Rådets förordning (EU) 2024/2903 av den 18 november 2024 om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2025 och om ändring av förordning (EU) 2024/257 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

(1)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, beroende på vad som är tillämpligt. Enligt artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheter fördelas mellan medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör därför, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska konsekvenser, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket garanteras en rättvis inbördes behandling, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(3)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 (2) upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd. I enlighet med artikel 3.1 i samma förordning har denna plan som syfte att bidra till uppnåendet av de mål i den gemensamma fiskeripolitiken som förtecknas i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013. Planen syftar i synnerhet till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY). Ytterligare ett syfte med planen är att bidra till att säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheter är miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende och att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen. Dessa mål, som specificeras närmare i artikel 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013, inbegriper att skapa förutsättningar för att göra fiske-, fångst- och beredningsbranschen samt de landbaserade verksamheter som är knutna till fisket mer bärkraftiga och konkurrenskraftiga och att bidra till en rimlig levnadsstandard för dem som är beroende av fiskerinäringen, med beaktande av kustnära fiske och socioekonomiska aspekter.

(4)

Den 31 maj 2024 offentliggjorde Internationella havsforskningsrådet (Ices) sitt årliga utlåtande för bestånden i Östersjön med avseende på 2025. Enligt Ices förekommer åtminstone en viss grad av blandning mellan olika bestånd i merparten av fiskena i Östersjön. Denna blandning avser både bestånd som förvaltas genom en TAC och bestånd som inte förvaltas genom en TAC. Den högsta graden av blandning sker mellan pelagiska arter och demersala arter.

(5)

För 2025 rekommenderar Ices nollfångster för det västliga sillbeståndet i Östersjön, det östliga torskbeståndet i Östersjön och lax i Ices-delsektionerna 22–31. Ices rekommenderar dessutom låga fångstnivåer för västlig torsk i Östersjön för 2025. Om TAC:erna för dessa bestånd skulle fastställas till de nivåer som rekommenderas av Ices skulle därför skyldigheten att landa alla fångster, inklusive bifångster av dessa bestånd inom blandfisken, leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). Torsk fångas som bifångst inom alla fisken, västlig sill fångas som bifångst inom det riktade skarpsillsfisket och lax kan fångas som bifångst inom många fisken. En situation med begränsande arter skulle särskilt påverka fartyg som fiskar efter plattfisk och skarpsill och potentiellt tvinga dem att upphöra med fiskeverksamheten under 2025, vilket kan leda till en förtida stängning av dessa fisken. På grundval av uppgifter från EU-organet för marknadsbevakning av fiskeri- och vattenbruksprodukter uppskattas värdet vid första försäljning för fiskena efter rödspätta och skarpsill som får fångas inom gränserna för TAC:erna och som förväntas fångas i det berörda området till 19 900 000 EUR respektive 400 000 EUR. Många fisken, särskilt småskaligt kustfiske, efter arter som inte förvaltas genom en TAC skulle också behöva upphöra under 2025. För att uppnå rätt balans mellan fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna om fisket inte kan fortsätta, och behovet att uppnå gott biologiskt tillstånd för dessa bestånd, och med beaktande av svårigheten att säkerställa att samtliga bestånd i ett blandfiske fiskas på MSY-nivåer, är det lämpligt att upprätthålla TAC:erna uteslutande för oundvikliga bifångster av västlig sill i Östersjön, östlig och västlig torsk i Östersjön och lax i Egentliga Östersjön.

(6)

När det gäller det östra torskbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices under 2025 nollfångster för det beståndet för sjätte året i rad. Ices nedgraderade dessutom sin bedömning till ett försiktighetsbaserat råd i kategori 3 på grund av begränsade uppgifter och inkonsekvenser i vissa modelluppskattningar. Ices är dock fortfarande övertygat om trenden för biomassan för det östliga torskbeståndet i Östersjön, som har visat en viss ökning. Icke desto mindre är lekbiomassan ännu långt under referenspunkten för bevarande (Blim), under vilken beståndets reproduktionsförmåga kan vara nedsatt. I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/1139 och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det därför lämpligt att bibehålla det tillfälligt upphävda riktade fisket och andra därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärder och att utvidga förbudet mot fritidsfiske till att omfatta hela förvaltningsområdet, med undantag för oavsiktliga bifångster i Ices-delsektionerna 27–32. I enlighet med artikel 2.1 och artikel 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas på en låg nivå i syfte att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle bli följden av att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(7)

När det gäller det västra torskbeståndet i Östersjön nedgraderade Ices sin rekommendation förra året till ett försiktighetsbaserat råd på grund av fortsatt osäkerhet i utlåtandena, och man rekommenderade extremt låga fångstnivåer för 2024 och 2025. Dessutom uppskattade Ices 2021 att beståndet föll under Blim för femton år sedan och har legat kvar under Blim sedan dess, med en historiskt låg nivå 2022. I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/1139 och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det därför lämpligt att bibehålla det tillfälligt upphävda riktade fisket och andra därtill funktionellt knutna korrigerande åtgärder. I enlighet med artikel 2.1 och artikel 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas på en låg nivå för att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle bli följden av att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(8)

När det gäller lax i Ices-delsektionerna 22–31 har Ices behållit sin rekommendation om nollfångst, samtidigt som man för 2025 överväger möjligheten att fortsätta riktat kommersiellt kustfiske och fritidskustfiske sommartid i området norr om latitud 59o 30′ N (Ices-delsektionerna 29N–31) jämfört med Ices-delsektion 31 under 2024. Ices minskade dock sin fångstrekommendation på grund av att överlevnaden för lax efter smoltstadiet sjönk till en historiskt låg nivå 2021 och är osäker för 2022, vilket har lett till ökad osäkerhet i prognosen för beståndets utveckling. Lekvandringen har dessutom minskat avsevärt sedan 2021 och var 2023 med stor marginal den lägsta i tidsserien i den mest produktiva laxälven. Det finns dessutom en dödlighet efter utsläppande av vild lax vid fritidsfiske efter fettfeneklippt lax. I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det därför lämpligt att anpassa fiskeområdet och nivån på fiskemöjligheterna jämfört med 2024 i linje med Ices råd och att upprätthålla de korrigerande åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna.

(9)

Ices drog tillbaka sitt råd för lax i Finska viken den 10 oktober 2024 och meddelade att det råd som utfärdades 2023 för fiskeåret 2024 följaktligen är bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning. Fiskemöjligheterna fastställs därför i enlighet med detta.

(10)

För att säkerställa ett fullständigt nyttjande av kustfiskemöjligheterna för lax i Ices-delsektion 32 är det lämpligt att bibehålla den begränsade flexibilitet mellan områden för lax mellan Ices-delsektionerna 22–31 och Ices-delsektion 32 som infördes 2019.

(11)

Förbudet mot fiske efter öring bortom fyra sjömil mätt från baslinjerna och begränsningen av bifångsterna av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har bidragit till att avsevärt minska den tidigare betydande felrapporteringen av fångster inom laxfisket, i synnerhet vad gäller fångster som rapporteras som öring. Det är därför lämpligt att behålla de befintliga begränsningarna i syfte att fortsätta att säkerställa låga nivåer av felrapportering.

(12)

Åtgärder när det gäller fritidsfiske efter torsk och lax liksom åtgärder för bevarande av bestånden av öring och lax bör inte påverka tillämpningen av striktare nationella åtgärder enligt artiklarna 19 och 20 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(13)

När det gäller sill i Bottniska viken uppskattar Ices att biomassan har ökat men att den fortfarande ligger under referenspunkten för bevarande (Btrigger), under vilken lämpliga korrigerande åtgärder bör vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer som ligger över de nivåer som kan ge MSY. Ices konstaterar vidare att antalet äldre fiskar i populationen och deras storlek sannolikt inte kommer att öka om fiskemöjligheterna fastställs till FMSY-punktvärdet. Ices konstaterar slutligen att beståndet sannolikt är sårbart för förlust av genetisk mångfald. I enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139 är det lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(14)

När det gäller det västra sillbeståndet i Östersjön rekommenderar Ices nollfångster för det beståndet för sjunde året i rad. Ices reviderade också uppskattningarna av lekbiomassa nedåt för de föregående åren och uppskattar att biomassan fortsatt är endast 60 % av Blim under 2024, även om den har ökat kontinuerligt sedan 2020. Rekryteringen ligger dessutom kvar på historiskt låga nivåer, och biomassan väntas inte återhämta sig till nivåer över Blim under 2026. Under dessa omständigheter är det lämpligt att i enlighet med förordning (EU) 2016/1139 behålla det tillfälliga upphävandet av de riktade fiskena. I enlighet med artikel 2.1 och artikel 2.5 c och f i förordning (EU) nr 1380/2013 bör även fiskemöjligheterna för oundvikliga bifångster fastställas på en låg nivå i syfte att undvika de socioekonomiska konsekvenser som skulle bli följden av att fiskemöjligheterna fastställdes till noll.

(15)

När det gäller det centrala sillbeståndet i Östersjön uppskattar Ices att beståndet har legat under Blim under merparten av de senaste 30 åren. För 2024 uppskattar Ices att beståndet på grund av ökad kvot vikt/ålder och stark rekrytering under 2022 nu ligger över Blim men fortfarande är långt under Btrigger. Fångstrekommendationen är en ökning jämfört med 2024 men Ices understryker att uppskattningarna av rekryteringen för 2023 och 2024 är osäkra. Dessutom är sannolikheten fortfarande 55 % för att beståndet ligger kvar under Btrigger 2026, även utan något fiske alls och trots de optimistiska prognoserna. I enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(16)

När det gäller Rigabuktsbeståndet av sill räknar Ices med att biomassan ligger över Btrigger och att fisketrycket uppgår till FMSY. I enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med detta.

(17)

När det gäller rödspätta uppger Ices att torsk fångas som bifångst i fisket efter rödspätta. Dessutom har mängden rödspätta som kastas överbord ökat avsevärt på senare år. I enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/1139 är det därför lämpligt att ta hänsyn till dessa faktorer och fastställa fiskemöjligheterna för rödspätta i enlighet med detta.

(18)

När det gäller skarpsill uppskattar Ices att biomassan visserligen fortfarande ligger över Btrigger men att den har minskat avsevärt på grund av historiskt låg rekrytering sedan 2021. Ices understryker dessutom att prognosen bygger på en optimistisk och osäker uppskattning av rekryteringen. Vidare garanterar inte något av fångstscenarierna i FMSY-intervallet att sannolikheten är mindre än 5 % för att beståndets biomassa ska sjunka under Blim 2026. Under dessa omständigheter är det lämpligt att i enlighet med förordning (EU) 2016/1139 fastställa fiskemöjligheter i det lägre FMSY-intervallet och att fastställa en fredning av lekområden för fiske med aktivt redskap som en ytterligare korrigerande åtgärd som är funktionellt knuten till fiskemöjligheterna.

(19)

Nyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i denna förordning omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (3), särskilt artikel 33 om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och artikel 34 om överföring till kommissionen av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Den här förordningen bör därför specificera koderna för landningar av de bestånd som omfattas av förordningen, vilka medlemsstaterna bör använda när de översänder uppgifter till kommissionen.

(20)

I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 (4) föreskrivs flexibilitet mellan åren när det gäller kvoter för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet vid fastställandet av TAC:erna bestämma de bestånd på vilka artiklarna 3 och 4 inte ska tillämpas, särskilt på grundval av deras biologiska tillstånd. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika alltför stor flexibilitet, som skulle undergräva uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken, bör flexibiliteten mellan åren för kvoter enligt artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Dessutom bör flexibilitet mellan åren enligt artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013, när det är relevant, uteslutas på grundval av beståndens biologiska tillstånd.

(21)

Biomassan för det östra och det västra torskbeståndet i Östersjön liksom för det västra sillbeståndet i Östersjön ligger under Blim. För alla dessa bestånd är endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåtet under 2025. Därför, och på grund av Östersjöekosystemets relativt låga resiliens, har de medlemsstater som har en kvotandel av de relevanta TAC:erna åtagit sig att inte tillämpa den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 på dessa bestånd under 2025, för att fångsterna under 2025 inte ska överskrida de relevanta TAC:erna. Söder om latitud 59o 30′ N ligger dessutom biomassan för nästan alla älvbestånd av lax under gränsreferenspunkten för smoltproduktion (Rlim), och endast bifångster och vetenskapligt fiske tillåts under 2025. De berörda medlemsstaterna har därför gjort ett liknande åtagande om flexibiliteten mellan åren när det gäller laxfångster i Egentliga Östersjön under 2025.

(22)

Unionen och Förenade kungariket höll bilaterala samråd den 16 och 17 oktober 2024 om TAC:en för vitlinglyra i Ices-sektion 3a (Skagerrak-Kattegatt), Förenade kungarikets vatten och unionens vatten i Ices-delområde 4 och Förenade kungarikets vatten i Ices-sektion 2a (Nordsjön) under perioden 1 november 2024–31 oktober 2025. Dessa samråd hölls i enlighet med artikel 498.2 i avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan (5). Unionen deltog i dessa samråd på grundval av den specificering av unionens ståndpunkt som godkändes av rådet den 15 oktober 2024, i enlighet med artikel 2 i rådets beslut (EU) 2021/1875 (6). Unionen och Förenade kungariket enades om en TAC på grundval av det råd från Ices för vitlinglyra i Ices-delområde 4 och Ices-sektion 3a för den perioden som offentliggjordes den 11 oktober 2024. Resultatet av samråden dokumenterades i den skriftliga handling som undertecknades av delegationscheferna för unionen och Förenade kungariket den 21 oktober 2024. TAC:en för perioden 1 november 2024–31 oktober 2025 bör därför fastställas till den nivå som anges i den skriftliga handlingen.

(23)

Förordning (EU) 2024/257 bör därför ändras i enlighet med detta.

(24)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten bör bestämmelserna i den här förordningen rörande Östersjön tillämpas från och med den 1 januari 2025. Den här förordningen bör dock av tydlighetsskäl tillämpas på vitlinglyra i Skagerrak-Kattegatt och i Nordsjön från och med den 1 november 2024 till och med den 31 oktober 2025 eftersom den perioden utgör fiskesäsongen för vitlinglyra. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.