1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att förebygga ohälsa och olycksfall vid risker vid vissa typer av arbeten. De arbeten som avses är arbete med djur (2 kap.), arbete med risk för exponering för asbest (3 kap.), berg- och gruvarbete (4 kap.), byggnads- och anläggningsarbete (5 kap.), dykeriarbete (6 kap.), frisörarbete (7 kap.), hamnarbete (8 kap.), innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (9 kap.), arbete i kylda livsmedelslokaler (10 kap.), mast- och stolparbete (11 kap.), provning med över- eller undertryck (12 kap.), reparation och service av fordon och fordonsmotorer (13 kap.), rök- och kemdykning (14 kap.), smältning och gjutning av metall (15 kap.), sprängarbete (16 kap.) och arbete med vinterväghållning och snöskottning på tak (17 kap.).
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete, för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
13 kap. Reparation och service av fordon och fordonsmotorer
Då gäller föreskrifterna
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel reglerar all verksamhet som gäller reparation, service, tvättning, komplettering, kontroll och skrotning av
fordon enligt definitionen i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner med undantag för cyklar,
fordon som omfattas av militärtrafikförordningen (2009:212),
spårbundna fordon,
förbränningsmotordrivna maskiner, och
förbränningsmotorer till fordon och maskiner av ovan nämnda slag.
Bestämmelserna i 4, 7, 11, 15, 21–25 §§ gäller inte för spårbundna fordon.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte inom Försvarsmakten vid övning under fältmässiga förhållanden.
Vem föreskrifterna riktar sig till
2 §
Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna i detta kapitel följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft.
Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställda omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i detta kapitel.
Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att föreskrifterna i detta kapitel under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare.
Lokaler
3 §
Arbetsgivaren ska se till att verksamheter som är särskilt bullrande eller innebär risk på grund av exponering för farliga ämnen bedrivs i en separat lokal. Detta gäller dock inte vid kundmottagning som utförs i en verkstadslokal eller i andra fall om verksamheten kan ske på betryggande sätt.
Allmänna råd
Bullernivån i en lokal kan sänkas exempelvis genom val av mindre bullrande utrustning, inkapsling eller avskärmning av bullrande anordningar, ljudabsorbenter på lokalens tak- och väggpartier samt tätslutande dörrar mot bullriga utrymmen. Störande ljud i form av slagljud kan begränsas genom att arbetsbord och liknande beläggs med gummi eller tillverkas av plåt belagd med dämpmassa.
Särskilt bullrande verksamheter bör skärmas av med effektivt ljudisolerande och ljudabsorberande väggar eller skärmar eller utföras i en separat lokal. Exempel på särskilt bullrande verksamhet är arbete i plåtverkstäder och arbete med tryckluftsmaskiner.
Ventilation
4 §
Arbetsgivaren ska se till att en arbetsgrop har mekanisk tilluft, som vid behov kan förvärmas.
Allmänna råd
För god luftväxling och uppvärmning i långa arbetsgropar är det viktigt att tilluften fördelas på flera ställen i gropen.
5 §
Om en förbränningsmotor körs längre tid i en lokal än vad som behövs för in- och utkörning av fordon, ska arbetsgivaren se till att separat avgasutsug används. Arbetsgivaren ska också se till att utsug används vid körning av förbränningsdrivna bilvärmare och vid provning av insprutare. Avgasutsug ska vara dimensionerad för det största planerade avgasutsläppet på platsen.
Arbetsgivaren ska se till att brandfaran särskilt beaktas om avgasutsug används för utsug av bränsleångor.
Allmänna råd
Anslutning till avgasutsug underlättas om det finns ett avgasutsug vid varje arbetsplats.
Vid dimensionering av avgasutsug är det viktigt att de anpassas för den största aktuella motorn.
Där olika punktutsug och avgasutsug används samtidigt är det viktigt att de är balanserade inbördes och med allmänventilationen samt att den totala kapaciteten är tillräcklig.
Vid ut- och inkörning av motorfordon kan även andra metoder användas, till exempel katalytisk rening av påhängstyp.
Även förflyttning med till exempel batteridrivna truckar kan vara en bra lösning.
Lyft
6 §
Vid manuell hantering av tunga delar ska arbetsgivaren se till att lyftanordningar eller andra hjälpmedel finns och används.
Vid arbete med tunga delar ska skyddsskor användas om inte riskbedömningen visar att det är uppenbart onödigt.
Pallbockar ska på lämplig och väl synlig plats ha en tydlig och varaktig skylt som anger högsta last som bocken är avsedd att användas för (maxlast).
Arbetsgrop
7 §
Arbetsgivaren ska se till att varje arbetsgrop är placerad och anordnad så att risken för att ramla eller köra ner i gropen motverkas.
När en bromsprovare är monterad i anslutning till en grop ska arbetsgivaren se till att det finns en säkerhetsanordning som hindrar att bromsprovaren körs när någon finns i gropen, inom område med risk för personskada.
Allmänna råd
Varningsanslag är viktigt på gångdörrar nära arbetsgropar. En arbetsgrop bör normalt inte finnas närmare en dörr eller port än 1,5 meter.
Nedkörning kan förhindras genom kraftiga lister runt gropen.
Listerna vid långsidorna bör normalt vara minst cirka 70 mm höga.
Ett sätt att motverka risken för fall ned i arbetsgrop är till exempel att täcka eller omgärda den del av gropen som inte är täckt av ett uppställt fordon och som inte behövs för utrymning av gropen.
En skylt med, av arbetsgivaren fastställt, högsta axeltryck bör finnas vid grop.
En spegel vid arbetsgropen underlättar inkörning.
Lämplig höjd till arbetsobjektet kan erhållas genom höj- och sänkbar plattform i gropen.
Ytterligare säkerhet kan uppnås genom att gropens kanter tydligt varselmarkeras, till exempel i gul och svart färg, genom skyddsräcke eller vägg mot andra arbetsplatser.
8 §
En arbetsgrop ska snabbt kunna utrymmas vid en nödsituation.
9 §
Om det finns brandfarlig vara i en arbetsgrop, ska arbetsgivaren se till att det inte genomförs heta arbeten i gropen eller i närheten av gropen.
Bestämmelser om arbetstillstånd vid svetsning, slipning, skärning eller annat arbete, som kan medföra hög temperatur, finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön, i kapitlet om kompletterande bestämmelser för vissa riskfyllda arbeten i kombination med kemiska riskkällor.
Allmänna råd
Med heta arbeten avses exempelvis svetsning, lödning, slipning och skärning som kan medföra hög temperatur. Hit räknas också användning av icke explosionsskyddad elektrisk utrustning.
Tvättning och rengöring
10 §
Vid tvättning och avfettning av fordon eller delar till fordon ska arbetsgivaren se till att lämplig personlig skyddsutrustning finns och används.
Allmänna råd
Vid manuell kallavfettning, rengöring och tvättning av hela fordon med avfettningsmedel av petroleumtyp eller liknande är det viktigt att lämplig skyddsklädsel, andningsskydd och ögonskydd används när det behövs. Även vid användning av starkt alkaliska tvättmedel kan liknande utrustning krävas.
Olika arbetsmoment
Arbete med hjul
11 §
Arbetsgivaren ska se till att ett hjul med delad fälg är trycklöst vid demontering i samband med servicearbete.
Innan ett hjul balanseras ska det rengöras från sten och lösa föremål.
Arbete med motorer
12 §
Vid körning med en startmotor för lägesändring vid motorarbete, ska arbetsgivaren se till att förbränningsmotorn är säkrad mot start. Växel ska vara i friläge och fordonet säkrat mot ofrivillig rörelse.
13 §
Vid tryckprovning av förbränningsmotorer ska arbetsgivaren se till att personalen känner till riskerna och att särskilda instruktioner finns.
Vid provning av insprutare ska arbetsgivaren se till att personalen känner till de risker som finns på grund av det höga trycket. Om en stråle trängt igenom huden ska medicinsk hjälp snabbt tillkallas.
Arbete under tippflak, tippbar hytt eller upplyft fordonsdel
14 §
Vid arbete under tippflak, tippbar hytt eller annan upplyft fordonsdel ska arbetsgivaren se till att dessa är säkrade i upplyft läge. En hytt får inte tippas med motorn igång.
Allmänna råd
Det är viktigt att spärr eller spärrventil i hydraulsystemet är stängd och att lämplig stötta är uppsatt. En sådan stötta är också viktig när man arbetar under en upplyft eller uppsvängd förarhytt. För uppsvängning av förarhytt bör det finnas lämplig utrustning. Kontroll under en uppsvängd förarhytt, som inte omfattar justering eller reparation, kan dock normalt ske utan risk när fordonets ordinarie säkringar används.
Om arbete utförs under en rörlig del och det finns risk för personskada är det viktigt att delen säkras på ett lämpligt sätt.
Arbete på fordon med krockkudde eller bältessträckare
15 §
För att hindra personskador genom oavsiktlig utlösning av krockkudde och bältessträckare ska arbetsgivaren informera berörd personal om tillverkarens instruktioner och riskerna vid denna typ av arbete.
Arbete på fordon med frys- och kylaggregat
16 §
Innan svetsning eller annat arbete med öppen eld utförs på fordon med kylanläggning ska arbetsgivaren se till att det kontrolleras att anläggningen är tät. Om ett sådant arbete ska utföras på fordonets kylanläggning, ska denna först tömmas på ett säkert sätt.
Arbete på fordon som transporterar brandfarliga och hälsofarliga varor och material
17 §
Arbetsgivaren ska se till att fordon som används för transport av olja, kemikalier, sopor eller annan last som kan innebära risk för olycksfall eller ohälsa, rengörs innan arbetet på fordonet påbörjas.
Karosseriarbete
18 §
Vid riktning med riktbänk, dragriktare och liknande ska arbetsgivaren se till att kättingar och dragskor säkras.
Allmänna råd
Säkring kan ske till exempel med vajer.
Underredsbehandling
19 §
Underredsbehandling ska normalt ske i separat lokal.
På en arbetsplats där underredsbehandling med sprutning sker, ska arbetsgivaren se till att det inte förekommer öppen eld, svetsning, eller rökning.
Kärl med underredsmassa får inte värmas med öppen låga.
20 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna normalt använder spruta där finfördelning sker utan användning av spridarluft vid underredesbehandling.
Regummering och vulkanisering av däck
21 §
Arbetsgivaren ska se till att kratsmaskin för däck ansluts till ett punktutsug.
Arbetsgivaren ska se till att handhållen krats bara används för punktbearbetning av mindre ytor på däcket.
22 §
Arbetsgivaren ska se till att säkerhetsventil och reduceringsventil är anslutna vid användandet av vulkaniseringsform, autoklav, bälg och vulkblåsa.
Allmänna råd
En säkerhetsventil bör vara inställd så att den hindrar att trycket överstiger det högsta avsedda med mer än 10 procent. Ventilen bör på ett enkelt sätt kunna öppnas. Den bör vara säkrad, så att den inte kan överbelastas. Om trycket i tilloppsledningen kan komma att överstiga det för formen högsta avsedda med mer än 200 kPa (= 2 kp/cm2) är det viktigt att det finns en reduceringsventil i ledningen före säkerhetsventilen. Reduceringsventilen bör vara inställd för högst samma tryck som säkerhetsventilen.
23 §
Arbetsgivaren ska se till att risken för inandning av vulkaniseringsrök förebyggs.
24 §
Arbetsgivaren ska se till att tryckluften till vulkaniseringsslangar är fri från olja och lösningsmedel. Om en oljesmord kompressor används ska tillförlitlig oljeavskiljare finnas.
Formsläppmedel och yttre smörjmedel till vulkslangar ska vara av en typ som minimerar risken för explosion.
25 §
Om en ventil i en luftmatad vulkaniseringsslang blivit igensatt och inte kan öppnas ska arbetsgivaren se till att
vulkaniseringsformen bara öppnas så mycket som behövs för att vulkaniseringsslangen och däcket ska bli åtkomliga för punktering,
punkteringen sker från skyddad plats, och
ventilen inte öppnas med en glödande tråd eller liknande.
En vulkaniseringsutrustning med luftmatad vulkaniseringsslang ska, efter slutförd vulkanisering, öppnas så fort som möjligt, för att minska explosionsrisken.
Under vulkanisering med en apparat med luftmatad slang ska det i möjligaste mån undvikas att någon befinner sig i apparatens omedelbara närhet innan slangen tryckavlastats. Det ska finnas anslag om detta uppsatt på arbetsplatsen.