Rådets förordning (EU) 2022/2090 av den 27 oktober 2022 om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2023 och om ändring av förordning (EU) 2022/109 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

(1)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska behörighetsområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, i förekommande fall inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter. Förordning (EU) nr 1380/2013 föreskriver att fiskemöjligheter ska tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(3)

I förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning (MSY), där så är möjligt, ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd. Målet för övergångsperioden till och med 2020 var att göra en avvägning mellan uppnåendet av MSY för alla bestånd och möjliga socioekonomiska konsekvenser av eventuella justeringar av relaterade fiskemöjligheter.

(4)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) bör därför fastställas i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 (2) fastställs en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd. Den planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY. Enligt förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna för bestånd som omfattas av specifika fleråriga planer fastställas i enlighet med reglerna i dessa fleråriga planer.

(6)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/1139 måste fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1 i den förordningen fastställas så att en fiskeridödlighet som är förenlig med MSY, uttryckt i intervaller, uppnås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningarna för 2023 vad gäller de berörda bestånden i Östersjön bör därför fastställas i överensstämmelse med målen för den fleråriga plan som fastställts genom den förordningen.

(7)

Internationella havsforskningsrådet (Ices) offentliggjorde sina årliga råd för bestånden i Östersjön den 31 maj 2022, förutom dess råd för det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön vilka offentliggjordes den 30 juni 2022. Det konstaterade att biomassan av det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön, i Ices-delsektionerna 20–24, ökat något men endast uppgår till 59 % av den gränsreferenspunkt för lekbiomassan (Blim), under vilken det är möjligt att reproduktionsförmågan är nedsatt. Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer. Ices offentliggjorde därför för femte året i rad en rekommendation om nollfångster för det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön. Enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 bör därför alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över den nivå som kan ge MSY. Vidare föreskrivs i den bestämmelsen att ytterligare korrigerande åtgärder ska vidtas. Under 2022 stängdes därför det riktade fisket på det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön och en TAC på en mycket låg nivå fastställdes för oundvikliga bifångster av beståndet av sill/strömming i västra Östersjön för att undvika fenomenet med begränsande arter (choke species). Riktat fiske på det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön tilläts dock för fiskeinsatser som genomförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (3) samt för småskaliga kustfiskare som fiskar med vissa passiva redskap. Mot bakgrund av Ices råd och den oförändrade beståndssituationen är det lämpligt att behålla nivån för fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.

(8)

När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön har Ices sedan 2019 kunnat basera sitt försiktighetsbaserade råd på en mer datarik bedömning. Ices uppskattar att biomassan av det östra torskbeståndet i Östersjön fortfarande ligger under Blim och att den knappast har ökat sedan 2021. Ices offentliggjorde därför för fjärde året i rad en rekommendation om nollfångster för det östra torskbeståndet i Östersjön. Sedan 2019 har stränga bevarandeåtgärder antagits i unionen. I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 stängdes det riktade fisket på det östra torskbeståndet i Östersjön och en TAC för oundvikliga bifångster av det östra torskbeståndet fastställdes till en mycket låg nivå för att undvika fenomenet med begränsande arter (choke species). Dessutom antogs ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna i form av lekstängningar och ett förbud mot fritidsfiske i det huvudsakliga utbredningsområdet. Mot bakgrund av Ices utlåtande och den oförändrade beståndssituationen är det lämpligt att låta nivån för fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna vara oförändrade.

(9)

När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön har vetenskapliga uppskattningar i flera år visat att lekbiomassan legat under den referenspunkt under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder måste vidtas (Btrigger). Allt strängare förvaltningsåtgärder har därför antagits under senare år. Under 2021 beslutade Ices att göra en mer djupgående bedömning, som visade att biomassan av det västra torskbeståndet i Östersjön under mer än tio år för det mesta hade understigit Blim. I enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 stängdes därför det riktade fisket på det västra torskbeståndet i Östersjön och en TAC på en mycket låg nivå fastställdes för oundvikliga bifångster av det västra torskbeståndet för att undvika fenomenet med begränsande arter (choke species). Dessutom antogs ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna i form av en utvidgad lekstängning, som även gäller fritidsfisket, liksom en ytterligare minskning av den dagliga tillåtna fångsten inom fritidsfiske. Under 2022 reviderade Ices beståndets lekbiomassa nedåt och trots en viss ökning förra året uppskattas biomassan uppgå till mindre än 40 % av Blim. På grund av uppskattningar som visar på en något ökad rekrytering liksom oklara ytterligare dödlighetsfaktorer, som Ices för närvarande inte kan ta med i sin bedömningsmodell, är rådet för den fiskeridödlighet som ger MSY (FMSY) att öka de totala fångsterna. Ices framhöll dock att dess kortsiktiga prognos är mycket osäker och att det, mot bakgrund av den oklara ytterligare dödligheten, råder en sannolikhet på 66 % för att beståndets biomassa fortfarande kommer att ligga under Blim 2024 om fiskemöjligheterna fastställs till FMSY-punktvärdet. Liksom under 2021 kunde Ices inte ge separata fångstråd för kommersiellt fiske och fritidsfiske. Med tanke på det minskande beståndet och osäkerheten när det gäller rådet om fångster vid FMSY-punktvärdet är det lämpligt att tillämpa försiktighetsansatsen och behålla nivån för fiskemöjligheterna liksom de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.

(10)

Under 2020 uppskattade Ices att biomassan av sill/strömming i centrala Östersjön hade minskat till under Btrigger och under 2021 uppskattades den ligga nära Blim. Under 2022 uppskattade Ices att biomassan hade ökat men att den fortfarande låg under Btrigger. Beståndet är helt beroende av årsklassen 2019 och beräkningen av årsklassens styrka har varierat betydligt sedan 2020. Det är därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139.

(11)

Biomassan av sill/strömming i Bottniska viken har minskat kontinuerligt sedan 2010. Under 2019 beslutade Ices att avge ett råd baserat på den strategi som tagits fram för bestånd för vilka det endast finns begränsade data, på grund av att det i efterhand konstaterats betydande inkonsekvenser i bedömningen av beståndet. Efter en djupgående analys kunde Ices åter avge ett MSY-råd under 2021. Det uppdaterade rådet för 2021 innebar en betydande ökning av fiskemöjligheterna för 2021, baserat på uppskattningen att biomassan slutligen börjat öka. Ices råd för 2022 innebar en viss minskning av fiskemöjligheterna. I rådet för 2023 reviderade dock Ices beståndets biomassa kraftigt nedåt. Enligt Ices beror denna mindre biomassa förmodligen på att storleken på sillen/strömmingen fortsätter att minska. Ices uppskattar att beståndets biomassa nu ligger strax ovanför Btrigger. Det enda fångstscenario som Ices rekommenderar och som skulle göra att beståndet ligger kvar över Btrigger under 2024 är det lägsta punktvärdet i FMSY-intervallet. Med tanke på beståndets negativa utveckling och behovet att undvika att beståndet hamnar under Btrigger, är det lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna till det lägsta FMSY-punktvärdet.

(12)

Enligt Ices råd för rödspätta tas torsk som bifångst i fisket efter rödspätta. Enligt Ices råd för skarpsill fångas skarpsill i ett blandfiske med sill/strömming och arten är en bytesart för torsk. Det är lämpligt att beakta dessa artinteraktioner och att fastställa fiskemöjligheterna för rödspätta och skarpsill i det motsvarande lägre FMSY-intervallet.

(13)

När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 har Ices i flera år angett att älvbeståndens status varit mycket heterogen. Efter en djupgående analys rekommenderade Ices 2021 att alla fångster inom det kommersiella fisket och fritidsfisket i Egentliga Östersjön, som till sin natur är blandfisken där lax från både livskraftiga och svaga älvbestånd fångas, borde stoppas för att skydda de svaga älvbestånden. Ices ansåg emellertid att det befintliga riktade fisket i kustområdena i Bottniska viken och Ålands hav bör fortsätta under laxens sommarvandring. Därför fastställdes en specifik TAC för bifångster av lax i dessa områden med undantag av fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241, och kustfiske norr om latitud 59° 30′ N under perioden 1 maj–31 augusti. Ytterligare korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna antogs också i form av begränsningar av användningen av långrev och av den dagliga tillåtna fångsten inom fritidsfiske. För 2022 behöll Ices sitt råd från 2021. Det är därför lämpligt att behålla nivån för fiskemöjligheterna och de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna samtidigt som det klargörs att fritidsfiskare bör upphöra med laxfisket under återstoden av dagen efter det att det första exemplaret av fettfeneklippt lax har fångats.

(14)

För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna infördes 2019 en begränsad flexibilitet för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32. Mot bakgrund av de oförändrade fiskemöjligheterna för dessa två bestånd är det lämpligt att behålla den nuvarande flexibiliteten.

(15)

Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och begränsningen av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har i hög grad bidragit till en kraftig minskning av den tidigare betydande felrapporteringen av fångster inom laxfisket, i synnerhet som fångster av öring. Det är därför lämpligt att behålla den relevanta bestämmelsen för att upprätthålla en låg grad av felrapportering.

(16)

Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka strängare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(17)

Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (4), särskilt artikel 33 om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och artikel 34 om överföring av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter till kommissionen. Den här förordningen bör därför specificera koderna för landningar av de bestånd som omfattas av förordningen, vilka medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(18)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (5) fastställdes ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan år, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:er, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 mekanismen för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och orsaka en försämring av beståndens biologiska status, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(19)

Biomassan av det östra och västra torskbeståndet och det beståndet av sill/strömming i västra Östersjön ligger under Blim och 2023 tillåts endast bifångster, vetenskapligt fiske och, när det gäller beståndet av sill/strömming i västra Östersjön, visst småskaligt kustfiske. De medlemsstater som har en kvotandel av den relevanta TAC:en har därför åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan år som fastställs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2023, för att fångsterna under 2023 inte ska överstiga den TAC som fastställts för det östra torskbeståndet, beståndet av sill/strömming i västra Östersjön och det västra torskbeståndet i Östersjön. Söder om latitud 59° 30′ N ligger dessutom biomassan av nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2023. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan år när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2023.

(20)

I rådets förordning (EU) 2022/109 (6) fastställs fiskemöjligheter för vitlinglyra till och med den 31 oktober 2022 i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i 2a. Fiskeperioden för vitlinglyra löper från och med den 1 november till och med den 31 oktober. För att fisket ska kunna inledas den 1 november 2022 är det, på grundval av ny vetenskaplig rådgivning och efter samråd med Förenade kungariket, nödvändigt att fastställa en preliminär TAC för vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2022 till och med den 31 december 2022. Denna preliminära TAC bör fastställas i enlighet med det råd från Ices som offentliggjordes den 7 oktober 2022.

(21)

I partnerskapsavtalet om hållbart fiske mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönlands regering och Danmarks regering, å andra sidan, och dess genomförandeprotokoll (7) föreskrivs att unionen ska tilldelas 7,7 % av den TAC för lodda (Mallotus villosus) som ska fiskas i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14. Den 7 oktober 2022 mottog unionen information från de grönländska myndigheterna om att Grönlands regering, till följd av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och på grundval av överenskommelsen mellan Grönland, Island och Norge om lodda, har fastställt sin kvot. I enlighet med genomförandeprotokollet vill Grönland erbjuda unionen 7 760 ton lodda. I avvaktan på unionens godtagande av erbjudandet om lodda och genomförandet av detta erbjudande i unionsrätten bör fiskemöjligheterna för det beståndet i förordning (EU) 2022/109 märkas ”Fastställs senare”.

(22)

Uppdaterad vetenskaplig rådgivning för det sydliga beståndet av kummel i Ices-sektion 8c, delområdena 9 och 10 och i unionens vatten i Cecaf 34.1.1 för 2022 offentliggjordes av Ices den 12 oktober 2022. Den uppdaterade vetenskapliga rådgivningen är ett MSY-råd och bygger på en ny bedömningsmodell som utarbetades av Ices i februari 2022 när riktmärken fastställdes för det beståndet. Fiskemöjligheterna för det beståndet för 2022, som fastställs genom förordning (EU) 2022/109, bör ändras på grundval av den uppdaterade vetenskapliga rådgivningen, och TAC:en bör fastställas i linje med det högsta värdet inom FMSY-intervallet (övre FMSY ), eftersom det sydliga beståndet av kummel är den mest begränsande arten vid blandfiske.

(23)

Förordning (EU) 2022/109 bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2023. De fångstbegränsningar som fastställs i förordning (EU) 2022/109 tillämpas från och med den 1 januari 2022. De bestämmelser som införs genom den här förordningen rörande dessa fångstbegränsningar bör därför även tillämpas från och med den 1 januari 2022. Den här förordningen bör dock tillämpas på vitlinglyra i Ices-sektion 3a, Förenade kungarikets och unionens vatten i Ices-delområde 4 samt Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a från och med den 1 november 2022 till och med den 31 oktober 2023, eftersom den perioden utgör fiskeåret för vitlinglyra. Med tanke på behovet av att fortsätta med hållbar fiskeverksamhet och att påbörja det relevanta fisket i tid vid fiskeårens inledning, bör bestämmelserna i den här förordningen gällande fångstbegränsningar för lodda i grönländska vatten i Ices-delområdena 5 och 14 tillämpas från och med den 15 oktober 2022. Eftersom de berörda fiskemöjligheterna antingen inte ännu har uttömts eller kommer att utökas genom den här förordningen, påverkas principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar inte av den retroaktiva tillämpningen av den här förordningen. Av brådskande skäl bör den här förordningen träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.