Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/81 av den 13 januari 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, överdragna med tenn, dock inte pläterade, med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 16 maj 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, överdragna med tenn, dock inte pläterade (vitplåt (2)), med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) och på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (3) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 2 april 2024 av EUROFER (klaganden). Klagomålet ingavs på vägnar av unionsindustrin för vitplåtsprodukter i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av vitplåtsprodukter till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2731 av den 24 oktober 2024 (förordningen om registrering) (4).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Flera parter som motsatte sig ett potentiellt införande av antidumpningstullar lämnade synpunkter på inledandet av undersökningen och hävdade att klagomålet inte innehöll någon bevisning för att unionsindustrin lidit någon väsentlig skada eller att den stod inför en risk för skada och att klagomålet därför var bristfälligt i formellt hänseende.

(7)

För det första pekade en icke-närstående importör, Steelforce Packaging BV (Steelforce), i syfte att visa den påstådda bristen på bevisning i klagomålet om väsentlig skada för unionsindustrin, på unionsindustrins resultat enligt klagomålet. Steelforce hävdade särskilt att de genomsnittliga försäljningspriserna låg kvar över den genomsnittliga produktionskostnaden både under 2022 och under den undersökningsperiod som användes i klagomålet, vilken löpte från oktober 2022 till september 2023 (undersökningsperioden för klagomålet), vilket ledde till att unionsindustrin var lönsam under den perioden.

(8)

Steelforce hävdade också att det var den negativa utvecklingen under 2020 och 2021, till följd av den övergripande störning av unionens ekonomi som orsakades av covid-19-pandemin och ledde till en dramatiskt minskad efterfrågan, som var av tillfällig karaktär snarare än att denna positiva utveckling skulle vara en tillfällig trend, vilket klaganden hävdade. Steelforce hävdade att åren 2018 eller 2019 också skulle visa en allmänt positiv trend för unionsindustrin.

(9)

Dessutom hävdade Steelforce att unionsindustrins marknadsandel förblev mycket hög och i stort sett var stabil. Alla dessa faktorer skulle visa att unionsindustrin inte lidit någon skada.

(10)

Steelforce hävdade vidare att unionsindustrin inte heller hotas av ytterligare omedelbart förestående skada, eftersom den inte lider någon väsentlig skada och att eventuella risker därför endast kan avse framtida skada.

(11)

Steelforce hävdade också att påståendet i klagomålet om att importen från Kina förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum och pressade priserna var ogrundat, eftersom det baserades på uppgifter från endast en icke namngiven unionsproducent i klagomålet, och dessa uppgifter lämnades inte heller ut, vilket hindrade Steelforce från att på ett korrekt sätt utöva sin rätt till försvar, eftersom företaget inte på ett meningsfullt sätt kunde kommentera dessa uppgifter eller bedöma storleken på den unionsproducent som lämnade uppgifterna.

(12)

Slutligen hävdade Steelforce att de kvartalsuppgifter om lönsamhet som lades fram i klagomålet inte var avgörande för förekomsten av en risk för skada på grund av den naturliga säsongsbundenheten i efterfrågan på denna marknad.

(13)

Utöver det som sägs ovan hävdade Steelforce att all bevisning och alla påståenden i klagomålet var föråldrade. För det första hävdade företaget att undersökningsperioden för klagomålet avslutades under tredje kvartalet 2023 medan undersökningen inleddes i maj 2024 och att den bevisning som lades fram i klagomålet därför i bästa fall visade på tidigare skada och inte på att den kvarstår i dag. För det andra hävdade företaget att tillkännagivandet om inledande inte visade att kommissionen skulle ha strävat efter att uppdatera siffrorna i klagomålet i enlighet med artikel 5 i grundförordningen. Steelforce vidhöll således att undersökningen var olaglig och hävdade att den stred mot artikel 5.3 i grundförordningen.

(14)

I likhet med Steelforces påståenden enligt skälen 7 och 13 hävdade China Iron and Steel Association (CISA) att klagomålet saknade faktisk bevisning som motiverade inledandet av förfarandet och att klaganden i alltför hög grad förlitade sig på konfidentiella uppgifter som inte gjorde det möjligt för andra berörda parter att på ett meningsfullt sätt bemöta påståendena i klagomålet. CISA hävdade särskilt att den skadeundersökningsperiod som valts ut i klagomålet inte var representativ för att leda till tillförlitliga resultat i detta förfarande, i strid med kraven i artikel 6.1 i grundförordningen, på grund av de effekter som covid-19-pandemin hade på situationen på marknaden. Med tanke på att nedstängningarna störde produktionen, efterfrågan och leveranskedjorna under 2020 och 2021 uppmanade CISA kommissionen att välja en skadeundersökningsperiod som skulle börja 2019 eller 2018 och återspegla normala affärsvillkor, så att den extraordinära karaktären hos unionsindustrins resultat under 2020 och 2021 skulle synas i trenderna för mikro- och makroekonomiska indikatorer.

(15)

CISA hävdade också att klagomålet inte tog upp flera faktorer som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd, däribland räntabilitet, kapitalanskaffningsförmåga, kassaflöde, löner och exportresultat. När det gäller kvaliteten på den icke-konfidentiella versionen av klagomålet hävdade CISA att det faktum att förbrukning och marknadsandelar i unionen och makroekonomiska uppgifter presenterades som intervall i stället för faktiska siffror hindrade berörda parter från att bemöta påståendena i klagomålet och därför utgjorde en överträdelse av deras rätt till försvar.

(16)

Klaganden hävdade att fokuset för bedömningen av väsentlig skada i klagomålet baserades på årliga siffror och att kvartalstrender angavs för att tillhandahålla ytterligare sammanhang och bevisa risk för skada. När det gäller den icke-konfidentiella versionen av klagomålet anförde klaganden att uppgifterna om skada lämnades i intervall för att respektera antitrustregler som kräver att aggregerade uppgifter måste komma från minst fem företag för att få delas, och de klagande producenterna är bara fyra.

(17)

När det gäller påståendena om att det inte fanns tillräcklig bevisning i klagomålet för att unionsindustrin lidit skada, noterade kommissionen att det i artikel 5.2 i grundförordningen anges att relevanta (inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som har betydelse för unionsindustrins tillstånd måste visa på en försämring för att väsentlig skada ska kunna fastställas.

(18)

Klagomålet visade att den genomsnittliga vinstmarginalen minskade betydligt under undersökningsperioden för klagomålet, efter en stigande nivå 2022. Kommissionen noterade också att den öppna versionen av klagomålet innehöll faktiska siffror för klagandes försäljning i unionen, som visade en betydande minskning mellan 2020 och undersökningsperioden för klagomålet. Även siffrorna för klagandes produktion och sysselsättning visade båda en betydande minskning under samma period. I motsats till påståendet från Steelforce enligt skäl 9 framgick det dessutom tydligt av klagomålet att unionsindustrins marknadsandel minskade medan importen från Kina nästan fördubblades mellan 2020 och undersökningsperioden för klagomålet. De makroekonomiska uppgifterna, som i klagomålet lämnades i intervall, visade också att produktionen, försäljningen och sysselsättningen minskade. Kommissionen drog därför slutsatsen att de uppgifter som lämnades i klagomålet kunde anses utgöra tillräcklig bevisning för skada.

(19)

Användningen i ett klagomål av intervall i stället för faktiska siffror i fråga om konfidentiella uppgifter är allmän praxis, så länge de är tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en rimlig förståelse av innehållet i de konfidentiella uppgifterna. De intervall som angavs i klagomålet visade utvecklingstendensen under skadeundersökningsperioden och befanns därför vara tillräckligt detaljerade.

(20)

När det gäller Steelforces påståenden enligt skäl 11 noterade kommissionen att bilaga 12 till den icke-konfidentiella versionen av klagomålet innehöll en prisjämförelse mellan alla klagande unionsproducenters försäljningspris till icke-närstående kunder i EU och priset på importen från Kina, baserat på statistik som visade att de kinesiska priserna var lägre än unionsindustrins priser under undersökningsperioden för klagomålet.

(21)

Bilaga 12 till klagomålet innehöll också de klagande unionsproducenternas aggregerade försäljningsvolymer till icke-närstående kunder i EU, som visade en stadig nedgång under skadeundersökningsperioden och en kraftig nedgång mellan 2022 och undersökningsperioden för klagomålet, medan volymen av importen från Kina ökade betydligt under samma period.

(22)

Dessutom lämnade klaganden i den konfidentiella versionen av klagomålet enskilda exempel från unionsproducenter som var tvungna att sänka sina försäljningspriser för att kunna sälja sina produkter, och klaganden sammanfattade huvudinnehållet i dessa konfidentiella handlingar i punkterna 194 och 195 i klagomålet.

(23)

Kommissionen drog därför slutsatsen att klaganden tillhandahöll bevisning om prisunderskridande, volymskada och förhindrande av prisökningar som var tillräcklig enligt artikel 5.2 i grundförordningen för att inleda en undersökning.

(24)

Kommissionen noterade att den undersökningsperiod som används för klagomål ofta skiljer sig från den som används för själva förfarandet, i och med den tid som förflyter mellan det att ett klagomål inges och det att en undersökning inleds. I grundförordningen fastställs ingen rättslig skyldighet när det gäller perioden för uppgifterna i klagomålet, men det föreskrivs att det ska innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden. Kommissionen ansåg att uppgifterna i klagomålet var tillräckligt aktuella för att motivera inledandet av undersökningen.

(25)

När det gäller den period som beaktades för skadetrenderna noterade kommissionen att den i linje med sin sedvanliga praxis analyserade skadeindikatorerna för fyra år före undersökningsperioden och att effekterna av covid-19-pandemin bedömdes inom ramen för analysen av skada och orsakssamband i skälen 235, 293, 300 och 323. Kommissionen drog därför slutsatsen att skadeundersökningsperioden var lämplig för att bedöma skadeutvecklingen.

(26)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för att visa att unionsindustrin lidit skada, att importen från Kina var dumpad och att det fanns ett orsakssamband mellan dumpning och skada. Kommissionen fann att denna bevisning var tillräcklig för att inleda undersökningen och avvisade de andra parternas argument i detta avseende.

(27)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(28)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av representativiteten i fråga om produktions- och försäljningsvolymen för den undersökta produkten under undersökningsperioden och tog även hänsyn till det geografiska läget. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. Unionsproducenterna i urvalet stod för över 80 % av den uppskattade sammanlagda produktionen i unionen och över 70 % av den uppskattade försäljningen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(29)

Eftersom det inte inkom några synpunkter på det preliminära urvalet bekräftade kommissionen att detta också var det slutgiltiga urvalet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(30)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(31)

En icke-närstående importör lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt.

(32)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas beskickning att namnge och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(33)

Elva exporterande producenter i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(34)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen skedde ett samråd om urvalet med alla kända exporterande producenter som var berörda och myndigheterna i Kina. Inga synpunkter inkom.

(35)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(36)

I sitt klagomål lämnade klaganden dessutom tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar i Kina med avseende på den berörda produkten. Såsom angavs i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att fastställa om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen skulle tillämpas. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(37)

Frågeformulär för exporterande producenter, unionsproducenter, icke-närstående importörer och användare gjordes tillgängliga online (5) samma dag som undersökningen inleddes.

(38)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionsproducenterna i urvalet, de tre exporterande producenterna i urvalet, en icke-närstående importör och två användare. Dessutom mottog kommissionen ett frågeformulär om makroekonomiska uppgifter från klaganden.

(39)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(40)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 april 2023 till och med den 30 mars 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(41)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är valsade platta produkter av järn eller olegerat stål, överdragna med tenn, dock inte pläterade, även plastöverdragna och/eller lackerade (vitplåtsprodukter), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7210 11 00 , 7210 12 , ex 7210 70 , 7210 90 40 , ex 7210 90 80 , 7212 10 och ex 7212 40 (Taric-nummer 7210 70 10 15, 7210 70 80 20, 7210 70 80 92, 7210 90 80 20, 7212 40 20 10, 7212 40 80 12, 7212 40 80 30, 7212 40 80 80 och 7212 40 80 85) (den undersökta produkten).

(42)

Vitplåtsprodukter är ett förpackningsmaterial som främst används vid produktion av plåtburkar. De ingår i stålsektorn eftersom de huvudsakligen produceras av kallvalsade ringar eller rullar av stål som sedan överdras med tenn på elektrolytisk väg.

(43)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(44)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(45)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(46)

En exporterande producent, Baosteel Group, och CISA begärde båda ett produktundantag för dubbelreducerade vitplåtsprodukter (DRT). De hävdade båda att DRT har en särskild produktionsprocess och särskilda fysiska egenskaper jämfört med andra vitplåtsprodukter, eftersom de är tunnare, plattare och lättare att bearbeta, samtidigt som de har högre elasticitetsgräns. Dessutom skulle DRT ha egna produktionsstandarder (DIN EN 10203, DIN EN 10202 och JIS G3303) och Baosteel Group hävdade att det råder brist på sådana vitplåtsprodukter i unionen.

(47)

CISA begärde vidare att även dragna och sträckpressade vitplåtsprodukter (DIT) skulle uteslutas från produktdefinitionen. De anförde att det i DIT-produktionen ingår att sträckpressa den produkt som redan dragits ut till en cylinder, en process som minskar väggtjockleken samtidigt som cylinderns diameter bibehålls. Detta gör burkarna lätta och tillräckligt starka för att motstå ett inre tryck, vilket innebär att de är speciellt anpassade för sitt huvudsakliga användningsområde som dryckesburkar för kolsyrade drycker. CISA hävdade att DIT och andra vitplåtsprodukter därför inte är utbytbara och framhöll att DIT också har en egen produktionsstandard (DIN EN 10202). CISA hävdade vidare att efterfrågan på DIT i EU ofta överskrider utbudet och påpekade att USA:s handelsministerium har godtagit detta uteslutande inom ramen för avsnitt 232 om åtgärder för stål och aluminium (avsnitt 232 i USA:s Trade Expansion Act från 1962).

(48)

Klaganden ifrågasatte dessa påståenden och de stöddes inte heller av några användare. Klaganden anförde att DRT produceras på samma produktionslinje och med samma utrustning, med den enda skillnaden att valsningshastigheten i slutskedet av processen är högre. Dessutom omfattar standarderna DIN EN 10203, DIN EN 10202 och JIS G3303 inte bara DRT-produkter utan även enkelreducerade vitplåtsprodukter, och unionsproducenternas kataloger visar att DRT-produkter och enkelreducerade vitplåtsprodukter ofta har samma användningsområden. Klaganden anförde dessutom att det faktum att vissa importörer i Förenta staterna erhållit ett tillfälligt tillstånd från US Bureau of Industry and Security att importera DIT på grund av avsaknaden av amerikansk tillverkning av denna typ av vitplåtsprodukter inte har någon betydelse för den aktuella undersökningen.

(49)

Baosteel Group och CISA lade inte fram någon bevisning, och kommissionen kunde därför inte dra slutsatsen att DRT har några särskilda fysiska, kemiska eller tekniska egenskaper som skulle motivera att de undantas från produktdefinitionen. Samtidigt ingår de tydligt i produktdefinitionen i avsnitt 2 i tillkännagivandet om inledande. Dubbelreducerade vitplåtsprodukter är därför en berörd produkt och omfattas därmed av undersökningen. I punkterna 28, 30 och 32 i klagomålet diskuteras och beaktas särskilt dubbelreducerade vitplåtsprodukter i produktionsprocessen, då förteckningen över produktkontrollnummer i frågeformulären har en kategori för tjocklek (”högst 0,179 mm”) som omfattar dubbelreducerade vitplåtsprodukter (6). Kommissionen beslutade därför att preliminärt avvisa denna begäran.

(50)

När det gäller DIT, liksom DRT, täcker produktionsstandarden DIN EN 10202 (som gäller för båda) inte bara denna särskilda produkttyp. Dessutom visar producenternas kataloger att de säljer DIT-burkar till livsmedels- och dryckesförpackningsindustrin, så användarna är desamma som för andra typer av vitplåtsprodukter. Även om produktionen av DIT innefattar ett visst steg i processen, innebär detta inte att de på något sätt inte skulle omfattas av produktdefinitionen i avsnitt 2 i tillkännagivandet om inledande. När det slutligen gäller det faktum att Förenta staterna har uteslutit denna produkt från åtgärder enligt avsnitt 232, fattades detta beslut inom en rättslig ram som helt skiljer sig från den aktuella undersökningen. I vilket fall som helst fattades detta beslut eftersom det inte fanns någon tillräcklig produktion av DIT av tillfredsställande kvalitet i Förenta staterna, vilket inte visades vara fallet för unionen. Kommissionen avvisade därför preliminärt denna begäran.

(51)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning avseende exporterande producenter från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(52)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera vitplåtsprodukter. Elva exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(53)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(54)

Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(55)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(56)

Den 19 augusti 2024 informerade kommissionen de berörda parterna, genom en notering (den första noteringen), om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av vitplåtsprodukter. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen att Argentina, Brasilien, Malaysia, Thailand och Turkiet var möjliga representativa länder.

(57)

Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden och de kinesiska exporterande producenterna Baoshan Iron and Steel och WISCO-Nippon Steel (Baosteel Group) samt Shougang Jingtang United Iron and Steel Co., Ltd. (Shougang Jingtang eller Shougang). Dessa synpunkter behandlades i den andra noteringen och sammanfattas nedan.

(58)

Eurofer begärde att kommissionen i enlighet med klagomålet skulle använda Brasilien som representativt land och att, om detta inte var möjligt, använda Argentina i stället.

(59)

Kommissionen hade avvisat Brasilien som ett representativt land i den första noteringen, eftersom producenten av vitplåtsprodukter enligt klagomålet inte var lönsam 2023 och Eurofer inte tillhandahöll något alternativ.

(60)

I den första noteringen hade kommissionen betraktat Argentina som ett lämpligt representativt land och skulle fortsätta att undersöka landet i den andra noteringen.

(61)

Eurofer kommenterade också användningen av Malaysia, Thailand och Turkiet som representativt land och hävdade att asiatiska länder och andra grannländer, däribland Turkiet, är hårt drabbade av billig import av stål från Kina och att både Turkiet och Malaysia har pågående antidumpningsundersökningar som riktar sig mot kinesiskt varmvalsat stål. Dessutom anförde Eurofer att Malaysia har licenskrav för export av järnmalm och att de malaysiska producenternas årsredovisningar har ett annat räkenskapsår än Kina. När det gäller Thailand anförde Eurofer att BNP per capita är mindre än hälften av Kinas, att marknaden för flamkol i Thailand är snedvriden och att det inte finns några lätt tillgängliga finansiella uppgifter för 2023 för någon thailändsk producent av den undersökta produkten. Eurofer hävdade att Turkiets kolmarknad snedvrids av importen från Ryssland. Ingen av dessa kommentarer skulle dock utesluta något av länderna från att beaktas i den andra noteringen.

(62)

Baosteel Group instämde med kommissionen i dess avvisande av Brasilien som representativt land, bekräftade de svårigheter som konstaterats i den första noteringen när det gäller användningen av Argentina, på grund av avsaknaden av import av kallvalsat stål och den orimligt höga vinsten för den identifierade producenten av vitplåtsprodukter, och när det gäller Turkiet, på grund av den omfattande importen från Ryssland av olika produktionsfaktorer, och noterade att antingen Malaysia eller Thailand kunde vara lämpliga.

(63)

Shougang noterade kommissionens argument i den första noteringen och påpekade att Argentina eller Thailand kunde vara lämpliga kandidater som representativt land.

(64)

Den 18 oktober 2024 underrättade kommissionen, genom en andra notering (den andra noteringen), berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Malaysia som representativt land.

(65)

Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Perusahaan Sadur Timah Malaysia (Perstima) Berhad, en producent i det representativa landet.

(66)

Synpunkter mottogs från Baosteel Group och Shougang Jingtang United Iron and Steel.

(67)

Baosteel Group lämnade särskilda synpunkter på användningen av särskilda referensvärden för råvaror, vilka kommer att behandlas nedan. Baosteel Group kommenterade också beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader för det företag som valts ut för denna uppgiftskälla.

(68)

Shougang Jingtang kommenterade också användningen av vissa referensvärden, vilka också behandlas nedan.

(69)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(70)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(71)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(72)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (7) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(73)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (8).

(74)

Kommissionen drog särskilt slutsatsen att när det gäller stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för produktion av den undersökta produkten, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (9), utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (10).

(75)

Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (11).

(76)

Kommissionen drog slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande samt i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (12).

(77)

Kommissionen fann snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (13), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företags tillgång till kapital i Kina (14).

(78)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende järn- och stålsektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller ej att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(79)

Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i klagomålet, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (15) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten.

(80)

Kommissionen kompletterade vidare denna bevisning med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket är något den även kunnat konstatera i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(81)

I klagomålet, som hänvisade till det arbetsdokument från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder som först offentliggjordes den 20 december 2017 (16), samt till den uppdaterade rapporten, hävdades det att den kinesiska ekonomiska modellen bygger på vissa grundläggande axiom, däribland begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”, det kinesiska kommunistpartiets ledande roll eller det komplexa systemet för industriell planering, som föreskriver och uppmuntrar till många olika statliga ingripanden.

(82)

Sådana omfattande statliga ingripanden står i strid med marknadskrafternas fria utrymme och leder till att den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna snedvrids. Eftersom de kinesiska marknaderna för stålprodukter påverkas av betydande snedvridningar till följd av dessa grunder för den kinesiska ekonomiska modellen, drogs i klagomålet slutsatsen att normalvärdet borde fastställas på grundval av icke snedvridna produktionskostnader i ett representativt land.

(83)

I klagomålet lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomsten av snedvridningar enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Utöver hänvisningar till relevanta delar av rapporten påpekade klagomålet följande:

(84)

Inom sektorn för den undersökta produkten, dvs. järn- och stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. Exempel på detta är Ansteel Group (17) och Baowu Steel Group (18), som båda är statsägda företag under det centrala SASAC, Baotou Steel Group, ett statsägt företag som ägs av Inre Mongoliets regering (19) samt Shougang Group (20), ett statsägt företag som till 100 % ägs av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (21).

(85)

Även om specifik information kanske inte finns tillgänglig för den undersökta produkten utgör sektorn för produkten en undersektor till järn- och stålindustrin, och undersökningsresultaten för järn- och stålsektorn anses därför även gälla för den undersökta produkten.

(86)

De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för järn- och stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av ett vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin, där ytterligare konsolidering av den industriella grunden och betydliga förbättringar av industrikedjans moderniseringsgrad anges som mål (22).

(87)

I detta vägledande yttrande krävs särskilt att de kinesiska myndigheterna ska ”främja sammanslagningar och omorganisationer av företag, uppmuntra ledande företag i branschen att genomföra sammanslagningar och omorganisationer och skapa ett antal superstora stålföretagsgrupper i världsklass, förlita sig på branschens dominerande företag och skapa 1–2 specialiserade ledande företag inom områdena rostfritt stål, specialstål (...)”.

(88)

Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att ingripa i sektorn finns i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (den 14:e femårsplanen), enligt vilken sektorn ska ”följa kombinationen av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”skapa en grupp ledande företag med ekologiskt ledarskap och grundläggande konkurrenskraft” (23), och även i 2023 års arbetsplan för stabil tillväxt inom stålindustrin från ministeriet för industri och informationsteknik (24), där följande mål fastställs: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt; industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %; tillväxten av industrins mervärde ska uppgå till omkring 3,5 %; 2024 ska industriutvecklingsmiljön och industristrukturen optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”.

(89)

I arbetsplanen anges också att staten föreskriver en företagskonsolidering inom stålsektorn: ”Uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta superstora företagskoncerner av världsklass inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsutbyte till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”

(90)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra utvecklingen inom sektorn kan ses på provinsnivå, t.ex. i Hebei där provinsstyrelsen släppte den treåriga handlingsplanen för klusterutveckling inom stålindustrikedjan 2020. Enligt denna plan ska provinsstyrelsen ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med visst inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (25).

(91)

I Hebeis plan anges att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering” och ”oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led”.

(92)

I Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen förskrivs ”uppbyggnaden av särskilda stålproduktionsbaser […], uppbyggnaden av sex särskilda stålproduktionsbaser i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou osv. samt en ökning av industrins omfattning, intensifiering och specialisering. Bland dessa kommer kontroller fram till 2025 att se till att produktionskapaciteten för råjärn i Anyang håller sig under 14 miljoner ton och produktionskapaciteten för råstål under 15 miljoner ton”. (26)

(93)

Ytterligare industripolitiska mål anges också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (27), Shandong (28), Shanxi (29), Liaoning Dalian (30) och Zhejiang (31).

(94)

Ett annat exempel på de kinesiska myndigheternas effektiva styrning genom planerna är tillkännagivandet från partikommittén för Ansteel Group Co., Ltd. om att andan i partiets 20:e nationalkongress samvetsgrant ska studeras, offentliggöras och genomföras (32). I tillkännagivandet anges att Ansteel Group samvetsgrant kommer att genomföra de vägledande planerna och presentera dem för partimedlemmar, tjänstemän och anställda i hela koncernen på ett bättre sätt.

(95)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, är tillgängliga uppgifter om stålproducenter relevanta även för den undersökta produkten, eftersom den undersökta produkten utgör en delsektor av stålsektorn.

(96)

Till exempel är styrelseordföranden och verkställande direktören för Baoshan Iron and Steel Ltd., en producent av vitplåtsprodukter vars dominerande aktieägare är Baowu Steel Group, också sekreterare respektive vice sekreterare i företagets partikommitté (33).

(97)

Ordföranden för styrelsen för Wuhan Iron and Steel Group, som också kontrolleras av Baowu Steel Group, fungerar också som partikommitténs sekreterare. (34)

(98)

Dessutom anordnade ”Wuhan Iron and Steel Group den tionde centraliserade studien av och diskussionen inom partikommitténs teoristudiegrupp 2022 för att förmedla och studera andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen och främja genomförandet av besluten och arrangemangen från partiets 20:e nationella kongress och andan i den centrala ekonomiska arbetskonferensen i Wuhan Iron and Steel Group. Generalrepresentanten för China Baowus huvudkontor i Wuhan, sekreterare i partikommittén och ordförande för Wuhan Iron and Steel Group, ledde mötet och lade fram krav för att genomföra kraven från partiets centralkommitté, Hubeis provinsiella partistyrelse och China Baowus partikommitté och för att ytterligare genomföra andan från den centrala ekonomiska arbetskonferensen” (35).

(99)

Styrelseordföranden i Baotou Steel Union, som tillhör Baotou Steel Group, är också företagets partisekreterare, och företagets verkställande direktör samt ordföranden för företagets fackförening är även vice partisekreterare (36).

(100)

Slutligen är styrelseordföranden för Shougang Group även sekreterare i partikommittén, medan den verkställande direktören är biträdande sekreterare i företagets partikommitté (37).

(101)

I vissa fall kommer bolagsordningen för ett företag att visa lojalitet med kommunistpartiet. I artikel 134 i bolagsordningen för Baoshan Iron and Steel Ltd, som producerar vitplåtsprodukter, föreskrivs till exempel att ”företagets partikommitté ska utföra sina uppgifter i enlighet med Kinas kommunistiska partis konstitution och andra partibestämmelser: 1) Säkerställa och övervaka genomförandet av partiets och statens politik i företaget” (38).

(102)

I artikel 3 i China Foundry Associations stadgar anges att organisationen godtar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning från respektive partienheter, t.ex. SASAC och inrikesministeriet, och tillhandahåller de nödvändiga villkoren för deras deltagande (39).

(103)

En identisk bestämmelse återfinns i artikel 3 i stadgarna för China Iron and Steel Association, där stora järn- och stålproducenter (40) är medlemmar.

(104)

Inom järn- och stålsektorn tillämpas en politik som gynnar inhemska producenter eller på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen, och denna politik är allmänt tillämplig på den undersökta produkten, eftersom den undersökta produkten utgör en av dess undersektorer.

(105)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att järn- och stålindustrin är en nyckelindustri (41). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av järn- och stålindustrin (42).

(106)

I den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, som även gäller järn- och stålindustrin, beskrivs sektorn som ”realekonomins grundval” och ”ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”, och i planen fastställs ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) eller digital omställning (43).

(107)

I arbetsplanen för stabil tillväxt inom stålindustrin (se skäl 88) sätter dessutom de kinesiska myndigheterna fokus på sektorn i ett större sammanhang för de kinesiska myndigheternas styrning av den kinesiska ekonomin: ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, docka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra dockningsverksamhet utifrån produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga tillämpningsområdena för stål” (44).

(108)

När det gäller järnmalm – en nyckelråvara för produktion av den undersökta produkten – planerar staten dessutom, inom ramen för den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar. Stärka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (45); detta leder till inrättandet av ett system för reserver av järnmalmsproduktion och mineralmark, vilket ”kommer att bli en viktig åtgärd för att stabilisera marknadspriset på järnmalm och garantera säkerheten i industrikedjan” (46).

(109)

På lokal nivå, t.ex. i Hebeiprovinsen, förutser myndigheterna följande för järn- och stålsektorn: ”rabattstöd för investeringar i nya projekt, att undersöka möjligheterna för och vägleda finansinstitut att tillhandahålla lån till låg ränta för järn- och stålföretag i syfte att ställa om till nya industrier, samtidigt som regeringen tillhandahåller rabattstöd” (47).

(110)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga råvarorna för tillverkningen av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(111)

Denna undersökning har inte visat att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnadskontrollen av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom järn- och stålsektorn inte skulle påverka producenter av den undersökta produkten.

(112)

Den undersökta produkten påverkas även av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten och vid produktionen av de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (48).

(113)

I denna undersökning har ingen bevisning inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den undersökta produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen.

(114)

I arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt ingripande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(115)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systematiska snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som är föremål för snedvridningar. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De berörs dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(116)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(117)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna på eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges där. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(118)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, angående förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(119)

Under undersökningen mottogs synpunkter från CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd.

(120)

För det första hävdade CISA att rapporten inte uppfyller normerna för opartisk och objektiv bevisning och inte har ett tillräckligt bevisvärde. CISA anförde att det faktum att rapporten har utarbetats med ett avsiktligt mål i åtanke, nämligen att underlätta för unionsindustrier att lämna in klagomål om handelsåtgärder, automatiskt undanröjer alla möjligheter till en opartisk och objektiv analys av den kinesiska ekonomin.

(121)

CISA gjorde också gällande att rapportens bevisvärde är tveksamt eftersom rapporten avsiktligt utelämnar faktiska omständigheter, faktorer och slutsatser som skulle motsäga eller försvaga det partiska syfte för vilket den har upprättats.

(122)

CISA hävdade vidare att kommissionen inte kan förlita sig på tidigare ärenden för att finna faktiska bevis för dumpning i den aktuella undersökningen, eftersom klaganden inte kunde bevisa att det förekom betydande snedvridningar. Enligt reglerna om bevisbörda i antidumpningsundersökningar måste en undersökande myndighet fastställa förekomsten av dumpning.

(123)

När det gäller CISA:s påstående att rapporten inte är objektiv eller opartisk noterade kommissionen att rapporten är ett heltäckande dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Den offentliggjordes i december 2017, vilket innebär att alla berörda parter haft goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på.

(124)

Kommissionen har sedan dess sett över rapporten och offentliggjorde en uppdaterad version i april 2024, som det anges i skäl 81 (49). CISA framlade inga belägg för att motbevisa innehållet och bevisningen i rapporten. Påståendet avvisades därför.

(125)

Klagande kan dessutom förlita sig på bevis och resultat från tidigare undersökningar, i den mån de är relevanta och att deras laglighet inte har ifrågasatts av en rättslig myndighet. Artikel 2.6a i grundförordningen säkerställer att förfarandena är neutrala och opartiska och att alla parters rätt till försvar respekteras under hela undersökningen.

(126)

Kommissionen noterade att den möjlighet som klagande har att lägga fram påståenden och bevisning om eventuella snedvridningar av priser och kostnader i länder där betydande snedvridningar som orsakats av staten eventuellt kan förekomma inte kan tolkas som en orättvis metod som uppmuntrar till sådana påståenden.

(127)

Kommissionens fastställande av förekomsten och effekterna av betydande snedvridningar och den därav följande användningen av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a görs vid tidpunkten för det provisoriska och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter till följd av en undersökning. Påståendet avvisades därför.

(128)

För det andra hävdade CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd. att artikel 2.6a i grundförordningen förefaller vara oförenlig med WTO:s antidumpningsavtal. I artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal erkänns inte begreppet betydande snedvridningar och artikeln tillåter inte användning av uppgifter från ett lämpligt representativt land eller internationella priser för att konstruera normalvärdet. Närmare bestämt tillåter artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal endast användning av produktionskostnaden i ursprungslandet plus ett skäligt belopp för administrativa kostnader, försäljningskostnader och allmänna kostnader samt för vinst när normalvärdet konstrueras.

(129)

Baoshan Iron and Steel Ltd. anförde att betydande snedvridningar i ett exportland skulle behöva ingå i definitionen av antingen försäljning som inte sker ”vid normal handel” eller en ”särskild marknadssituation”, men att begreppet betydande snedvridningar inte ingår i någon av dessa kategorier.

(130)

Enligt CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd. förefaller artikel 2.6a i grundförordningen vara oförenlig med artikel 2.2.1.1 och med överprövningsorganets tolkning av denna i ärendet EU – Biodiesel (Argentina) (DS473) (ärendet EU – Biodiesel), där det fastställdes att de undersökande myndigheterna måste använda de produktkostnader som producenterna eller exportörerna faktiskt ådragit sig vid beräkningen av konstruerade normalvärden.

(131)

CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd begärde därför att kommissionen skulle godta de inhemska priser och kostnader som rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska exportörerna och därmed avvisa förekomsten av påstådda betydande snedvridningar.

(132)

Kommissionen ansåg att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd hänvisar till. Till att börja med berörde WTO:s rapport om ärendet EU – Biodiesel inte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen utan en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Vidare medger WTO-regelverket, så som det tolkats av WTO-panelen och WTO:s överprövningsorgan i ärendet EU – Biodiesel, användningen av uppgifter från ett tredjeland, efter justeringar när sådana är nödvändiga och motiverade. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för att konstruera normalvärdet.

(133)

Under alla omständigheter har unionsdomstolarnas rättspraxis redan bekräftat att även om artikel 2.6a i grundförordningen fastställer ”ett särskilt system med bestämmelser om fastställande av normalvärdet vid export från länder avseende vilka det har fastställts att det föreligger betydande snedvridningar på deras inhemska marknad, såsom dessa definieras i samma bestämmelse”, innehåller dock WTO:s regelverk ”inga särskilda regler för beräkningen av normalvärdet i sådana situationer” (50). De argument som anförs av CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd. kan därför inte godtas.

(134)

Under dessa omständigheter är det enligt artikel 2.6a i grundförordningen möjligt att konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, inbegripet i ett lämpligt representativt land med en liknande utvecklingsnivå som exportlandet.

(135)

Kommissionen avvisade därför denna begäran från CISA och Baoshan Iron and Steel Ltd.

(136)

Mot bakgrund av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(137)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(138)

Såsom anges i skälen 56 och 64 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet.

(139)

I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Malaysia som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(140)

I den första noteringen om produktionsfaktorer identifierade kommissionen Argentina, Brasilien, Malaysia, Turkiet och Thailand som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och där det är känt att den undersökta produkten produceras.

(141)

I den första och den andra noteringen redogörs för kommissionens sökande efter lättillgängliga offentliga uppgifter i de möjliga representativa länderna. Dessa uppgifter gällde det företag som skulle vara källan till beloppen för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och de uppgifter som krävs för de referensvärden som behövs för att konstruera normalvärdet.

(142)

I den första noteringen konstaterades att det fanns lättillgängliga uppgifter från producenter av vitplåtsprodukter i Argentina, Brasilien, Malaysia, Turkiet och Thailand, vilket skulle göra dessa länder lämpliga som representativa länder. Det konstaterade dock att producenten av vitplåtsprodukter i Brasilien inte var lönsam under 2023 och att Brasilien inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land.

(143)

I den första noteringen analyserade kommissionen också importen av de viktigaste produktionsfaktorerna till de fyra potentiella representativa länderna.

(144)

Analysen visade att importen till Turkiet av de viktigaste produktionsfaktorerna (varmvalsat stål, kallvalsat stål, koks, kokskol, gaskol, flamkol och sintrat järn) påverkades av betydande import från Ryska federationen (Ryssland). Alla dessa produktionsfaktorer var föremål för sanktioner, däribland av unionen efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, och stora exportmarknader blev därför inte tillgängliga för producenterna av dessa insatsvaror. Detta ökade i sin tur den berörda outnyttjade kapaciteten i Ryssland och påverkade potentiellt exportpriserna till andra marknader i Rysslands närhet, inbegripet Turkiet, som förblev öppna för exporten i fråga.

(145)

Överkapaciteten i den ryska stålproduktionen beskrivs i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Significant Distortions in the Economy of the Russian Federation for the Purposes of Trade Defence Investigations (52). Dessutom planeras en ytterligare ökning av stålkapaciteten under de kommande åren (53).

(146)

Kommissionen noterade också att Turkiets handelsministerium införde antidumpningstullar på import av varmvalsade platta produkter av stål från Kina, Indien, Japan och Ryssland i oktober 2024, genom kommuniké 2024/33 (54). I sin undersökning analyserade handelsministeriet inverkan av importen från Ryssland på stålindustrin i Turkiet och angav att denna import satte press på priserna i den inhemska produktionssektorn i en omfattning på mellan 15 % och 20 %. Varmvalsat platt stål är en av de viktigaste produktionsfaktorerna för den undersökta produkten.

(147)

När det gäller kol har Ryssland världens näst största kolreserver och har ökat sin produktion under det senaste årtiondet med anledning av ökad export (55). I kombination med sanktionerna har denna omständighet sänkt priset på rysk export och den turkiska importen av ryskt kol har ökat avsevärt under de senaste åren (56).

(148)

Kommissionen drog därför slutsatsen att priserna på de viktigaste produktionsfaktorerna var snedvridna i Turkiet och att det landet inte kunde betraktas som ett lämpligt representativt land.

(149)

I den första noteringen angavs också att Argentina inte hade någon import av kallvalsat stål, som för icke-integrerade producenter är en väsentlig insatsvara för att producera vitplåtsprodukter. I den andra noteringen drogs därför slutsatsen att Argentina inte kunde betraktas som ett lämpligt representativt land.

(150)

Samma analys visade att Malaysia kunde användas som ett lämpligt representativt land eftersom dess import av de viktigaste produktionsfaktorerna, förutom flamkol, inte påverkades väsentligt av import från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (57).

(151)

Även om Turkiet och Argentina inte kunde anses vara lämpliga representativa länder på grund av de problem som anges i skälen 144 och 149 ovan, uppdaterade kommissionen i den andra noteringen de tillgängliga uppgifterna för producenterna av vitplåtsprodukter i dessa länder, samt Malaysia och Thailand, och konstaterade att producenterna i Argentina, Malaysia och Turkiet var lönsamma 2023. Den thailändska producenten nådde i huvudsak break-even, med en vinst på mindre än 0,5 % av omsättningen, och detta ansågs inte vara en skälig vinstmarginal.

(152)

I den andra noteringen angavs således att kommissionen hade för avsikt att använda Malaysia som lämpligt representativt land, och att Perusahaan Sadur Timah Malaysia (PERSTIMA) Berhad (Perstima) i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(153)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av detta val.

(154)

Ingen berörd part föreslog något annat representativt land eller företag när det gäller källan till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Särskilda synpunkter inkom dock beträffande vissa produktionsfaktorer och beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka behandlas i detalj nedan.

(155)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen, eftersom den bestämmelsen förutsätter att det finns mer än ett lämpligt land.

(156)

Ovanstående analys visade att Malaysia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(157)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(158)

I den andra noteringen uppgav kommissionen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA-databasen för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda källor inom landet för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och energi (58).

(159)

I den andra noteringen underrättade kommissionen de berörda parterna om att vissa produktionsfaktorer, som rapporterats av de exporterande producenter i urvalet som lämnat fullständiga uppgifter, hade en försumbar inverkan på den totala produktionskostnaden. Till följd av detta grupperades dessa poster tillsammans under kategorin ”förbrukningsvaror”.

(160)

Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnad för råvaror som beräknats med användning av de fastställda icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(161)

Mot bakgrund av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som inhämtats under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och källor till dem skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för vitplåtsprodukter

(162)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror och insatsvaror levererade till fabriken för en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA på nationell tullnivå, med tillägg för importtullar och transportkostnader.

(163)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (61).

(164)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den dragit slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(165)

Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte skulle påverka priserna på råvaror och insatsvaror avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(166)

Efter offentliggörandet av den andra noteringen begärde Baosteel Group att kommissionen skulle ändra källan för följande referensvärden i stället för att använda importuppgifter från Malaysia:

(167)

Baosteel Group ansåg att priset per ton på järnmalmspelletar vid import till Malaysia var för högt jämfört med priset per ton på vitplåtsprodukter i Kina och noterade skillnaden i pris mellan de två underkoderna för järnmalmspelletar, nämligen ”hematit” och ”övriga”.

(168)

De uppgifter om inköp av järnmalmspelletar som Baosteel Group lämnade i sitt svar på frågeformuläret och som inhämtades under kontrollbesöket visade att klassificeringen av järnmalmspelletar enligt HS-nummer 2601 12 hade gjorts på ett korrekt sätt.

(169)

Importen av järnpelletar till Malaysia uppgick till betydande kvantiteter (över 300 000 ton) och kommissionen ansåg därför att ett referensvärde på grundval av importen till Malaysia var korrekt och representativt.

(170)

Kommissionen avslår därför Baosteel Groups begäran om att som referensvärde i stället utgå från ”blast furnace pellet”, eftersom företaget inte visade att detta index skulle vara mer lämpligt än importpriset till Malaysia.

(171)

Efter Baosteel Groups kommentar om referensvärdet för varmvalsat stål instämde kommissionen i Baosteel Groups bedömning att uppgifterna om importen till Malaysia kanske inte var representativa på grund av att enhetspriset för varmvalsat stål var lägre än importpriset per enhet för kallvalsat stål. Kommissionen beslutade att ersätta importpriset till Malaysia med uppgifter från Fastmarkets, med indexet ”Steel hot-rolled coil (Japan, Korea, Taiwan-origin), import, CFR Vietnam” som ett icke snedvridet internationellt referensvärde.

(172)

När det gäller kallvalsat stål fann kommissionen inga skäl till att det malaysiska importpriset inte skulle vara representativt. De alternativ som Baosteel Group föreslår omfattar dessutom ”Östasien” och kommissionen kunde inte bekräfta huruvida detta index omfattade priser på kallvalsat stål med ursprung i Kina och skulle kunna snedvridas av dessa priser.

(173)

Efter offentliggörandet av den andra noteringen begärde Baosteel Group att kommissionen skulle inkludera både kalksten och osläckt kalk som förbrukningsvaror för Baoshan Iron and Steel, i stället för att ange ett referensvärde för förbrukningen av dessa produktionsfaktorer i förhållande till referensvärdet malaysiska importpriser.

(174)

Kommissionen godtog denna begäran och både kalksten och osläckt kalk behandlades som förbrukningsvaror.

(175)

Som det anges i skäl 160 beräknade kommissionen förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnad för råvaror som beräknats med användning av de fastställda icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(176)

Egenproducerade produktionsfaktorer, som endast hade en försumbar betydelse för såväl de exporterande producenternas sammanlagda produktionskostnader som för produktkontrollnummernivån, kategoriserades också under förbrukningsvaror.

(177)

Efter utlämnandet av den andra noteringen omprövade kommissionen källan till referensvärdet för mangan och kolpulver. På grund av den begränsade importen av mangan till Malaysia och det faktum att importen av kolpulver inte angavs på detaljnivå i uppgifterna om importen till Malaysia, beslutade kommissionen att ersätta importpriset till Malaysia med ett icke snedvridet internationellt referensvärde. Kommissionen fann dessa referensvärden på Fastmarkets. För mangan var detta index ”Manganese 99.7% electrolytic manganese flake, in-whs Rotterdam, USD/tonne” och för kolpulver var detta indexet ”PCI low-vol, fob DBCT, USD/wmt”.

(178)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar.

(179)

I de fall transportkostnader förelåg uttryckte kommissionen den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för försörjningen av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa icke snedvridna transportkostnader.

(180)

Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvarukostnader och de rapporterade transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(181)

Kommissionen använde uppgifter från Malaysias statistikbyrå om lönerna inom tillverkningsindustrin i delsektorn ”24 – Stål- och metallframställning”, som publicerades i Monthly Manufacturing Statistics March 2024 (62). Kommissionen lade sedan till arbetsgivarnas arbetskraftskostnader för följande program:

(182)

Kommissionen använde den elprisstatistik som offentliggjorts av Tenaga Nasional Berhad, särskilt uppgifterna om elpriserna för industrin i förbrukningsintervallet ”Tariff E2 - Medium Voltage Peak/Off-Peak Industrial Tariff” för toppförbrukning i kWh (66).

(183)

Priset på naturgas för industrianvändare i Malaysia har offentliggjorts av Malaysias energikommission (Suruhanjaya Tenaga) fram till slutet av 2021 (67).

(184)

I den andra noteringen uppgav kommissionen att den hade för avsikt att använda naturgaspriserna från ett dokument på Suruhanjaya Tenagas webbplats där 2022 års naturgaspriser anges för fyra gasverk som ansvarar för den industriella gasförsörjningen via rörledningar i Västmalaysia och Sabah (68).

(185)

Denna metod användes i ett tidigare fall där Malaysia användes som representativt land. Kommissionen noterade dock att man i det fallet slutligen använde en annan metod, nämligen att använda de priser som offentliggjordes på Suruhanjaya Tenagas webbplats och sedan justera dem för inflation.

(186)

Efter ytterligare överväganden har kommissionen beslutat att använda samma metod och använda Världsbankens energiinflation (69) för att beräkna naturgaspriset för 2023.

(187)

Vattentaxan offentliggörs av den nationella kommissionen för vattentjänster (SPAN) på deras webbplats per delstat. Kommissionen använde den vattentaxa som togs ut i Johor för industriella användare (icke-privata leveranser) 2024 (70).

(188)

Kommissionen beräknade priset på kol och koksgas i Malaysia med hjälp av naturgaspriset och med beaktande av de berörda gasernas värmevärde.

(189)

Kommissionen beräknade priset på ånga i Malaysia med hjälp av den metod som föreslagits av det amerikanska energiministeriet (71), på grundval av kostnaden för kol som behövs för att producera ånga.

(190)

För denna beräkning använde kommissionen det pris på kol som offentliggjorts av Världsbanken.

(191)

I den andra noteringen uppgav kommissionen att den skulle använda kvoten mellan inköp av ”orörd” råvara och skrot, om det inte skulle finnas någon separat varukod för skrot åtskilt från den orörda råvaran. Kommissionen utvidgade denna kvotmetod till att även omfatta stålskrot som en biprodukt, såsom begärts i synpunkterna från Shougang Jingtang.

(192)

Kommissionen har därför använt denna kvotmetod för att beräkna referensvärdet för följande produktionsfaktorer:

(193)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(194)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst föreslog kommissionen i den andra noteringen att man skulle använda de finansiella uppgifterna för 2023 för den malaysiska producenten Perstima utifrån dennes offentliggjorda årsredovisningar.

(195)

Föreslagna försäljnings- och administrationskostnader och de andra allmänna kostnader samt föreslagen vinst redovisades i den andra noteringen. Kommissionen mottog synpunkter på beräkningen av båda dessa indikatorer från Baosteel Group.

(196)

Kommissionen höll med Baosteel Group om att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader bör bestå av enbart kostnader i samband med försäljning och allmän administration. Kommissionen höll också med om att Perstimas vinst huvudsakligen baserades på ”övriga intäkter” snarare än på försäljningsintäkter.

(197)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att Perstimas vinst inte kunde anses vara skälig och att en annan källa därför skulle behöva finnas för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(198)

Perstima konstaterades vara den enda producenten av vitplåtsprodukter i Malaysia, på grundval av uppgifterna i dess begäran till de malaysiska myndigheterna om en antidumpningsundersökning om import av vitplåtsprodukter från Kina, vilken inleddes den 14 augusti 2024 (72).

(199)

I enlighet med artikel 2.6a a sista stycket övervägde kommissionen sedan företag i andra övre medelinkomstländer som producerade samma allmänna produktkategori som den undersökta produkten, dvs. stålproduktion.

(200)

Kommissionen valde ett företag med lättillgängliga offentliga finansiella rapporter som visade en skälig nivå på försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler för den stålproducerande industrin, dvs. det malaysiska företaget Alliance Steel (M) Sdn. Bhd (73). Företaget var lönsamt under 2023 (vilket omfattar tre fjärdedelar av undersökningsperioden).

(201)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(202)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. De förbrukningssatser som tillhandahölls av de exporterande producenter som ingick i urvalet verifierades under kontrollbesöken. Kommissionen multiplicerade förbrukningssatserna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet.

(203)

För de exporterande producenter som ingick i urvalet och som importerade järnmalm från länder utan påstådda snedvridningar enligt artikel 2.6a använde kommissionen det icke snedvridna pris som de exporterande producenter som ingick i urvalet betalade, i stället för det referensvärde som fastställs enligt ovan från de malaysiska importpriserna.

(204)

Kommissionen tillämpade sedan de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som noterats för Alliance Steel (M) Sdn. BHD på produktionskostnaden. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 6,6 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpad på de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 8,1 %.

(205)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(206)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag som fungerade som importörer eller som handlare i ett tredjeland.

(207)

För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(208)

För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerade som importörer fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(209)

I detta fall justerades priserna för alla kostnader, som normalt skulle bäras av en importör, som uppstått för parter som var knutna till exportören och som var inblandade i försäljningen av den berörda produkten. De berörda kostnaderna innefattade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för de relevanta dotterföretag som var inblandade i försäljningen och en nominell vinst som normalt uppnås av en importör.

(210)

Kommissionen lade till 4,72 % för vinst, eftersom det var vinsten för en samarbetsvillig icke-närstående importör av vitplåtsprodukter i Europeiska unionen under undersökningsperioden.

(211)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset på grundval av priset fritt fabrik för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(212)

Det erinras om att kommissionen enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som hävdades och visades påverka priserna och prisjämförbarheten.

(213)

Såsom förklaras i skäl 201 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, som ansågs vara skäliga för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(214)

När det gäller kompenseringar justerades normalvärdet för att ta hänsyn till skillnaden i mervärdesskattebehandling mellan inhemsk försäljning av vitplåtsprodukter och export av dem. För export tas en skatt på 13 % ut som inte återbetalas via mervärdesskattesystemet, medan en producent vid inhemsk försäljning tar ut 13 % i moms från köparen och betalar den till de kinesiska myndigheterna. Kommissionen fann inga skäl att göra några andra justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar.

(215)

För att återföra exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport, försäkring, hantering och lastning samt förpackning.

(216)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisjämförbarheten: kreditkostnader och bankavgifter.

(217)

Shougang Jingtang sålde vitplåtsprodukter till den första oberoende kunden i unionen genom sitt närstående handelsföretag i Hongkong. Med tanke på att handelsföretaget agerade som en agent på provisionsbasis och ersattes i form av ett pålägg, ströks försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för företaget i Hongkong och den fiktiva vinsten på 4,72 % enligt skäl 210 som en justering enligt artikel 2.10 i.

(218)

För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(219)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(220)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen.

(221)

Denna marginal fastställdes på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet. På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 25,3 %.

(222)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja.

(223)

Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, på grundval av uppgifter från Eurostat.

(224)

Enligt kommissionen var graden av samarbetsvilja låg i detta fall, eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde omkring 61 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden.

(225)

Kommissionen erinrade om att tillkännagivandet (74) om inledande hade underrättat berörda parter om att underlåtenhet att samarbeta, eller endast delvis samarbeta, skulle kunna leda till att avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen, vilket skulle kunna leda till mindre gynnsamma resultat för dessa parter. Med tanke på att de berörda parterna tydligt varnats för konsekvenserna av bristande samarbetsvilja och att graden av samarbetsvilja i detta fall var särskilt låg, ansåg kommissionen det lämpligt att fastställa den övriga antidumpningstullen på grundval av en representativ försäljningsvolym från Shougang Jingtang till unionen under undersökningsperioden. Denna försäljning ansågs vara en lämplig proxyvariabel för dumpningsbeteendet hos företag som valde att inte samarbeta.

(226)

Den övriga dumpningsmarginalen fastställdes således till 62,6 %.

(227)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(228)

Den likadana produkten producerades av sex unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(229)

Unionens sammanlagda produktion under undersökningsperioden fastställdes till ca 2,1 miljoner ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, nämligen de kontrollerade svaren på frågeformuläret från klaganden och från de tre unionsproducenterna i urvalet. Såsom anges i skäl 28 svarade de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för mer än 80 % av den totala unionsproduktionen av den likadana produkten.

(230)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av klagandens svar på det makroekonomiska frågeformuläret, som, när så var möjligt, dubbelkontrollerades mot de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet och importen till unionen av den berörda produkten från tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(231)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (i ton)

(232)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(233)

Kommissionen konstaterade att en försumbar del av produktionen för de unionsproducenter som ingick i urvalet var avsedd för företagsintern användning. Såsom framgår av tabell 2 låg volymerna på den företagsinterna marknaden kvar på omkring 1 % av förbrukningen på den öppna marknaden under hela skadeundersökningsperioden och uppvisade en nedåtgående trend. Förbrukningen på den öppna marknaden utvecklades på samma sätt som den totala förbrukningen i unionen varje år under skadeundersökningsperioden.

(234)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte finns något behov av att göra åtskillnad mellan den företagsinterna och den öppna marknaden, eftersom en eventuell skillnad i beteende på den företagsinterna marknaden inte skulle vara relevant för skadeanalysen, med tanke på den företagsinterna marknadens försumbara andel av den totala förbrukningen i unionen.

(235)

Till skillnad från vissa andra marknader ledde covid-19-pandemin inte till att marknaden för vitplåtsprodukter minskade under nedstängningarna i unionen under perioden 2020–2021. Eftersom folk stannade hemma var efterfrågan på konserverade livsmedel stor, vilket ledde till en relativt stabil efterfrågan på vitplåtsprodukter under båda åren.

(236)

Mellan 2020 och 2022 fluktuerade således förbrukningen i unionen (inklusive på den öppna och den företagsinterna marknaden) något nedåt, för att sedan minska kraftigt med 19 procentenheter 2023 på grund av lageruttag och dålig grönsaksskörd i unionen, och med ytterligare 3 procentenheter under undersökningsperioden. Den totala förbrukningen minskade med 25 % mellan 2020 och undersökningsperioden.

(237)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden.

(238)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandelar

(239)

På grund av exceptionella omständigheter med nedstängningar i Kina och störningar i sjöfartshandeln 2021 minskade volymen import från Kina mellan 2020 och 2021 först med 20 %. Eftersom efterfrågan i unionen var fortsatt stark förlorade importen från Kina en viss marknadsandel det året.

(240)

Eftersom de exceptionella omständigheterna avtog 2022 började både volymerna och marknadsandelen för importen från Kina öka betydligt under 2022 och 2023, med en liten avmattning av trenden mellan 2023 och undersökningsperioden. Importen från Kina ökade totalt med 69 % under skadeundersökningsperioden, medan den kinesiska marknadsandelen ökade från 10,5 % 2022 till 23,5 % under undersökningsperioden, vilket visar en ökning med 125 % totalt sett.

(241)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av kontrollerade svar på frågeformuläret från de exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet och från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(242)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(243)

Importpriserna från Kina ökade till en topp på 89 % under 2022 jämfört med 2020 och minskade sedan igen till en sammanlagd ökning på 36 % under skadeundersökningsperioden.

(244)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(245)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på [15–25] % för importen från det berörda landet till unionsmarknaden under undersökningsperioden.

(246)

De kinesiska priserna låg under unionsindustrins produktionskostnader 2020 och 2023 och under undersökningsperioden. 2021 kännetecknades dessutom av historiskt höga kostnader för frakt, vilket tydde på att ett varupris som inte innefattar sjöfraktkostnader kan ha varit mycket lägre.

(247)

Dessa priser tvingade unionsproducenterna att sälja under sina produktionskostnader under alla år utom 2022. Anledningen är att de flesta kunder förhandlar om priserna på vitplåtsprodukter på årsbasis med unionsproducenterna (till skillnad från importen från Kina som vanligtvis sker som spotförsäljning), och under fjärde kvartalet 2021 var producenterna i en bättre position för att förhandla fram skäliga priser.

(248)

De unika omständigheterna 2021 orsakade nämligen osäkerhet på marknaden: eftersom en mindre mängd vitplåtsprodukter fanns tillgänglig från Kina och andra tredjeländers marknader på grund av störningar i den internationella handeln det året, samtidigt som efterfrågan på burkar var fortsatt stark, var användarna villiga att betala ett högre pris för att säkra leveranser från unionsproducenter 2022. Dessutom kunde unionsproducenterna, när produktionskostnaden också började stiga 2021, förhandla fram höga priser för 2022.

(249)

Så snart dessa gynnsamma marknadsvillkor upphörde att existera och importen från Kina började komma i större kvantiteter, kunde unionsproducenterna emellertid inte längre förhandla fram tillräckligt höga priser för att täcka sina produktionskostnader. De var i stället tvungna att sänka priserna både 2023 och under undersökningsperioden, trots att produktionskostnaderna fortfarande ökade 2023.

(250)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att de prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades 2020, 2023 och under undersökningsperioden, samt att det skedde en prisnedgång 2023 och under undersökningsperioden. Kommissionen ansåg därför inte att det var nödvändigt att, mot bakgrund av de extraordinärt höga sjöfraktkostnaderna under 2021, ytterligare undersöka huruvida prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades även under 2021.

(251)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(252)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaret på frågeformuläret som lämnades in av klaganden, som omfattade uppgifter avseende samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(253)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(254)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(255)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(256)

Unionsindustrins produktionsvolym ökade något mellan 2020 och 2021, men uppvisade en stadigt nedåtgående trend under återstoden av skadeundersökningsperioden. Produktionsvolymen minskade med 8 procentenheter från 2021 till 2022, minskade med ytterligare 15 procentenheter 2023 och minskade med ytterligare 2 procentenheter under undersökningsperioden. Produktionsvolymen minskade totalt med 34 % mellan 2020 och undersökningsperioden på grund av minskad försäljning.

(257)

Minskningen av produktionsvolymen påverkade kapacitetsutnyttjandet negativt, vilket minskade stegvis från 85 % 2020 till 57 % under undersökningsperioden, en minskning med 33 %.

(258)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(259)

Unionsindustrins försäljning förblev relativt konstant mellan 2020 och 2021 och minskade sedan stadigt under hela skadeundersökningsperioden, och minskade totalt med 36 %.

(260)

Unionsindustrins marknadsandel ökade med 5 procentenheter mellan 2020 och 2021, från 78 % till 83 %, och minskade sedan stadigt under återstoden av skadeundersökningsperioden och nådde 67 % under undersökningsperioden.

(261)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen, produktionen och försäljningen av den berörda produkten på unionsmarknaden. Under samma period ökade importen från Kina, vilket ledde till att dess marknadsandel mer än fördubblades på unionsmarknaden.

(262)

Såsom framgår av tabell 2 ovan minskade förbrukningen i unionen stadigt under 2021 och 2022, innan den sjönk betydligt under 2023 och minskade ytterligare under undersökningsperioden. Förbrukningen minskade med totalt 25 % under skadeundersökningsperioden, vilket tyder på en krympande marknad.

(263)

Såsom framgår av tabellerna 5 och 6 ovan uppvisar unionens produktions- och försäljningsvolymer också en allmänt minskande trend och minskade med 34 % respektive 36 % mellan 2020 och undersökningsperioden. Denna minskning var mycket mer uttalad än den 25-procentiga minskningen av förbrukningen i unionen under samma period. Unionsindustrins marknadsandel minskade också från 78 % till 66 % under skadeundersökningsperioden.

(264)

Samtidigt uppvisade importen från Kina en allmänt ökande trend i fråga om volymer och marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Importen från Kina ökade med 69 procentenheter och dess marknadsandel steg från 10,4 % till 23,4 % mellan 2020 och undersökningsperioden.

(265)

Ovanstående trender vände tillfälligt endast under 2021. På grund av exceptionella omständigheter i form av nedstängningar i Kina och störningar i sjöfarten minskade importen från Kina med 15 % och dess marknadsandel sjönk från 10,4 % till 8,7 % mellan 2020 och 2021. Samtidigt ökade unionsindustrins produktions- och försäljningsvolym, och dess marknadsandel ökade med 5 procentenheter.

(266)

Så snart den internationella handeln började normaliseras 2022 ökade dock både importen från Kina och dess marknadsandel betydligt, över 2020 års nivåer, och fortsatte att öka 2023, med en viss avmattning under undersökningsperioden.

(267)

Samtidigt föll unionsindustrins produktionsvolym, försäljningsvolym och marknadsandel under 2022 till nivåer under 2020 års nivåer och fortsatte att minska under 2023. På grund av en något krympande marknad under undersökningsperioden var marknadsandelen den enda av dessa tre indikatorer som förblev relativt stabil mellan 2023 och undersökningsperioden, medan både produktions- och försäljningsvolymerna minskade även under undersökningsperioden.

(268)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(269)

Antalet anställda minskade också konsekvent under skadeundersökningsperioden, med en liten fluktuation uppåt endast under 2022. Antalet anställda minskade med 6 procentenheter 2021 för att sedan öka med 3 procentenheter 2022. Det minskade sedan igen betydligt med 9 procentenheter 2023 och fortsatte att minska under undersökningsperioden. Totalt sett minskade antalet anställda med 23 %.

(270)

Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktion och sysselsättning, och ökade måttligt mellan 2020 och 2021 och minskade därefter fram till undersökningsperioden för att nå 86 % av produktiviteten 2020. Produktiviteten ökade under 2021, i linje med att unionsindustrins produktions- och försäljningsvolymer var som högst under det året under hela skadeundersökningsperioden.

(271)

Den minskade produktiviteten under de återstående åren kan också förklaras av att produktionsvolymen minskade mer än antalet anställda mellan 2022 och undersökningsperioden.

(272)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna för importen från det berörda landet.

(273)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(274)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(275)

Produktionskostnaderna i unionen började öka 2021 på grund av de ökade råvarukostnader för bland annat järnmalm och kokskol. Ökade energipriser och ytterligare ökade råvarukostnader höjde produktionskostnaden betydligt, med 67 procentenheter 2022 och med ytterligare 5 procentenheter 2023, och den minskade endast under undersökningsperioden med 8 procentenheter. Produktionskostnaden ökade totalt med 64 % mellan 2020 och undersökningsperioden.

(276)

Det genomsnittliga försäljningspriset i unionen ökade mellan 2020 och 2022 och började sjunka 2023 och under undersökningsperioden. Överlag ökade försäljningspriserna med 64 % mellan 2020 och undersökningsperioden.

(277)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser låg kvar under de genomsnittliga produktionskostnaderna under alla år utom 2022. Såsom redan förklarats i skälen 246–250 pressade den dumpade importen från Kina ned unionsindustrins priser 2020 och förhindrade prisökningar och vållade en prisnedgång under 2023 och undersökningsperioden, vilket fick unionsindustrin att sälja med förlust.

(278)

Såsom redan förklarats i skälen 247 och 248 kunde unionsproducenterna, eftersom kunderna vanligtvis förhandlar om priser med unionsindustrin på årsbasis och på grund av osäkerheten på marknaden under 2021, förhandla fram höga priser under 2022, vilket gjorde det möjligt för dem att sälja med vinst.

(279)

Så snart det internationella handelsflödet normaliserades var unionsproducenterna emellertid tvungna att sänka sina priser igen.

(280)

Unionsproducenternas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(281)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsanställd ökade med 17 procentenheter 2021 och med ytterligare 11 procentenheter 2022, för att sedan minska med 16 procentenheter 2023 och öka med ytterligare 7 procentenheter under undersökningsperioden. Totalt sett ökade arbetskraftskostnaderna med 19 % under skadeundersökningsperioden.

(282)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(283)

Trots fallande produktionsnivåer under skadeundersökningsperioden förblev de absoluta lagernivåerna relativt stabila under hela skadeundersökningsperioden och nådde 2023 en lägsta nivå på 85 % av 2020 års utgående lager.

(284)

Efter en inledande stagnation mellan 2020 och 2021 ökade lagernivåerna i procent av produktionen stadigt under återstoden av skadeundersökningsperioden och ökade med 38 % fram till undersökningsperioden.

(285)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(286)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten var negativ under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2022 då vinsten nådde 5,4 %.

(287)

Unionsindustrins förluster under 2021 berodde på särskilda marknadsförhållanden under det året. Såsom anges i skälen 247 och 301 fastställs priserna mellan unionsproducenterna av vitplåtsprodukter och deras kunder vanligtvis för ett kalenderår, med litet utrymme för prisjusteringar. Unionsproducenternas priser för 2021 fastställdes på grundval av 2020 års kostnader, medan produktionskostnaden ökade avsevärt under 2021. Unionsindustrin tvingades därför sälja sina produkter under produktionskostnaden samtidigt som försäljningsvolymerna låg kvar och till och med ökade något, vilket ledde till betydande förluster det året.

(288)

Efter förlusterna till följd av låga priser och stigande produktionskostnader 2021 förhandlade unionsindustrin fram 70 % högre priser för 2022 för att återspegla den betydande ökningen av produktionskostnaderna. Såsom redan förklarats i skälen 247–249 samt 277 och 278 ovan var 2022 det enda året då unionsindustrin lyckades sälja vitplåtsprodukter till priser över sina produktionskostnader, på grund av det gynnsamma läge som den befann sig i när den förhandlade om priserna för det året i slutet av 2021. Detta ledde naturligtvis till en positiv lönsamhet.

(289)

Utvecklingen av nettokassaflödet följde i stort sett vinstutvecklingen, men var dock positiv 2023 och under undersökningsperioden på grund av exportförsäljning och förändringar i lagervärderingen under dessa år.

(290)

Investeringarna, även om de minskade 2021, mer än fördubblades 2022 och ökade med ytterligare 72 procentenheter 2023, för att sedan minska något under undersökningsperioden.

(291)

Den största andelen av dessa investeringar kan dock hänföras till en stor underhållsinvestering som blott en unionsproducent gjorde för regelbundet underhåll av en av sina masugnar. Detta projekt kunde inte rimligen skjutas upp eftersom en sådan större översyn måste göras med jämna mellanrum för att säkerställa funktionen hos en masugn och därmed är nödvändig för att upprätthålla driften av hela företaget. Dessutom genomfördes flera investeringar i efterlevnad av miljölagstiftningen under denna period, vilket ytterligare höjde investeringssiffrorna.

(292)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten förblev negativ på en tämligen oförändrad nivå under hela perioden, med ett märkbart negativt och positivt undantag under 2021 respektive 2022, vilket i stort sett följde trenden för försäljningens lönsamhet.

(293)

De huvudsakliga skadeindikatorerna visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. När det gäller försäljning, lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet förbättrades unionsindustrins situation tillfälligt 2022, men minskade igen från och med 2023. Lönsamheten förblev negativ under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för den tillfälliga ökningen till 5,4 % 2022, på grund av exceptionella omständigheter på marknaden efter covid-19-pandemin. Såsom förklaras i skälen 287 och 301 berodde den minskade lönsamheten under 2021 på särskilda omständigheter, nämligen en oväntad ökning av flera delar av produktionskostnaderna medan unionsproducenterna inte kunde höja sina priser tillräckligt på grund av arten av de avtal som de har med sina kunder.

(294)

Investeringarna föreföll vara den enda indikatorn som uppvisade positiva tendenser. Dock var de ökade investeringarna, som nämnts ovan, inte ett tecken på att unionsindustrin var i gott skick, utan de berodde snarare på nödvändigt underhåll och åtgärder för att efterleva miljölagstiftningen.

(295)

Alla övriga skadeindikatorer visade en nedåtgående trend. Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 34 %, i linje med försäljningen i unionen, som minskade med 36 % mellan 2020 och undersökningsperioden. Denna minskning var större än minskningen av förbrukningen i unionen, i och med att förbrukningen minskade med 25 % under samma period. Därmed minskade unionsindustrins marknadsandel från 78 % under 2020 till 66 % under undersökningsperioden.

(296)

Samtidigt ökade importen från Kina med 69 % under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen av importen skedde 2023, vid den tidpunkt då efterfrågan minskade som mest, vilket ledde till en ökning av den kinesiska marknadsandelen från 10,4 % 2020 till 23,4 % under undersökningsperioden.

(297)

En viss förlust av försäljningsvolymer kunde ha förväntats i samband med en krympande marknad. Minskningen av unionsindustrins försäljning var dock mycket mer uttalad än minskningen av efterfrågan i unionen, medan importvolymerna från Kina ökade trots att efterfrågan minskade. Följaktligen var utvecklingen av marknadsandelarna nästan helt omvänd mellan unionsindustrins försäljning och importen från Kina, vilket visade på en tydlig volymskada.

(298)

Unionsindustrin noterade en betydande ökning av produktionskostnaderna, som steg med 65 % under skadeundersökningsperioden. Kostnadsökningarna berodde främst på högre kostnader för de huvudsakliga råvarorna och energi. Unionsindustrin ökade sina försäljningspriser tillräckligt för att kompensera för denna stora kostnadsökning (en ökning på 64 % mellan 2020 och undersökningsperioden).

(299)

Unionsindustrin gick med förlust under nästan hela den berörda perioden, med ett enda undantag 2022. Dess totala lönsamhet minskade dock under skadeundersökningsperioden från –4,6 % 2020 till –7,6 % under undersökningsperioden, med en exceptionell minskning under 2021 följd av en exceptionell ökning under 2022, såsom beskrivs i skälen 287–288.

(300)

Dessa nedåtgående trender vände tillfälligt under 2021 och 2022, eftersom covid-19-pandemin påverkade marknaden. När människor stannade hemma 2021 var efterfrågan på konserverade livsmedel stark, vilket ledde till en stabil efterfrågan på vitplåtsprodukter. Samtidigt minskade importen från Kina med 20 % under 2021, sannolikt på grund av störningar i sjötransporterna och strikta nedstängningar i Kina, vilket fick användarna att i större utsträckning vända sig till leverantörer i EU. Unionsindustrins försäljningsvolym ökade således något och dess marknadsandel ökade med 5 procentenheter det året.

(301)

Såsom förklaras ovan, eftersom unionsproducenternas priser vanligtvis förhandlas på årsbasis i slutet av det föregående året, kunde unionsindustrin således inte i tillräcklig utsträckning dra nytta av en sådan ökning av försäljningsvolymerna under 2021, eftersom de var låsta till priser som förhandlats fram under 2020.

(302)

Med tanke på de ovan beskrivna osäkerheter på marknaden som uppstod under 2021 var användarna tvärtom vid förhandlingarna om 2022 års avtal villiga att betala högre priser för att säkra en stabil leverans. När produktionskostnaden dessutom började stiga 2021 kunde unionsproducenterna förhandla fram höga priser för 2022. Unionsindustrin kunde således uppnå ett högt kassaflöde och en positiv lönsamhet det året.

(303)

Så snart de internationella handelsflödena började normaliseras började dock alla dessa indikatorer att ånyo försämras, i det att unionsindustrin började förlora marknadsandelar och tvingades sänka sina priser både 2023 och under undersökningsperioden, trots stigande produktionskostnader.

(304)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(305)

Kommissionen ansåg därför inte att det var nödvändigt att i detta skede undersöka påståendena om risken för skada.

(306)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: minskad förbrukning, import från tredjeländer och unionsindustrins exportresultat.

(307)

Såsom framgår av tabell 1 ovan minskade förbrukningen i unionen stadigt under 2021 och 2022, innan den sjönk betydligt under 2023 och minskade ytterligare under undersökningsperioden. Förbrukningen minskade med totalt 25 % under skadeundersökningsperioden, vilket tyder på en krympande marknad.

(308)

Såsom framgår av tabellerna 5 och 6 ovan uppvisar unionens produktions- och försäljningsvolymer också en allmänt fallande trend och minskade med 34 % respektive 36 % mellan 2020 och undersökningsperioden. Denna minskning var mycket mer uttalad än den 25-procentiga minskningen av förbrukningen i unionen under samma period. Unionsindustrins marknadsandel minskade också från 78 % till 66 % under skadeundersökningsperioden.

(309)

Samtidigt uppvisade importen från Kina en allmänt ökande trend i fråga om volymer och marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Volymen av importen från Kina ökade således i absoluta tal med 69 % och dess marknadsandel ökade från 10,4 % till 23,4 % (dvs. med 125 %) mellan 2020 och undersökningsperioden.

(310)

Ovanstående trender vände tillfälligt endast under 2021. På grund av exceptionella omständigheter i form av nedstängningar i Kina och störningar i sjöfarten minskade importen från Kina med 15 % och dess marknadsandel sjönk från 10,4 % till 8,7 % mellan 2020 och 2021. Samtidigt ökade unionsindustrins produktions- och försäljningsvolym, och dess marknadsandel ökade med 5 procentenheter. På grund av de låga årliga försäljningspriser som fastställts för 2021 och till följd av de ökade produktionskostnaderna var unionsindustrin emellertid, såsom förklaras i skäl 287, tvungen att sälja till priser som understeg dess produktionskostnad och ådrog sig därför betydande förluster under det året.

(311)

Så snart den internationella handeln började normaliseras 2022 ökade dock både importen från Kina och dess marknadsandel betydligt, över 2020 års nivåer, och fortsatte att öka 2023, med en viss avmattning under undersökningsperioden.

(312)

Samtidigt föll unionsindustrins produktionsvolym, försäljningsvolym och marknadsandel till nivåer under 2020 års nivåer och fortsatte att minska under 2023 och undersökningsperioden. På grund av en något krympande marknad var unionsindustrins marknadsandel den enda av dessa tre indikatorer som förblev relativt stabil mellan 2023 och undersökningsperioden.

(313)

CISA och Steelforce hävdade att den dumpade importen från Kina inte kunde ha vållat någon skada. CISA gjorde gällande att volymerna för importen från Kina inte har något samband med utvecklingen av skadeindikatorerna, medan Steelforce hävdade att även om den importen vann marknadsandelar så skedde detta på bekostnad av andra länders marknadsandelar.

(314)

CISA hävdade vidare att de kinesiska priserna inte kunde ha vållat skada eftersom de följde marknadsutvecklingen. Steelforce tillade att unionsindustrins priser var lägre än de kinesiska 2021 och i stort sett oförändrade 2022, vilket tyder på att unionsproducenterna kunde föra sin egen prispolitik. Steelforce anförde dessutom att om det verkligen hade varit ekonomiskt mera vettigt kunde unionsproducenterna ha bytt från årliga kontrakt till spotförsäljning, vilket skulle ha säkerställt att de kunde sälja sina produkter med vinst.

(315)

Som det sammanfattas i skälen 307–312 är utvecklingen av volymer och marknadsandelar för importen från Kina och unionsindustrins försäljning och marknadsandelar nästan helt omvänd. I motsats till CISA:s påståenden visar detta en tydlig korrelation mellan utvecklingen av försäljningsvolymer och skadeindikatorerna.

(316)

När det gäller priser var priserna på importen från Kina visserligen högre än unionens priser under 2021 och ungefär desamma under 2022, men detta berodde på ovannämnda exceptionella omständigheter och att unionsproducenterna var inlåsta i årliga avtal med de flesta av kunderna.

(317)

Som det förklaras i bland annat skälen 239, 246, 265 och 310 minskade importvolymen till unionen under 2021 till följd av störningar i sjötransporterna och strikta nedstängningar i Kina, och landningspriserna steg till synes över unionsproducenternas försäljningspriser. Eftersom unionsproducenterna var låsta till priser som fastställts genom långfristiga avtal framförhandlade i slutet av 2020 kunde de dock inte dra tillräcklig nytta av sådana gynnsamma villkor för att höja sina försäljningspriser. Samtidigt började produktionskostnaderna stiga betydligt under 2021, vilket förvärrade unionsindustrins förluster det året.

(318)

Såsom förklaras i skäl 288 gav störningar på marknaden under 2021 och årligen förhandlade avtal å andra sidan unionsproducenterna en gynnsam ställning gentemot sina kunder när de förhandlade om priserna för 2022 – på grund av osäkerheterna 2021 var användarna angelägna om att trygga en tillräcklig försörjning under 2022. Detta gjorde det möjligt för unionsindustrin att höja priserna och bli lönsam under 2022 för enda gången under den berörda perioden.

(319)

Såsom förklaras i skälen 244 och 245 fastställdes dessutom ett betydande prisunderskridande per enskild produkttyp. Dessutom utvecklades de kinesiska priserna och fick de effekter som beskrivs i skälen 246–250, och kommissionen drog slutsatsen att de kinesiska importpriserna förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum under 2020, 2023 och undersökningsperioden och att dessa importpriser orsakade en prisnedgång under 2023 och undersökningsperioden.

(320)

Detta motstrids inte ens, vilket hävdas av CISA, om de kinesiska priserna hade utvecklats på samma sätt som priserna från andra tredje marknader eller unionsindustrins priser. De kinesiska priserna var lägre än nästan alla övriga tredjeländers importpriser under nästan alla år under skadeundersökningsperioden, med undantag för Indien (se tabell 12 nedan). Dessutom hade importen från Kina den överlägset största marknadsandelen av all import, och de fem näst största importländerna hade var för sig en marknadsandel på mellan 0,7 % och 3,2 % varje år under skadeundersökningsperioden. Importen från Kina utövade således tydligt den största inverkan på prissättningen på marknaden.

(321)

Slutligen påpekade kommissionen att om unionsproducenterna, såsom Steelforce hävdade, hade kunnat följa sin egen prispolitik och/eller övergå till spotförsäljning vilket skulle gett lönsamhet under alla år, skulle de utan tvekan ha gjort det. Ingen bevisning lades fram för att unionsindustrin avsiktligt skulle ha vållat sig själv skada.

(322)

Som klaganden förklarade är i stället de årligen förhandlade priserna för vitplåtsprodukter en marknadsnorm som tvingats fram av den sista delen av leveranskedjan. Stora detaljhandlare kräver årligen förhandlade priser från sina leverantörer av konserverade livsmedel, som i sin tur kräver samma sak av sina burkleverantörer. Burkproducenterna, som är de huvudsakliga användarna av vitplåtsprodukter, kräver därför samma sak av unionsindustrin för att garantera en stabil försörjningskälla.

(323)

Efterfrågan på vitplåtsprodukter påverkades särskilt av covid-19-pandemin. Under nedstängningarna 2020 och 2021 konsumerade och lagrade människor konserverade livsmedel i större utsträckning. Efterfrågan på konservburkar, och följaktligen på vitplåtsprodukter, förblev således relativt stabil under dessa år och 2022, med viss fluktuation nedåt.

(324)

I slutet av denna period minskade förbrukningen i unionen kraftigt, dvs. med 19 procentenheter 2023 och med ytterligare 3 procentenheter under undersökningsperioden. Den kraftiga nedgången under 2023 kan tillskrivas uttag av lager från tidigare år och en dålig grönsaksskörd i Europa under 2022. Förbrukningen minskade totalt med 25 % mellan 2020 och undersökningsperioden.

(325)

CISA och Steelforce hävdade att skadan främst orsakades av en sådan marknadsnedgång.

(326)

Kommissionen noterade dock att även om efterfrågan i unionen minskade, kan detta inte förklara förlusten av försäljningsvolymer och lönsamhet för unionsindustrin under 2023 och undersökningsperioden.

(327)

Såsom redan har förklarats ovan minskade unionsindustrins försäljningsvolymer med 36 %, vilket var nästan 50 % mer än minskningen av förbrukningen, medan volymerna för importen från Kina fortsatte att öka, trots att marknaden krympte.

(328)

Dessutom noterades denna import till unionen till priser som underskred, höll nere och pressade ned unionsindustrins priser.

(329)

Kommissionen drog därför slutsatsen att även på en krympande marknad där unionsindustrin skulle ha förlorat vissa försäljningsvolymer, var importen från Kina fortfarande den viktigaste skadevållande faktorn.

(330)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(331)

Såsom framgår av tabell 12 ovan var importen från övriga tredjeländer (utom Kina) historiskt sett låg. Sammanlagt hade denna import en marknadsandel på 12 % 2020, som minskade till 10 % under undersökningsperioden, eftersom importvolymen från dessa länder minskade med 37 % under den perioden. Kina är den överlägset största importören till unionen, medan de fem näst största importörerna var för sig hade en marknadsandel på mellan 0,7 % och 3,2 % under skadeundersökningsperioden.

(332)

Importpriserna från övriga tredjeländer var högre än unionsindustrins priser 2020 och 2021 och låg på samma nivå 2022. De var 7 % lägre än unionsindustrins priser 2023 och 10 % lägre under undersökningsperioden.

(333)

Volymen och marknadsandelen för denna import har dock varit låg och minskade dessutom betydligt mellan 2020 och undersökningsperioden. Den importen kan därför inte på långa vägar ha haft en lika betydande inverkan på unionsindustrin som importen från Kina, som ökade betydligt i både volym och marknadsandel.

(334)

Det anmärkningsvärda undantaget från detta är importen från Indien, som ökade med 4 000 ton mellan 2020 och undersökningsperioden och nådde en total marknadsandel på 0,6 % under den perioden, och som såldes till unionen till priser som var lägre än priserna på importen från Kina under alla år utom 2021.

(335)

Eftersom den totala efterfrågan i unionen under undersökningsperioden låg på över 2 miljoner ton, ansåg kommissionen emellertid att den eventuella inverkan som en sådan ökning av importen från Indien kunde ha haft på unionsmarknaden var försumbar och inte kunde ha vållat unionsindustrin skada, även om priserna var lägre än unionsindustrins priser.

(336)

Dessutom var priserna på importen från Kina i genomsnitt 14 % lägre än unionsindustrins priser 2023 och 19 % lägre under undersökningsperioden. Vi drog därför slutsatsen att importen från tredjeländer inte kunde ha vållat unionsindustrin skada.

(337)

Exportvolymen för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(338)

Unionsindustrins exportvolym utvecklades på samma sätt som dess försäljning till unionen: den minskade gradvis mellan 2020 och undersökningsperioden, och särskilt utan den uppgång som observerades på unionsmarknaden 2022, vilket ytterligare stärker slutsatsen att detta var ett exceptionellt år på unionsmarknaden.

(339)

Denna minskning av exportvolymerna uppgick dock bara till 24 % mellan 2020 och undersökningsperioden, medan försäljningen på unionsmarknaden minskade med 36 % under samma period.

(340)

Det genomsnittliga exportpriset ökade fram till 2022, då det mer än fördubblades jämfört med 2020. Från och med 2022 började exportpriserna minska men låg kvar på 75 % över 2020 års priser under undersökningsperioden.

(341)

Vidare var exportpriserna något lägre än försäljningspriserna i unionen 2020 och 2021, men högre 2022, 2023 och under undersökningsperioden.

(342)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte var orsaken till den skada som lidits.

(343)

CISA och Steelforce hävdade att skadan för unionsindustrin var självförvållad: produktionskostnaderna ökade men ändå ökade unionsindustrin sina investeringar betydligt.

(344)

För det första klargjorde kommissionen i detta avseende att den globala ökningen av produktionskostnaderna, särskilt när det gäller råvaror och energi, påverkade alla marknadsaktörer i en liknande utsträckning, vilket visas av det faktum att priserna på importen från alla andra tredjeländer, inbegripet Kina, ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden. En sådan kostnadsökning var följaktligen inte en faktor som var unik för blott unionsindustrin.

(345)

Samtidigt lade vare sig CISA, Steelforce eller någon annan berörd part fram någon bevisning som skulle tyda på att andra marknadsaktörer, såsom kinesiska exporterande producenter, skulle ha påverkats på ett annat sätt.

(346)

Såsom förklaras i skälen 291 och 294 var unionsindustrins investeringar under skadeundersökningsperioden nödvändiga för att uppfylla miljönormer eller för att upprätthålla befintlig kapacitet genom nödvändiga reparationer och byten.

(347)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de stigande produktionskostnaderna inte bidrog till den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden. På samma sätt kan investeringar som krävs enligt lag eller som är nödvändiga för att upprätthålla en säker produktion inte anses ha bidragit till skadan för unionsindustrin.

(348)

Såsom förklaras i skäl 317 baserades unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden vanligtvis på årliga avtal med kunder, där priserna fastställs för påföljande år och justeringar kan ske endast i undantagsfall. Detta innebär att priserna inte kan följa kortsiktiga kostnadsvariationer som sker under ett visst år. Unionsindustrin behöver därför viss tid för att anpassa sina priser till ändrade marknadsvillkor. Under hela 2021 var den i själva verket tvungen att erbjuda priser som förhandlats fram under det fjärde kvartalet 2020, medan produktionskostnaderna ökade med 15 % mellan 2020 och 2021. Såsom förklaras i skäl 318 medförde dock störningar på marknaden under 2021 och den därav följande minskningen av importen från Kina till låga priser att unionsproducenterna kunde förhandla fram betydligt högre priser för 2022, som återspeglade deras ökade produktionskostnader, och kunde återfå sin lönsamhet.

(349)

Eftersläpningen i tid mellan ökningen av råvarukostnader och höjningen av försäljningspriser på grund av de ettåriga avtalen förefaller därför inte ha hindrat unionsindustrin från att anpassa sina försäljningspriser till de ökande produktionskostnaderna under skadeundersökningsperioden. Som en följd av detta drog kommissionen den preliminära slutsatsen att fastställandet av försäljningspriser i ettåriga avtal inte hade mildrat orsakssambandet mellan den dumpade importen och den konstaterade skadan.

(350)

På en krympande marknad, och efter det att unionsmarknaden tillfälligt skyddats mot import från Kina 2021, ökade importen från Kina i volym och vann marknadsandelar under 2022, 2023 och undersökningsperioden, till förfång för unionsindustrins försäljningsvolymer och marknadsandelar, som minskade i samma takt.

(351)

Denna import från Kina till unionen skedde till priser som underskred unionens priser, vilket förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum och vållade en prisnedgång. Det enda undantaget till detta var år 2022, då unionsindustrin, till följd av osäkerheterna på marknaden året innan, kunde uppnå priser som var tillräckligt höga för att täcka dess produktionskostnader. Den dumpade importen från Kina minskade lönsamheten för unionsindustrin, som redan gick med förlust i början av skadeundersökningsperioden.

(352)

Inga andra faktorer konstaterades vålla unionsindustrin sådan skada.

(353)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Inverkan av minskad förbrukning, import från övriga tredjeländer och unionsindustrins exportresultat på unionsindustrins negativa utveckling i form av minskade försäljningsvolymer och priser och sjunkande lönsamhet var begränsad, om ens befintlig.

(354)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan bestod främst av förlust av marknadsandelar, prisunderskridande, förhindrande av prisökningar som annars skulle ha ägt rum, prisnedgång och sjunkande lönsamhet.

(355)

I det aktuella ärendet hävdade klaganden att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen när det gäller varmvalsat stål. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal.

(356)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(357)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(358)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. Eftersom inte alla unionsproducenter som ingick i urvalet kunde lämna tillförlitliga uppgifter som visade lönsamheten vid försäljning till icke-närstående kunder i unionen före ökningen av importen från det berörda landet, fastställde kommissionen i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen vinstmålet för fastställande av ett icke-skadevållande pris till 6 %.

(359)

På grundval av detta beräknades det icke-skadevållande priset genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 6 % tillämpades på produktionskostnaden under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(360)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den bevisning som lagts fram av de unionsproducenter som ingick i urvalet fastställde kommissionen en extra kostnad för varje unionsproducent, från vilken den drog av den faktiska kostnaden för efterlevnaden av sådana konventioner under undersökningsperioden för respektive producent, vilket ledde till ett resultat på [0–70] euro/ton. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 359.

(361)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett slutligt målpris per enhet på 1 323–1 821 euro/ton för den likadana produkten från unionsindustrin, genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet (se skäl 358) på produktionskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden för respektive produkttyp och sedan lägga till justeringarna i enlighet med artikel 7.2d.

(362)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(363)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 220–227).

(364)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(365)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(366)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(367)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(368)

Unionsindustrin består av fyra producenter vars försäljning och marknadsandelar försämrades avsevärt under andra hälften av skadeundersökningsperioden, med en efterföljande negativ inverkan på dess lönsamhet, lagernivåer och sysselsättning. Kommissionen drog i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada till följd av den dumpade importen från det berörda landet.

(369)

Om provisoriska åtgärder inte införs är det sannolikt att förlorade marknadsandelar och ackumulerade förluster till följd av prispressen från den dumpade importen kommer att tvinga unionsindustrin att upphöra med sin produktion av vitplåtsprodukter. Efter införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder förväntas dock unionsindustrins försäljningsvolymer och priser på unionsmarknaden öka, vilket kommer att förbättra lönsamheten och andra finansiella indikatorer för denna industri och förhindra nedläggning av produktionsanläggningar.

(370)

Kommissionen drog därför slutsatsen att provisoriska antidumpningsåtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(371)

En importör, Steelforce, besvarade frågeformuläret, och dess svar kontrollerades. Kommissionens avdelningar höll också en utfrågning med Steelforce där företaget närmade utvecklade sin ståndpunkt.

(372)

Steelforce sysselsätter omkring [50–70] personer och stod för en stor del av den totala importen från Kina under undersökningsperioden. Importören hävdade att införandet av tullar skulle strida mot unionens intresse. Eftersom de flesta av Steelforces argument till stöd för detta påstående rörde den inverkan som tullarna skulle ha på användarna, analyseras dessa synpunkter tillsammans med användarnas synpunkter i avsnitt 7.3 nedan.

(373)

Vid bedömningen av tullarnas inverkan på denna importör noterade kommissionen att Steelforce visserligen importerade en betydande andel av den totala importen från Kina till unionen, men att företaget också importerade många andra produkter. Återförsäljningen av vitplåtsprodukter utgjorde i själva verket endast en relativt liten del av företagets totala omsättning.

(374)

Med hänsyn till att företaget under undersökningsperioden var lönsamt inom alla delar av sin verksamhet och att det hade en betydande andel av marknaden för import av vitplåtsprodukter, samtidigt som en majoritet av dess verksamhet inte rörde vitplåtsprodukter, drog kommissionen slutsatsen att denna importör inte skulle komma att påverkas negativt av tullarna i någon större utsträckning.

(375)

Med hänsyn till att inga andra importörer eller handlare gav sig till känna och motsatte sig tullarna, drog kommissionen slutsatsen att tullarna sannolikt inte kommer att ha någon betydande negativ inverkan på situationen för importörer och handlare i unionen.

(376)

Två användare besvarade frågeformuläret, Massilly Holding S.A.S (Massilly) och Trivium Packaging B.V. (Trivium). Massilly och en annan användare, Pirlo Holding GmbH (Pirlo), lämnade också synpunkter mot införandet av tullar, liksom en användarorganisation, Metal Packaging Europe (MPE).

(377)

Massilly, Pirlo och MPE hävdade alla att införandet av tullar skulle strida mot unionens intresse, eftersom det skulle få allvarliga negativa konsekvenser för användares verksamheter. Steelforce gjorde liknande påståenden, särskilt mot bakgrund av det skydd som sektorn för vitplåtsprodukter redan åtnjuter genom skyddsåtgärder.

(378)

Steelforce och MPE hävdade vidare att produktionskapaciteten i unionen är otillräcklig och att import därför är nödvändig för att garantera stabila leveranser, eftersom användarna i unionen redan möts av betydande förseningar i leveranserna från unionsproducenterna. Eftersom efterfrågan på vitplåtsprodukter är stor globalt är dessutom den outnyttjade kapaciteten för export till unionen begränsad och skyddas under alla omständigheter av skyddsåtgärderna.

(379)

MPE, Steelforce, Pirlo och Massilly hävdade vidare att antidumpningstullar skulle drabba lönsamheten för producenter av metallburkar, eftersom deras huvudmarknad (industrin för förpackade livsmedel och dryckesindustrin) är extremt priskänslig och dessa aktörer inte kan föra vidare prisökningarna till sina kunder i senare led. En eventuell prisökning skulle dessutom skada deras konkurrenskraft gentemot producenterna av andra typer av förpackningar, särskilt plast och Tetra Pak.

(380)

Steelforce och Massilly hävdade att detta dessutom skulle vara skadligt för unionens miljöpolitik eftersom stålburkar har mycket högre återvinningsbarhet än andra typer av förpackningar.

(381)

Steelforce och CISA hävdade vidare att antidumpningstullar skulle skada hela leveranskedjan, särskilt industrin för konserverade livsmedel, och påskynda att investeringar sker i tredjeländer i stället för i unionen. Eftersom importen av produkter i senare led (tomma burkar) eller färdiga produkter (burkar fyllda med livsmedel/drycker) till unionen ökar, kommer antidumpningstullar på vitplåtsprodukter säkerligen att bidra till sådana investeringstrender.

(382)

När det gäller de skyddsåtgärder som nämns i skäl 244 och de berörda parternas påståenden i detta avseende som sammanfattas i skälen 363 och 378 noterade kommissionen att skyddsåtgärder inte har som syfte och inte kan skydda mot dumpad import. Såsom nämns i skäl 244 tog kommissionen hänsyn till de tullar som betalats för de kvantiteter av den undersökta produkten som importerades utöver de tullfria tullkvoter som fastställts genom skyddsåtgärderna, och konstaterade att prisunderskridandemarginalen fortfarande var betydande, mellan [15–25] %.

(383)

När det gäller tillgänglig kapacitet överträffade unionsindustrins kapacitet den totala efterfrågan på vitplåtsprodukter i unionen med nästan en miljon ton, även under det år då efterfrågan var som störst, dvs. 2020. Dessutom har import från flera tredjeländer genomgående skett till unionsmarknaden. Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte finns någon risk för brist på utbud.

(384)

När det gäller tullarnas inverkan på användarna framgick det av frågeformulärssvaren från Trivium och Massilly att vitplåtsprodukter utgör omkring [35–55] % av deras totala produktionskostnader, medan de köper en relativt liten andel av sina vitplåtsprodukter från Kina.

(385)

Både Massilly och Trivium var lönsamma 2023, och Trivium behöll liknande lönsamhetsnivåer under undersökningsperioden, medan Massilly inte lämnade några lönsamhetssiffror för undersökningsperioden.

(386)

På grundval av tillgängliga, ej kontrollerade uppgifter uppskattade kommissionen att även med en tull på 50 % på de kinesiska vitplåtsprodukter som dessa användare köper skulle, allt annat lika, de totala produktionskostnaderna för dessa två användare i det segment av verksamheten som använder vitplåtsprodukter öka med mindre än 2 %.

(387)

Kommissionen drog därför slutsatsen att dessa användare, även om de inte kunde överföra en del av kostnadsökningen på sina kunder, ändå skulle förbli lönsamma och att tullarnas inverkan på dem skulle vara försumbar.

(388)

Påståendena om ökad konkurrens från utlandet i senare led i förädlingskedjan och övergång till andra material inom förpackningsindustrin till följd av antidumpningstullarna underbyggdes inte med någon heltäckande bevisning. Kommissionen kunde därför inte kontrollera att dessa påståenden var sanningsenliga eller kvantifiera hur allvarlig denna inverkan skulle kunna vara.

(389)

På samma sätt kunde kommissionen inte uppskatta i vilken utsträckning tullarna skulle påverka unionens miljöpolitik negativt.

(390)

Kommissionen drog därför slutsatsen att användarna inte skulle påverkas negativt av införandet av tullar i väsentlig utsträckning.

(391)

Såsom framgår ovan befinner sig unionens industri för vitplåtsprodukter i ett prekärt läge, eftersom den har gått med förlust under större delen av skadeundersökningsperioden. Kommissionen noterade i detta avseende att den samarbetsvilliga importören och båda de användare som besvarade frågeformuläret å andra sidan var lönsamma.

(392)

På grundval av de uppgifter som kommissionen hade tillgång till från samarbetsvilliga användare kunde den inte heller dra slutsatsen att verksamheten för en användare av vitplåtsprodukter skulle påverkas negativt av tullarna i allvarlig utsträckning. En ökning av produktionskostnaden med 2 % kunde inte vara lika skadlig för en användare som det ständigt försämrade företagsklimatet är för unionsproducenterna.

(393)

Slutligen nämnde en av användarna själv i sitt svar på frågeformuläret att unionsproducenterna erbjuder flexibla tjänster och korta ledtider, vilket tyder på att användarna själva drar nytta av unionsproducenternas närvaro och att det därför ligger i deras intresse att industrin inte försvinner.

(394)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl för att det inte skulle ligga i unionens intresse att införa åtgärder på import av vitplåtsprodukter med ursprung i Kina.

(395)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(396)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av vitplåtsprodukter med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 363). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(397)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(398)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkt med ursprung i det berörda landet som produceras av de namngivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. Den bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(399)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Om ingen sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”.

(400)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(401)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i kvantitet efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna ökning av kvantiteten i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(402)

Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.

(403)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(404)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(405)

Det är i detta skede av förfarandet inte möjligt att fatta något beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärderna.

(406)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(407)

Synpunkter mottogs från Baosteel Group och Shougang Jingtang, men ingen av dessa synpunkter gav upphov till några farhågor om beräkningarnas riktighet, och kommissionen kommer att behandla synpunkterna från dessa parter i det slutliga skedet.

(408)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(409)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.