1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom
medicinska kontroller som
visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen, och
hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
Avdelning II: Medicinska kontroller i arbetslivet
3 kap. Vibrationer, handintensivt arbete och nattarbete
Vibrationer
1 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för vibrationer, om exponeringen
överstiger insatsvärdet för hand- och armvibrationer, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om vibrationer,
sker på sådant sätt att misstanke finns om att exponeringen kan orsaka ohälsa, eller
orsakat vibrationsskador, eller gett misstanke om vibrationsskador, hos en annan arbetstagare, som har exponerats på ett liknande sätt.
2 §
Den medicinska kontrollen som avses i 1 § ska anordnas och genomföras
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet,
återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, och
inom 1 månad efter att arbetsgivaren fått kännedom om att en arbetstagare visar tecken på en nytillkommen, eller förvärrad, vibrationsskada.
Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 1 § inom 12 månader före arbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
3 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 § ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen
genomförs enligt bilaga 1 avsnitt B och C,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 1 avsnitt A.
Handintensivt arbete
4 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som sysselsätts i handintensivt arbete, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om belastningsergonomi, där riskbedömningen visat att exponeringen ger en ökad risk för belastningsbesvär i nacke, skuldra, arm eller hand, trots vidtagna åtgärder.
5 §
Den medicinska kontrollen som avses i 4 § ska anordnas och genomföras
inom 3 år efter att handintensivt arbete påbörjats,
återkommande med högst 3 års mellanrum efter att handintensivt arbete har påbörjats, och
inom 1 månad efter att arbetsgivaren fått kännedom om att arbetstagaren fått nya besvär, som kan vara relaterade till handintensivt arbete.
6 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen
genomförs enligt bilaga 2 avsnitt B,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 4 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av någon med kompetens enligt bilaga 2 avsnitt A.
Nattarbete
7 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i nattarbete. Med nattarbetande avses den som
normalt utför minst 3 timmar av sitt arbetspass mellan klockan 22.00 och 6.00, eller
troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid mellan klockan 22.00 och 6.00.
Första stycket gäller inte för den som under 1 år har en eller flera anställningar med nattarbete, där anställningstiden totalt understiger 3 månader.
8 §
Den medicinska kontrollen som avses i 7 § ska anordnas och genomföras
innan arbetstagaren sysselsätts i nattarbete vid nyanställning,
inom 3 månader om byte sker från dagarbete till nattarbete,
inom 3 månader om byte sker från dagarbete till skiftarbete där nattarbete ingår, och
återkommande
för arbetstagare under 50 år, med högst 6 års mellanrum efter att nattarbete har påbörjats, och
för arbetstagare som har fyllt 50 år, med högst 3 års mellanrum efter att nattarbete har påbörjats.
Om arbetstagaren redan har genomgått en medicinsk kontroll enligt 7 § inom 12 månader före nattarbetets början, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
9 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 7 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen
genomförs enligt bilaga 3 avsnitt B,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 7 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 3 avsnitt A.
Bilaga 1 Vibrationer
Denna bilaga anger vad läkarundersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 3 kap. 1–3 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller vibrationer ska vara legitimerad läkare och ha
goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,
god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och
klinisk kompetens att undersöka och utreda vibrationsrelaterade besvär.
Läkarundersökning
B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.
Att hämta in uppgifter om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden, med särskild inriktning på exponering för vibrationer och stötar,
tidigare och nuvarande sjukdomar,
läkemedelsanvändning och tobaksbruk, och
tidigare och nuvarande besvär som är eller kan vara vibrationsrelaterade och deras debut, frekvens, allvarlighetsgrad, utbredning och relation till exponering.
En klinisk undersökning av händer, armar, skuldror och nacke med avseende på
muskuloskeletala besvär, och
besvär relaterade till eventuella skador på kärl, nerver och hud.
Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete där vibrationer förekommer.
En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.
C. Om de 2 första läkarundersökningarna inte visar tecken på vibrationsskada, kan varannan undersökning ersättas med
en enklare undersökning, eller
ett frågeformulär avsett för screening av vibrationsskada.
Om det i dessa framkommer tecken på vibrationsskada, ska arbetstagaren inom 3 månader genomgå en läkarundersökning enligt avsnitt B.
Bilaga 2 Handintensivt arbete
Denna bilaga anger vad undersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 3 kap. 4–6 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller handintensivt arbete ska vara legitimerad läkare, legitimerad fysioterapeut, legitimerad naprapat eller legitimerad kiropraktor och ha
goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,
god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden,
klinisk kompetens för undersökning av rörelseorganen, och
kompetens att bedöma om det handintensiva arbetet kan ge besvär i nacke, skuldra, arm eller hand.
Undersökning
B. Vid undersökningen ska uppgifter inhämtas om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
tidigare och nuvarande sjukdomar, och
besvär som kan vara relaterade till handintensivt arbete och deras
debut,
frekvens,
allvarlighetsgrad,
utbredning, och
relation till exponering.
Om arbetstagaren beskriver besvär som kan misstänkas vara relaterade till handintensivt arbete, ska en klinisk undersökning genomföras i syfte att identifiera besvär och funktionsnedsättningar i
händer,
armar,
skuldror, och
nacke.
När en sådan klinisk undersökning har gjorts, ska en bedömning göras av sambandet mellan besvären och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.
Bilaga 3 Nattarbete
Denna bilaga anger vad läkarundersökningen vid en medicinsk kontroll ska omfatta och vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen. Bilagan hör till 3 kap. 7–9 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller nattarbete ska vara legitimerad läkare och ha
goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,
god kännedom om arbetstagarens arbetsförhållanden, och
klinisk kompetens att undersöka och utreda besvär som kan vara relaterade till nattarbete.
Läkarundersökning
B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.
Att hämta in uppgifter om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
sociala förhållanden,
tidigare och nuvarande sjukdomar,
användning av läkemedel och tobak, och
alkohol- och drogvanor.
En relevant klinisk undersökning, för att kunna bedöma om arbetstagaren löper risk för ohälsa i samband med nattarbete.
Bestämning av blodtrycket.
Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med nattarbete.
En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.