1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa eller olyckor som kan orsakas av buller (2 kap.), vibrationer (3 kap.), fall (4 kap.), ras (5 kap.), hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar (6 kap.), kemiska riskkällor (7–10 kap.), smitta (11 kap.), artificiell optisk strålning (12 kap.) och elektromagnetiska fält (13 kap.).
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
Avdelning II: Buller och vibrationer
10 kap. Kompletterande bestämmelser för vissa kemiska riskkällor
Vem föreskrifterna riktar sig till
1 §
Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs.
Den som bara är arbetsgivare i egenskap av uthyrare av arbetstagare är endast skyldig att följa föreskrifterna i detta kapitel när det gäller att se till att de uthyrda arbetstagarna inte påbörjar sitt arbete innan en undersökning och riskbedömning är gjord och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits.
Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 16, 17 och 41 §§.
Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
Definitioner
2 §
I detta kapitel har, utöver vad som definieras i 7 kap. 3 §, följande begrepp dessa betydelser.
Begrepp | Betydelse |
|---|---|
Anestesigas | Läkemedel som i gasform tillförs andningsvägarna för att ge narkos eller smärtlindring. |
Bekämpningsmedel | Produkt som enligt 14 kap. 4 § miljöbalken är ett kemiskt bekämpningsmedel. |
Eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer | Syntetiska oorganiska icke-kristallina (silikat-)fibrer, som är slumpvis orienterade och vars totala innehåll av oxider av alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller (Na2O+K2O+CaO+MgO+BaO) är lika med eller understiger 18 viktprocent. |
Fibrer | Partiklar med ett längdbreddförhållande som är större än 3:1. |
Gasflaska | Transportabelt tryckkärl med vattenvolym upp till 150 liter. |
Kristallina fibrer | Fibrer med atomerna regelbundet ordnade i ett nätverk (kristallgitter). |
Kristobalit | Högtemperaturform av kvarts som bildas vid 1 470 °C. |
Kvarts | Kiseldioxid som är kristallin eller delvis kristallin. |
Referensmätningar | Serie exponeringsmätningar utförda under en viss typ av arbete och under vissa dokumenterade förhållanden. |
Respirabelt damm | Dammpartiklar som kan inandas och kan nå alveolerna längst ut i lungorna. |
Respirabla fibrer | Fibrer som kan inandas och kan nå alveolerna längst ut i lungorna. |
Syntetiska oorganiska fibrer | Tillverkade fibrer, både kristallina och icke-kristallina (amorfa). I begreppet ingår till exempel mineralullsfibrer. |
Överskottsutsug | Typ av punktutsug som suger ut anestesigas från anestesigasutrustningens överskottsventil eller utandningsventil. |
Anestesigaser
Då gäller föreskrifterna
3 §
Bestämmelserna i 4 och 5 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar anestesigaser.
Utrustning
4 §
Vid hantering av anestesigaser ska arbetsgivaren se till att följande åtgärder vidtas:
Anestesigasutrustningen ska genomgå teknisk översyn och mätning av läckageflöde innan den tas i bruk och därefter årligen. Resultat av mätningar, mätmetod och andra uppgifter av betydelse för resultatet ska dokumenteras skriftligt.
Före varje användning ska tätheten hos anestesigasutrustningens andningssystem kontrolleras och vid behov justeras och kontrolleras igen. Resultatet av kontroller och vidtagna åtgärder ska dokumenteras skriftligt.
Överskottsutsuget ska vara aktiverat under pågående arbete.
Överskottsutsugets kapacitet ska kunna övervakas kontinuerligt.
Eventuella fel i överskottsutsugets funktion vid drift ska visas av ett kontrollsystem.
Allmänna råd
Bestämmelser finns även i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården och i Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter.
Vätskeformigt anestesimedel
5 §
Arbetsgivaren ska se till att man förvarar behållare som innehåller ett vätskeformigt anestesimedel, som är avsett för inhalation i gasform, i ett särskilt avgränsat ventilerat utrymme.
Kravet i första stycket gäller inte obrutna originalförpackningar eller om behållaren är en del i ett slutet system.
Bekämpningsmedel
Då gäller föreskrifterna
6 §
Bestämmelserna i 7–13 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare kan exponeras för bekämpningsmedel.
Bestämmelserna i 7–13 §§ i detta kapitel reglerar också arbete med material och varor som har behandlats med kemiska bekämpningsmedel.
Bestämmelserna i 7–13 §§ i detta kapitel reglerar inte arbete med sådana bekämpningsmedel där Kemikalieinspektionen har föreskrivit om undantag från kravet på godkännande i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel.
Kunskaper
7 §
De hanterings- och skyddsinstruktioner som arbetsgivaren ska ta fram enligt 7 kap. 22 § ska alltid vara skriftliga för arbete med
bekämpningsmedel som enligt förordningen om bekämpningsmedel hör till klass 1,
antifoulingprodukter, och
andra bekämpningsmedel, material eller varor som är behandlade med bekämpningsmedel, om arbetet innebär särskilda risker för ohälsa eller olycksfall.
Personlig skyddsutrustning och hygien
8 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder skyddshandskar och övrig personlig skyddsutrustning som behövs, om arbetet med bekämpningsmedel medför risk att få medel på huden. Andningsskydd ska användas, om arbetet medför risk för inandning av en skadlig mängd bekämpningsmedel.
9 §
Arbetsgivaren ska se till att det finns tillgång till lämpligt rengöringsmedel och vatten i den utsträckning som behövs, för att tvätta av bekämpningsmedel som kommit på huden.
Spridning i växthus eller annan lokal
10 §
När bekämpningsmedel sprids i växthus eller andra lokaler på ett sådant sätt att det finns risk för inandning av medlet, ska arbetsgivaren se till att det finns skyltar uppsatta vid alla ingångar till lokalen. På skyltarna ska det finnas uppgifter om att bekämpningsmedel sprids och vilka villkor som gäller för tillträde till lokalen.
Spridning i gasform
11 §
Arbetsgivaren ska se till att bekämpningsmedel som enligt föreskrifter från Kemikalieinspektionen försetts med beteckningen SoX bara får spridas under sådana förhållanden att det vid olycksfall går att få hjälp omedelbart.
Antifoulingprodukter
12 §
Arbetsgivaren ska se till att sprutapplicering av en antifoulingprodukt bara får ske inom ett särskilt markerat område. Bara de arbetstagare som deltar i appliceringsarbetet får vistas inom området. Skyltar om detta ska sättas upp väl synliga. Området ska vara så stort att arbetstagare utanför området skyddas mot risker för ohälsa på grund av appliceringsarbetet.
13 §
Innan arbete med borttagning av en antifoulingprodukt påbörjas, ska arbetsgivaren så långt som möjligt klarlägga vilka farliga ämnen produkten innehåller. De skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till produktens sammansättning ska vidtas. Om det inte går att klarlägga produktens sammansättning, ska åtgärder vidtas som ger tillräckligt skydd mot varje farligt ämne, som rimligen kan förekomma i produkten.
Blybatterier
Då gäller föreskrifterna
14 §
Bestämmelserna i 15–19 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare laddar eller underhåller blybatterier som används för att driva fordon eller mobila maskiner.
Åtgärder
15 §
Vid laddning och underhåll av blybatterier, ska arbetsgivaren se till att förebygga risk för brand och explosion genom att
arbetet bara utförs på en särskild laddningsplats,
laddningsplatsen är väl ventilerad med så stor luftväxling att explosiv blandning av vätgas och luft inte uppkommer,
öppen eld eller andra tändkällor inte förekommer på laddningsplatsen,
utrustning för brandsläckning finns lätt tillgänglig vid laddningsplatsen,
förbudsskylten Rökning och öppen eld förbjuden, utformad i enlighet med bilaga 3 till Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser, är uppsatt på väl synlig plats,
laddaren inte är ansluten till strömkällan när den kopplas till eller från blybatteriet,
blybatterier lyfts med utrustning som inte kan orsaka kortslutning, och
förebygga att statisk elektricitet uppkommer.
Allmänna råd
För bedömning av ventilationsbehovet kan man använda SS-EN 62485–3:2015 Laddningsbara batterier och batterianläggningar – Säkerhet – Del 3: Traktionsbatterier. Utgåva 1.
Åtgärder för att minska eller förhindra statisk elektricitet kan vara att välja lämpliga arbetskläder och golvmaterial. Statisk elektricitet kan temporärt avledas, genom att man med båda händerna griper om ett jordat föremål.
16 §
Vid laddning av ett blybatteri ska arbetsgivaren se till att man inte gör något annat underhåll av batteriet än automatisk vattenpåfyllning.
17 §
Arbetsgivaren ska se till att det finns anordning för ögonspolning och tvättmöjligheter i anslutning till laddningsplatsen.
Kunskaper
18 §
Arbetsgivaren ska se till att ett blybatteri bara laddas och underhålls av arbetstagare som har kunskap om riskerna.
Även andra arbetstagare får ladda ett blybatteri om
fordonet eller maskinen har
inbyggd laddare, eller
ett särskilt anslutningsdon som används för att ansluta batteriet till laddaren, och
laddaren har ett överladdningsskydd.
19 §
Arbetsgivaren ska se till att det finns instruktioner för laddning och underhåll av blybatteriet vid laddningsplatsen eller på fordonet eller maskinen.
Cytostatika och andra läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa
Då gäller föreskrifterna
20 §
Bestämmelserna i 21–38 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar cytostatika eller andra läkemedel som kan orsaka bestående ohälsa. Bestämmelserna avser följande läkemedel:
Cytostatika och cytotoxiska läkemedel, som tillhör eller preliminärt tillhör grupp L01 i ATC-systemet enligt Läkemedelsverket.
Andra läkemedel med cytotoxisk effekt.
Läkemedel som kan orsaka överkänslighet.
Inhalationsläkemedel, utom anestesigaser.
Bestämmelserna i 21–38 §§ reglerar även hantering av material eller kroppsvätskor som är förorenade med cytostatika eller andra läkemedel och som kan orsaka bestående ohälsa.
Åtgärder
21 §
Arbetsgivaren ska se till att all beredning av läkemedel görs i lokaler som är särskilt avsedda och inredda för ändamålet.
22 §
Vid risk för exponering för läkemedel, ska arbetsgivaren se till följande:
Personlig skyddsutrustning ska finnas lätt tillgänglig i anslutning till den plats där arbetet utförs och bara användas där.
Skyddskläder och skyddshandskar ska användas.
Hud eller ögon som kommit i direkt kontakt med läkemedel ska sköljas med stora mängder vatten.
Det ska finnas möjlighet till handtvätt i anslutning till den plats där arbetet utförs.
Ögonskydd ska rengöras direkt efter avslutat arbete.
Andningsskydd ska användas vid filterbyte samt service, underhåll och rengöring av säkerhetsbänk med tillhörande ventilationskanaler, om inte tillräcklig säkerhet kan uppnås på annat sätt.
Kunskaper
23 §
De hanterings- och skyddsinstruktioner som arbetsgivaren ska ta fram enligt 7 kap. 22 § för hantering av läkemedel ska alltid vara skriftliga. Instruktionerna ska även innehålla information om hur
avfall, spill och liknande som innehåller läkemedel omhändertas,
städning ska utföras, och
filterbyte, service, underhåll och rengöring av säkerhetsbänk med tillhörande ventilationskanaler ska utföras.
24 §
Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna som kan bli exponerade för läkemedel som är reproduktionsstörande eller kan ha skadlig inverkan på graviditet eller amning om de risker som exponeringen kan innebära.
För gravida och ammande arbetstagare finns särskilda bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar i kapitlet om gravida, nyförlösta och ammande.
25 §
Arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om deras skyldighet att rapportera om de vet, eller misstänker, att den yrkesmässiga exponeringen för läkemedel orsakat ohälsa, olycksfall eller tillbud. Rapporteringen ska ske skriftligt till arbetsgivaren.
26 §
Arbetsgivaren ska se till att filterbyte samt service, underhåll och rengöring av säkerhetsbänk med tillhörande ventilationskanaler, bara utförs av de som fått muntlig och skriftlig instruktion om hur riskerna ska undvikas.
Avfall
27 §
Arbetsgivaren ska se till att man omgående placerar läkemedelsavfall i en behållare som är märkt så att det framgår vad den innehåller. Behållaren ska hållas försluten.
Särskilda krav för läkemedel som kan orsaka överkänslighet
28 §
Arbetsgivaren ska se till följande:
Den som visar tecken på överkänslighet efter inandning av eller hudkontakt med ett läkemedel ska inte bereda denna typ av läkemedel.
Personlig skyddsutrustning som använts vid hantering av läkemedel som kan orsaka överkänslighet ska inte användas vid hantering av andra typer av läkemedel.
Särskilda krav för inhalationsläkemedel
29 §
Vid administreringen av inhalationsläkemedel ska arbetsgivaren se till att man använder följande:
Utrustning som hindrar att aerosol eller pulver kommer ut i lokalen. Om sådan utrustning inte kan användas, ska andningsskydd användas.
Skyddsrock, skyddshandskar och ögonskydd.
Särskilda krav för läkemedel med cytotoxisk effekt
30 §
Bestämmelserna i 31–38 §§ reglerar hantering av följande läkemedel med cytotoxisk effekt:
Cytostatika och cytotoxiska läkemedel.
Andra läkemedel med cytotoxisk effekt.
Bestämmelserna i 31–38 §§ reglerar inte läkemedel med ATC-kod L01, som innehåller monoklonala antikroppar, om riskbedömningen visar att hanteringen inte medför allvarlig hälsorisk genom cytostatisk eller cytotoxisk verkan. Dessa ska då hanteras som läkemedel som kan orsaka överkänslighet, se 28 §.
31 §
Arbetsgivaren ska se till att det finns en särskild inredd plats för beredning av läkemedel med cytotoxisk effekt i de lokaler där man bereder läkemedel.
Anordning ska finnas för att vid spill, haveri och liknade hindra spridning av läkemedel med cytotoxisk effekt utanför beredningsplatsen.
Allmänna råd
Anordning för att hindra spridning av läkemedel med cytotoxisk effekt vid beredning kan vara att ha en lokal med undertryck och tillträde via sluss med övertryck. Det kan också vara användning av en spillbricka med absorberande material.
32 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna använder en säkerhetsbänk eller ett slutet system vid beredning av läkemedel med cytotoxisk effekt, om inte riskbedömningen visar att samma skyddsnivå kan uppnås på annat sätt.
33 §
Arbetsgivaren ska kontrollera att säkerhetsbänken, som används för hantering av läkemedel med cytotoxisk effekt, fungerar så att läkemedel inte sprids utanför den. Säkerhetsbänken ska kontrolleras
innan den tas i bruk,
årligen, och
efter filterbyte.
Resultatet av kontrollerna ska dokumenteras skriftligt.
34 §
När en säkerhetsbänk används för hantering av läkemedel med cytotoxisk effekt, ska arbetsgivaren se till följande:
Frånluften från bänken ska renas från partiklar genom mikrofiltrering.
Bänken ska vara ansluten till en frånluftskanal som är skild från det allmänna ventilationssystemet.
Fel i ventilationssystemets funktion ska visas av ett kontrollsystem. Kontrollsystemet ska larma vid för lågt frånluftsflöde.
35 §
Innan ett slutet system används för hantering av läkemedel med cytotoxisk effekt, ska arbetsgivaren prova systemet och se till att det är tätt. Resultatet av kontrollerna ska dokumenteras skriftligt.
36 §
Arbetsgivaren ska, minst årligen, kontrollera att arbetstagarnas arbetssätt inte medför att läkemedel med cytotoxisk effekt sprids utanför säkerhetsbänken, det slutna systemet eller motsvarande anordning. Resultatet av kontrollerna ska dokumenteras skriftligt.
37 §
Arbetsgivaren ska se till att textilier, skyddsutrustning och annan utrustning som förorenats med läkemedel med cytotoxisk effekt omhändertas omedelbart för rengöring eller destruktion. Skriftliga instruktioner för denna hantering ska finnas tillgängliga.
38 §
Arbetsgivaren ska se till att beredning och administrering av läkemedel med cytotoxisk effekt bara görs av arbetstagare som genomgått särskild utbildning. Utbildningen ska minst omfatta information om
vilka risker arbetet innebär,
hur beredning och administrering utförs på ett säkert sätt,
vilka skyddsåtgärder som krävs, och
hur man tar hand om läkemedelsavfall, läkemedelskontaminerat material och kroppsvätskor.
Färg och lack
Då gäller föreskrifterna
39 §
Bestämmelserna i 40 § preciserar och kompletterar bestämmelser i 7 och 8 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar färg eller lack.
Hantering av färg och lack
40 §
Arbetsgivaren ska se till att man använder vattenburen färg och lack på tillfälliga arbetsplatser inomhus eller i slutna utrymmen. Om det krävs av tekniska eller kulturhistoriska skäl, får man använda färg och lack som innehåller organiska lösningsmedel.
Gaser
Då gäller föreskrifterna
41 §
Bestämmelserna i 42–47 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar gas med undantag för avgaser och andra gaser som bildas men inte omhändertas och luft under atmosfäriska förhållanden.
Allmänna råd
Bestämmelser finns även i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om hantering av brandfarlig gas och brandfarliga aerosoler.
Hantering av gaser
42 §
I anslutning till platser där gas hanteras ska arbetsgivaren, vid behov, se till att det finns
gasmätning,
vindriktningsvisare, och
möjlighet att utlösa gas- eller brandlarm.
43 §
Arbetsgivare som lagrar gas i annan behållare än gasflaska ska göra det på iordningställd plats.
44 §
Arbetsgivaren ska se till att utomhuslagring av gas, som är hälsofarlig enligt kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP), sker på ett inhägnat område. Lagringsplatsen ska vara placerad så att gasbehållarna är skyddade från oförutsedda händelser utanför lagringsplatsen.
45 §
Arbetsgivaren ska se till att i lokaler där gas hanteras ska ventilationen vara utformad så att syrgaskoncentrationen i luften normalt inte understiger 20 volymprocent. Om syrgaskoncentrationen understiger 18 volymprocent ska andningsapparat användas.
I lokaler där syrgas hanteras ska syrgaskoncentrationen normalt inte överstiga 22 volymprocent.
Hantering av kondenserad syrgas
46 §
Vid fyllning eller tömning av kondenserad syrgas ska arbetsgivaren se till att man använder anpassad utrustning som är syretvättad och att det inte finns något brännbart i närheten som kan antändas.
Gasflaskor och gasledningar vid smältsvetsning och termisk skärning
47 §
Vid smältsvetsning och termisk skärning ska arbetsgivaren se till att
kopplingar för bränngas och syrgas är utformade så att förväxling inte kan ske,
tätheten hos slangar och armatur för bränngas och syrgas kontrolleras regelbundet, så att säkerheten bevaras, och
utrustning för syrgas hålls fri från olja och fett.
Kvartshaltigt damm
Då gäller föreskrifterna
48 §
Bestämmelserna i 49–58 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar material som innehåller mer än 3 viktprocent kvarts.
Bestämmelserna i 49–58 §§ i detta kapitel reglerar inte hantering vid enstaka tillfällen eller arbete där man hanterar jord- eller sandförorenade jordbruksprodukter utomhus.
Dokumentera resultatet av riskbedömningen
49 §
Arbetsgivaren ska skriftligt dokumentera resultatet av riskbedömningen och vilka åtgärder man har valt. Dokumentationen ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen och innehålla uppgifter om
vilka arbetsmoment som kan innebära exponering för kvartshaltigt damm,
vid vilka källor det kvartshaltiga dammet bildas och sprids från,
vilka skyddsåtgärder som har valts för att minska exponeringen,
driftsförhållanden,
bedömning av exponering i förhållande till det hygieniska gränsvärdet,
vilka arbetstagare som ska genomgå medicinska kontroller,
vilka personer som deltagit i riskbedömningen, och
vilket datum dokumentet skapades och vilken ansvarig person, som har godkänt dokumentet.
Den arbetsgivare som inte kan uppvisa dokumentation enligt första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 271 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
Referensmätningar
50 §
Referensmätningar, för att bedöma lufthalten av respirabelt damm av kvarts eller kristobalit, kan användas istället för yrkeshygieniska mätningar. Om man ska använda referensmätningar som underlag vid riskbedömningen och för valet av åtgärder, ska arbetsgivaren se till att
förhållandena är likvärdiga på den egna arbetsplatsen och på den plats där man har genomfört referensmätningarna, och
det finns en skriftlig dokumentation tillgänglig på arbetsplatsen, som visar att dessa förhållanden är likvärdiga.
Åtgärder
51 §
Vid arbete i hytt där det finns risk för att arbetstagare exponeras för kvartshaltigt damm över det hygieniska gränsvärdet ska arbetsgivaren se till att hytten har
särskild tillförsel av luft som ska vara så fri från föroreningar som möjligt,
övertryck som förhindrar att damm tränger in i hytten, och
utrustning som reglerar temperaturen.
52 §
Arbetsgivaren ska se till att kvartshaltigt blästermedel inte används vid manuell blästring.
Kravet i första stycket gäller inte om man utför arbetet i ett slutet blästerskåp med utsug eller som våtblästring där vatten tillsätts till blästermedlet.
53 §
Arbetsgivaren ska se till att kristobalithaltigt filtermaterial inte används för vattenrening.
Kravet i första stycket gäller inte om man effektivt förhindrar att damm sprids vid dosering av materialet.
Rengöring
54 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen där man hanterar kvartshaltigt material hålls ren från kvartshaltigt damm. Det ska finnas rutiner för regelbunden rengöring. Arbetsgivaren ska utgå från riskbedömningen när dessa rutiner tas fram.
Kraven i första stycket gäller även hytter, personalutrymmen, och andra lokaler som är i direkt anslutning till verksamheten.
Uppföljning av åtgärder
55 §
Arbetsgivaren ska se till att kontrollera funktion och prestanda hos anordningar som används för att minska arbetstagarnas exponering för kvartshaltigt damm. Kontrollerna ska utföras med högst 6 månaders mellanrum. Kontrollerna ska dokumenteras skriftligt och dokumenten ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen.
Kontrollerna ska utföras oftare om förhållandena på arbetsplatsen kräver det.
Den arbetsgivare som bryter mot kraven i första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.
Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta, är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta, ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:
Avgift = 15 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 271 kronor.
Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.
Allmänna råd
Dokumentationen anses vara tillgänglig om arbetsgivare, arbetstagare, skyddsombud och Arbetsmiljöverket kan få tillgång till den vid behov.
56 §
Arbetsgivaren ska minst 1 gång per år följa upp de åtgärder som har genomförts. Vid uppföljningen ska man bedöma om åtgärderna fått avsedd effekt för alla arbetstagare som berörs av dem.
Medicinska kontroller
57 §
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för respirabelt damm av kvarts eller kristobalit där
halten i luften uppgår till minst halva gränsvärdet, och
arbetet pågår under mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst 3 månader per år.
Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet.
Anmälan av mobila anläggningar
58 §
Innan ett mobilt krossverk, ett mobilt asfaltverk eller en mobil betongstation tas i bruk, ska arbetsgivaren skicka in en anmälan till Arbetsmiljöverket.
Anmälan ska innehålla uppgifter om
företagets namn, organisationsnummer och kontaktperson,
typ av verksamhet,
vilken typ av mobil anläggning som används eller kommer att användas i verksamheten, och
var anläggningen är placerad, angivet med adress eller koordinater.
Om någon av uppgifterna enligt punkterna 1–4 ändras, ska arbetsgivaren göra en ny anmälan senast 3 månader efter ändringen.
Den arbetsgivare som använder mobilt krossverk, mobilt asfaltverk eller mobil betongstation i strid med kraven i första, andra och tredje stycket, ska betala en sanktionsavgift om 5 000 kronor.
Syntetiska oorganiska fibrer
Då gäller föreskrifterna
59 §
Bestämmelserna i 60–71 §§ preciserar och kompletterar bestämmelserna i 7–9 kap. och reglerar all verksamhet där arbetstagare hanterar syntetiska oorganiska fibrer eller material som innehåller mer än 5 viktprocent sådana fibrer.
Isolerings- och rivningsarbete
60 §
Vid arbete med dammande lösull och vid dammande rivning av material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer ska arbetsgivaren förhindra att damm sprids genom att använda dammsugare eller vidta andra åtgärder med motsvarande effekt.
På tillfälliga arbetsplatser ska avskärmning ordnas, om riskbedömningen visar att det behövs.
Rengöring
61 §
Arbetsgivaren ska se till att man rengör arbetsutrymmen där man hanterar material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer. Rengöringen ska göras direkt efter att arbetet är avslutat. Om arbetet pågår längre tid än en vecka, ska rengöring göras minst en gång per vecka.
62 §
Där syntetiska oorganiska fibrer hanteras ska arbetsgivaren se till att rengöring görs med dammsugare i första hand. Frånluft från mobil dammsugare ska renas, så att minst 99,95 procent av det respirabla fiberhaltiga dammet avskiljs.
63 §
Vid hantering av syntetiska oorganiska fibrer ska arbetsgivaren se till att ventilationssystemet rengörs, så att anläggningen fungerar som den ska. Ventilationssystemets funktion ska kontrolleras med högst 6 månaders mellanrum.
64 §
Arbetsgivaren ska se till att en anordning för att samla upp avfall, spill och material som innehåller syntetiska oorganiska fibrer finns lätt tillgänglig.
Personlig skyddsutrustning och arbetskläder
65 §
Vid starkt dammande arbete med syntetiska oorganiska fibrer ska arbetsgivaren se till att arbetstagarna använder lämpliga skyddskläder. Om kläderna är starkt förorenade, ska de dammsugas innan de tas av.
66 §
Arbetsgivaren ska se till att skyddskläder och annan personlig skyddsutrustning som har använts vid arbete med syntetiska oorganiska fibrer förvaras
skilda från privata kläder och arbetskläder, och
i särskilt utrymme i omedelbar anslutning till arbetsplatsen.
67 §
Arbetsgivaren ska se till att märka arbets- och skyddskläder som är förorenade med syntetiska oorganiska fibrer innan de lämnas till rengöring eller tvätt. Det ska framgå av märkningen vad kläderna är förorenade med.
Särskilda krav för särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer
68 §
Bestämmelserna i 69–71 §§ reglerar all hantering av följande särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer:
eldfasta keramiska fibrer,
specialfibrer, och
kristallina fibrer.
Det finns även krav på exponeringsmätningar i 8 kap. 24–27 §§, när det förekommer exponering via inandning av särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer.
69 §
Arbetsgivaren ska se till att regelbundet arbete med särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer där damm uppkommer sker i ett särskilt utrymme. Vid ingången till utrymmet ska det finnas en varningsskylt med texten ”Fiberhaltigt damm – farligt vid inandning”.
70 §
Arbetsgivaren ska se till att märka teknisk utrustning som innehåller särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer som kan bilda fiberhaltigt damm. Utrustningen ska märkas så att man kan identifiera innehållet och de risker som detta kan medföra.
71 §
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering i mer än 50 timmar per kalenderår för särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer.
Bestämmelser om sanktionsavgifter för den arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare som inte har ett tjänstbarhetsintyg finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet.