1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa eller olyckor som kan orsakas av buller (2 kap.), vibrationer (3 kap.), fall (4 kap.), ras (5 kap.), hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar (6 kap.), kemiska riskkällor (7–10 kap.), smitta (11 kap.), artificiell optisk strålning (12 kap.) och elektromagnetiska fält (13 kap.).
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
Avdelning II: Buller och vibrationer
Avdelning IV: Hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar
6 kap. Belastningsergonomi
Då gäller föreskrifterna
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för belastningar eller andra förhållanden som, direkt eller indirekt, kan påverka rörelseorganen eller stämbanden negativt.
Vem föreskrifterna riktar sig till
2 §
Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.
Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
Definitioner
3 §
I detta kapitel har följande begrepp dessa betydelser.
Begrepp | Betydelse |
|---|---|
Belastningsbesvär | Besvär i rörelseorganen. Alla former av ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med förhållanden i arbetet. Besvären kan ha orsakats av arbetet eller något annat, men förvärras av arbetet. I begreppet ingår allt ifrån lätta, övergående besvär till livslånga skador. |
Belastningsergonomi | Del inom området ergonomi som behandlar hur belastningar i arbetet påverkar rörelseorganen. |
Handintensivt arbete | Ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft. |
Last | Person, djur eller objekt. |
Manuell hantering | Alla slags transporter eller förflyttningar av laster där en eller flera arbetstagare lyfter, sätter ned, skjuter på, drar, bär eller flyttar en last. |
Repetitivt arbete | Arbete som innebär att man upprepar liknande arbetsrörelser om och om igen. |
Rörelseorganen | De kroppsdelar och de strukturer (muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver) som gör att människan kan inta olika kroppsställningar och röra på sig. |
Undersökning och riskbedömning
4 §
När arbetstagare utför arbetsmoment som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande, ska arbetsgivaren i sin undersökning av arbetsförhållandena, särskilt ta hänsyn till
arbetsställningar,
arbetsrörelser,
manuell hantering,
repetitivt arbete,
handintensivt arbete, och
synförhållanden som kan påverka arbetsställningarna och arbetsrörelserna negativt.
Utifrån undersökningen ska arbetsgivaren bedöma om belastningarna, enskilt eller i kombination, kan innebära en risk för skador i rörelseorganen eller på stämbanden. Vid riskbedömningen ska arbetsgivaren utgå från belastningarnas
duration – hur länge,
frekvens – hur ofta, och
intensitet – hur mycket.
I riskbedömningen ska man också beakta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka riskerna.
Allmänna råd
Vid riskbedömning av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar bör man välja en evidensbaserad metod som är lämplig för den belastning som bedöms.
Åtgärder
Arbetsställningar och arbetsrörelser
5 §
Arbetsgivaren ska, så långt det är praktiskt möjligt, ordna och utforma arbetsuppgifter och arbetsplatser, så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna undviker att
arbeta långvarigt eller ofta återkommande med bålen böjd eller vriden,
arbeta långvarigt eller ofta återkommande med händerna över axelhöjd, eller under knähöjd, eller
utöva kraft i ogynnsamma arbetsställningar.
Arbetsgivaren ska tillhandahålla särskilda glasögon eller andra synhjälpmedel om det behövs, så att arbetstagarna kan använda gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.
Manuell hantering och annan kraftutövning
6 §
Arbetsgivaren ska ordna arbetsplatsen så att man undviker eller minskar risken för belastningsbesvär, särskilt i ryggen, för arbetstagarna som utför manuell hantering eller andra arbetsuppgifter som kräver kraftutövning.
Arbetsgivaren ska vidta lämpliga åtgärder, framför allt när det gäller arbetsmiljöns utformning och de krav som arbetsuppgiften ställer. Det innebär både organisatoriska åtgärder, och att använda sig av arbetsutrustning, framför allt teknisk utrustning, för att undvika manuell hantering.
Om det inte går att undvika manuell hantering, ska arbetsgivaren vidta åtgärder med hänsyn till de påverkande faktorerna i bilaga 5.
Allmänna råd
Arbetsgivaren bör minska riskerna för belastningsbesvär vid manuell hantering i följande prioritetsordning:
Helt undvika hälsofarlig och onödigt tröttande manuell hantering.
Vidta åtgärder för att minska hälsofarlig och onödigt tröttande manuell hantering till en acceptabel nivå, om det inte går att undvika den helt, utifrån bedömningen av risken för belastningsbesvär. Åtgärder kan vara att
anpassa utformningen av laster och ha tillgång till lämplig arbetsutrustning, eller
se över arbetsorganisationen samt arbetsmiljön i övrigt.
Utbilda och informera arbetstagarna, så att de kan bidra till att riskerna minimeras totalt sett.
Repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete
7 §
Arbetsgivaren ska se till att det normalt inte förekommer arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet. Om en arbetstagare ändå måste utföra sådant, på grund av särskilda omständigheter, ska arbetsgivaren förebygga riskerna för ohälsa eller olycksfall till följd av hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar. Det förebyggande arbetet ska leda till ökad variation i belastningen, till exempel genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser.
Allmänna råd
Variation i belastningen innebär att den fysiska belastningen förändras över tid. Det är viktigt att ta hänsyn till hur ofta belastningen varierar. Variationen påverkas även av belastningarnas storlek och vilken sorts belastning det är.
Handlingsutrymme
8 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har möjligheter att påverka hur det egna arbetet planeras och genomförs, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.
Kunskaper
9 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om
lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,
hur arbetsutrustningen ska användas,
riskerna med olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser,
riskerna med olämplig manuell hantering, och
tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får information om vikten på de laster som hanteras. Där det är möjligt ska arbetstagarna få exakta upplysningar om lastens vikt och var lastens tyngdpunkt eller tyngsta sida finns, när innehållet i den är ojämnt fördelat.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får instruktioner och möjlighet att träna in lämplig arbetsteknik för den aktuella arbetsuppgiften. Arbetsgivaren ska också försäkra sig om att arbetstagarna följer instruktionerna.
Allmänna råd
För att arbetstagarna ska kunna anpassa sin kraftinsats är det viktigt att veta hur mycket en last väger eller vilken förmåga en person har att bidra till sin egen förflyttning. Om tyngdpunkten i en last ändras, kan belastningen bli många gånger större än normalt. Det är därför viktigt att kunna planera hur ett lyft eller en förflyttning ska utföras på bästa sätt.
Medicinska kontroller
10 §
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:15) om medicinska kontroller i arbetslivet finns krav på att arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som sysselsätts i handintensivt arbete, där riskbedömningen enligt 4 § visat att exponeringen ger en ökad risk för belastningsbesvär i nacke, skuldra, arm eller hand, trots vidtagna åtgärder.
Avdelning V: Kemiska riskkällor
Bilaga 5 Påverkande faktorer vid manuell hantering
Denna bilaga hör till 6 kap. 6 §.
Inledning
För att minska riskerna för att arbetstagarna ska få belastningsbesvär vid manuell hantering ska arbetsgivaren vidta åtgärder. Arbetsgivaren ska då beakta nedanstående faktorer.
För att få en komplett bedömning behöver faktorerna bedömas samtidigt. Ju fler påverkande faktorer som förekommer, desto lägre maxvikt rekommenderas jämfört med om förhållandena är idealiska.
Lastens egenskaper
Manuell hantering kan medföra risk för skador, om lasten
är för tung eller för stor,
är otymplig eller svår att få grepp om,
är instabil eller har ett innehåll som kan förskjutas,
är placerad på ett sätt som kräver att man håller eller hanterar den på ett visst avstånd från kroppen eller så att man böjer eller vrider bålen, eller
på grund av sin yttre form eller sin beskaffenhet kan riskera att skada arbetstagarna, särskilt om man stöter samman med något.
Krav på fysisk ansträngning
En fysisk ansträngning kan medföra risk för skador, om ansträngningen
är alltför påfrestande,
bara utförs genom vridning av bålen,
kan medföra att lasten plötsligt kommer i rörelse, eller
utförs med dålig balans.
Arbetsmiljöns utformning
Arbetsmiljöns utformning kan medföra risk för skador. Riskerna ökar om
det inte finns tillräckligt med utrymme, särskilt i höjdled, för att utföra arbetet,
golvet är ojämnt och därigenom medför risk för att snubbla,
arbetsplatsen eller arbetsmiljön hindrar arbetstagaren från att hantera lasten i en säker arbetshöjd eller i lämplig kroppsställning,
det är nivåskillnader i golvet eller arbetsytan som kräver att lasten hanteras på olika nivåer,
golvet eller underlaget är ostadigt eller halt, eller
temperaturen, fuktigheten eller ventilationen är otillfredsställande.
Verksamhetens krav
Arbetet kan medföra risk för skador, om det medför
alltför ofta förekommande eller alltför långvarig fysisk ansträngning som belastar särskilt ryggraden,
otillräcklig fysisk vila eller återhämtningstid,
alltför långa avstånd att lyfta, sänka eller bära lasten, eller
en arbetstakt som tvingats fram av arbetsprocessen och som arbetstagarna själva inte kan påverka.
Individuella faktorer
Arbetet kan medföra risk för skador, om arbetstagaren
inte är fysiskt lämpad att utföra arbetsuppgiften,
bär olämplig klädsel, olämpliga skor eller annat olämpligt, eller
inte har de kunskaper eller den utbildning som behövs.