BFS 2007:4
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader
Utkom från trycket den 20 februari 2007
beslutade den 16 februari 2007.
Med stöd av 5-9 §§ samt 11-13 §§ förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader föreskriver Boverket följande.
Inledning
1 §
Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader och förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader.
De allmänna råden innehåller rekommendationer och exempel beträffande tillämpningen av föreskrifterna i denna författning, i lagen och i förordningen. De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre typsnitt och indragen text omedelbart efter den föreskrift som de hänför sig till.
Termer som inte särskilt förklaras i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklarationer för byggnader eller i denna författning, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.
Definitioner
2 §
I denna författning avses med:
- Atemp
- Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd att värmas till mer än 10°C och som är begränsade av klimatskärmens insida. Atemp skall anges i m²
- Byggnaders energianvändning
- Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar eller dylikt) och övrig fastighetsel [kWh/år].
- Komfortkyla
- Den kyla som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort.
- Luftkonditioneringssystem
- Ett system för komfortkyla som innebär att kylan produceras av en kylmaskin, fjärrkyla, frikyla eller dylikt och distribueras i huset med vattenkyld ventilationsluft och/eller av kylvatten. I komfortkylsystem ingår också slutapparater i rum (tilluftsdon, kyltak eller kombinationer där tilluften och/eller rumsluften kyls av kylbatterier).
- Normalårskorrigering
- Att med hjälp av en omräkningsfaktor ta hänsyn till det aktuella uppvärmningsårets utomhusklimat i förhållande till det normala utomhusklimatet. Beräknas enligt bilaga 2.
Undantag från skyldighet att energideklarera byggnader
3 §
Vid energideklaration av byggnader som har förklarats som byggnadsminnen enligt 3 kap. 1 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. eller 1 § förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m., eller är sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 3 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10), får enbart sådana rekommendationer om åtgärder lämnas, som inte riskerar att skada byggnadens kulturvärden. Riskerar samtliga kostnadseffektiva rekommendationer att skada byggnadens kulturvärden, behöver inte byggnaden energideklareras.
Allmänt råd
Åtgärder som intrimning av styr- och reglerfunktioner eller renovering av läckande fönster och dörrar, skadar normalt inte en byggnads kulturvärden. Fönsterbyten eller tilläggsisolering kan däremot innebära hög risk för att byggnadernas kulturvärden skadas.
Besiktning av befintliga byggnader
4 §
Omfattning av besiktning, enligt förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader, skall anpassas till i vilken mån besiktningen kan leda till rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder utan negativa konsekvenser för inomhusmiljön, byggnadens kulturvärden och andra väsentliga egenskapskrav.
Omfattningen av besiktning i övrigt skall bedömas utifrån de uppgifter som byggnadens ägare överlämnat till den oberoende experten.
Allmänt råd
I bedömningen av kostnadseffektivitet bör även kostnaden för besiktningen vägas in. Ju högre energianvändning per m² och år desto större utrymme för besiktning och därmed för rekommendationer till kostnadseffektiva åtgärder kan finnas.
De uppgifter som avses i andra stycket ovan är, byggnadens energianvändning och areor, obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystemet och radonmätning samt övriga uppgifter som skall anges i energideklarationen.
I de fall den oberoende experten bedömer att det inte finns kostnadseffektiva åtgärder i den omfattning att besiktning är motiverad, kan den oberoende experten i stället ge generella råd om effektivisering, vilka är anpassade till aktuell byggnadskategori.
Byggnaders energiprestanda
5 §
Byggnaders energiprestanda, uttryckt i kWh/m² och år, skall anges som, den normalårskorrigerade uppmätta energianvändningen i byggnaden, fördelad per Atemp exklusive eventuell area för varmgarage i byggnaden, om inte varmgaraget är en egen byggnad.
Byggnader där den oberoende experten konstaterar att det inte går att få fram uppgifter om den faktiska energianvändningen, får istället deklareras genom att energiprestandan beräknas med relevant beräkningsprogram.
Allmänt råd
Har byggnadsägaren tillgång till alternativa areamått, exempelvis boarea (BOA) eller lokalarea (LOA), kan i befintlig bebyggelse Atemp beräknas med utgångspunkt från dessa areor.
När en- eller tvåbostadshus energideklareras kan den oberoende experten med hjälp av byggnadens ägare och/eller brukare, kommunicera uppgifter som är nödvändiga för att kunna urskilja den energianvändning som behövs för byggnadens tekniska egenskaper från övrig energianvändning.
Om byggnadens energianvändning utgår från en gemensam mätpunkt för flera byggnader bör energianvändningen fördelas på de ingående byggnaderna genom en uppskattning av respektive byggnads energianvändning.
Sammanbyggda byggnader kan deklareras i samma deklaration om de har enhetliga byggnadstekniska förutsättningar, gemensamt inomhusklimat och gemensamt tekniskt försörjningssystem.
För energislag som måste omvandlas till kWh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kWh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. Exempel på olika bränsleslags energivärden finns i Energimyndighetens årliga skrift Energiläget.
Vid nybyggnad motsvaras byggnaders energiprestanda, av byggnaders specifika energianvändning i Boverkets byggregler (BFS 1993:57, i dess lydelse genom BFS 2006:12).
Krav på mätsystem för mätning av specifik energianvändning i nya byggnader finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57).
Senaste tidpunkt för energideklaration för nya byggnader
6 §
Nya byggnader skall deklareras senast två år efter det att byggnaden tagits i bruk, dock inte senare än två år efter att ett slutbevis utfärdats.
Allmänt råd
Om byggnaden säljs inom tvåårsperioden kan den eventuella beräkning som ligger till grund för verifieringen av energianvändningen enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57 i dess lydelse genom BFS 2006:12) utgöra underlag för beräkning av energiprestandauppgiften. Detta bör i så fall anges i deklarationen. Vid senare verifiering genom mätning efter andra uppvärmningssäsongen kan energideklarationen justeras av den oberoende experten med avseende på denna uppgift.
Referensvärde
7 §
Som referensvärde skall anges, dels de krav på specifik energianvändning i nya byggnader som gäller enligt Boverkets byggregler (BFS 1993:57), EPref,nyb, dels ett för byggnadskategorin typiskt intervall för energiprestanda EPref.
Typiska intervall för olika byggnadskategoriers referensvärden skall beräknas enligt bilaga 1.
Övriga uppgifter som skall anges i energideklarationen.
8 §
I deklarationen skall, utöver de uppgifter som följer av 9 och 10 §§ i lagen om energideklarationer för byggnader och 7 § i förordningen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket.
Omfattning av besiktning av luftkonditioneringssystem i vissa fall
9 §
De luftkonditioneringssystem som skall besiktigas enligt 11 § lagen om energideklaration för byggnader skall besiktigas i den omfattning detta krävs dels för att systemets effektivitet skall kunna bedömas dels för att jämförelse skall kunna göras mellan systemets kyleffekt och storleken på byggnadens kyleffektbehov.
Allmänt råd
Effektivitet hos kylsystem kan bedömas med hjälp av uppgifter om systemets storlek, byggnadens kylbehov samt dess drift, reglering och skötsel.
Storleken på kylsystemet kan anges som nominell kyleffekt. Nominell kyleffekt kan beräknas enligt SS-EN 14 511-2.
Storleken på en byggnads kyleffektbehov kan anges som det projekterade kyleffektbehovet under förutsättning att verksamheten i byggnaden är densamma som vid projekteringen. I annat fall bör detta värde korrigeras eller beräknas på nytt.
Kylbehovet i byggnader kan begränsas genom bland annat solavskärmning, effektiv belysning och utrustning för att minska byggnadens interna värmelaster eller alternativa kylmetoder i form av nattkyla, kylackumulering i byggnadsstommen eller liknande kylsystem som inte kräver tillskott av elenergi.
Åtgärdsförslag bör ange hur kyleffekten kan bibehållas med lägre elanvändning alternativt minskas till byggnadens faktiska kylbehov. Vägledning för framtagande av dessa åtgärdsförslag finns i prEN 152 40 "Ventilation for buildings - Energy Performance of Buildings - Guidelines for inspection of air-conditioning systems" och i Svensk kylnorm från Kylbranschens Samarbetsstiftelse, (KYS).
Intervall för besiktning av luftkonditioneringssystem
10 §
Intervallen för besiktning av luftkonditioneringssystemen får högst vara tio år i de fall besiktningsprotokoll skall upprättas enligt 11 § lagen om energideklaration för byggnader.
Allmänt råd
Luftkonditioneringssystem kan även omfattas av andra kontroller, till exempel, funktionskontroll enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem eller kontroll enligt föreskrifter från Statens Naturvårdsverk.
Om anläggningen omfattas av någon av dessa kontroller kan en samordning ske, t.ex. med var femte funktionskontroll av ventilationssystemet, när ventilationskontrollintervallet är två år eller var tredje kontroll när då intervallet är tre år.
Uppgifter för besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem med mer än 12 kW kyleffekt.
11 §
I besiktningsprotokoll skall utöver, de uppgifter som följer av 10 § lagen om energideklaration för byggnader, även anges de uppgifter som följer av det elektroniska formulär som fastställts av Boverket.
Krav på oberoende
12 §
Oberoende enligt 10 § andra stycket a) förordningen (2006:1592) om energideklaration av byggnader skall styrkas genom ackreditering som kontrollorgan typ A, B eller C enligt SWEDAC:s föreskrifter om kontrollorgan, där kontrollorganets oberoende gentemot uppdragsgivare, ägar- och affärsmässiga förhållande samt andra omständigheter säkerställs.
Krav på kompetens
13 §
Kompetens enligt 10 § andra stycket b) förordningen (2006:1592) om energideklaration byggnader hos kontrollorganet skall styrkas genom att minst en person i arbetsledande ställning är certifierad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd för certifiering av energiexperter (BFS 2007:5 CEX 1)
Allmänt råd
Kompetensen hos kontrollorganet indelas i normal art, kvalificerad art eller för besiktning av luftkonditioneringssystem.
Tillgång till energideklarationerna.
14 §
En Sammanfattning av energideklarationen enligt Boverkets formulär skall om inte annat följer av 15 § alltid hållas tillgänglig i enlighet med 13 § första stycket i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. I de fall endast denna hålls tillgänglig på sådant sätt, skall uppgift om var energideklarationen i övrigt finns tillgänglig anges.
Allmänt råd
En för allmänheten väl synlig och framträdande plats i byggnader enligt 5 § 1 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i en reception eller vid byggnadens mest frekventerade entré.
En väl synlig plats i byggnader enligt 5 § 2 lagen om energideklaration för byggnader kan vara i anslutning till byggnadens naturliga vägar för in- och utgång.
När ett intyg från en funktionskontroll av ventilationssystemet enligt förordning om funktionskontroll av ventilationssystem finns anslaget bör, i vart fall, Sammanfattningen av energideklarationen anslås i anslutning till intyget.
15 §
Om det med hänsyn till byggnadens kulturvärden inte finns någon lämplig plats, i byggnaden, får hela eller delar av energideklarationen anslås i nära anslutning till byggnaden eller tillhandahållas lätt tillgänglig på annat sätt.
Överlämnande av deklarationer och besiktningsprotokoll.
16 §
Energideklarationer respektive besiktningsprotokoll för luftkonditioneringssystem skall göras på av Boverket fastställt formulär. Energideklaration respektive besiktningsprotokoll skall undertecknas av för ändamålet behörig person.
17 §
För att få överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register över energideklarationer och besiktningsprotokoll, krävs behörighet. Sådan behörighet ges, åt fysisk person som efter begäran av tekniskt ansvarig enligt ISO/IEC 17020 inom av SWEDAC för ändamålet ackrediterat kontrollorgan enligt 13 § eller efter begäran åt oberoende expert enligt 10 § andra stycket punkt 2 förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. Begäran om behörighet skall ske på av Boverket fastställt formulär och skickas till Boverket. Behörigheten upphör vid den tidpunkt då kontrollorganet anmält att behörigheten inte längre är aktuell. Under den tid när en fysisk person har behörighet att lämna uppgifter enligt ovan för ett kontrollorgans räkning, ansvarar kontrollorganet för riktigheten i de lämnade uppgifterna.
Boverket får upphäva en behörighet att överföra uppgifter elektroniskt till Boverkets register.
Bilaga 1
Referensvärden
1 Krav i nya byggnader;
EPref, nyb = f (nybyggnadskategori, klimatzon, q (om q i lokaler > 0,35 l/s, m²)), [kWh/m², år]
q = genomsnittligt uteluftsflöde under uppvärmningssässongen [l/s,m²]
| Nybyggnadskategori \ klimatzon | Norr | Söder |
|---|---|---|
| En- och tvåbostadshus, | ||
| – uppvärmda med direktverkande el | 95 | 75 |
| – övriga en- och tvåbostadshus | 130 | 110 |
| Flerbostadshus | 130 | 110 |
| Lokaler, | 120 | 100 |
| – tillägg för ventilationsenergi i lokaler* | 90*(q-0,35) | 70*(q-0,35) |
*om genomsnittliga q > 0,35 l/s, m²
2 Typiska intervall;
De typiska intervallen bygger på statistiska data som utgår från en referensbyggnad placerad i Eskilstuna kommun, byggt efter 1975, friliggande, utan kylanvändning och med fjärrvärme som värmekälla. Korrektionsfaktorn för denna byggnad är 1,00. Referensvärden för byggnader under andra betingelser korrigeras med hänsyn till byggnadskategori, ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp och kylanvändning enligt nedanstående funktioner.
EPref = f (ålder, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kWh/m², år]
= (Euppv* Xålder* Xkommun * Xbyggnadstyp +Evv) * Xvärmekälla +Efastighetsel+Ekyla
2.1 Intervall för referensvärden för en- och tvåbostadshus
| Faktor | Parameter |
| Euppv+vv | 120 kWh/m² (Eskilstuna) |
| Xålder | Justering för ålder, se tabell 2 |
| Xkommun | Justering för kommun, se tabell 4 |
| Xvärmekälla | Justering för värmekälla, se tabell 5 |
| Xbyggnadstyp | Justering för byggnadstyp, se tabell 6 |
Vid beräkning av aktuell byggnads energianvändning kan för en- och tvåbostadshus med normal användning följande schabloner användas:
Euppv = Euppv+vv* 0,75 = 90 kWh/m²
Evv = Euppv+vv* 0,25 = 30 kWh/m²
Efastighetsel kan i en- och tvåbostadshus anses som försumbar, dvs. lika med 0 kWh/m².
Energi för kylproduktion beaktas inte i referensvärdet för en- och tvåbostadshus.
Intervall för småhus är EPref ,+/- 10 %.
Intervall, EPref (småhus):
EPref = (90* Xålder* Xkommun * Xbyggnadstyp+30) * Xvärmekälla
Undre intervallgräns = 0,9*EPref
Övre intervallgräns = 1,10*EPref
Allmänt råd
Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda en- och tvåbostadshus kan följande schabloner användas:
Euppv+vv = Etotal-Ehushållsel
Ehushållsel = (530 + Atemp*12+B*690)*1,25 [kWh/ år]
B= antal boende
2.2 Intervall för referensvärden för flerbostadshus
| Faktor | Parameter |
| Euppv+vv | 100 kWh/m² (Eskilstuna) |
| Efastighetsel | 20 kWh/m² |
| Xålder | Justering för ålder, se tabell 3 |
| Xkommun | Justering för kommun, se tabell 4 |
| Xvärmekälla | Justering för värmekälla, se tabell 5 |
| Xbyggnadstyp | Justering för byggnadstyp, se tabell 7 |
För ett flerbostadshus med normal användning kan följande schabloner användas:
Euppv = Euppv+vv * 0,75
Evv = Euppv+vv * 0,25
Energi för kylproduktion beaktas inte i referensvärdet för flerbostadshus.
Intervall EPref (Flerbostadshus):
EPref= (75* Xålder* Xkommun * Xbyggnadstyp +25)* Xvärmekälla + 20
Undre intervallgräns = 0,9*EPref
Övre intervallgräns = 1,1*EPref
Allmänt råd
Vid beräkning av aktuell energiprestanda i eluppvärmda flerbostadshus som inte har separat mätning för respektive lägenhet kan följande schabloner användas:
Euppv+vv = Etotal-Ehushållsel -Efastighetsel
Ehushållsel = 1040*n+300*m [kWh/år], (exklusive ventilationsfläktar, matförvaring och tvätt)
n = antal lägenheter i byggnaden.
m = antal personer i byggnaden.
Schablonvärde för tvätt och tork: 160 kWh/person, år
Schablonvärde för matförvaring: 526-730 kWh/lägenhet, år (Det högre värdet för större hushåll och det lägre värdet för lägenheter med 1-2 rum och kök.)
Intervall för flerbostadshus ges av EPref +/- 10 %
2.3 Intervall för referensvärden för lokal- och specialbyggnader
EPref = f (kategori, kommun, värmekälla, byggnadstyp) [kWh/m², år]
= (Euppv*Xkommun * Xbyggnadstyp +Evv) * Xvärmekälla + Efastighetsel + Ekyla
| Faktor | Parameter |
| Euppv+vv | Se tabell 8 |
| Efastighetsel | Se tabell 9 |
| Xkommun | Justering för kommun, se tabell 4 |
| Xvärmekälla | Justering för värmekälla, se tabell 5 |
| Xbyggnadstyp | Justering för byggnadstyp, se tabell 7 |
Värdet för Efastighetsel, tabell 9, har en större osäkerhet varför den oberoende expertens bedömning har stor betydelse.
Någon förenklad metod för fördelning av värmeenergin för uppvärmning respektive varmvattenproduktion kan inte ges utan det åligger den oberoende experten att göra denna fördelning.
Energi för kylproduktion i byggnaden eller köpt fjärrkyla beaktas i referensvärdet för lokalbyggnader och specialbyggnader. Referensvärdet räknas således upp med den elenergi som krävts för kylproduktionen alternativt den mängd fjärrkyla som köpts in. Det åligger den oberoende experten att göra denna beräkning.
Intervall EPref (lokaler):
EPref=(Euppv*Xkommun * Xbyggnadstyp +Evv) * Xvärmekälla + Efastighetsel + Ekyla
Referensvärdesintervall ges av tabell 10.
3 Övriga tabeller:
| Ålder | Justeringsfaktor (Xålder) |
|---|---|
| <1975 | 1,3 |
| ≥1976 | 1,0 |
| Ålder | Justeringsfaktor (Xålder) |
|---|---|
| <1975 | 1,4 |
| 1975-2005 | 1,2 |
| nya hus | 1,0 |
| Län | Kommun | Justeringsfaktor (Xkommun) | |
|---|---|---|---|
| Nr | Namn | Namn | |
| 10 | Blekinge | Samtliga kommuner | 0,9 |
| 20 | Dalarna | Avesta, Hedemora, Säter | 1,1 |
| Övriga utom Älvdalen | 1,2 | ||
| Älvdalen | 1,3 | ||
| 09 | Gotland | Gotland | 1,0 |
| 21 | Gävleborg | Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Söderhamn | 1,1 |
| Övriga | 1,2 | ||
| 13 | Halland | Laholm | 0,9 |
| Övriga | 1,0 | ||
| 23 | Jämtland | Samtliga utom Åre | 1,3 |
| Åre | 1,4 | ||
| 6 | Jönköping | Samtliga kommuner | 1,0 |
| 8 | Kalmar | Emmaboda, Kalmar, Nybro och Torsås | 0,9 |
| Övriga | 1,0 | ||
| 7 | Kronoberg | Markaryd och Tingsryd | 0,9 |
| Övriga | 1,0 | ||
| 25 | Norrbotten | Boden, Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, | 1,4 |
| Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, | 1,5 | ||
| Gällivare och Kiruna | 1,6 | ||
| 12 | Skåne | Samtliga utom, Osby och Östra Göinge | 0,9 |
| Osby och Östra Göinge | 1,0 | ||
| 1 | Stockholm | Samtliga kommuner | 1,0 |
| 4 | Södermanland | Samtliga kommuner | 1,0 |
| 3 | Uppsala | Enköping, Håbo, Knivsta, Norrtälje, Uppsala och Älvkarleby | 1,0 |
| Övriga | 1,1 | ||
| 17 | Värmland | Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Säffle och Årjäng | 1,0 |
| Övriga | 1,1 | ||
| 24 | Västerbotten | Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå och Vännäs | 1,3 |
| Dorotea, Lycksele, Norsjö, Skellefteå, Vilhelmina, Vindeln och Åsele | 1,4 | ||
| Övriga | 1,5 | ||
| 22 | Västernorrland | Härnösand, Kramfors och Timrå | 1,2 |
| Övriga | 1,3 | ||
| 19 | Västmanland | Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping och Västerås | 1,0 |
| Övriga | 1,1 | ||
| 14 | Västra Götaland | Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Orust, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö | 0,9 |
| Övriga | 1,0 | ||
| 18 | Örebro | Askersund, Kumla och Laxå | 1,0 |
| Övriga | 1,1 | ||
| 5 | Östergötland | Samtliga kommuner | 1,0 |
| Värmekälla | Justeringsfaktor (Xvärmekälla) |
|---|---|
| Fjärrvärme | 1 |
| El | 1 |
| Olja | 1,2 |
| Biobränslepanna (ved, flis mm) | 1,3 |
| Pelletspanna | 1,3 |
| Gaspanna | 1,1 |
| Frånluftsvärmepump | 0,6 |
| Markvärmepump (berg, mark, sjö) | 0,4 |
| Uteluftsvärmepump (luft - vatten) | 0,5 |
| Uteluftsvärmepump (luft - luft) | 0,7 (hänsyn är taget till att varmvatten inte produceras) |
| Byggnadstyp | Justeringsfaktor (Xbyggnadstyp) |
|---|---|
| Friliggande | 1,0 |
| Gavel | 0,9 |
| Mellanliggande | 0,8 |
| Byggnadstyp | Justeringsfaktor (Xbyggnadstyp) |
|---|---|
| Friliggande | 1,0 |
| Gavel | 0,8 |
| Mellanliggande | 0,7 |
| Kategori | Euppv+vv kWh/m² (Atemp), år |
|---|---|
| Hotell, restaurang | 140 |
| Kontor och förvaltning | 105 |
| Butik/lager, livs | 125 |
| Butik/lager, övrigt | 115 |
| Vård, dygnet runt | 150 |
| Vård, dagtid | 125 |
| Skolor | 130 |
| Sport, idrott ( ej simhall) | 90 |
| Teater, konsert, samling | 120 |
| Kategori | Efastighetsel kWh/m² (Atemp), år |
|---|---|
| Hotell, restaurang | 40 |
| Kontor och förvaltning | 35 |
| Butik/lager, livs | 125 |
| Butik/lager, övrigt | 85 |
| Vård, dygnet runt | 35 |
| Vård, dagtid | 25 |
| Skolor | 20 |
| Sport, idrott | 15 |
| Teater, konsert, samling | 50 |
| Kategori | |
|---|---|
| Hotell, restaurang | EPref +/-10 % |
| Kontor och förvaltning | EPref +/-20 % |
| Butik/lager, livs | EPref +/-10 % |
| Butik/lager, övrigt | EPref +/-10 % |
| Vård, dygnet runt | EPref +/-10 % |
| Vård, dagtid | EPref +/-20 % |
| Skolor | EPref +/-20 % |
| Sport, idrott | EPref +/-20 % |
| Teater, konsert, samling | EPref +/-20 % |
Bilaga 2
Normalårskorrigering genom graddags- eller energiindexmetod.
Graddagsmetod.
Graddagar räknas ut som en summering av respektive orts skillnad mellan utetemperaturens dygnsmedelvärde och +17°C. Med inverkan av solinstrålning, internlaster och personvärme antas att en inomhustemperatur på ca 20°C erhållas. Uppvärmningsbehovet antas vara noll vid en dygnsmedeltemperatur överstigande 13°C i oktober, 12°C i april och september, 11°C i augusti och 10°C i maj, juni och juli.
Graddagar=Σ(17-Tute) för dagar med uppvärmningsbehov
En korrektionsfaktor beräknas som förhållandet mellan antalet graddagar under aktuell månad och antalet graddagar under motsvarande månad ett normalår.
Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning divideras med korrektionsfaktorn ovan. För att få byggnadens energianvändning som utgör underlag för energiprestanda ska energi för varmvatten och kylproduktion adderas.
Tute = utetemperaturens dygnsmedelvärde på respektive ort i enlighet med SMHI:s mätningar 1975-2004
Energiindexmetod.
Ekvivalenta graddagar (Edh) räknas ut som en summering av respektive orts skillnad mellan en ekvivalent temperatur och innetemperaturen (21°C) för varje timme dividerat med antalet timmar per dygn då ett värmebehov föreligger
EDh= Σ(21-Te) , där Te är dygnsmedelvärdet av ekvivalent temperatur
Energiindexet beräknas genom att aktuell månads ekvivalenta graddagar divideras med motsvarande månads ekvivalenta graddagar under ett normalår.
Normalårskorrigeringen beräknas genom att energi för uppvärmning multipliceras med energiindexet. För att få byggnadens energianvändning som utgör underlag för energiprestanda ska energi för varmvatten och kylproduktion adderas.