Rådets förordning (EU) 2021/2085 av den 19 november 2021 om bildande av gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa och om upphävande av förordningarna (EG) nr 219/2007, (EU) nr 557/2014, (EU) nr 558/2014, (EU) nr 559/2014, (EU) nr 560/2014, (EU) nr 561/2014 och (EU) nr 642/2014

(1)

För att unionsfinansieringen ska få största möjliga effekt och så effektivt som möjligt bidra till unionens policymål fastställdes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (3) (Horisont Europa-förordningen) den politiska och rättsliga ramen för europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Europeiska partnerskap är ett centralt inslag i den politiska strategin för Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont Europa). De inrättas för att genomföra de unionsprioriteringar som Horisont Europa är inriktad på och säkerställa tydliga effekter för unionen och dess medborgare, som kan uppnås mer effektivt i partnerskap, genom en strategisk vision som partnerna delar och engagerar sig för, snarare än unionen ensam.

(2)

I synnerhet spelar europeiska partnerskap inom pelaren ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” i Horisont Europa en viktig roll för att uppnå strategiska mål, till exempel att påskynda övergången till mål för hållbar utveckling samt ett grönt och digitalt Europa och bör bidra till återhämtningen från den exceptionella kris som orsakats av covid-19-pandemin. Europeiska partnerskap tar itu med komplexa gränsöverskridande utmaningar som kräver en integrerad strategi. De gör det möjligt att ta itu med de omvandlings-, system- och marknadsmisslyckanden som beskrivs i de konsekvensbedömningar som åtföljer denna förordning genom att sammanföra ett brett spektrum av aktörer i värdekedjorna och ekosystemen för att arbeta för en gemensam vision och omsätta den i konkreta färdplaner och ett samordnat genomförande av verksamheten. De gör det dessutom möjligt att koncentrera insatserna och resurserna på gemensamma prioriteringar för att lösa de komplexa utmaningarna.

(3)

För att uppnå resultat när det gäller prioriteringar och effekter bör europeiska partnerskap utvecklas genom ett brett deltagande av relevanta intressenter i hela Europa, däribland näringslivet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå och det civila samhällets organisationer som stiftelser som stöder eller bedriver forskning och innovation. De bör också vara en av åtgärderna för att stärka samarbetet mellan partner inom den privata eller offentliga sektorn på internationell nivå, bland annat genom att föra samman forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation, och ge ömsesidiga fördelar för människor och företag samtidigt som man säkerställer att unionen kan hävda sina intressen på strategiska områden.

(4)

Interimsutvärderingen av Horisont 2020, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (4), visade att en betydande uppsättning partnerskapsinstrument och partnerskapsinitiativ har införts med tiden, med sju genomförandeformer och nästan 120 partnerskapsinitiativ inom Horisont 2020. Utöver den komplexitet som spridningen av instrument och initiativ ger upphov till har det bedömts att deras förmåga att bidra till relaterad politik på unionsnivå och nationell nivå som helhet inte är tillräcklig trots att de har positiv effekt på vägen mot sina mål, till exempel genom att fastställa långsiktiga agendor, strukturera forsknings- och innovationssamarbete mellan annars spridda aktörer och mobilisera ytterligare investeringar. I konsekvensbedömningen av Horisont Europa identifieras därför behovet av att ta itu med och rationalisera unionens finansieringslandskap för forskning och innovation, särskilt när det gäller partnerskap samt att omorientera partnerskapen mot större effekt och resultat när det gäller unionens prioriteringar.

(5)

För att ta itu med sådana problem och uppnå den högre ambitionsnivån för europeiska investeringar bör Horisont Europa lägga fram en omfattande förenkling och reform av kommissionens politik för forsknings- och innovationspartnerskap. För att återspegla dess systemiska karaktär som syftar till att bidra till unionsomfattande ”omvandlingar” i riktning mot hållbarhetsmålen bör Horisont Europa använda dessa partnerskap på ett mer strategiskt, konsekvent och effektstyrt sätt.

(6)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (5) fastställs den allmänna ramen för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbar i syfte att definiera hållbara investeringar. Den skapar en gemensam referens som investerare, banker, industri och forskare kan använda när de investerar i projekt och ekonomisk verksamhet som har en betydande positiv inverkan på klimatet och miljön och som inte orsakar någon betydande skada för någon av dem. Det är referenspunkten för gröna investeringar i unionen.

(7)

I förekommande fall bör de europeiska partnerskapen beakta de kriterier för teknisk granskning som avses i artikel 3 och principen orsaka inte betydande skada som anges i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 som ett instrument för att förbättra projektens beredskap och tillgång till grön finansiering, vilket kommer att vara avgörande för marknadslansering och bredare spridning av den innovativa teknik och de innovativa lösningar som de kommer att leverera. Vetenskapliga belägg utgör kärnan i dessa tekniska granskningskriterier. Forskning och innovation, som eftersträvas av de europeiska partnerskapen, bör spela en viktig roll för att hjälpa ekonomiska aktörer att nå eller överträffa de standarder och tröskelvärden som fastställs i den förordningen och hålla dessa tekniska granskningskriterier uppdaterade och förenliga med de mål som fastställs i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given.

(8)

På grundval av Horisont Europa-förordningen bör det vara möjligt att inrätta europeiska partnerskap med hjälp av tre olika former, nämligen ”samfinansierade”, ”samprogrammerade” och ”institutionaliserade”. Inrättandet av institutionaliserade europeiska partnerskap som utgörs av gemensamma företag med partner inom den privata och den offentliga sektorn bör inbegripa ny unionslagstiftning och inrättandet av särskilda genomförandestrukturer i enlighet med artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(9)

I Horisont Europa-förordningen fastställs åtta prioriterade områden där institutionaliserade europeiska partnerskap som inrättas enligt artikel 185 eller artikel 187 i EUF-fördraget skulle kunna föreslås. Inom dessa prioriterade områden har flera initiativ för sådana institutionaliserade europeiska partnerskap lagts fram och nio av dem omfattas av denna förordning.

(10)

Forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av gemensamma företag bör finansieras genom Horisont Europa enligt artiklarna 12 och 13 i Horisont Europa-förordningen. För att uppnå största möjliga effekt bör de gemensamma företagen utveckla nära synergier med andra Horisont Europa-initiativ och andra av unionens program och finansieringsinstrument, särskilt med sådana som stöder införandet av innovativa lösningar, utbildning och regional utveckling för att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och minska obalanserna.

(11)

Den nya strategin för europeiska partnerskap och i synnerhet de institutionaliserade europeiska partnerskapen kräver ett nytt sätt att fastställa den rättsliga ram inom vilken de fungerar. Bildandet av gemensamma företag på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget för Horisont 2020 har visat sig vara effektivt när det gäller genomförandet men det är nödvändigt att intensifiera det. Därför syftar denna förordning till att öka samstämmigheten, effektiviteten, öppenheten, ändamålsenligheten och effektinriktningen i genomförandet genom att omsätta Horisont Europa-förordningen och erfarenheterna från genomförandet av program inom ramen för Horisont 2020 i gemensamma bestämmelser för de gemensamma företagen på ett harmoniserat sätt. Den syftar till att underlätta skapandet av samarbetsformer och synergier mellan europeiska partnerskap och därvid fullt ut utnyttja deras sammanlänkningar på organisationsnivå. Gemensamma företag bör söka möjligheter att involvera företrädare för andra europeiska partnerskap i diskussionerna under utarbetandet av sina arbetsprogram, identifiera de områden där kompletterande eller gemensamma verksamheter skulle kunna hantera utmaningarna på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt, undvika överlappningar, anpassa tidsplaneringen för sin verksamhet och säkerställa tillgången till resultat och andra relevanta metoder för kunskapsutbyte.

(12)

När synergier har identifierats mellan de gemensamma företagen bör de sträva efter att fastställa budgetandelar som bör användas för kompletterande eller gemensamma verksamheter mellan gemensamma företag. Dessutom syftar denna förordning till att förbättra reglernas effektivitet och harmoniseringen av dem genom intensifierat operativt samarbete och genom att utforska stordriftsfördelar, inklusive inrättandet av back office-arrangemang som bör tillhandahålla övergripande stödfunktioner till de gemensamma företagen. Back office-arrangemangen bör göra det lättare att uppnå större effekt och harmonisering på gemensamma punkter samtidigt som man behåller en viss flexibilitet för att tillgodose varje gemensamt företags särskilda behov. Strukturen bör fastställas med hjälp av tjänstenivåavtal som ska ingås av de gemensamma företagen. Back office-arrangemangen bör omfatta stödfunktioner för samordning och administration på områden där granskningen av dem har visat sig vara effektiv och kostnadseffektiv och bör så långt som möjligt ta hänsyn till efterlevnaden av kravet på ansvarsskyldighet för varje enskild utanordnare och till harmoniseringen av reglerna, inbegripet regler om immateriella rättigheter. Den rättsliga strukturen bör utformas så att den på bästa sätt tillgodoser de gemensamma företagens gemensamma behov, säkerställer ett nära samarbete och utforskar alla möjliga synergier mellan de europeiska partnerskapen och följaktligen mellan de olika delarna av Horisont Europa samt mellan de andra program som förvaltas av de gemensamma företagen.

(13)

Konsekvensbedömningarna för varje gemensamt företag som åtföljer förslaget till denna förordning har gett belägg som motiverar genomförandet av europeiska partnerskap i enlighet med Horisont Europa-förordningen endast om andra delar av Horisont Europa, inklusive andra former av europeiska partnerskap, inte skulle uppnå målen eller inte skulle ge de förväntade effekter som krävs, och varför ett sådant genomförande motiveras av ett långsiktigt perspektiv och en hög grad av integration.

(14)

Horisont Europa inför en mer strategisk, konsekvent och effektstyrd strategi för europeiska partnerskap som bygger på erfarenheterna från interimsutvärderingen av Horisont 2020. I linje med den nya ambitionen syftar denna förordning till att åstadkomma en effektivare användning av institutionaliserade europeiska partnerskap, särskilt genom att fokusera på tydliga mål, utfall och effekter som kan uppnås senast 2030 och genom att säkerställa ett tydligt bidrag till unionens relaterade politiska prioriteringar och politik. Ett nära samarbete och synergier med andra relevanta initiativ på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå, särskilt med andra europeiska partnerskap, är avgörande för att uppnå större vetenskapligt genomslag och större socioekonomiska och miljömässiga effekter och säkerställa att resultaten utnyttjas. De gemensamma företagen får därför tillämpa de Horisont Europa-bestämmelser som möjliggör olika typer av synergier, till exempel alternativ, kombinerad eller kumulativ finansiering och överföring av medel. Vid bedömningen av den samlade effekten bör man ta hänsyn till bredare investeringar som går utöver bidragen från partner och som utlöses av de gemensamma företag som bidrar till att uppnå deras mål, för att underlätta en snabbare marknadslansering av innovativa lösningar.

(15)

I syfte att säkerställa en enhetlig strategi och fånga upp de vetenskapliga, tekniska, ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga effekterna av europeiska partnerskap när det gäller målen för Horisont Europa och unionens prioriteringar bör denna förordning ange kollektiva allmänna och gemensamma specifika mål som bör uppnås av alla gemensamma företag. Alla gemensamma företag bidrar gemensamt till uppnåendet av dessa mål genom att nå sina individuella mål. Därutöver fastställs i de gemensamma delarna av denna förordning gemensamma operativa mål som härleds från målen för det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, inrättat genom rådets beslut (EU) 2021/764 (6) (det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa). Alla gemensamma företag bör genomföra sina uppgifter för att uppfylla de principer och kriterier som fastställts för europeiska partnerskap inom Horisont Europa-förordningen (artikel 10 och bilaga III) och skapa europeiskt mervärde jämfört med ansökningsomgångar inom ramen för det huvudsakliga Horisont Europa-arbetsprogrammet. De gemensamma företagens mål och uppgifter kompletteras med övriga mål och uppgifter som är specifika för varje gemensamt företag. Anpassningen av individuella gemensamma företags interventionslogik till Horisont Europa bör stödja den samordnade bedömning av framstegen för de gemensamma företagen som ingår i övervakningen och utvärderingen inom Horisont Europa, samtidigt som hänsyn tas till deras särdrag och politiska sammanhang.

(16)

Denna förordning bygger på de principer och kriterier som fastställs i Horisont Europa-förordningen, inklusive öppenhet och insyn, starka hävstångseffekter och långsiktigt engagemang från alla berörda parter. Ett av målen med denna förordning är att säkerställa att de gemensamma företagen och deras åtgärder är öppna för ett brett spektrum av enheter, däribland nya deltagare som kommer att övervakas även inom ramen för den strategiska samordningsprocessen för europeiska partnerskap enligt artikel 6.5 i det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa. Sådana partnerskap bör vara öppna för alla enheter som är villiga och kapabla att arbeta för det gemensamma målet och bör främja ett brett och aktivt deltagande av intressenter i deras verksamhet, medlemskap och styrning och bör säkerställa att resultaten skulle vara till nytta för alla européer, särskilt genom en bred spridning av resultat och förberedande verksamhet i hela unionen. När det gäller privata medlemmar och deras ingående eller anknutna enheter som är etablerade i tredjeländer bör unionens och det gemensamma företagets intressen av skäl som rör säkerhet eller allmän ordning tillvaratas. Kommissionen bör därför kunna begära att privata medlemmar vidtar lämpliga åtgärder. Sådana åtgärder kan inbegripa lämplig hantering av konfidentiell information eller begränsning av vissa enheters deltagande i den privata medlemmens särskilda operativa verksamhet.

(17)

För att säkerställa en enhetlig tillämpning av artikel 22.5 i Horisont Europa-förordningen bör de gemensamma företagen säkerställa enhetlighet i förhållande till strategin för åtgärder som finansieras inom ramen för Horisont Europa-arbetsprogrammet när det gäller tillämpningen av den artikeln samt i förhållande till unionens lagstiftning och vägledning som är relevant för dess tillämpning vid liknande ämnen i det berörda gemensamma företagets arbetsprogram.

(18)

Om kommissionen eller medlemsstaterna överväger att begränsa deltagandet i det gemensamma företagets särskilda åtgärder i enlighet med artikel 22.5 i Horisont Europa-förordningen bör kommissionen och medlemsstaterna i gruppen med staternas företrädare eftersträva att enas om en ståndpunkt från fall till fall innan arbetsprogrammet antas. När det gäller gemensamma företag med ett råd för offentliga deltagare bör tillämpningen av den artikeln godkännas av de offentliga deltagarnas råd, efter kommissionens begäran, innan arbetsprogrammet antas. Dessutom bör den verkställande direktören, efter uppmaning från ordföranden, regelbundet informera berörd programkommittékonstellation inom Horisont Europa, med hänvisning till kommissionens ansvar att informera programkommittén enligt artikel 14.7 i och bilaga III till det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, och särskilt, innan det gemensamma företagets arbetsprogram antas, i samband med tillämpningen av artikel 22.5 i Horisont Europa-förordningen.

(19)

Enligt bilaga III till Horisont Europa-förordningen bör de ekonomiska bidragen eller naturabidragen från andra medlemmar än unionen uppgå till minst 50 % och får de uppgå till 75 % av det gemensamma företagets aggregerade budgetåtaganden. Omvänt bör unionens bidrag, inbegripet eventuella ytterligare medel från associerade länder, inte överstiga 50 % av varje gemensamt företags aggregerade budgetåtaganden. I denna förordning bör därför det bidrag som krävs från andra medlemmar än unionen fastställas på samma nivå eller högre än unionens bidrag. Unionen bör kunna minska sitt bidrag om andra medlemmar än unionen inte uppfyller sina åtaganden.

(20)

I enlighet med artikel 10.1 c i Horisont Europa-förordningen ska de gemensamma företagen genomföra en central förvaltning av alla ekonomiska bidrag genom en samordnad strategi. Varje deltagande stat bör därför ingå en eller flera administrativa överenskommelser med det gemensamma företaget om fastställande av samordningsmekanismen för betalning av och rapportering om bidrag till sökande som är etablerade i den deltagande staten. För att säkerställa samstämmighet med de nationella strategiska prioriteringarna bör de deltagande staterna ges vetorätt mot användningen av deras nationella ekonomiska bidrag till sökande som är etablerade i dessa deltagande stater. För att minimera bidragsmottagarnas administrativa börda, uppnå förenkling och säkerställa ett effektivare genomförande bör varje deltagande stat sträva efter att synkronisera sin betalningsplan och rapportering och sina revisioner med det gemensamma företagets och anpassa sina regler för stödberättigande kostnader till Horisont Europa-förordningen. Bidragsmottagare som är etablerade i deltagande stater och som anförtrott betalningsverksamheten till det gemensamma företaget bör underteckna ett enda bidragsavtal med det gemensamma företaget i enlighet med Horisont Europa-förordningen.

(21)

I linje med ambitionerna i Horisont Europa-förordningen är en av förutsättningarna för att inrätta institutionaliserade europeiska partnerskap att partnernas bidrag säkerställs under de gemensamma företagens hela livslängd. I detta sammanhang bör privata partner lämna en betydande del av sina bidrag i form av naturabidrag till det gemensamma företagets driftskostnader. Gemensamma företag bör kunna identifiera åtgärder för att underlätta dessa bidrag genom sina arbetsprogram, särskilt genom att sänka finansieringsnivåerna. Dessa åtgärder bör grunda sig på ett gemensamt företags särskilda behov och den underliggande verksamheten. I vederbörligen motiverade fall bör det vara möjligt att införa ytterligare villkor som kräver deltagande av en medlem i det gemensamma företaget eller dess ingående eller anknutna enheter med inriktning på verksamheter där det gemensamma företagets industripartner kan spela en nyckelroll, till exempel storskaliga demonstrationer och flaggskeppsprojekt närmare marknaden, och bidra mer genom lägre finansieringsnivåer. Nivån på medlemmarnas deltagande bör övervakas av den verkställande direktören för att ge styrelsen befogenhet att vidta lämpliga åtgärder och säkerställa en balans mellan åtaganden från partner och öppenhet. I vederbörligen motiverade fall kan kapitalutgifterna för t.ex. storskaliga demonstrationer eller flaggskeppsprojekt betraktas som en stödberättigande kostnad i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen.

(22)

Det bör vara möjligt att, i enlighet med artikel 15.3 i Horisont Europa-förordningen, betrakta bidrag från program som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 (7) (Eruf), Europeiska socialfonden plus, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (8) (ESF+), Europeiska havs-, fiskeri-och vattenbruksfonden, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 (9) (EHFVF), och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (10) (Ejflu), som bidrag från de deltagande stater som är medlemsstater, till de gemensamma företagen, förutsatt att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (11) och de fondspecifika förordningarna följs. Dessutom bör bidrag från) faciliteten för återhämtning och resiliens, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (12) (faciliteten), kunna betraktas som bidrag från medlemsstater som är deltagande stater, till de gemensamma företagen, förutsatt att bestämmelserna avseende faciliteten och åtagandena i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna följs.

(23)

I enlighet med principen om rättvis fördelning av bidragen mellan medlemmarna i gemensamma företag bör ekonomiska bidrag till de gemensamma företagens administrativa kostnader fördelas lika mellan unionen och andra medlemmar än unionen. Avvikelser från denna princip bör endast övervägas i vederbörligen motiverade undantagsfall, till exempel när storleken på eller medlemskapets struktur hos en annan medlem i det gemensamma företaget än unionen skulle leda till bidrag per ingående eller anknuten enhet, särskilt små och medelstora företag, på en så hög nivå att de allvarligt skulle äventyra incitamentet att bli eller förbli en enhet som ingår i eller är anknuten till medlemmen i det gemensamma företaget. I så fall bör den lägsta procentandelen av det årliga ekonomiska bidraget till det gemensamma företagets administrativa kostnader från andra medlemmar än unionen vara 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna och bidragen från små och medelstora företag bör vara betydligt lägre än bidragen från större ingående eller anknutna enheter. När en kritisk massa av medlemskap som möjliggör ett bidrag som överstiger 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna har uppnåtts, bör de årliga bidragen per ingående eller anknuten enhet bibehållas eller ökas i syfte att gradvis öka andelen andra medlemmar än unionen i det gemensamma företagets totala bidrag till de årliga administrativa kostnaderna. Andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen bör sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att öka sina bidrag till 50 % av det gemensamma företagets administrativa kostnader under dess livstid.

(24)

Enligt Horisont Europa-förordningen ska partnerna visa sitt långsiktiga engagemang, inklusive genom en minsta andel offentliga eller privata investeringar. Följaktligen är det nödvändigt för unionen att i denna förordning identifiera grundande medlemmar som är etablerade i medlemsstaterna, länder som är associerade till Horisont Europa eller internationella organisationer. Vid behov bör det dock vara möjligt att utvidga medlemsbasen för gemensamma företag efter att de bildats, med associerade medlemmar som valts ut genom öppna och transparenta förfaranden med särskild hänsyn tagen till ny teknisk utveckling eller associering av ytterligare länder till Horisont Europa.

(25)

Rättsliga enheter som är intresserade av att stödja de gemensamma företagens mål inom sina specifika forskningsområden, utan att bli medlemmar, bör också erbjudas möjligheten att bli bidragande partner i dessa gemensamma företag.

(26)

I enlighet med artikel 16.5 i Horisont Europa-förordningen bör, vid fördelningen av de finansiella bidragen från tredjeländer som är associerade till Horisont Europa, hänsyn tas till i vilken grad de rättsliga enheterna från de associerade tredjeländerna deltar. Unionens bidrag till de gemensamma företagen får därför utökas med bidrag från tredjeländer som är associerade till Horisont Europa, med hänsyn till i vilken grad dessa rättsliga enheter deltar och förutsatt att det totala belopp som unionens bidrag utökas med åtminstone matchas av bidraget från andra medlemmar än unionen, eller från deras ingående eller anknutna enheter.

(27)

Bildandet av ett gemensamt företag säkerställer ett offentlig-privat partnerskap som är till ömsesidig nytta för de berörda medlemmarna bland annat genom att främja säkerhet om stora budgetanslag för de berörda industrierna under en sjuårsperiod. Genom att bli grundande medlem eller associerad medlem, eller en av deras ingående eller anknutna enheter, gör det möjligt för medlemmar att få inflytande i det gemensamma företagets styrelse antingen direkt eller genom företrädare för industrin. Styrelsen är det beslutsfattande organet i det gemensamma företaget som beslutar om partnerskapets långsiktiga strategiska inriktning och dess årliga prioriteringar. Unionen, deltagande stater i förekommande fall, grundande medlemmar och associerade medlemmar bör därför kunna bidra till det gemensamma företagets agenda och prioriteringar genom antagande och eventuell ändring av den strategiska forsknings- och innovationsagendan liksom genom antagande av det årliga arbetsprogrammet, inklusive innehållet i ansökningsomgångarna, den tillämpliga finansieringsgraden per ämne i ansökningsomgången och tillhörande regler för inlämning, utvärdering, urval, tilldelning och översyn.

(28)

Det är lämpligt att andra medlemmar än unionen åtar sig att genomföra denna förordning genom ett skriftligt åtagande eller ett gemensamt skriftligt åtagande som anger deras totala bidrag, där så är lämpligt, utan att de åläggs några villkor för anslutningen. Sådana skriftliga åtaganden bör vara rättsligt giltiga under det gemensamma företagets hela livslängd och noga övervakas av det gemensamma företaget och kommissionen. Gemensamma företag bör skapa en rättslig och organisatorisk miljö som gör det möjligt för medlemmarna att fullgöra sina åtaganden och samtidigt säkerställa attraktionskraft för alla intressenter, kontinuerlig öppenhet i de gemensamma företagen och insyn under genomförandet, särskilt när det gäller fastställande av prioriteringar och deltagande i ansökningsomgångar.

(29)

Ytterligare förenkling är en hörnsten i Horisont Europa. I detta sammanhang bör det finnas en förenklad rapporteringsmekanism för partner som inte längre är skyldiga att rapportera om icke stödberättigande kostnader. Naturabidrag till operativ verksamhet bör redovisas enbart på grundval av stödberättigande kostnader och bör rapporteras och granskas i enlighet med den mekanism som gäller för det särskilda bidragsavtalet. Sådan redovisning på grundval av stödberättigande kostnader möjliggör enbart en automatisk beräkning av naturabidrag till operativ verksamhet via Horisont Europas it-verktyg, minskar den administrativa bördan för partner och gör rapporteringsmekanismen för bidrag effektivare. Naturabidrag till operativ verksamhet bör övervakas noga av de gemensamma företagen och regelbundna rapporter bör utarbetas och offentliggöras av den verkställande direktören för att fastställa om framstegen på vägen mot att uppnå målen för naturabidrag är tillräckligt tillfredsställande. Styrelsen bör bedöma både de insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts av de medlemmar som bidrar till den operativa verksamheten samt andra faktorer, till exempel de små och medelstora företagens deltagande och de gemensamma företagens attraktionskraft för nya deltagare. Vid behov bör den vidta lämpliga avhjälpande och korrigerande åtgärder med beaktande av principerna om öppenhet och insyn.

(30)

De gemensamma företagen bör ge andra medlemmar än unionen en systematisk möjlighet och ett incitament att kombinera sin forsknings- och innovationsverksamhet med den verksamhet som bedrivs av det gemensamma företaget. Kompletterande verksamhet bör inte få ekonomiskt stöd från det gemensamma företaget. Den kan dock redovisas som medlemmarnas naturabidrag till kompletterande verksamhet när de bidrar till det gemensamma företagets mål och är direkt kopplade till dess verksamhet, inklusive icke stödberättigande kostnader för indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget när detta föreskrivs i den årliga planen för kompletterande verksamhet. Denna koppling kan fastställas genom utnyttjande av resultat från indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget respektive dess föregående initiativ eller genom att påvisa ett betydande mervärde för unionen. Respektive kostnader bör styrkas av ett oberoende revisionsorgan som utnämnts av den berörda enheten förutsatt att värderingsmetoden kan kontrolleras av det gemensamma företaget vid osäkerhet. Denna förordning bör innehålla mer specifika bestämmelser om omfattningen av kompletterande verksamheter för varje gemensamt företag, i den mån det är nödvändigt för att uppnå önskad inriktning och effekt. Det bör vidare beslutas av de gemensamma företagens styrelser om det för värderingen av bidragen är nödvändigt att använda förenklade metoder som schablonbelopp eller enhetskostnader för att uppnå förenkling, kostnadseffektivitet och en lämplig skyddsnivå för konfidentiella affärsuppgifter.

(31)

Styrningen av gemensamma företag bör säkerställa att deras beslutsprocesser är anpassade till snabbt föränderliga socioekonomiska och tekniska förhållanden och globala utmaningar. Gemensamma företag bör dra nytta av sakkunskap, råd och stöd från alla relevanta intressenter för att effektivt genomföra sina uppgifter och säkerställa synergier på unionsnivå och nationell nivå. Gemensamma företag bör därför ges befogenhet att inrätta rådgivande organ i syfte att ge dem expertråd och utföra andra rådgivande uppgifter som är nödvändiga för att uppnå de gemensamma företagens mål. När de rådgivande organen inrättas bör gemensamma företag säkerställa en balanserad representation av experter inom ramen för det gemensamma företagets verksamhet även när det gäller en jämn könsfördelning. De råd som tillhandahålls av dessa organ bör omfatta såväl vetenskapliga perspektiv som nationella och regionala myndigheters och andra intressenters perspektiv.

(32)

Gemensamma företag bör säkerställa att medlemsstaterna är tillräckligt informerade om de gemensamma företagens verksamhet, kan tillhandahålla aktuell information om verksamhet som bedrivs i medlemsstaterna och har möjlighet att bidra till förberedelse- och beslutsprocesserna. En sådan dialog med medlemsstaterna är särskilt viktig när det gäller synergier och behovet av att säkerställa en anpassning av insatser och verksamheter på nationell, regional och europeisk nivå samt unionsnivå för att skapa större genomslagskraft. Gemensamma företag utan direkt eller indirekt medverkan av medlemsstaterna som medlemmar eller ingående enheter bör inrätta en grupp med staternas företrädare i syfte att anpassa de gemensamma företagens verksamhet till den politik som förs och de åtgärder som vidtas på nationell och regional nivå.

(33)

Gemensamma företag bör kunna inrätta ett rådgivande organ med vetenskaplig rådgivande funktion. Organet eller dess medlemmar bör kunna tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning och stöd till respektive gemensamt företag. De vetenskapliga utlåtandena bör särskilt avse årliga arbetsprogram och kompletterande verksamheter samt vid behov andra aspekter av de gemensamma företagens uppgifter.

(34)

För att säkerställa att gemensamma företag är medvetna om de ståndpunkter och åsikter som intressenter från hela värdekedjan har inom sina respektive områden bör gemensamma företag kunna inrätta sina respektive rådgivande intressentgrupper som ska rådfrågas om övergripande frågor eller specifika frågor enligt behoven i varje gemensamt företag. Sådana grupper bör vara öppna för offentliga och privata intressenter, inklusive organiserade intressegrupper och internationella intressegrupper från medlemsstaterna, associerade länder eller andra länder, som är verksamma inom det gemensamma företagets område.

(35)

De gemensamma företagen bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och transparent sätt och regelbundet och i god tid tillhandahålla all relevant information till sina behöriga organ samt marknadsföra sin verksamhet för allmänheten, bland annat genom informations- och spridningsverksamhet. Här ingår aktuell information, med förbehåll för regler om konfidentialitet och med en uppdelning per land, om tillämpningen och deltagandet i indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget, utvärderingsresultaten av varje ansökningsomgång och projektgenomförande, synergier med andra relevanta unionsprogram och andra europeiska partnerskap, kompletterande verksamhet, anslagna och faktiskt utdelade ekonomiska bidrag och naturabidrag, genomförandet av det gemensamma företagets budget och om kopplingen mellan det gemensamma företagets mål och naturabidrag till kompletterande verksamhet.

(36)

De gemensamma företagen bör genomföras med hjälp av en struktur och regler som ökar effektiviteten och säkerställer förenkling. För att uppnå detta bör de gemensamma företagen anta finansiella regler som är specifika för deras behov i enlighet med artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (13).

(37)

Genomförandet av de gemensamma företagen bör baseras på de kriterier som fastställs för institutionaliserade europeiska partnerskap i Horisont Europa-förordningen. Det bör stödjas genom användning av elektroniska medel som förvaltas av kommissionen. Information om indirekta åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen, inklusive resultat, är nödvändig för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera unionens politik och program. Gemensamma företag bör därför säkerställa att unionens institutioner och unionens organ, kontor eller byråer har tillgång till all information som rör de indirekta åtgärder som de finansierar, inklusive bidrag och resultat från bidragsmottagare som deltar i indirekta åtgärder. Sådan nyttjanderätt bör begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och bör vara förenlig med tillämpliga sekretessregler. Personal vid unionens institutioner och unionens organ, kontor eller byråer bör beviljas tillgång till denna information med förbehåll för lämpliga standarder för it-säkerhet, informationssäkerhet och i enlighet med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna.

(38)

Deltagande i indirekta åtgärder som finansieras av de gemensamma företagen inom ramen för Horisont Europa bör följa reglerna i Horisont Europa-förordningen. De gemensamma företagen bör säkerställa en konsekvent tillämpning av dessa regler på grundval av relevanta åtgärder som antagits av kommissionen. De gemensamma företagen bör använda den mall för bidragsavtal som utarbetats av kommissionen. När det gäller den period för att invända mot överlåtelser av äganderätten till resultat som avses i artikel 40.4 i Horisont Europa-förordningen bör varaktigheten för innovationscyklerna inom de områden som omfattas av respektive gemensamma företag beaktas.

(39)

Ett av huvudsyftena med gemensamma företag är att främja unionens ekonomiska kapacitet och i synnerhet dess vetenskapliga och tekniska ledarskap. Återhämtningen efter covid-19 visar dessutom på behovet av att investera i viktig teknik som 5G, artificiell intelligens (AI), moln, cybersäkerhet, grön teknik och att utnyttja denna teknik i unionen. De gemensamma företagen bör bidra till att främja öppen vetenskap i enlighet med artiklarna 14 och 39 i Horisont Europa-förordningen. Resultat som genereras av alla deltagare kommer att spela en viktig roll i detta avseende och alla deltagare kommer att gynnas av unionsfinansiering genom de resultat som genereras i projektet och åtkomsträttigheter till dessa, även de deltagare som inte har erhållit unionsfinansiering. För att skydda unionens intressen bör därför de gemensamma företagens rätt att invända mot överföring av äganderätt till resultat eller beviljande av en exklusiv licens för resultat också gälla deltagare som inte har erhållit unionsfinansiering. Vid utövandet av denna rätt att invända och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör det gemensamma företaget göra en rättvis avvägning mellan unionens intressen och skyddet av de grundläggande rättigheterna när det gäller resultaten för deltagare som inte erhållit finansiering, med beaktande av att dessa deltagare inte erhöll någon unionsfinansiering för den åtgärd som resultaten genererats från.

(40)

Unionens ekonomiska bidrag bör förvaltas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och reglerna om indirekt förvaltning i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

(41)

I förenklingssyfte bör den administrativa bördan minskas för alla parter. Dubbel revision och oproportionerliga mängder dokumentation och rapportering bör undvikas. Revisioner av mottagare av unionsmedel enligt denna förordning bör utföras i enlighet med Horisont Europa-förordningen och andra relevanta unionsfinansieringsprogram.

(42)

Unionens och de övriga medlemmarnas ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, återkrav av belopp som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt och, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Med tanke på den särskilda karaktären hos de åtgärder som genomförs av vissa av de gemensamma företagen och som kräver att de fasas ut över flera år bör det vara möjligt att dela upp fleråriga budgetåtaganden från kommissionen och det berörda gemensamma företaget i årliga delbetalningar. I detta avseende får budgetåtaganden för det gemensamma företaget för ren luftfart, det gemensamma företaget för Europas järnvägar och det gemensamma företaget Sesar 3 delas upp i årliga delbetalningar. Till och med den 31 december 2024 bör det sammanlagda beloppet av dessa budgetåtaganden inte överstiga 50 % av respektive högsta unionsbidrag. Från och med den 1 januari 2025 bör minst 20 % av den sammanlagda budgeten för de återstående åren inte täckas av årliga delbetalningar.

(43)

Med tanke på de gemensamma företagens särskilda karaktär och nuvarande status bör de även i fortsättningen omfattas av ett separat förfarande för beviljande av ansvarsfrihet. Revisionen av räkenskaperna och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet bör genomföras av revisionsrätten.

(44)

I enlighet med artikel 10.2 c i Horisont Europa-förordningen bör gemensamma företag ha en tydlig livscykelstrategi. För att på lämpligt sätt skydda unionens ekonomiska intressen bör gemensamma företag bildas för en period som löper ut den 31 december 2031 så att de kan utöva sina skyldigheter när det gäller genomförandet av bidrag till dess att de sista indirekta åtgärder som inletts har slutförts. De gemensamma företagen bör finansieras genom unionsprogram inom den fleråriga budgetramen 2021–2027. De gemensamma företagen bör kunna inleda ansökningsomgångar fram till och med den 31 december 2028, i vederbörligen motiverade fall som rör tillgången till återstående budgetmedel från den fleråriga budgetramen 2021–2027.

(45)

Inom ramen för kommissionens prioritering för den europeiska gröna given, som stöds av meddelandena från kommissionen av den 11 oktober 2018En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön, av den 28 november 2018En ren jord åt alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, av den 11 mars 2020En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin: För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa, av den 20 maj 2020EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 Ge naturen större plats i våra liv, av den 20 maj 2020Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem och av den 17 oktober 2020Kemikaliestrategi för hållbarhet: På väg mot en giftfri miljö, bör den europeiska biobaserade sektorn, inklusive små och medelstora företag, regioner och primärproducenter, bli klimatneutral, mer cirkulär och mer hållbar och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Ett starkt, resurseffektivt och konkurrenskraftigt biobaserat innovationsekosystem kan minska beroendet av och påskynda ersättandet av icke-förnybara fossila råvaror och mineralresurser. Den kan utveckla förnybara biobaserade produkter, material, processer och näringsämnen från avfall och biomassa genom hållbarhet och cirkulationsdriven innovation. Ett sådant ekosystem kan också skapa värde från lokala råvaror – inklusive avfall, restprodukter och sidoströmmar – för att skapa arbetstillfällen, ekonomisk tillväxt och utveckling i hela unionen, inte bara i stadsområden utan även i landsbygds- och kustområden där biomassa produceras och som ofta är perifera regioner som sällan drar nytta av industriell utveckling.

(46)

Det gemensamma företaget för biobaserade industrier, som bildades inom ramen för Horisont 2020, har fokuserat på hållbar resursanvändning, särskilt inom resursintensiva och högeffektiva sektorer som jordbruk, textiltillverkning och byggverksamhet, särskilt med inriktning på lokala aktörer, tillverkare, anläggningar och fabriker. Dess interimsutvärdering som offentliggjordes i oktober 2017 omfattade en uppsättning på 34 tungt vägande rekommendationer som återspeglas i utformningen av det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa som bildats genom denna förordning. Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa är inte en direkt fortsättning på det gemensamma företaget för biobaserad industri utan snarare ett program som bygger på det föregående initiativets resultat och åtgärdar dess brister. I linje med rekommendationerna bör det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa involvera ett bredare spektrum av intressenter, inklusive primärsektorn (nämligen jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk) samt leverantörer av avfall, restprodukter och sidoströmmar, regionala myndigheter och investerare för att förhindra marknadsmisslyckanden och ohållbara biobaserade processer. För att uppnå sina mål bör fonden endast finansiera projekt som respekterar principerna om cirkularitet, hållbarhet och planetens gränser.

(47)

Det gemensamma företaget för ett cirkulärt, biobaserat Europa bör inrätta genomförandegrupper som bör fungera som rådgivande organ och aktivt delta i de strategiska diskussioner som ska fastställa strategin för partnerskapet. Det är av avgörande betydelse att dessa rådgivande organ inkluderas i styrningsstrukturen för att säkerställa ett bredare deltagande och större privata investeringar i den cirkulära biobaserade sektorn. Genomförandegrupperna bör särskilt stödja de strategiska styrelsesammanträdena där industriledare och företrädare för intressenter tillsammans med företrädare på hög nivå från kommissionen ansluter sig till den permanenta styrelsen för att diskutera och fastställa partnerskapets strategiska inriktning.

(48)

Huvudsyftet med det gemensamma företaget för ren luftfart bör vara att bidra till att minska luftfartens ekologiska fotavtryck genom att påskynda utvecklingen av klimatneutral luftfartsteknik så att den kan tas i bruk så snart som möjligt och därmed avsevärt bidra till de ambitiösa målen för begränsning av miljöpåverkan i den europeiska gröna given och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (14) (den europeiska klimatlagen), nämligen en utsläppsminskning på 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och klimatneutralitet senast 2050 i linje med Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (15). Detta mål kan endast uppnås genom att man påskyndar och optimerar forsknings- och innovationsprocesserna inom flygteknik och förbättrar den globala konkurrenskraften för unionens luftfartsindustri. Det gemensamma företaget för ren luftfart bör också se till att en renare luftfart förblir säker, trygg och effektiv för lufttransport av passagerare och gods.

(49)

Det gemensamma företaget för ren luftfart bygger på erfarenheterna från de gemensamma företagen Clean Sky och Clean Sky 2. Det nya europeiska partnerskapet bör vara mer ambitiöst genom att fokusera på att utveckla banbrytande demonstratorer. I linje med resultaten av interimsutvärderingen av det gemensamma företaget Clean Sky 2 bör ett nytt initiativ säkerställa att varje demonstrator följer den kritiska vägen för utvecklingen av kommande luftfartygsprogram så att den teknik som utvecklas verkligen ska kunna användas så snabbt som möjligt, vilket är en nyckelprioritering. Därför bör det nya gemensamma företaget inriktas på att öka synligheten för dess individuella utnyttjandemål och på att stärka det gemensamma företagets övervaknings-, lednings- och rapporteringskapacitet för att återspegla komplexiteten i de forsknings- och innovationsinsatser som krävs för att det europeiska partnerskapet ska nå sina mål.

(50)

Det gemensamma företaget för ren luftfart bör bygga på ett starkt ledarskap från den europeiska luftfartsindustrin och en mångsidig medlemsbas som sammanför ett brett spektrum av intressenter och idéer runtom i Europa. För att identifiera de mest lovande strategierna och de enheter som är kapabla att följa dem utlyste kommissionen en inbjudan att uttrycka idéer och av potentiella medlemmar. Styrelsen bör ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av denna och framtida inbjudningar för att möjliggöra en snabb utvidgning av gruppen av medlemmar.

(51)

För att maximera och påskynda effekterna av den forsknings- och innovationsverksamhet som bedrivs av de gemensamma företagen för ren luftfart och Sesar 3 när det gäller effektiv utsläppsminskning och digitalisering av luftfartsindustrin bör dessa gemensamma företag eftersträva ett nära samarbete med Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa) i det europeiska partnerskapets arbete, för att säkerställa ett tidigt utbyte av kunskap om ny teknik som utvecklats. Detta samarbete kommer att vara avgörande för att påskynda marknadslanseringen genom att underlätta certifieringsprocessen för resulterande produkter och tjänster i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 (16).

(52)

För att maximera synergierna mellan program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå bör medlemmarna i gruppen med staternas företrädare i det gemensamma företaget för ren luftfart undersöka möjligheterna att på nationell nivå ge ekonomiskt stöd till utmärkta förslag som inte valts ut för finansiering av det gemensamma företaget för ren luftfart på grund av överteckning.

(53)

Europa står inför utmaningen att behöva spela en ledande roll när det gäller att skynda på miljöomställningen för nästa generation luftfartyg och internalisera samhällskostnaderna för utsläpp av växthusgaser i affärsmodellen för lufttransporter samtidigt som man fortsätter att säkerställa lika villkor för europeiska produkter på den globala marknaden. Därför bör det gemensamma företaget för ren luftfart stödja de europeiska företrädarna i samband med internationell standardisering och internationell lagstiftning.

(54)

Intresset för vätgas har utvecklats dramatiskt under de senaste fem åren och alla medlemsstater har undertecknat och ratificerat Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (Parisavtalet) vid den 21:a partskonferensen (COP21). Den europeiska gröna given syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. Prioriterade områden är förnybar vätgas, bränsleceller, andra alternativa bränslen och energilagring. Väte är framträdande i meddelandena från kommissionen av den 8 juli 2020 om en vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa och om kraft till en klimatneutral ekonomi: en EU-strategi för integrering av energisystem samt i lanseringen av den europeiska alliansen för ren vätgas som sammanför alla intressenter för att identifiera teknikbehov, investeringsmöjligheter och rättsliga hinder för att bygga upp ett rent vätgasekosystem i unionen som bidrar till att minska det nuvarande beroendet av fossila bränslen och växthusgasutsläppen i relevanta sektorer. Det gemensamma företaget för förnybar vätgas kan möjliggöra utnyttjandet av resultat från forskning och innovation (FoI) genom investeringsramar, t.ex. den europeiska alliansen för ren vätgas och viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse om vätgas.

(55)

Särskild forsknings- och innovationsverksamhet med anknytning till vätgastillämpningar har fått stöd sedan 2008, främst genom de gemensamma företagen för bränsleceller och vätgas, nämligen de gemensamma företagen FCH och FCH 2, inom det sjunde ramprogrammet, inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG (17), och Horisont 2020 samt genom traditionella samarbetsprojekt som omfattar alla steg/områden i värdekedjan för vätgas. Det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör stärka och integrera unionens vetenskapliga kapacitet för att påskynda utvecklingen och förbättringen av avancerade tillämpningar för förnybar vätgas som är färdiga för marknaden för slutanvändare inom energi-, transport-, byggnads- och industrisektorerna. Detta kommer endast att vara möjligt i kombination med en förstärkning av konkurrenskraften i unionens värdekedja för förnybar vätgas, och särskilt små och medelstora företag.

(56)

För att uppnå de vetenskapliga målen för det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör alla sektorer som berörs av vätgasekonomin ges möjlighet att delta i utarbetandet och genomförandet av dess strategiska forsknings- och innovationsagenda. Åtgärder som vidtas av det gemensamma företaget för förnybar vätgas bör ta hänsyn till omvälvande tekniska utvecklingsvägar som alternativ till konventionell teknik. Den offentliga sektorn bör involveras, särskilt regionala och nationella myndigheter, där de sistnämnda ansvarar för att fastställa klimatstrategier och åtgärder med anknytning till marknadsmekanismer, för att fylla luckorna mellan utveckling av teknik som är färdig för marknaden och storskaligt införande.

(57)

Det gemensamma företaget för förnybar vätgas inkluderar forskarsamhället i egenskap av medlem av organisationen Hydrogen Europe Research. Något organ som tillhandahåller vetenskaplig rådgivning bör därför inte inrättas.

(58)

Eftersom vätgas kan användas som bränsle eller energibärare och för lagring av energi är det viktigt att partnerskapet för förnybar vätgas inrättar ett strukturerat samarbete med många andra europeiska partnerskap, särskilt för slutanvändning. Det europeiska partnerskapet för förnybar vätgas bör särskilt samverka med väg- och vattenvägstransporter med nollutsläpp, Europas järnvägar, ren luftfart, processer för planeten och europeiska partnerskap för rent stål. För detta ändamål bör det inrättas en struktur för rapportering till styrelsen för att säkerställa samarbete och synergier mellan dessa partnerskap på vätgasområdet. Det gemensamma företaget för förnybar vätgas skulle vara det enda partnerskap som är inriktat på att arbeta med teknik för vätgasproduktion. Samarbetet med partnerskap för slutanvändning bör särskilt inriktas på demonstration av tekniken och gemensamma specifikationer.

(59)

Järnvägar bidrar till det gemensamma europeiska transportområdet och utgör ett grundläggande inslag i unionens långsiktiga strategi för hållbar utveckling. När det gäller den ekonomiska storleken uppgår den europeiska järnvägssektorns direkta bruttoförädlingsvärde till 69 miljarder EUR och det indirekta värdet till 80 miljarder EUR. 1,3 miljoner personer är direkt anställda inom järnvägssektorn och mer än en miljon indirekt.

(60)

I meddelandet från kommissionen av den 10 mars 2020En ny industristrategi för Europa betonas att hållbara och smarta mobilitetsindustrier, till exempel järnvägsindustrin, har både ansvar och potential att driva på den digitala och gröna omställningen, stödja Europas industriella konkurrenskraft och förbättra konnektiviteten. Därför bör alla väg-, järnvägs-, luftfarts- och vattenvägstransporter bidra till en minskning av transportutsläppen med 90 % fram till 2050. En prioritering bör vara att en betydande del av de 75 % av de inre godstransporterna som i dag fraktas på väg flyttas över till järnväg och inre vattenvägar.

(61)

Det gemensamma företaget Shift2Rail bildades 2014 för att förvalta forsknings-, utvecklings- och valideringsverksamheten inom det föregående Shift2Rail-initiativet genom att kombinera medlemmarnas finansiering från den offentliga och privata sektorn och genom att utnyttja interna och externa tekniska resurser. Det har infört nya former av samarbete, som är förenliga med konkurrensreglerna, mellan intressenter från hela värdekedjan för järnvägen och utanför den traditionella järnvägssektorn och har bidragit till Europeiska järnvägsbyråns erfarenhet och sakkunskap i frågor som rör driftskompatibilitet och säkerhet.

(62)

Målet för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör vara att skapa ett integrerat europeiskt järnvägsnät med hög kapacitet genom att undanröja hinder för driftskompatibilitet och tillhandahålla lösningar för fullständig integration som omfattar trafikledning, fordon, infrastruktur och tjänster som syftar till att uppnå snabbare utnyttjande och spridning av projekt och innovationer. Detta bör utnyttja digitaliseringens och automatiseringens enorma potential för att minska järnvägarnas kostnader, öka deras kapacitet och öka deras flexibilitet och tillförlitlighet och bör baseras på en solid struktur för referenssystem som delas av sektorn i samordning med Europeiska unionens järnvägsbyrå.

(63)

Det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör i sin generalplan definiera sin prioriterade forsknings- och innovationsverksamhet, övergripande systemarkitektur och en harmoniserad operativ strategi, inklusive storskalig demonstrationsverksamhet och flaggskeppsområden, som krävs för att påskynda införandet av integrerade, driftskompatibla och standardiserade tekniska innovationer som krävs för att stödja det gemensamma europeiska järnvägsområdet.

(64)

Järnvägen är ett komplext system med mycket nära samverkan mellan infrastrukturförvaltare, järnvägsföretag (tågoperatörer) och deras respektive utrustning (infrastruktur och rullande materiel). Det är omöjligt att skapa innovation utan gemensamma specifikationer och strategier i hela järnvägssystemet. Därför bör systempelaren i det gemensamma företaget för Europas järnvägar, som ska samla in underlag från relevanta aktörer både utanför och inom det gemensamma företaget, göra det möjligt för sektorn att konvergera till ett enda operativt koncept och en enda systemarkitektur, inklusive definitionen av de tjänster, funktionella block och gränssnitt som utgör grunden för driften av järnvägssystemet. Den bör tillhandahålla en övergripande ram för att säkerställa att forskningen inriktas på kundernas krav och operativa behov som är gemensamt överenskomna. Output från systempelaren bör stödja driftskompatibilitet för hela järnvägsnätet, inbegripet TEN-T:s stomnät och övergripande nät samt huvudlinjer och regionala linjer som inte ingår i TEN-T. Styrningsmodellen och beslutsprocessen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör återspegla kommissionens ledande roll när det gäller att förena och integrera Europas järnvägssystem, särskilt när det gäller att snabbt och effektivt genomföra det gemensamma operativa konceptet och systemarkitekturen samtidigt som privata partner involveras i rådgivande och tekniska stödfunktioner.

(65)

För att säkerställa att resultaten av forskning med låg teknisk mognadsgrad används på ett effektivt sätt vid högre tekniska mognadsgrader och i synnerhet av det gemensamma företaget för Europas järnvägar bör programkontoret för det gemensamma företaget för Europas järnvägar genomföra sådan verksamhet.

(66)

För att säkerställa en snabb övergång och utvidgning av medlemskapet bör styrelsen för det gemensamma företaget för Europas järnvägar vid behov ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av en inbjudan att anmäla intresse som utlysts av kommissionen.

(67)

Inom ramen för kommissionens prioriteringar för FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 3 för hållbar utveckling, och det gemensamma meddelandet från kommissionen av den 9 mars 2020 med titeln Mot en övergripande strategi för Afrika, har unionen åtagit sig att bidra till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla, bygga upp ett ännu starkare partnerskap mellan de två kontinenterna och stödja utvecklingen av forsknings- och innovationskapacitet i Afrika. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör ta itu med bristen på lämpliga diagnoser, behandlingar och vacciner, bland annat så kallad medicinsk teknik, för att hantera infektionssjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos men även andra fattigdomsrelaterade och försummade infektionssjukdomar som är vanliga i Afrika, särskilt i Afrika söder om Sahara. Covid-19-pandemin har visat att infektionssjukdomar snabbt kan spridas över hela världen på grund av den ökade konnektiviteten i olika regioner i världen, genom världshandel och turism. Att utveckla medicinsk teknik är därför avgörande för att begränsa spridningen av infektionssjukdomar och bekämpa dem när de väl har spridit sig, för att skydda medborgarnas hälsa i de berörda länderna och i unionen. För att uppnå ett starkare globalt ledarskap på hälsoområdet än det föregående EDCTP2-initiativet bör partnerskapets tillämpningsområde utvidgas till att omfatta insatser mot nya hot i form av infektionssjukdomar, de ökande problemen med antimikrobiell resistens, icke-överförbara sjukdomar och samsjuklighet.

(68)

För att med moderna tekniska verktyg ta itu med infektionssjukdomar som drabbar Afrika söder om Sahara krävs ett stort antal aktörer och långsiktiga åtaganden. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör förmedla produktivt och hållbart nätverksarbete och samarbete nord–syd och syd–syd samt bygga upp förbindelser med flera organisationer inom den privata och offentliga sektorn för att stärka samarbetet med projekt och institutioner. Programmet bör också bidra till att upprätta nya samarbeten nord–syd- och syd–syd för att genomföra studier i flera länder och på många olika platser i Afrika söder om Sahara. Dessutom bör en regelbunden internationell konferens, forumet för partnerskap mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP), utgöra en plattform för forskare och relevanta nätverk från Europa, Afrika och andra länder för att utbyta resultat och idéer och upprätta samarbetsförbindelser.

(69)

Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör bygga vidare på erfarenheterna från EDCTP- och EDCTP2-programmen och uppnå resultat genom att utnyttja investeringar från unionen, medlemsstaterna, associerade länder och afrikanska länder som inte skulle ha kunnat uppnås enbart av enskilda länder eller genom unionens ramprogram för forskning. EDCTP-sammanslutningen, som företräder de stater som deltar i programmet, bör bidra med kompletterande verksamhet och får bidra ekonomiskt till EDCTP3-programmet och dess genomförande. Den bör ge länderna söder om Sahara möjlighet att delta och medverka i beslutsprocessen på ett meningsfullt sätt, vilket är avgörande för att hantera sjukdomsbördan i länder söder om Sahara. Det gemensamma företaget bör omfatta andra internationella forskningsfinansiärer, till exempel filantroper, läkemedelsindustrin och andra tredjeländer, som bör bidra till partnerskapet som bidragande partner på ad hoc-basis. För att öka programmets effekt bör det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 dessutom ha möjlighet att för särskilda ansökningsomgångar identifiera rättsliga enheter som kan delta i indirekta åtgärder. Det bör vara möjligt att i arbetsprogrammet föreskriva att sådana rättsliga enheter inte skulle vara berättigade till finansiering från det gemensamma företaget.

(70)

Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 omfattar medlemsstater och associerade länder som medlemmar i EDCTP Association, och någon grupp för staternas företrädare bör därför inte inrättas

(71)

Det är viktigt att den forskningsverksamhet som finansieras av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 eller på annat sätt omfattas av dess arbetsprogram är helt förenlig med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll, etiska principer som ingår i Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration från 2008, de standarder för god klinisk sed som antagits av den internationella konferensen om harmonisering av tekniska krav för registrering av humanläkemedel, relevant unionslagstiftning och lokala etiska krav i de länder där forskningen ska bedrivas. Dessutom bör det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 kräva att de innovationer och insatser som utvecklas på grundval av resultaten av de indirekta åtgärder som stöds genom programmet är överkomliga och tillgängliga för utsatta befolkningsgrupper.

(72)

För att det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 ska lyckas och uppmuntra till deltagande i partnerskapet bör det gemensamma företagets finansiering begränsas till rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna eller associerade länder eller i de stater som ingår i EDCTP-sammanslutningen, i enlighet med Horisont Europa-förordningen. Enheter som är etablerade i länder i Afrika söder om Sahara och andra tredjeländer bör fortfarande kunna delta i ansökningsomgångarna utan att få finansiering. Dessutom bör det vara möjligt för enheter som är etablerade i andra länder än EDCTP3-partnerskapets medlemmar att vara berättigade till finansiering i särskilda ämnen som omfattas av en inbjudan eller vid en inbjudan som avser ett hot mot folkhälsan, om detta föreskrivs i arbetsprogrammet. Det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 bör vidta alla lämpliga åtgärder, även avtalsmässiga, för att skydda unionens ekonomiska intressen. Man bör sträva efter att ingå vetenskapliga och tekniska avtal med tredjeländer. Om enheter som är etablerade i ett tredjeland utan ett sådant avtal deltar med finansiering i en indirekt åtgärd, bör alternativa åtgärder för att skydda unionens intressen vidtas av det gemensamma företaget för global hälsa EDCTP3 innan sådana avtal ingås, nämligen åtgärdens ekonomiska samordnare bör vara etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land och förfinansieringsbeloppet och bidragsavtalets bestämmelser om ansvar bör anpassas så att de finansiella riskerna beaktas på lämpligt sätt.

(73)

Mot bakgrund av kommissionens prioriteringar En ekonomi som fungerar för människor och Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern bör den europeiska industrin, inklusive små och medelstora företag, bli grönare, mer cirkulär, mer digital och samtidigt förbli konkurrenskraftig på global nivå. Kommissionen har betonat den roll som medicintekniska produkter och digital teknik spelar för att hantera nya utmaningar och användningen av e-hälsotjänster för att tillhandahålla hälso- och sjukvård av hög kvalitet tillsammans med en uppmaning om att säkerställa tillgången på läkemedel till överkomliga priser för att tillgodose unionens behov samtidigt som den stöder en innovativ och världsledande europeisk läkemedelsindustri. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa syftar till att bidra till att stärka konkurrenskraften för unionens hälso- och sjukvårdsindustri som är en hörnsten i unionens kunskapsbaserade ekonomi, till ökad ekonomisk aktivitet i utvecklingen av medicinsk teknik, särskilt integrerade hälsolösningar, och därmed fungera som ett verktyg för att öka det tekniska ledarskapet och främja den digitala omvandlingen av våra samhällen. Sådana politiska prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför de viktigaste aktörerna, nämligen den akademiska världen, företag av olika storlek och slutanvändare av hälsoinnovationer, inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap inom forskning och innovation på hälsoområdet. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör bidra till att uppnå målen i Europas cancerplan och den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bör vara i överensstämmelse med meddelandena från kommissionen av den 10 mars 2020En ny industristrategi för EU, av den 10 mars 2020En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU och av den 25 november 2020En läkemedelsstrategi för Europa.

(74)

Det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa bygger på erfarenheterna från det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (det gemensamma företaget IMI2), inklusive det arbete som utförts inom ramen för detta föregående initiativ för att bekämpa covid-19-pandemin. I linje med rekommendationerna i interimsutvärderingen av det gemensamma företaget IMI2 måste ett efterföljande initiativ göra det möjligt för andra industrisektorer att aktivt engagera sig i läkemedelsindustrin för att dra nytta av deras sakkunskap när det gäller att utveckla nya hälso- och sjukvårdsinterventioner. Därför måste industrisektorerna omfatta de biofarmaceutiska, biotekniska och medicintekniska sektorerna, inbegripet företag som är verksamma på det digitala området. Det gemensamma företagets verksamhetsområde bör omfatta förebyggande, diagnos, behandling och sjukdomshantering och måste fastställas med vederbörlig hänsyn till den stora bördan för patienterna eller samhället, eller båda, på grund av sjukdomens allvar eller antalet drabbade personer samt sjukdomens stora ekonomiska konsekvenser för patienterna och för hälso- och sjukvårdssystemen. De finansierade åtgärderna måste tillgodose unionens folkhälsobehov och stödja utvecklingen av framtida hälsoinnovationer som är säkra, människocentrerade, effektiva, kostnadseffektiva och överkomliga för patienter samt hälso- och sjukvårdssystem.

(75)

För att säkerställa bästa möjliga tillfälle att generera nya vetenskapliga idéer och framgångsrik forsknings- och innovationsverksamhet bör huvudaktörerna i det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa vara forskare från olika typer av enheter, både offentliga och privata. Samtidigt bör slutanvändare som unionsmedborgare, hälso- och sjukvårdspersonal och vårdgivare bidra till det gemensamma företagets strategiska utformning och verksamhet och se till att det tillgodoser deras behov. Dessutom bör unionsomfattande och nationella tillsynsmyndigheter, organ för utvärdering av medicinsk teknik och vårdbetalare också på ett tidigt stadium bidra till partnerskapets verksamhet, samtidigt som man ser till att inga intressekonflikter uppstår, för att öka sannolikheten för att resultaten av finansierade åtgärder uppfyller de krav som är nödvändiga för att få genomslag och därmed uppnå de förväntade effekterna. Allt detta bör bidra till att bättre rikta forskningsinsatserna mot områden där behoven inte tillgodosetts.

(76)

Dagens utmaningar och hot mot hälsan är globala. Därför bör det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa vara öppet för deltagande av internationella akademiska, industriella och reglerande aktörer för att dra nytta av bredare tillgång till data och sakkunskap, reagera på nya hälsorisker och uppnå nödvändiga samhällseffekter, särskilt förbättrade hälsoresultat för unionens medborgare. Samtidigt bör större delen av partnerskapets verksamhet bedrivas i medlemsstaterna och i länder som är associerade till Horisont Europa.

(77)

Partnerskapets mål bör inriktas på området före det konkurrensutsatta stadiet och därigenom skapa en säker plats för effektivt samarbete mellan företag som är verksamma inom olika medicinska tekniker. För att spegla den integrerande karaktären hos det gemensamma företaget för initiativet för innovativ hälsa, bidra till att bryta barriärerna mellan de olika sektorerna inom hälso- och sjukvårdsindustrin och stärka samarbetet mellan industrin och den akademiska världen bör de flesta av de projekt som finansieras genom det gemensamma företaget vara sektorsövergripande.

(78)

Termen viktig digital teknik avser elektroniska komponenter och system som ligger till grund för alla viktiga ekonomiska sektorer. Kommissionen betonade behovet av att behärska sådan teknik i Europa, särskilt i samband med genomförandet av europeiska politiska prioriteringar som digitalt ledarskap. Områdets betydelse och de utmaningar som intressenterna i EU står inför kräver skyndsamma åtgärder för att undanröja de svaga länkarna i de europeiska innovations- och värdekedjorna. En mekanism på unionsnivå bör därför inrättas för att kombinera och fokusera medlemsstaternas, unionens och den privata sektorns tillhandahållande av stöd till forskning och innovation om elektroniska komponenter och system.

(79)

Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör ta upp tydligt definierade ämnen som skulle göra det möjligt för europeiska industrier i stort att utforma, tillverka och använda den mest innovativa tekniken i elektroniska komponenter och system. Strukturerat och samordnat finansiellt stöd på europeisk nivå är nödvändigt för att hjälpa forskarlag och europeiska industrier att behålla sina nuvarande starka sidor i en mycket konkurrensutsatt internationell miljö och överbrygga klyftan i teknik som är avgörande för en digital omvandling i Europa som återspeglar unionens grundläggande värden som integritet och förtroende, säkerhet och trygghet. Samarbete mellan berörda parter i ekosystemet, som representerar alla delar av värdekedjorna, är avgörande för utvecklingen av ny teknik och en snabb marknadslansering av innovation. Öppenhet och flexibilitet för att integrera relevanta intressenter, särskilt små och medelstora företag, inom framväxande eller angränsande teknikområden eller inom båda är också av avgörande betydelse.

(80)

Det gemensamma företaget för viktig digital teknik bör kombinera de finansiella och tekniska medel som är nödvändiga för att hantera den ökande innovationstakten på detta område, skapa betydande spridningseffekter för samhället och dela risktagande genom att anpassa strategier och investeringar till ett gemensamt europeiskt intresse. Därför bör medlemmarna i det gemensamma företaget för viktig digital teknik vara unionen, medlemsstaterna och de länder som är associerade till Horisont Europa på frivillig basis, och sammanslutningar som privata medlemmar som företräder deras ingående enheter: Medlemsstaternas deltagande kommer dessutom att underlätta en enhetlig anpassning till nationella program och strategier, minska överlappningar och fragmentering av insatserna och samtidigt säkerställa synergier mellan intressenter och verksamheter.

(81)

Vid genomförandet av de deltagande staternas bidrag till sina nationella deltagare i indirekta åtgärder bör det gemensamma företaget för viktig digital teknik ta hänsyn till att de deltagande staterna måste följa strikta nationella budgetregler. I detta avseende bör deltagande stater göra preliminära finansiella åtaganden innan varje årligt arbetsprogram antas och ingå rättsligt bindande avtal med det gemensamma företaget som ålägger deltagande stater att följa betalningsarrangemangen för deras bidrag till indirekta åtgärder under det gemensamma företagets hela livslängd. Sådana avtal bör ingås inom ramen för det årliga budgetförfarandet och det gemensamma företagets programplanering. Styrelsen bör anta det årliga arbetsprogrammet med vederbörlig hänsyn till dessa preliminära åtaganden. De offentliga deltagarnas råd bör välja ut förslag. Först efter dessa steg och i enlighet med det gemensamma företagets finansiella bestämmelser bör utanordnaren göra budgetmässiga och rättsliga åtaganden för dessa indirekta åtgärder.

(82)

Som en fortsättning på den praxis som etablerats i det gemensamma företaget Ecsel är det nödvändigt med ett undantag från artikel 34 i Horisont Europa-förordningen för att möjliggöra olika finansieringsnivåer beroende på typ av deltagare, särskilt små och medelstora företag och icke vinstdrivande rättsliga enheter samt typen av åtgärd, som alltid ska tillämpas för alla bidragsmottagare från samtliga deltagande stater. Detta bör säkerställa rätt balans mellan intressenternas deltagande i de åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget för viktig digital teknik och främja ett större deltagande av små och medelstora företag i enlighet med rekommendationerna i interimsutvärderingen av det gemensamma företaget Ecsel.

(83)

Det gemensamma företaget för viktig digital teknik omfattar medlemsstater och associerade länder som medlemmar i de offentliga deltagarnas råd, och någon grupp för staternas företrädare bör därför inte inrättas

(84)

Unionens rättsliga ram för det gemensamma europeiska luftrummet, inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 (18), syftar till att reformera det europeiska systemet för flygledningstjänst (ATM) genom institutionella, operativa, tekniska och regleringsmässiga åtgärder i syfte att förbättra dess prestationer i fråga om kapacitet, säkerhet, effektivitet och miljöpåverkan.

(85)

Forsknings- och utvecklingsprojektet för flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet (Sesar-projektet), inrättat genom rådets förordning (EG) nr 219/2007 (19), syftar till att modernisera flygledningstjänsten och kombinera teknisk och operativ innovation till stöd för det gemensamma europeiska luftrummet. Syftet är att tillhandahålla tekniska lösningar för en högpresterande flygledningstjänst senast 2035 för att möjliggöra en ej överbelastad, ännu säkrare och miljö- och klimatvänligare funktion inom luftfartssektorn, i överensstämmelse med den europeiska gröna given och den europeiska klimatlagen. Sesar-projektet omfattar tre sammanhängande, kontinuerliga och föränderliga samarbetsprocesser som definierar, utvecklar och inför innovativa tekniska system och operativa förfaranden som ligger till grund för det digitala europeiska luftrummet enligt den generalplan för den europeiska flygledningstjänsten som avses i rådets beslut 2009/320/EG (20).

(86)

Generalplanen för det europeiska nätet för flygledningstjänst är ett planeringsverktyg för modernisering av flygledningstjänsten i hela Europa som kopplar samman forsknings- och innovationsverksamhet inom flygledning med användningsscenarier för att uppnå prestationsmålen för det gemensamma europeiska luftrummet.

(87)

Det gemensamma företaget Sesar bildades med målet att förvalta Sesar-projektets utformnings- och utvecklingsfaser genom att kombinera finansiering från den offentliga och privata sektorn från dess medlemmar och genom att utnyttja interna och externa tekniska resurser samt att vid behov verkställa och uppdatera generalplanen för den europeiska flygledningstjänsten. En ny och effektiv form av samarbete mellan berörda parter i en sektor där framsteg endast är möjliga om alla berörda parter genomför nya lösningar på ett synkroniserat sätt infördes. Med tanke på det framgångsrika inrättandet av Sesar-varumärket bör det nya gemensamma företaget Sesar 3 fortsätta att använda det.

(88)

Det gemensamma företaget Sesar 3 bör bygga vidare på erfarenheterna från det gemensamma företaget Sesar och fortsätta sin samordnande roll för forskning om flygledningstjänster i unionen. Huvudmålen för det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara att stärka och ytterligare integrera forsknings- och innovationskapaciteten i Europa, bidra till att påskynda digitaliseringen av sektorn och göra den mer motståndskraftig och anpassningsbar till variationer i trafiken. Det bör genom innovation stärka konkurrenskraften för bemannade och obemannade lufttransporttjänster och flygledningstjänster för att stödja ekonomisk återhämtning och tillväxt. Det bör utveckla och påskynda marknadslanseringen av innovativa lösningar för att inrätta det gemensamma europeiska luftrummet som världens mest effektiva och miljövänliga luftrum att flyga i.

(89)

Det nya gemensamma företaget Sesar 3 bör kunna utveckla och validera tekniska underlag för att bistå kommissionen med regleringsverksamhet inom flygledningstjänsten, t.ex. utarbeta all teknisk dokumentation för de gemensamma projekt som inrättats enligt Europaparlamentets och rådets förordning om genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet, genomföra tekniska studier eller stödja standardiseringsverksamhet. Det bör också säkerställa förvaltningen av generalplanen för den europeiska flygledningstjänsten som godkänts genom beslut 2009/320/EG, inklusive övervakning, rapportering och uppdatering av denna. Dessutom bör kommissionen ha rösträtt i proportion till unionens bidrag till budgeten och minst 25 % av rösterna. Denna struktur säkerställer att kommissionen har en stark förmåga att ur ett politiskt perspektiv styra det arbete som utförs av det gemensamma företaget i samband med dessa uppgifter genom de förstärkta övervakningsmekanismer som inrättats för sådana organ.

(90)

Deltagandet i det gemensamma företaget Sesar 3 bör vara öppet för bredast möjliga urval och representation av intressenter från alla medlemsstater och länder som är associerade med Horisont Europa, inklusive små och medelstora företag genom olika former av deltagande. Deltagandet bör särskilt säkerställa en lämplig balans mellan utrustningstillverkare för både bemannad och obemannad luftfart, luftrummets användare, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatser, militära organisationer och yrkesorganisationer och erbjuda möjligheter för små och medelstora företag, den akademiska världen och forskningsorganisationer. För att identifiera de mest lovande strategierna och de enheter som har förmåga att följa dem utlyste kommissionen en inbjudan till intresseanmälan för potentiella medlemmar. Styrelsen bör ha rätt att välja associerade medlemmar på grundval av resultaten av denna inbjudan för att möjliggöra en snabb utvidgning av gruppen av medlemmar.

(91)

Undervägsavgifterna bärs helt och hållet av luftrummets användare som indirekt bidrar till forsknings- och utvecklingsinsatser som finansieras av viktiga aktörer inom flygledningstjänsten, t.ex. leverantörer av flygtrafiktjänster eller tillverkningsindustrin som bygger och utrustar de flygplan som används av luftrummets användare. Luftrummets användare bör därför ges lämplig representation i styrelsen för det gemensamma företaget Sesar 3.

(92)

För att säkerställa att resultaten av den förberedande forskningen om flygledningstjänster (låg teknisk mognadsgrad) verkligen används på högre teknisk mognadsgrad och i synnerhet av det gemensamma företaget Sesar 3 bör det gemensamma företagets programkontor leda sådan verksamhet.

(93)

Eurocontrols verkställande organ har lämplig infrastruktur och nödvändiga stödtjänster för administration, it, kommunikation och logistik. Det gemensamma företaget Sesar 3 bör dra nytta av sådan infrastruktur och sådana tjänster från Eurocontrol. I detta sammanhang finns det få potentiella synergier som skulle kunna uppnås genom en sammanslagning av administrativa resurser med andra gemensamma företag genom ett gemensamt back office. Därför bör det gemensamma företaget Sesar 3 välja att inte omfattas av de back office-arrangemang som inrättas genom denna förordning.

(94)

I syfte att skapa en bred bas för berörda parter för att säkerställa målen för partnerskapet för smarta nät och tjänster har sammanslutningen för 6G smarta nät och tjänstesektorn (6G Smart Networks and Services Industry Association – 6G-IA) inrättats med utgångspunkt i den föregående sammanslutningen. Den nya branschorganisationen förväntas under de första åren efter inrättandet endast ha ett begränsat antal enheter som ingår och är anknutna men den har som mål att inkludera nya medlemmar från intressentgrupper som är aktiva i värdekedjan för smarta nät och tjänster. Med tanke på dess förväntade blygsamma storlek och inverkan på dess ingående enheter som är små och medelstora företag är det inte hållbart för sammanslutningen att bidra med 50 % av de administrativa kostnaderna för det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster under hela dess livstid, särskilt inte under de första åren efter att det bildats. Dessutom har den kris som orsakats av covid-19-pandemin och dess effekter på ekonomin inneburit utmaningar för de europeiska ekonomiska aktörerna, bland annat på området för informations- och kommunikationsteknik. Det bör därför säkerställas att de privata partnerna i det gemensamma företaget kan fullgöra sina åtaganden samtidigt som villkoren förblir attraktiva och ger nya partner incitament att ansluta sig till sammanslutningen. Den lägsta procentandelen av det årliga ekonomiska bidraget till administrativa kostnader från andra medlemmar än unionen bör därför vara 20 % av de totala årliga administrativa kostnaderna. I synnerhet bör det vara möjligt att ingående enheter som är små och medelstora företag bidrar mindre än större företag. Andra medlemmar i det gemensamma företaget än unionen bör sträva efter att öka antalet ingående eller anknutna enheter för att öka sitt bidrag till 50 % av det gemensamma företagets administrativa kostnader under dess livstid.

(95)

Mot bakgrund av kommissionens prioriteringar för 2019–2024 Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, En ekonomi som verkar för människor och de policymål som anges i dess meddelande Att forma Europas digitala framtid måste Europa utveckla kritisk digital infrastruktur som bygger på 5G-nät och bygga upp sin tekniska kapacitet mot 6G inom en tidsram till 2030. I detta sammanhang har kommissionen betonat den strategiska betydelsen av ett europeiskt partnerskap för smarta nät och tjänster för att tillhandahålla säkra konnektivitetsbaserade tjänster till konsumenter och företag. Dessa prioriteringar kan uppnås genom att man sammanför nyckelaktörerna, nämligen näringslivet, den akademiska världen och offentliga myndigheter, inom ramen för ett europeiskt partnerskap som bygger på resultaten av det föregående offentlig-privata partnerskapet 5G som framgångsrikt har utvecklat 5G-teknik och dito standarder.

(96)

Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster är utformat för att ta itu med politiska frågor på området digital infrastruktur, stödja utbyggnaden av 5G-infrastrukturen inom ramen för fondens för ett sammanlänkat Europa 2 (FSE2) Digital-program (FSE2 Digital-programmet), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1153 (21) och utvidga det tekniska tillämpningsområdet för forskning och innovation för 6G-nät. Det bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, stärka svaret på unionens politiska och sociala behov när det gäller energieffektivitet, cybersäkerhet, tekniskt ledarskap, integritet och etik och bör utvidga forsknings- och innovationsområdet från nätverk till molnbaserade tjänster samt komponenter och utrustning som möjliggör tjänster för medborgarna och ett brett spektrum av ekonomiska sektorer som hälso- och sjukvård, transport, tillverkning och medier.

(97)

De allmänpolitiska mål som rör smarta nät och tjänster kan inte enbart tillgodoses av industrin och kommissionen. Att ta itu med dem ur ett holistiskt och samordnat perspektiv kräver framför allt ett strategiskt engagemang från medlemsstaternas sida som en del av styrningsstrukturen. Styrelsen bör därför ta största möjliga hänsyn till yttrandena från gruppen med staternas företrädare, särskilt när det gäller strategisk vägledning om arbetsprogram och finansieringsbeslut.

(98)

Avancerade 5G-infrastrukturer kommer att ligga till grund för utvecklingen av ekosystemen för den digitala och gröna omställningen och, i nästa steg, för Europas ståndpunkt att införa 6G-teknik. FSE2 Digital-programmet och programmet för ett digitalt Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (22), och InvestEU, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/523 (23), erbjuder möjligheter till utveckling av 5G- och senare 6G-baserade digitala ekosystem. Med tanke på den breda uppsättning offentliga och privata aktörer som deltar i sådana projekt för införande är det viktigt att samordna upprättandet av en strategisk agenda, bidraget till programplaneringen och informationen till och engagemanget från intressenter i samband med sådana program. Som en strategisk grund för dessa uppgifter bör det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster samordna utvecklingen av strategiska införandeagendor för relevanta införandeområden, till exempel 5G-system längs vägar och längs järnvägar. Dessa agendor bör bland annat stödja fastställandet av färdplaner för införande, de viktigaste alternativen för samarbetsmodeller och andra strategiska frågor.

(99)

Artikel 20.3 i Horisont Europa-förordningen föreskriver att kommissionen eller finansieringsorganet, när så är lämpligt, ska utföra en säkerhetskontroll av förslag som väcker säkerhetsfrågor.

(100)

I enlighet med rådets slutsatser av den 3 december 2019 och rekommendationen av den 26 mars 2019 om cybersäkerhet i 5G-nät för samordnade åtgärder på unionsnivå offentliggjorde medlemsstaternas samarbetsgrupp för nät- och informationssäkerhet i januari 2020 EU:s verktygslåda med riskreducerande åtgärder för it-säkerhet i 5G-nät (verktygslådan). Denna verktygslåda omfattar en uppsättning strategiska och tekniska åtgärder samt stödåtgärder för att minska de huvudsakliga cybersäkerhetsriskerna i 5G-nät som har identifierats i unionens samordnade riskbedömningsrapport och för att ge vägledning för urvalet av åtgärder som bör prioriteras i begränsningsplaner på nationell nivå och unionsnivå. I kommissionens meddelande av den 29 januari 2020 om genomförandet av EU:s verktygslåda godkänns alla åtgärder och riktlinjer som anges i verktygslådan och betonas behovet av begränsningar, inklusive uteslutande när så krävs, för leverantörer som anses vara högriskleverantörer på grundval av de faktorer som anges i unionens samordnade riskbedömning samt åtgärder för att undvika beroende av dessa leverantörer. Där fastställs också en rad särskilda åtgärder för kommissionen, särskilt för att säkerställa att deltagandet i unionens finansieringsprogram på relevanta teknikområden kommer att vara beroende av att säkerhetskraven uppfylls genom att säkerhetsvillkor används och genomförs fullt ut. Därför bör det vid genomförandet av denna förordning införas lämpliga bestämmelser som återspeglar säkerhetsåtgärderna genom åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget SNS och, på grundval av dess rekommendationer, av andra finansieringsorgan som genomför andra unionsprogram på området smarta nät och tjänster.

(101)

De gemensamma företagen inom ramen för Horisont 2020 bildades för en period fram till och med den 31 december 2024. De gemensamma företagen bör fortsätta att stödja respektive forskningsprogram genom att genomföra de återstående åtgärder som inletts eller fortsatt enligt rådets förordningar (EG) nr 219/2007, (EU) nr 557/2014 (24), (EU) nr 558/2014 (25), (EU) nr 559/2014 (26), (EU) nr 560/2014 (27), (EU) nr 561/2014 (28) och (EU) nr 642/2014 (29) och i enlighet med de förordningarna fram till dess att de avvecklas. Av rättssäkerhetsskäl och tydlighetsskäl bör dessa förordningar därför upphävas.

(102)

Unionen bör agera endast om det finns en påvisbar fördel att åtgärder på unionsnivå är mer effektiva än åtgärder som vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. De gemensamma företagen är inriktade på områden där det finns ett påvisbart mervärde med att agera på unionsnivå på grund av omfattningen, hastigheten och omfattningen av de insatser som krävs för att unionen ska kunna uppfylla sina långsiktiga mål enligt EUF-fördraget och uppfylla sina strategiska politiska prioriteringar och åtaganden. Dessutom bör de föreslagna gemensamma företagen ses som ett komplement till och stärka den nationella och subnationella verksamheten på samma område.

(103)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, för att undvika onödigt dubbelarbete, upprätthålla en kritisk massa och säkerställa att offentlig finansiering används på bästa sätt, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(104)

För att säkerställa kontinuitet i tillhandahållandet av stöd på de relevanta politikområdena bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft samma dag som den offentliggörs.