1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom
medicinska kontroller som
visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen, och
hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
Avdelning II: Medicinska kontroller i arbetslivet
5 kap. Allergiframkallande kemiska ämnen – med krav på tjänstbarhetsintyg
Diisocyanater, organiska syraanhydrider, etyl-2-cyanoakrylat och metyl-2-cyanoakrylat
1 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för följande:
Farliga kemiska produkter som enligt förordningen (EG) nr 1272/2008 (CLP) klassificeras som H3343 på grund av sitt innehåll av
diisocyanater, eller
organiska syraanhydrider.
Kemiska ämnen och blandningar som innehåller
etyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka, eller
metyl-2-cyanoakrylat, om arbetet pågår sammanlagt mer än 30 minuter per vecka.
Diisocyanater som bildas när ett ämne bryts ned i mindre beståndsdelar vid uppvärmning, det vill säga termisk nedbrytning.
Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för ovan nämnda ämnen i luften är försumbar, även om andningsskydd inte används.
Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.
Allmänna råd
Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda andningsskydd vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.
2 §
Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg, som avses i 1 §, ska anordnas och genomföras
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet,
3–6 månader efter att arbetet har påbörjats, och
återkommande med högst 2 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.
Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
3 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg
genomförs enligt bilaga 5 avsnitt C–E,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 5 avsnitt A eller B.
Bilaga 5 Arbete med allergiframkallande kemiska ämnen där det krävs tjänstbarhetsintyg
Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg. Bilagan hör till 5 kap. 1–3 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med de allergiframkallande kemiska ämnen som anges i 5 kap. 1 §, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.
Specialistkompetens inom
företagshälsovård,
yrkesmedicin,
yrkes- och miljömedicin,
arbets- och miljömedicin,
arbetsmedicin, eller
annan specialitet som är jämförbar med a)–e).
Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.
B. Den som gör en medicinsk kontroll av elever i grund- och gymnasieskolan som gäller arbete med de allergiframkallande kemiska ämnen som anges i 5 kap. 1 §, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.
Kompetens enligt A.
Godkänt resultat från någon av de kurser för skolläkare som getts före 2010, där Arbetsmiljöverket deltagit med utbildning om medicinska kontroller i arbetslivet, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid inom skolhälsovård och ha
goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,
goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen,
god kännedom om den enskilda elevens exponering och arbetsförhållanden, och
klinisk kompetens att bedöma hudbesvär, och allergiska besvär, samt kunna tolka resultat från spirometriundersökningar.
Kurs i medicinska kontroller i arbetslivet för skolläkare med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid inom skolhälsovård och ha
goda kunskaper om vad arbetsmiljöarbete innebär,
goda kunskaper om riskerna vid arbete med allergiframkallande kemiska ämnen,
god kännedom om den enskilda elevens exponering och arbetsförhållanden, och
klinisk kompetens att bedöma hudbesvär, och allergiska besvär, samt kunna tolka resultat från spirometriundersökningar.
Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg
C. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.
Att hämta in uppgifter om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
tidigare och nuvarande sjukdomar med särskild inriktning på sjukdom i luftvägarna, hudsjukdom, allergi eller annan överkänslighet, och
användning av läkemedel och tobak.
En klinisk undersökning av de övre och nedre luftvägarna, samt huden.
En spirometriundersökning.
Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete där det finns allergiframkallande kemiska ämnen.
En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.
D. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt C, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.
Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 2 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.
E. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen enligt avsnitt C visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet i de nedre luftvägarna som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för allergiframkallande kemiska ämnen enligt 5 kap. 1 §.