Rådets förordning (EU) 2020/1323 av den 21 september 2020 om ändring av förordning (EU) 2020/123 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i unionens vatten och andra vatten

(1)

Genom rådets förordning (EU) 2020/123 (1) fastställs för 2020 fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten.

(2)

I förordning (EU) 2020/123 fastställs den totala tillåtna fångstmängden (TAC) för ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Internationella havsforskningsrådets (Ices) delområden 9 och 10 och unionens vatten i Fiskerikommittén för östra Centralatlanten (Cecaf) sektion 34.1.1 till noll. I rådets förordning (EU) 2020/900 (2), om ändring av förordning (EU) 2020/123, fastställdes en preliminär TAC för att möjliggöra fortsatt fiskeverksamhet. Ansjovis är en kortlivad art och det senaste vetenskapliga rådet utfärdades av Ices den 18 juni 2020. Fångstbegränsningarna för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf-sektion 34.1.1 bör ändras i enlighet med det vetenskapliga rådet och fastställas till 15 699 ton.

(3)

Enligt det godkända protokollet från fiskesamråden mellan Färöarna och Europeiska unionen för 2020 enades båda parterna om att bevilja ömsesidigt tillträde till varandras vatten för fiske efter blåvitling (Micromesistius poutassou) i unionens vatten och internationella vatten i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8a, 8b, 8d, 8e, 12 och 14 och färöiska vatten, upp till en gräns på 37 500 ton. Genom ett särskilt villkor i TAC-tabellen beviljas unionen tillträde till färöiska vatten och det införs en begränsning, i form av en procentandel av unionens totala andel, av den mängd blåvitling som medlemsstaterna får fiska inom sina egna kvoter i de färöiska vattnen. Den procentandelen bör motsvara den andel som unionens tillträdeskvot på 37 500 ton i färöiska vatten utgör av unionens totala andel på 326 484 ton blåvitling. 37 500 ton uppgår till en procentandel på 11,4 % av unionens totala andel på 326 484 ton blåvitling. Eftersom procentandelen av unionens totala andel av blåvitling som medlemsstaterna får fiska inom sina egna kvoter i färöiska vatten för närvarande har fastställts till 7 %, bör den procentandelen ändras i enlighet med detta.

(4)

Enligt det godkända protokollet från fiskesamråden mellan Norge och Europeiska unionen om särskilda fiskeöverenskommelser om förvaltningen av blåvitling och norsk vårlekande (atlantoskandisk) sill för 2020, beviljas båda parterna tillträde att fiska 190 809 ton blåvitling i varandras vatten. Enligt TAC-tabellen för blåvitling, som beviljar Norge fisketillträde till unionens vatten i 2, 4a, 5, 6 norr om 56° 30′ N och 7 väster om 12° W, begränsas genom ett särskilt villkor fångsten i 4a till högst 40 000 ton (i enlighet med det godkända protokollet från fiskesamråden mellan Norge och Europeiska unionen för 2020). Den fångstbegränsningen i 4a uppgår till 21 % av Norges totala tillträdeskvot. Den procentandelen, som för närvarande har fastställts till 18 %, bör ändras i enlighet med detta.

(5)

I partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen å ena sidan och Danmarks regering och Grönlands lokala regering å andra sidan (3) och i protokollet (4) till det partnerskapsavtalet anges att unionen ska tilldelas 7,7 % av TAC för lodda (Mallotus villosus) för fiske i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14. I enlighet med det protokollet erbjöd Grönland den 12 juni 2020 unionen 13 053 ton lodda för fiske under perioden 20 juni 2020–15 april 2021. Tabellen över fiskemöjligheter för lodda bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

Förordning (EU) 2020/123 bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Den fångstbegränsning som föreskrivs i förordning (EU) 2020/123 är tillämplig från och med den 1 januari 2020 för blåvitling i unionens vatten i 2, 4a, 5, 6 norr om 56° 30′ N och 7 väster om 12° W, från och med den 20 juni 2020 för lodda i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14, och från och med den 1 juli 2020 för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf-sektion 34.1.1. De bestämmelser om fångstbegränsningar som införs genom denna förordning bör därför träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas retroaktivt för blåvitling från och med den 1 januari 2020, för lodda från och med den 20 juni 2020 och för ansjovis från och med den 1 juli 2020. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar eftersom fiskemöjligheterna i fråga har utökats och ännu inte har uttömts.

(8)

I enlighet med Ices vetenskapliga råd bör fångsterna av vitlinglyra (Trisopterus esmarkii) i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 3a under perioden 1 november 2019–31 oktober 2020 inte överstiga 167 105 ton. Av det beståndet reserverade unionen en andel på 92 000 ton och fastställde en preliminär unionskvot på 65 000 ton i rådets förordning (EU) 2019/1838 (5). Efter samråd i december 2019 överförde unionen endast 14 500 ton och 5 000 ton från den återstående reserverade mängden till Norge respektive Färöarna. Resterande 7 500 ton bör följaktligen läggas till den nuvarande unionskvoten.

(9)

Samråd har genomförts med Förenade kungariket i enlighet med artikel 130.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (6).

1.

Bilaga IA ska ändras på följande sätt:

2.

I bilaga IB ska tabellen över fiskemöjligheter för lodda i grönländska vatten i 5 och 14 ersättas med följande:

.