|
officiella tidning |
SV Serien L |
|
2024/765 |
29.2.2024 |
RÅDETS FÖRORDNING (EU, Euratom) 2024/765
av den 29 februari 2024
om ändring av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen 2021–2027
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312,
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets godkännande (1),
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
|
(1) |
Kommissionen har lagt fram en översyn av hur den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 fungerar i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (2) efter de första åren av budgetramens genomförande, inbegripet en bedömning av utgiftstakens hållbarhet. |
|
(2) |
Unionen har sedan december 2020 ställts inför en rad unika och oväntade utmaningar. Unionen har agerat skyndsamt och använt alla till buds stående medel, men den begränsade budgetflexibiliteten i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027 är nästan uttömd, vilket gör att unionens budget har svårt att ens möta de mest akuta utmaningarna. |
|
(3) |
Särskilda instrument har använts i stor utsträckning under de första åren av genomförandet av den fleråriga budgetramen för att hantera ett antal utmaningar. Behovet av ytterligare åtgärder kvarstår, medan de budgetmedel som finns tillgängliga för att hantera sådana situationer under den återstående tiden av den fleråriga budgetramen är begränsade. |
|
(4) |
Unionens budget bör göra det möjligt för unionen att tillhandahålla nödvändiga politiska svar på nya utmaningar och fullgöra rättsliga förpliktelser som inte får plats under befintliga tak eller genom uttömd flexibilitet. Utgiftstaken för åtagandebemyndiganden för rubrikerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 bör ändras för 2024, 2025, 2026 och 2027. Till följd av detta kan utgiftstaken för betalningsbemyndiganden förbli oförändrade, men taket för betalningsbemyndiganden för det samlade marginalinstrumentet för 2026 bör justeras för att inte riskera eftersläpningar. Dessutom bör det totala beloppet för ytterligare anslag enligt den programspecifika justering som fastställs i artikel 5 samt den därtill hörande tabellen i bilaga II till förordning (EU, Euratom) 2020/2093 ändras. |
|
(5) |
Beloppen för brexitjusteringsreserven och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör också ändras. |
|
(6) |
Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina innebär att krig återigen förekommer på europeisk mark. Unionen kommer att fortsätta att stödja Ukraina så länge det krävs och kraftfullt hjälpa Ukraina på dess europeiska väg. I detta syfte har Europaparlamentet och rådet antagit Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 (3) som unionens svar för att stödja Ukrainas makroekonomiska stabilitet, återuppbyggnad och modernisering, och samtidigt stödja Ukrainas reformansträngningar som en del av landets väg mot anslutning till unionen (Ukrainafaciliteten). |
|
(7) |
Med tanke på osäkerheten i samband med Rysslands anfallskrig bör Ukrainafaciliteten vara ett flexibelt instrument för att tillhandahålla en lämplig form och nivå av stöd fram till 2027. Stödet från Ukrainafaciliteten bör ges i form av lån, icke-återbetalningspliktigt stöd samt avsättningar för budgetgarantier. |
|
(8) |
För den del av stödet inom ramen för Ukrainafaciliteten som tillhandahålls i form av lån är det lämpligt att förlänga den befintliga garantin från unionens budget till och med 2027 för att täcka det ekonomiska stöd som görs tillgängligt för Ukraina. Som en följd av detta bör det vara möjligt att utnyttja de nödvändiga anslagen i unionens budget utöver taken i den fleråriga budgetramen för ekonomiskt stöd till Ukraina som är tillgängligt fram till slutet av 2027. Utöver att täcka kortsiktigt ekonomiskt bistånd till Ukraina enligt vad som redan föreskrivs i förordning (EU) 2022/2463 bör garantin i unionens budget täcka ekonomiskt stöd till Ukraina med ett belopp på upp till 33 miljarder EUR i enlighet med förordning (EU) 2024/792. |
|
(9) |
För den del av stödet inom ramen för Ukrainafaciliteten som ges i form av icke återbetalningspliktigt stöd och avsättningar för budgetgarantier bör anslagen tillhandahållas genom ett nytt tematiskt särskilt instrument, kallat Ukrainareserven. Åtagandebemyndigandena och motsvarande betalningsbemyndiganden bör utnyttjas årligen inom ramen för budgetförfarandet i artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), utöver taken i den fleråriga budgetramen. För att de utgifter som ska planeras i enlighet med de relevanta bestämmelserna i förordning (EU) 2024/792 ska kunna utvecklas under ordnade former, och särskilt mot bakgrund av de belopp som ska fastställas i Ukrainaplanen, är det lämpligt att fastställa totala och årliga maximibelopp som kan göras tillgängliga för Ukrainareserven 2024–2027. För att säkerställa ett fullständigt genomförande och flexibilitet mellan åren, i överensstämmelse med det totala beloppet, bör det vara möjligt att under de följande åren fram till 2027 använda den outnyttjade delen av det årliga beloppet för ett visst år, utöver det årliga maximibeloppet för det berörda året. |
|
(10) |
Sedan 2022 har unionen och de flesta större ekonomier upplevt en kraftig ökning av räntorna för alla emittenter av obligationer, däribland unionen. Till följd av detta förväntas finansieringskostnaderna för upplåningen inom Europeiska unionens återhämtningsinstrument (NextGenerationEU), som ska belasta unionens budget enligt artikel 5.2 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (4), överstiga de beräkningar som ursprungligen planerades under taken i den fleråriga budgetramen när denna antogs i december 2020, vilka uppgick till 2 332 miljoner EUR för 2025 (i 2018 års priser), 3 196 miljoner EUR för 2026 (i 2018 års priser) och 4 168 miljoner EUR för 2027 (i 2018 års priser). |
|
(11) |
Med tanke på osäkerheten kring hur räntorna kommer att utvecklas under föränderliga marknadsförhållanden samt de totala upplåningsbehoven för finansiering av pågående unionsprogram som finansieras genom NextGenerationEU är det lämpligt att fastställa ett exceptionellt och tillfälligt instrument, begränsat till den nuvarande fleråriga budgetramens löptid, för att täcka finansieringskostnader för upplåning inom NextGenerationEU som överstiger de belopp som ursprungligen planerats. Detta bör göras som en del av de bestämmelser som krävs för att det årliga budgetförfarandet ska fungera smidigt och för att säkerställa att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser. Ett nytt tematiskt särskilt instrument, EURI-instrumentet, bör därför inrättas med det enda syftet att täcka de utestående kostnadsöverskridandena. Detta instrument bör vara exceptionellt och skulle inte kunna utgöra prejudikat för framtida arrangemang för de fleråriga budgetramarna efter 2027, särskilt inte när det gäller att täcka kostnaderna för räntebetalningar för de medel som lånats upp på marknaderna för att finansiera NextGenerationEU. |
|
(12) |
EURI-instrumentet bör endast utnyttjas av budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet om det är nödvändigt. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter bör det utnyttjas efter att andra finansieringsmöjligheter har sökts, bland annat genom det utrymme som skapats genom genomförandet av programmens budget och omprioriteringar och genom icke-tematiska särskilda instrument, för att i möjligaste mån täcka en väsentlig del av de nödvändiga belopp som överstiger de belopp som ursprungligen angavs i den befintliga budgetposten för återhämtningsinstrumentet i rubrik 2b i syfte att utnyttja ett belopp motsvarande cirka 50 % av kostnadsöverskridandena avseende räntebetalningarna för NextGenerationEU som ett riktmärke. Detta kommer att ske i enlighet med tillämpliga sektorsspecifika regler och andra rättsliga skyldigheter och med beaktande av prioriteringar, försiktig budgetering och sund ekonomisk förvaltning, som särskilt kräver lämpliga marginaler för oförutsedda utgifter. De av medlemsstaternas nationella anslag för vilka rättsliga åtaganden har gjorts, i synnerhet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, kommer inte att påverkas. EURI-instrumentets åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i unionens budget bör göras tillgängliga utöver taken i den fleråriga budgetramen. Inom ramen för EURI-instrumentet bör ett belopp som motsvarar tillbakadragna anslag, utom externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som gjorts sedan början av den nuvarande fleråriga budgetramen nyttjas först. Belopp för tillbakadraganden som gjorts tillgängliga på nytt i enlighet med gällande relevanta bestämmelser bör inte beaktas. Det tillgängliga beloppet för tillbakadraganden för EURI-instrumentet bör beräknas varje år som en del av de tekniska justeringarna av den fleråriga budgetramen, som tydligt visar de totala tillgängliga medlen och de belopp som redan beaktats vid tidigare utnyttjanden av EURI-instrumentet. Om ett överskridande mot förmodan fortfarande skulle vara utestående bör det ytterligare belopp som krävs för att helt finansiera kostnaderna utnyttjas inom ramen för EURI-instrumentet som en säkerhetsmekanism som en sista utväg. Om en eller flera medlemsstater undantagsvis anser att det finns allvarliga betänkligheter i fråga om utnyttjandet av denna säkerhetsmekanism inom ramen för det årliga budgetförfarandet skulle de kunna begära att Europeiska rådets ordförande hänskjuter frågan till nästa möte i Europeiska rådet. Detta förfarande bör i regel inte ta längre tid än en månad och bör vara i full överensstämmelse med institutionernas befogenheter såsom fastställs i fördragen. |
|
(13) |
Mot bakgrund av de naturkatastrofer som har inträffat i medlemsstaterna och i länder som förhandlar om anslutning med unionen samt naturkatastrofer och humanitära kriser i tredjeländer, bör den befintliga reserven för solidaritet och katastrofbistånd förstärkas och delas upp i två separata instrument: den europeiska solidaritetsreserven för att ge stöd till drabbade länder och regioner inom ramen för Europeiska unionens solidaritetsfond, som inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2012/2002 (5), och reserven för katastrofbistånd för att tillhandahålla stöd till relevanta unionsprogram som svar på kriser och nödsituationer inom och utanför unionen. Syftet är att säkerställa tillräcklig finansiering för båda instrument. |
|
(14) |
Flexibilitetsmekanismen bör förstärkas för att upprätthålla en tillräcklig kapacitet för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda omständigheter fram till 2027. Förfallna belopp från den europeiska solidaritetsreserven och reserven för katastrofbistånd bör göras tillgängliga för flexibilitetsmekanismen från och med 2024. |
|
(15) |
Mot bakgrund av dessa oväntade händelser och nya utmaningar är det nödvändigt att revidera den fleråriga budgetramen, och förordning (EU, Euratom) 2020/2093 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
(16) |
Ändringarna av förordning (EU, Euratom) 2020/2093 påverkar inte skyldigheten att respektera de tak för egna medel som anges i artikel 3.1 och 6 i beslut (EU, Euratom) 2020/2053. |
|
(17) |
Mot bakgrund av situationen i Ukraina bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och bör tillämpas med retroaktiv verkan från och med den 1 januari 2024. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU, Euratom) 2020/2093 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
|
|
2. |
I artikel 4.1 ska följande led läggas till:
|
|
3. |
I artikel 5.1 ska andra stycket ersättas med följande: ”Det totala beloppet för ytterligare anslag för perioden 2022–2027 för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden ska vara 10 155 miljoner EUR (i 2018 års priser). För vart och ett av åren 2022–2026 ska det årliga beloppet för ytterligare anslag för åtagande- respektive betalningsbemyndiganden vara åtminstone 1 500 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får inte överstiga 2 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).” |
|
4. |
Artiklarna 8 och 9 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 1. Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/691 (*2), får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 30 miljoner EUR (i 2018 års priser). 2. Anslagen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Artikel 9 Reserven för solidaritet och katastrofbistånd 1. Reserven för solidaritet och katastrofbistånd ska bestå av två instrument som kan användas för att finansiera
2. Den europeiska solidaritetsreserven får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 1 016 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska nyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla. Minst en fjärdedel av det årliga beloppet för den europeiska solidaritetsreserven ska fortfarande vara tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till det årets slut. I undantagsfall, och om återstående budgetmedel som är tillgängliga inte är tillräckliga för att täcka de belopp som anses nödvändiga det år då en sådan katastrof som avses i punkt 1 a inträffar, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras genom det årliga belopp som avses i första stycket i denna punkt och som är tillgängligt det efterföljande året, upp till ett maximibelopp på 400 miljoner EUR (i 2018 års priser). 3. Reserven för katastrofbistånd får inte överstiga ett årligt maximibelopp på 508 miljoner EUR (i 2018 års priser). Den eventuella del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till och med år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från det föregående året ska nyttjas först. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte används under år n+1 ska förfalla. 4. Anslagen för den europeiska solidaritetsreserven och reserven för katastrofbistånd ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. (*2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/691 av den 28 april 2021 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF) och om upphävande av förordning (EU) nr 1309/2013 (EUT L 153, 3.5.2021, s. 48).”" (*3) Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).” " |
|
5. |
I artikel 10 ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Brexitjusteringsreserven får inte överstiga 4 491 miljoner EUR (i 2018 års priser).” |
|
6. |
Följande artiklar ska införas: ”Artikel 10a EURI-instrumentet 1. Från och med 2025 får EURI-instrumentet användas för att under ett visst år finansiera en del av kostnaderna för de räntor och kupongbetalningar som ska betalas för medel som lånats på kapitalmarknaderna i enlighet med artikel 5.2 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 (*4). EURI-instrumentet får endast utnyttjas under ett visst år för att i den utsträckning som anges i följande punkter täcka kostnader som överstiger följande belopp (i 2018 års priser):
2. EURI-instrumentet får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget endast efter det att andra finansieringsmöjligheter har sökts, i syfte att täcka en väsentlig del av de belopp som överstiger de belopp som anges i punkt 1 i den här artikeln, i enlighet med de tillämpliga sektorsspecifika reglerna och andra rättsliga förpliktelser, samtidigt som prioriteringar, försiktig budgetering och sund ekonomisk förvaltning beaktas. Anslag för EURI-instrumentet ska göras tillgängliga utöver taken i budgetramen. 3. EURI-instrumentet ska omfatta följande:
Artikel 10b Ukrainareserven 1. Ukrainareserven får utnyttjas uteslutande i syfte att finansiera utgifter enligt förordning (EU) 2024/792. 2. Ukrainareserven får inte överstiga 17 000 miljoner EUR i löpande priser för perioden 2024–2027. 3. Det årliga belopp som utnyttjas inom ramen för Ukrainareserven under ett visst år får inte överstiga 5 000 miljoner EUR i löpande priser. Utan att det påverkar det totalbelopp som anges i punkt 2 får den outnyttjade delen av det årliga beloppet under ett visst år användas under de följande åren, fram till 2027. 4. Ukrainareserven får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget. (*4) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).” " |
|
7. |
I artikel 11 ska följande punkt läggas till: ”3a. Maximibeloppet för den årliga justering som avses i punkt 3 i den här artikeln för år 2026, plus det belopp som avses i artikel 5.2 andra stycket, ska justeras med det belopp som motsvarar den outnyttjade delen av maximibeloppet för år 2025.” |
|
8. |
Artikel 12 ska ersättas med följande: ”Artikel 12 Flexibilitetsmekanismen 1. Flexibilitetsmekanismen får användas för att, för ett givet budgetår, genom åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden finansiera specifika oförutsedda utgifter som inte kan finansieras inom de tak som är tillgängliga för en eller flera andra rubriker. Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen under perioden 2021–2023 ska vara 915 miljoner EUR (i 2018 års priser). Taket för det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen under perioden 2024–2027 ska vara 1 346 miljoner EUR (i 2018 års priser). Varje år ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ökas med ett belopp motsvarande de delar av de årliga beloppen för den europeiska solidaritetsreserven och reserven för katastrofbistånd som har förfallit under det föregående året i enlighet med artikel 9. 2. Den oanvända delen av det årliga belopp som avsatts för flexibilitetsmekanismen får användas fram till och med år n+2. Den eventuella del av det årliga beloppet som härrör från tidigare år ska användas först, i den ordning beloppen införts. Den eventuella del av det årliga beloppet från år n som inte använts senast år n+2 ska förfalla.” |
|
9. |
Bilagorna I och II ska ersättas med texten i bilagan till denna förordning. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 29 februari 2024.
På rådets vägnar
H. LAHBIB
Ordförande
(1) Godkännande av den 27 februari 2024 (ännu inte offentliggjort i EUT).
(2) Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten (EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj).
(4) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).
(5) Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3).
BILAGA
”BILAGA 1
DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN (EU-27)
|
(miljoner EUR –2018 års priser) |
||||||||||
|
ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
2021-2027 totalt |
||
|
19 712 |
20 211 |
19 678 |
19 178 |
18 173 |
18 120 |
17 565 |
132 637 |
||
|
5 996 |
62 642 |
63 525 |
65 079 |
65 184 |
56 675 |
58 680 |
377 781 |
||
|
1 666 |
56 673 |
57 005 |
57 436 |
57 772 |
48 302 |
48 937 |
327 791 |
||
|
4 330 |
5 969 |
6 520 |
7 643 |
7 412 |
8 373 |
9 743 |
49 990 |
||
|
53 562 |
52 626 |
51 893 |
51 013 |
49 914 |
48 734 |
47 960 |
355 702 |
||
|
varav Marknadsrelaterade utgifter och direktstöd |
38 040 |
37 544 |
36 857 |
36 054 |
35 283 |
34 602 |
33 886 |
252 266 |
||
|
1 687 |
3 104 |
3 454 |
3 569 |
4 083 |
4 145 |
4 701 |
24 743 |
||
|
1 598 |
1 750 |
1 762 |
2 112 |
2 277 |
2 398 |
2 576 |
14 473 |
||
|
15 309 |
15 522 |
14 789 |
14 500 |
14 192 |
13 326 |
13 447 |
101 085 |
||
|
10 021 |
10 215 |
10 342 |
10 454 |
10 554 |
10 673 |
10 843 |
73 102 |
||
|
varav Institutionernas administrativa utgifter |
7 742 |
7 878 |
7 945 |
7 997 |
8 025 |
8 077 |
8 188 |
55 852 |
||
|
ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT |
107 885 |
166 070 |
165 443 |
165 905 |
164 377 |
154 071 |
155 772 |
1 079 523 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT |
154 065 |
153 850 |
152 682 |
151 436 |
151 175 |
151 175 |
151 175 |
1 065 558 |
||
BILAGA II
PROGRAMSPECIFIK JUSTERING – FÖRTECKNING ÖVER PROGRAM, FÖRDELNINGSNYCKEL OCH TOTALT YTTERLIGARE ANSLAG AV ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN
|
(i miljoner EUR (2018 års priser) |
|||||
|
|
Fördelningsnyckel |
Totalt ytterligare anslag av åtagandebemyndiganden enligt artikel 5 |
|||
|
|
2022-2024 |
2025-2027 |
|
||
|
36,36 % |
41,79 % |
4 000 |
||
|
Horisont Europa |
27,27 % |
31,34 % |
3 000 |
||
|
InvestEU-fonden |
9,09 % |
10,45 % |
1 000 |
||
|
54,55 % |
47,76 % |
5 155 |
||
|
EU för hälsa |
26,37 % |
15,37 % |
2 055 |
||
|
Erasmus+ |
15,46 % |
17,77 % |
1 700 |
||
|
Kreativa Europa |
5,45 % |
6,26 % |
600 |
||
|
Rättigheter och värden |
7,27 % |
8,36 % |
800 |
||
|
9,09 % |
10,45 % |
1 000 |
||
|
Fonden för integrerad gränsförvaltning |
9,09 % |
10,45 % |
1 000 |
||
|
TOTALT |
100,00 % |
100,00 % |
10 155 |
||
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/765/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)