Rådets förordning (EU) 2021/1888 av den 27 oktober 2021 om fastställande för 2022 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordning (EU) 2021/92 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

(1)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska behörighetsområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)

I förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning, där så är möjligt, ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd. Målet för övergångsperioden till och med 2020 var att balansera uppnåendet av maximal hållbar avkastning för alla bestånd med möjliga socioekonomiska konsekvenser för eventuella justeringar av relaterade fiskemöjligheter.

(4)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör därför, i linje med förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 (2) upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd (planen). Planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning. Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa fleråriga planer.

(6)

I enlighet med artikel 4.1 i planen bör fiskemöjligheterna för de bestånd som förtecknas i artikel 1 i planen fastställas så att en fiskeridödlighet som är förenlig med maximal hållbar avkastning, uttryckt i intervaller, uppnås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningarna för 2022 vad gäller de berörda bestånden i Östersjön bör därför fastställas i överensstämmelse med planens mål.

(7)

Den 28 maj 2021 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt årliga utlåtande för bestånden i Östersjön. Ices konstaterade att biomassan av västlig sill/strömming i Ices-delsektionerna 20–24 endast uppgick till 54 % av gränsreferenspunkten för lekbiomassan (Blim), under vilken det är möjligt att reproduktionsförmågan är nedsatt. Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer. Ices offentliggjorde därför för fjärde året i rad en rekommendation om nollfångster för sill/strömming i västra Östersjön. Enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 bör alla lämpliga korrigerande åtgärder därför vidtas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning. Vidare föreskrivs i den bestämmelsen att ytterligare korrigerande åtgärder ska vidtas. Om fiskemöjligheterna för sill/strömming i västra Östersjön fastställs på den nivå som anges i Ices utlåtande, skulle skyldigheten att landa alla fångster inom blandfisken med bifångster av sill/strömming i västra Östersjön leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske efter andra bestånd, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och behovet att uppnå god biologisk status för beståndet, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger maximal hållbar avkastning samtidigt, bör det fastställas en särskild TAC för bifångster av sill/strömming i västra Östersjön. Fiskeinsatser som genomförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (3) samt småskaliga kustfiskare med vissa passiva redskap bör dock tillåtas att fiska efter sill/strömming i västra Östersjön. Nivån för TAC:erna bör vara sådan att fiskeridödligheten för dessa bestånd inte ökar och att den ger incitament till att förbättra selektivitet och fångstundvikande.

(8)

När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön har Ices sedan 2019 kunnat grunda sitt försiktighetsbaserade utlåtande på en mer datarik bedömning. Ices beräknar att biomassan för det östra torskbeståndet i Östersjön fortfarande ligger under Blim och att den har minskat ytterligare sedan 2020. Ices offentliggjorde därför för tredje året i rad en rekommendation om nollfångster av det östra torskbeståndet i Östersjön. Sedan 2019 har stränga bevarandeåtgärder antagits i unionen. I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 stängdes det riktade fisket på det östra torskbeståndet i Östersjön och TAC:en för oundvikliga bifångster av det östra torskbeståndet fastställdes till en mycket låg nivå för att undvika att en art begränsar andra fisken (fenomenet med s.k. choke species). Dessutom antogs ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna i form av lekstängningar och ett förbud mot fritidsfiske i det huvudsakliga utbredningsområdet. Mot bakgrund av Ices utlåtande och den oförändrade beståndssituationen är det lämpligt att låta fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna vara oförändrade.

(9)

När det gäller torsk i västra Östersjön har vetenskapliga uppskattningar i flera år tytt på att lekbeståndets biomassa understeg den referenspunkt under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder måste vidtas (Btrigger). Allt strängare förvaltningsåtgärder har därför antagits under senare år. År 2021 beslutade Ices att göra en mer djupgående bedömning av situationen för beståndet och senarelade därför sitt utlåtande till den 10 september 2021. Bedömningen avslöjade att biomassan av det västra torskbeståndet i Östersjön uppgår till mindre än hälften av den föregående uppskattningen och att det i mer än tio år för det mesta hade understigit Blim. Den nuvarande biomassan beräknas uppgå till ungefär hälften av Blim. Sedan 2018 har rekryteringen varit historiskt låg. Ices beräknar att beståndets biomassa med 53 % sannolikhet kan öka till något över Blim under 2023 även med vissa fångster. I en sådan situation bör enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 korrigerande åtgärder vidtas och fiskemöjligheterna fastställas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan producera maximal hållbar avkastning. Nivån är enligt fångstutlåtandena så låg att den inte kan tåla båda delarna – riktat fiske och de oundvikliga bifångsterna inom annat fiske – i synnerhet vad gäller fiske efter bottenlevande plattfiskar. Därför bör en TAC fastställas som begränsas till oundvikliga bifångster inom andra fisken för att undvika fenomenet med begränsande arter, med undantag för fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241. Vidare har ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna antagits tidigare i form av fredning av lekområden och begränsning av fritidsfiske. Med tanke på den ytterligare allvarliga försämringen av beståndet bör fredningen av lekområden förlängas från och med den 15 januari till och med den 31 mars för att omfattar den period då torsken samlas före leken. Ett ytterligare undantag från fredningen av lekområden bör införas för fiskefartyg som fiskar med skrapor efter musslor i Ices-delsektion 22 där vattendjupet är mindre än 20 meter, eftersom detta fiske äger rum utanför lekområdena för torsk och har mycket små bifångster av torsk. När det gäller fritidsfiske kunde Ices till skillnad från de föregående åren på grund av den låga nivån enligt fångsutlåtandena inte göra åtskillnad mellan kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske. Med tanke på beståndets tillstånd måste den tillåtna fångsten minskas till ett minimum för att hålla sig inom de fångstnivåer som Ices rekommenderar. Vidare bör fritidsfisket inte längre undantas från perioden av fredning av lekområden.

(10)

Under 2020 beräknade Ices att biomassan av sill/strömming i centrala Östersjön hade minskat till under den referenspunkt för lekbiomassan under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder måste vidtas (Btrigger). Under 2021 beräknade Ices att biomassan hade minskat ytterligare och nu ligger nära Blim. Det är därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139.

(11)

Enligt Ices utlåtande fångas torsk som bifångst i fisket efter rödspätta. Skarpsill fångas i ett blandfiske med sill/strömming och är en bytesart för torsk. Det är lämpligt att beakta dessa artinteraktioner när fiskemöjligheterna för rödspätta och skarpsill fastställs.

(12)

När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 hade Ices tidigare i flera år angett att flodbeståndens status var mycket heterogen. För att ge experterna mer tid att bättre ta hänsyn till denna avvikelse beslutade Ices att skjuta upp sitt utlåtande till den 15 september 2021. Enligt Ices utlåtande bör alla kommersiella fångster och fångster från fritidsfiske i Egentliga Östersjön, som till sin natur är blandade fisken där lax från friska och svaga flodbestånd fångas, stoppas för att skydda de svaga flodbestånden. Ices anser emellertid att det befintliga riktade fisket i kustområdena vid Bottenviken och Ålands hav bör fortsätta under laxens sommarvandring. För att uppnå rätt balans mellan å ena sidan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna, och å andra sidan behovet att uppnå god biologisk status för beståndet, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger maximal hållbar avkastning samtidigt, bör det fastställas en särskild TAC för bifångster av lax i de områdena och med undantag för fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241 samt med undantag för kustfiske norr om latitud 59°30′N under perioden 1 maj–31 augusti. Med tanke på Ices utlåtande bör ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna antas. Användningen av långrev bortom fyra sjömil bör förbjudas eftersom denna typiskt är ett verktyg som används med inriktning på lax. Dessutom bör det i de områden där kommersiellt fiske inte är tillåtet endast vara tillåtet att behålla en lax med klippt fena per fiskare och dag vid fritidsfiske. Slutligen, för att undvika felaktig rapportering bör samtliga exemplar av varje fiskart som behålls landas hela, så att de kan identifieras entydigt.

(13)

För att säkerställa ett fullständigt utnyttjande av kustfiskemöjligheterna infördes 2019 en begränsad flexibilitet mellan områden för lax från Ices-delsektionerna 22–31 till Ices-delsektion 32. Mot bakgrund av ändringarna av fiskemöjligheterna för dessa två bestånd är det lämpligt att minska denna flexibilitet.

(14)

Införandet av ett förbud mot fiske efter öring bortom fyra sjömil och en begränsning av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har i hög grad bidragit till en kraftig minskning av den tidigare betydande felrapporteringen av fångster i laxfisket, i synnerhet som fångster av öring. Det är därför lämpligt att behålla denna bestämmelse för att upprätthålla en låg nivå av felrapportering.

(15)

Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (4), särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och överföring av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter till kommissionen. I den här förordningen bör det därför fastställas koder för landningar av de bestånd som omfattas av denna förordning, vilka medlemsstaterna ska använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(16)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (5) införs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artikel 3 eller 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 mekanismen för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(17)

Eftersom biomassan av Östersjöns östra torskbestånd, Östersjöns västra bestånd av sill/strömming och Östersjöns västra torskbestånd ligger under Blim och endast bifångster, fiske i vetenskapligt syfte, och vad gäller Östersjöns västra bestånd av sill/strömming, visst småskaligt kustfiske tillåts under 2022 har de medlemsstater som har en kvotandel av den relevanta TAC:en vidare åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan åren som fastställs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för dessa bestånd under 2022, för att fångsterna under 2022 inte ska överstiga den TAC som fastställs för Östersjöns östra torskbestånd, Östersjöns västra bestånd av sill/strömming och Östersjöns västra torskbestånd. Eftersom biomassorna av flodbestånden av lax söder om latitud 59°30′N nästan alla ligger under referenspunkten för smoltproduktion (Rlim) och endast bifångster och fiske i vetenskapligt syfte tillåts under 2022 i det området, har de relevanta medlemsstaterna dessutom gjort ett liknande åtagande gällande flexibilitet mellan åren vad gäller fångster av lax i Egentliga Östersjön under 2022.

(18)

Fiskeåret för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a samt Förenade kungarikets och unionens vatten i Ices-delområde 4 är 1 november–31 oktober. För att fisket ska kunna inledas den 1 november 2021, på grundval av ny vetenskaplig rådgivning och efter samråd med Förenade kungariket, är det nödvändigt att fastställa en preliminär TAC för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a samt Förenade kungarikets och unionens Ices-delområde 4 för perioden 1 november 2021–31 december 2021. Denna preliminära TAC bör fastställas i enlighet med det Ices-utlåtande som offentliggjordes den 8 oktober 2021.

(19)

I rådets förordning (EU) 2021/92 (6) avser tabellen om fiskemöjligheter för makrill i Nordsjön vattnen i 3a och 4, Förenade kungarikets vatten i 2a, unionens vatten i 3b, 3c och delsektionerna 22–32 i enlighet med avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (7). Samråden om makrill mellan kuststaterna under 2021 ledde emellertid inte till någon överenskommelse om tillträdesbestämmelserna mellan unionen, Förenade kungariket och Norge. Därför har unionen inte tillträde till fisket av sin kvot av makrill i de norska vattnen i Nordsjön.

(20)

Under 2021 slutförde unionen förhandlingarna med Förenade kungariket om fiskemöjligheterna och förvaltningsåtgärderna avseende vissa TAC:er för 2021, bland annat för makrill, vilket ger unionen möjlighet till fiske av sin kvot av makrill i Förenade kungarikets vatten. Tabellerna om fiskemöjligheter för makrill bör därför ändras i enlighet med detta för att avspegla fiskeområdenas avgränsningar i Nordsjön i förhållande till Förenade kungarikets och unionens vatten.

(21)

Unionen har 2021 inte tillträde till fisket av sin kvot av makrill i de norska vattnen i Nordsjön. Förordning (EU) 2021/92 innehåller tabellen om fiskemöjligheter för makrill i norska vatten i 2a och 4a och det bör vara möjligt att fiska den kvot på 13 359 ton som tilldelats Danmark i unionens och Förenade kungarikets vatten i Nordsjön. En fotnot bör införas i den berörda tabellen om fiskemöjligheter för att Danmark ska kunna fiska den kvoten i unionens och Förenade kungarikets vatten i Nordsjön. Förenade kungariket har hörts om den möjligheten och gjorde inga invändningar mot detta tillvägagångssätt som gör det möjligt för den kvoten att fiskas i dessa av Förenade kungarikets vatten från och med den 12 oktober 2021.

(22)

I partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönlands regering och Danmarks regering å andra sidan och i genomförandeprotokollet till det partnerskapsavtalet (8) föreskrivs att unionen ska tilldelas 7,7 % av den TAC för lodda som ska fiskas i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14. Den 5 oktober 2021 mottog unionen information från de grönländska myndigheterna om att Ices har utfärdat ett utlåtande för lodda för fiskesäsongen 2021–2022 på en nivå av 904 200 ton som TAC. Till följd av vetenskapliga utlåtanden och på grundval av överenskommelsen mellan Grönland, Island och Norge om lodda har Grönlands regering fastställt en kvot på 135 630 ton. I enlighet med genomförandeprotokollet vill Grönland erbjuda unionen 69 623 ton av lodda, vilket motsvarar 7,7 % av den totala TAC:en. Den TAC:en bör nu fastställas på grundval av detta. Vidare kom Grönland, Island och Norge överens om nya fiskesäsongsarrangemang som en del av sitt ramarrangemang om bevarande och förvaltning av lodda. Det är därför också nödvändigt att återspegla ändringen av fiskesäsongen, som nu bör avse perioden 15 oktober 2021–15 april 2022.

(23)

Kommissionen beviljar fisketillstånd för fartyg som för venezuelansk flagg för fiske efter snapperfiskar i unionens vatten utanför Franska Guyanas kust. Den föreslagna ändringen syftar till att på vissa villkor säkerställa kontinuitet i fiskeinsatserna under tillståndsprocessen mellan två år.

(24)

Förordning (EU) 2021/92 bör därför ändras i enlighet med detta.

(25)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2022. De fångstbegränsningar som fastställs i förordning (EU) 2021/92 tillämpas från den 1 januari 2021. De bestämmelser som införs genom den här förordningen rörande dessa fångstbegränsningar bör därför även tillämpas från och med den 1 januari 2021. Den här förordningen bör dock tillämpas på vitlinglyra i Ices-sektion 3a, i Förenade kungarikets och unionens vatten i Ices-delområde 4 samt i Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022. Med beaktande av behovet av att fortsätta hållbar fiskeverksamhet och att kunna inleda det relevanta fisket vid öppningen av fiskesäsongerna, bör bestämmelserna i den här förordningen gällande fångstbegränsningar för makrill i norska vatten i Nordsjön och lodda i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14 tillämpas från och med den 12 oktober 2021 respektive den 15 oktober 2021. Eftersom de berörda fiskemöjligheterna antingen inte ännu har uttömts eller kommer att utökas genom den här förordningen, påverkas principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar inte av den retroaktiva tillämpningen av den här förordningen. Av brådskande skäl bör den här förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.