Medicinska kontroller i arbetslivet — kap. 2: Generella bestämmelser

Avdelning II: Medicinska kontroller i arbetslivet

2 kap. Generella bestämmelser

Då gäller föreskrifterna

1 §

 Bestämmelserna i 2–9 och 13 kap. reglerar medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller i vissa typer av arbeten.

2 §

 Bestämmelserna i 3 och 4 kap. reglerar medicinska kontroller vid arbete där arbetstagaren utsätts för vibrationer, 3 kap. 1–3 §§, handintensivt arbete, 3 kap. 4–6 §§, nattarbete, 3 kap. 7–9 §§, eller arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, 4 kap. 1–4 §§.

Bestämmelserna i 5–8 kap. reglerar medicinska kontroller, med bedömning för tjänstbarhetsintyg, vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen, 5 kap. 1–3 §§, arbete som innebär exponering för fibrosframkallande damm, det vill säga asbest, vissa syntetiska oorganiska fibrer eller kvarts, 6 kap. 1–5 §§, arbete som innebär exponering för bly, 7 kap. 1–3 §§, arbete som innebär exponering för kadmium, 7 kap. 11–13 §§, arbete som innebär exponering för kvicksilver, 7 kap. 20–22 §§, arbete som innebär klättring med stor nivåskillnad, 8 kap. 1–3 §§, arbete med rök- och kemdykning, 8 kap. 4–6 §§, och dykeriarbete, 8 kap. 7–9 §§.

3 §

 Bestämmelserna i 7 kap. reglerar biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly, 4–10 §§, kadmium, 14–19 §§, och kvicksilver, 23–27 §§.

4 §

 Bestämmelserna i 9 kap. reglerar medicinska kontroller även vid annat arbete än som avses i 2 och 3 §§, där en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, visar att det är motiverat.

Vem föreskrifterna riktar sig till

5 §

 Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs, med undantag för det som anges i 12 kap.

Av 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställda, omfattas av bestämmelserna om såväl arbetsgivare som arbetstagare i dessa föreskrifter. Den som driver sådan verksamhet behöver dock inte följa bestämmelserna i

1. 8 § 1–6 och 9 § 1–5 om information med mera,

2. 3 kap. 4–6 §§ om handintensivt arbete,

3. 3 kap. 7–9 §§ om nattarbete,

4. 8 kap. om arbete som innebär stor fysisk ansträngning,

5. 10 kap. om hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget, eller

6. 12 kap. om läkares anmälan och läkares rekommendationer.

Även den som sysselsätter inhyrd arbetskraft i sin verksamhet räknas som arbetsgivare för dessa arbetstagare vid tillämpningen av

1. 14 och 15 §§ om tjänstbarhetsintyg,

2. 18 § om biologiska exponeringskontroller,

3. 17 och 19 §§ om sanktionsavgifter.

Av 1 och 3 kap. arbetsmiljölagen följer att dessa föreskrifter under vissa omständigheter kan medföra skyldigheter även för andra än arbetsgivare. Det som sägs i detta kapitel gäller då även dem.

6 §

 I 12 kap. finns

1. bestämmelser om läkares anmälan av sjukdom,

2. information kring direktiv 2004/37/EG, och

3. information kring direktiv 2017/2398/EU.

Definitioner

7 §

 I dessa föreskrifter har följande begrepp dessa betydelser.

Begrepp	Betydelse
Biologisk exponeringskontroll	Direkt eller indirekt mätning av halten av ett ämne i kroppen.
CLP-förordningen	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006.
Dykeriarbete	Arbete under vatten där arbetstagaren andas andningsgas, det vill säga en gasblandning avsedd för dykning, under förhöjt tryck.
Farlig kemisk produkt	Kemiska ämnen eller blandningar och explosiva föremål som medför fysikalisk fara eller hälsofara enligt kriterierna i förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP). Begreppet innefattar även kemiska ämnen och blandningar som uppfyller kriterierna ovan, men som inte släpps ut på marknaden. Begreppet innefattar alla gaser med minst 2 bar övertryck, inklusive tryckluft. Farlig kemisk produkt omfattas alltid av begreppet kemisk riskkälla.
Försumbar exponering	Exponering där risken för ohälsa eller olycksfall är på samma nivå som om arbetstagaren inte utsätts för exponeringen.
Handintensivt arbete	Ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft.
Kemdykning	Inträngande i ett område där luftföroreningar sprids okontrollerat eller i ett område med syrebrist (oxygenbrist) för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande klädd i kemskyddsdräkt och med andningsapparat på.
Kemisk riskkälla	Kemiska ämnen och blandningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall genom sina hälsofarliga egenskaper, sina egenskaper beroende på hur de används eller i vilken form de förekommer, sin temperatur, att minska syrgashalten i luften, eller att öka risken för brand, explosion eller annan farlig kemisk reaktion.
Kemiska ämnen och blandningar	Kemiskt grundämne, eller när två eller flera grundämnen är en blandning eller en kemisk förening. Kemiska ämnen och blandningar kan ha utvunnits, bildats eller tillverkats. I begreppet ingår bland annat alla former av damm, kosmetiska produkter, hygieniska produkter, läkemedel, avfall, mögelsporer och kemiska ämnen som frisätts från mikroorganismer.
Läkarundersökning	Del av den medicinska kontrollen som en läkare ansvarar för och själv utför i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659), vid vilken patienten är fysiskt närvarande i rummet, och som läkaren journalför enligt patientdatalagen (2008:355).
Medicinsk kontroll	En medicinsk undersökning av arbetstagare, som är inriktad på möjliga hälsoeffekter av en särskild faktor i arbetsmiljön. Den medicinska kontrollen är avsedd att vara till stöd i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. I den medicinska kontrollen kan ingå kroppsundersökningar, provtagningar, samtal och frågeformulär.
Respirabelt damm	Dammpartiklar som kan inandas och kan nå alveolerna, längst ut i lungorna.
Rökdykning	Inträngande i tät brandrök för att rädda liv, bekämpa brand eller liknande klädd i brandskyddsdräkt och med andningsapparat på.
Sysselsatta	Med sysselsatta avses, oavsett om de arbetar heltid eller deltid: anställda arbetstagare, och inhyrd arbetskraft, jämför 3 kap. 12 § andra stycket arbetsmiljölagen (1977:1160). I fråga om verksamhet utan anställda arbetstagare (jämför 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen) avses med sysselsatta, oavsett om de arbetar heltid eller deltid: de personer som driver verksamheten, och inhyrd arbetskraft. Den aktuella fysiska personens personnummer respektive juridiska personens organisationsnummer avgör vilka personer som ska anses ingå i verksamheten.
Tjänstbarhetsintyg	Ett intyg utfärdat av läkare med särskild kompetens enligt tillämplig bilaga, som medger att arbetstagaren utför en viss typ av arbete eller arbetsuppgifter, trots att det generellt sett finns en risk för att arbetet kan ge ohälsa.

Vad det innebär att anordna medicinska kontroller

8 §

 Den arbetsgivare som ska anordna medicinska kontroller enligt dessa föreskrifter ska

1. informera arbetstagaren om varför den medicinska kontrollen behövs och vad den innebär,

2. informera arbetstagaren om att den medicinska kontrollen är frivillig,

3. informera arbetstagaren om att i de arbeten där det enligt dessa föreskrifter krävs ett giltigt tjänstbarhetsintyg för att få arbeta, får arbetsgivaren bara sysselsätta de arbetstagare som har ett sådant,

4. informera arbetstagaren om att det i tjänstbarhetsintyget står hur länge det gäller och att det kan stå att arbetstagaren bara får utföra vissa arbetsuppgifter eller arbeta vid vissa arbetsstationer,

5. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den medicinska kontrollen,

6. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den medicinska kontrollen,

7. beställa en medicinsk kontroll, som ska inkludera återkoppling enligt 10 och 11 §§, för varje arbetstagare som avser att delta i den medicinska kontrollen,

8. beställa en medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg, om det krävs enligt dessa föreskrifter,

9. beställa ett tjänstbarhetsintyg från den undersökande läkaren för de arbetstagare som bedömts kunna arbeta med det som intyget avser, och

10. informera den som ska utföra den medicinska kontrollen om de riskbedömningar som ligger till grund för bedömningen att en medicinsk kontroll ska utföras.

Vad det innebär att anordna biologiska exponeringskontroller

9 §

 Den arbetsgivare som ska anordna biologiska exponeringskontroller enligt dessa föreskrifter ska

1. informera arbetstagaren om varför en biologisk exponeringskontroll behövs och vad den innebär,

2. informera arbetstagaren om att biologiska exponeringskontroller är frivilliga, men att arbetsgivaren i arbete med bly, kadmium eller kvicksilver, som enligt dessa föreskrifter kräver denna exponeringskontroll, bara får sysselsätta arbetstagare som har genomgått biologisk exponeringskontroll och där halten i blodet inte överskridit de gränsvärden som anges i 7 kap. 6, 7, 16, eller 25 §§,

3. informera arbetstagaren om att arbetsgivaren får resultatet från den biologiska exponeringskontrollen,

4. erbjuda de arbetstagare som omfattas av dessa föreskrifter att delta i den biologiska exponeringskontrollen,

5. ta reda på vilka arbetstagare som avser att delta i den biologiska exponeringskontrollen,

6. beställa biologiska exponeringskontroller för varje arbetstagare som avser att delta, och

7. se till att den läkare som ska utföra den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg får tillgång till samtliga resultat från arbetstagarens biologiska exponeringskontroller, som utförts sedan den senaste medicinska kontrollen.

Beställning av återkoppling från den medicinska kontrollen

10 §

 I arbetsgivarens beställning av medicinska kontroller ska ingå att arbetstagaren ska få

1. information om resultatet av den medicinska kontrollen,

2. övrig information och råd som resultatet av den medicinska kontrollen ger anledning till, och

3. tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats.

11 §

 I arbetsgivarens beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer tecken på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i arbetsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.

I beställningen ska också ingå att arbetsgivaren ska få

1. ta del av bedömningen enligt första stycket, och resultat som ligger till grund för bedömningen, i en form som kan användas för det fortsatta systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsanpassningen, i den mån sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar det, och

2. tjänstbarhetsintyget, om ett sådant har utfärdats.

Hur resultatet ska användas

12 §

 Arbetsgivaren ska

1. ta del av resultatet enligt 11 §,

2. använda resultatet enligt 11 § i sitt systematiska arbetsmiljöarbete, och

3. utifrån resultatet åtgärda det som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.

Vad tjänstbarhetsintyget ska innehålla

13 §

 Ett tjänstbarhetsintyg ska vara utfärdat av den undersökande läkaren och innehålla

1. arbetstagarens namn och personnummer eller motsvarande,

2. vilken medicinsk kontroll som har genomförts,

3. intygande om att arbetstagarens hälsa medger

   1. det arbete eller de arbetsuppgifter som kontrollen avser, eller

   2. arbete vid de arbetsstationer som anges i intyget,

4. den undersökande läkarens namn,

5. vårdinrättningens namn,

6. datumet när intyget utfärdades,

7. sista giltighetsdatum för intyget,

8. rekommendation för när nästa medicinska kontroll senast bör genomföras,

9. intygande av att läkaren har den behörighet som krävs för att utfärda tjänstbarhetsintyget enligt tillämplig bilaga till dessa föreskrifter, och

10. intygande av att undersökningen har genomförts i enlighet med dessa föreskrifter.

Krav för att få sysselsätta arbetstagare i arbete som kräver tjänstbarhetsintyg eller biologiska exponeringskontroller

Tjänstbarhetsintyg

14 §

 I ett arbete där det krävs tjänstbarhetsintyg enligt 5 kap. 1 §, 6 kap. 1–3 §§, 7 kap. 1, 11 eller 20 §§, 8 kap. 1, 4 eller 7 §§ får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den arbetstagare som har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för det arbetet.

Arbetsgivaren ska kunna visa upp arbetstagarens giltiga tjänstbarhetsintyg för Arbetsmiljöverket i original, som kopia eller i elektronisk form.

15 §

 Arbetsgivaren får inte sysselsätta en arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter där det krävs tjänstbarhetsintyg om arbetstagaren har råkat ut för olycksfall, sjukdom eller annan händelse, som kan leda till en ökad risk för ohälsa eller olycksfall i det aktuella arbetet, och arbetsgivaren har fått kännedom om detta.

Detta gäller tills arbetstagaren har genomgått en ny medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg och arbetsgivaren kan visa upp ett nytt giltigt tjänstbarhetsintyg enligt 13 §.

Utländska tjänstbarhetsintyg

16 §

 Om ett tjänstbarhetsintyg har utfärdats i ett annat land än Sverige, ska arbetsgivaren kunna visa upp skriftlig dokumentation som styrker att tjänstbarhetsintyget, och den medicinska kontroll som ligger till grund för tjänstbarhetsintyget, uppfyller samtliga krav i dessa föreskrifter. Dokumentationen ska vara på svenska.

Sanktionsavgift när tjänstbarhetsintyg saknas

17 §

 Om arbetsgivaren sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete eller med arbetsuppgifter som kräver tjänstbarhetsintyg, och inte kan visa upp ett tjänstbarhetsintyg enligt 14 eller 15 §§ för var och en av dessa arbetstagare som

1. identifierar arbetstagaren,

2. anger för vilket arbete eller vilka arbetsuppgifter tjänstbarhetsintyget gäller,

3. har ett sista giltighetsdatum som inte har passerats, och

4. anger att undersökningen genomförts i enlighet med dessa föreskrifter, ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift.

Om tjänstbarhetsintyg saknas för sådant arbete som avses i 6 kap. 1 § andra stycket ska dock ingen sanktionsavgift betalas.

Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är
150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Av 5 § framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.

(AFS 2025:7)

Biologiska exponeringskontroller

18 §

 Vid arbete med bly, kadmium eller kvicksilver, där det krävs tjänstbarhetsintyg enligt 7 kap. 1, 11 eller 20 §§, får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den arbetstagare som har genomgått en biologisk exponeringskontroll enligt 7 kap. 4, 14 eller 23 §§ och där halten i blodet av bly, kadmium eller kvicksilver inte har överskridit det som anges i 7 kap. 6, 7, 16 eller 25 §§.

Sanktionsavgift när biologiska exponeringskontroller inte utförts eller när biologiska gränsvärden överskridits

19 §

 Om arbetsgivaren sysselsätter en eller flera arbetstagare i arbete där exponering för bly, kadmium eller kvicksilver förekommer enligt 7 kap. 1, 11 eller 20 §§ och

1. den biologiska exponeringskontrollen visar att halten enligt 7 kap. 6, 7, 16 eller 25 §§ har överskridits, eller

2. biologiska exponeringskontroller enligt 7 kap. 4, 14 eller 23 §§ inte är utförda,

ska arbetsgivaren betala en sanktionsavgift. I antalet sysselsatta inräknas personer på verksamhetens samtliga arbetsställen. Det är antalet sysselsatta dagen för överträdelsen som ska utgöra underlag för beräkningen av avgiften.

Lägsta avgiften är 15 000 kronor och högsta avgiften är 150 000 kronor. För den som har 500 eller fler sysselsatta är avgiften 150 000 kronor. För den som har färre än 500 sysselsatta ska sanktionsavgiften beräknas enligt följande:

Avgift = 15 000 kronor + (antal sysselsatta – 1) × 271 kronor.

Summan ska avrundas nedåt till närmaste hela hundratal.

Av 5 § framgår vilka som likställs med arbetsgivare i dessa föreskrifter.

Dokumentation

20 §

 Arbetsgivaren ska dokumentera vilka arbetstagare som berörs av dessa föreskrifter.

Dokumentationen ska innehålla

1. arbetstagarens namn,

2. vilken eller vilka exponeringar arbetstagaren har utsatts för,

3. under vilken tidsperiod arbetstagaren har varit exponerad,

4. uppgifter om det som har gjorts enligt 8 § 5–7 och 9 i dessa föreskrifter,

5. uppgifter om det som har gjorts enligt 9 § 4–6 i dessa föreskrifter,

6. uppgifter om att arbetstagaren har ett giltigt tjänstbarhetsintyg, och

7. resultat av biologiska exponeringskontroller vid exponering för bly, kadmium och kvicksilver.