I artikel 36 i stadgarna anges vidare att de personer som ansvarar för intresseorganisationen måste ”[r]espektera det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska kvaliteter” (51).

(71)

XCMG är medlem i CCMA och fungerar som vice ordförande i organisationen (52).

(72)

Inom den kinesiska stålsektorn tillämpas en politik som gynnar inhemska producenter eller på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen, och denna politik är allmänt tillämplig på den undersökta produkten eftersom sektorn för bandplattor av stål utgör en delsektor av stålsektorn.

(73)

De kinesiska myndigheterna beaktar konsekvent stålindustrin som en nyckelindustri (53). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (54). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (55).

(74)

I arbetsplanen från ministeriet för industri och informationsteknik för stabil tillväxt inom stålindustrin (se skäl 49) sätter dessutom de kinesiska myndigheterna fokus på sektorn i ett större sammanhang för de kinesiska myndigheternas styrning av den kinesiska ekonomin: ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, docka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra dockningsverksamhet utifrån produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga tillämpningsområdena för stål” (56).

(75)

På lokal nivå, till exempel i provinsen Shandong, där Shandong Juning Machinery Co. Ltd är beläget, kräver Shandongprovinsens 14:e femårsplan om utveckling av järn- och stålindustrin (57) följande: ”Stål för byggmaskiner: Stödja vår provins med omställningen från en stor provins för byggmaskiner till en stark provins för byggmaskiner, fokusera på att utveckla grönt, miljövänligt och lättskuret stål för byggmaskiner med hög renhetsgrad, utmärkt effektprestanda vid låga temperaturer och stabil härdbarhet, påskynda forskningen om och utvecklingen av mycket hållfast stål för byggmaskiner [...], tillgodose utvecklingsbehoven hos moderna byggmaskiner med hög effekt och låg dödvikt samt genomföra återkommande uppgraderingar av industrikedjan för konsumenter i senare led och en fullständig och sund utveckling av ekosystemet för industrin för tillverkning av byggmaskiner”.

(76)

I provinsen Liaoning, där Liaoan Machinery Co. Ltd har sitt säte, har det dessutom vidtagits åtgärder för att säkerställa förmånlig behandling av vissa företag som betecknas som ”små jättar” (58). Syftet med en sådan förmånlig behandling är att ”uppmuntra dessa företag att ta itu med tekniska utmaningar, utveckla nya produkter och bygga upp industrikedjans stödkapacitet” (59). Liaoan Machinery Co. Ltd betecknades som en ”liten jätte” av provinsen Liaoning 2021 (60).

(77)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga råvarorna för att tillverka den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(78)

Den föreliggande undersökningen har inte visat att producenter av den undersökta produkten skulle påverkas av en diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom stålsektorn.

(79)

Den produkt som är föremål för undersökningen påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 45. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som undersökningen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (61).

(80)

Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den undersökta produkten i den aktuella undersökningen inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 45. I den ovannämnda arbetsplanen för stabil tillväxt (se skäl 55) ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt inflytande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(81)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(82)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(83)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(84)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(85)

Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(86)

Mot bakgrund av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(87)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(88)

Så som förklaras i skäl 40 utfärdade kommissionen den 14 november 2024 en notering till ärendehandlingarna om källorna för fastställande av normalvärdet och om produktionsfaktorerna (63). I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet eller Indonesien som lämpliga representativa länder i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(89)

I noteringen fastställde kommissionen Turkiet och Indonesien som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken (dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst). Enligt klagomålet var det känt att den undersökta produkten producerades i båda länderna.

(90)

Inga synpunkter inkom beträffande de identifierade ländernas ekonomiska utvecklingsnivå.

(91)

När det gäller Turkiet uppgav kommissionen i noteringen att klaganden identifierade två producenter av bandplattor av stål, nämligen Ozkan Demir Celik Sanayi Anonim Sirketi och Bs Track Makina Yedek Parca Imalat Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi. Den ekonomiska redovisningen för Ozkan Demir Celik Sanayi Anonim Sirketi, som visade en rimlig lönsamhetsnivå för den senaste perioden före undersökningsperioden (2022), fanns tillgänglig i Orbis. Redovisningen för BS Track Makina Yedek Parca Imalat Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi var inte tillgänglig eftersom detta företag bildades först 2023. I klagomålet identifierades dessutom en producent av olika produkter i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten, nämligen Kocaer Çelik Sanayi ve Ticaret AS. Den ekonomiska redovisningen för en period som delvis överlappade undersökningsperioden (2023) fanns tillgänglig i Orbis och visar en rimlig lönsamhetsnivå för den perioden.

(92)

När det gäller Indonesien kunde kommissionen inte identifiera några producenter av bandplattor av stål.

(93)

Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till de potentiella representativa länderna. Analysen av importuppgifterna visade att importen till Indonesien av den viktigaste produktionsfaktorn (dvs. de profiler av specialstål som importerades enligt HS-nummer 722870) nästan uteslutande importerades från Kina under undersökningsperioden (96,8 % på HS-nummernivå). Kommissionen konstaterade därför att Indonesien inte kunde betraktas som ett lämpligt representativt land.

(94)

Samma analys visade att importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Turkiet inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (64).

(95)

I noteringen analyserade kommissionen även export- och/eller importrestriktioner för de huvudsakliga produktionsfaktorerna baserat på Global Trade Alerts databas (65) och Market Access Map (66).

(96)

För Turkiet identifierades inga export- och/eller importrestriktioner för den undersökta produkten eller för råvarorna.

(97)

När det gäller Indonesien konstaterade kommissionen att landet hade infört skyddsåtgärder på import av profiler av specialstål (HS-nummer 722870) från Kina från 2022 till slutet av 2024.

(98)

Det inkom inga synpunkter beträffande lämpligheten för något av de möjliga representativa länderna.

(99)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land och att uppgifterna för Kocaer Çelik Sanayi ve Ticaret AS kommer att användas för att inhämta icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(100)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med den sista meningen i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(101)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(102)

I noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som klaganden använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, enligt förklaringen i skäl 40, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. Inga synpunkter inkom.

(103)

Med beaktande av de uppgifter som lämnats av klaganden, enligt förklaringen i skäl 40, beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den undersökta produkten

(104)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp uttryckte kommissionen de produktionsomkostnader som klaganden hade för produktionen av den undersökta produkten som en procentandel av den faktiska kostnaden för de råvaror som använts och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna produktionsomkostnaderna. I avsaknad av samarbete från de exporterande producenterna och på grundval av artikel 18 i grundförordningen ansåg kommissionen att förhållandet mellan klagandens råvara och de rapporterade omkostnaderna rimligen kunde användas som en indikation för att uppskatta de icke snedvridna produktionsomkostnaderna.

(105)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade till fabriken för en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (67). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 86 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(106)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar till det cif-värde som registrerats i importstatistiken i det representativa landet, enligt uppgift i GTA.

(107)

På grund av bristande samarbete från de kinesiska exporterande producenterna användes en alternativ metod för att uppskatta färgkostnaden för bandplattor av stål. På grundval av de uppgifter som lämnats av klaganden konstaterades kostnaden för färgen uppgå till ungefär 1,97 % av kostnaden för de profiler av specialstål som behövdes för att producera den undersökta produkten under undersökningsperioden. I avsaknad av andra tillgängliga uppgifter ansåg kommissionen att denna procentandel rimligen kunde användas inom ramen för denna undersökning som en indikation för att uppskatta den icke snedvridna kostnaden för färgen.

(108)

Den turkiska statistikbyrån (68) offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken, som omfattade 2022, för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för näringsverksamhet C.24 (Stål- och metallframställning) enligt NACE Rev.2-klassificeringen. Det genomsnittliga månadsvärdet för 2022 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det arbetskraftskostnadsindex som offentliggjorts av den turkiska statistikbyrån (69) för anpassning till undersökningsperioden, dvs. 96,76 CNY/timme, och den växelkurs för undersökningsperioden som bifogades frågeformuläret för exporterande producenter tillämpades.

(109)

Kommissionen använde den statistik över elpriser som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (Energy Market Regulatory Authority, EMRA) (70) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om de industriella elpriserna i kuruş/kWh (71) för industrisektorn för 2023, som delvis omfattar undersökningsperioden, dvs. 0,77 CNY/kWh, och tillämpade den växelkurs för undersökningsperioden som bifogades frågeformuläret för exporterande producenter.

(110)

Kommissionen använde gaspriset för industriella användare i Turkiet enligt vad den turkiska statistikbyrån offentliggjort i sina regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om gaspriserna i motsvarande förbrukningsintervall i kuruş/m3, som justerades för inflationen under undersökningsperioden, och använde det index för producentpriser som offentliggjorts av den turkiska statistikbyrån (72), dvs. 4,06 CNY/m3, och tillämpade den växelkurs för undersökningsperioden som bifogades frågeformuläret för exporterande producenter. Priset har justerats för mervärdesskatt på 18 %, eftersom det noterade priset inbegrep mervärdesskatt.

(111)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(112)

I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från klaganden fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnader.

(113)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning stödde sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2023 för Kocaer Çelik Sanayi ve Ticaret AS, vilka hämtades från Orbis.

(114)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(115)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte samarbetade förlitade sig kommissionen på de uppgifter som klaganden lämnat om användningen av varje faktor (material och arbetskraft) vid produktionen av den produkt som är föremål för undersökning under undersökningsperioden. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.4.

(116)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivning (se skälen 112–107). Dessa fastställdes på grundval av redovisningarna för Kocaer Çelik Sanayi ve Ticaret AS enligt vad som förklaras i skäl 113.

(117)

Kommissionen lade sedan till tillverkningsomkostnader och avskrivning, såsom förklaras i skäl 112, till den icke snedvridna tillverkningskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(118)

På de produktionskostnader som fastställts enligt beskrivningen i föregående skäl tillämpade kommissionen försäljnings- och administrationskostnaderna, andra allmänna kostnader samt vinsten för Kocaer Çelik Sanayi ve Ticaret AS. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 5,21 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpad på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 11,4 %.

(119)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(120)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av de fob-priserna si en uppsättning erbjudanden och fakturor för leverans av tio typer av bandplattor av stål från fem kinesiska exporterande producenter till användare i unionen under undersökningsperioden som ingick i klagomålet.

(121)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(122)

Så som förklaras i skälen 114–119 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(123)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet och i och med de kinesiska exporterande producenternas bristande samarbete begärdes inga justeringar av någon av de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(124)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för de inhemska transportkostnaderna, på grundval av offentliga källor (73) och andra tillgängliga uppgifter, på grund av de kinesiska exporterande producenternas bristande samarbete.

(125)

För samtliga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(126)

Cif-priset konstruerades utifrån fob-exportpriset, justerat genom tillägg av sjöfrakt baserat på det globala prisindexet för sjöfraktcontainrar FBX11 (74).

(127)

Den preliminära dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(128)

Den likadana produkten tillverkades av tre unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Unionsindustrin omfattar inte monteringsföretag, som är producenter som inte själva producerar bandplattor av stål men som köper in dem från en tredje part och monterar dem på större komponenter, såsom larvband.

(129)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 59 700 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av svaret på det makroekonomiska frågeformuläret som lämnades in av klaganden. Såsom anges i skäl 7 var ett stickprovsförfarande inte nödvändigt och den samarbetsvilliga unionsproducenten svarade för mer än [52–58] % av den uppskattade totala unionsproduktionen av den likadana produkten.

(130)

Eftersom det inte fanns någon importstatistik som specifikt gällde den undersökta produkten och eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade (se skäl 16) fastställde kommissionen förbrukningen i unionen på grundval av den metod som anges i klagomålet. Enligt denna metod består förbrukningen i unionen av förbrukningen av nya larvbandsmaskiner och förbrukningen på eftermarknaden. För förbrukningen av bandplattor av stål för nya larvbandsmaskiner använde kommissionen en uppskattning av volymen av larvbandsmaskiner som sålts i unionen, en uppskattning av det genomsnittliga antalet bandplattor och den genomsnittliga enhetsvikten per bandplatta för varje larvbandsmaskin. För förbrukningen av bandplattor av stål på eftermarknaden använde kommissionen en uppskattning av det befintliga beståndet av larvbandsmaskiner i unionen och ett genomsnittligt antal år för att byta ut bandplattorna av stål (75).

(131)

Kommissionen ansåg att denna metod var lämplig eftersom inga andra statistiska uppgifter fanns tillgängliga.

(132)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(133)

Den totala förbrukningen i unionen förblev relativt stabil mellan 2021 och slutet av undersökningsperioden, med endast en liten ökning på 3 %. Denna utveckling kan kopplas till den relativt stabila situationen inom byggsektorn i unionen där larvbandsmaskiner används.

(134)

Kommissionen fastställde importvolymen och marknadsandelarna på grundval av förbrukningen i unionen, som beräknades på det sätt som beskrivs i skäl 130. Den totala importvolymen från alla tredjeländer fastställdes genom att unionsproducenternas försäljning i unionen drogs av från den totala förbrukningen i unionen. Den totala importvolymen tilldelades därefter Kina och andra tredjeländer på grundval av den andel av import från varje land som Eurostat rapporterat för KN-nummer 8431 49 20 , eftersom beskrivningen av detta KN-nummer (76) enligt klaganden närmast motsvarar den produkt som importeras och säljs på unionsmarknaden.

(135)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(136)

Importen från Kina ökade med 9 % mellan 2021 och 2022 från 62 273 ton till 68 126 ton. Under 2023 ökade importen ytterligare till 74 981 ton, följt av en måttlig ökning till 76 681 ton fram till undersökningsperiodens slut. Denna totala ökning på 23 % under skadeundersökningsperioden överskred i hög grad utvecklingen för förbrukningen i unionen, som endast ökade med 3 % (se skäl 133).

(137)

Till följd av detta ökade marknadsandelen för importen från Kina från 49,0 % till 59 % under skadeundersökningsperioden.

(138)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade fastställde kommissionen priserna på importen från det berörda landet för undersökningsperioden på grundval av de angivna fob-priserna i en uppsättning erbjudanden och fakturor för leverans av bandplattor av stål från kinesiska exporterande producenter till användare i unionen, i enlighet med vad som angetts av klaganden. Det vägda genomsnittet av dessa priser justerades för transportkostnader, enligt uppgifter från det globala prisindexet för sjöfraktcontainrar FBX11 (77), för att fastställa ett genomsnittligt cif-pris vid unionens gräns.

(139)

Ovanstående importpris användes sedan för att fastställa importpriset för 2021–2023, med antagandet att trenden för importpriset för den undersökta produkten under hela skadeundersökningsperioden följde trenden för det genomsnittliga priset på importen från Kina enligt KN-nummer 8431 49 20 , enligt uppgifterna från Eurostat. Om exempelvis det genomsnittliga priset på all import från Kina enligt KN-nummer 8431 49 20 var 5 % högre 2023 jämfört med under undersökningsperioden beräknades priset på importen av den berörda produkten 2023 genom att det pris för den berörda produkten som fastställts för undersökningsperioden multiplicerades med 1,05.

(140)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på det sätt som visas i tabell 4. Då beräkningen av dumpnings-, prisunderskridande- och skademarginalen endast baseras på genomsnittliga importpriser och genomsnittliga försäljningspriser i unionen, och för att säkerställa att dessa behandlas konfidentiellt, visas importpriserna i intervall.

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(141)

Priserna på importen från Kina ökade mellan 2021 och 2022 från [757–1 280] euro/ton till [925–1 564] euro/ton. Under 2023 sjönk det genomsnittliga importpriset till [760–1 286] euro/ton, följt av en minskning till [725–1 226] euro/ton. Importpriserna var genomgående lägre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden (se tabell 8).

(142)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(143)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för den samarbetsvilliga unionsproducenten. Det visade på en vägd genomsnittlig underskridandemarginal på 28,8 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden.

(144)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(145)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret på frågeformuläret som lämnades in av klaganden, som omfattade uppgifter avseende samtliga unionsproducenter. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagandens svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(146)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(147)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(148)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(149)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym från cirka 101 000 ton 2021 till cirka 59 700 ton under undersökningsperioden, vilket innebar en minskning med 41 %.

(150)

Under skadeundersökningsperioden låg unionsindustrins produktionskapacitet kvar på en stabil nivå på 133 000 ton.

(151)

Kapacitetsutnyttjandet minskade därmed under skadeundersökningsperioden, från 76 % år 2021 till 45 % under undersökningsperioden. Denna utveckling ligger i linje den minskade produktionsvolymen, vilket innebär att den relativa minskningen låg på 41 %.

(152)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(153)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionens totala försäljning från cirka 38 900 ton 2021 till 23 148 ton under undersökningsperioden, dvs. med 41 %.

(154)

Samtidigt minskade unionsindustrins marknadsandel från 31 % 2021 till endast 18 % under skadeundersökningsperioden, och den största minskningen ägde rum mellan 2022 och 2023.

(155)

Med tanke på den minskade marknadsandelen för unionens försäljningsvolym kunde unionsindustrin inte dra nytta av den stabila och något ökande förbrukningen på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden.

(156)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(157)

Antalet anställda inom unionsindustrin minskade med 22 % mellan 2021 och undersökningsperioden, mätt i heltidsekvivalenter. Denna utveckling följde i stort sett den utveckling av produktionsvolymen som visas i tabell 5.

(158)

Produktiviteten uttryckt i ton återspeglade utvecklingen avseende produktionen och sysselsättningen och minskade i linje med sysselsättningsutvecklingen.

(159)

Dumpningsmarginalen översteg väsentligt miniminivån. Inverkan av den faktiska dumpningsmarginalens storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen och priserna på importen från det berörda landet.

(160)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(161)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som den samarbetsvilliga unionsproducenten tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades under skadeundersökningsperioden på det sätt som visas i tabell 7. För att säkerställa konfidentialitet anges siffrorna i intervall:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(162)

Försäljningspriserna på unionsmarknaden ökade med 34 % mellan 2021 och 2022. Under perioden mellan 2022 och undersökningsperioden minskade priserna med 8 %. Ökningen av försäljningspriserna mellan 2021 och 2022 kan kopplas till kostnadsökningen, vilket beskrivs närmare nedan. På grund av den dumpade lågprisimporten från Kina minskade dock prisnivån mellan 2022 och undersökningsperioden.

(163)

Den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet ökade med 31 % mellan 2021 och 2022. Mellan 2022 och undersökningsperioden förblev den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet stabil.

(164)

Den samarbetsvilliga unionsproducentens genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades under skadeundersökningsperioden på det sätt som visas i tabell 9. För att säkerställa konfidentialitet anges siffrorna i intervall:

Tabell 9

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

(165)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd ökade något mellan 2021 och 2022, med 6 %, mätt i heltidsekvivalenter. Mellan 2022 och 2023 minskade arbetskraftskostnaderna med 8 %, medan det mellan 2023 och undersökningsperioden skedde en liten ökning med 4 %. Under skadeundersökningsperioden förblev de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna därför relativt stabila.

(166)

Den samarbetsvilliga unionsproducentens lagerhållning utvecklades under skadeundersökningsperioden på det sätt som visas i tabell 10. För att säkerställa konfidentialitet anges siffrorna i intervall:

Tabell 10

Lager

(167)

Den samarbetsvilliga unionsproducentens lagernivåer ökade något mellan 2021 och 2022, med 7 %. Totalt sett minskade lagernivån med 26 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom huvuddelen av tillverkningen sker på beställning och i enlighet med kundens specifikationer kan lagerhållningen inte betraktas som en meningsfull indikator på skada.

(168)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för den samarbetsvilliga unionsproducenten utvecklades under skadeundersökningsperioden på det sätt som visas i tabell 11. För att säkerställa konfidentialitet anges siffrorna i intervall:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(169)

Kommissionen beräknade lönsamheten för den samarbetsvilliga unionsproducenten som nettovinst före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttryckt som en procentandel av omsättningen av denna försäljning.

(170)

Lönsamheten ökade med knappt två procentenheter mellan 2021 och 2022 tack vare de ökade försäljningspriserna som gjorde det möjligt för unionsindustrin att täcka sina ökade produktionskostnader. På grund av prispressen till följd av den dumpade importen från Kina tvingades unionsindustrin dock från och med 2023 att sänka sina priser till nivåer som underskred produktionskostnaden. Detta påverkade lönsamheten, som minskade dramatiskt (mellan fyra och nio procentenheter) mellan 2022 och undersökningsperioden.

(171)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Mellan 2021 och 2022 ökade nettokassaflödet, vilket låg i linje med hur lönsamheten utvecklades. Under 2023 skedde en exceptionell ökning på grund av det minskade antalet fordringar, medan nettokassaflödet avtog avsevärt under undersökningsperioden.

(172)

Investeringarna minskade med 8 % mellan 2021 och 2022. Investeringarna ökade med 49 % mellan 2022 och 2023, och minskade sedan med 38 % mellan 2023 och undersökningsperioden, men låg överlag på låga nivåer ända från skadeundersökningsperiodens början, och gjordes framför allt för att uppnå effektivitetsvinster och för att underhålla befintliga anläggningar. Som ett sannolikt resultat av pressen från den dumpade importen var unionsindustrin tvungen att skjuta upp planerade investeringar.

(173)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten ökade mellan 2021 och 2022 men minskade sedan betydligt mellan 2023 och undersökningsperioden. Denna negativa utveckling visar att även om investeringar fortfarande gjordes för att upprätthålla och förbättra effektiviteten och konkurrenskraften, sjönk räntabiliteten för dessa investeringar avsevärt under skadeundersökningsperioden eftersom det var omöjligt för unionsindustrin att förbättra lönsamhetsgraden.

(174)

Den samarbetsvilliga unionsproducentens kapitalanskaffningsförmåga ökade med 147 % mellan 2021 och 2022 men minskade betydligt med totalt 198 % mellan 2023 och slutet av undersökningsperioden.

(175)

Undersökningen visade att de kinesiska exporterande producenterna, trots den stabila förbrukningen, lyckades öka sin importvolym, vilket avspeglas i att marknadsandelen ökade från 36 % 2021 till 46,3 % under undersökningsperioden.

(176)

Flera skadeindikatorer uppvisade negativa tendenser, såsom produktion, kapacitetsutnyttjande, lager, försäljningsvolym och marknadsandel samt sysselsättning och lönsamhet. Unionsindustrin drabbades av ökade produktionskostnader och kunde inte täcka dessa ökade kostnader genom att höja försäljningspriset i unionen (som hade haft en nedåtgående utveckling sedan 2022). Marknadsandelen för importen från Kina ökade medan importpriserna uppvisade en nedåtgående utveckling och konsekvent underskred unionens försäljningspriser. Denna utveckling återspeglades i unionsindustrins minskade lönsamhet och dess generellt låga investeringsnivå.

(177)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(178)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Importen från tredjeländer och unionsindustrins exportresultat.

(179)

Försämringen av unionsindustrins situation sammanföll med den snabba volymökningen av dumpad import från Kina, som trängde in på unionsmarknaden i betydande volymer till priser som väsentligen underskred unionsindustrins priser och som, under alla omständigheter, förhindrade ökningar av unionsindustrins försäljningspriser som annars skulle ha ägt rum. Enligt tabell 3 ökade volymen dumpad import från Kina från 62 273 ton 2021 till 76 681 ton under undersökningsperioden. Enligt tabell 6 ökade unionsindustrins försäljning från 38 907 ton 2021 till 23 148 ton under undersökningsperioden. Eftersom förbrukningen i unionen förblev stabil under samma period återspeglades denna minskning av unionens försäljningsvolym i en betydande minskning av unionsindustrins marknadsandel, från 31 % år 2021 till 18 % under undersökningsperioden. Samtidigt ökade marknadsandelen för importen från Kina, från 49 % till 59 %. Kommissionen drog därför slutsatsen att ökningen av importen från Kina på unionsmarknaden skedde på bekostnad av unionsindustrins försäljning.

(180)

Priset på importen från Kina minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden. Importpriserna var under hela skadeundersökningsperioden lägre än unionsindustrins priser på unionsmarknaden och underskred avsevärt unionsindustrins priser. Denna prispress hindrade unionsindustrin från att höja sina priser i linje med de ökade kostnaderna. Detta ledde till en minskad lönsamhet som blev negativ under undersökningsperioden.

(181)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställde kommissionen preliminärt att det finns ett orsakssamband mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(182)

Importen från tredjeländer fastställdes enligt den metod som beskrivs i skäl 134.

(183)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(184)

Enligt vad som framgår av tabell 12 låg importvolymen för bandplattor av stål från andra tredjeländer än Kina kvar på relativt låga nivåer under hela skadeundersökningsperioden. När det gäller marknadsandel hade inget tredjeland en marknadsandel på över 8 %, medan alla tredjeländer tillsammans genomgående höll sig på nivåer under 25 %, vilket är mindre än hälften av den marknadsandel som importen från Kina stod för vid någon tidpunkt under skadeundersökningsperioden. Dessutom var det genomsnittliga priset på importen från de fem största importländerna efter Kina både individuellt och sammantaget högre eller betydligt högre än unionens försäljningspriser och kostnader under hela skadeundersökningsperioden.

(185)

Kommissionen drog följaktligen den preliminära slutsatsen att import från andra tredjeländer inte har bidragit till den skada som unionsindustrin lidit.

(186)

Unionsindustrin är i hög grad exportinriktad. Enligt den samarbetsvilliga unionsproducenten står denne inför allt hårdare konkurrens från kinesiska producenter även på sina exportmarknader.

(187)

Volymen av och det genomsnittliga priset på unionsindustrins export utvecklades under skadeundersökningsperioden på det sätt som visas i tabell 13. Av konfidentialitetsskäl anges siffrorna i intervall:

Tabell 13

Unionsindustrins exportresultat

(188)

Enligt vad som framgår av tabell 13 minskade exportvolymen med nästan 40 % under skadeundersökningsperioden, vilket är i linje med den minskade unionsförsäljningen på unionsmarknaden. Utvecklingen för unionsindustrins genomsnittliga exportpris låg dessutom i linje med utvecklingen för unionsindustrins försäljningspriser i unionen, som ökade med cirka 20 % under skadeundersökningsperioden, vilket inte var tillräckligt för att täcka kostnadsökningen under den perioden.

(189)

Eftersom stordriftsfördelarna i verksamheten för bandplattor av stål är mycket små ansåg kommissionen dock att den minskade exportförsäljningen inte ledde till någon betydande ökning av de fasta kostnaderna och att inverkan på unionsindustrins lönsamhet därför var mycket begränsad. På grundval av detta drog kommissionen den preliminära slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte bröt orsakssambandet mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina.

(190)

Så som redan förklarats i skäl 180 tvingade den snabba ökningen av import från Kina till låga priser unionsindustrin att sätta sina försäljningspriser i unionen på en nivå som underskred produktionskostnaderna för att behålla sin konkurrenskraft gentemot de kinesiska priserna och upprätthålla sin närvaro på marknaden.

(191)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställdes ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina, som inte bröts av de faktorer som nämnts ovan.

(192)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 200–202 nedan).

(193)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom försäljning till ett målpris i den mening som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(194)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(195)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som täckte samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden på grundval av den lönsamhet som uppnåddes innan importen från det land som är föremål för undersökningen ökade, dvs. 2017–2020. Vinstmarginalen fastställdes till 8,5 %.

(196)

På denna grund beräknades det icke-skadevållande priset till [1 500–2 000] euro/ton, efter tillämpning av den ovannämnda vinstmarginalen 8,5 % på produktionskostnaden under undersökningsperioden för den samarbetsvilliga unionsproducenten.

(197)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader som unionsindustrin kommer att ådra sig till följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Det rapporterades inga sådana framtida kostnader av unionsindustrin.

(198)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [1 500–2 000] euro/ton för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa den målvinstmarginal som anges i skäl 37 på den samarbetsvilliga unionsproducentens produktionskostnad under undersökningsperioden.

(199)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga priset för importen från det berörda landet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet i skälen 138–143, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som den samarbetsvilliga unionsproducenten sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes i procent av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(200)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(201)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(202)

Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(203)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(204)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berörs, inbegripet unionsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intressen.

(205)

Införandet av åtgärder skulle öka priset på import från Kina till unionen, vilket skulle leda till ett högre försäljningspris på unionsmarknaden och därmed göra det möjligt för unionsindustrin att höja sina priser i linje med de ökade produktionskostnaderna. Detta skulle leda till mer hållbara vinstnivåer som gör det möjligt för unionsindustrin att öka sina investeringar i ny teknik för att förbättra konkurrenskraften och upprätthålla sin marknadsnärvaro.

(206)

Om inga åtgärder införs skulle unionsindustrin sannolikt drabbas starkt negativt till följd av ytterligare förhindrande av prishöjningar. En ytterligare prissänkning skulle innebära att unionsindustrin kommer att fortsätta att gå med förlust på kort sikt. Även de nuvarande prisnivåerna är redan ohållbara för unionsindustrin. En prisökning från unionsindustrins sida, i ett försök att förbättra dess lönsamhet, skulle leda till att unionsindustrin förlorar ytterligare marknadsandelar och i slutändan till en minskning av produktionsvolymen. Med sjunkande lönsamhet och förluster skulle unionsindustrin dessutom inte kunna öka de investeringar som är nödvändiga för att upprätthålla sin konkurrenskraft på unionsmarknaden. Till följd av detta skulle unionsindustrin drabbas av ytterligare ekonomiska försämringar, sett till lönsamhet och investeringar, vilket skulle äventyra dess framtid.

(207)

Om åtgärder inte införs kan man förvänta sig att ökningen av den dumpade importen från Kina fortsätter och till och med ökar avsevärt mot bakgrund av den eventuella överkapacitet som hävdas i klagomålet. I en sådan situation skulle unionsindustrin inte kunna återhämta sig från de skadevållande verkningarna av den dumpade importen.

(208)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att införandet av åtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(209)

Vid inledande av förfarandet kontaktades 22 importörer, handlare och användare, som uppmanades att samarbeta i undersökningen. Endast en importör, USCO S.p.A. (USCO), gav sig till känna och besvarade endast delvis frågeformuläret. Därmed samarbetade ingen importör fullt ut i undersökningen.

(210)

Denna importör hävdade att som en följd av åtgärderna skulle prisnivån för bandplattor av stål i unionen sannolikt komma att höjas och att bandplattor av stål i allt högre grad kommer att anskaffas från unionsproducenter i stället för från kinesiska producenter. Importören hävdade att bandplattor av stål i allt högre grad kommer att anskaffas från kinesiska producenter om inga åtgärder införs, medan importörerna kommer att dra fördel av högre marginaler. Denna importör lade inte fram någon bevisning till stöd för dessa påståenden, som därför avvisades.

(211)

Bandplattor av stål anskaffas av importörer för försäljning på eftermarknaden eller för vidare montering. På grund av det bristande samarbetet från importörernas sida kunde kommissionen inte fastställa antidumpningstullarnas exakta inverkan på deras verksamhet.

(212)

Även om antidumpningsåtgärderna sannolikt kommer att påverka importpriserna ansåg kommissionen att importörer och handlare sannolikt åtminstone delvis kommer att kunna absorbera de ökade kostnaderna eller föra över en del av kostnadsökningen på sina kunder. Det finns också alternativa anskaffningskällor för bandplattor av stål från andra tredjeländer. Därför drog kommissionen den preliminära slutsatsen att importörer och handlare inte kommer att påverkas oproportionerligt av att åtgärderna införs.

(213)

Den undersökta produkten anskaffas av användare för montering i kedjeband som används i ett stort antal larvbandsmaskiner. Bandplattor av stål måste bytas ut regelbundet och produkten anskaffas därför också för eftermarknaden.

(214)

Som en följd av åtgärderna hävdade USCO att användarna kan förvänta sig en prisökning om åtgärder införs och att exportverksamheten för tillverkare av underreden i unionen som är verksamma på den globala marknaden kommer att påverkas negativt. Importören hävdade att bandplattor av stål i allt högre grad kommer att anskaffas från Kina om inga åtgärder införs och att användarna kommer att gynnas av lägre priser. Så som nämns i skäl 201 lade denna importör dock inte fram någon bevisning till stöd för dessa påståenden och ingen av användarna samarbetade i denna undersökning. Dessa påståenden avvisades därför.

(215)

Sett utifrån antalet bandplattor av stål som används i maskiner såsom grävmaskiner, bladschaktmaskiner och kranar och deras genomsnittliga vikt (78) utgör bandplattor av stål inte en större del av dessa produkter i senare led. Med tanke på den förväntade ökningen av efterfrågan på produkterna i senare led (79) borde användare av bandplattor av stål dessutom kunna föra över en betydande del av de eventuella kostnadsökningarna på sina kunder. På grundval av detta kan man rimligen dra slutsatsen att prisökningen för bandplattor av stål inte kommer att ha någon betydande inverkan på användarnas lönsamhet. Så som beskrivs i skäl 206 kommer avsaknaden av åtgärder dessutom att leda till en omedelbar ytterligare försämring av unionsindustrins situation, och på medellång till lång sikt sannolikt att driva bort unionsproducenterna från marknaden. Detta kommer att ge användarna minskad tillgång till bandplattor av stål och öka beroendet av Kina.

(216)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att åtgärderna inte skulle påverka användarna oproportionerligt.

(217)

USCO uppgav att det inte är lätt att fastställa hur åtgärderna kommer att påverka tillgången till produkten. Företaget hävdade dock att det skulle vara möjligt för unionsindustrin att investera i kapacitetsökningar (och därmed kunna öka utbudet), beroende på producenternas ekonomiska situation och marknadsutsikter.

(218)

Undersökningen visade dessutom att unionsproducenternas nuvarande kapacitet kommer att vara tillräcklig för att tillgodose unionens förbrukning, med en nuvarande outnyttjad kapacitet på 55 %, enligt vad som beskrivs i skäl 148. Åtgärderna skulle göra det möjligt för unionsproducenterna att göra ytterligare investeringar för att öka effektiviteten, vilket skulle kunna tillgodose ytterligare efterfrågan. Undersökningen visade dessutom att andra tredjeländer än Kina stod för cirka 23 % av marknadsandelen i unionen, enligt vad som anges i skäl 183, och utgör ytterligare försörjningskällor till icke-dumpade priser.

(219)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle äventyra tillhandahållandet av och tillgången till bandplattor av stål på unionsmarknaden.

(220)

Införandet av antidumpningsåtgärder skulle befria unionsindustrin från det pristryck på unionsmarknaden som orsakas av den dumpade importen från Kina och göra det möjligt för unionsindustrin att höja sina priser i linje med kostnadsökningarna. En sådan prisökning skulle ha en positiv inverkan på unionsindustrins lönsamhet och investeringsnivåer, vilket skulle göra det möjligt för dem att försvara sin marknadsställning och investera i ny teknik för att förbättra effektiviteten och konkurrenskraften. Om åtgärder inte införs skulle detta å andra sidan leda till att unionsindustrins lönsamhet och försäljningsvolym snabbt försämras ytterligare och i slutändan sannolikt till att produktionsanläggningar i unionen läggs ned.

(221)

Vid undersökningen framkom ingenting som visade att åtgärderna skulle ha någon oproportionerlig negativ inverkan på importörer, handlare eller användare i unionen.

(222)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av bandplattor av stål från Kina i detta skede av undersökningen.

(223)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(224)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av bandplattor av stål med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde de skademarginaler och dumpningsmarginaler som fastställts i skälen 199–203 ovan. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(225)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsats införas, uttryckt som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(226)

Den antidumpningstullsats som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. Den återspeglar därför den situation som konstaterades i samband med denna undersökning. Denna tullsats är endast tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet.

(227)

Så som förklaras i skälen 32 och 33 omfattas bandplattor av stål som säljs som en del av sammansatta produkter såsom larvband och fullständiga larvband av produktdefinitionen. När sådana sammansatta produkter som innehåller bandplattor av stål importeras till unionen från det berörda landet bör de tullar som införs därför endast återspegla värdet av bandplattorna av stål. Därför ansåg kommissionen att det var nödvändigt att fastställa en genomsnittlig procentsats av värdet som motsvarar bandplattor av stål som ingår i den importerade sammansatta produkten. Kommissionen fastställde preliminärt, på grundval av uppgifter från klaganden (80), att värdet på bandplattor av stål i genomsnitt motsvarar 55 % av värdet på ett ”larvband” och 50 % av värdet på ett ”fullständigt larvband”.

(228)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(229)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(230)

Det är i detta skede av förfarandet inte möjligt att fatta något beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna.

(231)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(232)

Inga synpunkter inkom på beräkningarnas riktighet i den mening som avses i artikel 19a i grundförordningen. Synpunkter som mottagits efter utlämnandet av uppgifter på förhand om andra frågor än beräkningens riktighet kommer att behandlas i den akt som avslutar undersökningen.

(233)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(234)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.