Risker i arbetsmiljön — kap. 12: Artificiell optisk strålning - AFS 2023:10 kap. 12

1 kap. Allmänna bestämmelser

Varför föreskrifterna finns

1 §

Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa eller olyckor som kan orsakas av buller (2 kap.), vibrationer (3 kap.), fall (4 kap.), ras (5 kap.), hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar (6 kap.), kemiska riskkällor (7–10 kap.), smitta (11 kap.), artificiell optisk strålning (12 kap.) och elektromagnetiska fält (13 kap.).

Systematiskt arbetsmiljöarbete

2 §

I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.

I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.

Avdelning II: Buller och vibrationer

Avdelning VII: Strålning

12 kap. Artificiell optisk strålning

Då gäller föreskrifterna

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där arbetstagare utsätts för exponering för artificiell optisk strålning, som kan utgöra säkerhetsrisker eller hälsorisker för arbetstagares ögon och hud.

Vem föreskrifterna riktar sig till

2 §

Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel. Den som driver sådan verksamhet omfattas dock inte av bestämmelserna i 10 §.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.

Definitioner

3 §

I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.

Begrepp	Betydelse
Artificiell optisk strålning	All optisk strålning som inte avges från solen.
Gränsvärden för exponering	Gränser för exponering för optisk strålning som grundar sig direkt på fastställd inverkan på hälsan och biologiska överväganden. Om dessa gränsvärden respekteras kommer det att säkerställa att arbetstagare som exponeras för artificiella optiska strålkällor skyddas mot alla kända negativa hälsoeffekter.
Icke-koherent strålning	All annan optisk strålning än laserstrålning.
Infraröd strålning; IR-strålning	Optisk strålning inom våglängdsområdet 780 nm–1 mm. Det infraröda området indelas i IRA (780–1 400 nm), IRB (1 400–3 000 nm) och IRC (3 000 nm–1 mm).
Irradians (E)	Den infallande strålningens effekt per ytenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²].
Laser	Anordning som kan fås att producera eller förstärka elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet för optisk strålning, framför allt genom processen med kontrollerad stimulerad emission.
Laserklass	Beteckning som anger hur riskfylld användningen av lasern är.
Laserstrålning	Optisk strålning från en laser.
Nivå	Den kombination av irradians, strålningsenergi och radians som en arbetstagare utsätts för.
Optisk strålning	Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100 nm–1 mm; delas in i ultraviolett, synlig och infraröd strålning.
Radians (L)	Strålningsflödet eller uteffekten per rymdvinkelenhet per areaenhet uttryckt i watt per steradian per kvadratmeter [W/(m² · sr)].
Riskområde	Område inom vilket strålning kan överstiga maximalt tillåten exponering.
Synlig strålning	Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 380–780 nm.
Sysselsatta	Med sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid: anställda arbetstagare, och inhyrd arbetskraft, jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160). I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid: de personer som driver verksamheten, och inhyrd arbetskraft. Den aktuella fysiska personens personnummer respektive juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten.
Ultraviolett strålning; UV-strålning	Elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 100–400 nm. Det ultravioletta området indelas i UVA (315–400 nm), UVB (280–315 nm) och UVC (100–280 nm).

Undersökning och riskbedömning

4 §

Vid undersökning och riskbedömning av exponering för artificiell optisk strålning ska arbetsgivaren särskilt uppmärksamma

nivå, våglängdsområde och hur lång tid arbetstagarna exponeras för artificiell optisk strålning,
de gränsvärden för exponering som avses i 5 §,
information från tillverkarna av optiska strålkällor och därmed sammanhängande arbetsutrustning,
inverkan på hälsa och säkerhet för de arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för artificiell optisk strålning,
inverkan på arbetstagarnas hälsa och säkerhet som följd av växelverkan på arbetsplatsen mellan artificiell optisk strålning och kemiska ämnen som påverkar strålningskänsligheten,
eventuella indirekta effekter, som tillfällig bländning, explosion eller eld,
förekomst av ersättningsutrustning som konstruerats för att minska exponeringen för artificiell optisk strålning,
betydelsefull information från hälsoundersökningar,
exponering för artificiell optisk strålning från flera källor,
laserutrustningar med en klassificering definierad i enlighet med tillämplig IEC-standard, och
artificiella källor som kan orsaka skador liknande dem som orsakas av laserstrålning av klass 3B eller 4, eller motsvarande tillämpliga klassificeringar.

Arbetsgivaren ska även kartlägga de indirekta arbetsmiljörisker som kan uppkomma med anledning av laseranvändning. Denna riskbedömning ska särskilt uppmärksamma risken för

gasbildning,
rökbildning,
explosion, och
brand.

Allmänna råd

Arbetstagare som kan vara särskilt känsliga för artificiell optisk strålning är personer med genetiskt mycket ljus hy och svag pigmentering. Andra riskfaktorer kan vara ärftligt melanom.

Gränsvärden

5 §

Exponeringen för artificiell optisk strålning får inte överskrida något av de gränsvärden som anges i bilagorna 8 och 9.

Om detta ändå sker ska arbetsgivaren

vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den ligger under gränsvärdena,
utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits, och
vidta åtgärder så att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen.

Fastställande av exponering

6 §

Arbetsgivaren ska bedöma den sammanlagda exponeringen för artificiell optisk strålning som arbetstagarna kan komma att utsättas för.

Om det finns risk för att arbetstagarna kan komma att utsättas för exponering av artificiell optisk strålning som överskrider de gränsvärden som avses i 5 §, ska arbetsgivaren mäta eller beräkna dessa nivåer. Arbetsgivaren ska då tillämpa följande standarder eller andra standarder eller rekommendationer som harmoniserar med dessa:

International Electrotechnical Commission; Internationella elektriska kommitténs (IEC) standarder för laserstrålning,
International Commission on Illumination – internationellt organ för standardisering inom belysningsområdet (CIE), och
European Committee for Standardization; Europeiska standardiseringskommitténs (CEN) standarder och rekommendationer för icke-koherent strålning.

När det gäller exponering som inte omfattas av dessa standarder och rekommendationer ska mätning och beräkning genomföras i enlighet med tillgängliga vetenskapligt grundade riktlinjer.

Beräkningarna av exponeringen för artificiell optisk strålning får baseras på uppgifter som tillverkarna av utrustningen har lämnat. Detta förutsätter att utrustningen uppfyller kraven i EU-direktiv eller standarder som harmoniserar med dessa.

7 §

Arbetsgivarens bedömning av exponeringen enligt 6 § ska planeras i samråd med berörda arbetstagare och genomföras med lämpliga intervall.

Resultatet av bedömningen, inbegripet resultatet av mätningar och beräkningar av exponeringsnivån, ska dokumenteras.

Åtgärder

8 §

Arbetsgivaren ska genomföra de åtgärder som är nödvändiga för att exponeringen inte ska överskrida gränsvärdena.

Risker som härrör från exponering för artificiell optisk strålning ska undanröjas eller reduceras till ett minimum. Detta med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen och möjligheten att minska en risk redan vid strålningskällan.

Om riskbedömningen visar att gränsvärdena för exponeringen kan komma att överskridas ska arbetsgivaren utarbeta en handlingsplan som innehåller tekniska eller organisatoriska åtgärder som förhindrar att exponeringen överskrider gränsvärdena.

När handlingsplanen utarbetas ska arbetsgivaren särskilt beakta

alternativa arbetsmetoder som minskar risker förenade med artificiell optisk strålning,
val av utrustning som minskar den artificiella optiska strålningen, med hänsyn tagen till det arbete som ska utföras,
tekniska åtgärder, som gör att den artificiella optiska strålningen kan minskas, inbegripet spärranordningar, avskärmning eller liknande åtgärder,
lämpliga program för underhåll av arbetsutrustning, arbetsplatser och arbetsställen,
utformning och planering av arbetsplatser och arbetsställen,
begränsning av den tid som exponeringen pågår och av exponeringens nivå,
tillgång till effektiv personlig skyddsutrustning,
instruktioner från tillverkaren av utrustningen, och
behoven hos de arbetstagare som tillhör särskilt känsliga riskgrupper.

Påbudskylt

9 §

Om riskbedömningen visar att det behövs ska arbetsgivaren sätta upp lämpliga skyltar för att markera de områden där exponeringen för artificiell optisk strålning kan komma att överskrida gränsvärdena. Tillträdet till dessa områden ska begränsas där detta är tekniskt möjligt.

Kunskaper

10 §

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna som utsätts för risker på grund av artificiell optisk strålning på arbetsplatsen, och skyddsombud, har all nödvändig information och utbildning som behövs med anledning av resultatet av riskbedömningen i 4 §.

Informationen ska särskilt fokusera på

åtgärder som vidtas för att följa dessa föreskrifter,
gränsvärden för exponering och därmed sammanhängande potentiella risker,
resultaten av de bedömningar, mätningar eller beräkningar av exponeringsnivåerna för artificiell optisk strålning som har gjorts i enlighet med 6 §, med en förklaring av deras innebörd och de potentiella risker de påvisar,
möjligheterna att upptäcka exponeringens skadliga inverkan på hälsan och hur sådan ska rapporteras,
under vilka omständigheter som arbetstagarna har rätt till hälsokontroller,
säkra arbetsrutiner för att minimera riskerna i samband med exponering, och
korrekt användning av lämplig personlig skyddsutrustning.

Läkarundersökning

11 §

Arbetsgivaren ska erbjuda arbetstagarna läkarundersökning om

exponeringen för artificiell optisk strålning överskrider gränsvärdena som avses i 5 §, eller
det vid en hälsoundersökning visat sig att en arbetstagare drabbats av en sjukdom eller skadlig inverkan på hälsan som en läkare eller annan sakkunnig inom företagshälsovården eller inom den övriga sjukvården anser beror på exponering för artificiell optisk strålning på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ansvarar för att den som utför läkarundersökningen får tillgång till de resultat i riskbedömningen enligt 4 § som kan vara av betydelse för undersökningen.

Uppföljning

12 §

Arbetsgivaren ska ta del av läkarens bedömning vad gäller tecken på skador genom exponering för artificiell optisk strålning, så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta.

Om en arbetstagare har utsatts för exponering över gränsvärdena eller om denna har tecken på skador på grund av artificiell optisk strålning ska arbetsgivaren

revidera riskbedömningen, 
revidera de åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, och
erbjuda medicinsk undersökning av övriga arbetstagare som exponerats på liknande sätt.

Arbete med laser

13 §

Arbetsgivaren ska, om lasrar används i verksamheten, se till att lasrarnas märkning och varningstexter är korrekta samt att skyddsutrustning finns att tillgå. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarna och kontrollera att de förstår

vilken laserklass lasern tillhör,
vilka risker som är förenade med detta arbete, och
vilka säkerhetsåtgärder som behövs.

14 §

På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren utse en särskild person som ska övervaka lasersäkerheten på arbetsplatsen. Denna person ska vara väl förtrogen med det sätt på vilket laserutrustningen används, risker förknippade med dess användning och tillämpliga föreskrifter.

15 §

På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren bestämma riskområdet med hänsyn till reflexioner och användning av strålningssamlande optik. Riskområdet ska märkas ut med varningsskyltar.

Riskområdet får bara beträdas av dem som behöver vara där för att arbeta med eller underhålla lasern, eller för att assistera vid laserarbetet. Riskområdet ska i första hand vara avspärrat och i andra hand, om avspärrning av praktiska skäl inte är lämpligt, vara övervakat.

16 §

På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren se till att laserstrålens bana är inkapslad eller avskärmad. Inomhus ska strålbanan avslutas med ett strålstopp. Detta gäller dock inte för laser i medicinska tillämpningar.

Den arbetsgivare som bryter mot något eller några av kraven i första stycket ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Lägsta avgiften är 40 000 kronor och högsta avgiften är 400 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 400 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 40 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

17 §

På arbetsplatser där laserklass 3B och 4 används ska arbetsgivaren se till att laserskyddsglasögon används om det finns risk för att ett oskyddat öga exponeras för laserstrålen. Glasögonen ska ha så hög optisk dämpning, vid de våglängder av laserstrålning som används vid det aktuella tillfället, att denna risk elimineras.

Den arbetsgivare som låter en eller flera personer arbeta utan laserskyddsglasögon, trots att sådana ska användas enligt första stycket, ska betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkning av avgiften.

Avgift = 40 000 kronor + (antalet sysselsatta – 1) × 721 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Bilaga 8 Artificiell icke-koherent optisk strålning

Denna bilaga innehåller gränsvärden för icke-koherent artificiell optisk strålning och hör till 12 kap. 5 §.

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler. Vilka formler som ska användas beror på inom vilket område strålningen sänds ut från strålkällan och resultatet bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabell 14. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara relevant för en given källa för optisk strålning.

Beteckningarna a–o hänvisar till motsvarande rader i tabell 14.

a) $H_{e f f} = \int_{0}^{t} \int_{λ = 180 n m}^{λ = 400 n m} E_{λ} (λ, t) \cdot S (λ) \cdot d λ \cdot d t$

(H_eff är endast relevant i området 180–400 nm)

b) $H_{U V A} = \int_{0}^{t} \int_{λ = 315 n m}^{λ = 400 n m} E_{λ} (λ, t) \cdot d λ \cdot d t$

(H_UVA är endast relevant i området 315–400 nm)

c, d) $L_{B} = \int_{λ = 300 n m}^{λ = 700 n m} L_{λ} (λ) \cdot B (λ) \cdot d λ$

(L_B är endast relevant i området 300–700 nm)

e, f) $E_{B} = \int_{λ = 300 n m}^{λ = 700 n m} E_{λ} (λ) \cdot B (λ) \cdot d λ$

(E_B är endast relevant i området 300–700 nm)

g–l) $L_{R} = \int_{λ_{1}}^{λ_{2}} L_{λ} (λ) \cdot R (λ) \cdot d λ$

(Se tabell 14 för relevanta värden på λ₁och λ₂)

m, n) $E_{I R} = \int_{λ = 780 n m}^{λ = 3000 n m} E_{λ} (λ) \cdot d λ$

(E_IR är endast relevant i området 780–3 000 nm)

o) $H_{s k i n} = \int_{0}^{t} \int_{λ = 380 n m}^{λ = 3000 n m} E_{λ} (λ, t) \cdot d λ \cdot d t$

(H_skin är endast relevant i området 380–3 000 nm)

För att uppnå syftet med dessa föreskrifter kan ovanstående formler ersättas med följande uttryck och användning av diskreta värden som anges i de följande tabellerna:

a) $E_{e f f} = \sum_{λ = 180 n m}^{λ = 400 n m} (E_{λ} \cdot S (λ) \cdot Δ λ) {o c h H}_{e f f} = E_{e f f} \cdot Δ t$

b) $E_{U V A} = \sum_{λ = 315 n m}^{λ = 400 n m} (E_{λ} \cdot Δ λ) o c h H_{U V A} = E_{U V A} \cdot Δ t$

c, d) $L_{B} = \sum_{λ = 300 n m}^{λ = 700 n m} (L_{λ} \cdot B (λ) \cdot Δ λ)$

e, f) $E_{B} = \sum_{λ = 300 n m}^{λ = 700 n m} (E_{λ} \cdot B (λ) \cdot Δ λ)$

g–l) $L_{R} = \sum_{λ_{1}}^{λ_{2}} (L_{λ} \cdot R (λ) \cdot Δ λ)$

(Se tabell 14 för relevanta värden på λ₁och λ₂)

m, n) $E_{I R} = \sum_{λ = 780 n m}^{λ = 3000 n m} (E_{λ} \cdot Δ λ)$

o) $E_{s k i n} = \sum_{λ = 380 n m}^{λ = 3000 n m} (E_{λ} \cdot Δ λ) o c h H_{s k i n} = E_{s k i n} \cdot Δ t$

Definitioner

Begrepp	Betydelse
E(λ,t), E	spektral irradians eller spektral effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, uttryckt i watt per kvadratmeter per nanometer [W/(m²· nm)]; värdena på E(λ,t) och E_λ kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen.
E_eff	effektiv irradians (UV-område): beräknad irradians inom UV-våglängdsområdet 180 nm och 400 nm spektralt viktat med S(λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²].
H	strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J/m²].
H_eff	effektiv strålningsexponering: strålningsexponering spektralt viktad med S(λ), uttryckt i joule per kvadratmeter [J/m²].
E_UVA	total irradians (UVA): beräknad irradians inom UVA-våglängdsområdet 315–400 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²].
H_UVA	strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom UVA-våglängdsområdet 315 nm och 400 nm, uttryckt i joule per kvadratmeter [J/m²].
S(λ)	spektral viktning: hänsyn tas till att hälsoeffekterna av UV-strålning på ögon och hud är beroende av våglängden (tabell 15) [dimensionslös].
t, Δt	tid, exponeringens duration: uttryckt i sekunder [s].
λ	våglängd: uttryckt i nanometer [nm].
Δλ	bandbredd: uttryckt i nanometer [nm], av beräknings- eller mätningsintervallen.
L(λ), L_λ	spektral radians: från källan, uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian per nanometer [W/(m² · sr · nm)].
R(λ)	spektral viktning: hänsyn tas till att den termiska skadan på ögat som orsakas av synlig strålning och IRA-strålning är beroende av våglängden (tabell 16) [dimensionslös].
L_R	effektiv radians (termisk skada): beräknad strålning spektralt viktad med R(λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W/(m²· sr)].
B(λ)	spektral viktning: hänsyn tas till att den fotokemiska skadan på ögat som orsakas av strålning av blått ljus är beroende av våglängden (tabell 16) [dimensionslös].
L_B	effektiv radians (blått ljus): beräknad radians spektralt viktad med B(λ), uttryckt i watt per kvadratmeter per steradian [W/(m² · sr)].
E_B	effektiv irradians (blått ljus): beräknad irradians spektralt viktad med B(λ), uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²].
E_IR	total irradians (termisk skada): beräknad irradians för infraröd strålning i våglängdsområdet 780 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²].
E_skin	total irradians (synlig, IRA och IRB): beräknad irradians för synlig och infraröd strålning i våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm, uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²].
H_skin	strålningsexponering: integralen eller summan av irradiansen över tid och våglängd inom våglängdsområdet 380 nm och 3 000 nm för synlig och infraröd strålning, uttryckt i joule per kvadratmeter [J/m²].
α	infallsvinkel: infallsvinkeln från en strålkälla, betraktad från en punkt i rummet, uttryckt i milliradianer [mrad]. En strålkälla är det verkliga eller virtuella föremål som ger minsta möjliga bild på näthinnan.

Tabell 14. Gränsvärden för exponering för icke-koherent optisk strålning
Index	Våglängd i nm	Gränsvärde för exponering (ELV)	Enhet	Anmärkning	Kroppsdel	Risk
a.	180–400 (UVA, UVB och UVC)	H_eff = 30 8 timmar per dag	[J/m²]		Öga hornhinna bindhinna lins	fotokeratit konjunktivit kataraktogenes
a.	180–400 (UVA, UVB och UVC)	H_eff = 30 8 timmar per dag	[J/m²]		Hud	erytem elastos hudcancer
b.	315–400 (UVA)	H_UVA = 10⁴ 8 timmar per dag	[J/m²]		Öga lins	kataraktogenes
c.	300–700 (Blått ljus) se not 1	L_B = 10⁶/t_α för t ≤ 10 000 s	L_B: [W/(m²· sr)] t: [s]	för α ≥ 11 mrad	Öga näthinna	fotoretinit
d.	300–700 (Blått ljus) se not 1	L_B = 100 för t > 10 000 s	[W/(m² · sr)]	för α ≥ 11 mrad	Öga näthinna	fotoretinit
e.	300–700 (Blått ljus) se not 1	E_B = 100/t för t ≤ 10 000 s	E_B: [W/m²] t: [s]	för α < 11 mrad se not 2	Öga näthinna	fotoretinit
f.	300–700 (Blått ljus) se not 1	E_B = 0,01 t >10 000 s	[W/m²]	för α < 11 mrad se not 2	Öga näthinna	fotoretinit
g.	380–1400 (Synligt och IRA)	E_B = 2,8 · 10⁷/C_α för t >10 s	[W/(m² · sr)]	C_α = 1,7 för α ≤ 1,7 mrad C_α = α för 1,7 ≤ α ≤ 100 mrad C_α = 100 för α > 100 mrad λ₁ = 380 λ₂ = 1 400	Öga näthinna	brännskada på näthinnan
h.	380–1400 (Synligt och IRA)	L_R = 5 · 10⁷/C_α· t^0,2⁵ för 10 µs ≤ t ≤ 10 s	L_R: [W/(m² · sr)] t: [s]
i.	380–1400 (Synligt och IRA)	L_R = 8,89 · 10⁸/C_α för t <10 µs	[W/(m² · sr)]
j.	780–1400 (IRA)	L_R = 6 · 10⁶/C_α för t > 10 s	[W/(m² · sr)]	C_α = 11 för α ≤ 11 mrad C_α = α för 11≤ α ≤ 100 mrad C_α = 100 för α > 100 mrad (synfält: 11 mrad) λ₁= 780 λ₂= 1 400	Öga näthinna	brännskada på näthinnan
k.	780–1400 (IRA)	L_R = 5 · 10⁷/C_α· t^0,2⁵ för 10 µs ≤ t ≤ 10 s	L_R: [W/(m² · sr)] t: [s]
l.	780–1400 (IRA)	L_R = 8,89 · 10⁸/C_α för t < 10 µs	[W/(m² · sr)]
m.	780–3000 (IRA och IRB)	E_IR = 18 000 · t^-0,75 för t ≤ 1000 s	E: [W/m²] t: [s]		Öga hornhinna lins	brännskada på hornhinnan katarakt
n.	780–3000 (IRA och IRB)	E_IR = 100 för t > 1000 s	[W/m²]		Öga hornhinna lins	brännskada på hornhinnan katarakt
o.	380–3000 (Synligt, IRA och IRB)	H_skin = 20 000 · t^0,25 För 10µs ≤ t ≤ 10 s	H: [J/m²] t: [s]		Hud	brännskada

Not 1: Området 300–700 nm täcker delar av UVB-strålning, all UVA-strålning och merparten av synlig strålning. Den associerade skadan kallas emellertid i allmänhet ”blåljusskada”. Blåljus i egentlig mening täcker bara ungefär området 400–490 nm.

Not 2: För stadig fixering av mycket små källor med en infallsvinkel på < 11 mrad, kan L_Bkonverteras till E_B. Detta är normalt bara tillämpligt för oftalmologiska instrument eller ett stabiliserat öga under anestesi. Den maximala tid som ögat kan stirra beräknas genom: t_max = 100 / E_B med E_B uttryckt i W/m². På grund av ögonrörelser under normala synuppgifter överstiger denna inte 100 s.

Tabell 15. Spektral viktning S (λ) hälsoeffekter ögon och hud, 180 nm–400 nm
λ i nm	S(λ)
180	0,0120
181	0,0126
182	0,0132
183	0,0138
184	0,0144
185	0,0151
186	0,0158
187	0,0166
188	0,0173
189	0,0181
190	0,0190
191	0,0199
192	0,0208
193	0,0218
194	0,0228
195	0,0239
196	0,0250
197	0,0262
198	0,0274
199	0,0287
200	0,0300
201	0,0334
202	0,0371
203	0,0412
204	0,0459
205	0,0510
206	0,0551
207	0,0595
208	0,0643
209	0,0694
210	0,0750
211	0,0786
212	0,0824
213	0,0864
214	0,0906
215	0,0950
216	0,0995
217	0,1043
218	0,1093
219	0,1145
220	0,1200
221	0,1257
222	0,1316
223	0,1378
224	0,1444
225	0,1500
226	0,1583
227	0,1658
228	0,1737
229	0,1819
230	0,1900
231	0,1995
232	0,2089
233	0,2188
234	0,2292
235	0,2400
236	0,2510
237	0,2624
238	0,2744
239	0,2869
240	0,3000
241	0,3111
242	0,3227
243	0,3347
244	0,3471
245	0,3600
246	0,3730
247	0,3865
248	0,4005
249	0,4150
250	0,4300
251	0,4465
252	0,4637
253	0,4815
254	0,5000
255	0,5200
256	0,5437
257	0,5685
258	0,5945
259	0,6216
260	0,6500
261	0,6792
262	0,7098
263	0,7417
264	0,7751
265	0,8100
266	0,8449
267	0,8812
268	0,9192
269	0,9587
270	1,0000
271	0,9919
272	0,9838
273	0,9758
274	0,9679
275	0,9600
276	0,9434
277	0,9272
278	0,9112
279	0,8954
280	0,8800
281	0,8568
282	0,8342
283	0,8122
284	0,7908
285	0,7700
286	0,7420
287	0,7151
288	0,6891
289	0,6641
290	0,6400
291	0,6186
292	0,5980
293	0,5780
294	0,5587
295	0,5400
296	0,4984
297	0,4600
298	0,3989
299	0,3459
300	0,3000
301	0,2210
302	0,1629
303	0,1200
304	0,0849
305	0,0600
306	0,0454
307	0,0344
308	0,0260
309	0,0197
310	0,0150
311	0,0111
312	0,0081
313	0,0060
314	0,0042
315	0,0030
316	0,0024
317	0,0020
318	0,0016
319	0,0012
320	0,0010
321	0,000819
322	0,000670
323	0,000540
324	0,000520
325	0,000500
326	0,000479
327	0,000459
328	0,000440
329	0,000425
330	0,000410
331	0,000396
332	0,000383
333	0,000370
334	0,000355
335	0,000340
336	0,000327
337	0,000315
338	0,000303
339	0,000291
340	0,000280
341	0,000271
342	0,000263
343	0,000255
344	0,000248
345	0,000240
346	0,000231
347	0,000223
348	0,000215
349	0,000207
350	0,000200
351	0,000191
352	0,000183
353	0,000175
354	0,000167
355	0,000160
356	0,000153
357	0,000147
358	0,000141
359	0,000136
360	0,000130
361	0,000126
362	0,000122
363	0,000118
364	0,000114
365	0,000110
366	0,000106
367	0,000103
368	0,000099
369	0,000096
370	0,000093
371	0,000090
372	0,000086
373	0,000083
374	0,000080
375	0,000077
376	0,000074
377	0,000072
378	0,000069
379	0,000066
380	0,000064
381	0,000062
382	0,000059
383	0,000057
384	0,000055
385	0,000053
386	0,000051
387	0,000049
388	0,000047
389	0,000046
390	0,000044
391	0,000042
392	0,000041
393	0,000039
394	0,000037
395	0,000036
396	0,000035
397	0,000033
398	0,000032
399	0,000031
400	0,000030

Tabell 16. Spektral viktning B (λ), R (λ) fotokemisk skada på ögon, 380–1 400 nm
λ i nm	B(λ)	R(λ)
300 ≤ λ < 380	0,01	–
380	0,01	0,1
385	0,013	0,13
390	0,025	0,25
395	0,05	0,5
400	0,1	1
405	0,2	2
410	0,4	4
415	0,8	8
420	0,9	9
425	0,95	9,5
430	0,98	9,8
435	1	10
440	1	10
445	0,97	9,7
450	0,94	9,4
455	0,9	9
460	0,8	8
465	0,7	7
470	0,62	6,2
475	0,55	5,5
480	0,45	4,5
485	0,32	3,2
490	0,22	2,2
495	0,16	1,6
500	0,1	1
500 < λ ≤ 600	10^0,02· ^(450-λ)	1
600 < λ ≤ 700	0,001	1
700 < λ ≤ 1050	–	10^0,002· ^(700-^λ)
1050 < λ ≤ 1150	–	0,2
1150 < λ ≤ 1200	–	0,2·10^0,02· ^(1150-^λ)
1200 < λ ≤1400	–	0,02

Bilaga 9 Artificiell optisk strålning från laser

Denna bilaga innehåller gränsvärden för laserstrålning och hör till 12 kap. 5 §.

Optisk strålning från laser

De biofysiskt relevanta värdena för exponering för optisk strålning kan fastställas med hjälp av nedanstående formler.

Vilka tabeller som ska användas beror på våglängdsområde, påverkat organ samt skaderisk, se tabell 17. Vilka formler som ska användas beror på våglängden och durationen av den strålning som sänds ut från strålkällan, och resultaten bör jämföras med motsvarande gränsvärden för exponering som anges i tabellerna 18–20. Mer än ett värde för exponering och motsvarande gränsvärde för exponering kan vara tillämpligt för en given källa för optisk strålning från laser.

Koefficienter som används för beräkningarna i tabellerna 18–20 anges i tabellerna 21–23.

Definitioner

Begrepp	Betydelse
C_A–C_E	Korrektionsfaktorer för diverse beräkningar.
dP	Effekt: uttryckt i watt [W].
dA	Yta: uttryckt i kvadratmeter [m²].
E (t), E	Irradians eller effekttäthet: effekten av den infallande strålningen på en yta per areaenhet, vanligen uttryckt i watt per kvadratmeter [W/m²]. Värdena på E(t), E kommer från mätningar eller kan tillhandahållas av tillverkaren av utrustningen. E = dP/dA [W/m²]
G	Integrerad radians: integralen av radiansen över en given exponeringstid uttryckt som strålningsenergi per ytenhet av en strålande yta per rymdvinkelenhet, uttryckt i joule per kvadratmeter per steradian [J/(m² · sr)].
H	Strålningsexponering: integralen av irradiansen över tiden, uttryckt i joule per kvadratmeter [J/m²].
t	Tid, duration av exponeringen: uttryckt i sekunder [s].
λ	Våglängd: uttryckt i nanometer [nm].
γ	Begränsande konvinkel för synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].
γ_m	Synfält: uttryckt i milliradianer [mrad].
α	Infallsvinkel: för en källa uttryckt i milliradianer [mrad].
α_min	För alla termiska effekter är α_min = 1,5 mrad.
α_max	För alla termiska effekter är α_m_ax = 100 mrad.
Apertur, mätapertur	Cirkulär yta inom vilken genomsnittlig exponering för irradians och strålning beräknas.

Tabell 17. Strålningsrisker
Våglängd [nm]	Strålningsområde	Påverkat organ	Risk	Tabell över gränsvärden för exponering
180–400	UV	Öga	fotokemisk skada och termisk skada	18, 19
180–400	UV	Hud	Erytem	20
400–700	synligt	Öga	skada på näthinnan	18
400–600	synligt	Öga	fotokemisk skada	19
400–700	synligt	Hud	termisk skada	20
700–1 400	IRA	Öga	termisk skada	18, 19
700–1 400	IRA	Hud	termisk skada	20
1 400–2 600	IRB	Öga	termisk skada	18
2 600–10⁶	IRC	Öga	termisk skada	18
1 400–10⁶	IRB, IRC	Öga	termisk skada	19
1 400–10⁶	IRB, IRC	Hud	termisk skada	20

Tabell 18. Gränsvärden för laserexponering av ögatKort exponeringstid < 10 s
Våglängd ^a [nm]	Mätaperturens ^b diameter [mm]	Exponeringstid ^c 10^-13–10^-9 s	Exponeringstid 10^-9–10 s
180 – 302	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 30 [J/m²]
303	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 40 [J/m²] Se not d, e
304	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 60 [J/m²] Se not d, e
305	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 100 [J/m²] Se not d, e
306	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 160 [J/m²] Se not d, e
307	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 250 [J/m²] Se not d, e
308	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 400 [J/m²] Se not d, e
309	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 630 [J/m²] Se not d, e
310	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 1 000 [J/m²] Se not d, e
311	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 1 600 [J/m²] Se not d, e
312	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 2 500 [J/m²] Se not d, e
313	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 4 000 [J/m²] Se not d, e
314	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 6 300 [J/m²] Se not d, e
315 – 400	1	E = 3·10¹⁰ [W/m²]	H = 5 600 · t^0,25 [J/m²]
400 – 700	7	H = 2,7·10⁴ · t^0,75· C_E [J/m²] Se not f	H = 5 000 · C_E [J/m²] Se not i
700 – 1 050	7	H = 2,7·10⁴ · t^0,75 · C_A · C_E [J/m²] Se not g	H = 5 000 · C_A · C_E [J/m²] Se not j
1 050 – 1 400	7	H = 2,7·10⁵ · t^0,75· C_C · C_E [J/m²] Se not h	H = 500 · C_C · C_E [J/m²] Se not k
1 400 – 1 500	1	E = 10¹² [W/m²]	H = 1 000 [J/m²] Se not l
1 500 – 1 800	1	E = 10¹³ [W/m²]	H = 10 000 [J/m²]
1 800 – 2 600	1	E = 10¹² [W/m²]	H = 1 000 [J/m²] Se not l
2 600 – 10⁵	1	E = 10¹¹ [W/m²]	H = 100 [J/m²] Se not m
10⁵ – 10⁶	11	E = 10¹¹ [W/m²]	H = 100 [J/m²] Se not m

Om laserns våglängd omfattas av två gränsvärden ska det mest restriktiva tillämpas.
Använd diameter = 1,5 · t^0,375[mm] för exponeringstider i intervallet 0,3–10 s inom våglängdsområdena 180–400 nm eller 1 400–10⁵ nm.
På grund av bristande data för dessa pulslängder rekommenderar ICNIRP användning av 1 ns som gränsvärde för irradians utanför våglängdsområdet 400–1 400 nm.
Tabellen ger värden för enstaka laserpulser. Om laserpulserna är flera, måste laserpulsdurationen för pulser inom ett intervall T_min (förteckning i tabell 21) läggas ihop och det resulterande tidsvärdet fyllas i för t i formeln: H = 5 600 · t^0,25[J/m²].
Använd H = 5 600 · t^0,25[J/m²] om det resulterar i ett mer restriktivt gränsvärde.
Använd H = 1,5·10^-4 · C_E [J/m²] för exponeringstider i intervallet 10^-13–10^-11 s.
Använd H = 1,5·10^-4 · C_A · C_E [J/m²] för exponeringstider i intervallet 10^-13–10^-11 s.
Använd H = 1,5·10^-3 · C_C · C_E [J/m²] för exponeringstider i intervallet 10^-13–10^-11 s.
Använd H = 18 · t^0,75· C_E [J/m²] för exponeringstider i intervallet 1,8·10^-5–10 s.
Använd H = 18 · t^0,75· C_A · C_E [J/m²] för exponeringstider i intervallet 1,8·10^-5–10 s.
Använd H = 90 · t^0,75· C_C · C_E [J/m²] för exponeringstider i intervallet 5,0·10^-5–10 s.
Använd H = 5 600 · t^0,25[J/m²] för exponeringstider i intervallet 10^-3–10 s.
Använd H = 5 600 · t^0,25[J/m²] för exponeringstider i intervallet 10^-7–10 s.

Tabell 19. Gränsvärden för laserexponering av ögatLång exponeringstid ≥ 10 s
Våglängd^a [nm]		Apertur	Duration [s]
Våglängd^a [nm]		Apertur	10–100	100–10 000	10 000–30 000
UVC	180–280	3,5 mm	H = 30 [J/m²]
UVB	280–302		H = 30 [J/m²]
	303		H = 40 [J/m²]
	304		H = 60 [J/m²]
	305		H = 100 [J/m²]
	306		H = 160 [J/m²]
	307		H = 250 [J/m²]
	308		H = 400 [J/m²]
	309		H = 630 [J/m²]
	310		H = 1,0 · 10³ [J/m²]
	311		H = 1,6 · 10³ [J/m²]
	312		H = 2,5 · 10³ [J/m²]
	313		H = 4,0 · 10³ [J/m²]
	314		H = 6,3 · 10³ [J/m²]
UVA	315–400		H = 10⁴ [J/m²]
Synligt 400–700	400–600 Foto- kemisk^b skada på näthinnan	7 mm	H = 100 C_B [J/m²] (γ = 11 mrad)^d	E = C_B [W/m²]; (γ = 1,1 · t^0,5mrad)^d	E = C_B [W/m²] (γ = 110 mrad)^d
Synligt 400–700	400–700 Termisk ^b skada på näthinnan	7 mm	om α < 1,5 mrad så är E = 10 [W/m²] om α > 1,5 mrad och t ≤ T₂ så är H = 18 · C_E · t^0,75 [J/m²] om α > 1,5 mrad och t > T₂ så är E = 18 · C_E · T₂^-0,25 [W/m²]
IRA	700–1 400		om α < 1,5 mrad så är E = 10 · C_A · C_C [W/m²] om α > 1,5 mrad och t ≤ T₂ så är H = 18 · C_A · C_C · C_E · t^0,75 [J/m²] om α > 1,5 mrad och t > T₂ så är E = 18 · C_A · C_C · C_E · T₂^-0,25 [W/m²] (E får inte överstiga 1 000 W/m² )
IRB och IRC	1 400–10⁶	Se not c	E = 1 000 [W/m²]

a) Om våglängden eller något annat villkor för lasern omfattas av två gränsvärden ska det mest restriktiva tillämpas.

b) För små källor med en infallsvinkel på högst 1,5 mrad minskas de dubbla gränsvärdena E för synlig strålning på 400 nm–600 nm till de termiska gränsvärdena för 10 s ≤ t < T₁ och till de fotokemiska gränsvärdena för längre tidsperioder. För T₁och T₂ se tabell 21 och 22. Gränsvärdet för fotokemiska skador på näthinnan kan också uttryckas som tidsintegrerad radians G = 10⁶ C_B [J/(m² · sr)] för t > 10 s upp till t = 10 000 s och L = 100 C_B [W/(m² · sr)] för t > 10 000 s. För mätningen av G och L ska γ_m användas som genomsnittligt synfält. Den officiella gränsen mellan synligt ljus och infraröd strålning är 780 nm enligt CIE:s definition. Kolumnen med beteckningar på våglängdsband är bara avsedd för att ge användaren en bättre överblick. Beteckningen G används av CEN; beteckningen L_t används av CIE; beteckningen L_P används av IEC och CENELEC.

c) För våglängden 1 400–10⁵ nm: aperturdiameter = 3,5 mm; för våglängden 10⁵–10⁶ nm: aperturdiameter = 11 mm.

d) För mätning av värdet för exponering ska γ definieras på följande sätt: Om α (en källas infallsvinkel) > γ (begränsande konvinkel, anges inom parentes i motsvarande kolumn) så bör mätningssynfältet γ_m ges värdet på γ. Om ett större mätningssynfält används kommer då risken att överskattas. Om α < γ ska synfältet γ_m vara tillräckligt stort för att fullständigt innesluta källan men begränsas inte för övrigt och får vara större än γ.

Tabell 20. Gränsvärden för laserexponering av hud (apertur 3,5 mm)
Våglängd^a [nm]		Duration [s]
Våglängd^a [nm]		< 10^-9	10^-9^–10^-7	10^-7^–10^-3	10^-3^–10¹	10¹^–10³	10³^–3·10⁴
UV (A, B, C)	180–400	E = 3 · 10¹⁰ [W/m²]	Samma gränsvärden som för exponering av ögat
Synligt och IRA	400–700	E = 2 · 10¹¹ [W/m²]	H=200 C_A [J/m²]	H = 1,1 · 10⁴ C_A t^0,25 [J/m²]		E = 2 · 10³ C_A [W/m²]
Synligt och IRA	700–1 400	E = 2 · 10¹¹ C_A [W/m²]	H=200 C_A [J/m²]	H = 1,1 · 10⁴ C_A t^0,25 [J/m²]		E = 2 · 10³ C_A [W/m²]
IRB och IRC	1400–1 500	E = 10¹² [W/m²]	Samma gränsvärden som för exponering av ögat
	1500–1 800	E = 10¹³ [W/m²]
	1 800–2 600	E = 10¹² [W/m²]
	2 600–10⁶	E = 10¹¹ [W/m²]

a) Om våglängden eller något annat villkor för lasern omfattas av två gränsvärden ska det mest restriktiva tillämpas.

Tabell 21. Parameter C_A, C_B, C_C, T₁ och T_min enligt ICNIRP
Våglängd λ [nm]	C_A	C_B	C_C	T₁ [s]	T_min [s]
λ < 315	1			10
315–400	1			10	10^-9
400–450	1	1		10	18 · 10^-6
450–500	1	10^{0,02(λ - 450)}		10 · [10^{0,02 (λ - 450}⁾]	18 · 10^-6
500–700	1	10^{0,02(λ - 450)}		100	18 · 10^-6
700–1050	10^{0,002(λ - 700)}		1	100	18 · 10^-6
1050–1150	5		1	100	50 · 10^-6
1150–1200	5		10^{0,018(λ - 1150)}	100	50 · 10^-6
1200–1400	3		8	100	50 · 10^-6
1400–1500				100	10^-³
1500–1800				100	10
1800–2600				100	10^-³
2600–10⁶				100	10^-⁷

Tabell 22. Parameter C_E och T₂ enligt ICNIRP
Infallsvinkel α [mrad]	C_E	T₂ [s]
α < α_min	1,0	10
α_min < α < 100	α / α_min	10 · [10^{(α - 1,5) / 98,}⁵]
α > α_max	α² / (α_min · α_max)	100

Tabell 23. Synfältets storlek (γ)
Exponeringstid t [s]	Synfält γ [mrad]
t ≤ 100	11
100 < t < 10⁴	1,1 t^0,⁵
t > 10⁴	110

Korrektion vid upprepad exponering

Var och en av följande tre allmänna regler bör tillämpas på all upprepad exponering från lasersystem med upprepade pulser eller skanning:

Exponeringen för en enstaka puls i en följd av pulser får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls av den pulsdurationen.
Exponeringen för en grupp av pulser (eller en undergrupp av pulser i en följd av pulser) under tiden t får inte överstiga gränsvärdet för exponering för tiden t.
Exponeringen för en enstaka puls, inom en grupp av pulser, får inte överstiga gränsvärdet för exponering för en enstaka puls multiplicerat med en kumulativ-termal korrigeringsfaktor C_p = N^-0,25, där N är antalet pulser. Denna regel gäller bara gränsvärden för exponering i syfte att skydda mot termiska skador, där alla pulser under kortare tid än T_min behandlas som en enda puls. Se tabell 21 för värden på T_min.