1 kap. Allmänna bestämmelser
Varför föreskrifterna finns
1 §
Syftet med dessa föreskrifter är att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom
medicinska kontroller som
visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen, och
hälsoundersökningar av flygpersonal inom civilflyget.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
2 §
I arbetsmiljölagen (1977:1160) och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar, finns grundläggande bestämmelser om hur arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp sitt arbetsmiljöarbete för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall i arbetet och uppnå en tillfredställande arbetsmiljö. Vidare framgår vilka som ska medverka i arbetet.
I dessa föreskrifter finns bestämmelser med preciserade krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan gälla undersökningar av arbetsmiljön, bedömningar av risker och åtgärder som ska vidtas. Det finns också preciseringar som kan gälla särskilda krav på kunskaper eller hur vissa arbetsmiljöuppgifter ska fördelas.
Avdelning II: Medicinska kontroller i arbetslivet
7 kap. Metaller – med krav på tjänstbarhetsintyg och biologisk exponeringskontroll
Bly
Medicinska kontroller vid arbete med bly
1 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för bly i någon form.
Detta gäller dock inte
arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent,
arbete som utförs under högst 10 timmar per vecka, där den totala tiden uppgår till maximalt 50 timmar under ett kalenderår, eller
manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv om det finns effektiv processventilation.
Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för bly är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.
Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.
Allmänna råd
Det som sägs i tredje stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.
2 §
Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 1 § ska anordnas och genomföras
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.
Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 1 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
3 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 1 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg
genomförs enligt bilaga 7 avsnitt B–E,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 7 avsnitt A.
Biologiska exponeringskontroller vid arbete med bly
4 §
Biologiska exponeringskontroller av bly i blod ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 1 §
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
återkommande med 3 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.
Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 2 veckor. Om exponeringen avbryts under mer än 2 veckor får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.
Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.
5 §
När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 4 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs
enligt bilaga 7 avsnitt F, och
för var och en av de arbetstagare som omfattas av 1 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.
Blyhalten i blod för kvinnor under 50 år
6 §
Om blyhalten i blodet är högre än 0,5 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna under 50 år får arbetsgivaren inte sysselsätta henne i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 1 §.
Detta gäller tills
hon har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och
en biologisk exponeringskontroll har visat att blyhalten i blodet har sjunkit under 0,5 μmol/L.
Blyhalten i blod för kvinnor som har fyllt 50 år och män
7 §
Om blyhalten i blodet är högre än 1,5 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, får arbetsgivaren inte sysselsätta dessa i arbete där exponering för bly förekommer på det sätt som anges i 1 §.
Detta gäller tills
arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 7 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och
en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet är under 1,3 μmol/L.
8 §
Om blyhalten i blodet är högre än 1,0 µmol/L (mikromol per liter) hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.
9 §
Om blyhalten i blodet är lägre än 0,8 µmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för dessa arbetstagare med högst 6 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.
10 §
Om blyhalten i blodet är lägre än 0,4 µmol/L (mikromol per liter) vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, hos en kvinna som har fyllt 50 år eller en man, anses dessa inte längre vara exponerade för bly på det sätt som anges i 1 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för dessa arbetstagare, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad blyexponering.
Kadmium
Medicinska kontroller vid arbete med kadmium
11 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kadmium i någon form.
Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kadmium är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.
Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.
Allmänna råd
Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.
12 §
Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 11 § ska anordnas och genomföras
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.
Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 11 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
13 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 11 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg
genomförs enligt bilaga 8 avsnitt B–D,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 11 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 8 avsnitt A.
Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kadmium
14 §
Biologiska exponeringskontroller av kadmium i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 11 §
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.
Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.
Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.
15 §
När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 14 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs
enligt bilaga 8 avsnitt E, och
för var och en av de arbetstagare som omfattas av 11 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.
Kadmiumhalten i blod
16 §
Om kadmiumhalten i blodet är högre än 75 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete där exponering för kadmium förekommer på det sätt som anges i 11 §.
Detta gäller tills
arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 8 avsnitt B, dock utan en bedömning för tjänstbarhetsintyg, och
en biologisk exponeringskontroll visar att kadmiumhalten i blodet har sjunkit under 50 nmol/L.
17 §
Om kadmiumhalten i blodet är högre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.
18 §
Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, ska arbetsgivaren fortsättningsvis anordna exponeringskontroller för arbetstagaren med högst 12 månaders mellanrum, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.
19 §
Om kadmiumhalten i blodet är lägre än 10 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, anses arbetstagaren inte längre vara exponerad för kadmium på det sätt som anges i 11 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för arbetstagaren, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kadmiumexponering.
Kvicksilver
Medicinska kontroller vid arbete med kvicksilver
20 §
Arbetsgivaren ska anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för de arbetstagare som kommer att sysselsättas eller sysselsätts i arbete som innebär exponering för kvicksilver i någon form.
Första stycket gäller inte om arbetsgivarens riskbedömning visar att exponeringen för kvicksilver är försumbar, även om personlig skyddsutrustning inte används.
Skälen till att exponeringen bedöms som försumbar ska dokumenteras skriftligt.
Allmänna råd
Det som sägs i andra stycket innebär att man inte kan använda personlig skyddsutrustning vid riskbedömningen, som stöd för att hävda att exponeringen är försumbar.
21 §
Den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg som avses i 20 § ska anordnas och genomföras
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
återkommande med högst 3 års mellanrum efter att arbetet har påbörjats, eller tidigare om det framgår av tjänstbarhetsintyget.
Om arbetstagaren redan har ett giltigt tjänstbarhetsintyg för arbete enligt 20 §, och arbetsgivaren har tillgång till detta intyg, behöver arbetsgivaren inte anordna en ny medicinsk kontroll innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet.
22 §
När en medicinsk kontroll ska anordnas enligt 20 §, ska arbetsgivaren följa 2 kap. 8 § och se till att den medicinska kontrollen med bedömning för tjänstbarhetsintyg
genomförs enligt bilaga 9 avsnitt B–D,
genomförs för var och en av de arbetstagare som omfattas av 20 § och som tackat ja till att delta i den medicinska kontrollen, och
utförs av en läkare med kompetens enligt bilaga 9 avsnitt A.
Biologiska exponeringskontroller vid arbete med kvicksilver
23 §
Biologiska exponeringskontroller av kvicksilver i blod, ska anordnas och genomföras för de arbetstagare som omfattas av 20 §
innan arbetstagaren sysselsätts i arbetet, och
återkommande med 6 månaders mellanrum efter att arbetet har påbörjats.
Den återkommande biologiska exponeringskontrollen får tidigareläggas eller senareläggas högst 1 månad. Om exponeringen avbryts under mer än 1 månad får kontrollen skjutas upp motsvarande tid.
Arbetsgivaren ska ha resultaten av kontrollerna tillgängliga på arbetsplatsen.
24 §
När en biologisk exponeringskontroll ska anordnas enligt 23 § ska arbetsgivaren följa 2 kap. 9 § och se till att den biologiska exponeringskontrollen genomförs
enligt bilaga 9 avsnitt E, och
för var och en av de arbetstagare som omfattas av 20 § och som tackat ja till att delta i exponeringskontrollen.
Kvicksilverhalten i blod
25 §
Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 50 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, får arbetstagaren inte sysselsättas i arbete där exponering för kvicksilver förekommer på det sätt som anges i 20 §.
Detta gäller tills
arbetstagaren har genomgått en läkarundersökning enligt bilaga 9 avsnitt B, dock utan bedömning för tjänstbarhetsintyg, och
en biologisk exponeringskontroll visar att kvicksilverhalten i blodet har sjunkit under 35 nmol/L.
26 §
Om kvicksilverhalten i blodet är högre än 35 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare, ska arbetsgivaren utreda om detta beror på exponering i arbetet och i så fall vidta de åtgärder som krävs för att minska exponeringen, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:10) om risker i arbetsmiljön i kapitlet om övergripande bestämmelser för kemiska riskkällor.
27 §
Om kvicksilverhalten i blodet är lägre än 15 nmol/L (nanomol per liter) hos en arbetstagare vid 3 biologiska exponeringskontroller i följd efter att arbetet har påbörjats, anses arbetstagaren inte längre vara exponerad för kvicksilver på det sätt som anges i 20 §. Arbetsgivaren behöver då inte anordna fler biologiska exponeringskontroller för arbetstagaren, så länge som arbetet sker med oförändrad eller minskad kvicksilverexponering.
Bilaga 7 Arbete med bly
Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den biologiska exponeringskontrollen ska genomföras. Bilagan hör till 7 kap. 1–10 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med bly, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.
Specialistkompetens inom
företagshälsovård,
yrkesmedicin,
yrkes- och miljömedicin,
arbets- och miljömedicin,
arbetsmedicin, eller
annan specialitet som är jämförbar med a)–e).
Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.
Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg
B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.
Att hämta in uppgifter om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
tidigare och nuvarande exponering för bly i arbetet och under fritiden,
tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på blodsjukdom, neurologisk sjukdom, och njursjukdom, och
användning av läkemedel och tobak.
Neurologiskt status, om neurologiska besvär finns.
Bestämning av blodtrycket.
Kvalitativ bestämning av protein i urin.
Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete med bly.
En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.
(AFS 2025:3)
C. I samband med läkarundersökningen ska läkaren informera kvinnliga arbetstagare under 50 års ålder om att blyexponering vid en eventuell graviditet kan innebära risk för skador på fostret.
D. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.
Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.
E. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för bly enligt 7 kap. 1 §.
Biologisk exponeringskontroll vid blyarbete
F. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av blyhalten i blod. Analysen ska utföras av ett laboratorium som har en lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för blyhalten i blod. Blyhalten i blod ska anges i enheten μg/100 mL (mikrogram per hundra milliliter). (AFS 2025:3)
Bilaga 8 Arbete med kadmium
Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den biologiska exponeringskontrollen ska genomföras. Bilagan hör till 7 kap. 11–19 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med kadmium, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.
Specialistkompetens inom
företagshälsovård,
yrkesmedicin,
yrkes- och miljömedicin,
arbets- och miljömedicin,
arbetsmedicin, eller
annan specialitet som är jämförbar med a)–e).
Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.
Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg
B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.
Att hämta in uppgifter om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
tidigare och nuvarande relevanta exponeringar för kadmium i arbetet och under fritiden,
tidigare och nuvarande sjukdomar, med särskild inriktning på njursjukdom, och
användning av läkemedel och tobak.
En klinisk undersökning, som är relevant i samband med kadmiumexponering.
Bestämning av blodtrycket.
Kontroll av eventuell förekomst av kadmium i urin.
Kemisk diagnostik avseende eventuell njurpåverkan.
Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete med kadmium.
En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.
C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.
Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.
D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för kadmium enligt 7 kap. 11 §.
Biologisk exponeringskontroll vid kadmiumarbete
E. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av kadmiumhalten i blod. Analysen ska utföras av ett laboratorium som har en lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kadmiumhalten i blod. Kadmiumhalten i blod ska anges i enheten nmol/L (nanomol per liter).
Bilaga 9 Arbete med kvicksilver
Denna bilaga anger vad läkarundersökningen med bedömning för tjänstbarhetsintyg vid en medicinsk kontroll ska omfatta. I bilagan anges även vilken kompetens som krävs för att få utföra den medicinska kontrollen och utfärda tjänstbarhetsintyg samt hur den biologiska exponeringskontrollen ska genomföras. Bilagan hör till 7 kap. 20–27 §§.
Kompetenskrav för att få utföra den medicinska kontrollen och för att få utfärda tjänstbarhetsintyg
A. Den som gör en medicinsk kontroll som gäller arbete med kvicksilver, där det krävs en bedömning för tjänstbarhetsintyg, ska vara legitimerad läkare och uppfylla kraven enligt någon av punkterna 1–3.
Specialistkompetens inom
företagshälsovård,
yrkesmedicin,
yrkes- och miljömedicin,
arbets- och miljömedicin,
arbetsmedicin, eller
annan specialitet som är jämförbar med a)–e).
Godkänt resultat från Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Kurs i medicinska kontroller med kursintyg från Arbetsmiljöverket eller en jämförbar utbildning, och motsvarande minst 2 års arbete på heltid som har utförts under handledning
inom företagshälsovård eller motsvarande verksamhet,
på arbets- och miljömedicinsk klinik, eller
inom Försvarsmakten.
Läkaren ska även ha god kännedom om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden.
Läkarundersökning med bedömning för tjänstbarhetsintyg
B. Läkarundersökningen ska omfatta följande delar.
Att hämta in uppgifter om
tidigare och nuvarande arbetsförhållanden,
tidigare och nuvarande relevanta exponeringar för kvicksilver i arbetet och under fritiden,
tidigare och nuvarande sjukdomar, och
användning av läkemedel och tobak.
Neurologiskt status, om neurologiska besvär finns.
Bestämning av blodtrycket.
Kemisk diagnostik avseende eventuell njurpåverkan.
Det som i övrigt kan behövas för att bedöma om det finns risk för ohälsa för arbetstagaren i samband med arbete med kvicksilver.
En bedömning av sambandet mellan eventuella besvär och arbetstagarens aktuella arbetsförhållanden.
C. Ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas för de arbetstagare där en bedömning, som grundas på läkarundersökningen enligt avsnitt B, visar att arbetet i nuläget inte ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa.
I tjänstbarhetsintyget ska de uppgifter som anges i 2 kap. 13 § finnas.
Nästa medicinska kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg ska ske inom 3 år, eller tidigare om den samlade bedömningen föranleder detta.
D. Ett tjänstbarhetsintyg ska inte utfärdas om läkarundersökningen, enligt avsnitt B, visar att en arbetstagare har sjuklighet eller svaghet som ger ohälsa, eller kan misstänkas ge en ökad risk för ohälsa, vid arbete som innebär exponering för kvicksilver enligt 7 kap. 20 §.
Biologisk exponeringskontroll vid kvicksilverarbete
E. En biologisk exponeringskontroll ska ske genom analys av kvicksilverhalten i blod. Analysen ska utföras av ett laboratorium som har en lämplig analysmetod och som kan uppvisa tillförlitlighet i sina analysresultat för kvicksilverhalten i blod. Kvicksilverhalten i blod ska anges i enheten nmol/L (nanomol per liter).