Rådets förordning (EU) 2025/219 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

(1)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, när så är lämpligt. I artikel 16.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) föreskrivs att fiskemöjligheterna ska fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. I artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att fiskemöjligheterna ska tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2)

I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna därför fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställer en rättvis inbördes behandling, samt på grundval av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(3)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/47/2024/1 där långsiktiga förvaltningsåtgärder för ål (Anguilla anguilla) fastställs i enlighet med rekommendation GFCM/46/2023/16 om en långsiktig förvaltningsplan för ål (AKFM:s geografiska delområden 1–27). I rekommendation GFCM/47/2024/1 bibehålls fredningstiden på sex månader för kommersiellt fiske och ett förbud mot fritidsfiske för 2025. I den rekommendationen begränsas dessutom det kommersiella fisket efter glasål till två månader och sådant fiske tillåts endast på vissa villkor. Dessa åtgärder ska vara tillämpliga på alla marina vatten i Medelhavet och sötvatten samt bräckta vatten, inbegripet flodmynningar, laguner och vatten i övergångszon, i enlighet med den rekommendationen. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(4)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/2 där långsiktiga åtgärder för hållbart utnyttjande av ädelkorall (Corallium rubrum) fastställs i enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/4 om en förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av ädelkorall i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). I rekommendation GFCM/47/2024/2 bibehålls frysningen av fiskeansträngningen för 2025 uttryckt som ett högsta antal fisketillstånd och skördebegränsningar för ädelkorall. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(5)

Vid sitt 46:e årsmöte 2023 antog AKFM rekommendation GFCM/46/2023/14 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). Genom den rekommendationen infördes, i enlighet med försiktighetsansatsen och för övergångsperioden 2024–2026, ett tak för flottkapaciteten, en frysning av antalet anordningar som samlar fisk (FAD) per fartyg och en fångstbegränsning. När det gäller fritidsfiske föreskrivs vidare i den rekommendationen att en daglig fångstbegränsning bör iakttas. Dessa åtgärder genomfördes 2024 i unionsrätten 2024 genom rådets förordning (EU) 2024/259 (2) och de bör fortsätta genomföras i unionsrätten till och med 2025. Åtgärderna påverkar inte de förvaltningsåtgärder som kommer att föreslås av AKFM:s rådgivande vetenskapliga kommitté för den långsiktiga förvaltningsplanen för perioden 2027–2031.

(6)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 (3) upprättades en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11). I den planen fastställs mål och åtgärder för långsiktigt bevarande och hållbart utnyttjande av de bestånd som omfattas av planen. Detta inbegriper åtgärder för att uppnå och bevara maximal hållbar avkastning (MSY) för målbestånden genom att det säkerställs att utnyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.

(7)

I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 ska fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1.2 i den förordningen fastställas så att en fiskeridödlighet vid maximal hållbar avkastning (MSY) uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025.

(8)

Fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 bör fastställas i enlighet med det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning (FMSY-intervall) eller till ett lägre värde och i enlighet med skyddsåtgärderna i den förordningen. FMSY-intervallen anges i relevant utlåtande från STECF. Om det inte finns tillräckliga vetenskapliga uppgifter bör fiskemöjligheterna för de bestånd som avses i artikel 1.2 och 1.3 i den förordningen fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, i enlighet med artikel 4.6 i den förordningen.

(9)

Fiskemöjligheterna ska dessutom uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg som fastställs i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022, och som högsta fångstgränser för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea på djupt vatten som fastställs i enlighet med vetenskaplig rådgivning och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(10)

STECF har meddelat att det krävs ytterligare betydande minskningar av fiskedödligheten för trålare för att målen för MSY ska kunna nås för alla fiskbestånd i västra Medelhavet 2025. STECF har dessutom angett skillnader i status för det mest sårbara beståndet i varje grupp av bestånd och ansåg att fiskedödligheten måste minskas på olika sätt mellan enheterna för förvaltning av fiskeansträngningen (EMU), nämligen EMU 1 AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7) och EMU 2 (AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10, och 11). STECF rekommenderade att för det mest sårbara beståndet, kummel (Merluccius merluccius) i EMU 1 och kummel i EMU 2 bör minskningarna av fiskedödligheten uppgå till 66 % i EMU 1 och 38 % i EMU 2 för att nå FMSY 2025. På grundval av detta råd bör därför den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare för varje fiskeansträngningsgrupp för 2025 minskas med 66 % i EMU 1 och med 38 % i EMU 2, med beaktande av varje medlemsstats bidrag till fiskedödligheten och dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning som fastställs för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(11)

STECF uppgav 2024 att långrevsfartyg påverkar lekmogna kummelfiskar, särskilt i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11. STECF uppgav också att lekbiomassan för kummel i AKFM:s geografiska delområden 1, 5, 6 och 7 och i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 fortfarande ligger under gränsreferenspunkten för bevarande (BLIM) i den mening som avses i artikel 2.10 i förordning (EU) 2019/1022 och att fiskedödligheten bör minskas med 66 % i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 och med 38 % i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 för att FMSY ska kunna uppnås 2025. I AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 är det därför lämpligt att bibehålla den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg för 2025 på de nivåer som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259, på grundval av artikel 7.5 i förordning (EU) 2019/1022. I AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och11 är det lämpligt att minska den högsta tillåtna fiskeansträngningen för långrevsfartyg för 2025 med 13 % jämfört med den högsta tillåtna fiskeansträngningen för 2024 genom förordning (EU) 2024/259, på grundval av artikel 7.5 i förordning (EU) 2019/1022.

(12)

STECF uppgav 2024 att fiskedödligheten för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 fortfarande ligger långt ifrån hållbara nivåer och att ytterligare förvaltningsåtgärder därför krävs utöver minskningen av fiskeansträngningen. STECF rekommenderade särskilt att fångsterna, för att uppnå FMSY under 2025, bör minskas med i genomsnitt 50 %, närmare bestämt 25 % i AKFM:s geografiska delområden 1 och 2, 64 % i AKFM:s geografiska delområde 5 och 62 % i AKFM:s geografiska delområden 6 och 7. Som fortsättning på de åtgärder som antogs 2022, 2023 och 2024 och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 är det därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstgränser. De högsta fångstgränserna för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6 och 7 bör minskas med 10 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(13)

STECF uppgav 2024 att det krävs ytterligare förvaltningsåtgärder för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 och rekommenderade att den totala fångsten minskas med 18 % utöver minskningen av fiskeansträngningen. Det är därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstgränser, som en fortsättning på de åtgärder som antogs 2022, 2023 och 2024 och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013. De högsta fångstgränserna för blåröd räka i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 bör minskas med 6 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(14)

STECF uppgav 2024 att det krävs ytterligare förvaltningsåtgärder för djuphavsräka i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 och rekommenderade att den totala fångsten minskas med 29 % utöver minskningen av fiskeansträngningen. Det är därför lämpligt att komplettera fiskeansträngningsordningen med högsta fångstgränser, som en fortsättning på de åtgärder som antogs 2022, 2023 och 2024 och i enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013. De högsta fångstgränserna för djuphavsräka i AKFM:s geografiska delområden 8, 9, 10 och 11 bör minskas med 6 % jämfört med de fiskemöjligheter som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(15)

I syfte att främja användningen av selektiva fiskeredskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor infördes genom rådets förordning (EU) 2022/110 (4) en kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålare. Eftersom STECF under 2025 fortsätter att rekommendera en ytterligare förbättring av fiskeredskapens selektivitet samt av effektiva fredningsområden för att skydda ungfisk och lekmogna fiskar, och dessa åtgärder har en påvisad inverkan på fiskeansträngningen, bör medlemsstaterna kunna tilldela ett fartyg ytterligare fiskedagar om fartyget bedriver sin verksamhet i linje med minst en av dessa åtgärder som fastställts på nationell nivå. Den berörda medlemsstaten får inte tilldela ytterligare fiskedagar som skulle leda till att den fiskeansträngning som fastställts för den berörda fiskeansträngningsgruppen i förordning (EU) 2024/259 överskrids.

(16)

I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2019/1022 ska, när vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan av något av de bestånd som avses i artikel 1.2 i den förordningen understiger försiktighetsreferenspunkten för biomassa (BPA), eller understiger gränsreferenspunkten för biomassa (BLIM), korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan producera MSY.

(17)

Vid sitt 44:e årsmöte 2021 antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av små pelagiska bestånd i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom en högsta fångstnivå från och med 2022 till och med 2029 och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten infördes för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar efter små pelagiska bestånd. De åtgärder som rör 2025 bör genomföras i unionsrätten.

(18)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/4 om en långsiktig fiskeordning och om fastställande av fångstbegränsningar för 2025 för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), som följde av rekommendation GFCM/44/2021/20. I rekommendation GFCM/47/2024/4 fastställdes för 2025 en separat fångstnivå för ansjovis och sardiner, till följd av genomförandet av de nya fångstbestämmelserna. Fördelningen mellan medlemsstaterna baseras på varje medlemsstats tidigare fångstresultat. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(19)

Vid sitt 43:e årsmöte 2019 antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd. De åtgärder som rör 2025 bör genomföras i unionsrätten.

(20)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/5 om genomförande av en fiskeansträngningsordning för viktiga demersala bestånd i Adriatiska havet under 2025 (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), som följde av rekommendation GFCM/43/2019/5. I rekommendation GFCM/47/2024/5 föreskrivs en global minskning av fiskeansträngningsordningen för trålare med trålbord med 5,2 % och en förlängning av 2024 års ansträngningsnivåer för bomtrålare. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 5,2 % dras av från den högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare med trålbord som fastställs för 2024 genom förordning (EU) 2024/259, och den högsta tillåtna fiskeansträngningen för bomtrålare bör hållas på 2024 års nivåer.

(21)

Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska och demersala bestånd, och i enlighet med punkt 33 i rekommendation GFCM/44/2021/20 och punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta tilldelning av fiskeansträngningen för demersala bestånd.

(22)

Vid sitt 45:e årsmöte 2022 antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/4 infördes en fiskeansträngningsordning för kummel och fångstgränser för djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) samt en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i rekommendation GFCM/45/2022/4 en frysning av fiskeansträngningen vid 2024 års nivå och en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(23)

Vid sitt 45:e årsmöte 2022 antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och av blåröd räka i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/5 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(24)

Vid sitt 45:e årsmöte 2022 antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (AKFM:s geografisk delområden 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/6 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(25)

Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (AKFM:s geografiska delområden 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/6 och GFCM/42/2018/3 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/7 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(26)

Vid sitt 45:e årsmöte 2022 antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart utnyttjande av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön (AKFM:s geografiska delområden 1–3), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/4, GFCM/43/2019/2 och GFCM/41/2017/2 upphävdes. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(27)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/3 om antagande av ytterligare korrigerande åtgärder för fläckpagell i Alboránsjön (AKFM:s geografiska delområden 1–3) och om ändring av rekommendation GFCM/45/2022/3. Genom rekommendation GFCM/47/2024/3 infördes en minskning med 30 % av fångstbegränsningarna för 2025. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör 30 % därför dras av från den högsta fångstnivå som fastställs för 2024 genom förordning (EU) 2024/259.

(28)

Enligt den vetenskapliga rådgivningen från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande fiskedödlighetsnivån för skarpsill (Sprattus sprattus) upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för bestånden av skarpsill i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Det är därför lämpligt att fortsätta att fastställa en autonom kvot för detta bestånd.

(29)

Vid sitt 43:e årsmöte 2019 antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom rekommendation GFCM/43/2019/3 infördes en uppdaterad regional total tillåten fångstmängd (TAC) och en kvotfördelningsordning för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, främst en fredningstid på två månader och en begränsning av fiskedagarna till 180 dagar per år. I enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/3 är dessa ytterligare bevarandeåtgärder funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom det utan dessa åtgärder skulle bli nödvändigt att sänka TAC-nivån för piggvar för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(30)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/8 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29), om ändring av rekommendationerna GFCM/43/2019/3 och GFCM/41/2017/4. I rekommendation GFCM/47/2024/8 fastställdes TAC för piggvar för perioden 2025–2028. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(31)

Vid sitt 47:e årsmöte 2024 godkände AKFM en överföring av den outnyttjade unionskvoten för piggvar under 2023, mot bakgrund av den exceptionella situation som uppstått till följd av den regionala situationen i Svarta havet. Denna åtgärd bör genomföras i unionsrätten. Fördelningen av de fiskemöjligheter som härrör från detta underutnyttjande bör ske på grundval av varje medlemsstats respektive andel av den outnyttjade kvoten utan att ändra den fördelningsnyckel som fastställs i förordning (EU) 2024/259 om den årliga tilldelningen av TAC:er.

(32)

Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (5), särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter gällande landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen till kommissionen.

(33)

I rådets förordning (EG) nr 847/96 (6) föreskrivs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren, inbegripet enligt artiklarna 3 och 4 i den förordningen, samt flexibilitetsbestämmelser för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma vilka bestånd som inte ska omfattas av artiklarna 3 och 4 i den förordningen, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att undvika alltför stor flexibilitet som skulle hindra uppnåendet av den gemensamma fiskeripolitikens mål och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför uttryckligen anges att den flexibiliteten mellan år för kvoter som föreskrivs i artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Slutligen bör flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) 1380/2013 uteslutas, när så är lämpligt, på grundval av beståndens biologiska tillstånd.

(34)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2025. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.