AFS 2023:13
Risker vid vissa typer av arbeten
1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall vid risker vid vissa typer av arbeten. De arbeten som avses är arbete med djur (2 kap.), arbete med risk för exponering för asbest (3 kap.), berg- och gruvarbete (4 kap.), byggnads- och anläggningsarbete (5 kap.), dykeriarbete (6 kap.), frisörarbete (7 kap.), hamnarbete (8 kap.), innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (9 kap.), arbete i kylda livsmedelslokaler (10 kap.), mast- och stolparbete (11 kap.), provning med över- eller undertryck (12 kap.), reparation och service av fordon och fordonsmotorer (13 kap.), rök- och kemdykning (14 kap.), smältning och gjutning av metall (15 kap.), sprängarbete (16 kap.) och arbete med vinterväghållning och snöskottning på tak (17 kap.).
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
Bilaga 1 Maximalt tillåten oxygenbelastning
Denna bilaga anger maximalt tillåten oxygenbelastning enligt 6 kap. om dykeriarbete.
OTU (Oxygen Tolerance Unit) är den biologiska effekt som erhålls vid exponering för oxygen med ett partialtryck på 100 kPa under 1 minut.
Partialtryck O2 [kPa] | OTU/minut | OTU/timme |
|---|---|---|
60 | 0,26 | 16 |
70 | 0,47 | 28 |
80 | 0,65 | 39 |
90 | 0,83 | 50 |
100 | 1,00 | 60 |
110 | 1,16 | 70 |
120 | 1,32 | 79 |
130 | 1,48 | 89 |
140 | 1,63 | 98 |
150 | 1,78 | 107 |
160 | 1,93 | 116 |
170 | 2,07 | 124 |
180 | 2,22 | 133 |
190 | 2,36 | 142 |
200 | 2,50 | 150 |
210 | 2,64 | 158 |
220 | 2,77 | 166 |
250 | 3,15 | 189 |
280 | 3,55 | 213 |
Exponering [antal dagar i sträck] | OTU/dygn |
|---|---|
1 | 850 |
2 | 700 |
3 | 620 |
4 | 525 |
5 | 460 |
6 | 420 |
7 | 380 |
8 | 350 |
9 | 330 |
10 | 310 |
11–30 | 300 |
Bilaga 2 Tillvägagångssätt vid utredning och bedömning av skyddsnivå samt klassificering vid innesluten användning av GMM
Denna bilaga anger tillvägagångssätt vid utredning för bedömning av skyddsnivå enligt 9 kap. 4 och 6 §§, samt för klassificering enligt 9 kap. 8 § om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.
A. Faktorer att beakta vid utredning och bedömning
Följande betraktas som potentiellt skadliga effekter:
Sjukdom hos människa, däribland allergiframkallande eller toxiska effekter.
Sjukdom hos djur eller växter.
Skadliga effekter som en följd av att det inte går att behandla sjukdom eller erbjuda effektiv profylax.
Skadliga effekter till följd av etablering i eller spridning till miljön.
Skadliga effekter som en följd av naturlig överföring av infört genetiskt material till andra organismer.
B. Tillvägagångssätt vid utredning, bedömning och klassificering
Utredningen inleds med att identifiera om det finns några potentiellt skadliga effekter förknippade med en genetiskt modifierad mikroorganism (GMM), se bilaga 2 A. När man gör det ska man identifiera mottagarorganismens och, vid behov, givarorganismens skadliga egenskaper och de eventuella skadliga egenskaper som hänger samman med vektorn och/eller infört material, däribland varje ändring av mottagarorganismens befintliga egenskaper. Om inga skadliga egenskaper kan identifieras enligt bilaga 2 C kan punkt 2 uteslutas.
Om några potentiellt skadliga effekter har identifierats, ska man bedöma hur allvarliga de identifierade, potentiellt skadliga effekterna är och sannolikheten för att de ska uppstå till följd av GMM:s inneboende egenskaper.
Nästa steg i utredningen är att identifiera de faktorer i den specifika GMM-användningen som kan öka sannolikheten för att de potentiellt skadliga effekterna ska uppstå eller för att GMM kommer ut i miljön. Följande faktorer ska beaktas:
Verksamhetens karaktär, till exempel dess omfattning och inriktning.
Vilka metoder som används.
Karaktären av den miljö som sannolikt kan komma att exponeras.
Möjligheter till dekontaminering av GMM i avfall och avloppsvatten.
Med utgångspunkt från resultatet av utredningen i punkterna 1 till 3, bedömer man vilka skyddsåtgärder som behövs för att hålla GMM inneslutna och skydda människors hälsa och miljön.
De skyddsåtgärder som valts ska jämföras med skyddsåtgärderna i tillämplig tabell i bilaga 3, för att avgöra på vilken skyddsnivå GMM-användningen behöver bedrivas.
Den skyddsnivå som behövs avgör klassificeringen för den GMM-verksamhet som GMM-användningen behöver bedrivas i.
Slutligen bekräftas att valet av skyddsnivån (och därmed klassificeringen) är korrekt genom att man kontrollerar att skyddsåtgärderna är tillräckliga för att GMM inte ska orsaka skador på hälsa och miljö och att de kan hållas inneslutna.
C. Kriterier för vilka GMM som kan användas på skyddsnivå 1
I allmänhet är det bara GMM som uppvisar följande kännetecken, som kan komma ifråga för användning på skyddsnivå 1:
Det är inte sannolikt att mottagarorganismen förorsakar sjukdom hos människor, djur eller växter.
Vektorn och det införda materialet är av sådan karaktär att de inte förser den genetiskt modifierade mikroorganismen med en fenotyp som kan antas kunna förorsaka sjukdom hos människor, djur eller växter eller som kan antas kunna medföra negativa effekter för miljön.
Det är inte sannolikt att den genetiskt modifierade mikroorganismen förorsakar sjukdom hos människor, djur eller växter eller att den medför negativa effekter för miljön.
Bilaga 3 Skyddsåtgärder och arbetssätt för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer
Denna bilaga anger de skyddsåtgärder och arbetssätt som ska tillämpas enligt 9 kap. 7 § för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.
A. Grundläggande skyddsåtgärder och arbetssätt
För att man ska upprätthålla inneslutningen och arbeta på ett säkert sätt ska åtgärderna i tillämplig tabell i bilaga 3 B, god mikrobiologisk praxis samt punkterna nedan följas:
GMM med så liten risk för hälsa och miljö som omständigheterna medger väljs.
Arbetet planeras, organiseras och bedrivs så att exponeringen för GMM hålls på lägsta praktiskt möjliga nivå på arbetsplatsen och i miljön.
Tekniska säkerhetsåtgärder vidtas vid källan och kompletteras med lämplig personlig skyddsutrustning när det behövs.
Säkerhetsåtgärder och utrustning underhålls och testas regelbundet.
Förekomsten av processorganismer utanför det (storskaliga) slutna systemet undersöks vid behov.
Personalen utbildas och övas på lämpligt sätt.
Kommittéer eller underkommittéer för biosäkerhet inrättas vid behov.
Lämplig journalföring sker.
Det ska vara förbjudet att äta, dricka, använda tobaksvaror, applicera kosmetika eller förvara livsmedel inom arbetsområdet.
Det ska vara förbjudet att munpipettera.
Effektiva desinfektionsmedel och rutiner för desinfektion ska finnas i händelse av spill.
Kontaminerad utrustning eller materiel förvaras säkert när det behövs.
B. Skyddsåtgärder vid innesluten användning av GMM på olika skyddsnivåer
I tabell 4 a avser punkterna 1–13 lokaler och utrustning, punkterna 14–21 avser arbetsrutiner och punkterna 22–25 avser avfalls- och dekontamineringsrutiner.
I tabell 4 b ersätter punkterna 1 och 7 motsvarande punkter i tabell 4 a och punkterna 26–31 är tillägg till tabell 4 a.
I tabell 4 c ersätter punkterna 1, 2 och 21 motsvarande punkter i tabell 4 a och punkterna 32–34 är tillägg till tabell 4 a.
I tabell 5 avser punkterna 1–5 slutet system och annan teknisk utrustning, punkterna 6–15 avser lokaler och övrig utrustning, punkterna 16–22 avser arbetsrutiner och punkterna 23–26 avser avfalls- och dekontamineringsrutiner.
Skyddsåtgärder | Skyddsnivå 1 | Skyddsnivå 2 | Skyddsnivå 3 | Skyddsnivå 4 |
|---|---|---|---|---|
1. Lokaler som är skilda från övriga områden i samma byggnad eller ligger i en separat byggnad | Nej | Avgränsad mot annan verksamhet | Ja | Ja, i eget hus eller som helt isolerad enhet |
2. Ingång endast genom luftsluss, helst med dörrar som bara går att öppna en i taget | Nej | Nej | Ja, vid luftburen smitta eller om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
3. Lokalen har undertryck i förhållande till omgivningen | Nej | Nej | Ja, vid luftburen smitta eller om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
4. Lokalen kan förseglas så att rökbehandling blir möjlig | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
5. Separat ventilationssystem med HEPA-filtrering av luften i lokalen | Nej | Nej | Ja, frånluft vid luftburen smitta eller om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, frånluft och tilluft. För virus som inte fångas upp av HEPA-filter behövs ytterligare åtgärder |
6. Observationsfönster eller motsvarande, för att de som vistas i lokalen ska kunna ses | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
7. Ytor som är resistenta mot vatten, syror, alkalier, lösningsmedel, dekontamineringsmedel och är lätta att rengöra | Bänk | Bänk, golv | Bänk, golv | Bänk, golv, väggar, tak |
8. Anordning för handtvätt | Ja | Ja, som helst kan manövreras utan att vidröras med händerna, samt handdesinfektion | Ja, som kan manövreras utan att vidröras med händerna samt handdesinfektion | Ja, som kan manövreras utan att vidröras med händerna samt handdesinfektion |
9. Avloppsvatten från handfat, duschar, golvbrunnar och liknande avlopp kan desinfekteras | Nej | Nej | Ja, om det finns risk att GMM kan komma ut i avloppet | Ja |
10. Mikrobiologisk säkerhetsbänk | Nej | Ja, för hantering av infekterat material vid påtaglig risk för aerosolbildning eller luftburen smitta eller om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
11. Larmsystem för att indikera om tekniska säkerhetsutrustningar är ur funktion | Nej | Ja, för säkerhetsbänkar och i övrigt om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
12. Reservelektricitet för verksamhetens tekniska säkerhetsutrustningar | Nej | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
13. Den egna utrustningen hålls inom det avgränsade området | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
14. Skylt med symbol för biologisk fara | Nej | Ja | Ja | Ja |
15. Särskilda åtgärder vidtas mot spridning av aerosoler | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, aerosolspridning minimeras | Ja, aerosolspridning förhindras | Ja, aerosolspridning förhindras |
16. Tillträdesrestriktioner | Nej | Ja, tillträde endast för personer som är informerade om riskerna | Ja, stränga, tillträde endast för behörig personal, låsrutiner | Ja, stränga, tillträde endast för behörig personal, låsrutiner |
17. GMM förvaras så att ingen av misstag exponeras eller någon obehörig kan komma åt materialet | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
18. Skyddande klädsel används | Ja, lämplig skyddande klädsel, i allmänhet laboratorierock | Ja, lämplig skyddande klädsel som tas av när arbetsområdet lämnas | Ja, vältäckande skyddande klädsel som tas av när arbetsområdet lämnas, särskild fotbeklädnad vid behov | Ja, fullständigt ombyte till skyddande klädsel och särskild fotbeklädnad. Fullständigt ombyte när arbetsområdet lämnas |
19. Handskar används | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
20. Duschning efter avslutat arbete | Nej | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
21. Effektiv skadedjurskontroll (t.ex. mot gnagare och insekter) | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
22. Autoklav | I anslutning till anläggningen, om inte annan tillfredsställande dekontaminering finns | I anslutning till anläggningen | Inom anläggningen, eventuellt dubbelsidig | Dubbelsidig inom anläggningen |
23. Använt material med GMM dekontamineras innan det diskas, återanvänds eller kasseras | Ja, med metod som väljs beroende av resultatet av utredningen i 4 § | Ja, med metod som väljs beroende av resultatet av utredningen i 4 § | Ja, innan det lämnar laboratoriet | Ja, innan det lämnar laboratoriet |
24. Avfall som innehåller GMM dekontamineras | Ja, med metod som väljs beroende av resultatet av utredningen i 4 § | Ja, med metod som väljs beroende av resultatet av utredningen i 4 § | Ja, innan det lämnar laboratoriet | Ja, innan det lämnar laboratoriet |
25. Särskilda rutiner för åtgärder vid spill och andra oönskade händelser | Ja | Ja, skriftliga | Ja, skriftliga | Ja, skriftliga |
Skyddsåtgärder | Skyddsnivå 1 | Skyddsnivå 2 | Skyddsnivå 3 | Skyddsnivå 4 |
|---|---|---|---|---|
1. Isolerad djurenhet (byggnad eller ett avskilt område inom en byggnad som innehåller en eller flera djuranläggningar1 samt andra utrymmen, t.ex. omklädningsrum, duschar, autoklaver eller matförråd) | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
7. Ytor som är resistenta mot vatten, syror, alkalier, lösningsmedel, dekontamineringsmedel och är lätta att rengöra | Bänk och i övrigt om det behövs enligt utredningen i 4 § | Bänk och golv | Bänk, golv och väggar | Bänk, golv, väggar och tak |
26. Djuranläggningar är avgränsade med låsbara dörrar | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
27. Isolatorer eller motsvarande inneslutning har HEPA-filter | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
28. Material och utrustning är utformade för att underlätta rengöring och dekontaminering | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
29. Åtgärder för att begränsa risken för att djuren smiter utanför avgränsningen | Ja | Ja | Ja | Ja |
30. Förbränning av djurkroppar | Rekommenderas | Ja | Ja | Ja, på platsen, om inte sterilisering skett med en validerad metod innan förflyttning till en förbränningsugn |
31. Strö och avfall dekontamineras | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
Skyddsåtgärder | Skyddsnivå 1 | Skyddsnivå 2 | Skyddsnivå 3 | Skyddsnivå 4 |
|---|---|---|---|---|
1. Växthus eller växtkammare med väggar, tak och golv, avsedd för odling av växter i en kontrollerad och skyddad miljö | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
2. Ingång endast genom sluss | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
21. Effektiv skadedjurskontroll (t.ex. mot gnagare och insekter) | Ja | Ja | Ja | Ja |
32. Permanent byggnad med vattentät beklädnad, konstruerad för att förhindra att dagvatten tränger in, med låsbara dörrar | Nej | Ja | Ja | Ja |
33. Kontroll av kontaminerat avrinningsvatten | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, så att avrinning minimeras, om spridning av GMM kan ske genom marken | Ja, så att avrinning förhindras | Ja, så att avrinning förhindras |
34. Förfaranden som hindrar spridning av GMM vid överföring av levande material mellan olika platser (t.ex. växthus eller växtkammare och laboratorium) | Ja, så att spridning av GMM minimeras | Ja, så att spridning av GMM minimeras | Ja, så att spridning av GMM förhindras | Ja, så att spridning av GMM förhindras |
Skyddsåtgärder | Skyddsnivå 1 | Skyddsnivå 2 | Skyddsnivå 3 | Skyddsnivå 4 |
|---|---|---|---|---|
1. Levande GMM innesluts i ett eller flera slutna system så att processen hålls avskild från omgivningen | Ja | Ja | Ja | Ja |
2. Avluftning från slutna system kontrolleras | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, utsläpp av GMM minimeras | Ja, utsläpp av GMM förhindras | Ja, utsläpp av GMM förhindras |
3. Tätningar utformas så att utsläpp av GMM minimeras eller förhindras | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, minimeras | Ja, förhindras | Ja, förhindras |
4. Larmsystem för att indikera om tekniska säkerhetsutrustningar är ur funktion | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
5. Reservelektricitet för verksamhetens tekniska säkerhetsutrustningar | Nej | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
6. Slutna system placeras inom ett avgränsat område | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
7. Ingång endast genom luftsluss | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
8. Det avgränsade området har undertryck i förhållande till omgivningen | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
9. Separat ventilationssystem med HEPA-filtrering av luften | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, frånluft och i övrigt om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, frånluft och tilluft |
10. Särskilda åtgärder för att minimera luftföroreningar | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
11. Det avgränsade området kan förseglas så att rökbehandling blir möjlig | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
12. Ytor som är resistenta mot vatten, syror, alkalier, lösningsmedel, dekontamineringsmedel och är lätta att rengöra | Bänk | Bänk och golv | Bänk och golv | Bänk, golv, väggar och tak |
13. Anordning för handtvätt | Ja | Ja, som helst kan manövreras utan att vidröras med händerna, samt handdesinfektion | Ja, som kan manövreras utan att vidröras med händerna, samt handdesinfektion | Ja, som kan manövreras utan att vidröras med händerna, samt handdesinfektion |
14. Avloppsvatten från handfat, duschar, golvbrunnar och liknande avlopp kan desinfekteras | Nej | Nej | Ja, om det finns risk att GMM kan komma ut i avloppet | Ja |
15. Den egna utrustningen hålls inom det avgränsade området | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja |
16. Skylt med symbol för biologisk fara | Nej | Ja | Ja | Ja |
17. Aerosolbildning vid provtagning, tillsats, uttag eller överföring av material begränsas | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, minimeras | Ja, hindras | Ja, hindras |
18. Tillträdesrestriktioner | Nej | Ja, tillträde endast för personer som är informerade om riskerna | Ja, stränga, tillträde endast för behörig personal, låsrutiner | Ja, stränga, tillträde endast för behörig personal, låsrutiner |
19. Skyddande klädsel används inom det avgränsade området | Ja, särskilda arbetskläder | Ja, särskilda arbetskläder | Ja, vältäckande skyddande klädsel, särskild fotbeklädnad vid behov | Ja, fullständigt ombyte till skyddande klädsel och särskild fotbeklädnad. Fullständigt ombyte när arbetsområdet lämnas |
20. Personalen duschar innan området lämnas | Nej | Nej | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja |
21. Effektiv skadedjurskontroll (t.ex. mot gnagare och insekter) | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
22. GMM förvaras så att ingen av misstag exponeras eller någon obehörig kan komma åt materialet | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
23. Hela volymen från det slutna systemet kan tas omhand och dekontamineras vid olycka | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja | Ja | Ja |
24. Använt material eller avfall med GMM dekontamineras innan det diskas, återanvänds eller kasseras | Ja, med metod som väljs beroende av resultatet av utredningen i 4 § | Ja, dekontaminering genom validerade metoder för avdödning | Ja, dekontaminering genom validerade metoder för avdödning | Ja, dekontaminering genom validerade metoder för avdödning |
25. Dekontaminering av större mängder kulturvätska, inklusive processavlopp, innan vätskan lämnar det slutna systemet för vidare hantering | Ja, med metod som väljs beroende av resultatet av utredningen i 4 § | Ja, dekontaminering genom validerade metoder för avdödning | Ja, dekontaminering genom validerade metoder för avdödning | Ja, dekontaminering genom validerade metoder för avdödning |
26. Särskilda rutiner för åtgärder vid spill och andra oönskade händelser | Ja, om det behövs enligt utredningen i 4 § | Ja, skriftliga | Ja, skriftliga | Ja, skriftliga |
Bilaga 4 Uppgifter vid anmälan av en F-verksamhet
Denna bilaga anger vilka uppgifter som ska anges vid anmälan av en F-verksamhet enligt 9 kap. om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.
Nedanstående uppgifter ska lämnas vid anmälan av en F-verksamhet enligt 15 och 23 §§ i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer.
Vid förändringar i GMM-verksamheten gäller följande:
Ändring av uppgifter som har markerats med * lämnas som uppdatering enligt 22 § i förordningen.
Ändring av uppgifter som har markerats med ** medför att en ny, fullständig anmälan ska lämnas.
Nedanstående uppgifter ska lämnas:
Verksamhetsutövarens
namn och adress, och*
organisationsnummer.**
Biosäkerhetskommitté eller motsvarande rådgivning om sådan förekommer.*
Anläggningen där GMM ska användas:
gatuadress och ort,**
översiktlig beskrivning av anläggningen (eventuellt ritning eller skiss),* och
avgränsning av anläggningen, till exempel med husnummer, våningsplan eller rumsnummer.*
Organisatorisk tillhörighet och ansvarsfördelning:*
den avdelning, institution etc. som ansvarar för F-verksamheten, och
personer med ansvar för F-verksamhetens ledning och/eller säkerhet enligt såväl miljö- som arbetsmiljölagstiftning
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant, och
utbildning och kvalifikationer för uppgiften/uppgifterna.
Beskrivning av F-verksamheten:
verksamhetsinriktning (enligt definitionen),**
precisering av verksamhetens art (grund- eller företagsforskning, undervisning, pilotförsök, produktion, diagnostik, annat),* och
vilka slags GMM som hanteras (organismgrupper).*
Beskrivning av avfallshanteringen:*
vilket slags avfall med GMM som uppkommer,
hur GMM oskadliggörs i avfallet, och
i förekommande fall: mottagare av avfall med icke oskadliggjorda GMM och hur information om GMM lämnas till mottagaren.
Sammanfattning av utredningen och bedömningen enligt 4 § och uppgift om vilken tabell med skyddsåtgärder i bilaga 3 som tillämpas.
Bilaga 5 Uppgifter vid anmälan av en L-verksamhet och nya GMM-användningar
Denna bilaga anger vilka uppgifter som ska anges vid anmälan av en L-verksamhet och nya GMM-användningar enligt 9 kap. om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.
Nedanstående uppgifter ska lämnas vid anmälan av en L-verksamhet respektive nya GMM-användningar enligt 15 och 25 §§ i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer.
Vid förändringar i GMM-verksamheten gäller följande:
Ändring av uppgifter som har markerats med * lämnas som uppdatering enligt 22 § i förordningen.
Ändring av uppgifter som har markerats med ** medför att en ny, fullständig anmälan ska lämnas.
A. Anmälan av en L-verksamhet
Punkterna 1–8 avser information om L-verksamheten och punkterna 9–12 avser information om var och en av de GMM-användningar som ingår i verksamheten.
Nedanstående uppgifter ska lämnas:
Verksamhetsutövarens
namn och adress, och*
organisationsnummer.**
Biosäkerhetskommitté eller motsvarande rådgivning om sådan förekommer.*
Anläggningen där GMM ska användas:
gatuadress och ort,**
översiktlig beskrivning av anläggningen, med ritning eller skiss,* och
avgränsning av anläggningen, till exempel med husnummer, våningsplan och rumsnummer.*
Organisatorisk tillhörighet och ansvarsfördelning:*
den avdelning, institution och så vidare som ansvarar för L-verksamheten,
personer med ansvar för L-verksamhetens ledning och/eller säkerhet enligt såväl miljö- som arbetsmiljölagstiftning:
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant, och
utbildning och kvalifikationer för uppgiften,
personer med ansvar för enskilda GMM-användningar i L-verksamheten:
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant,
utbildning och kvalifikationer för uppgiften, och
vilken eller vilka GMM-användningar det gäller.
Beskrivning av L-verksamheten:
verksamhetsinriktning (enligt definitionen),**
precisering av verksamhetens art (grund- eller företagsforskning, undervisning, pilotanläggning, produktion, diagnostik, annat),* och
skalan, det vill säga ungefärlig volym GMM som används vid ett och samma tillfälle i ett och samma kärl (anges i något av intervallen <10 l, 10–100 l, 100–500 l, >500 l).*2
Beskrivning av avfallshanteringen:*
vilket slags avfall med GMM som uppkommer,
hur GMM oskadliggörs i avfallet, och
i förekommande fall: mottagare av avfall med icke oskadliggjorda GMM och hur information om GMM lämnas till mottagaren.
Skyddsåtgärder enligt den tabell i bilaga 3 som tillämpas.**
Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner:*
gemensamma för L-verksamhetens alla GMM-användningar, och
för varje enskild GMM-användning i L-verksamheten, där det behövs.
Uppgifter om GMM-användningen:
egen beteckning på GMM-användningen,
den del av anläggningen som används, till exempel rumsnummer,* och
de skyddsåtgärder i tillämplig tabell (se bilaga 3) som har valts på grund av att de behövs enligt utredningen i 4 §.*2
Beskrivning av GMM-användningen inklusive syftet med användningen och förväntade resultat.**
Uppgifter om det biologiska materialet:
den GMM/mottagarorganism som används:**3
identitet, och
egenskaper före och efter genetisk modifiering*
den vektor/motsvarande som används**3
insatt genetiskt material:
givarorganism/ursprung,* och
avsedd funktion/avsedda funktioner.*4
Sammanfattning av utredningen och bedömningen enligt 4 §.
B. Ny GMM-användning
Följande uppgifter ska lämnas vid anmälan av en ny GMM-användning i en L-verksamhet som redan har anmälts och har fått ett diarienummer av Arbetsmiljöverket:
Av Arbetsmiljöverket tilldelat diarienummer för den L-verksamhet som GMM-användningen ska tillhöra.
Person med ansvar för GMM-användningens ledning och/eller säkerhet enligt såväl miljö- som arbetsmiljölagstiftning, om annan än ansvarig eller ansvariga för L-verksamheten:*
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant, och
utbildning och kvalifikationer för uppgiften.
Uppgifter om GMM-användningen:
egen beteckning på GMM-användningen,
den del av anläggningen som används (till exempel rumsnummer),*
de skyddsåtgärder i tillämplig tabell (se bilaga 4) som har valts på grund av att de behövs enligt utredningen i 4 §,*2
hanterings- och skyddsinstruktioner för GMM-användningen, där det behövs,* och
om skillnader finns jämfört med L-verksamheten i övrigt anges:
hantering av avfall,* och
ungefärliga volymer.*3
Beskrivning av GMM-användningen inklusive syftet med användningen och förväntade resultat.**
Uppgifter om det biologiska materialet:
den GMM/mottagarorganism som används**3
identitet, och
egenskaper före och efter genetisk modifiering,*
den vektor/motsvarande som används,**3 och
insatt genetiskt material:
givarorganism/ursprung,* och
avsedd funktion/avsedda funktioner.*4
Sammanfattning av utredningen och bedömningen enligt 4 §.
Bilaga 6 Uppgifter vid ansökan om tillstånd för en R-verksamhet och för nya GMM-användningar
Denna bilaga anger vilka uppgifter som ska anges vid anmälan av en R-verksamhet och nya GMM-användningar enligt 9 kap. om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer.
Nedanstående uppgifter ska lämnas vid en ansökan om tillstånd för en R-verksamhet respektive nya GMM-användningar enligt 15 och 26 §§ i förordningen (2000:271) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer:
Ändring av uppgifter som har markerats med * lämnas som uppdatering enligt 22 § i förordningen.
Ändring av uppgifter som har markerats med ** medför att en ny, fullständig tillståndsansökan ska lämnas.
Uppdatering är inte tillämpligt när ett tillstånd har gått ut.
A. Ansökan om tillstånd för en R-verksamhet
Punkterna 1–11 avser ansökan om tillstånd för R-verksamheten, och punkterna 12–15 avser ansökan om tillstånd för var och en av de GMM-användningar som ingår i verksamheten.
Nedanstående uppgifter ska lämnas:
Verksamhetsutövarens
namn och adress,* och
organisationsnummer.**
Tid för vilken tillstånd söks.5
Biosäkerhetskommitté eller motsvarande rådgivning om sådan förekommer.*
Anläggningen där GMM ska användas:**
gatuadress och ort,
detaljerad beskrivning av anläggningen samt ritning eller skiss,
avgränsning av anläggningen med rumsnummer, våningsplan och, där det är relevant, husnummer och så vidare, och
beskrivning av de tekniska anordningar som har betydelse för säkerheten samt planerade och genomförda tekniska kontroller av betydelse för säkerheten.
Eventuellt tidigare tillstånd i anläggningen:
Arbetsmiljöverkets diarienummer för tidigare beviljad R-verksamhet i anläggningen, och
vid ansökan om förnyelse av ett tidigare tillstånd, lämnas en redogörelse för hur eventuella tidigare villkor har uppfyllts.
Organisatorisk tillhörighet och ansvarsfördelning:*
den avdelning, institution och så vidare som ansvarar för R-verksamheten,
personer med ansvar för R-verksamhetens ledning och/eller säkerhet enligt såväl miljö- som arbetsmiljölagstiftning:
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant, och
utbildning och kvalifikationer för uppgiften
personer med ansvar för enskilda GMM-användningar i R‑verksamheten:
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant,
utbildning och kvalifikationer för uppgiften, och
vilken eller vilka GMM-användningar det gäller.
Beskrivning av R-verksamheten:
verksamhetsinriktning (enligt definitionen),**
precisering av verksamhetens art (grund- eller företagsforskning, undervisning, pilotanläggning, produktion, diagnostik, annat),*6 och
den största volym GMM som hanteras vid ett och samma tillfälle i R-verksamheten.*3
Beskrivning av avfallshanteringen:*
vilket slags avfall med GMM som uppkommer,
hur GMM oskadliggörs i avfallet, och
övriga uppgifter om avfallshanteringen som har betydelse för miljö och hälsa.
Skyddsåtgärder enligt den tabell och den skyddsnivå enligt bilaga 3 som tillämpas.**
Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner:*
gemensamma för R-verksamhetens alla GMM-användningar, och
för varje enskild GMM-användning i R-verksamheten.
Om en beredskapsplan enligt 13 § behövs, lämnas följande uppgifter:*
riskkällor och omständigheter vid vilka olyckor kan inträffa,
de särskilda risker som kan uppstå på grund av anläggningens läge,
tänkbara konsekvenser för hälsa och miljö om en olycka inträffar,
de förebyggande åtgärder som vidtagits, till exempel säkerhetsutrustning, larmsystem och inneslutningsmetoder,
förfarande och planer för kontroll av skyddsåtgärdernas fortsatta effektivitet,
beskrivning av den information som lämnas till arbetstagarna om beredskap vid olyckshändelser, och
försäkran att berörda myndigheter, med uppgift att sätta in räddningsåtgärder, har underrättats om beredskapsplanen.
Uppgifter om GMM-användningen:
egen beteckning på GMM-användningen,
den del av anläggningen som används (ange rumsnummer),*7 och
den sammanlagda största volym som kommer att hanteras vid ett och samma tillfälle och den största volym som kommer att odlas.*7
Samtliga skyddsåtgärder som tillämpas enligt tillämplig tabell (se bilaga 3).**7
Beskrivning av GMM-användningen inklusive syftet med användningen och förväntade resultat.*7
Uppgifter om det biologiska materialet samt dokumentation över utredningen och bedömningen enligt 4 §:
den GMM/mottagarorganism som används:**8
identitet, och
egenskaper före och efter genetisk modifiering,
den vektor/motsvarande som används:**8
identitet, och
egenskaper som är relevanta för utredningen och bedömningen enligt 4 §,
insatt genetiskt material:*7
givarorganism/ursprung, och
avsedd funktion/avsedda funktioner, och
kopia av dokumentationen över den utredning och bedömning som har genomförts enligt 4 §.
B. Ny GMM-användning
Följande uppgifter ska lämnas vid ansökan om tillstånd för en ny GMM-användning i en R-verksamhet som redan har beviljats tillstånd och har fått ett diarienummer av Arbetsmiljöverket:
Av Arbetsmiljöverket tilldelat diarienummer för den R-verksamhet som GMM-användningen ska tillhöra.
Personer med ansvar för GMM-användningens ledning och/eller säkerhet enligt såväl miljö- som arbetsmiljölagstiftning, om annan än ansvarig för R-verksamheten:*
namn, kontaktuppgifter och organisatorisk tillhörighet,
tilldelad uppgift för ledning och/eller säkerhet; uppge även befattning om det är relevant, och
utbildning och kvalifikationer för uppgiften.
Uppgifter om GMM-användningen:
egen beteckning på GMM-användningen,
den del av anläggningen som används (till exempel rumsnummer),*8
den sammanlagda största volym som kommer att hanteras vid ett och samma tillfälle och den största volym som kommer att odlas,*8
hanterings- och skyddsinstruktioner för användningen,* och
om skillnader finns jämfört med R-verksamheten, anges:
hantering av avfall i användningen,* och
förändringar i beredskapsplanen samt försäkran att berörda myndigheter har underrättats.*
Samtliga skyddsåtgärder som tillämpas enligt tillämplig tabell (se bilaga 4).**
Beskrivning av GMM-användningen inklusive syftet med användningen och förväntade resultat.*7
Uppgifter om det biologiska materialet samt dokumentation över utredningen och bedömningen enligt 4 §:
den GMM/mottagarorganism som används:**8
identitet, och
egenskaper före och efter genetisk modifiering,
den vektor/motsvarande som används:**8
identitet, och
egenskaper som är relevanta för utredningen och bedömningen enligt 4 §,
insatt genetiskt material:*7
givarorganism/ursprung, och
avsedd funktion/avsedda funktioner, och
kopia av dokumentationen över den utredning och bedömning som har genomförts enligt 4 §.
Bilaga 7 Utbildningsprogram för rök- och kemdykare
Denna bilaga anger utbildningsprogram enligt 14 kap. om rök- och kemdykning.
Utbildningsnivån för rök- och kemdykare ska motsvara minst 56 timmar (med det innehåll som anges nedan) uppdelade på 22 timmar teori, 32 timmar praktik och 2 timmar examination. Ingen åtskillnad görs mellan heltidsanställd och deltidsanställd personal.
Tilläggsutbildningen som finns beskriven sist i denna bilaga gäller de som kommer att använda syrgasapparat.
Den som genomgått utbildning ska ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter att denne kan tjänstgöra som rökdykare vid brand och klara enklare kemdykning. Övningar med rök, värme och kemikalier ska dock genomföras under kontrollerade förhållanden och så långt möjligt utan hälsofarliga ämnen.
Arbetsgivaren ansvarar för att utbildningen håller tillräcklig kvalitet och att eleven genomgår kunskapsprov (examineras) på de olika momenten.
Rök- och kemdykningsutbildning
Teori (22 timmar fördelat enligt nedan)
1. Arbets-, klimat- och andningsfysiologi (6 timmar)
Mål: Ge eleven kunskaper om andningens fysiologi, om de vanligaste föroreningarna i brandrök och om kroppens reaktioner vid stor värmebelastning.
Innehåll:
andningsfysiologi
vätskebalans
temperaturreglering
symtom/åtgärder
klädselns påverkan
2. Tryckluftsapparat inklusive integrerad utrustning för rök- och kemdykning (6 timmar)
Mål: Ge eleven kunskap om konstruktionen av olika andningsskydd och deras användningsområde, med tonvikt på tryckluftsapparater, samt om vilka krav som ställs från arbetsmiljösynpunkt.
Innehåll:
tryckluftsapparater
kommunikationsutrustning
specialutrustning
3. Rök- och kemdykningsteknik (10 timmar)
Mål: Ge eleven teoretiska kunskaper i rök- och kemdykningsteknik med särskild hänsyn till personsäkerhet och planering utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter samt lokala regler och rutiner.
3 a. Rökdykning (5 timmar)
Innehåll:
regler och föreskrifter
personlig skyddsutrustning
benämningar/begrepp
organisation i olika riskmiljöer
standardrutiner
åtgärder före, under och efter insats
3 b. Kemdykning (5 timmar)
Innehåll:
regler och föreskrifter
personlig skyddsutrustning
benämningar/begrepp
organisation i olika riskmiljöer
standardrutiner
åtgärder före, under och efter insats
sanering
Praktik (32 timmar fördelat enligt nedan)
Mål: Öva eleven i rök- och kemdykningsteknik. Svårighetsgraden ska gradvis stegras under övningarna. Ge eleven nödvändiga färdigheter i omhändertagande och vård av skadade vid rökdykning.
4. Rökdykning (12 timmar)
Innehåll:
sökteknik
arbetsövningar
arbete under stress
nödsituationer, omhändertagande
rökdykning med släckinsatser
standardrutiner
5. Kemdykning (10 timmar)
Innehåll:
tillvänjningsövningar
arbetsövningar
nödsituationer, omhändertagande
standardrutiner
sanering
Tillämpningsövningar av varierande svårighetsgrad i olika riskmiljöer
6. Rökdykning (6 timmar)
7. Kemdykning (4 timmar)
Examination (2 timmar)
8. Skriftligt eller muntligt prov med genomgång
Tilläggsutbildning för rök- och kemdykare som ska använda syrgasapparat (14 timmar)
1. Syrgasapparat (8 timmar)
Mål: Ge eleven kunskaper om konstruktions- och användningsprinciper för syrgasapparater och om riskerna med syrgas.
Innehåll:
allmänt
handhavande
vård och underhåll
2. Rökdykarövningar (6 timmar)